Föreläsning 3: Non-kognitivism I

NON-KOGNITIVISM I: EMOTIVISM
ETIK B, FÖRELÄSNING 3/12 6/11 2015
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Meta-etik - Föreläsningar
•  2/11 Introduktion/översikt – teorier och teman
•  4/11 The Open Question Argument - naturalism-nonnaturalism
6/11 Non-kognitivism I: Emotivism
•  9/11 Non-kognitivism II: Modern non-kognitivism
•  11/11 Error-teorin (Miller kap 6)
•  13/11 Modern naturalism (Miller kap 8 och 9)
•  16/11 Internalism och Externalism (Miller kap 9 och 10)
•  18/11 Modern non-naturalism (Miller kap 7 och 10)
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Non-kognitivism
• 
Standardformulering: A.J. Ayer Language,
Truth and Logic (1936)
• 
1) Förnekande av kognitivism
– 
Moraliska omdömen består inte /uttrycker
inte trosföreställningar. De kan inte vara
sanna eller falska
• 
2) Moraliska omdömen består i/uttrycker
icke-kognitiva attityder
• 
3) Det finns inga moraliska egenskaper
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Emotivism och Subjektivism
• 
Emotivism är en form av non-kognitivism som säger att moraliska omdömen uttrycker attityder i
form av gillande och ogillande (Pro- och con-attityder)
• 
Förväxla ej med subjektivism
• 
Subjektivism är en kognitivistisk teori: Moraliska omdömen består i trosföreställningar, vilket
innebär att de kan vara sanna eller falska
– 
Moraliska omdömen består i trosföreställningar som handlar om ens egna attityder
§ 
• 
T.ex. ”Stöld är fel” = ”Jag ogillar stöld”"
Emotivism: moraliska omdömen består i/uttrycker känslor av gillande och ogillande (pro- och
con-attityder)
§ 
T.ex. ”Stöld är fel” uttrycker känslan av ogillande (men handlar inte om den!)"
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Argument för Emotivism
• 
Främst negativa argument: Undviker problem med kognitivistiska och realistiska
teorier
• 
1) Emotivismen undviker Moores problem med moralisk intuition
– 
Enligt Moore får vi kunskap om moraliska egenskaper via moralisk intuition. Oförenligt
med empirism
§ 
• 
Emotivism: Det finns inga moraliska egenskaper, så vi behöver inte anta att det
finns någon moralisk intuition eller moralisk kunskap"
2) Emotivismen undviker också de ontologiska problemet med Moores non-naturalism
– 
Emotivismen är epistemiskt och ontologiskt sparsam
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Fler Argument för Emotivism
• 
Emotivismen förklarar kopplingen till moralisk motivation - undviker Moores (och
naturalismens) problem
– 
• 
Moore menade att moraliska omdömen är trosföreställningar som tillskriver moraliska
egenskaper, i form av icke-naturliga egenskaper, till handlingar.
– 
• 
Internalism: Det är begreppsligt nödvändigt att om en person anser att det är moraliskt
rätt för henne att utföra en viss handling, så är hon motiverad att utföra handlingen
Men trosföreställningar kan inte motivera till handling (Humean theory of motivation)
Emotivism: Moraliska omdömen är/uttrycker moraliska känslor, attityder. Sådana (ickekognitiva) tillstånd är motiverande.
– 
När man hyser ett genuint moraliskt omdöme är man motiverad i enlighet med det
moraliska omdömet. Emotivism tycks implicera internalism
PAUS
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Invändningar mot Emotivism
• 
”The Moral Attitude Problem”
• 
Emotivismen måste precisera vilka känslor moraliska omdömen består av/uttrycker
–  Inte alla (uttryck för) pro-attityder är moraliska omdömen
–  1) Moraliskt gillande och ogillande är oanalyserbara: går inte att definiera utan moraliska
termer
§ 
Jfr Moores uppfattning att ’god’ refererar till en oanalyserbar, icke-naturlig egenskap"
§ 
Miller menar att detta är oinformativt. Det verkar inte finnas någon särskild moralisk känsla"
–  2) Moraliskt gillande och ogillande går att analysera i termer av icke-moraliskt gillande och
ogillande. Går att definiera utan att använda moraliska termer.
§ 
jfr med naturalismen (t.ex. ”rätt”=”gillas av mig”)"
§ 
Miller: Mot denna version av emotivism kan man rikta en version av OQA"
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
OQA MOT ”REDUKTIONISTISK” EMOTIVISM
• 
1) Antag att en emotivist föreslår en analys av omdömet ”x är M” i termer av en viss typ av
ogillande G! = ”X är M” har samma mening som ”Gx!”
– 
• 
”X är rätt” = ”Hurra för X!”
2) Vi kan fråga ”Om en person har attityden G! gentemot handling, anser hon då att
handlingen är rätt?”
– 
Om en person har attityden ”hurra!” gentemot en handling, anser hon då att handlingen
är rätt?
• 
3) Alla sådana frågor är öppna, d.v.s. vi finner dem rimliga, meningsfulla, begripliga.
Avslöjar ej begreppsförvirring!
• 
4) Om frågan är öppen, så har ”X är M” inte samma mening som ”Gx!”
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
FREGE-GEACH PROBLEMET 1
• 
Problem för emotivism/expressivism: ”Inbäddade” moraliska satser
• 
(1) ”Mord är fel” - Om en person yttrar (1) så anser hon att mord är fel (givet att hon är uppriktig)
• 
(2) ”Om mord är fel, så är det fel att få sin lillebror att mörda människor” - Om en person yttrar (2) så behöver hon
inte anse att mord är fel, eller att det är fel att få sin lillebror att mörda
• 
Emotivismen säger att en moralisk sats uttrycker en känsla av gillande eller ogillande gentemot en handling
–  E kan inte säga att (2) uttrycker en känsla av gillande eller ogillande (the ”embeddedness” problem)
–  I (1) och (2) figurerar satsen ”Mord är fel”. I (1) är den ensam och utgör hela satsen. I (2) utgör den antecedent i
en villkorssats.
–  ”Mord är fel” måste rimligen ges samma analys i båda fallen
–  Emotivismen kan inte säga detta, eftersom någon uppriktigt kan yttra (2) utan att uttrycka en känsla gentemot (1)
–  Emotivismen kan inte säga att ”mord är fel” uttrycker ogillande när den är inbäddad som i (2)
• 
Emotivismen tvingas säga att ”mord är fel” uttrycker olika saker i (1) och i (2)
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
FREGE-GEACH PROBLEMET 2: MORALISK
HÄRLEDNINGAR
• 
Moraliska satser figurerar i giltiga härledningar
– 
(1) Mord är fel
– 
(2) Om mord är fel, så är det fel att få sin lillebror att mörda människor
– 
(3) Därför är det fel att få sin lillebror att mörda människor
• 
För att en härledning ska vara giltig måste samma sats i de olika premisserna uttrycka samma sak/ha samma
mening. Om (1)-(3) är giltig så måste ”mord är fel” uttrycka samma omdöme i (1) och (2)
• 
Emotivismen tycks tvingas säga att de inte uttrycker samma sak.
• 
Därför kan inte emotivismen förklara att moraliska härledningar som denna är giltiga
• 
Mer om samtida försök att lösa Frege-Geach problemet nästa vecka
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
THE PROBLEM OF MIND-DEPENDENCE
• 
Emotivismen innebär att moraliska omdömen är beroende av våra känslor
• 
Detta strider mot vår uppfattning om moraliska omdömen
• 
– 
Enligt emotivismen så består ett moraliskt omdöme av en känsla (gillande/ogillande)
– 
Det verkar implicera att om en persons känslor förändras, så förändras vad som är rätt och fel
– 
Emotivismen verkar implicera att om en person förändrar sina känslor så förändras vilka moraliska
omdömen som är ”korrekta”
– 
Men vanligen anser vi att våra moraliska omdömen är baserade på skäl, att vi ogillar något därför att
det är moraliskt fel
– 
Vi behandlar moraliska omdömen som om de kunde utvärderas
Också detta problem hanteras av moderna non-kognitivistiska teorier
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
NÄSTA FÖRELÄSNING
•  Måndag den 9/11
•  Non-kognitivism II: Modern non-kognitivism