INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 NORMATIV ETIK JOHN ERIKSSON INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Feministisk etik och omsorgsetik •  Kvinnor har haft en undanskymd och/eller förtryckt roll i filosofins historia – liksom i samhället i sin helhet. •  Dåligt av (minst) två skäl: 1.  Kvinnor har och har haft svårt att ta sig fram inom filosofin. 2.  Viktiga/intressanta frågor/teorier har missats/givets för liten plats inom moralfilosofin. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Två olika projekt A.  Introducera “nya” frågor inom den traditionella moralfilosofin och diskutera dem utifrån existerande moralteorier –  Tex: abort, kvinnomisshandel, krig, familjefrågor (hur påverkar dessa kvinnor) –  Kvinnors rättigheter – abort handlar inte endast om fostret rätt till liv, misshandel, idén om privatsfären som hemmet. –  Ny form av rättvisa: rättvisa i hemmet – arbetsfördelning i hemmet (feministiskt slagord: det privata är politiskt). B.  Introducera ny moralteori/nytt sätt att tänka kring moral (mer genomgripande projekt). INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Omsorgsetiken •  Skilj på följande två frågor: 1.  Tänker män och kvinnor olika kring moral: har de fundamentalt olika sätt att tänka och värdera? 2.  Vad säger (1) om moralen: är något av dessa sätt att tänka bättre – mer rimligt som en moralteori? INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Kohlberg •  Bakgrund: Kohlbergs utvecklingspsykologi (lära om moraliska stadier). •  Pre-konventionell nivå: –  Följer auktoriteter och bestraffning. –  Följer önskningar och utbyten med andra •  Konventionell nivå: –  Odlar relationer och följer de plikter som följer med den sociala rollen. –  Upprätthåller den sociala ordningen, följer lagar och regler. •  Post-konventionell nivå: –  Upprätthåller grundläggande rättigheter och värden inom samhället. –  Följer abstrakta och universella principer. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Heinz dilemma •  Kohlberg ville förklara hur människor i olika åldrar resonerar (olika steg – vi blir bättre och bättre?). •  Heinz dilemma: en fattig man (Heinz) stjäl medicin från en girig apotekare för att ge till sin döende hustru. Gör han rätt eller fel? •  Flickor: vill inte ge ett direkt svar; vill omformulera problemet, försöker nå en överenskommelse (måste finnas ett sätt att komma överens på om de pratar vidare) <- bryr sig om relationerna, vara god make, god medborgare, samtidigt som en inte vill förstöra för apotekaren. •  Pojkar: tänker i termer av abstrakta principer (liv är viktigare än egendom). INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Implikationer •  Vad för slags slutsats ska vi dra utifrån detta? Är flickor mindre moraliskt mogna än pojkar? •  Carol Gilligan: Kritik av Kohlbergs utvecklingspsykologi. Vad göra? •  Byta ut det gamla sättet att tänka helt och hållet. •  Kvinnor och män resonerar på olika sätt – vi måste omvärdera olika sätt att tänka -> omsorgsetiken (samexistens med andra teorier) INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Vad är omsorgsetik •  Moralen är grundad i omsorg och personliga relationer. •  Grundidé: moraliska skyldigheter uppstår i och utgår alltid från personliga relationer. Det moraliska förhållningssättet är det omsorgsfulla (ta in den andres behov + vilja tillgodose dessa behov). •  Moral grundad i omsorg och personliga relationer (Ny idé?). INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Noddings omsorgsetik •  Noddings omsorgsetik: kvinnors grundläggande moraliska hållning är att bry sig om eller att ta hand om andra och deras behov. •  Moralen strävar efter att låta oss återvänta till denna “naturliga” omsorg – den en spontant känner för andra som en gillar. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Skillnad mer traditionella teorier 1.  Förnuft (abstrakta regler) – känsla (emotionell sensibilititet, omsorg) 2.  Avståndsoberoende – närhet, intimitet (relationer), reaktioner på specifika personers behov 3.  Opartiskhet (universellt) – partiskhet (partikulärt), relationer, tillit Traditionell moralfilosofi: vi ska bortse från individers identitet (lika hänsyn oavsett vems intresse det är). Omsorgsetik: detta är fel – vi måste utgå ifrån och ta in den specifika individen och hens behov. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI En slags dygdetik? •  Omsorgsetiken har en nära koppling till dygdetiken. –  Inte fokus på handlingstyper. –  Snarare fokus på relationer. –  Givet olika relationer (förälder, arbetstagare, vän osv) ger upphov till sociala dygder. –  Olika relationer -> skyldigheter (dock relativa och inte universella) (därför kanske omsorgsetiken kan sägas stå med ett ben även i den deontologiska traditionen). INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Styrkor och svagheter •  Styrkor –  Gör reda för intuitionen att det tycks moraliskt beundransvärt att bry sig om nära och kära. –  Förklarar att viss partiskhet är rimlig – det är okej att bry sig mer on nära och kära än andra. •  Svagheter –  Kan inte göra reda för “det faktum” att vi tycks ha förpliktelser gentemot (1) individer vi inte står i ett personligt förhållande till (2) framtida generationer och (c) djur. –  Inte handlingsvägledande: svårt att veta hur en ska handla. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Feministisk etik Jaggers två villkor: 1.  Feministisk etik utmärks av dess utforskande av de sätt varpå kulturell nedvärdering av kvinnor och kvinnligt speglas och berättigas i centrala filosofiska begrepp och metoder. 2.  Ett nödvändigt villkor för att en etisk teori ska vara feministisk är att den tillhandahåller begreppsliga verktyg för att kritisera manlig dominans. ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Första vågen •  Runt 1850-talet - liberaler försvarar åsikten att kvinnor skulle garanteras samma medborgerliga och politiska rättigheter som män. ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Andra vågen 1960-talet – genus kontrasteras mot kön – könsskillnader är oberoende av sociala faktorer medan genusskillnader beror på sociala och andra faktorer. 1.  Distinktionen är strategisk viktig för feministisk teori och politik därför att den utgår från premissen att genus inte är vårt biologiska öde och att patriarkalt förtryck inte nödvändigtvis följer från biologiska skillnader. 2.  Distinktionen gör det möjligt att acceptera biologiska skillnader samtidigt som man kan kritisera genusojämlikheter. ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Tredje vågen •  1990-talet och framåt - vissa feminister argumenterar även för att kön är en kulturell konstruktion. ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Liberalfeministisk hållning (likhetsfeminism) Att hävda nödvändigheten av genus för etiska teorier är snarast att understryka att det finns en skillnad mellan män och kvinnor. •  Det finns inga moraliskt relevanta skillnader mellan män och kvinnor. Vi ska istället se till individuella olikheter mellan personer. Wollestonecraft (Till försvar av kvinnans rättigheter): ”Vari består då skillnaden mellan könen? Den enda skillnaden jag kan se, är att de förstnämnda (männen) har betydligt större frihet, vilket ger dem möjlighet att se mer av livet”. ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Särartsfeminism •  Särartsfeminism – betonar olikheter mellan män och kvinnor men menar att det kvinnliga är minst lika värdefullt. •  Exempel: omsorgsetiken. ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Vad göra? Några olika strategier: 1.  Arbeta för att få oss alla att inse att kvinnor och män är lika kapabla att realisera maskulint kodade värden. 2.  Uppvärdera den hittils nedvärderande kvinnligt kodade värden. 3.  Kombinera kvinnliga och manligt kodade värden. 4.  Förneka att det finns någon grund för att symbolisera motsatser (förnuft/känsla osv) som könsbundna. 5.  Tänka om de begreppsliga dikotomierna. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI E"ska teorier Teorier om hur vi bör handla Konsekven"alism (teleologiska teorier) Teorier om hur vi bör vara Dygde"k Deontologi Omsorgse"k Omsorgse"k E"sk egoism (agentrela"v) U " l i t a r i s m (agentneutral) Plikte"k Rä?ghetse"k