Pliktetik
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 NORMATIV ETIK JOHN ERIKSSON INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Idag • Deontologi – Pliktetik – Rättighetsetik (även nästa gång). INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI E"ska teorier Teorier om hur vi bör handla Konsekven"alism (teleologiska teorier) Teorier om hur vi bör vara Dygde"k Deontologi Omsorgse"k Omsorgse"k E"sk egoism (agentrela"v) U " l i t a r i s m (agentneutral) Plikte"k Rä?ghetse"k Teleologisk teori: härleder förpliktelser från det goda. Deontologisk teori: det rätta är oberoende av det goda. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Konsekventialism vs. deontologi • Konsekventialism: Det enda som är relevant för om en handling är rätt eller fel är om handlingen har bra eller dåliga konsekvenser. – Rätt är beroende av det goda som åstadkoms. • Deontologi: det finns (absoluta?) begränsningar för vilka handlingar som är tillåtna att utföra. – Rätt är oberoende av det goda. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Pliktetik • Utmärkande drag och grundtanke • Kantianism • W. D. Ross och (prima facie) pliker • Problem • Handlingar och underlåtelser? INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Deontologi - utmärkande drag 1. Deontologi är ett samlingsnamn på teorier enligt vilka det finns begränsningar på vad vi får göra (kontrast konsekventialism). 2. Teorier om handlingars riktighet: vad en bör göra (fast mer ofta om vad som är förbjudet, dvs., vad en inte bör göra). 3. Vad som är rätt och fel bestäms inte utifrån vad som är bra eller dåligt (kontrast konsekventialism). 4. Vissa handlingstyper är förbjudna. 5. Absoluta förbud: handlingstyperna är absolut förbjudna (detta gäller dock inte alla). 6. Skillnad handlingar och underlåtelser. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Pliktetik: Grundtanke • Grundtanke: vissa handlingstyper är absolut moraliskt förbjudna. Vissa moraliska regler får aldrig brytas. • Pliktetik: utesluter vissa handlingstyper. Exempel: lögn, tortyr, mord osv (det kan även finnas vissa positiva plikter – hjälp andra i nöd osv). • Konsekventialism: utesluter inte några handlingstyper (ändamålet helgar medlen). INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Kants kategoriska imperativ (första formuleringen) • Kant: det kategoriska imperativet hjälper oss identifiera våra plikter genom att visa att det finns maximer som inte kan upphöjas till allmän lag. - De (handlingar vars) maximer kan upphöjas till allmän lag är tillåtna. - De (handlingar vars) maximer som inte kan upphöjas till allmän lag är förbjudna (och ger oss skyldigheter – om det är förbjudet att ljuga är det vår plikt att tala sanning). Alltså, för att ta reda på vilka plikter vi har måste vi testa om vi kan vilja att maximen för en viss handling kan upphöjas till allmän lag (naturlag) i en värld där vi själva existerar. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Test: steg för steg 1. Formulera maximen: i vanliga fall överväger en person att göra något för att uppnå ett visst mål. Den grundläggande formen för maximen är då: ”för att åstadkomma S, så ska jag göra A.“ – Maxim: för att få låna lite pengar ska jag ljuga. 2. Motsvarande naturlag: Var och en som behöver låna pengar ska ljuga. 3. Test (i alla fall om andra personer är involverade): Tänk om alla gjorde så! Vad du måste tänka dig är en värld där du försöker få låna pengar genom att ljuga och där alla som behöver låna pengar försöker få pengar genom att ljuga. Kan man vilja att maximen upphöjs till allmän lag? Kant svarar nej! Varför? INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Olika slags motsägelser • Kant svarar ”Nej” därför att det uppstår en motsägelse när man försöker upphöja maximen. Exakt hur man ska förstå vad det är för slags motsägelse är omtvistat. Några förslag är följande: • Praktisk motsägelse: Maximens effektivitet skulle undermineras givet att den universaliserades. • Logisk motsägelse: att upphöja maximen underminerar möjligheten att avge löften, vilket gör maximen omöjlig att föreställa sig. • Teleologisk motsägelse: Falska löften strider mot naturen hos löften, dvs., tillit och samarbete. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Fyra problem 1. Vilken är maximen? Kan den formuleras så att den inte är självupphävande? “Ljug när detta leder till att någon annans liv räddas”? -> Inte alltid fel att ljuga? 2. Varför inte ljuga? Vi kan inte veta konsekvenserna - kanske är det så att offret flyr osv. -> alldeles för pessimistiskt. § Kant verkar anta att vi är ansvariga för konsekvenserna av att ljuga, men inte för konsekvenserna av att inte ljuga. Är det rimligt? " 3. Pliktkollisioner: (Fel att döda och fel att ljuga). 4. Kontraintuitivt: Är det fel att bryta mot plikten även om världens fortsatta existens står på spel? INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Andra formuleringen av kategoriska imperativet • Formula of Humanity: Handla så att du alltid behandlar alla rationella varelser, oavsett om det är dig själv eller någon annan, som ett mål i sig och aldrig enbart som ett medel. • Alla rationella varelser existerar som mål i sig själva (och har absolut värde) och inte enbart som medel för något annat. Detta måste speglas i vårt handlingsliv. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI I praktiken • Att respektera någon som en rationell varelse medför bland annat att respektera hennes val vad gäller liv och handlingar. • Detta verkar utesluta tvång och bedrägeri – förklaringen är att exempelvis lögn verkar vara att just använda någon som blott ett medel (instrument) för sina egna mål. • Svårigheter: vad innebär det egentligen att använda någon uteslutande som ett medel? INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI W. D. Ross • Vardagsmoralen gör gällande att vissa handlingar är rätt oberoende av konsekvenser (utan snarare på saker och ting i det förflutna – e.g., att ha avgett ett löfte). • Vardagsmoralen gör gällande att vi i vissa situationer har mer än en plikt. • I situationer där två möjliga handlingar producerar lika mycket av det intrinsikalt goda men den ena inbegriper att en håller ett löfte (och den andra inte) , så har vi en moralisk skyldighet att utföra denna. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Prima facie plikter 1. Trofasthet: plikt att hålla löften som en ingått. 2. Gottgörelse: plikt att reparera skada en orsakat andra. 3. Tacksamhet: plikt att återgälda andra. 4. Rättvisa: plikt att förhindra eller återställa (o)balans mellan en persons lycka och förtjänst. 5. Välgörenhet: 6. Självförbättring: 7. Inte skada: skada inte andra. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Plikternas grund • Relationer av olika (potentiell välgörare – mottagare; löftesgivare – löftesmottagare, vän-vän, barn-förälder osv) slag är grunden för prima facie plikter. • Vi begriper prima facie plikter på samma sätt som vi begriper matematiska axiom <- de är i någon mening självevidenta. • Prima facie plikter är inte detsamma som moraliska förpliktelser – den prima facie plikt som väger tyngst i en situation är vår faktiska förpliktelse (duty proper/moral obligation). HANDLINGAR OCH UNDERLÅTELSER INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Är det alltid fel att döda? • Vanlig plikt: Det är (alltid) fel att döda. • Notera att det för en pliktetiker är fel att aktivt döda någon medan det kan vara okej att låta någon dö. • Pliktetik: Skillnad mellan handlingar och underlåtelser (en del av vardagsmoralen?). INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Handlingar och underlåtelser • Fall 1: A skickar förgiftad mat till ett land som en viss välgörenhetsorganisation hjälper till i med konsekvensen att 10 personer dör. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Handlingar och underlåtelser • Fall 1: A skickar förgiftad mat till ett land som en viss välgörenhetsorganisation hjälper till i med konsekvensen att 10 personer dör. • Fall 2: A struntar i att skänka pengar till välgörenhetsorganisationen med konsekvensen att 10 personer dör. • Finns det någon relevant (moraliskt) skillnad mellan dessa fall? INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Handlingar och underlåtelser • Konsekventialism: Det finns ingen relevant moralisk skillnad mellan handlingar och underlåtelser. • Deontologiska teorier: Det finns en moraliskt relevant skillnad mellan handlingar och underlåtelser – hur kan denna förstås/ försvaras? • Avsiktligt – oavsiktligt/inte avsiktligt • Aktivt – passivt (att göra något eller låta något inträffa) INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Handlingar och underlåtelser • Fall 3: A går till badrummet med avsikten att dränka B (för att få ett arv) och dränker B. • Fall 4: A går till badrummet med avsikten att dränka B (för att få ett arv). När A kommer till badrummet håller B redan på att drunkna. A gör inget för att rädda B och B drunknar. • Är det någon relevant moralisk skillnad mellan fallen? INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Spårvagnsproblem • Fall 5: En skenande spårvagn är på väg att köra över fem personer. Du kan dra i en spak så att vagnen byter spår och dödar en person. Bör du göra det? INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Spårvagnsproblem • Fall 5: En skenande spårvagn är på väg att köra över fem personer. Du kan dra I en spak så att vagnen byter spår och dödar en person. Bör du göra det? • Fall 6: samma som i fall (5), men i stället för att dra en spak behöver du putta en person ned på rälsen. Du kan inte offra dig själv, eftersom du är för liten för att stoppa vagnen. Bör du putta ner personen på rälsen? INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Handlingar och underlåtelser 1. Hur ska vi förstå skillnaden? Några förslag: A. Aktiv – passiv B. Avsiktlig – oavsiktlig (blott förutsedd) C. Direkt – indirekt 2. Är förslagen under (1) moraliskt signifikanta? Fundera på om de ger systematiskt rätt utfall (intuitivt) i de olika fallen ovan! INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Doktrinen om dubbel effekt • Det är en moralisk skillnad mellan att (1) utföra en handling med avsikten att skada en person och att (2) utföra en handling som man förutser kommer att skada en person. 1. Att utföra en handling med avsikten att skada en person – Att utföra en handling med avsikten att skada en person och målet med handlingen är att skada personen. – Att utföra en handling med avsikten att skada en person, men målet med handlingen är inte att skada personen (handlingen är ett medel för ett annat ändamål). 2. Att utföra en handling som en förutser (utan att avse) kommer skada en person (men där det varken är ett medel eller målet för handlingen). Att någon skadas under dessa omständigheter är en ren sidoeffekt av handlingen. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Sinnelagets relevans? • En handling måste utföras från plikt (eller ett visst annat motiv – avsikten) för att ha moraliskt värde (moral worth) eller vara moraliskt beundransvärd. • Sinnelagsetik: En handling är rätt om och endast om den utförs från plikt (eller ett visst annat motiv) • Fundering: är det tillräckligt att handla i överensstämmelse med plikten för att handlingen ska vara rätt? Är detta tillräckligt för att handlingen ska vara moraliskt beundransvärd? INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Tre problem 1. Varför just vissa plikter och inte andra? 2. Rigorism: Principdyrkan 3. Svåra gränsdragningar: vad är skillanden mellan handlingar och underlåtelser och är den moraliskt relevant?
© Copyright 2024