introduktion och öppna frågans argument
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK – INTRODUKTION OCH ÖPPNA FRÅGANS ARGUMENT JOHN ERIKSSON INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Allmänt • Tredje delen i etikblocket • 5 föreläsningar – Läsanvisningar finns på GUL. • Examination – publiceras i samband med sista föreläsningen på momentet. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Vad är metaetik? • Tillämpad etik: Handlar om huruvida en typ av handling är rätt eller fel (om att undersöka ett specifikt område (djur, medicin, ekonomi osv) ur ett normativt perspektiv). • Normativ etik: Handlar om vad är det som gör en handling rätt eller fel. Syftar till att ta fram moraliska principer som beskriver under vilka villkor en handling är rätt eller fel. • Metaetik: Handlar om moralens natur. Metaetiker försöker ge en grundläggande filosofisk beskrivning av fenomenet moral från olika perspektiv. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Vad är metaetik? • Metaetik är inte normativ – talar inte om för oss hur vi ska handla. • En metaetisk teori är i allmänhet förenlig med olika teorier i normativ etik. • Metaetik handlar om (=meta) moral (andra ordningens frågor). “In metaethics, we are concerned not with questions which are the province of normative ethics like ‘Should I give to famine relief?’ or ‘Should I return the wallet I found in the street?’ but with questions about questions like these” (Smith, M. The Moral Problem: 2). INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Varför upplevs metaetik som svårt? 1. Nära koppling till andra (teoretisk-)filosofiska områden – språkfilosofi, medvetandefilosofi, metafysik, epistemologi osv (dessa områden är stora, snåriga och på många sätt komplicerade). 2. Terminologisk komplicerat - många olika positioner, begrepp, teman (det är därför bra att skaffa sig en överblick över fältet). 3. Metodologiskt – hur argumenterar en i metaetiska frågor? INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Huvudfrågor inom metaetiken • Semantik/språkfilosofi: Vad betyder moraliska satser och termer? Uttrycker moraliska satser trosföreställningar som säger att handlingar har moraliska egenskaper eller uttrycker moraliska satser känslor eller (o)gillande av något slag? Kan moraliska satser vara sanna eller falska? • Psykologi/medvetandefilosofi: Vad består moraliska omdömen av för slags mentalt tillstånd? Vilken är kopplingen mellan moraliska omdömen och motivation? • Ontologi/metafysik: Finns det några moraliska egenskaper? Om det gör det, hur är dessa egenskaper i så fall beskaffade? INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Ytterligare några centrala frågor • Epistemologi/kunskapsteori: Om det finns moraliska egenskaper, hur kan vi då få kunskap om dessa? • Fenomenologi: Hur upplever vi moraliska egenskaper? Objektiva och oberoende av oss? Kategoriska? Motiverande? • Objektivitet: Är moraliska sanningar oberoende av oss? INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Språk/språkanvändare Ontologi/värld Psykologi/ tänkande Träd INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Språk/språkanvändare Ontologi/värld Vad betyder ord och satser – teorier om mening Psykologi/ tänkande INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Mening och sanningsvillkor • Mening: vilken betydelse har ett ord eller en sats? • Mening och sanningsvillkor – en sats mening är dess sanningsvillkor -> att förstå en sats mening är att förstå dess sanningsvillkor (att förstå meningen hos en sats är att förstå hur världen skulle behöva vara för att satsen ska vara sann). • Sanningsvillkor: en sats sanningsvillkor är de villkor (omständigheter) under vilka den är sann, dvs., hur världen måste vara beskaffad för att satsen ska vara sann. • Sanningsvärde – sanningsvärdet hos en sats i en värld V är en specificering av huruvida satsen är sann i V. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Vad refererar ord och satser 6ll? Under vilka omständigheter är en sats sann? – teorier om sanning och referens Språk/språkanvändare Ontologi/värld Vad betyder ord och satser – teorier om mening Psykologi/ tänkande INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Mening och referens • Beskrivningsteorier: vad en term refererar till bestäms av dess mening (mening bestämmer referens) – något X plockas ut av termen i kraft av termens mening (deskriptiva innehåll). • Sanning och korrespondens: En sats är sann om och endast om den korresponderar mot världen. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Mening, sanningsvillkor och korrespondens • Att förstå meningen hos en svensk sats som ”Snön är vit” inbegriper att förstå situationen i världen som satsen skulle korrespondera eller passa ihop med. En framgångsrik ”hopparning” kallas för ”sann”; en icke-framgångsrik ”hopparning” kallas för ”falsk.” • En lyssnare (tolkare) som förstår en sats är kapabel att avgöra satsens sanningsvillkor hos den yttrande satsen – dvs., hen vet vilka omständigheter i världen som skulle göra satsen sann (villkor givet vilka villkor/omständigheter satsen är sann = truth-conditions). INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Vad refererar ord och satser 6ll? Under vilka omständigheter är en sats sann? – teorier om sanning och referens Språk/språkanvändare Ontologi/värld Vad betyder ord och satser – teorier om mening Psykologi/ tänkande Vad är det a< ha en uppfa<ning av e< visst slag? Vad är det för slags mentalt 6llstånd? INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Två slags mentala/psykologiska tillstånd Två slags mentala tillstånd: Trosföreställningar (beliefs): representerar världen; roll: ska anpassas till världen. Önskningar (desires): påverkar världen; roll: ska få världen att anpassa sig (känslor, gillande, ogillande osv). INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Vad refererar ord och satser 6ll? Under vilka omständigheter är en sats sann? – teorier om sanning och referens Språk/språkanvändare Ontologi/värld Vad finns och hur är det beskaffat? Vad betyder ord och satser – teorier om mening Psykologi/ tänkande Vad är det a< ha en uppfa<ning av e< visst slag? Vad är det för slags mentalt 6llstånd? INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Vad är det som finns och hur är det beskaffat? • Realism: Positivt påstående om existens samt att detta är oberoende av oss. • Anti-realism: Negativt påstående om existens. Hur är det som existerar beskaffat? • Naturalism: En naturlig egenskap är en egenskap som är en del av naturen i bemärkelsen att de figurerar i kausala relationer och/eller en egenskap är som behandlas inom ramen för naturvetenskapen och psykologin. • Icke-naturalism: En icke-naturlig egenskap är en egenskap som inte figurerar inom ramen för naturvetenskapen osv.. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Vad refererar ord och satser 6ll? Under vilka omständigheter är en sats sann? – teorier om sanning och referens Språk/språkanvändare Ontologi/värld Vad finns och hur är det beskaffat? Vad betyder ord och satser – teorier om mening Psykologi/ tänkande Hur får vi kunskap om världen? Vad är det a< ha en uppfa<ning av e< visst slag? Vad är det för slags mentalt 6llstånd? INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Kunskap • Kan vi få kunskap inom ett visst område? – Var betyder kunskap? • Hur får vi kunskap inom detta område? Perception, intuition, koherens (rationalism vs empirism) osv? • Hur får vi välgrundade åsikter? INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Vad refererar moraliska termer 6ll? Språk/språkanvändare Ontologi/värld Finns det moraliska fakta – hur är de beskaffade? Vad betyder moraliska termer och satser? Psykologi/ tänkande Kan vi få moralisk kunskap? Hur? Vad är det a< ha en moralisk åsikt? INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Två läger • Vad är det att ha en moralisk åsikt? Moraliska åsikter Kogni6vism Non-‐ kogni6vism • Kognitivism: Moraliska åsikter är trosföreställningar om att ett visst sakförhållande råder. Att säga “stöld är fel” är att påstå något om världen. • Non-kognitivism: Moraliska åsikter är inte trosföreställningar, utan inställningar, attityder eller känslor. Att säga ”Stöld är fel” är inte att påstå något om världen, utan att ge uttryck för inställningar, attityder eller känslor. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Några grundläggande teman/utmaningar 1. Sanning: moraliska satser tycks kunna vara sanna eller falska. 2. Objektivet: “rätt” och “fel” tycks handla om något oberoende av oss. 3. Oenighet: vi tycks vara oense i moraliska frågor. 4. Praktikalitet: det tycks vara en nära koppling mellan moraliska uppfattningar och motivation. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Metaetik och metodologi: Två metaforer • Spelmetafor – att hålla på med filosofi kräver att en följer vissa ”spelregler. Att filosofera inbegriper att en tar till sig relevanta teorier, att en lär sig spelreglerna och sedan gör olika drag utifrån dessa. • Pusselmetafor – att hålla på med filosofi är att lägga ett pussel. Olika bitar i ens tänkande måste passa ihop. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI NATURALISM OCH ÖPPNA FRÅGANS ARGUMENT Kogni6vism Naturalism INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Realism Naturalism Non-‐ naturalism • Hur ska vi förstå meningen hos moraliska termer som “rätt”, “fel,” “god,” “ond” osv? Vad refererar de till? • Analytisk/definitorisk naturalism: en moralisk term “M” har samma mening som en naturlig term “G,” vilket även innebär att “M” och “G” refererar till samma egenskap (mening bestämmer referens) och att M och G är identiska -> moraliska egenskaper är naturliga egenskaper. – “Rätt” = “gillas av mig” -> ”Stöld är rätt” = Stöld gillas av mig – “Rätt” = “maximerar nyttan” -> Stöld är rätt” = Stöld maximerar nyttan – Osv.. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Naturalism och öppna frågans argument • OQA: Ett argument mot möjligheten att definiera moraliska termer. Skilj på två olika slags satser: • Analytiska satser (sanna i kraft av mening): En ungkarl är en ogift man; en trekant har tre hörn. • Syntetiska satser (inte sanna i kraft av mening): Stolen är blå, Stockholm är Sveriges huvudstad. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Naturalism och öppna frågans argument • Är en ungkarl ogift? – Frågan är stängd (inte öppen) på grund av att “ogift” finns i meningen hos “ungkarl” – Moore: “the very meaning of the word decides it; no one can think otherwise except through confusion” (Moore 1993: 72). Är stolen blå? – Frågan är öppen eftersom meningen hos “stol” inte ger oss ett svar på frågan (det är något som måste undersökas) – frågan kan ställas utan begreppslig förvirring. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Naturalism och öppna frågans argument • Stöld gillas av mig, men är det rätt att stjäla? – Om “rätt” betyder samma sak som “gillas av mig” så skulle frågan vara lika märklig att ställa som “John är ungkarl, men är han ogift,” (vilket indikerar att en inte är språkligt kompetent i detta avseende). – Det verkar rimligt att någon som är kompetent med avseende på det moraliska språket kan ställa frågan ovan (frågan är öppen). Alltså betyder inte “rätt” gillas av mig. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI OQA 1. Antag att A hävdar att en moralisk term “M” har samma mening som en naturlig term “G” – exempelvis att “God” har samma mening som “orsaka njutning.” 2. Vi kan då fråga följande: “Är allt som är G verkligen M?” – vi kan exempelvis fråga “Är allt som orsakar njutning verkligen gott?” 3. Alla sådana frågor är öppna, dvs., vi finner dem begripliga, rimliga, meningsfull. Det är inte uppenbart vilket svaret på frågan är – frågan “är allt som orsakar njutning verkligen gott?” verkar öppen. Kontrastera med “är alla ogifta män ungkarlar?” som verkar vara stängd – frågorna skiljer sig åt. 4. Om frågan är öppen så har “M” inte samma mening som “G” – “God” har inte samma mening som “orsaka njutning” (förklaring: om termerna hade haft samma mening hade frågan inte varit öppen). 5. Slutsats: en moralisk term “M” har inte samma mening som en naturlig term ”G” (naturalismen är därför falsk). INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Naturalistiska felslutet För Moore så har OQA metafysiska implikationer. Moraliska termer går inte att definiera på grund av att moraliska egenskaper är irreducibla. Varför har OQA sådana implikationer? Två antaganden: 1. Moraliska termer kan inte definieras (OQA). 2. En terms mening bestämmer dess referens. Givet (1) och (2) så följer det att “god” enbart kan referera till en egenskap – nämligen godhet. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Moores slutsats OQA -> (1) moraliska termer kan inte definieras i naturliga termer. (2) moraliska egenskaper är enkla, irreducibla och icke-naturliga. Moores teori (moralisk non-naturalism): • Kognitivism: moraliska åsikter består i trosföreställningar. • Realism: det finns moraliska egenskaper. • Non-naturalism: moraliska egenskaper är icke-naturliga. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI OQA – några problem 1. Förutsätter vad som ska bevisas. 2. Analysparadoxen: OQA tar inte hänsyn till att det inte behöver vara uppenbart för oss vilken mening en viss term har. 3. Mening och referens: OQA tar inte hänsyn till skillnaden mellan mening och referens. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI OQA – en helt annan slutsats Moraliska åsikter 1. OQA visar att naturalistiska teorier är orimliga (“rätt” har inte samma mening som någon naturlig term -> “rätt” kan inte analyseras). 2. Är Moores non-naturalism rimlig? Kogni6vism Non-‐ kogni6vism Realism Ayer: För att ett påstående ska vara meningsfullt så måste det antingen vara empiriskt testbart eller vara analytiskt. Moraliska påståenden är inte analytiska sanningar. Naturalism Om de är påståenden om icke-naturliga fakta är de inte empiriskt testbara. Förklaringen till varför moraliska termer inte kan analyseras eller verifieras är att moraliska termer är “pseudo-begrepp” som saknar bokstavlig mening. Non-‐ naturalism INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Non-kognitivismen gör entré • The presence of an ethical symbol in a proposition adds nothing to its factual content. Thus if I say to someone, “You acted wrongly in stealing that money,” I am not stating anything more than if I had simply said, “You stole that money.” In adding that this action is wrong I am not making any further statement about it. I am simply evincing my moral disapproval of it.” It is as if I had said, “You stole that money,” in a peculiar tone of horror, or written with the addition of some special exclamation marks. The tone, or the exclamation marks, adds nothing to the literal meaning of the sentence. It merely serves to show that the expression of it is attended by certain feelings in the speaker (Ayer 1936: 107).
© Copyright 2024