Linerbladet 1, 2015
SÄKERHET RESULTAT Rekordåret 2014 Är slarvet värt risken? sid 11 sid 3 Linerbladet Nr 1 | 2015 · En tidning för alla medarbetare vid Smurfit Kappa Kraftliner Piteå Blickar bakåt förbättrar framåt LINERBLADET – NUMMER 1 · 2015 1 VD har ordet PER SWÄRD Vad ska man skriva om i sitt första VD ord? I SKRIVANDE STUND har jag några dagars sportlov och har precis kommit tillbaka efter en dag ute i backar na och skidspåren. Det är en härlig trötthetskänsla som infinner sig i kroppen när man kommer in i värmen och utan dåligt samvete kan man belöna sig med god mat och dryck. Dock infinner sig ingen inspiration om vad jag ska skriva om… När jag läser igenom en del av de tidigare texterna av Dirk och Reinhard så fastnar jag för några ord som Dirk skrev under sin första tid, i början av 2009: ”Det kommer inte att bli lätt. I bland kommer det att behövas extra kraft ansträngningar, men insatsen är hög, och segerns sötma – när vi har klarat krisen – kommer att smaka bra.” Jag tycker att de sista orden väl speglar var vi är just nu. Vi har utvecklats enormt och presterar nu på en hög och stabil nivå. Vårt förtroende i koncernen är högt och vi får mycket beröm från många håll och kanter. Tack alla för ett fantastiskt jobb! Utan ert engagemang hade det inte varit möjligt. Att vårda det starka förtroendet vi nu har ser jag som en av de viktigaste uppgifterna. Det gör vi genom att hålla vad vi lovar, genom att på ett professionellt sätt klara all rapportering, alla revisioner och kunna visa upp och vara stolta för det vi är bra på. Gör vi det så får vi mer frihet att utveckla vårt fina företag dit vi vill. Jag vill även passa på att slå ett slag för produktions lyftet som också är en del i vår framgång och en plattform för fortsatt utveckling. Vi har nu byggt upp en infrastruktur för att jobba effektivt med daglig styrning och förbättringar. En grundtanke med produktionslyftet är att alla vi anställda ska använda mer av vår tid till att jobba med förbättringar och minska slöserier i våra processer. Det arbetet kommer att göra skillnad och bidra till fortsatt utveckling och kon kurrenskraft. Skidsäsongen är i stort sett över och det är snart dags att ta fram cykel och jog gingskor. Lidingöloppet och Vätternrundan hägrar för att klara SmurfitKappaklassikern. Det är tur att vi får dela upp loppen i många små etapper. Årets marknad Efter ett starkt fjolår blickar vi framåt. Säljchef Magnus Sandegrim fick spekulera kring hur marknaden 2015 kan se ut. Vad tror vi om 2015? – Vi tror att 2015 kan bli mer utmanande än 2014. Den främsta anledningen är ökad konkurrens. Under fjärde kvartalet i år kör Stora Enso igång en fabrik i Finland som kommer att producera vit och brun kraftliner. LINERBLADET – SMURFIT KAPPA KRAFTLINER PITEÅ Magnus Hur ser ni på konkurrensen? – När man får ökad konkurrens är det en styrka att han en så stor koncern i ryggen. En övervägande del av vår produktion säljs internt, så även om vi får konkurrens utifrån så har vi alltid våra interna kraftlinerkunder. I övrigt har vi en koncern som tror på det vi gör och investerar för att ge oss goda förutsättningar. Hur ser efter frågan ut? – Den är fortsatt god, och den kan även komma att växa ytterligare under året. Hela världsekonomin Sandegrim utvecklades svagt positivt i fjol. Förhoppningsvis är det en uppgång som håller i sig. Förra året hade vi faktiskt oväntat stark ökning på efterfrågan på Kraftliner. Det beror på många olika faktorer, exempelvis riktigt bra citrusskördar i södra Europa i slutet av året. Då behövs det många fruktlådor. Det är intressant hur Spaniens klimat har en direkt påverkan på pappersproduktionen i Piteå. Vad kan ökad konkurrens få för direkta konsekvenser? – Priset på våra produkter kan helt klart komma att påverkas om tillgången ökar. Det är en sak som vi inte styr över. Just nu har vi dock en stor fördel av att dollarn är så stark mot euron. Det gör oss kon- Viktor Johansson KORTA FAKTA Precis som 2014 räknas de största marknaderna inom Europa bli Storbritannien, Tyskland och Skandinavien. UR INNEHÅLLET 4 Ny barktrumma 6 Braincube 8 Fukt och filosofi 10 Kundtjänst reklamationer 13 Tjejkväll 16 Krönika 2 kurrenskraftiga mot amerikansk kraftliner. Linerbladet ANSVARIG UTGIVARE: Anette Sundström, Smurfit Kappa Kraftliner Piteå REDAKTÖR: Gunnel E Vidén, Plan Sju kommunikation, tel 0920-775 71. Epost linerbladet.kraftliner@ smurfitkappa.se PRODUKTION: Plan Sju kommunikation TRYCK: Accidenstryckeriet 2015 Redaktionen förbehåller sig rät ten att redigera insända manus. v Produktionsrekord, låga kostnader för reklamationer på de vita produk terna och bäst försäljning i koncernen. Det är bara några av fjolårets många goda resultat, men hur uppnåddes de? Fabrikens produktionsoch underhållschefer fick reflektera över rekordåret 2014. Rekordår, men hur? B akom framgångarna finns ett långsiktigt och målmedvetet arbete. Flaskhalsar har successivt byggts bort. Samtidigt som störningar och kassationer har blivit färre har bruket har höjt sin kapacitet och blivit bättre på att ta igen det som tappas när störningar har inträffat. Förklaringen finner vi i mer dialog, rätt investeringar, hög efterfrågan och en engagerad personal. En koncern i ryggen Att vara i en koncern som stöttar och tror på verksamheten har också varit viktigt. Fabriken har fått pengar för att investera och bygga bort flaskhalsar. Ett exempel är huggen på Renseriet. Alla investeringar ska ge tillbaka, men att de beviljas är ett bevis på att koncernen tror på fabriken. Att fabriken sedan gjort rätt investeringar är lika viktigt. Dialog En av de viktigaste nycklarna har enligt produktions- och underhållscheferna varit bättre dialog och mer utbyte mellan avdelningar och kollegor. Det har i sin tur lett till en större vilja att anpassa sig. Att lyssna, ge support, underlätta för varandra och nyttja varandras kompetenser har varit viktiga bitar för att nå resultat. I grunden ligger bland annat en lyckad omorganisation som även bidragit till tydligare roller. Efterfrågan central Ulf Aili anslöt som ny fabrikschef i höstas och kan bidra med perspektiv från en annan verklighet. – Att vi får sälja det papper som produceras är otroligt viktigt. Jag som kommer från stålindustrin har under de senaste åren varit med om att det inte alls är en självklarhet, säger Ulf Aili. Efterfrågan är alltid central, och då inte bara för uppenbara resultat som produktions- och försäljningsrekord. Efterfrågan ger motivation och skapar trygghet som i sin tur kan göra det roligare och lättare att arbeta. Lika viktig som världens efterfrågan är dock brukets jämna, höga kvalitet. Utan en bra produkt blir det svårt att sälja. Bästa ekonomiska resultatet sedan vi gick in i SmurfitKappa-koncernen. Personalen viktigast När allt kommer omkring är personalens insats den viktigaste bidragande orsaken till rekordåret 2014. På bruket finns en stolthet som är långt ifrån alla arbetsplatser förunnade. Många engagerar sig Att vi får sälja det papper som produceras är otroligt viktigt. och månar om ett bra resultat. Man ställer upp för varandra, fixar störningar, underhåller och bestämmer sig för att lösa problemen. Det goda resultat i sig är lön för mödan, men alla i gruppen är överens om att fester och firande är viktiga delar som inte ska förringas för ett fortsatt gott resultat även åren framöver. Nackdelar då? Fabriken har kört jämnare på ett högt tempo, men nackdelar finns det också. Produktionen har toppbelastat sin vattenrening och systemet har inte fått möjlighet till återhämtning. Det är ett nytt problem. Vattenreningen, där miljö målen inte uppnåddes 2014, kan dock ha flera förklaringar och målsättningen är att komma till rätta med problemet 2015. Samtidigt har en jämnare körning kunnat minska förbrukningen per ton och gjort att miljömålen ser bra ut trots det höga tempot. Viktor Johansson KORTA FAKTA Andra orsaker till det lyckade resultatet: Även om avbrotten och kassationerna var fler efter höstens stopp, har ”storstoppen” generellt klarats av bättre de senaste åren. Fabriken har sluppit stora haverier 2014, att jämföra med 2013 då tre stora haverier inträffade. Bra försörjning på massa. Små saker som ständigt förbättras; det vi kan påverka själva tar vi tag i. Mer förebyggande arbete. LINERBLADET – NUMMER 1 · 2015 3 Hela barrlinjen i Renseriets flisan läggning ska bytas ut. En ny hugg finns på plats sedan 2012 och i som mar påbörjas installationen av reste rande utrustning. Det innefattar bland annat ny upptining och pålastning, men inte minst en ny barktrumma. Dags för stora trumman Investeringen på 157 miljoner har beviljats på koncernnivå. Under sommaren 2015 påbörjas installation av trumman, och det är ingen liten pjäs vi pratar om. – Den nya trumman väger 320 ton och levereras på pråm. Vi måste ta bort taket och lyfta in den med kran. Det är helt klart ett ordentligt projekt som måste planeras i detalj, säger projektledare Greger Stubbfält, en av många involverade i den stora investeringen. Den nya trumman är 42 meter lång och har en diameter på 4 Det är helt klart ett ordentligt projekt. LINERBLADET – SMURFIT KAPPA KRAFTLINER PITEÅ 5,5 meter. Det gör den avsevärt större än den gamla. Stockarna kan kastas runt ”huller om buller” vilket ger en effektivare barkning. Mobil flisanläggning som ersättare Under tiden som installationen av den nya barktrumman pågår ska en mobil anläggning klara flisförsörjningen. Men alternativet kostar på. – Att ligga nere och jobba med en temporär lösning kostar oss cirka två miljoner i veckan. Det blir därför viktigt att planera installationen så noggrant som möjligt för att dra ihop byggtiden, säger Greger Stubbfält. Konkurrenskraft genom självförsörjning Den nya trumman ska framförallt höja kapaciteten och göra fabriken självförsörjande på flis. – Idag köper vi en del flis. Att bli självförsörjande ger trygghet, men framförallt är det en kostnadsfråga. Investeringen kommer att göra oss ännu mer konkurrenskraftiga, säger Greger Stubbfält. Leverantören av barktrumman är Andritz group som i konkur rens med två andra företag visa de sig vara det mesta lämpade alternativet. Andritz som har sitt huvudkontor i Graz i Österrike är en världsledande leverantör av produktionslinjer till olika industrier. Nytt fundament Förberedande byggarbeten görs under drift med start i maj. Barr linjen stoppas i början av augusti för installationen av trumma och övrig utrustning. Installationen beräknas ta nio veckor. Under tiden kommer den närliggande lövlinjen att vara i full drift, något som ytterligare komplicerar arbetet. Formningen förbereds från under golvet och när trumman lyfts in ska en helt ny upphängning med ny teknik stå redo. – Fundamentet är egentligen den största skillnaden. Idag ligger den gamla trumman på hjulgrupper med däck som slits och måste bytas ut. Den nya trumman ska bäras av hydrostatiska bärringar och hållas upp av vattentryck. Det är ny teknik som bland annat ska minska behovet av underhåll, förklarar Greger Stubbfält. Fler fördelar Den nya trumman som tas i drift i början av oktober är inte bara avsevärt större utan även bättre Att bli självförsörjande ger trygghet. isolerad, och därmed tystare. Den levereras även med en stor cyklon för undertrycksventilation som förhindrar att ånga och dammpartiklar kommer ut i trumhuset. – Vi strävar alltid efter att använda teknik som förbättrar arbetsmiljön. En tystare och renare trumma är ett steg, säger Greger Stubbfält. Viktor Johansson KORTA FAKTA Fler fördelar investeringen: Rapport om internkommunikation från JMT FÖRRA ÅRET kunde ni läsa i Liner bladet om hur Junior Management Team tittade närmre på brukets intern kommunikation. Gruppen har nu intervjuat ett hundra tal fabriksanställda. Det blev många fler än vad som först var tänkt, men JMT insåg att det behövdes för att få ett nog bra tvärsnitt av hela bruket. En rapport har sedan sammanställts om vilka behov de anställda har beträf fande kommunikation. En återkommande likhet hos de in tervjuade är behovet av tydlig struktur i internkommunikationen. Det finns även viktiga olikheter. Kanaler och sätt att kommunicera skiftar beroende på vem man vill nå och med vilken information. Rapporten presenteras för led ningsgruppen under mars. I den finns förbättringsförslag som kommer att ligga till grund för ett fortsatt arbete med hur vi kan kommunicera bättre. Framöver kommer rapporten även att finnas tillgänglig för brukets samtliga anställda. Viktor Johansson D en nuvarande trumman i stort behov av att bytas ut. Går den sönder är leveranstiden lång och ett oplanerat byte skulle bli kostsamt. M ed ny trumma minskar underhåll och reparationer av sprickbildningar. D en nya pålastningen bygger bort omlastning med tunga släpp eftersom virket matas in på ett rakt band. M iljön kring bassängen på Renseriet blir bättre med mindre dimma tack vare täckt bassäng samt ny ventila tion och avfuktare. Den nya upptiningen kommer att förbättra Renseriets barkhantering. Mesta antalet medarbetarsamtal LINERBLADET – NUMMER 1 · 2015 5 I papperstillverkningen samlas hela tiden stora mängder data in. Den smarta programvaran Braincube kan göra det lättare att använda datan för att överblicka, analysera och dra slutsatser. Vinsten är mer kunskap och målet är ännu bättre produktion. Braincube – Braincube har använts av andra inom koncernen och fått goda vitsord. Nu testar vi det hos oss, säger Johan Bergström, produktionsingenjör på PM2, som tillsammans med projekt ledaren Zsombor Felddötö ska introducera Braincube på bruket. Projektet startade i maj 2014. All befintlig data är nu inlagd i Brain cubes system och varje minut skickas mätdata från brukets produktion till en ”molnapp”. – Med hjälp av statistiska verktyg som finns i Braincube kan vi sedan lättare jämföra över tid och se samband. Vi kan exempelvis ställa in programmet för att leta efter vissa värden, samband eller fenomen som annars hade varit svåra att överblicka. Alternativet är att sitta och göra egna excelark och själva leta data på olika håll. Det här kommer förhoppningsvis hjälpa oss att optimera vår process samt vara nyttigt vid felsökning, säger Johan Bergström. Braincube ger snabbare svar och underlättar med både översikt och analys. Med hjälp av smarta funktioner kan fler träffsäkra slutsatser dras och nya saker upptäckas. Målet är att lära känna produktionen ännu bättre och på sikt hitta bästa sättet att köra processen för att sänka kostnader, spara energi och minska kassationer och råvaruförbrukning. Johan Bergström understryker samtidigt att Braincube bara är ett smart statistikprogram. – Braincube visar mönster och samband. Svaren och vägarna till förbättring är alltid upp till oss att hitta. Vi måste själva ha kompetens för att bedöma vad som är relevant eller inte, men Braincube gör det enklare att överblicka och lära oss mer om vår produktion, säger Johan Bergström. Viktor Johansson 6 LINERBLADET – SMURFIT KAPPA KRAFTLINER PITEÅ Eftersom råvaran påverkar papperskvaliteten har Massabruket också bjudits in för att utvärdera av programvaran. Massabrukschef Jens Rehnberg har varit med i arbetet redan från start. Tanken är vidare att introducera Braincube på PM2 och sedan PM1 och Massabruket. Operatörerna kommer själva kunna ställa in vilka parametrar som är viktiga för dem att läsa av. Braincube kommer från början att kräva arbetstid att lära sig använda, men på sikt ska bruket vinna tid. Energitekniskt Centrum uppköpt Möjligheter från början till slut viktigt att se det här som ett långsiktigt projekt och ingenting som görs i en handvändning. Det kan ta ett par år innan vi är igenom med allting, säger Kjell Lundberg. I höstas gjorde Smurfit Kappa Kraftliner en grundlig analys av fabrikens underhåll. – Det har varit intressant. I resultatet fanns en mängd områden med förbättringsmöjligheter, säger Kjell Lundberg, Chef Underhållsteknik, som har samordnat underhållsanalysen från fabrikens sida. Under våren har resultatet diskuterats och en handlingsplan har arbetats fram. – Egentligen handlar det om hur vi jobbar med underhållsarbeten från början till slut, från felanmälan till avrapportering med felorsak och utvärdering. Tydligare arbetsfördelning är en sak som kom upp. Vem beställer jobbet? Hur väl beskrivs det? Kan vi följa upp bättre? säger Kjell Lundberg. För att strukturera underhållet bättre behöver datasystemet Idhammar användas mer, och på rätt sätt. – Det är viktigt. Vi ska ändra en del saker i vårt underhållsystem, och därefter lära om oss för att jobba på rätt sätt. Det kommer att beröra många och kräva en stor utbildningsinsats. Det är därför Tre prioriterade saker under våren: 1Bearbeta och vässa planeringen av underhållsarbeten genom att införa en gemensam modell av veckopla nering. 2Se över arbetsflödet. Hur ser arbets orderflödet ut från början till slut? 3Se över terminologin. Auditen visade att ord och begrepp kan ha olika innebörd, exempelvis ”planerade timmar” där en del på bruket menar mantimmar medan andra menar stopptimmar. Viktor Johansson SVERIGES TEKNISKA Forsknings institut, SP, förvärvar Energitekniskt Centrum i Piteå, ETC. ETC blir kvar i samma lokaler i Piteå. När förvärvet genomförts kom mer bolaget att få det nya namnet SP Energy Technology Center AB och bli ett helägt dotterbolag i SP-koncernen. Fokusområde för forskningen vid ETC är fortsatt termokemisk omvand ling av biomassa. – Vi är väldigt nöjda med affä ren. ETC är erkänt duktiga inom sitt område och kompletterar SP väl. Tillsammans blir vi en starkare aktör inom framtidsområdet bioekonomi och kan skapa ännu mer värde för våra kunder. Samtidigt får vi bredare kontaktytor mot företag, organisationer och universitet i Norrbotten, säger SPs koncernchef Maria Khorsand. För ETC innebär affären bland an nat att vi får större kapacitet att jobba med stora forskningsprojekt och bra möjligheter att utvecklas. Viktor Johansson Fabriken hade lägsta utsläpp någonsin av gasformigt svavel KORTA FAKTA Undersökningen är genomförd i samarbete med konsultfirman Dankl & Partner. Det har varit intressant – Samarbetet har fungerat riktigt bra! Vi har fått jobba med verkligt erfarna och duktiga underhålls människor som vi direkt fick för troende, säger Kjell Lundberg. Fabriken hade lägsta specifika värmeförbrukningen någonsin LINERBLADET – NUMMER 1 · 2015 7 Fukt och filosofi Autolinelabbet har haft kraftiga variationer i klimat et, tillsynes utan anledning. Labbingenjörerna Robert Sandström och Fredrik Öberg samt mekatronisten Peder Fahlman undersökte problemet som fick en filosofisk lösning. I laboratoriet är det viktigt med rätt och konstant temperatur och luftfuktighet, närmare bestämt 23 grader och 50 procent luftfuktighet. Om förhållandena svänger för mycket kommer provresultat att påverkas och ge felaktiga värden. Klimatet i fabrikens autolinelabb skiftade periodvis med vädret utomhus, men det var uppenbart att även annat påverkade. För att lista ut vad genomfördes mätningar av fukt och temperatur på flera positioner istället för en. Resultaten varierade beroende på var i laboratoriet man mätte. Rummet hade helt enkelt flera klimatzoner. Lösningen låg till stor del i att ändra ”reglerfilosofi”; från reglering av relativ fuktighet till reglering av absolut fuktighet. Det är ett mer exakt mått av mängden vattenånga i rummet som i sin tur gör det möjligt att hitta rätt åtgärder. – Det gav oss mer förståelse för vad som händer i rummet. Sedan har fiskbensmodellen varit nyttig för att ringa in allt som påverkar, som korsdrag och öppen luftsluss. Eller att golvet skurades med vatten som tillförde rummet fukt vid dunstning, säger Fredrik Öberg. Golvet skurades med vatten som tillförde rummet fukt vid dunstning Att trion sedan tidigare har brottats med samma problem på Tech Center-labbet skulle visa sig vara användbart. – Där har vi nu lyckats uppnå jämnare värde än vad som enligt vissa experter ska vara möjligt. Erfarenheterna har vi tagit med oss och använt på autolinelabbet, säger Peder Fahlman. Autolinelabbet byggs nu om och ska bland annat få mer fläktkapacitet och ett nytt kylbatteri för att jämna ut klimatzoner och skiftande luftfuktighet. Men lösningen var framförallt filosofisk. Reglerfilosofisk. Viktor Johansson 8 LINERBLADET – SMURFIT KAPPA KRAFTLINER PITEÅ Städning och kunskap Även Holländerilabbet har haft sina problem. När operatörerna mätte malgraderna kunde de få konstiga och skiftande värden när man jämförde mot våtlab. Då operatörerna bad våtlab om nya pro och jämförde med sina egna såg man ver tydligt hur resultaten skilde sig labben emellan. – Det var egentligen då som vi märkte att någonting inte stämde med Hollanderilab bets prover, säger Linda Albiin på Våtlab. Vid ett tillfälle hann tyvärr maskiner och kvarnar ställas in efter de felaktiga värdena. Konsekvensen blev onödiga kassationer på PM2, men det ledde även till att ett förbättringsarbete drogs igång. Våtlab träffades med en operatör från PM1 och PM2 och fokus rikta des mot Holländerilabbet. Gruppen tittade tillsammans på problemet, och med hjälp av fiskbensmodellen kunde felen ringas in. – Dels var labbet eftersatt och mätutrustningen var smutsig, och dels fanns det en kunskapsbrist i hur man tar prover. Det var ett antal år sedan vi sist hade utbildning och nya ansikten har tillkommit sedan dess, säger Linda Albiin. Aktiviteterna fick därför bli att städa och skapa bättre ordning bland utrustningen i Holländeri labbet, samt välbehövligt upp datera operatörernas metoder så att allting blir rätt när malgraderna ska mätas. Nu återstår en utbildning för alla operatörer innan förbättringsarbetet kan avslutas. Viktor Johansson Förkovra utan att sovra I stort sett allting som inte är vedråvara passerar genom gänget på Inköp. Tillsammans sköter de bland annat avtal, upphandling, orderhantering, anbud och eventuella leverans anmärkningar. De jämför priser, bedömer risker och driver slutförhandlingar. Med det ansvaret är det viktigt att ha full koll på pappren och ständigt se möjligheter till förbättringar. V i har alltid förbättrat, men LEAN-metoden har tillfört systematik och ger oss ofta en bredare bild av ett problem, säger Lina Danielsson, Ulf Johansson, Anne Persson och Karina Westlund på Inköp. För Inköp är förbättringarna gemensamma och vinsten är oftast kvalitet och tid genom effektiv planering och tydliga rutiner. – Vi har valt att inte sovra utan har istället tagit tag i alla förslag som dykt upp på tavlan. Allt kan ge effekt. För oss har det dock varit viktigt att ta förbättringarna i steg och ha en långsiktig målsättning: här är jag idag och hit vill jag. Sedan bryter vi ner det i delmål, säger Karina Westlund på Inköp. Linerbladet bad Inköp lyfta några av sina många förbättringar: Tidsstudier med loggbok har varit nyttigt för att medvetandegöra oss själva om vad vi faktiskt spenderar vår arbetstid på. Då har vi kunnat se vad som behöver förbättras och effektiviseras. Följ pilarna för påskrift ATT HITTA RÄTT är inte alltid lätt. När kemikalier är lossade på fabriken måste åkaren upp till kontrollrummet i Massabruket för att få en påskrift, men att hitta dit har inte varit en självklarhet. – Det är inte ovanligt med nya chaufförer som kanske aldrig har varit här. Då kan det vara svårt att veta var man ska, säger Robert Sundström, personalledare på Massabruket. När åkarna inte hittar har det varit vanligt att de ringer för vägbeskrivning, eller så måste en operatör gå ner och möta upp dem. Det här är ett problem som kostar onödig tid och energi för båda parter. Därför drog skiftlaget på Massabruket igång ett behövligt förbätt ringsarbete. Lösningen blev tydligare vägvisning inne i fabriken, från lossningsplatsen och hela vägen upp till kontrollrummet. Märkning finns nu på dörrar och hissar och på golvet sträcker sig väl synliga linjer med pilar i påbudsfärgerna blått och vitt, precis som i trafiken. Dessutom har alla dörrar in till själva kontrollrummet numera samma skylt ning och titel så att en utomstående enklare kan veta att de faktiskt har kommit rätt. Förbättringen har fått positiva reak tioner och på Massabruket spånar man vidare kring tydligare skyltning som kan underlätta för såväl anställda som besökare. Det blir helt enkelt lättare när man hittar rättare. Viktor Johansson Vi upptäckte att en del av fabrikens anställda exempelvis skrev ”reseräkning” när de handlar varor på internet. Vi har därför tagit fram tydligare riktlinjer för internethandel. Vi har sorterat större kontrakt i bokstavsordning istället för kronologisk ordning. En stor mängd har även arkiverats för att underlätta letande. Rutiner för upphandling av frakt har tagits fram. Vi har haft problem med sena fakturor från entreprenörer. Det har rätats till för att få bättre koll och färre släpande utgifter. Diverse standardkontrakt är uppdaterade för att effektivisera arbetet. Fabriken hade lägsta antalet bullerklagomål Lägsta antalet olyckor med frånvaro (egna anställda) Fabriken hade lägsta elanvändning någonsin Så kan det se ut på en avdelning som ständigt jobbar med att förkovra, utan att sovra. Viktor Johansson Fabriken hade lägsta avfallsmängd till deponi Fabriken hade lägsta utsläpp någonsin av fossil CO2 LINERBLADET – NUMMER 1 · 2015 9 Vilka får ta emot högar med små kartongbitar från en fabrik i Tjeckien? Vilka kan kontaktas om botten eller fogarna släpper på en apelsinlåda i Spanien? Svaret är kvalitetsingen jörerna Helena Wikström och Annika Johansson på Kundtjänst reklamationer. – Arbetet är ofta roligt och varierande. Hur dagen ser ut styrs helt av inflödet, säger Helena Wikström. Kundtjänst och delar av reklamationshantering ligger under kvalitetsavdelningen. Hit anländer anmärkningar och klagomål från kunder, bland annat i form av kartonger och paket fyllda med små utskurna wellpappbitar med fläckarna på. – Vi föreställer oss en anställd på fabriken i Tjeckien som sorterar ut defekta wellpappark och skär ut små bitar som han sätter i lådor och postar till oss. I detta fall vet vi att det är den tjeckiska slutkunden som har enorma krav på renhet, säger Annika och Helena. Defekterna och avvikelserna kan ha uppstått vid kundens tillverkning eller förpackningsproduktion. Det kan vara saker som peeling, veck, fläckar och åsar. – Vårt jobb påminner om ett detektivarbete. Det kan faktiskt vara riktigt roligt! Vi har ett specifikt reklamationssystem, en central databas för koncernen samt vårt eget system Northern Light, där vi spårar rullen tillbaka till produktionstillfället, förklarar kvalitets ingenjörerna. Kundtjänst tar fram data och underlag till Technical Service 10 Det kan faktiskt vara riktigt roligt! LINERBLADET – SMURFIT KAPPA KRAFTLINER PITEÅ Director Erik Tollander så att han kan besluta om ärendet ska godkännas eller inte. Även om reklamationer är nekade händer det att kunden kompenseras av kommersiella skäl. Den långsiktiga relationen kan vara viktigare än den tillfälliga kostnaden. – Men kundpåpekanden är inte bara kostnader och besvär. De visar vad vi behöver förbättra, säger Annika Johansson. Som för många andra enheter är det fokus på att bli snabbare med mål som följer hanteringstiden. Samtidigt har marknadens krav ökat med tiden. – När man tänker efter är det uppenbart vilka problem det kan leda till och vilken process som kan dras igång om exempelvis limfogen släpper på en apelsinlåda i Spanien under skördetid, säger Helena Wikström. Efter att ha passerat många led och människor landar kanske ärendet, och även den defekta apelsinlådan, slutligen hos Helena och Annika på Smurfit Kappa i Piteå. Viktor Johansson Säkerheten på vedplan brister. Att meddela sin närvaro till manöverrummet på Renseriet är bokstavligen en livsviktig rutin som tyvärr brister, och konsekvenserna kan bli allvarliga. Säkert med aktivt kol VARFÖR ÅKER Lars Henriksson runt i Europa och pratar om aktivt kol? Han förespråkar självfallet inte hembränning. Det handlar istället om en ny, smart produkt som kon cernen tagit ensam patent på. I Tyskland, såväl som stora delar av övriga Europa, har det länge pågått en debatt om hur mineraloljor läcker från förpackningar och in i livsmedel, en så kallad migration. Lösningen på de flesta förpack ningsprodukter har tidigare varit barriärer genom beläggningar av olika ytskikt. – Det här är dock en helt annan lösning än vanligt barriärtänkande. Vi har använt aktivt kol. Det har ingen gjort tidigare, säger Lars Hen riksson, chef för produktutveckling papper. DET AKTIVA KOLET blandas in redan under papperstillverkningen och verkar sedan genom att ads orbera mineraloljor som utsöndras från förpackningen. Det kallas att migrationen blockeras. Innovationen är patenterad och kan bli ett stort steg inom produktsä kerhet. Produkten består i dagsläget helt av returfiber, men den kan också tillverkas på kraftliner. När vi får tag på Lars Henriksson har han varit nere på kontinenten och utbildar säljkårer så att alla förstår det genialiska med aktivt kol i pappersförpackningar. Viktor Johansson Den lägsta förbrukningen av fossil olja Är slarvet värt risken? E n vanlig invändning är ”Jag skulle bara…”, men är slar vet verkligen värt risken? säger Conny Larsson, en av operatörerna som påverkas när säkerheten inte respekteras. Många har ärenden på vedplan. Här vistas anställda och entrepre nörer i såväl maskiner som till fots. Här rör sig stora fordon och tungt timmer lossas dag som kväll. Det är därför viktigt att operatörer och förare på Renseriet alltid infor meras när andra ska vistas på arbetsytan. Trots skrivelser på in tranätet, upprepade anmärkningar och rent tjat slarvar många med att meddela sin närvaro till manöver rummet. – Vissa kollegor och firmor är riktigt noggranna med att meddela närvaro och hämta saftblandare, men andra verkar ha större bekym mer med att förstå. Det här gäller alla, säger Conny Larsson. Det är inte ovanligt att entrepre nörer som jobbar med olika projekt går omkring oanmält på plan. – En människa är en liten var else att förnimma när man sitter i våra fordon. Vissa verkar inte för stå hur dåligt de syns utan förlitar sig blint på föraren. Varför? Är det verkligen värt risken? Vissa har inte ens någon varselväst, vilket är helt oacceptabelt, påpekar Conny Larsson. Mitt på ljusan dag är sikten bättre, men vid mörker, nederbörd, nedslag och dimma är förutsätt ningarna sämre. – Våra tunga ekipage är inte alltid lätta att få stopp på i halka. I dimma fungerar dessutom back kameror mycket sämre, säger Conny Larsson. Slarvet medför inte bara direk ta säkerhetsrisker utan påverkar mångas arbetsmiljö och det finns helt klart en hälsoaspekt att ta hänsyn till. – Du sitter och spänner dig. Rädslan när du plötsligt upp täcker att någon är nära är ytterst obehaglig, och olyckor har hänt. Vi måste fråga oss om slarvet verkli gen är värt risken. Det skulle vara en trygghet och göra stor skillnad om vi tillsammans fick det här att fungera, säger Conny Larsson, operatör på Renseriet. Vissa verkar inte förstå hur dåligt de syns. Högsta antalet inrapporterade riskobservationer Viktor Johansson LINERBLADET – NUMMER 1 · 2015 11 Igloo av papper NYA EXPERIENCE CENTER är igång på fabriken i Piteå. Bland annat så har en igloo överraskande nog produ cerats. – Det här är ett kreativt sätt att visa styrkorna med våra produkter. Vi människor minns det visuella. Man behöver uppleva papper. Våra besö kare ska känna: ”Hit vill jag komma igen!” säger Lars Henriksson, chef för produktutveckling papper och numera iglookonstruktör. Experience Center är en mötesplats för att ta emot besökare, då inte minst kunder. Här finns möjlig heten att skapa bestående intryck hos gäster, bland annat genom att bygga en igloo av wellpapp. Konstruktionen har en diameter på fyra meter och ska självfallet stå utomhus. – Vi har funderat på hur vi ytterli gare kan visualisera fördelarna med kraftliner. På det här sättet använder vi klimatet för att visa hur våra produkter tål snö, kyla, fukt och tyngd bättre, säger Lars Henriksson. Nu är vi redan framme i slutet av mars. Tiden går fort! Vi har hämtat oss efter 2014 försöker blicka framåt och ta tag i nya utmaningar. Framtid i Tallkronan Vi på Tallkronan tänker försöka jobba med god kvalitet och god smak på våra luncher med lite specialdagar då tillfällen ges. I skrivande stund så har vi Fettisdagen 17/2 Kinesiska nyåret 19/2, bra exmepl på hur vi tar dagarna. Vi har även haft en dag Hjärtats dag tillsammans med FHV där vi visat att det är ingen stor skillnad att äta rätt för hjärtat. Vi bidrar med ett tips till skidbacken. ■ PROJEKTET HAR ÄVEN bjudit på vissa oväntade kunskapsvinster för de involverade. – Det är fantastiskt vad man får lära sig i jobbet, exempel att en igloo byggs på i spiraler. Det är nytt för mig. Vi har dock byggt vår wellpappversion lager för lager, erkänner Lars Henriksson. Bakom byggandet ligger teamet på Tech Center med Peder Fahlman i spetsen. Lars Henriksson betonar att han mer ser sig som en pådrivare, eller rent av slavdrivare, i samman hanget. Viktor Johansson Catarina Carlsson Tunnbrödsklämma med het räkröra hiaost philadelp 100 gr naturell färskost typ 1 msk majonnäs lime (saften) 1/2 1,5 tsk sambal olek koriander 1 dl Salt & svartpeppar äpple 1 litet 200 gr skalade räkor 4 små tunnbröd 4 stora salladsblad morot 1 Ärtskott och kryddor. Vänd ner Blanda ost majonnäs limesaft rna. räko och det hackade äpplet en strut av tunnbrödet Skala och strimla moroten. Gör inte fyllningen rinner ut. och lägg i salladsbladen så att ten fyll sedan gene kan s Lägg ärtskott och morot läng a koriander. extr lite med pa röst med räkröra. Top Packningstips! en hög burk med lite Ställ den packade klämman i ma. kläm e smörpapper runt varj PM2 hade de lägsta reklamationskostnaderna möjliga att jämföra historiskt 12 LINERBLADET – SMURFIT KAPPA KRAFTLINER PITEÅ En kväll med Tjejkraft 5 februari anordnades Tjejkraft Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå, en temakväll i syftet att sprida inspiration och framtids tro till länets unga tjejer. – Vi vill visa unga tjejer att det finns många olika vägar in i yrkeslivet, och för oss är det viktigt att lyfta fram att man kan ha en utvecklande framtid som tjej inom industrin, säger David Johansson, en av de involverade från fabrikens sida. Ett 30-tal tjejer, de flesta i högstadie- och gymnasieålder, hade lockats till temakvällen som arrangerades i samarbete mellan pappersfabriken och Kultur och Fritid i Piteå. – Det här var mycket uppskattat! Att representanter från Northland basket fanns på plats var också roligt. Vi har lånat konceptet av dem, säger David Johansson. Våga förlora fotfästet en liten stund. Hälsoinspira törer för goda vanor Under kvällen berättade inspira törer om sina erfarenheter från såväl idrott som industri, om vad som har varit viktigt för dem och hur de har mött sina utmaningar. Från Smurfit Kappa Kraftliners sida representerade Elina Marklund och Anette Sundström som inspiratörer. – Jag pratade om min yrkesmässiga resa i livet och vikten av att våga och utmana sig själv. Jag har ett motto som jag delade med mig av: våga förlora fotfästet en liten stund. Att inte våga i livet är för mig att förlora sig själv. Jag ville också förmedla att det är genom motstånd som vi utvecklas som mest, säger fabrikens HR-chef Anette Sundström. Viktor Johansson a som Inspiratörern aft: gästade Tjejkr son, Piteå IF ns ha Jo fin Jose ist, Piteå IF Emilia Appelqu MSSK-Piteå n so ias El Emma Hockey , Öjebyn AK Elina Rönnqvist Smurfit , nd Elina Marklu er tlin af Kr a pp Ka öm, Smurfit Anette Sundstr er Kappa Kraftlin FÖRETAGSHÄLSAN sökte efter in tresserade medarbetare ute på bruket. I dag finns tio så kallade hälsoinspiratörer på Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå. – Som hälsoinspiratör behöver du inte motionera på hög nivå men du ska tycka att det är kul med aktivite ter och prata varmt om goda vanor, säger Ann-Sofi Öqvist på företags hälsovården. Hälsoinspiratörerna deltar i utveck lingen av företagets friskvårdssats ningar som syftar till att öka hälsa, motivation och trivsel på arbetsplatsen. Möjlighet till kompetensutveckling ges vid inspirationsträffarna som hålls två gånger årligen. Hälsoinspiratör verkar som Företags hälsans förlängda arm ute i organisa tionen gällande hälsa och friskvårds aktiviteter. De kommer med förslag och idéer eller förmedlar sina medarbetares idéer och hjälper till att marknadsföra de planerade friskvårdsaktiviteterna. Viktor Johansson Produktionslyftet har landat TISDAG 27 JANUARI utbildades de sista grupperna klart. Nu är alla avdel ningar igång med produktionslyft och förbättringsarbete. Målet med 24 utbildningstimmar per anställd har nåtts. Med 520 anställda blir det 12 480 utbildningstimmar. Ungerfär 2 500 timmar har lagts på förberedande arbete för styrgruppen och personer i ledande befattningar. Övrig personal har utbildats 20 timmar vardera, totalt ungefär 10 000 timmar utbildnings timmar. Fabriken har köpt in över 40 white boardtavlor, vilket helt klart är ett ytterligare rekord. Viktor Johansson Nytt produktionsrekord på PM1 LINERBLADET – NUMMER 1 · 2015 13 LinerKRYSSET De först öppnade rätta lösningarna belönas med Trisslotter. Den första med 3 lotter, den andra med 2 och den tredje rätta lösningen med 1 lott. Korsordslösningen skickas till Linerbladet, Personalavdelningen, Att. Britt Johansson senast 8 maj 2015. Grattis till vinnarna i Linerkrysset Nr 4, 2014 Namn:.................................................................................................................................................................. Anders Lundberg 3 trisslotter Adress:............................................................................................................................................................... Kurt Backman 2 trisslotter Seth Andersson 1 trisslott Tel:........................................................................................................................................................................ 14 LINERBLADET – SMURFIT KAPPA KRAFTLINER PITEÅ Grisigt Vasalopp Namn Nicklas Norén Lars Nyström Lars Rönnbäck Per Sandberg Greger Stubbfält Lars Åström Fredrik Mark Plac. 2235 5029 5029 3143 7468 10390 6006 Tid 06:25:51 07:53:22 07:53:22 06:52:57 09:15:48 11:28:23 08:25:16 ÅRETS VASALOPP blev en riktigt grisig historia. ”Knök tjockt” i starten och därefter en kamp mot växande diken och mjuka och utsuddade spår som blev allt blötare ju längre dagen led. – Här och där var det stora vattenpölar tvärs över spåret så vi som åkte fick trängas utefter sidorna för att undvika att fastna i vattnet, säger Lars Rönnbäck. Trots bråkig väderlek och kämpiga förhållanden tog sig samtliga kappaanställda i mål. KURIOSA: • Med smärta i handleden plågade sig Lars Nyström genom sitt tionde Vasalopp. • Eloge till Lars Åström som hade tränat två mil skidåkning innan loppet. Han gjorde en fuling i starten och forcerade vattenpölarna i startområdet för att komma förbi stora delar av startklungan. Nyanställda välkomnas PIERRE WIKSTRÖM Produktionsingenjör Anställd från 7 april 2015 Alla hjärtans dag en hjärtefråga 12 FEBRUARI firades Alla hjärtans dag i förtid med Hjärtlunch på restau rangen samt ett bord med livsviktig information om hjärtsjukdomar och hjärthälsa. Det anordnades även en tipsrunda för att främja lunchpromenader som kan göra underverk för hälsan. Lunchpromenad i högre grad En ny studie från England visar att något så enkelt som en kort lunchpro menad kan få enormt positiva effekter – inte minst mentalt. Den nya studien visar att en kort pro menad på lunchen för med sig många positiva effekter på resten av dagen. Och resultatet får man oavsett i vilket tempo man promenerar i. Forskarna kunde se hur studiens del tagare blev lugnare och mådde bättre. Och skillnaden var stor mellan prome naddagar och icke-promenaddagar. Den frivilliga testgruppen upplevde att de blev mer entusiastiska och mer avslappande och bättre på att hantera stress jämfört med dagar utan lunch promenad. Simma lugnt! Bruket har haft en fantastiskt bra start på årets Klassiker. 40 anställda har genomfört första momentet där minst 3000 meter simning skulle tillryggaläggas över totalt på tre månader. Under perioden har det även erbjudits möjlighet till träning i simteknik med Tobias Marklund och på detta deltog 12 personer. För att göra en klassiker ska man ha genomfört fyra aktiviteter under ett och samma år. Ta kontakt med Företagshälsan för mer information. SMURF IT K AP PA R JANUARI ASSIKE KL N HENDRIK OLOFSSON Mekaniker Tack! Aktivitetskalender 2015 FEBRUARI 2015 APRIL Studien har publi cerats i Scandi navian journal of medicine and science in sports. MARS Vasaloppets 90 km MAJ JUNI Lidingöloppets 30 km JULI AUGUSTI SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER DECEMBER Vätternrundans 300 km Gym/gruppträning Tusen tack till arbetskamrater och företag för att uppvaktning på min 50-årsdag! Mikael Nilsson ............................................................ Ett stort och hjärtligt TACK till företag och arbetskamrater för all uppvaktning med blommor, presenter och middag i samband med min pensionering. Peder Eriksson vid minst 30 tillfällen under kommande året LINERBLADET – NUMMER 1 · 2015 15 Krönika S T E FA N Ö QVI ST Flyttbestyr (och Facebook….) J A VILL GÄRNA tro att jag har rätt bra koll på det här med att flytta. Är på gång igen, eller när du läser det här, så har jag redan gjort det. Flyttat alltså. Har gjort annat också, men det var ju inte det jag skulle skriva om. Funderade på hur många gånger det är egentligen, som jag flyttat alltså. Kom fram till att från det att jag lämnade mina föräldrars lägenhet i Munksund för en tvåa på Lasarettsvägen i slutet av 70-talet, så är det här faktiskt 17:e gången jag gör det. Flyttar alltså. Det är antagligen (enligt mina egna helt oseriösa bedömningar) lite mer än genomsnittet, åtminstone för personer i min ålder. Därför tycker jag också att jag nästan borde få rabatt på adressändringsavgiften. Det kostar 450 spänn varje gång och ändå meddelar de inte alla som skickar post till mej! Det händer, inte allt för sällan, att jag får post som är adresserad till en bostad som jag flyttade från för flera gånger sen. Hur seriöst är det? Om man även räknar in de (få…) som är yngre än jag så måste jag ligga i toppskiktet när det gäller antalet flyttningar. Nuförtiden går det ju knappt att få tag i en lägenhet, åtminstone inte någon som har en rimlig månads/boendekostnad. Här i Piteå är det svårt, och i storstäderna är det hart när omöjligt. Jag vet, har en dotter som är på jakt. Efter en lägenhet alltså. Nu har ju hon tänkt köpa en lägenhet, och då snackar vi big money!!! Att köpa en lägenhet kostar många årslöner även för en välbetald anställd, och det är årslön FÖRE skatt. Vart är vi på väg med bostadsmarknaden egentligen? Kanske det blir bättre med en ny regering? Alla borde ha rätt att bo bra, men vad är bra egentligen? Nya regeringen kanske vet, vad vet jag? Jag vet i alla fall att jag inte tror att det kommer att förändras så mycket för att vi fått en ny regering, inte på bostadsfronten i alla fall. Däremot blir det säkert många andra förändringar, frågan är om det är förbättringar. Ja, den som lever får se heter det ju, och de andra kan ju då absolut inte se det (heller). Nåja, jag har fått mej en ny lägenhet i alla fall. Eller fått och fått, det var redan en som bodde där, så jag behövde (kunde) inte fylla på med så mycket i form av möblemang. Trots det, och nu kommer vi till själva poängen här, så behövs ändå mer (nya) möbler!!! Hur kan det komma sig att även om man flyttar till en mindre lägenhet, som rimligen borde rymma mindre möbler, så måste man köpa nya möbler? Är det nåt som IKEA bestämt, eller finns det någon annan (o)naturlig förklaring? Ofta innebär det också att man måste ut på Blocket eller Tradera för att bli av med allt som inte ryms – när man köper nytt alltså. Det skulle ju inte ha rymts oavsett om man köpt nytt eller ej. Hänger du med i logiken? Det var ju meningen att det skulle handla om att flytta. Vi återgår till det. Eftersom jag har flyttat ett ansenligt antal gånger har jag skaffat mej en del rutin på det. Inte bara att flytta, utan även på att packa och att slänga. Man måste slänga (eller sälja) det som inte ryms när man köper nytt, och man måste packa det som faktiskt ryms. Oftast är det porslin, och det är ju svårast att packa. Då behövs det mycket papper, men tyvärr inte sånt papper som vi gör, utan mer sånt som SCA (ursäkta) och andra gör. Nåja, de ska ju också leva. Fördelen med att flytta en kort bit är att man inte behöver packa så noga. Ibland har jag faktiskt burit porslinet från det gamla köksskåpet till det nya, bokstavligt talat. Det är inte så vanligt måste jag tillstå, men det är mycket praktiskt. Packa var det. Då behöver man flyttkartonger. Undrar hur många flyttkartonger jag har satt ihop, och sen vikt ihop igen? Har räknat ut att det är..., nä jag skojar bara. DET har jag ingen aning om, men många är det. Det är för övrigt en fantastisk uppfinning, utvecklad av vår bransch dessutom. Kul! De är ju inte bara bra just vid själva flytten, de passar ju väldigt bra in på vinden, i källaren, eller var man nu har sitt förråd. Väldigt många blir faktiskt kvar där, för det som är i dem ryms inte i den nya lägenheten. Det har Ingvar Kamprad sett till. Trots detta så har jag faktiskt en del flyttkartonger som är prydligt ihopvikta i förrådet, så om du är på väg att flytta – slå en signal vet ja. De är till för att användas, inte stå oanvända i förrådet. Bära dem får du göra själv. Ryggen gillar inte att jag flyttar så ofta, så jag måste prio ritera mina egna flyttar. För övrigt gillar inte mina hjälpflyttare heller att de måste rycka in så ofta. Nonsens tycker jag, sååå ofta är det väl ändå inte. Men, om du är på väg att flytta från ett hus till en lägenhet – skaffa en container! Det behövs, för Ingvar har ett finger med i varje flytt som görs i det här landet. Tro mej, jag vet. Fördel en med att flytta en kort bit är att man inte behöver packa så noga. Nu har det tydligen kommit ett nytt sätt att bli av med möbler (och annat som inte ryms). Facebook heter det visst. Är du där? Visst är det så man säger? Att man ÄR på Facebook. Jag trodde att man bara använde Facebook till att berätta vad man äter och hur mycket man tränar? Sen kan man tydligen också ta kort, framkalla dem och sen skicka dem till Facebook så att alla kan se på dem. Alla som har Facebook alltså. Fujifilm måste ha hittat en ny nisch här. Förr framkallade man ju bara för det egna albumet, nu gör man det för hela världen. Fantastiskt! Kan man fortfarande köpa album som man klistrar in kort i förresten? Tveksamt, men kanske på Kupan eller Reprisen? Men då får man väl också en massa kort på folk man inte känner? Ja, just det ja, precis som Facebook alltså, för där är det antagligen också en massa kort på väldigt många som man inte känner. Men nån känner ju dem, de på korten alltså, annars skulle de ju inte vara där. Hur hamnade jag här, på Facebook alltså? Nu är jag ju inte på Facebook, men jag har skrivit en massa om det ändå. Hörsägen, och närstående som försökt förklara varför jag borde vara där har gjort att jag har viss insyn, eller? Instagram har jag också hört om, men alldeles för lite för att kunna skriva om det. Bullshit tycker du säkert, jag skriver ju om annat som jag inte kan. Men, nu är det jag som bestämmer, vad jag ska skriva om alltså.
© Copyright 2024