Moralisk realism
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK – MORALISK REALISM OCH NATURALISM JOHN ERIKSSON INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Moralisk realism Moralisk realism: uppfattningen att moraliska egenskaper finns/ existerar och att existensen av dessa är oberoende av våra uppfattningar om dem. Ontologisk/metafysisk tes (realister är dock kognitivister – moraliska uppfattning består av/uttrycker trosföreställningar om moraliska egenskaper). I vilken bemärkelse finns eller existerar moraliska egenskaper? INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Kogni&vism Realism Naturalism Analy&sk (Canberra plan) Non-‐naturalism Synte&sk Reduk&onism (Railton) Icke-‐ reduk&onism (Cornell Realism) INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Naturalistisk realism Struktur Semantik: Moraliska termer refererar till naturliga egenskaper (på lite olika sätt). Psykologi: Moraliska åsikter handlar om naturliga fakta (trosföreställningar om världens beskaffenhet). Metafysik: Moraliska egenskaper är (A) identiska med eller (S) konstitueras av naturliga egenskaper. Moderna varianter av naturalism: • Analytisk naturalism: vi kan komma fram till att moraliska termer refererar till naturliga egenskaper genom begreppsanalys. • Syntetisk naturalism: vi kan komma fram till att moraliska termer refererar till naturliga egenskaper genom att undersöka saken empiriskt. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Realism – existens? Existens/vad är det som finns egentligen: Stenar, stolar, bord, protoner, gener, personer, färger, samhällen, ekvatorn osv. Givet att en finner att saker och ting vi anser existerar skiljer sig åt på olika sätt – att vi inte behöver kunna krocka med något som existerar exempelvis – så är det på sin plats att börja fundera på vad som krävs för att säga att något existerar eller “finns på riktigt.” INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Varför moralisk realism? INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Oberoende av oss • När vi påstår att något är rätt eller fel så tycks vi påstå något som inte beror på oss. Jämför med två andra områden: • Faktuella frågor: Stolar, vatten, protoner, gener, fyrkantighet – huruvida dessa saker/egenskaper existerar är oberoende av våra attityder och trosföreställningar. • Inte uppenbart faktuella områden: smak (att något är gott, vackert etc) – huruvida smakegenskaper existerar är oberoende av våra attityder och trosföreställningar är inte lika uppenbart. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Konvergens Konvergens: våra moraliska uppfattningar tycks konvergera, dvs., vi är överens om de mest grundläggande värderingarna. Den bästa förklaringen av detta är att det existerar moraliska egenskaper. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Sanning Vi tycks tala och tänka i moraliska frågor som om de kan vara sanna eller falska. (a) Johns cykel är trasig är sant (b) Det är fel att stjäla är sant. • Vad som gör en sats sann beror på att stöld har en viss egenskap (att världen är beskaffad på ett visst sätt -> alltså, det finns moraliska egenskaper <- och vi tror inte att sanning i dessa frågor beror på oss). INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Moralisk oenighet Ett exempel: A: Det är fel att döda. B: Det är inte fel att döda. Intuition: A och B är oense. A och B är oense om huruvida en viss handling har en viss egenskap. Moralisk oenighet implicerar att någon begår ett misstag, dvs., har en falsk uppfattning (dvs., tillskriver handlingen en egenskap den inte har). INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Moraliska framsteg • Mänskligheten har gjort stora moraliska framsteg. • Den bästa förklaringen av detta är att vi rör oss mot sanningen och upptäcker den moraliska verkligheten • Om det inte finns några moraliska fakta tycks detta svårare att förklara. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Fenomenologi • Våra upplevelser av rätt och fel tycks förutsätta realism. • Exempel: Vi ser ibland plötsligt att något är fel. • Den bästa förklaringen av detta är att det finns moraliska egenskaper. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Moralisk naturalism Naturalism Analy&sk (Canberra plan) Synte&sk Reduk&onis&sk (Railton) Icke-‐ reduk&onis&sk (Cornell realism) INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Moralisk naturalism Naturalism Analy&sk (Canberra plan) Synte&sk Reduk&onis&sk (Railton) Icke-‐ reduk&onis&sk (Cornell realism) INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Analytisk (definitorisk) naturalism Analytisk naturalism 1. En moralisk term “M” har samma mening som en naturlig term “G” 2. Termerna “M” och “G” refererar till samma egenskap -> egenskapen M och egenskapen G är samma egenskaper (identiska). Förutsättning: mening bestämmer referens. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Språk “RäB” synonymi “N” Mening bestämmer referens Värld Egenskapen N Frank Jacksons idé: nätverksanalys • Varje moralisk term definieras av sin roll (eller plats) I en fullständig beskrivning av alla plattityder om de moraliska termerna. – En plattityd är en självklar sanning (a priori). – De relevanta plattityderna kommer från “mature folk morality” – de sanningar vi skulle enas om genom noggrann diskussion. • Exempel på plattityder: – – – – Bara handlingar som kan ha egenskapen att vara moraliskt riktiga. En specifik handling H kan inte både ha egenskapen att vara rätt och fel. Om P tror att H är rätt är P i normala fall motiverad att göra H. Om P tror att H är fel så är P i normala fall motiverad att undvika H. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Nätverksanalys • Rätt = H kan inte ha egenskapen att vara rätt och fel samtidigt, om någon anser att H har egenskapen rätt, så är hen motiverad att göra H, om en person anser att H har egenskapen rätt och en annan person att H har egenskapen fel, så är de oense osv. • Definitionen innehåller moraliska termer som måste avlägsnas (för att analysen ska bli reduktiv). Dessa tas bort och ersätts med variabler. Rätt = ar, Fel = aw osv… • Rätt = den egenskap som är i linje med alla plattityder som gäller om x. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Språk “RäB” synonymi AB vara i linje med plaHtyderna Mening bestämmer referens Värld Något som uppvisar alla drag som pla&tyderna kräver INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Cornellrealism Syntetisk naturalism 1. En moralisk term “M” har inte samma mening som en naturlig term “G” 2. Termerna “M” och “G” refererar till samma egenskap -> egenskapen M och egenskapen G är samma egenskaper. Förutsättning: kausal teori om mening (mening bestämmer inte referens). INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Två teorier om referens Beskrivningsteorier: vad en term refererar till bestäms av dess mening (mening bestämmer referens) – något X plockas ut av termen i kraft av termens mening (dvs., dess deskriptiva innehåll). Kausala teorier om referens: Vad en term refererar till bestäms av dess kausala historia – inte av dess mening. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Språk Värld Om egenskapen H2O orsakat/ triggat vår användning av termen “vaBen” så är deBa vad termen refererar &ll. “VaBen” H2O Den beskrivning vi associerar med termen kan &ll och med vara falsk Språk Värld INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Om egenskapen H2O orsakat/ triggat vår användning av termen “vaBen” så är deBa vad termen refererar &ll. “VaBen” H2O INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Cornellrealism Cornell realister säger att samma sak gäller för moraliska termer. ”Rätt” betyder inte samma sak som någon naturlig term. Men vår användning av ”rätt” triggas av någon naturlig egenskap -> ”rätt” refererar till denna egenskap. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Språk Värld Om X kausalt orsakat/triggat vår användning av termen “räB” så är deBa vad termen refererar &ll. “RäB” X INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Varför tro att det finns moraliska egenskaper? Varför inte tro att vår användning av moraliska termer bara orsakas av subjektiva (o)gillanden snarare än moraliska egenskaper? Av ungefär samma skäl som vetenskapen anger/kräver: • Förklaringskravet: anledningen att tro att egenskapen X finns om och endast om X figurerar i den bästa förklaringen av våra observationer. • Egenskapen X figurerar i den bästa förklaringen av våra observationer. • Alltså, egenskapen P existerar. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Ett exempel: protoner • Vi har inte sett protoner med blotta ögat, så varför tro att de finns? • Fysiker gör observationer I samband med experiment (mätutrustning ger utslag, det blir spår dimkammare osv). • Bästa förklaringen av detta involverar (postulerandet av) protoner. • Alltså, protoner finns. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Ett annat exempel: moralisk fel • Exempel: vi ser några ungdomar som tänker eld på en katt och vi tänker att det är fel. • Bästa förklaringen av sådana observationer är att handlingen faktiskt har egenskapen att vara fel. • Alltså finns det moraliska egenskaper. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Harmans invändning • Bästa förklaringen av vår “observation” involverar inte egenskapen felaktighet. • En bättre och enklare förklaring gör gällande att vår “observation” kan förklaras av vår uppfostran (vi har blivit uppfostrade att ogilla vissa slags handlingar). INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Cornellrealistens svar 1. Insistera på att det verkar rimligt att moraliska egenskaper faktiskt figurerar i våra förklaringar. a. Vi förklarar personers handlingar I termer av personers moraliska egenskaper (exv. Hitlers agerande). b. Vi förklarar händelser I samhället I termer av moraliska egenskaper hos samhällets institutioner (exv. Slaveriets avskaffande). c. Vi förklarar människors reaktioner mot personer och handlingar med att dessa har moraliska egenskaper (exv. Harmans katt). INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Cornellrealistens svar 2. Test på när X behövs i förklaringen av observationen O. Kontrafaktiskt test: Om X inte hade förelegat, så hade O inte hänt. Vetenskap: • Ex. Om protoner inte hade funnits så hade mätutrustningen inte gett utslag. Detsamma gäller för moral: • Ex. Meningslöst lidande gör handlingen fel, men om H inte inneburit meningslöst lidande, så hade vi inte heller tänkt att det var fel. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Moraliska egenskaper är irreducibla • Cornellrealiser menar att moraliska egenskaper är irreducibla. • “Rätt” kan inte reduceras till några andra (icke-moraliska) naturliga egenskaper, utan är en egen slags naturlig egenskap. Varför anser de detta? • Om vi tittar på olika handlingar som vi anser är fel så har de inte alltid något gemensamt <- olika saker i olika situationer reglerar vårt användande -> moraliskt rätt/fel är en naturlig egenskap som kan realiseras på flera olika sätt. INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Tre problem • Oenighet: kan naturalistiska teorier förklara moralisk oenighet på ett tillfredställande sätt? • Praktikalitet: kan naturalistiska teorier förklara moralens praktikalitet på ett tillfredsställande sätt? • Normativitet: kan naturalistiska teorier förklara moralens normativitet?
© Copyright 2024