Pliktetik

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
ETIK
VT-15
NORMATIV ETIK
JOHN ERIKSSON
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Idag
•  Deontologi
–  Pliktetik
–  Rättighetsetik (även nästa gång).
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
E"ska teorier Teorier om hur vi bör handla Konsekven"alism (teleologiska teorier) Teorier om hur vi bör vara Dygde"k Deontologi Omsorgse"k Omsorgse"k E"sk egoism (agentrela"v) U " l i t a r i s m (agentneutral) Plikte"k Rä?ghetse"k Teleologisk teori: härleder förpliktelser från det goda.
Deontologisk teori: det rätta är oberoende av det goda.
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Konsekventialism vs. deontologi
•  Konsekventialism: Det enda som är relevant för om en handling
är rätt eller fel är om handlingen har bra eller dåliga
konsekvenser.
–  Rätt är beroende av det goda som åstadkoms.
•  Deontologi: det finns (absoluta?) begränsningar för vilka
handlingar som är tillåtna att utföra.
–  Rätt är oberoende av det goda.
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Pliktetik
•  Utmärkande drag och grundtanke
•  Kantianism
•  W. D. Ross och (prima facie) pliker
•  Problem
•  Handlingar och underlåtelser?
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Deontologi - utmärkande drag
1.  Deontologi är ett samlingsnamn på teorier enligt vilka det finns
begränsningar på vad vi får göra (kontrast konsekventialism).
2.  Teorier om handlingars riktighet: vad en bör göra (fast mer ofta
om vad som är förbjudet, dvs., vad en inte bör göra).
3.  Vad som är rätt och fel bestäms inte utifrån vad som är bra
eller dåligt (kontrast konsekventialism).
4.  Vissa handlingstyper är förbjudna.
5.  Absoluta förbud: handlingstyperna är absolut förbjudna (detta
gäller dock inte alla).
6.  Skillnad handlingar och underlåtelser.
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Pliktetik: Grundtanke
•  Grundtanke: vissa handlingstyper är absolut moraliskt förbjudna.
Vissa moraliska regler får aldrig brytas.
•  Pliktetik: utesluter vissa handlingstyper. Exempel: lögn, tortyr,
mord osv (det kan även finnas vissa positiva plikter – hjälp andra
i nöd osv).
•  Konsekventialism: utesluter inte några handlingstyper
(ändamålet helgar medlen).
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Kants kategoriska imperativ (första
formuleringen)
•  Kant: det kategoriska imperativet hjälper oss identifiera våra plikter
genom att visa att det finns maximer som inte kan upphöjas till
allmän lag.
- De (handlingar vars) maximer kan upphöjas till allmän lag är
tillåtna.
- De (handlingar vars) maximer som inte kan upphöjas till allmän lag
är förbjudna (och ger oss skyldigheter – om det är förbjudet att ljuga
är det vår plikt att tala sanning).
Alltså, för att ta reda på vilka plikter vi har måste vi testa om vi kan
vilja att maximen för en viss handling kan upphöjas till allmän lag
(naturlag) i en värld där vi själva existerar.
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Test: steg för steg
1. 
Formulera maximen: i vanliga fall överväger en person att göra något för
att uppnå ett visst mål. Den grundläggande formen för maximen är då:
”för att åstadkomma S, så ska jag göra A.“
–  Maxim: för att få låna lite pengar ska jag ljuga.
2. 
Motsvarande naturlag: Var och en som behöver låna pengar ska ljuga.
3. 
Test (i alla fall om andra personer är involverade): Tänk om alla gjorde
så! Vad du måste tänka dig är en värld där du försöker få låna pengar
genom att ljuga och där alla som behöver låna pengar försöker få pengar
genom att ljuga.
Kan man vilja att maximen upphöjs till allmän lag? Kant svarar nej! Varför?
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Olika slags motsägelser
•  Kant svarar ”Nej” därför att det uppstår en motsägelse när man
försöker upphöja maximen. Exakt hur man ska förstå vad det är för
slags motsägelse är omtvistat. Några förslag är följande:
•  Praktisk motsägelse: Maximens effektivitet skulle undermineras
givet att den universaliserades.
•  Logisk motsägelse: att upphöja maximen underminerar möjligheten
att avge löften, vilket gör maximen omöjlig att föreställa sig.
•  Teleologisk motsägelse: Falska löften strider mot naturen hos löften,
dvs., tillit och samarbete.
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Fyra problem
1.  Vilken är maximen? Kan den formuleras så att den inte är
självupphävande? “Ljug när detta leder till att någon annans liv
räddas”? -> Inte alltid fel att ljuga?
2.  Varför inte ljuga? Vi kan inte veta konsekvenserna - kanske är det
så att offret flyr osv. -> alldeles för pessimistiskt.
§  Kant verkar anta att vi är ansvariga för konsekvenserna av att ljuga, men
inte för konsekvenserna av att inte ljuga. Är det rimligt? "
3.  Pliktkollisioner: (Fel att döda och fel att ljuga).
4.  Kontraintuitivt: Är det fel att bryta mot plikten även om världens
fortsatta existens står på spel?
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Andra formuleringen av kategoriska imperativet
•  Formula of Humanity: Handla så att du alltid behandlar alla
rationella varelser, oavsett om det är dig själv eller någon annan,
som ett mål i sig och aldrig enbart som ett medel.
•  Alla rationella varelser existerar som mål i sig själva (och har
absolut värde) och inte enbart som medel för något annat. Detta
måste speglas i vårt handlingsliv.
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
I praktiken
•  Att respektera någon som en rationell varelse medför bland
annat att respektera hennes val vad gäller liv och handlingar.
•  Detta verkar utesluta tvång och bedrägeri – förklaringen är att
exempelvis lögn verkar vara att just använda någon som blott ett
medel (instrument) för sina egna mål.
•  Svårigheter: vad innebär det egentligen att använda någon
uteslutande som ett medel?
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
W. D. Ross
•  Vardagsmoralen gör gällande att vissa handlingar är rätt
oberoende av konsekvenser (utan snarare på saker och ting i
det förflutna – e.g., att ha avgett ett löfte).
•  Vardagsmoralen gör gällande att vi i vissa situationer har mer än
en plikt.
•  I situationer där två möjliga handlingar producerar lika mycket av
det intrinsikalt goda men den ena inbegriper att en håller ett löfte
(och den andra inte) , så har vi en moralisk skyldighet att utföra
denna.
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Prima facie plikter
1.  Trofasthet: plikt att hålla löften som en ingått.
2.  Gottgörelse: plikt att reparera skada en orsakat andra.
3.  Tacksamhet: plikt att återgälda andra.
4.  Rättvisa: plikt att förhindra eller återställa (o)balans mellan en
persons lycka och förtjänst.
5.  Välgörenhet:
6.  Självförbättring:
7.  Inte skada: skada inte andra.
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Plikternas grund
•  Relationer av olika (potentiell välgörare – mottagare; löftesgivare
– löftesmottagare, vän-vän, barn-förälder osv) slag är grunden
för prima facie plikter.
•  Vi begriper prima facie plikter på samma sätt som vi begriper
matematiska axiom <- de är i någon mening självevidenta.
•  Prima facie plikter är inte detsamma som moraliska förpliktelser
– den prima facie plikt som väger tyngst i en situation är vår
faktiska förpliktelse (duty proper/moral obligation).
HANDLINGAR OCH UNDERLÅTELSER
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Är det alltid fel att döda?
•  Vanlig plikt: Det är (alltid) fel att döda.
•  Notera att det för en pliktetiker är fel att aktivt döda någon
medan det kan vara okej att låta någon dö.
•  Pliktetik: Skillnad mellan handlingar och underlåtelser (en del av
vardagsmoralen?).
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Handlingar och underlåtelser
•  Fall 1: A skickar förgiftad mat till ett land som en viss
välgörenhetsorganisation hjälper till i med konsekvensen att 10
personer dör.
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Handlingar och underlåtelser
•  Fall 1: A skickar förgiftad mat till ett land som en viss
välgörenhetsorganisation hjälper till i med konsekvensen att 10
personer dör.
•  Fall 2: A struntar i att skänka pengar till
välgörenhetsorganisationen med konsekvensen att 10 personer
dör.
•  Finns det någon relevant (moraliskt) skillnad mellan dessa fall?
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Handlingar och underlåtelser
•  Konsekventialism: Det finns ingen relevant moralisk skillnad
mellan handlingar och underlåtelser.
•  Deontologiska teorier: Det finns en moraliskt relevant skillnad
mellan handlingar och underlåtelser – hur kan denna förstås/
försvaras?
•  Avsiktligt – oavsiktligt/inte avsiktligt
•  Aktivt – passivt (att göra något eller låta något inträffa)
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Handlingar och underlåtelser
•  Fall 3: A går till badrummet med avsikten att dränka B (för att få
ett arv) och dränker B.
•  Fall 4: A går till badrummet med avsikten att dränka B (för att få
ett arv). När A kommer till badrummet håller B redan på att
drunkna. A gör inget för att rädda B och B drunknar.
•  Är det någon relevant moralisk skillnad mellan fallen?
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Spårvagnsproblem
•  Fall 5: En skenande spårvagn är på väg att köra över fem
personer. Du kan dra i en spak så att vagnen byter spår och
dödar en person. Bör du göra det?
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Spårvagnsproblem
•  Fall 5: En skenande spårvagn är på väg att köra över fem
personer. Du kan dra I en spak så att vagnen byter spår och
dödar en person. Bör du göra det?
•  Fall 6: samma som i fall (5), men i stället för att dra en spak
behöver du putta en person ned på rälsen. Du kan inte offra dig
själv, eftersom du är för liten för att stoppa vagnen. Bör du putta
ner personen på rälsen?
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Handlingar och underlåtelser
1.  Hur ska vi förstå skillnaden? Några förslag:
A.  Aktiv – passiv
B.  Avsiktlig – oavsiktlig (blott förutsedd)
C.  Direkt – indirekt
2.  Är förslagen under (1) moraliskt signifikanta? Fundera på om
de ger systematiskt rätt utfall (intuitivt) i de olika fallen ovan!
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Doktrinen om dubbel effekt
•  Det är en moralisk skillnad mellan att (1) utföra en handling med
avsikten att skada en person och att (2) utföra en handling som
man förutser kommer att skada en person.
1.  Att utföra en handling med avsikten att skada en person
–  Att utföra en handling med avsikten att skada en person och målet med
handlingen är att skada personen.
–  Att utföra en handling med avsikten att skada en person, men målet med
handlingen är inte att skada personen (handlingen är ett medel för ett annat
ändamål).
2.  Att utföra en handling som en förutser (utan att avse) kommer
skada en person (men där det varken är ett medel eller målet för
handlingen). Att någon skadas under dessa omständigheter är en
ren sidoeffekt av handlingen.
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Sinnelagets relevans?
•  En handling måste utföras från plikt (eller ett visst annat motiv –
avsikten) för att ha moraliskt värde (moral worth) eller vara
moraliskt beundransvärd.
•  Sinnelagsetik: En handling är rätt om och endast om den utförs
från plikt (eller ett visst annat motiv)
•  Fundering: är det tillräckligt att handla i överensstämmelse med
plikten för att handlingen ska vara rätt? Är detta tillräckligt för att
handlingen ska vara moraliskt beundransvärd?
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Tre problem
1.  Varför just vissa plikter och inte andra?
2.  Rigorism: Principdyrkan
3.  Svåra gränsdragningar: vad är skillanden mellan handlingar
och underlåtelser och är den moraliskt relevant?