Linerbladet 4, 2015
GENERATIONSSKIFTE KONCERNSAMARBETE Styrkan med stor koncern. Att skapa värde. sid 8–9 sid 4 Linerbladet Nr 4 | 2015 · En tidning för alla medarbetare vid Smurfit Kappa Piteå LINERBLADET – NUMMER 4 · 2015 1 VD har ordet PER SWÄRD Något att vara stolt över DET NÄRMAR SIG JUL och året är snart slut. Tiden går fort och det kan vara bra att stanna upp och summera innan vi tar nya tag. I år har vi tyvärr haft fler allvarliga olyckor än föregående år 2014. Vi strävar efter en arbetsplats med noll olyckor och att alla varje dag ska kunna komma hem från jobbet utan att ha skadat sig. Denna strävan kräver allas engagemang och ansvar att själva jobba säkert och en vilja att öppna ögonen för att dagligen hitta och åtgärda riskabla förhållanden. Vi har kommit långt. Vi gör bra insatser i vårt säkerhetsarbete och ger inte upp förrän vi når visionen. Vi har under året fortsatt bygga vårt redan starka förtroende i koncernen, ett område som vi pratat mycket om de senaste åren och betydelsen det har för att få investeringar och satsningar i Piteå. Grunden till förtroendet är att vi levererar det vi lovar, men även att våra intressenter får ett bra bemötande av oss. Ett annat exempel på byggande av förtroende är att klara revisioner av olika slag. Vi har nyligen haft en den årliga SOX-revisonen, som syftar till att ha en bra kontroll av våra finansiella rutiner för att undvika bedrägerier. I SOX-revisionen fick vi högsta resultat och mycket beröm av koncernen. Detta bygger förtroende! Stort tack, alla inblandade! Under året har vi tagit viktiga steg framåt i att jobba med förbättringar. Vi har många goda exempel att visa upp, vi har förstärkt organisationen för att kunna stötta arbetet och vi ser nu att antalet genomförda förbättringar ökar. Varför gör vi detta? Det handlar om att stärka vår konkurrenskraft. Använder vi mer av vår arbetstid till att genomföra förbättringar så snabbar vi på utvecklingen och håller konkurrenterna bakom oss. Året har även präglats av oroligheter i världen som ingen går obemärkt förbi. Vi ser det i krig, terrorhandlingar och människor som flyr. Det känns därför naturligt att vi som kan ger ett bidrag till människor i nöd. Vi bidrar därför med att låta årets julklapp bli ett bidrag till FN:s flyktingorgan. Nog om året som varit. Vi börjar nästa år med att bjuda alla anställda på inträde till SM-veckan i Piteå i form av en mössa och en bit mat. Det blir en folkfest som heter duga. Fortsatt festande i början av februari för oss guldklockejubilarer. Som sagt, tiden går fort och jag har nu jobbat här lite drygt 25 år – något att vara stolt över! GOD JUL & GOTT NYTT ÅR! 2 LINERBLADET – SMURFIT KAPPA PITEÅ My Voice har landat Handlingsplaner gjorda 2014 genomfördes den koncern övergripande medarbetarenkäten My Voice. Resultatet har presen terats för alla medarbetare och handlingsplaner är framtagna på alla nivåer på bruket och inom koncernen. LEDNINGSGRUPPENS handlingsplan syftar till att öka engagemanget. Aktiviteterna fokuserar främst på att förbättra kommunikation och dialog till organisationen och att vara en mer “synlig ledningsgrupp”. My Voice 14 – Handlingsplan Smurfit Kappa Piteå: Ledningsgruppen arbetar minst 1 dag/år ute i organisationen. Ledningsgruppen deltar minst vid 2 avdelningsmöten/år. Förstärka organisationen med 1 resurs för att stödja vårt arbete med ständiga förbättringar. Ta fram ett lokalt traineeprogram med start hösten 2016. Fortsätta med vårt hälso- och säkerhetsprogram. Under hösten har ledningsgruppen ökat sin närvaro och jobbat på olika håll i organisationen, bland annat på Lut, Kraft, Renseri och Rullhantering. Man har deltagit på fler avdelningsmöten och arbetat skift. Aktiviteterna kommer att fortsätta till september 2016 för att sedan följas upp och utvärderas. Lite om visioner och mål SMURFIT KAPPA PITEÅ har en ambitiös vision – att vara erkänd som det mest framgångsrika kraftlinerbruket i Piteå, Europa och världen. För att det ska vara möjligt måste fabriken inte minst vara en trygg arbetsplats där inga olyckor inträffar och personalen mår bra. 2016 arbetar vi vidare med hälsa- och säkerhetsprogrammet. För att utvecklas på en snabb marknad måste bruk som koncern ha en öppen attityd till förändring och lärande där medarbetare på alla nivåer tar ansvar för att ständigt förbättra och nå mål. Generationsväxlingen pågår. För att säkerställa framtida kompetensförsörj- UR INNEHÅLLET ning behöver Smurfit Kappa vara känd som en attraktiv arbetsgivare i regionen. Det sker i samverkan med universitet och samhälle. 2016 utformas ett Experience Centre som kan ta emot såväl kunder som allmänhet. Att utveckla lokala traineeprogram, kompetensutveckla medarbetare samt öppna för interna karriärmöjligheter är andra viktiga delar. Fabrikens viktigaste ambassadörer är medarbetarna. Vi är alla ansiktet utåt och vi har alla möjlighet att påverka vår arbetsplats, vår arbetsmiljö, vårt varumärke och vår framtid. Viktor Johansson Linerbladet ANSVARIG UTGIVARE: 6 Absolut kundbesök 11 Säkerhet 14 SK första Lagkamrat Anette Sundström, Smurfit Kappa Piteå REDAKTÖR: Gunnel E Vidén, Plan Sju kommunikation, tel 0920-775 71. Epost linerbladet.kraftliner@ smurfitkappa.se PRODUKTION: Plan Sju kommunikation TRYCK: Accidenstryckeriet 2015 Redaktionen förbehåller sig rät ten att redigera insända manus. Under 2015 fick Pappers in en motion om önskat vinter schema året om. Medlemmarna ansåg att dagens skiftschema är bra, men att sommarschemat är mer ansträngande med mindre tid för återhämtning. Smidigt skiftschema för dator och mobil Skiftschema på provår NU FINNS samtliga skiftesscheman för Smurfit Kappa Piteå tillgängliga på webben, anpassat för både mobil och dator. Surfa in till http://schema.kraft liner.se/skifteskalender/ Där finns skiftesschema samt en länk till webbmailen för de som använder Office365. I skiftesschema-appen finns en månadsvis översikt för alla skift, samt för varje individuellt skift. E n omröstning bland medlemmarna visade att 80 procent ville prova både vinterschema och förkortat sommarschema. På ett möte mellan Pappers och Smurfit Kappa förslog facket därför att prova ett år med vinterschema och ett år med sommarschema förkortat från 18 till 12 veckor. Företaget å sin sida föreslog att ändra skiftstarttiderna till 07, 15 och 23. Syftet är dels att bli en mer attraktiv arbetsgivare genom att underlätta för småbarnsföräldrar som ska hämta och lämna på förskolan, men främst vrids klockan med ambitionen att förebygga ohälsa. Även här fick fackets medlemmar rösta och drygt 20 procent är positiva till att prova förskjuta skiftstarttiderna. Företaget är öppet för att prova de framröstade schemaförslagen och vill även att parterna tillsammans ser över möjligheterna att i framtiden kunna ändra skiftstarttiderna. Viktor Johansson FAKTA I ”Skiftnyckeln”, en skrift baserat på forskning om arbetstidsförläggning vid skiftarbete, framkommer det att man ska undvika att påbörja morgonpassen före 06.00 och menar att start 07.00 är att föredra. Provåren för de båda förslagen blir 2016 och 2017. Ny organisation i Europa SMURFIT KAPPA GÖR om. Divisionerna Paper och Corrugated slås samman och bildar en gemensam Europaorganisation. – Man vill ytterligare komma åt styrkan med en bred koncern genom att öppna fler vägar för samarbete, säger Piteås VD Per Swärd. Chef för den nybildade Europa organisation blir Roberto Villaquiran, tidigare chef för divisionen Corrugated i Europa. Roberto har arbetat i pappers- och förpackningsindustrin sedan 1984. – Det är en stor ära att få förtroendet som chef för Europa. Jag är övertygad om att den integrerade organisationen ytterligare kommer öka vår kapacitet att leverera det värde som vi ger våra kunder, säger Roberto Villaquiran. – En viktig skillnad är att divisionen Paper kommer närmare kunden. På så sätt kan man följa hela ledet från papper till kund. I slutänden leder det till fördjupade samarbeten och ett bättre jobb. Robertos Villaquiran planerar besöka fabriken i Piteå i slutet av januari. Viktor Johansson En viktig skillnad är att divisio nen Paper kommer närmare kunden. LINERBLADET – NUMMER 4 · 2015 3 Inom Smurfit Kappa har samtliga fabriker med soda panna ett samarbete för ökad kunskap och förbättrad säkerhet. Under hösten har fabriken i Piteå besiktats av sina koncernkollegor. – Vi jobbar tillsammans för att minimera risker och lära av varandras erfarenheter, säger Urban Lundmark, chef på avdelningen Kraft. KORTA FAKTA Totalt sju bruk ingår i samarbetsgruppen (Nettingsdorf, Facture, Navarra, Nervión, Cali, Morcapel och Piteå). Under besiktningen i Piteå deltog representanter från samtliga fabriker med undantag för Morcapel i Venezuela där deltagarna hade problem med utresetillstånd. Gruppen träffas var 6:e månad och Smurfit Kappa i Piteå besiktas med 18 månaders mellanrum. Styrkan med stor koncern S odapannor förekommer på sulfatmassafabriker. De ingår i massabrukens kemikaliecykel och används för att återvinna förbrukade kokkemikalier. Indunstad svartlut eldas och förbränns och natriumsulfat görs till natriumsulfid. Efter sodapannan byter luten namn till grönlut. Den luten behöver ytterligare aktiveras genom att kausticeras och omvandlas till den vitlut som används för att koka flisbitarna till pappersmassa. Vid förbränningsförloppet, som sker vid höga temperaturer, förekommer många kemiska processer och materialet kan sättas på hårda, mekaniska prov. Temperaturer vid förbränningen kan ligga kring 1400 grader. Om hål uppstår i panntuberna och vatten läcker in i förbränningsugnen kan följden bli kraftiga explosioner, och förloppet kan gå väldigt hastigt. Vid försök har man konstaterat att 0,5 liter vatten förångas på 0,001 sekunder. Sammantaget är sodapannan ett pappersbruks största risk. – Säkerhetsarbetet måste därför vara rigoröst. Det innefattar hur vi underhåller, inspekterar, utbildar, konstruerar och kontrollerar säkerhetsfunktioner, säger Urban. 4 Olyckor vid sodapannor inträffar världen över. De kan få förödande konsekvenser för produktion och anläggning, men framförallt för människor. För att öka säkerheten samarbetar koncernens samtliga sju bruk med sodapannor. Under hösten har fabriken i Piteå besiktats av gruppen med representanter från övriga enheter. Syftet är att lära av varandra, undvika fel och säkra konstruktioner. – Det är väldigt nyttigt att ha andra som kommer utifrån och tittar på oss med nya ögon. Vi besiktar varandra, rapporterar in alla stopp och brister och diskuterar säkerheten. Utifrån det arbetar vi sedan fram standarder. Att förklara säkerhetskonstruktioner och föreskrifter för andra är ett bra sätt att medvetandegöra sig själv, upptäcka brister och förbättringsmöjligheter. Olika fabriker har löst säkerhetsfrågor och konstruerat på olika sätt. – Att kunna sitta tillsammans och utbyta erfarenheter är en stor styrka och ett bra exempel på hur vi på bästa sättet drar nytta av koncernens storlek, menar Urban Lundmark. Och skillnader finns. I Sverige LINERBLADET – SMURFIT KAPPA PITEÅ FAKTA Ett exempel på en smältvatten explosion inträffade natten till 24 september 1998 när sodahuset vid Vallviks Bruk utanför Söderhamn förvandlades till vad som efteråt beskrevs som ”en rykande ruin”. har vi kommit långt med grundträning, utbildning och rutiner bland operatörerna medan man i andra delar av Europa tenderar förlita sig mer på sin förman. Bruket i Piteå har även fått beröm för sitt sätt att jobba med märkning av utrustning, rörledningar och nödutgångar. – För att sammanfatta den revision som genomfördes har vi den största bristen i skrivna rutiner och instruktioner som behöver uppdateras. Där ligger vi efter fabrikerna på kontinenten. Vid nästa revision följer vi upp de åtgärder som gjorts utifrån anmärkningarna vi fick och avslutar dessa, säger Urban Lundmark, chef på avdelningen Kraft. Viktor Johansson Rekord på PM1 Under höststoppet i år byttes elkraftsförsörjningen och drivsystemet på PM1. Det nya systemet är byggt för framtida kapacitetsökningar och har redan resulterat i hastighetsrekord. Höstens elavbrott På fotot är några ur projektteamet som var tillgängliga dagen då bilden togs. Från vänster: Björn Lidström, Rosa Johansson, Hans Alatalo, Stefan Stjarnbrandt och projektledaren Mikael Enberg. DET GAMLA DRIVSYSTEMET på PM1 var från 1986 och reservdelar och teknisk support var inte längre tillgängliga. Projektet påbörjades med förstudie redan 2013. Nu återstår en del restpunkter samt prestanda- och garantiuppföljning. I projektet installerades transformatorer, frekvensomriktare samt nytt styrsystem och säkerhetssystem. PM1 har även fått uppdatering av startvarnare och nödstoppar. ABB levererade hårdvara och mjukvara och svarade för programmering i systemen medan Goodtech utförde montaget. Det nya drivsystemet är byggt för framtida kapacitetsökningar. I samband med projektet gjordes en maskinanalys tillsammans med Valmet. Där har två koncept med åtgärder tagits fram för att nå 1 100 alternativt 1 200 m/min, men även åtgärder för att PM1 ska kunna köra uthålligt på nuvarande konstruktionshastighet. PM1 är konstruerad för 1 000 m/min men har varit begränsat till 970 m/min på rullstolen. I och med det nya drivsystemet har PM1 nu kört hastighetsrekord på 998 m/min. Det återstår emellertid en hel del arbete för att kunna köra uthålligt på den hastigheten. I PROJEKTET HAR FÖLJANDE VARIT MED Mikael Enberg Per S Johansson Rosa Johansson Jan-Erik Nordsvahn Robert Bergman Urban Sydfeldt Björn Lidström Stefan Stjärnbrandt Anne Persson Hans Alatalo Michael Bodin Projektledare Delprojektledare Mek Processansvarig, Chef Pm1 Chef Systemteknik Produktion, Driftingengör Skyddsombud / Drift – Pappers Systemteknik, Frekvensomriktare Process Automation Inköp Produktionstekniker Mek – Montageansvarig UNDER HÖSTEN har Smurfit Kappa haft två större elavbrott. För fabriken är stoppen kostsamma och tidskrävande. Dessutom kommer de bara ett år efter att investeringar är gjorda för att säkerställa att störningar av det här slaget inte inträffar. – Vi ser väldigt allvarligt på det här, säger Jan-Erik Nordswahn, chef på avdelningen Systemteknik. I Piteå finns tre närliggande, större stationer på 130kV där Vattenfall är ägare; en vid fabriken, en centralt vid Nolia-området och en i Bonäset cirka fem kilometer från Smurfit Kappa. För att minimera risken för avbrott har krafttillförseln anslutits till fabriken med så kallat ”maskat nät”, en koppling från flera källor som ska minska sårbarheten. Ändå har störningarna inträffat. – Problemet har uppstått hos nätägaren och vi har inte kunnat påverka eller förhindra de avbrott som har skett. Det är olyckligt. Efter händelserna har vi haft möte med Vattenfall för att säkerställa att åtgärder vidtas. Vi vill veta vad som har hänt och vad som är gjort för att det inte ska återupprepas, säger Jan-Erik. Båda avbrotten har orsakats av felkonfigureringar av kontrollutrustning och reläskydd i stationerna och har uppstått vid ställverksfel och vid driftomläggning. En störning inträffade 16 september och en större 20 oktober. Vi båda tillfällen stannade produktionen helt, och stoppen är kostsamma. Även om avbrotten inte pågår länge är produktionen svår att starta om och många system kräver tidsödande dränering. När allting lägger av, inklusive funktioner som biorening, ökar dessutom risken för temporära utsläpp i luft och vatten. Även om de oplanerade stoppen är beklagliga och kostsamma ser Jan-Erik också möjligheter. – Vi får tillfälle att lära. Allting går att förbättra, inte minst hur vi agerar vid just oplanerade stopp. Vi kommer aldrig stänga av produktionen planerat för att öva den här typen av scenarion. Därför är det klokt att ta vara på tillfället när det uppstår. Exempelvis upptäcktes brister i ett UPS-system där vissa delar behöver bytas, trots att förebyggande service är nyligt gjord. Det handlar också om att överväga nya beslut, som huruvida spänningssättningen ska vara manuell eller automatisk när det är möjligt, och om regulatorer skall vara i automatik när system går igång. – Vi kan generellt stanna upp och försöka identifiera brister, dokumentera och analysera vårt eget agerande och vår säkerhet. På så sätt får vi åtminstone ut någonting av dessa kostsamma störningar, även om de absolut inte ska inträffa, avslutar Jan-Erik Nordswahn. Viktor Johansson LINERBLADET – NUMMER 4 · 2015 5 ATK till pension – k I framtiden blir eget pensionsparande ett måste. Att avsätta det årliga arbets tidskontot till pensionen kan vara en klok – och mycket lönsam – investering. A nställda vid Smurfit Kappa Piteå har genom sitt kollektivavtal en årlig avsättning till ett individuellt arbetstidskonto som tas ut året efter det intjänats. Det kan göras i kontant utbetalning, ledighet, pension eller i en kombination av de tre alternativen. Med tanke på de förändringar som skett i det allmänna pensionssystemet, samt att medellivslängden ökar, kommer vi behöva ta ett större eget ansvar för att få en dräglig pensionsnivå den dagen vi slutar jobba. Ett eget sparande blir alltmer nödvändigt som komplement till allmän- och tjänstepension. – Avdragsrätten för den privata pensionsförsäkringen upphör under nästa år och i det nya pensionssystemet har vi lägre nivåer än det gamla ATP-systemet. Här blir arbetstidskontot ett lysande tillfälle att pensionsspara, säger Lena Dahlström, oberoende rådgivare på Söderberg & Partners. För att stimulera valet av pensionsavsättningen tillskjuter Smurfit Kappa som arbetsgivare upp till 30 procent av summan om ATK avsätts som pension. – Det blir svårt att hitta en bättre avkastning och direkt värdeökning på dina pengar. Jag tycker att valet blir ganska enkelt, säger Lena. För dem som värderar sin ledighet högt rekommenderar Lena ett annat synsätt. – Fortsätt se ATK som ledig tid men som du sparar och kan plocka ut när du närmar dig 65 år istället för nu. Du bygger upp en möjlighet till flexiblare pensionsålder där du kanske kan jobba deltid eller gå hem tidigare. Men pensionsalternativet har fler fördelar. Många som jobbar skift landar på en förhållandevis hög inkomst. Om de väljer att ta ut ATK som kontant utbetalning läggs pengarna på toppen av inkomsten. Då kan en stor del av summan gå till statlig skatt, vilket sannolikt inte sker om ATK istället sparas som pension. Vissa oroar sig även för att avsatta pengar ska försvinna vid dödsfall, men här är det enkelt att aktivt välja till ett återbetalningsskydd, menar Lena Dahlström. Nästa ATK-val sker i februari 2016. Du som har valt behöver inte göra någonting mer. Arbetsgivaren mailar information som även finns tillgänglig på intranätet att skriva ut, fylla i och lämna in innan 26 februari. Viktor Johansson Tre bra motiveringar till att avsätta ATK som pension: 1 Det förbättrar pensionen avsevärt. Arbetsgivaren skjuter dessutom till upp till 30 procent av summan som avsätts. 2 Se det som en ersättning för den privata pensionsförsäkringen som upphör 2016. 3 Du kan förkorta din arbetstid mot slutet av ditt yrkesverksamma liv. Det kan vara värdefullt. Absolut kundbesök I OKTOBER gästades fabriken i Piteå av den globala storkunden The Absolut Company. Kundens främsta mål med besöket var bättre förståelse för vad papper kan erbjuda för förpackningsmöjligheter i framtiden. – Vi vet att det finns konkurrenter som gärna vill börja sälja till The Absolut Company så för oss är det viktigt att visa vad vi kan erbjuda nu och i framtiden, säger Lars Henriksson, chef för produktutveckling papper. Att utveckla produkter som tillgodo- ser kundens framtida förpackningsbehov kan handla om att tillverka lättare men samtidigt starkare papper, göra kartonger spårbara eller utveckla genomskinligt papper där konsumenten kan se varan genom förpackningen. Vid besöket gav kunden sin syn på marknadens och förpackningens utveckling. Fabriken pratade bland annat om framtida tryckmetoder och kraftlinerns unika egenskaper. – Vi fick möjlighet att presentera spännande forskning om tillverkning För oss är det vik tigt att visa vad vi kan erbjuda nu och i fram tiden. av starkare papper och berätta om nya innovationer som är på gång inom koncernen. Responsen var riktigt bra. Både vi och kunden kände att vi gav varandra kunskap och inspiration till nytänkande, säger Lars Henriksson. Men The Absolut Company är en kund med intresse för både produktion och miljöaspekt. – De vill verkligen se och förstå processen. Vi visade dem fabriken och Tech center, men vi tog även med dem ut i skogen. En hållbar produktion blir allt viktigare för många kunder. Vi ville därför visa det ansvarsfulla skogsbruk som vi har här uppe där mer växer än vad som tas ut. Viktor Johansson 6 LINERBLADET – SMURFIT KAPPA PITEÅ klokt val Håkan Sundström Håkan Sundström är sedan i höstas ny chef för Mek/Serviceteknik. Efter nästan 29 år på ABB i Öjebyn handlade beslutet att gå till Smurfit Kappa om hans egna fortsatta utveckling. Här nere kan du se vad en årlig pensionsavsätt ning på 15 000 kr kan ge i förstärkt pension. Den blå tabellen är beräknad enligt lägsta pension/månad medan den gula tabellen är beräknad på vad en årlig avkastning om 6 % kan ge. 15 000 kr/år Startålder för avsättning Uttagsålder 62–65 år (3 år) 65–70 år (5 år) 35 12 700 22 200 8 710 16 300 45 7 620 10 700 5 510 8 350 55 2 980 3 450 2 620 3 240 – JAG VILLE KLIVA UPP ytterligare en nivå och fortsätta utveckla mitt ledarskap som en del i en större organisation, säger Håkan Sundström. Håkan inledde sin karriär med 15 år som operatör på ABB. Han har därefter hunnit vara arbetsledare i ungefär 10 år och projektledare 2 år varav 14 månader i Slovakien. De sista 1,5 åren på ABB har han jobbat som underhållschef. För att ta steget till en chefsposition var Håkan tvungen att se över sina erfarenheter och ändra sin inställning. – Jag har egentligen aldrig sett mig som en chef, och jag tycker inte om att kallas det heller. Men när jag tittade tillbaka på mina erfarenheter i arbetslivet, som tränare inom idrotten och befäl under värnplikten gick det upp för mig att jag faktiskt kan passa i rollen. Vid Smurfit Kappa har Håkan en mer formell ledarskapsroll än vid ABB och kommer kunna jobba mer med strategiska frågor. I ledarskapet vill han bidra till en kultur där alla nyttjar sina styrkor. – För att bygga bra team måste man respektera att vi jobbar olika. Det finns en vilja att utvecklas hos oss alla som ska tas tillvara. Det negativa som kan uppstå på en arbetsplats beror enligt min erfarenhet ofta på understimulans. FÖR HÅKAN är tydligheten en grundsten. Alla måste veta vad som förväntas för att kunna göra ett bra jobb. Då kan man också skapa strukturer som förbättrar och förebygger. – I underhållsorganisationer är vi vanligtvis hjältar om vi löser akuta problem medan långsiktiga insatser inte får samma uppmärksamhet. Saker kan alltid uppstå plötsligt, men målsättningen är att skapa strukturer där vi föregår problem med rätt underhåll och ständiga förbättringar. Håkan ser lyhördhet som en viktig chefsegenskap men är samtidigt medveten om att det är en balans. – Som chef är du ansvarig att fatta beslut och kan inte vara överens med alla varje gång. Att vara prestigelös har dock varit ett framgångsrecept för mig. Att kunna lämna över ett beslut eller erkänna när mitt synsätt är fel är en styrka som utvecklar både individ och organisation. Fabrikens nye chef för Mek/Serviceteknik ser tillbaka på en riktigt positiv höst med varmt välkomnande och bra introduktion. För att växa in i en ledarroll krävs tid och kunskap. – Jag kan inte kliva in och börja vrida och vända på saker och ting innan jag har en tydlig bild av verksamheten. Därefter kan jag klargöra för mig själv vad jag vill åstadkomma och hur vi tillsammans ska nå dit, säger Håkan Sundström. Viktor Johansson LINERBLADET – NUMMER 4 · 2015 7 Efter lång tjänst är det dags för underhållskoordinator Stig Wångenberg att lämna över till nästa generation. – Jag har trivts fantastiskt bra på mitt jobb! Jag har fått bidra och skapa. Det har alltid drivit mig i arbetslivet, säger Stig Wångenberg. S tig började på dåvarande Assi Domän 1987. På bruket har han gått från arbete med underhåll och bygg till organisationsutveckling och planering av bland annat underhåll, stopp rengöringstjänster och transporter. Det finns en hel del att se tillbaka på, och i Stigs fall verkar det finnas mycket att vara nöjd med och uppskatta. – De sista 15 åren har varit mina roligaste då jag har jobbat med planering och schemaläggning av stopp, transporter, rengöring och mycket annat. Det har verkligen gett en god känsla av att tillföra och se resultat. Han har fostrats och spenderat halva sitt yrkesverksamma liv i småföretagande. Där lades grunden till de drivkrafter som följt Stig genom arbetslivet. MED KÄNSLAN ATT – Jag har jobbat mycket med att tillverka en produkt från början till slut. Att med egna händer skapa värde och kunna se resultatet av mitt arbete har därför alltid hängt med som inre motivation. Inom en större processindustri kan det vara svårt, menar Stig. När de anställda är många och produktionen är stor och ständig kan det vara svårt att se sitt bidrag till helheten. – Vi måste ge individen utrymme och möjlighet att utveckla och förbättra. Vi bidrar alla, men vi måste nog bryta ner vår egen insats och 8 Det har verkligen gett en god käns la av att tillföra och se resultat. LINERBLADET – SMURFIT KAPPA PITEÅ hitta de små sakerna i vardagen för att förstå och uppskatta det vi gör. Känslan att skapa värde är viktig. Stig lämnar en bransch i ständig förändring. Tempot ökar, tekniken förnyas och han ser ett framtida arbetsliv som kräver allt mer av människan, men han är hoppfull. – Den nya generationen kan det tekniska mycket bättre. Vi har redan oerhört duktigt ungt folk på plats, och fler blir det. Just nu sker en generationsväxling, och det är nyttigt. Nya människor utvecklar. De har med sig nya ögon, tankar och kunskaper som vi måste dra nytta av. Samtidigt kan de nya ta del av vår erfarenhet. Under hösten har Stig arbetat parallellt med sin efterträdare Joanna för att på ett bra sätt introducera yrkesrollen. – Jag tror att det är viktigt att vi ger de nya tid att hitta sätt och tryggheten som krävs för att utvecklas. Låt exempelvis ett möte ta tio minuter längre om det behövs. Det har vi igen senare. Vad är då viktigt att tänka på för den nyanställda? – Erfarenheten kommer, och med Bred roll med helhetsbild Joanna Sävenstedt tar över som underhållsingenjör när Stig Wångenberg går i pension. Hon säger att rollen är bred och kräver insikt och förståelse inom flera olika områden, som med tiden kommer ge en bra helhetsbild över verksamheten. I sina uppdrag vill hon fokusera på värdeskapande aktiviteter. J T SKAPA den känslan. Men alla svar kommer aldrig vara givna. Skapa därför kontinuitet i arbetet, ge det tid och lyssna och lär. Vägen sällan är rak, men den tar oss alltid framåt, och utveckling tar aldrig slut. Att lämna över till nästa generation tar Stig med stor ro. – Det här ska bli härligt. Var sak har sin tid och livet har olika skeenden. Nu börjar nästa för mig. Det finns alltid saker att göra för dem som har hus och stuga och tycker om jakt och fiske, avslutar Stig Wångenberg. Viktor Johansson Med tid en kom mer jag att hitta mitt eget arbets sätt. ag har fått en mycket bra överlämning, vilket jag tror är en förutsättning för att lyckas i rollen. Det ska bli spännande att ta över efter Stig, säger Joanna Sävenstedt. Joanna började som underhållsingenjör efter sommaren och har under hösten jobbat parallellt med Stig. Att kunna arbeta sida vid sida med sin företrädare tycker hon har varit värdefullt. – Genom att överlappa har jag effektivt kunnat ta till mig kunskaper för att snabbare komma in i arbetet. Jag har fått lära mig vad som är viktigt att lägga fokus på, men med tiden kommer jag hitta mitt eget arbetssätt. Joanna kommer ursprungligen från Polen och flyttade som nyutexaminerad till Sverige 2006. 2007 antogs hon till Siemens traineeprogram i Finspång där de utvecklar, tillverkar och säljer gasturbiner för el- och kraftgenerering. Hennes senaste tjänst vid Siemens var som projektledare för gasturbinkundernas garantiärenden. Även om Joanna inte hann vara yrkesverksam i Polen vet hon att det finns stora kulturskillnader länderna emellan. – I Polen finns det en mycket tydligare hierarki och industrin är ännu mer mansdominerad än i Sverige. Tyvärr måste kvinnor, kanske mer än i Sverige, bevisa sin kompetens för att få den respekt som de förtjänar i sin yrkesroll. I Sverige arbetar man även mer i team och hittar lösningar tillsammans. Man säger vad man tycker och frågar kollegor om råd. Arbetsstämningen är mer prestigelös, vilket i slutändan bidrar till ett ökat värde för företaget. Att rollen är bred och innefattar flera områden ser Joanna som positivt. Det ger henne en bra helhetsbild av företaget, som i sin tur öppnar för att kunna engagera sig i olika frågor. Det blir lättare att se vad som bör prioriteras, och utifrån det hitta förbättringsområden. – Den globala konkurrensen blir allt hårdare. På en marknad som förändras måste vi kunna utveckla oss själva. Här blir nya idéer och ständiga förbättringar oerhört viktiga inslag. Jag tror det är viktigt att lära sig ifrågasätta sin egen insats genom att hitta små förbättringsområden i sina egna vardagliga rutiner. En hållbar framgång handlar enligt mig inte bara om lönsamhet, utan om allting som underlättar vardagen och får oss att må bra på jobbet, samtidigt som vi når resultat. Med Stigs handledning har Joanna fått bra förutsättningar för att ta över som underhållsingenjör. Hon tycker att hösten har gått fort, men varit väldigt värdefull. – Jag är mycket glad och tacksam över Stigs engagemang och vilja att på ett bra sätt lämna över sitt uppdrag. Jag märker tydligt av den respekt som han har fått för sina insatser genom åren och för den ambitiösa människa han är. Det enda jag känner mig osäker över är vilket hockeylag jag ska heja på. Det verkar vara en viktig fråga bland kollegorna, avslutar Joanna. Viktor Johansson LINERBLADET – NUMMER 4 · 2015 9 Smurfit Kappa Rapidcorr, en kund i mellersta Tyskland, har under en längre tid haft problem med skadade hylsor på pappersrullarna från Piteå. Under hösten har Erik Tollander, Mikael Rydén och Staffan Persson varit på plats i ärendet. Att medarbetare från driften deltar vid besöken ska leda till fördju pat samarbete, snabbare förståelse och effektivare förbättringar. Från kundbesök till förbättring D et var givande för alla. Från drift ser vi kundbesöken som ett bra utbildningstillfälle som inte minst förkortar avståndet mellan produktion och kund. Vi förstår kraven på ett annat sätt och får en verklig bild av problemet på plats, säger Mikael Rydén, operatör på Rullmaskin 1. Zero Splice På en allt mer konkurrensansatt marknad ökar kraven medan marginalerna minskar. ”Zero Splice” är ett nytt sätt att skarva rulle till rulle, som innebär att kunderna nyttjar varenda meter papper på varje rulle. Det ställer högre krav på upprullning och hylsans kvalitet. ”Zero Splice” är snart ett standardkrav i Tyskland och därefter väntas resten av marknaden följa samma utveckling. Problem med rullar och hylsor Det nya sättet att skarva, som Smurfit Kappa Rapidcorr använder, har medfört ökade krav och lett till problem för kunden med kraftlinern från Piteå. Ojämn rullning gör att papperet, eller hylsan, sticker ut på sidorna. När det sker riskerar hylsor och papper, men även personer, att skadas i frakten och vid hanteringen på grund av rullar som inte står stadigt. Vid körning i wellpappmaskinen kan en skadad hylsa dels ge vibrationer med risk för avbrott, och dels försvåra för kunden att använda hela rullen. 10 LINERBLADET – SMURFIT KAPPA PITEÅ – Bakgrunden är också en förändrad marknad där kunderna får allt flera och mindre ordrar med kort varsel. Det gör att de måste vara mer flexibla och kunna sätta in och ta ut rullar ett flertal gånger. Då ökar kvalitetskraven på hylsan ytterligare, och om den skadas i frakten uppstår problem, säger Staffan Persson, ingenjör i rullhanteringen. Bättre upprullning För Piteå innebär det att kvaliteten på upprullningen närmast hylsan måste förbättras. För att lyckas med det har operatörerna börjat dokumentera spridningarna och mäta kontinuerligt. Man har bland annat kommit fram till att styrningen måste förbättras och underhållet ses över. Sedan behöver kanske vissa delar i maskinen också bytas ut för att möta kundens ”Zero Splice” krav. – Vi måste fråga oss vad vi kan göra idag, för att lösa kundens problem och förbättra vår process och produkt. Kraven ökar och vi måste hänga med. Det som dög för fem år sedan kommer inte att duga framöver, säger Staffan Persson. Att kundbesöket var lyckat råder det inga tvivel om. – Kunden uppskattade att vi var flera personer som kom, och särskilt att medarbetare från produktionen var med. Det resulterade i en givande dialog och visade tydligt att vi tar deras problem på stort allvar, säger Erik Tollander, ansvarig för teknisk service. Fabriken räknar kunna presentera ett resultat av åtgärderna i början av 2016. Viktor Johansson I slutänden äger vi vår arbetsmiljö Med åren har säkerhetsfrågor prioriterats allt högre, men även kommit att handla allt mer om arbetsmiljö. – Det är ett förändrat synsätt i hela samhället där vi lägger större vikt på hur vi mår och trivs. Det är logiskt. Vår hälsa och arbetsmiljö påverkar säkerheten, säger Robert Marklund som har varit Smurfit Kappas huvudskyddsombud i fyra år. I nom processindustrier finns många riskmoment och att skapa en säker arbetsmiljö kräver ständigt engagemang. Idag har fabriken ett bra system för rapporteringar och tillbud, och riskbedömningen har tagits på allt större allvar med åren. Däremot finns det förbättringsmöjligheter, menar Robert Marklund. – Vi kan åtgärda riskobservationer snabbare och bli bättre på att följa upp. Vi behöver också se över och uppdatera riskbedömningar och skriftliga instruktioner så att aktuella dokument alltid finns tillgängliga. Facken har en viktig roll som ständig pådrivare i frågorna. Lika viktig är dock samsynen mellan fack och arbetsgivare. – Enligt mig börjar säkerhetskulturen med ägaren och i sin tur vår VD och vår ledningsgrupp som lägger ribban och skapar förutsättningar. Jag upplever att vi tillhör en koncern som verkligen respekterar frågorna. Kraven är tydliga och trovärdiga. Man försöker leva upp till det som sägs. Samtidigt har alla har ett ständigt ansvar. – Jag brukar citera den duktige arbetsmiljökonsulten Sven-Åke Westerlund när han säger: ”Vi är alla varandras arbetsmiljö.” Med tiden har säkerhet kommit att handla allt mer om just vår arbetsmiljö och hälsa. Hur vi mår påverkar vår säkerhet. Skyddsombud måste idag kunna gå till botten med felaktiga arbetsmetoder och bristande riskbedömningar som leder till olyckor. – Vi är alla människor. Vi kan vara stressade, må dåligt och ha tankarna någon annanstans. Ett beteende har ofta en orsak som inte alltid kommer fram på en gång. För att kunna åtgärda och förebygga måste vi veta hur och varför situationen har uppstått. För att skapa en säker arbetsplats krävs det att vi är öppna och uppriktiga med varandra. Individen bär ansvaret för att använda den utrustning som finns, men det är också viktigt att kunna vara varandras ögon. En bra säkerhetskultur förutsätter att alla kan reagera, agera och rapportera. – Målsättningen är att alla ska komma hem friska och hela. Då krävs det att vi är rädda om varandra. I slutänden äger vi vår arbetsmiljö, avslutar fabrikens huvudskyddsombud Robert Marklund. Viktor Johansson Reflektioner om säkerhetsåret 2015 har varit ett år med flera olycksfall med frånvaro och några ytterligare händelser som kunde blivit riktigt allvarliga. – VI BEFINNER OSS i en industri där det finns risker. Det vet vi. Därför är det viktigt att arbeta med att minska riskerna. Det kan bland annat handla om att bygga bort dem, riskbedöma och följa instruktioner. Men vi behöver inte minst prata om säkerhet, säger Ingemar Andersson, fabrikens säkerhetschef. Säkerhetskultur är ett populärt begrepp, menar Ingemar Andersson, och betonar att vi måste veta vad som står bakom ordet om vi vill använda det. – För att skapa en bra säkerhetskultur behöver vi ha högt till tak och kunna diskutera frågor öppet och ärligt. Finns det brister som vi känner till måste vi lyfta dem så att de kan åtgärdas. Under hösten har alla anställda fått ta del av veckoskyddsinformation som delvis har tillkommit med bakgrund av årets olyckor. – Olika teman har behandlats varje vecka, exempelvis personlig skyddsutrustning, första hjälpen och krishantering. Arbetsmiljö har många aspekter och alla ska känna att de får den information som de behöver. När jag ser och hör att man diskuterar min veckoinformation har jag nått mitt syfte och känner mig nöjd. Årets rapporteringar följer samma trend som 2014 och landar kring 700 anmälda avvikelser. – Det är till dels positiva siffror. Det finns inga onödiga händelser utan varje händelse påverkar den enskilde. Om vi kan åtgärda avvikelser med rätt kvalitet kan vi förhindra framtida risker och olyckor, avslutar Ingemar Andersson. Vad kan jag göra för att jobba säkert? Vad kan jag hjäl pa mina kollegor med? Inför 2016 kommer fabriken att arbeta fram nya mål inom arbetsmiljö. Höstens förrevisionen till OHSAS 18001 fick ett bra utfall. – Det Norske Veritas, DNV, bedömer oss mogna att genomföra en revision under första kvartalet 2016. Vi har generellt ett mycket bra engagemang i arbetsmiljöfrågor. Det är en viktig grundsten att stå på, säger säkerhetschef Ingemar Andersson. Revisionen pekade ut dokumenthantering och riskbedömningar som potentiella förbättringsområden. Det som ligger på intranätet ska vara aktuellt, tydligt och tillgängligt. – Det är viktigt att vi arbetar långsiktigt. En grundläggande del i detta är att man som anställd vet var man hittar riskbedömningar och andra viktiga dokument för en bra arbetsmiljö, säger Ingemar Andersson. LINERBLADET – NUMMER 4 · 2015 11 Alla tjänar på en bättre värld Smurfit Kappa i Piteå brukar varje år ge sina anställda en julklapp. Med bakgrund av flyktingkri sen har företaget i år valt att skänka en gåva till människor i verklig nöd. – Just nu bör våra tankar gå till dem som har förlorat allting. Vi ser det som ett medmänskligt ansvar. Andemeningen är att göra någonting bra för andra, säger fabrikens VD Per Swärd. Flyktkrisen som råder till följd av oroligheterna i Syrien och Mellanöstern är såväl global som lokal. Den har spridit sig över Europa och märks tydligt i Norrbotten där flyktingar har anlänt dagligen under hösten. 12 Det är med bakgrund av detta valde fabrikens ledningsgrupp att skänka årets julklapp till Förenta Nationernas flyktingorgan UNHCR. – Vi lever i en orolig värld där många människor lider och har det svårt. Att då ge vår julklapp till ett högre syfte känns både rätt och riktigt. Många företag väljer att agera på samma sätt, menar Per Swärd. Smurfit Kappa har redan gjort en insamling till Rädda Barnen där företaget dubblade gåvan som fabrikens medarbetare samlade in. – Det var en fantastisk insats från alla. Att skänka julklappen sker i samma anda. Det är ett privilegium att kunna ge till människor i nöd. Vi tjänar alla på en bättre värld och bör hjälpa på alla sätt vi kan, säger VD Per Swärd. LINERBLADET – SMURFIT KAPPA PITEÅ Viktor Johansson Smurfit Kappa Klassikern 2016 Smurfit Kappa Klassikern 2016 är en variant av en Svensk Klassiker och riktar sig till alla medarbetare på Smurfit Kappa. Sträckorna från tävlingsmomenten i klassikern ska genomföras i ditt lokala spår, badhus eller på vägarna i din närhet. Arbetskamratsaktivitet har tillkommit detta år. Genom att få med sig en arbetskamrat på sin aktivitet så hjälper man till att höja både aktivitetsnivån och gemenskapen, som är en viktig faktor för ökad hälsa. Alla aktiviteterna ska genomföras under givna perioder. Du väljer själv hur många träningstillfällen som du delar upp den totala sträckan på. Aktivitetslistor finns att skrivas ut på intranätet under klassikerknappen och där noterar du alla dina träningstillfällen och summerar ihop sträckan. Listorna ska fyllas i med namn, aktivitet, datum samt sträcka och lämnas till FHV eller skickas via internpost till FHV. Det finns även en postlåda vid receptionen där du kan lämna din aktivitetslista. Ta chansen att komma igång med säsongsvarierad motion! De som lämnat in aktivitetskort och genomfört minst tre av de sex grenarna i tid, deltar i utlottningen som sker i november 2016. Aktivi SMURFI T KAPP KL ASS A IKERN 2016 NOVEMBER 2015 tetslistorna ska vara ifyllda och inlämnade till företagshälsovården senast 14 dagar efter att tiden för respektive lopp gått ut. VINNARE KLASSIKERN 2015 1:a pris, 3000 kr Eva Lindkvist 2:a pris, 2000 kr Fredrik Burström 3:e pris, 1000 kr Tomas Berger FÖRMÅNER Smurfit Kappa erbjuder fritt tillträde till kommunens allmänna badhus, träning på Korpen, Star och Step In för alla som gör ett nettolöneavdrag på 400 kr. Vi har dessutom ett eget gym som kan nyttjas av alla. Aktivitetskalender 2016 DECEMBER 2015 Vansbrosimmet 3000 m Vasaloppet 90 km Annan fysisk aktivitet (min. 30 tillf. under kommande året) Arbetskamratsaktivitet (min. 2 arbetskamrater och minst 10 tillf. under kommande året) JANUARI FEBRUARI MARS APRIL Vätternrundan 300 km Lidingöloppet 30 km JULI AUGUSTI SEPTEMBER NOVEMBER Vansbrosimmet 3000 m Vasaloppet 90 km Annan fysisk aktivitet Arbetskamratsaktivitet MAJ Vätternrundan 300 km Lidingöloppet 30 km Annan fysisk aktivitet Arbetskamratsaktivitet JUNI OKTOBER Annan fysisk aktivitet Arbetskamratsaktivitet DECEMBER Alla medarbetare bjuds på SM-vecka DEN SJUNDE UPPLAGAN av SM-veckan kommer för första gången avgöras i Piteå och blir en folkfest med vintermarknad, kulturhappenings, underhållning och lekland. Besökarna kan se fram emot en fullspäckad vecka med tävlingar i sporter som längdskidor, draghundssport, styrkelyft, cykeltrial, skicross och alpinrodel. Som sponsor bjuder Smurfit Kappa samtliga medarbet are på en entrémössa som ger fritt inträde hela veckan. Fabriken bjuder även alla anställda på en lunchbiljett. Smurfit Kappa kommer även att bygga en Igloo i kartong. Den ska stå på Lindbäcksstadium och fungera som hem till SM-veckans maskot Renen Reine. SM-veckan är 25 till 31 januari 2016. 25-års jubilarer 2015-2017 FÖLJANDE PERSONER har under åren 2015-2017 uppnått 25 års anställning inom företaget. Jubileumsfesten äger rum fredag 5 februari 2016 på Doktorsvillan. Formell inbjudan skickas ut under december månad. Per Swärd Företagsledning Mats Lundström Mek – lut Nicklas Norén IT-avdelningen Åsa Nordvall Lab. Anneli Burman Projektavdelningen Mikael Öberg Renseri Anneli Westerlund Ekonomi Joakim Rönnberg Systemteknik Ann Englund Lokalvård/Förråd/Transport Mattias Grahn Magasin Robert Sundström Massabruk Dick Eriksson Kraft Nils Granberg PM 2 Anna-Karin Henrikson Reception/mäss Elisabeth Lundgren FU/teknik LINERBLADET – NUMMER 4 · 2015 13 Smurfit Kappa första Lagkamrat på bollen Lagkamrat är ett projekt som ger extra livskvalitet till Piteås äldre och samtidigt skapar förutsättningar för fotbollens elitsatsning. Social sponsring och goodwill med dubbel effekt. Smurfit Kappa var första företaget att sponsra Lagkamrat, ett koncept byggt från grunden i Piteå och aldrig tidigare genomfört i Sverige. Projektet har uppmärksammats nationellt och fått stor publicitet, inte minst över sociala medier. Företagens sponsring sätts i en fond som disponeras av Piteå IF. Fonden finansierar och utbildar ”Lagkamrater”, fotbollsspelare som kan jobba deltid mot äldre- Varmt tack till arbetskamrater och företag för uppvakningen vid min pensionering. Karl-Anders Bergstedt 14 Tack! För mig person ligen har projektet vidragit till en av mina bästa säsonger. Ett stort tack till arbetskamrater och företaget för all uppvaktning med blommor, presenter och middag i samband med att jag slutat min anställning. Staffan Sundkvist LINERBLADET – SMURFIT KAPPA PITEÅ omsorgen. Idag innefattar projektet fyra boenden i Piteå. Piteå IF:s spelare Emelie Lövgren har varit med och utvecklat projektet från början. Hon är själv en av Lagkamraterna och har mångårig yrkeserfarenhet som sjuksköterska. – Äldreomsorgen gör ett fantastiskt jobb utifrån sina resurser. Lagkamrat kan bidra med extra livskvalitet för våra äldre. Det handlar mycket om socialt umgänge och aktiviteter som att fika, spela boule, gå på vårpromenad eller lyssna på musik i badhusparken om somrarna. Enkla saker som ger oerhört mycket. Samtidigt som sponsringen ger livskvalitet till samhällets äldre skapar Lagkamrat förutsättningar för fotbollens elitsatsning. – För mig personligen har projektet bidragit till en av mina bästa säsonger. Jag har kunnat kombinera träning och återhämtning med ett meningsfullt, berikande deltidsjobb som går att anpassa efter fotbollens krav och förutsättningar. Den balansen är ett måste för oss som konkurrerar i en av världens bästa damligor, säger Emelie Lövgren. Lagkamrat har pågått i ett halvår och har stor utvecklingspotential. Tanken är att säkra projektet i tre år. Just nu jobbas en handbok fram och långsiktigt är målsättningen att kunna sprida konceptet till fler kommuner. Viktor Johansson Vill på detta sätt tacka Smurfit kappa och dess personal. Då jag nu på eget bevåg har sagt upp mig efter 45 år på företaget och skall njuta av min pension så vill jag tacka alla för 45 jättepräktiga år. Tack Sara Nilsson som ordnade den bästa avtackningsmiddagen för mig och mina inbjudna gäster. Jag vill även tacka alla de chefer och ledare jag haft från Rune Landberg till Sara Nilsson, där jag tycker vi haft raka och rekorderliga samtal mellan varven. Jag vill även tacka alla de underbara människor som jag jobbat med, drygt 1000 på 45 år (!), som samlade ihop många fina presenter till mig som ska både ätas och drickas upp. Hoppas ni som är kvar får det så bra som ni förtjänar. Tyvärr går ju profit före välmående numera. Hans Johansson (anställd 1970–2015) LinerKRYSSET De först öppnade rätta lösningarna belönas med Trisslotter. Den första med 3 lotter, den andra med 2 och den tredje rätta lösningen med 1 lott. Korsordslösningen skickas till Linerbladet, Personalavdelningen, Att. Britt Johansson senast 25 januari 2016. Namn:.................................................................................................................................................................. Adress:............................................................................................................................................................... Tel:........................................................................................................................................................................ Vinnare i Linerkrysset Nr 3, 2015 Tage Alm Sture Marklund Curt Lindström 3 trisslotter 2 trisslotter 1 trisslott LINERBLADET – NUMMER 4 · 2015 15 Krönika S TA F FA N S T R ÖM Nyanställda välkomnas SIMON EDSTRÖM Mekaniker TOMAS HEDENSTRÖM Systemtekniker NICKLAS HOLMGREN Systemtekniker hydraulik God Jul och Gott Nytt År! DAVID PETTERSSON Systemtekniker linerbladet.kraftliner@ smurfitkappa.se
© Copyright 2024