UB03VU Inför kursstart HT15

UB03VU Förskolan i samhället HT15
Inför kursstart, kursdag 1
Gör anteckningar som du tar med till första kurstillfället avseende nedanstående punkter. Vi
använder dem för presentation av gruppmedlemmarna och för diskussion avseende
förskolläraryrket och förskolans uppdrag.
1. Dina yrkesmässiga erfarenheter av förskola t.ex. ålder på barn, ev. inriktning på
förskola och annat.
2. Dina tankar och förhoppningar eller farhågor om den utbildning som nu startar.
Med koppling till den litteratur som anvisas till tillfälle 1 (dessa frågeområden kan betraktas
som instuderingsfrågor för att närma sig innehållet i texterna).
1. Lars H Gustafsson lyfter fram barnets rättigheter på en mängd sätt i boken. I den
första delen (s. 7-38) gör han en modell av en ’kunskapstriangel’ där rättigheterna sätts
som bas och sidorna utgörs av kunskaper om barns utveckling och behov.
Fundera över situationer då du i ditt yrkesutövande har fått väga de tre sidorna mot
varandra. Har rättigheter kommit att ses som basen eller blir det lätt så att idéer om
barns behov och utveckling utgör tolkningsram för den pedagogiska situationen?
Resonera om på vilka sätt barnets rättigheter kan stärkas i de etiska val som
förskolläraren ständigt ställs inför. Fundera över dina erfarenheter av situationer där
barnet betraktats och inte betraktas som fullvärdig medlem i det sociala livet i
förskolan.
I boken lyfts Ellen Key och Januz Korczak fram som förgrundsgestalter avseende
barnets rätt till god omsorg och rätt till respekt. Se igenom FN’s konvention om
barnets rättigheter (finns i bokens Appendix från sidan 167) och lyft fram delar som
du finner självklara att arbeta med i förskolan, men också delar som du finner svåra
eller utmanande att förhålla sig till.
Hur tänker du idag om idén att alls ha särskilda rättigheter för barn, som tillägg till
FN’s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter? Vilka fördelar eller risker kan du
finna med att skriva fram sådana tilläggsrättigheter för barnet?
2. Vallberg Roth skriver fram de yngre barnens läroplanshistoria. Hon tar upp
läroplanen både ur snäv och ur vid definition. Vad innebär dessa perspektiv? Hur
motiverar hon valet att studera just läroplansteori och läroplanshistoria? Se igenom de
delfrågor som formuleras under rubrikerna Vem, Var, Vad och Hur samt Varför.
Hon redovisar olika idéer som färgat in verksamheten kring de yngre barnen; ’Guds
läroplan’, ’Det goda hemmets läroplan’, ’Folkhemmets socialpsykologiska läroplan’
och ’Det situerade världsbarnets läroplan’. Sammanfatta de kännetecken som
framläggs i dessa olika idétraditioner.
De olika läroplansinnehållen som beskrivs definieras utifrån olika syner på barn:
’Guds läroplan’
’Det goda hemmets läroplan’
’Folkhemmets socialpsykologiska
läroplan’
’Världsbarnets läroplan’
Barnet ses som
syndigt – ett guds barn – som bör drillas
gott – ett naturbarn – som kan fostras
objekt – ett barn som undersöks vetenskapligt – som
behöver omsorg för utveckling
medaktör/världsmedborgare – ett situerat barn – som
lär sig själv
Se de olika kortfilmerna på ur.se och jämför de kategorier av barnsyner som där
framläggs; det onda barnet, det romantiska barnet samt det kompetenta barnet.
http://www.ur.se/Produkter/169449-Nar-barnet-blev-barn-Det-kompetenta-barnet
http://www.ur.se/Produkter/169487-Nar-barnet-blev-barn-Det-onda-barnet
http://www.ur.se/Produkter/169602-Nar-barnet-blev-barn-Det-romantiska-barnet
Förändringar
Sök efter förändringar mellan perioderna avseende
Fokus på Lärandets och Omsorgens innehåll
Arbete/Ansvar och Lek/Kreativitet
Social fostran och Utveckling/Självutveckling
Kontinuitet
Finns drag kvar idag från de tidigare barnsynerna – i så fall på vilket sätt, i vilka
situationer kan det framskymta?
Beskriv hur könen segregerats i ’patriarkal’ eller ’särartsbetonas samkod’, och senare
beskrivits via ’könsneutral likhet’ för att idag definieras via ’pluralistisk könskod’.
Reflektera över vad du idag känner till om Skollagen och Läroplanen för förskolan. På
vilket sätt knyts dessa styrdokument till den dagliga verksamheten? Fundera över
eventuella tolkningssvårigheter som du erfarit runt dessa dokument. Kan dokumenten
– ’Världsbarnets läroplan’ – ses funktionella i den vardagliga praktiken i förskolan?