03. Medverkan i projektet Färdplan 2020
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Jane Lindström 50162 Datum 2015-05-29 Ärendebeteckning KS 2015/0258 Kommunstyrelsens arbetsutskott Medverkan i projektet Färdplan 2020 – samhällsbetalda transporter Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att Kalmar kommun ska delta i det regionala projektet Färdplan 2020 – samhällsbetalda transporter. Bakgrund Primärkommunala nämnden (PKN) har i en skrivelse till kommunerna föreslagit att kommunerna i länet ska ta delta i det regionala projektet Färdplan 2020 samt ta fram egna kommunala färdplaner för hur man ska arbeta för att nå målet. Kalmar kommun har sedan tidigare ställt sig bakom regionens mål om ”Fossilbränslefri region 2030” (NoOil) och antagit ett kommunalt mål ”Fossilbränslefri kommun 2030”. Regionala målet om att ”Alla samhällsbetalda personresor och godstransporter ska senast år 2020 vara klimatneutrala” och arbetet med färdplan 2020 är en del i det arbetet. Energibalansen för 2012 pekar klart och tydligt ut transporter som det viktigaste arbetsområdet för att uppnå ”Fossilbränslefri kommun 2030” och det speglas även i länets energibalans. Kommunen som organisation behöver gå före i omställningsarbetet för resor och transporter inom verksamheten. Den uppföljande CERO-analys (Climate and Economic Research in Organisations) som gjordes av kommunorganisationens resor är en viktig grund för arbetet. Jane Lindström Strateg för ekologisk hållbarhet Bilagor Protokollsutdrag Primärkommunala nämnden den 29 april 2015, § 15. Analys av resor i Kalmar kommun till underlag för strategisk planering mot kommunens klimatmål (CERO). Kommunledningskontoret Kansli- och omvärldsenheten Adress Box 611, 391 26 Kalmar │ Besök Östra Sjögatan 18 Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 480-45 00 47│[email protected] Analys av resor i Kalmar kommun till underlag för strategisk planering mot kommunens klimatmål www.cero.nu Uppdrag: Beställare: Rapportförfattare/projektledare: Rapportförfattare/ekonomianalyser: Resvaneundersökning: Undersökningsperiod: Uppföljande CERO-analys Jane Wågsäter, Kalmar kommun Markus Robèrt, KTH Olle Jonsson, Auto Force Anders Broberg, SpaceTime Arbetspendling Juni-Aug 2014, Tjänsteresor avser 2014 Sammanfattning .............................................................................................................................. 3 Uppföljningsanalys av resor i Kalmar kommun.............................................................................. 4 1. Arbetspendling ................................................................................................................ 4 1.1 Resbeteende - arbetspendling ................................................................................ 6 1.2 Arbetspendling – omfattning, kostnad och utsläpp totalt .................................... 12 2.1 Tjänsteresor – Resbeteende ................................................................................. 14 2.2 Tjänsteresor – omfattning, kostnad och utsläpp totalt ......................................... 15 3. Totala reslängder, kostnader och CO2 utsläpp .............................................................. 17 3.1 Benchmarking mellan organisationernas resekostnader och utsläpp .................. 19 4 Effektbedömning av åtgärder ......................................................................................... 22 4.1 Tjänsteresor Kalmar kommun ............................................................................. 22 Bilaga 1. Utsläppskalkyler ............................................................................................................ 24 Utsläppskalkyler med bil ........................................................................................... 24 Utsläppskalkyl med kollektiva färdmedel ................................................................. 24 Utsläppskalkyl med flyg ............................................................................................ 25 Utsläppskalkyl med tåg ............................................................................................. 25 Utsläppskalkyl övriga färdmedel............................................................................... 25 Bilaga 2. Tjänsteresor – bakgrundsmaterial .................................................................................. 26 Utveckling av administrativa system ................................................................................ 26 Tjänsteresor - Kostnader ................................................................................................... 26 Egen bil i tjänsten ...................................................................................................... 26 Kalmar kommuns bilar .............................................................................................. 27 Flyg in- och utrikes ................................................................................................... 28 Tåg inrikes ................................................................................................................. 28 Hyrbilar ..................................................................................................................... 29 Bilaga 3. Frekvensdiagram ............................................................................................................ 30 Bilaga 4. Könsuppdelning ............................................................................................................. 43 2 Sammanfattning CERO-analysen som ett processledningsverktyg för att stödja Kalmar kommun att nå klimatmål för resor Denna rapport redovisar en ny kartläggning och strategisk analys av hur Kalmar kommun kan uppnå ett önskat klimatmål genom att effektivisera sina pendlings- och tjänsteresor. Denna uppdaterade basmätning syftar till att förse kommunen med beslutsunderlag för att driva en målorienterad process mot uppsatta klimatmål inom kommunen. Kommunen har som mål att tjänsteresor skall vara klimatneutrala år 2020 och denna CERO-analys ligger till grund för att skapa ett konkret målscenario som överensstämmer med detta mål. Den handlingsplan som sedan utvecklas mot målscenariot skall även omfatta effektiviseringar av pendlingsresor, även då något absolut kvantitativt mål ej är definierat för pendlingsresor vid Kalmar kommun. Kommunens totala utsläppsnivåer, med 6 379 ton CO2 per år eller 1 190 kg CO2/capita, placerar Kalmar kommun på plats 26 bland de hittills 37 CERO-analyserade kommunerna och landstingen. De anställda reser totalt drygt 3 miljoner mil till och från arbetet per år (ca 595 mil per anställd). Utsläppen från arbetspendlingen är 923 kg CO2/capita och kostnaden 16 647 kr/cap. Bilresor står för ca 97 % av utsläppen från arbetspendlingen. Tjänsteresornas totala sträcka uppgår till ca 865 000 mil, och kostar ca 34,8 mkr per år. Utsläppen uppgår till nära 1 437 ton CO2 per år. Bilresornas andel av utsläppen från tjänsteresor är ca 77 %. Mot bakgrund av bilpendlingens andel av de totala utsläppen, 75 %, blir det extra viktigt att arbeta med anställdas arbetspendling och det är därför positivt att 53 % av de anställda uttrycker sitt stöd till att kommunen skall arbeta med detta. Beträffande tjänsteresorna noteras en ökad andel miljöanpassade fordon och det genomsnittliga utsläppet har sjunkit från knappt 170 g CO2/km till knappt 150 g CO2/km. Andelen miljöbilar och bilar som kan köras på förnybara bränslen är 51 %, vilket har betydelse då kommunbilarna som står för 62 % av utsläppen från tjänsteresor. Förbättringsområden En utmaning är att fortsätta arbetet med att öka andelen cyklister och fotgängare för de kortaste pendlingsresorna. 34 % av bilisterna som reser fem dagar i veckan har kortare än 10 kilometer till arbetet. Motivera fler medarbetare att resa med kollektivtrafiken. Verka för att förbättra tillgängligheten till kollektivtrafiken så att fler medarbetare har möjlighet att utnyttja den. Flytta över tjänsteresor med bil och flyg till andra resformer och virtuella mötesformer. Fortsätt arbetet med utvecklingen av kommunens bilpark genom skifte till utsläppseffektivare bilar. Genomför åtgärder som dämpar den kraftiga ökningen av körning med egen bil i tjänst. Detta har även direkta återverkningar på minskat bilresande vid arbetspendling. Utveckla administrativa rutiner för uppföljning av tjänsteresor, framförallt uppföljningen av bilparkens körsträckor. 3 Uppföljningsanalys av resor i Kalmar kommun 1. Arbetspendling Under hösten 2010 genomfördes en enkätundersökning avseende anställdas resvanor inom Kalmar kommun. Undersökningen gjordes via webb till sammanlagt 5 633 medarbetare. En uppföljande undersökning genomfördes via webb i juni-aug 2014. Antalet medarbetare har nu minskat till 5 359 och svar erhölls från 1 625 vilket resulterade i en total svarsfrekvens på 30 %. 17 respondenters svar har justerats så att den angivna restiden överensstämmer mer rimligt med reslängden. Nedanstående diagram visar svarsfrekvensen vid de olika förvaltningarna inom Kalmar kommun. 4 Nedanstående två diagram visar hur de anställda svarat på frågan om de tycker att arbetsgivaren ska arbeta för att minska utsläppen från arbetspendling. Det översta visar hur de anställda svarat vid mätningen 2014 och det undre visar hur de svarade i undersökningen 2010. Juni-Augusti 2014 Hösten 2010 Tycker du att din arbetsgivare ska arbeta för att sänka utsläppen från personalens arbetspendling? Nej 11% Tveksam 40% Ja 49% Andelen medarbetare som anser att Kalmar kommun skall arbeta för att sänka utsläppen från personalens arbetspendling har ökat med 4 % från 49 % år 2010 till 53 % år 2014. De som är tveksamma har minskat med 4 % från 40 % till 36 %. De som är negativa till att minska utsläppen från arbetspendling är lika många vid båda undersökningarna, 11 %. Svaren indikerar att det i dagsläget finns ett demokratiskt stöd från medarbetarna i Kalmar kommun att fortsätta arbetet med att minska utsläppen från pendlingsresorna. 5 1.1 Resbeteende - arbetspendling Nedan visas en total sammanställning av antal kilometer per år vid arbetspendling mellan anställdas hem och Kalmar kommun, uppdelat på de alternativa färdsätten bil (förare), bil (passagerare), infartsparkering, kollektivtrafik, tåg, buss, MC/moped, cykel, gång, eller annat färdmedel. Dessa siffror är viktade med avseende på hur svarsfördelningen ser ut vid de olika förvaltningarna i Kalmar kommun för att ta hänsyn till att alla medarbetare inte besvarat enkäten. Totalt reser de anställda i Kalmar kommun drygt 3 miljoner mil till och från arbetet (595 mil/anställd). Siffran för 2010 var också ca 3 miljoner mil till och från arbetet per år (544 mil/anställd). Nedanstående tabeller visar färdmedelsfördelning och trafikarbete juni-augusti 2014 och hösten 2010 vid Kalmar kommun (totalt antal resta kilometer). Juni-Augusti 2014 Bil Bil(pass) Inf.park. Koll.trafik Fjärrtåg Fjärrbuss MC/Moped Cykel Gång Annat Anställda/färdmedel 3166 313 24 392 20 18 20 1377 296 13 Andel medarbetare 59% 6% <1% 7% <1% <1% <1% 26% 6% <1% Km/färdmedel 24 459 320 1 324 051 165 922 2 090 692 555 507 254 343 43 947 2 774 113 199 629 28 566 Andel trafikarbete 77% 4% 1% 7% 2% 1% <1% 9% 1% <1% Observera att andelen medarbetare inte summerar till 100 % i och med att en del av personalen använder flera färdmedel under en arbetsvecka. Hösten 2010 Bil Bil(pass) Inf.park. Koll.trafik Anställda/färdmedel 3617 330 8 402 Andel medarbetare 64% 6% <1% 7% Km/färdmedel 23 731 993 1 048 444 39 866 2 406 484 Fjärrtåg Fjärrbuss MC/Moped Cykel 18 17 54 1912 <1% <1% 1% 34% 398 922 166 465 153 456 2 424 792 Gång Annat 436 10 8% <1% 237 814 11 797 Andel trafikarbete 78% 3% <1% 8% 1% 1% 1% 8% 1% <1% Observera att andelen medarbetare inte summerar till 100 % i och med att en del av personalen använder flera färdmedel under en arbetsvecka. Bilens andel i trafikarbetet har minskat från 78 % år 2010 till 77 % år 2014. Andelen medarbetare som tar bilen till arbetet har också minskat till 59 % från 64 %. Bilresor som passagerare har ökat sin andel i trafikarbetet med 1 %. Kollektivtrafikens andel av trafikarbetet har minskat med 1 % från 8 % till 7 %. Infartsparkering har ökat sin andel i trafikarbetet och når nu 1 %. Cyklisternas andel av trafikarbetet har ökat från 8 % till 9 % men antalet medarbetare som cyklar har minskat med 8 %. Andelen medarbetare som går har också minskat. Minskningen är 2 %. 6 Nedanstående två diagram visar andel medarbetare och trafikarbete vid Kalmar kommun. 7 Nedanstående två diagram visar antal kilometer till arbetet, hur det ser ut vid mätningen 2014 och hur det såg ut hösten 2010. Antal kilometer till arbetet 2014 Antal kilometer till arbetet 2010 Av de medarbetare som reser med bil till arbetet är gruppen som använder bilen fem dagar i veckan störst. På sommarhalvåret reser 61 % av bilisterna med bilen fem dagar i veckan och under vinterhalvåret är siffran 65 %. Andelen medarbetare som har mellan 0- 5 km till sin arbetsplats och reser fem dagar i veckan har minskat från 15 % 2010 till 11 % år 2014. Andelen som har mellan 6-10 km till arbetet har också minskat inom denna grupp. 2014 är det 23 % av bilisterna som reser fem dagar i veckan och har 6-10 km till arbetet, 2010 var den siffran 27 %. Det är positivt att färre reser korta sträckor med bil men vi ser en ökning i längre sträckor. Andelen som har mellan 16 och 20 km till arbetet har ökat med 4 % till 18 %. De som har mellan 30 och 40 km har ökat med 2 % och de som har över 40 km till arbetet har ökat med 2 %. 8 Nedanstående diagram visar fördelningen av bilister på de olika förvaltningarna. Högst bilanvändning finns på Kalmar science park AB, Kalmar kommunbolag AB, Kalmar Hamn AB där alla medarbetarna reser med bil. Lägst bilanvändning finns på Destination Kalmar AB. 9 Nedanstående diagram visar hur de anställda upplever kollektivtrafiken. Diagrammen visar bara orter som har fler än 10 resenärer. Kollektivtrafiken till Kalmar kommuns arbetsplatser upplevs som övervägande dålig eller mycket dålig. Endast från Mönsterås upplevs kollektivtrafiken som övervägande bra eller mycket bra. Kalmar kommun kan arbeta för att underlätta resandet med kollektivtrafik för sina medarbetare och därmed kunna minska sina utsläpp från arbetspendling. 10 Nedanstående diagram visar fördelningen av cyklister mellan förvaltningarna. Diagrammen visar det totala antal cyklister som cyklar någon dag i veckan. Det kan ge en vägledning om vilka platser som har god cykeltillgänglighet och var cykelnätet kan behövas ses över för att öka mängden cyklister. Högst andel cyklister har Kalmar Familjebad AB och KIFAB i Kalmar AB med 50 % cyklister. Samhällsbyggnadskontoret har 43 % cyklister någon dag i veckan. Kalmar vatten AB och Barn och ungdomsförvaltningen har 41 %, Socialförvaltningen 40 %. Lägst andel cyklister har Södermöre kommundelsförvaltning med 23 %. 11 1.2 Arbetspendling – omfattning, kostnad och utsläpp totalt Arbetspendling omfattning, kostnader och utsläpp per olika restyper och färdmedel 2014 Arbetspendling 2014 Infarts- KollektivBilförare parkering trafik Tåg ArbetsMC Cykel pendling Buss Moped o gång totalt** 0,25 0,04 2,97 31,86 Mkm/år Procent av totala antalet färd mkm Mkr/år Procent av totala kostnaden 24,46 0,17 2,09 0,56 77 % 85,61 1% 0,58 7% 2,06* 2% 0,69* 1% 0,22* 0% 0,04 9% - 100 % 89,2 96 % 1% 2% 1% 0% 0% 0% 100 % Ton CO2/år Procent av totala utsläppen 4 810,50 23,23 83,63 0 20,35 4,39 - 4 942,10 97 % 0% 2% 0% 0% 0% 0% 100 % * Kostnaderna för resor med kollektivtrafik har antagits resor med KLT 30-dagars resperiod inom Kalmar kommun, 5 280kr/år och anställd. Fjärrbuss har antagits resor med KLT 30-dagars resperiod inom Kalmar län, 12 320 kr/år och anställd. Resor med tåg har antagits resor med Kustpilen, Öresundståg och Krösatågen. Ett medelvärde har tagits på priset för pendling mellan 14 närliggande orter, 34 603kr/år och anställd. ** I arbetspendling totalt ingår bil som passagerare med 1,32 Mkm/år, annat färdmedel är inte medräknat. Totalt genereras drygt 4 900 ton CO2 utsläpp av pendlingsresandet till och från Kalmar kommun under ett år vid mätning 2014. Totalt sett ligger utsläppen kvar på samma nivå som 2010 då utsläppen också var 4 900 ton CO2 Bilresor stod för 97 % av utsläppen från pendlingsresorna år 2010 och gör det fortfarande 2014. 12 Arbetspendling omfattning, kostnader och utsläpp per olika restyper och färdmedel 2010 Arbetspendling 2010 Bilförare Inf.park Koll.trafik Fjärrtåg Fjärrbuss MC/ Moped Cykel o gång Arbets pendling totalt** Mkm/år 23,73 0,04 2,41 0,40 0,17 0,15 2,66 30,61 Procent av totala antalet färd mkm 78 % 0% 8% 1% 1% 0% 9% 100 % Mkr/år 83,06 0,14 1,33* 0,27* 0,16* 0,15 - 85,11 Procent av totala kostnaden 98 % 0% 2% 0% 0% 0% 0% 100 % 4 770,64 5,58 96,26 0 13,32 15,35 - 4 901,15 97 % 0% 2% 0% 0% 0% 0% 100 % Ton CO2/år Procent av totala utsläppen * Kostnaderna för resor med kollektivtrafik har antagits resor med KLT inom tätort med 3300kr/år och anställd. Fjärrbuss har antagits resor med KLT inom zon 4 med fast sträcka, 9680kr/år och anställd. SJ anger 14850 kr/år och anställd. ** I arbetspendling totalt ingår bil som passagerare med 1,05 Mkm/år 13 2.1 Tjänsteresor – Resbeteende På frågan om vart man reste på sin senaste tjänsteresa svarade 63 % av Kalmar kommun medarbetare 2010 att de gjorde tjänsteresor inom kommunen, 23 % reste utanför länet inom Sverige och 13 % reste regionalt inom länet. 1 % reste på tjänsteresor utanför Sverige. Diagrammet nedan visar hur Kalmar kommuns medarbetare har svarat 2014. 2014 svarar 73 % att de på sin senaste tjänsteresa reste lokalt inom kommunen, 17 % reste utanför länet inom Sverige och 9 % reste regionalt inom länet. 1 % svarar att de reste utanför Sverige. Nedanstående diagram visar färdmedel på den senaste tjänsteresan. När frågan ställdes 2010 svarade 77 % att man använder privatbil eller kommunens bil, 7 % använde fjärrtåg och 5 % reste med flyg. Vid mätningen 2014 svarar 44 % att man använder organisationens bil, 30 % reser med privat bil, 8 % cyklar, 5 % reser med fjärrtåg eller flyg och 2 % använder kollektivtrafik. 14 2.2 Tjänsteresor – omfattning, kostnad och utsläpp totalt Analysen omfattar reslängder, kostnader och utsläpp för tjänsteresor som de anställda i Kalmar kommun och de i analysen ingående bolagen, Kalmar Airport, Kalmar Familjebad, Kalmar Hamn, Kalmar Hem, Kalmar Science Park, Kalmar Vatten, KIFAB samt Destination Kalmar, gjorde kalenderåret 2014. I den följande texten benämns kommunens och de i analysen ingående bolagen som Kalmar kommun. Uppgifterna kommer från Kalmars kommuns administrativa system kompletterat med uppgifter från kommunens leverantörer av resetjänster avseende flyg och tåg samt avser resor under kalenderåret 2014. Tjänsteresor omfattning, kostnader och utsläpp per olika restyper och färdmedel 2014 KorttidsTåg TjänstePrivatKommunhyrda Flyg Flyg inresor bilar bilar bilar Bil totalt inrikes utrikes rikes Totalt* Mkm/år 1,05 6,09 7,14 0,48 0,36 0,66 8,65 Procent av totala antalet färd mkm 12 % 70 % 83 % 6% 4% 8% 100 % Mkr/år 3,40 27,40 0,69 31,49 2,08 0,33 0,80 34,77 Procent av totala kostnaden 10 % 79 % 2% 91 % 6 % 1,0 % 2% 100 % Ton CO2/år Procent av totala utsläppen 206,51 899,64 1 106,15 14 % 63 % 77 % 225,34 105,44 16 % 7% 0,00 1 436,94 0% 100 % *inkl. utrikes tåg 0,005 Mkm, 0,065 Mkr och 0,000 Ton CO2 Sammanställningen ovan visar, med gjorda antaganden och avgränsningar se bilaga 2, att tjänsteresornas totala sträcka uppgick till ca 865 000 mil, CO2 utsläppen till 1 437 ton och kostnaden till ca 34,8 mkr. Resor med privata- och kommunens bilar uppgick till ca 83 % (75 %) av denna reslängd och nära 91 % (88 %) av Kalmar kommuns totala kostnad för tjänsteresor. Kommunens bilars andel var ca 70 % (64 %) av den totala tjänstereslängden och ca 79 % (78 %) av den totala resekostnaden. Privatbilarnas motsvarande andelar var ca 12 % (10 %) respektive ca 10 % (8 %). Flygresornas andel av reslängden var ca 10 % (12 %) och ca 7 % (8 %) av kostnaden. Tåg stod för en andel på knappt 8 % (11 %) av sträckan och ca 2 % (ca 3 %) av kostnaden. Kalmar kommuns resor, dominerades 2014 fortsatt av resor med bil ca 82 % (75 %) av reslängden och ca 91 % (88 %) av kostnaden. Bilresornas andel av tjänsteresornas utsläpp har ökat till 77 % av utsläppen (75 %). Det är positivt att det genomsnittliga utsläppet från kommunens bilar har sänkts från 168 ned till 148 g CO2. Jämfört med förra mätningen, räknat per capita, ger det ökningar ca 30 % för reslängden och ca 25 % för utsläppen. Kostnaden har ökat med ca 61 % kopplat främst till kommunens bilar (+62 %) och privat bil i tjänsten (+90 %). Mot bakgrund av den kraftiga ökningen av både milersättningens omfattning samt den stora ökningen av antalet kommunbilar och körsträckor, bör jämförelsen mellan åren läsas med försiktighet, innan en fördjupad analys av orsaken till ökningarna har gjorts. Se även bilaga 2. 15 Tjänsteresor omfattning, kostnader och utsläpp per olika restyper och färdmedel 2009 Mkm/år Procent av totala antalet färd mkm Mkr/år Procent av totala kostnaden Ton CO2/år Procent av totala utsläppen Privatbilar 0,73 KortidsKommunhyrda Bil bilar bilar totalt 4,48 , 5,21 Flyg inrikes 0,35 Flyg utrikes 0,49 Tåg inrikes 0,79 Tjänsteresor Totalt* 6,98 5% 1,20 7% 0,54 11 % 0,77 100 % 22,71 10 % 1,88 64 % 17,76 0,42 74 % 20,06 8% 78 % 2% 88 % 5% 2% 3% 100 % 152,54 751,79 904,33 141,54 159,63 0,00 1 205,49 13 % 62 % 75 % 12 % 13 % 0% 100 % *inkl. utrikes tåg 0,14 Mkm, 0,15 Mkr och 0,0003 Ton CO 2 16 3. Totala reslängder, kostnader och CO2 utsläpp Reslängds-, kostnads- och utsläppsrelation mellan arbetspendling och tjänsteresor i Kalmar kommun 2014 Reslängd (mkm) Reskostnad (mkr) CO2 (ton) Arbetspendling Tjänsteresor 31,86 78,7% 8,65 21,3% 89,20 72,0% 34,77 28,0% 4 942,10 77,5% 1 436,94 22,5% Totalt 40,51 123,97 6 379,04 Arbetspendlingen utgör 79 % av reslängden, 72 % av reskostnaden samt 78 % CO2 utsläppen. Vid den tidigare mätningen utgjorde arbetspendlingen 81 % av den totala reslängden, 79 % av kostnaden samt 80 % av CO2 utsläppen, se tabell nedan. Reslängds-, kostnads- och utsläppsrelation mellan arbetspendling och tjänsteresor i Kalmar kommun 2010 (tjänsteresor 2009) Arbetspendling Tjänsteresor Totalt Reslängd (mkm) 30,61 81,4% 6,98 18,6% 37,59 Reskostnad (mkr) 85,11 78,9% 22,71 21,1% 107,82 CO2 (ton) 4 901,15 80,3% 1 205,49 19,7% 6 106,65 Mot bakgrund av den kraftiga ökningen av kommunens bilresor bör jämförelsen mellan åren läsas med försiktighet, innan en fördjupad analys av orsaken till ökningarna har gjorts. Se även bilaga 2. 17 Nedan visas utsläpps- och kostnadsmatris för Kalmar kommun år 2014. Arbetspendling med bil står för både höga kostnader samt utsläpp. I matrisen kan vi se att tjänsteresor med bil står för den största andelen av Kalmar kommuns kostnader och utsläpp avseende tjänsteresor. År 2014 Årligt CO2-utsläpp (ton) 6 300 6 000 5 700 5 400 5 100 A 4 800 4 500 4 200 3 900 3 600 3 300 3 000 A. Arbetspendling bil 2 700 B. Arbetspendling övrigt 2 400 C. Tjänsteresor bil 2 100 D. Tjänsteresor flyg inrikes 1 800 E. Tjänsteresor flyg utrikes 1 500 F. Tjänsteresor tåg 1 200 C 900 Totalt 600 300 D <10 E B F <1 7 14 21 28 35 42 49 56 63 70 77 84 91 98 105 112 119 126 Reskostnad (milj. kr) Figuren visar utgifts- och utsläppsposterna för resandet på Kalmar kommun (både pendlingsresor och tjänsteresor). Det totala utgifts- kostnadsläget är representerat av Kalmar kommuns logotyp i figuren. Siffror för tjänsteresor är baserade på data från Kalmar kommuns administrativa system och leverantörer. 18 3.1 Benchmarking mellan organisationernas resekostnader och utsläpp Figuren nedan visar en jämförande analys av utsläpp och kostnader från de anställdas arbetspendling och tjänsteresor uttryckt i ton CO2 per capita och kr per capita. Sedan 2010 när Kalmar kommun genomförde sin första CERO-analys har fler kommuner och landsting följt efter vilket möjliggör jämförelser mellan i dagsläget totalt 30 kommuner och 7 landsting. Kalmars position idag visas av kommunens logga. Kalmar kommun har ökat sina utsläpp med nära 10 % per capita sen förra mätningen och resekostnaderna med ca 21 % per capita. En bedömning är att Kalmar kommun har möjlighet att nå längre ner till vänster i benchmarking kartan ifall man lyckas höja andelen utsläppseffektiva miljöbilar vid pendlings- och tjänsteresor, samt uppmuntrar till alternativa färdmedel och virtuella möten. TonCo2/cap 2 1,95 1,9 37 1,85 1,8 36 1,75 1,7 1,65 1,6 34 1,55 35 33 1,5 32 31 30 29 1,45 1,4 28 1,35 1,3 1,25 27 1,2 1,15 1,1 25 24 23 21 22 14 16 1,05 17 1 18 19 20 15 0,95 13 9 10 11 12 0,9 0,85 8 0,8 7 0,75 6 4 0,7 5 0,65 3 0,6 0,55 0,5 2 0,45 <0,40 1 <11000 12000 13000 14000 15000 16000 17000 18000 19000 20000 21000 22000 23000 24000 25000 26000 27000 28000 29000 30000 31000 32000 33000 34000 19 SEK/cap I nedanstående tabeller visas i detalj kostnader samt utsläpp per capita för dels för arbetspendling och tjänsteresor för olika restyper och färdmedel samt dels totalt för kommunen. Arbetspendling - kostnader och utsläpp för olika restyper/färdmedel per capita Arbetspendling 2014 LångKollektivdistansMC/ Cykel o Bilförare Inf.park trafik Fjärrtåg buss Moped gång Arbets pendling totalt Kr/cap 5 359 anst. 15 975 108 386 129 41 8 - 16 647 KgCO2/cap 5 359 anst. 898 4 16 0 4 1 - 923 MC/ Cykel o Moped gång Arbets pendling totalt Arbetspendling - kostnader och utsläpp för olika restyper/färdmedel per capita Arbetspendling 2010 LångKollektiv distans Bilförare Inf.park -trafik Fjärrtåg -buss Kr/cap 5 633 anst. 14 745 25 236 47 29 27 KgCO2/cap 5 633 anst. 847 1 17 0 2 3 0 15 109 870 Tjänsteresor - kostnader och utsläpp för olika restyper/färdmedel per capita Tjänsteresor 2014 Kr/cap 5 359 anst. KgCO2/cap 5 359 anst. Bil totalt Flyg inrikes Flyg utrikes Tåg Tjänsteresor totalt 5 877 388 62 149 6 488 206 42 20 0 268 Tjänsteresor - kostnader och utsläpp för olika restyper/färdmedel per capita Tjänsteresor 2009 Kr/cap 5 633 anst. KgCO2/cap 5 633 anst. Bil totalt Flyg inrikes Flyg utrikes Tåg Tjänsteresor totalt 3 560 213 95 136 4 032 161 25 28 0 214 20 Arbetspendling och tjänsteresor totalt per capita 2014 Arbetspendling Tjänsteresor Kr/cap 5 359 anst. 16 647 72,0% 6 488 28,0% Kg CO2/cap 5 359 anst. 923 77,5% 268 22,5% Totalt 23 133 1 190 Arbetspendling och tjänsteresor totalt per capita 2010 (tjänsteresor 2009) Arbetspendling Tjänsteresor Totalt Kr/cap 5 633 anst. 15 109 78,9% 4 032 21,1% 19 141 Kg CO2/cap 5 633 anst. 870 80,3% 214 19,7% 1 084 21 4 Effektbedömning av åtgärder För att göra utsläppsmålet mer greppbart och för att identifiera de åtgärder som har störst effekt är det relevant att transformera utsläppsmålet i konkreta förändringar av resandet inom Kalmar kommun. Arbetspendling och tjänsteresor med bil är de i särklass mest betydelsefulla utsläppsposterna. Fokus kommer därför att ligga kring hur dessa resor kan föras över till alternativa färdmedel, miljöbilar, ruttoptimering/samåkning eller virtuella mötesformer. För att beräkna relationen mellan antal bilister eller antal resor som behöver bytas, för att klimatmålet skall uppnås, används en transformationsmodell (Robèrt, 2007)1. Vi redovisar i nästföljande kapitel ”bruttolistor” på alternativa klimateffektiviseringar av kommunens tjänsteresor (4.1)). OBS Varje enskilt alternativ är inte nödvändigtvis realistiskt genomförbart på kort sikt men avsikten är att ställa alla alternativ i relation till varandra. 4.1 Tjänsteresor Kalmar kommun Nedan anges alternativa åtgärder med beräknade effekter på både utsläpp och ekonomi. Varje reduktionsalternativ som anges nedan är räknad med målet att nå en effekt på 1 % mindre CO2utsläpp från tjänsteresor inom Kalmar kommun. Kopplat till varje alternativ är också en costbenefit analys, där kommunens årliga ekonomiska besparingspotential beräknats. För att nå klimatmål på kort och lång sikt kan kommunen välja att satsa på kombinationer av nedanstående reduktionsalternativ. Observera att påverkan på administration eller tidsvinster i form av arbetstid inte är medtagna i effektberäkningarna av de olika reduktionsalternativen. Effektivisera tjänsteresor med kommunens bilar med ruttoptimering. Via reseplanering s.k. ruttoptimering alternativt ökad samåkning, krävs att i genomsnitt ca 2 % av tjänsteresorna med kommunens bilar elimineras. Då reduceras CO2-utsläppen med ca 1 %. Kostnadssänkning – 438 000 kronor. Effektivisera tjänsteresor med kommunens personbilar med virtuella mötesformer. Genom att i genomsnitt 7 % av tjänsteresorna med kommunens person-, halvkombi-, mindre kombibilar (exkl. Omsorg samt yrkesfordon) ersätts med virtuella IT-möten (telefonmöten, videokonferens, webbmeeting, etc.) reduceras CO2-utsläppen med 1 %. Kostnadssänkning – 540 000 kronor. Genomför en fortsatt övergång till miljöbilar bland kommunens bilar. Om alla bensin- och dieselbilar som är registrerade 2010 eller tidigare och som inte är miljöbilar byts mot bilar med i genomsnitt 5 % lägre CO2 utsläpp reduceras CO2-utsläppen med ca 1 %. Berör 23 % av kommunens samtliga bilar med motsvarande 22 % av den totala körsträckan. Kostnadsförändring ej beräknad. Ersätt tjänsteresor med kommunens personbilar med kollektiva färdmedel. Om ca 10 % av tjänsteresorna med kommunens person-, halvkombi-, mindre kombibilar (exkl. omsorgens bilar) ersätts med kollektiva färdmedel reduceras CO2-utsläppen med 1 %. Bortfallande kostnad för kommunens bilar ger utrymme för kollektivresor på 820 000 kronor. Information om resmönstret för kommunens bilar saknas varför kostnadsförändring efter denna åtgärd inte kan beräknas. Robèrt, M. (2007) A model for target oriented planning and monitoring of organisations’ travel and climate change policies. International Journal of Sustainable Transportation. 1 22 Ersätt tjänsteresor med flyg med virtuella mötesformer. Om ca 14 % av kommunens utrikes flygresor ersätts av virtuella IT-mötesformer (videokonferens, webbmeeting, etc.) uppnås en reduktion av CO2-utsläppen med 1 %. Kostnadssänkning - 45 000 kronor Res med tåg istället för flyg. Om ca 7 % av resorna med inrikes flyg ersätts av tåg reduceras CO2-utsläppen med 1 %. Kostnadssänkning - 96 000 kronor. Ersätt tjänsteresor med privata bilar med virtuella mötesformer. Alla möten behöver inte genomföras genom att träffas personligen. Om i genomsnitt 7 % av alla tjänsteresor med privatbil ersätts av virtuella IT-möten (telefonmöten, videokonferens, webbmeeting, etc.) reduceras CO2-utsläppen med ca 1 % (Berör ca 54 % av förarna). Kostnadssänkning – 238 000 kronor. Ersätt tjänsteresor med privata bilar med kollektiva färdmedel. Om i genomsnitt ca 9 % av tjänsteresorna med privatbilar ersätts av resor med kollektiva färdmedel reduceras CO2-utsläppen med 1 %. (Berör 59 % av förarna.) Bortfallande kostnad för bilresorna ger utrymme för kollektivresor på 295 000 kronor Information om resmönstret för kommunens anställda saknas varför kostnadsförändring efter denna åtgärd inte kan beräknas. Ersätt tjänsteresor med privata icke miljöbilar med miljöpoolbilar. Om i genomsnitt 10 % av tjänsteresorna som utförs med privatbilar byts ut mot miljöbilar via kommunens ”bilpooler uppnås 1 % reduktion av CO2-utsläppen. (Berör 60 % av förarna.). (Poolbils kostnad antas till förekommande typkostnad för poolbilar vid intern poolbilslösning). Kostnadsökning – 320 000. Ersätt tjänsteresor med privata icke miljöbilar till privata miljöbilar, max 120 gCO 2/km. Om 18 % av tjänsteresorna som utförs med privatbilar ersätts av miljöbilar uppnås 1 % reduktion av CO2-utsläppen. 23 Bilaga 1. Utsläppskalkyler Baserat på den sammanlagda körsträckan per vecka (arbetspendling) beräknas personalens sammanlagda årliga CO2 utsläpp från arbetspendling och tjänsteresor med personbil, flyg, kollektivtrafik, etc. enligt: E 1 u i j j j im im s m E = Organisationens totala CO2 utsläpp per år i = individ i organisationen j = restyp (pendling, tjänsteresa) m = färdmedel uimj = utsläpp per km för individ i med färdmedel m under restyp j simj = reslängd per år för individ i med färdmedel m under restyp j = svarsfrekvensen i undersökningen Viktfaktorn ( 1 / ) inkluderas i beräkningen för att ta hänsyn även till utsläppen från de bilister som inte besvarat enkäten men som arbetar i organisationen. Utsläppskalkyler med bil Privatägda bilar, från svaren i webbenkäten framgick med vilken typ av drivmedel som förarna tankar sina bilar. Vi gör antagandet att denna fördelning även gäller för privatbilarna. Drygt 69 % av de anställdas bilar tankas med bensin, 24 % med diesel, 5 % med etanol, 1 % tankar med biogas och 0,4 % med miljödiesel. Vi har antagit att en privatbil förbrukar i genomsnitt 0,09 liter per km blandad körning, avser det vanligaste bränslet bensin. Kommunbilar Utsläppen för kommunens bilar, har beräknats från uppgifter om körsträcka samt angivna utsläppsvärden för resp. drivmedel i Transportstyrelsens bilregister. Följande värden har använts för resp. drivmedel, bensin ca 2,36 kg CO2/liter, diesel ca 2,65 kg CO2/liter, gas 1,1 kg CO2/kg gas (Kalmar kommuns uppgift). Avseende utsläpp för E85 bilar har dessa beräknats på samma sätt som vid 2009 års mätning dvs. efter ett snitt med 50 % E85 och 50 % bensin, detta enligt kommunens egen bedömning. Utsläppskalkyl med kollektiva färdmedel För kollektivtrafiken inom Kalmar kommun följer vi antagandet att en kollektivtrafikresa motsvarar ett CO2-utsläpp på 0,04 kg CO2/personkilometer 2 3. För resor med långfärdsbuss antar vi ett CO2-utsläpp på 0,08 kg CO2/personkilometer. 2 Transek, (2006). Minskade CO2-emissioner från ändrat färdmedel vid tjänsteresor. http://www.skanetrafiken.se/upload/Dokumentbank/Utredningar/T%C3%A5gstrategi/T%C3%A5gstrategi%202037 %20Remissmaterial.pdf 3 24 Utsläppskalkyl med flyg För flygresor har vi fått uppgifter från Kalmar kommuns resebyrå. Resebyrån har lämnat följande utsläppsnivåer inrikes 173 (149) gCO2/personkilometer och utrikes 108 (121) gCO2/personkilometer. Utsläppsnivåerna ligger nära det spann på 130-200 g CO2/km beroende på om det är inrikes eller övriga världen, som är normalt förekommande (Naturskyddsföreningen och Vägverket, 2000)4. På grund av att utsläpp av växthusgaser från flyg släpps ut på hög höjd och därför bidrar i högre utsträckning till växthuseffekten än motsvarande utsläpp på marknivå (bl.a. genom molnbildning) multipliceras flygens utsläpp med en faktor 2,7 för att ta hänsyn till det totala bidraget till växthuseffekten (IPCC, 20075). Utsläppskalkyl med tåg Uppgifter om tågresor har erhållits från kommunens resebyrå. I stort sett sker alla tågresor inom Sverige och med grön el vilket gör att CO2 ekvivalenten i stort är nära med noll (SJ, 2008)6. Utsläppskalkyl övriga färdmedel Utsläpp från pendlingsresor med MC/moped (100 g/km) och olika typer av blandade färdmedelsval (spårtrafik/buss/kollektivtrafik/infartsparkering) utgör en marginell andel av utsläppen från resor på Kalmar kommun. Vi stöder oss på antagandet att en arbetspendlingsresa med infartsparkering utgörs av i genomsnitt 2/3 bil och 1/3 av kollektiva färdmedel7. Utsläppen från respondenter som uppgivit ”annat färdmedel” är av naturliga skäl inte inkluderade i totalsammanställningen. 4 Naturskyddsföreningen och Vägverket (2000). Mät tankandet –metod för beräkning av koldioxidnyckeltal för transporter. 5 IPCC (2007) Climate change 2007, synthesis report. 6 SJ Miljödata (www.sj.se) 7 Ulf Tunberg, Trafikanalytiker, Regionplane och Trafikkontoret (RTK, 2006) 25 Bilaga 2. Tjänsteresor – bakgrundsmaterial Utveckling av administrativa system Under arbetet med att analysera det informationsunderlag, som erhölls från kommunen, till analysen av Kalmar kommuns resor, sträckor, kostnader och utsläpp, framstod det tydligt att det finns förbättringsområden. Dels avseende de interna administrativa systemen dels avseende uppföljningen av kommunens bilar. Mot bakgrund av den kraftiga ökningen av både milersättningens omfattning samt den stora ökningen av antalet kommunbilar och körsträckor, bör jämförelsen mellan åren läsas med försiktighet, innan en fördjupad analys av orsaken till ökningarna har gjorts. Kalmar kommun omfattar följande enheter om annat inte anges; Kalmar Airport, Kalmar Familjebad, Kalmar Hamn, Kalmar Hem, Kalmar Science Park, KIFAB samt Destination Kalmar. Tjänsteresor - Kostnader Kalmar kommuns totala kostnad för tjänsteresor uppgick 2014 till ca 34,8 miljoner kronor (2009 ca 22,7 MSEK). Tjänsteresor med bil, kommunens bilar och egen bil i tjänsten och hyrbil bedöms till ca 31,5 miljoner kronor (2009 ca 20 MSEK). Kostnaderna för resor med flyg och tåg var ca 3,3 miljoner kronor (2,7 MSEK). Egen bil i tjänsten Egen bil i tjänsten - Milersättning Totalt har en ersättning på ca 3 400 000 kronor (ca 1 877 000 kronor) betalats för ca 105 000 körda mil tjänsten (72 600 mil). Förarna, har ersatts med 1,85 + 1,05 kr/km (1,85 + 0,40 kr/km vissa förare hade högre ersättning) vilket inkl. sociala avgifter är totalt ca 32,44 kr/mil (ca 25,85 kr/mil inkl. sociala avgifter). Nedan redovisas körning med egen bil i tjänsten med antal förare och mil samt motsvarande ersättningar. Tabell 1 Kalmar kommun körning i tjänsten med egen bil 2014 (2009) Antal förare 821(759) 157(136) 199(138) Förare % 65(70) 12(13) 16(13) Mil 12 740(11 276) 10 988(9 813) 33 281(24 682) Mil % 12(16) 10(14) 32(34) Ersättning 412 249(287 091) 357 127(239 349) 1 081 121(614 659) 67(40) 5(4) 27 156(16 670) 26(23) 883 281(441 805) 701-1000 mil 7(6) 1(1) 5 980(5 250) 6(7) 193 134(150 827) Över 1000 mil 9(4) 1(0) 14 683(4 945) 14(7) 474 254(143 919) 1 260(1 083) 100 104 828(72 636) 100 3 401 167(1 877 650) Körsträckeklass mil Mindre än 50 mil 51-100 mil 101-300 mil 301-700 mil Total Totalt har antalet förare och antalet körda mil i tjänsten ökat kraftigt drygt 177 förare resp. 32 000 mil. Andel förare i den lägsta körsträckeklassen, under 50 mil, har minskat något 65 % (70 %). Förändringar avseende den absoluta körsträckan kan noteras främst i körsträckeklasserna 101-700 mil samt över 1 000 mil. Den totala ersättningen har ökat till följd av dels ökat antal mil men även en högre ersättning per mil. Fortfarande kör merparten av förarna 93 % (96 %), mindre än 300 mil/år. 65 % (70 %) kör under 50 mil/år. De förare, knappt 7 % (5 %), som kör över 300 mil/år kör motsvarande 46 % (37 %) av körsträckan. Andelen förare med under 12 mil/år är 34 26 % (39 %). Snittmil per anställd är 83 mil/år (67 mil/år). Mot bakgrund av ett kraftigt ökat antal förare och körsträckor bör man göra en djupare analys av denna förändring. Kalmar kommuns bilar Kommunbilar - Körsträckor Obs att basuppgifterna om bilinnehavet baseras på innehavet vid början av december 2014. I möjligaste mån har dessa uppgifter justerats för att spegla ett representativt innehav avseende körsträckor och kostnader under 2014. Körsträckorna har för majoriteten av bilarna beräknats efter avlästa mätarställningar samt antal månader bilarna har varit inregistrerade uppvägt till 12 månader. (Vi har avseende bilar anskaffade under 2014 antagit att de bilarna har ersatt försålda bilar). Alternativt har för några bilar har avlästa mätarställningar vid bilprovning använts för motsvarande beräkning. För Kalmar hamn, Kalmar Air Port samt Brandkårens bilar har inga uppgifter erhållits. Uppgifterna avseende 2009 har justerats för detta. Tabell 2. Kalmar kommun - bilar körsträckor 2014 (2009) Körsträckeklass mil 0-300 mil 301-700 mil 701-1000 mil 1001-2000 mil 2001-3000 mil 3001-4000 mil >4001 mil Total Antal bilar 7 (16) 78 (44) 96 (55) 203 (123) 48 (37) 14 (10) 6 (15) 452 (300) Antal bilar % Mil 2 (5) 1 689 (2 643) 17 (15) 42 505 (21 936) 21 (18) 80 659 (45 869) 45 (41) 290 878 (182 626) 11 (12) 111 965 (85 095) 3 (3) 47 474 (33 442) 1 (5) 33 792 (76 647) 100 608 963 (448 258) Mil % 0 (1) 7 (5) 13 (10) 48 (41) 18 (19) 8 (7) 6 (17) 100 Med tanke på att körsträckorna har beräknats enligt ovan angivna metod, bör fordonens körsträckor i ovanstående tabell läsas med en viss försiktighet. Vid föregående mätning gjordes ett antal skattningar av körsträckan varför jämförbarheten mellan åren är begränsad. 40 % av bilarna körs under 1 000 mil/år och 45 % mellan 1 001 och 2 000 mil/år. Finansiering, drift och administration Drygt hälften av bilarna 52 % (83 %) är leasade. Kostnaden för bilarna har erhållits från kommunens Transportcentral och avser den fasta kostnad som brukarna betalar till Transportcentralen. Drivmedel ingår dock inte i denna kostnad. Skattningar av kostnaden har gjort för vissa enheters bilar. Drivmedelskostnaden är beräknad efter körsträcka, förbrukning enligt Transportstyrelsens uppgifter samt snittpris under året för resp. drivmedel. Kostnaden för bilarna hos Kalmar Hem, Kalmar Vatten samt KIFAB har erhållits direkt från resp. bolag. Kommunens bilar, exkl. bolagens, administreras, med vissa undantag av Transportcentralen. Här vore det en fördel om uppföljningen kunde utvecklas ytterligare avseende drivmedel för resp. bil. 27 Kostnad kronor per mil per fordon I nedanstående tabell visas summan av kostnaderna och vidare kostnaden fördelat på antalet tjänstemil. Tabell 3 Kalmar kommun - Bilar kostnad kr/tjänstemil 2014 (2009) Antal bilar 452 (300) Antal mil/år 608 960 (448 260) Total kostnad 27 402 600 (17 759 600) Kostnad kr/mil 45 (40) Mot bakgrund av kraftigt ökat antal bilar, ökade kostnader och samt antal körda mil bör man göra en djupare analys av denna förändring. Bilval - Miljö Beståndet av kommunbilar, per december 2014, 452 bilar, består till 42 % av Ford bilar, 28 % av VW, bilar, 10 % av Skoda bilar, 9 % av Opel bilar samt 3 % av Citroen bilar. Resterande 10 märken har låga andelar från drygt 1 % ned till enstaka bilar. Totalt fanns i bilparken 15 märken. Den tidigare CERO analysen 2010 omfattade 16 märken. Andelen miljöbilarna är nu 51 % (42 %) och andelen bilar som kan köras på fossilfria bränslen 51 % (42 %). Notera att definitionen av miljöbil har ändrats fr.o.m. 2013 och att den nu även omfattar lätta transportbilar. Utsläppen för bilarna har beräknats per resp. bil, efter körsträcka, förbrukning vid blandad körning enligt tillverkaruppgift samt CO2 utsläpp per drivmedelstyp. De sista angivna ovan i bilaga 1 Utsläppskalkyler. Snittutsläppen för vagnparken totalt har sjunkit från 168 till 148 gCO2/km. Flyg in- och utrikes Uppgifterna som avser flygsträckor, utsläppsnivåer och kostnader redovisas nedan per inrikesoch utrikesflyg och är lämnade av Kalmar kommuns resebyrå. Beträffande utsläpp se även våra kommentarer redovisade ovan under avsnitt Utsläppskalkyler flyg i bilaga 1. Obs att vid den förra mätningen omfattade uppgifterna vissa skattningar avseende sträcka och utsläpp. Tabell 4 Kalmar kommun - Flyg in- och utrikes - sträcka samt kostnad 2014 (2009) Färdmedel Flyg Inrikes flyg Sträcka mil 48 360 (35 260) Utrikes flyg Kostnad kr 2 080 500 (1 198 900) Sträcka mil 36 070 (48 860) Kostnad kr 331 400 (537 400) Flyg svarar idag för ca 10 % (12 %) av reslängden och 23 % (25 %) av utsläppen från tjänsteresorna. Tåg inrikes Uppgifter om resor med tåg, sträcka och kostnad har erhållits från kommunens resebyrå. Beträffande utsläpp se även våra kommentarer redovisade ovan under avsnitt Utsläppskalkyler tåg i bilaga 1. Vid den förra mätningen erhölls uppgifterna från SJ samt kommunens ekonomisystem och dessa kompletterades med vissa skattningar avseende sträcka och utsläpp. 28 Tabell 5 Kalmar kommun - Tåg - sträcka samt kostnad 2014 (2009) Färdmedel Tåg Sträcka mil 66 100 (78 900) Kostnad kronor 799 700 (768 600) Tåg svarar idag för knappt 8 % (ca 11 %) av reslängden av i stort sett 0 % av utsläppen från tjänsteresorna. Hyrbilar Uppgifterna om kostnaden för hyrda bilar har erhållits från kommunens ekonomisystem. Enligt statistiken har man anlitat 14 olika leverantörer. Uppgifter om sträckor och utsläpp saknas varför enbart kostnaden redovisas. I uppgifterna avseende 2009 ingick taxiresor. För 2014 har taxi resor inte tagits med då det inte framgår vilka som är brukare. Uppgifterna för 2009 redovisas nu exklusive taxi. Bolagens resor ingår inte i dessa uppgifter. Tabell 6 Kalmar kommun – hyrbilar 2014 (2009) Färdmedel Hyrbilar Kostnad kronor 690 000 ( 418 000) 29 Bilaga 3. Frekvensdiagram Du som använder bil, vilken typ av drivmedel använder du i huvudsak? 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Har du tillgång till parkeringsplats vid ditt arbete? 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ja, gratis utan egen kostnad Ja, men beskattas som förmånsvärde Ja, på avgiftsbelagd personalparkering 30 Ja, på annan avgiftsbelagd parkering Nej Vad skulle kunna få dig att avstå från att använda bilen till arbetet? 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Har du någon gång under de senaste åren gjort resor i tjänsten? Med resor i tjänsten menas resor du gör i arbetet oavsett sträcka. Ange i så fall hur ofta. 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Flera gånger En gång i i veckan veckan En gång i Någon gång Någon gång Jag reser månaden per halvår per år inte i tjänsten 31 När gjorde du din senaste resa i tjänsten? 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Idag Under 2-4 veckor 1-3 4-6 7-12 Mer än 1 senaste sedan månader månader månader år sedan veckan sedan sedan sedan Vart åkte du när du gjorde din senaste resa i tjänsten? 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Lokalt inom kommunen Regionalt inom Utanför länet Utanför Sverige länet inom Sverige inom Europa 32 Vilket var ditt huvudsakliga färdsätt då? 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 33 Skulle den resa i tjänsten du beskrivit kunnat ha ersatts med ett resfritt möte? 100% 80% 60% 40% 20% 0% Ja, telefonkonferens eller videokonferens Nej Vid hur många tillfällen, under den senaste månaden, använde du dig av möten via videokonferens eller webb? 100% 80% 60% 40% 20% 0% Aldrig 1-5 tillfällen 6-10 tillfällen Vid hur många tillfällen under den senaste månaden använde du dig av möten via telefon? 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Aldrig 1-5 tillfällen 6-10 tillfällen 11-20 tillfällen 34 21 eller fler tillfällen Upplever du några hinder med möten via videokonferens eller webb? 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 35 Upplever du några hinder med telefonmöten? 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ja, tekniska svårigheter Ja, ovana/bristande kunskap om hur tekniken fungerar Ja, annat Nej, inga hinder Vet ej, har ingen erfarenhet Upplever du att det finns potential att effektivisera resorna i tjänsten (t ex samåkning, resfria möten,samordning av mötestider osv)? 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ja Tveksam Nej 36 Skulle du vilja arbeta hela dagar från hemmet? 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ja Nej Har ej möjlighet 37 Hur upplever du tillgången till kollektivtrafik för din resa till och från arbetet? 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Mycket dålig Dålig Varken eller Bra Mycket bra Har ingen uppfattning Vilket är det viktigaste skälet för ditt val av färdmedel till och från arbetet? 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 38 Tycker du att din arbetsgivare ska arbeta för att sänka utsläppen från personalens arbetspendling? 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ja Tveksam Nej Vilka av följande påståenden stämmer med din uppfattning om Kalmar kommun: 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vi som organisation saknar klimatmål för resor men jag anser att det skulle behövas Vi som organisation Vi som organisation Vi som organisation saknar klimatmål för har klimatmål för har klimatmål för resor och jag anser resor och jag känner resor men jag känner inte att det behövs till dem inte till dess innehåll 39 Är du... 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Man Kvinna Din ålder? 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Yngre än 30 år 30-40 år 41-50 år 51-60 år 61 år eller äldre Hur många år har du varit anställd i organisationen? 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Mindre än 1 år 1-5 år 6-10 år 11-16 år 40 Över 16 år Har du en chefsbefattning? 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ja Nej Hur många dagar i veckan motionerar du vanligtvis? 50% 40% 30% 20% 10% 0% Mindre än 1 1 dag per dag i veckan vecka 2-3 dagar per vecka 4-5 dagar per vecka 41 6-7 dagar per vecka Många organisationer erbjuder någon form av reseportal där de anställda kan boka tjänsteresor. När du bokar tjänsteresa, använder du organisationens reseportal då? 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Ja Nej Organisationen saknar reseportal för bokningar av tjänsteresor. Många organisationer har en någon form av bilpool. Vid resa med bil i tjänsten, hur ofta använder du bilarna i organisationens bilpool? 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Alltid För det mesta Ibland 42 Aldrig Organisationen saknar bilpool Bilaga 4. Könsuppdelning 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59
© Copyright 2024