Di - Episurf
TISDAG 24 NOVEMBER 2015 SPECIALBILAGA FRÅN DAGENS INDUSTRI KONFERENS Med Hagastaden växer tron på framtiden Hon dömer ut skärpta EU-regler Miljardavtal boost för bioteknik 8 10 FOTO: PETTER COHEN LIFE SCIENCE SÅ SKA SVERIGE TA TÄTEN Regeringens samordnare: Vi sitter på ett riktigt guldägg n INTERVJU 6 Your Global Partner in CLINICAL RESEARCH Visit our website TFS is the leading global mid-size clinical CRO focused on small and mid-size life science customers. TFS employs more than 700 professionals throughout 21 countries and currently delivers clinical research services in more than 40 countries. Our partnering approach with customers is based on our four business principles – commitment, flexibility, value creation and global reach. Detailed information about TFS, our business offerings and contact details can be obtained through www.tfscro.com 32 2 TEMA LIFE SCIENCE DAGENS INDUSTRI TISDAG 24 NOVEMBER 2015 SKENANDE KOSTNADER. Fram till år 2050 kommer andelen äldre i Sverige att öka med 30 procent. Under samma period väntas kostnaderna för äldreomsorgen öka med 70 procent och för vården med 30 procent. (Personen på bilden har inget samband med artikeln.) FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT Risk för personalbrist ”En innovativ life science-sektor kan lösa vårdproblematiken” Vi svenskar blir allt äldre, vårdkostnaderna skenar och personalbrist inom vården hotar. En innovativ life science-sektor kan vara räddningen, men satsningar på forskning och utveckling minskar. ”För att Sverige ska klara det framtida vårdbehovet måste vi ta till oss de landvinningar som görs”, säger Ingrid Heath på Sweden Bio. Fram till år 2050 kommer andelen äldre i Sverige att öka med 30 procent. Under samma period väntas kostnaderna för äldreomsorgen öka med 70 procent och för vården med 30 procent. Sveriges kommuner och landsting flaggar samtidigt för en skriande personalbrist inom äldreomsorgen. Redan om 15 år kommer det att saknas 65 000 årsarbetare. Det är mot bakgrund av detta dystra framtidsscenario som allt fler lyfter fram värdet av en dynamisk och innovativ life science-sektor. ”Vi står inför en extrem utmaning. Andelen äldre ökar och vårdbehovet ökar drastiskt under de närmaste åren”, säger Anna Lefevre Skjöldebrand, vd för Swedish Medtech, medicinteknikföretagens branschorganisation. ”Medicintekniken är ett av väldigt få områden där vi faktiskt kan hitta lösningar för att möta den här utmaningen. Genom att använda tekniken kan vi hjälpa vårdpersonalen att arbeta mer resurseffektivt och patientsäkert. Vi kommer att ha för få läkare och sjuksköterskor i framtiden om vi inte hittar nya sätt att arbeta på.” Ingrid Heath, vice vd för branschorganisationen Sweden Bio. Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare Forska Sverige. ”I förlängningen handlar det om att bidra till ökad hälsa i samhället.” ANNA NILSSON VINDEFJÄRD, GENERALSEKRETERARE FORSKA SVERIGE Medtech-företagen spelar en nyckelroll, men hela life science-sektorn – inklusive läkemedels- och bioteknikbranschen – kan bidra till att öka effektiviteten och sänka kostnaderna. Det säger Ingrid Heath, vice vd för Sweden Bio, branschorganisation för den svenska life science-sektorn. ”Vi har en snabbt åldrande befolkning som kommer att medföra alltmer krävande vårdinsatser och life sciencesektorn kommer att spela en avgörande roll för att hantera den utmaningen. Dels handlar det om att ta fram nya behandlingar och tekniker som kan bota eller lindra fler sjukdomar och hålla oss friska och arbetsföra längre, dels handlar det om att använda medicintekniken och digitaliseringen för att effektivisera vården”, säger hon. ”Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att life science är en global industri, och de innovationer som görs i Sverige får en global marknad.” Många sätter också sitt hopp till digitaliseringen inom life science-sektorn. Med exempelvis online-övervakning, hälsoappar och effektivisering av journalhantering kan kostnaderna skäras ned och personalbehovet minska. Frågan är då om den svenska life science-sektorn har den innovationsförmåga och utvecklingspotential som krävs för att ta sig an utmaningen. Det finns en stark tradition och väletablerade kluster av life science-företag i exempelvis Mälardalen och Öresundsregionen. Samtidigt finns det en trend med minskande satsningar på forskning och utveckling bland företagen, berättar Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare på Forska Sverige. ”Vi ser en del positiva exempel på företagssatsningar, men på övergripande nivå minskar exempelvis läkemedelsföretagens forsknings- och utvecklingsverksamhet. Life sciencesektorn är viktig av flera olika skäl. Dels står den för en stor del av BNP. Om vi fortsätter att tappa life science-företags verksamhet i Sverige så tappar vi stora intäkter”, säger hon. ”Men life science-sektorn är också viktig eftersom den bidrar med viktig kompetens som behövs för att forskningsresultaten ska kunna vidareutvecklas och komma patienter till nytta via samarbete med vården. I förlängningen handlar det om att bidra till ökad hälsa i samhället”, säger Anna Nilsson Vindefjärd. JAKOB HYDÉN ºAnsvarig utgivare: Peter Fellman ºRedaktör: Lars Jansson ºTryck: Bold printing i Stockholm, Malmö, Västerås samt Daily print, Umeå. ºMedföljer som bilaga till Dagens industri. ºKontakt: Dagens industri AB, 113 90 Stockholm, tel 08-573 650 00 – ANNONS – Svensk forskning når alltför sällan utanför labbet PRV:s fasad på Valhallavägen i Stockholm. FOTO: Max Green Ekelin. Landets lärosäten behöver bli bättre på att hjälpa forskarna att kommersialisera sina resultat. – Bara en bråkdel av all forskning kommer samhället till del, säger Susanne Ås Sivborg, generaldirektör på PRV. I Sverige är vi duktiga på att få fram forskningsresultat och innovationer av hög kvalitet. Vi är dock inte lika bra på att skapa produkter av dessa. På PRV ser man att många goda uppfinningar blir patenterade, men att flera av dessa patent inte når marknaden. En av orsakerna är att forskarna vid svenska lärosäten själva äger sina upptäckter. – Det innebär att universitet och högskolor inte alltid har samma drivkraft att kommersialisera forskning, berättar Susanne Ås Sivborg. Så ser det inte ut i de flesta andra länder. Där är det högskolorna eller institutionerna som äger resultaten och då kan det finnas mer resurser för att utveckla dessa till produkter. Susanne Ås Sivborg menar att det behövs bättre incitament om lärosätena ska lyckas med att www.prv.se kommersialisera forskningen så att den kommer samhället tillgodo. – Ett sätt skulle kunna vara att ta hänsyn till hur framgångsrika lärosätena tidigare varit med att kommersialisera forskningsresultaten när forskningsmedel ska delas ut, säger hon. På så sätt skulle vikten av kommersialisering hamna i fokus. Inkubatorer gör skillnad Susanne Ås Sivborg menar att många viktiga upptäckter skulle ha kunnat komma samhället till del och skapat tillväxt om systemet fungerat annorlunda. Idag ligger hela ansvaret på forskaren. Han eller hon förväntas klara alltifrån patentering och produktutveckling till att hitta finansiärer och samarbetspartners. – De flesta forskare är mer intresserade av själva forskningen än att driva företag, därför behöver det utformas fler stödstrukturer runt lärosätena. Vid de universitet och högskolor som har inkubatorer eller innovationskontor verkar det som att fler forskningsresultat blir produkter på marknaden, säger Susanne Ås Sivborg. I forskarstödet måste kompetens från flera olika plan ingå, inte minst är det viktigt med kunskap om immaterialrätt och tidigare patent. Här kan PRV vara en tillgång. Susanne Ås Sivborg framhåller att det finns tre gånger så mycket information publicerad i patentansökningar som i vetenskapliga artiklar. – PRV sitter på information om alla världens patent, säger hon. Via oss är det lätt att ta reda på vad som gjorts och av vem. Informationen är dessutom välstrukturerad och lättillgänglig. PRV är en fantastisk kunskapskälla som alla borde bli bättre på att utnyttja. Susanne Ås Sivborg Patent- och registreringsverket PRV arbetar med nya idéer i teknikens framkant varje dag. PRV:s främsta uppdrag är att sprida kunskap om immaterialrätt för att främja tillväxt och stärka landets innovationsförmåga och konkurrenskraft. Myndigheten ger skydd till innovationer med hjälp av immaterialrätter som patent, designoch varumärkesskydd. PRV hjälper också personer att byta namn och ansöka om utgivningsbevis för tidskrifter. PRV har 350 anställda, däribland patentingenjörer, jurister och varumärkeshandläggare. PRV finns i Stockholm och i Söderhamn. 4 TEMA LIFE SCIENCE DAGENS INDUSTRI TISDAG 24 NOVEMBER 2015 Di Fakta n Regeringens innovationsråd ■■Rådets uppgift är att utveckla Sverige som innovationsnation och stärka Sveriges konkurrenskraft. I rådet ingår fem ministrar och tio rådgivande ledamöter från näringslivet och forskarvärlden. ■■Stefan Löfven (S), statsminister. ■■Mikael Damberg (S), närings- och innovationsminister. ■■Åsa Romson (MP), klimat- och miljöminister. ■■Magdalena Andersson (S), finansminister. ■■Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning. ■■Ola Asplund, senior advisor, IF Metall . ■■Mengmeng Du, styrelseledamot i Skandia och Qlio. ■■Charles Edquist, professor vid Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy (CIRCLE), Lunds universitet. ■■Pam Fredman, rektor vid Göteborgs universitet. ■■Darja Isaksson, strateg och grundare av Ziggy Creative Colony. ■■Johan Rockström, professor i miljövetenskap och chef för Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet. ■■Karl-Henrik Sundström, vd och koncernchef för Stora Enso. ■■Jane Walerud, entreprenör. ■■Hans Vestberg, vd och koncernchef för Ericsson. ■■Carola Öberg, projektledare vid Innovationsfabriken Gnosjöregionen . ■■Ledamöterna företräder inte någon organisation. Ledamöterna är heller inte ansvariga för politiska beslut som rådets arbete resulterar i. PUSSELBIT. ”Det behövs mer samarbete mellan akademi, närlingsliv och sjukvård”, såger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning. FOTO: LARS PEHRSON Regeringen lovar krafttag Ministern: Vi måste agera för att behålla forskningen i Sverige Om inte Sverige snabbt går från ord till handling riskerar viktiga life science-satsningar att hamna i andra länder som är mer konkurrenskraftiga. Det säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning. Långsiktighet och bättre samverkan. Så kan regeringens strategi för en lyckad forskningspolitik sammanfattas, och ministern lägger stor vikt vid att fortsätta på alliansregeringens inslagna väg vad gäller metoder för Sverige att ta sig fram som en nation att räkna med i framgångssammanhang inom life science. Vid en träff med investerare och branschfolk tidigare i år utvecklade Helene Hellmark Knutsson regeringens planer för att försöka lyfta Sverige som framgångsrik life science-nation. För trots bra nationella förutsättningar med utvecklad sjukvård och en lång tradition av framgångsrik läkemedelsforskning så sjunker såväl antalet kliniska studier som antalet anställda, och allt för liten del av företagens forskning och utveckling läggs i Sverige. ner kronor på klinisk behandlingsforskning, där det tidigare har varit svårt att hitta finansiering. Och av de anmälningar som kommit in, som vida överstiger tillskjutna medel, ser vi att det finns ett enormt tryck”, säger hon. ”Det behövs mer av samarbete mellan Men främst handlar det om att se till att akademi, näringsliv och sjukvård. Många vittnar om att sjukvården deltar allt mindre i utvecklingsarbete och på vissa ställen är det allt svårare för företagen att få komma in och skapa bra samarbeten. Samtidigt ser vi att implementeringen av nya behandlingsmetoder och läkemedel går allt långsammare”, säger Helene Hellmark Knutsson och framhåller att det är dags att agera: ”Andra länder som är mer konkurrenskraftiga lockar till sig investerare och det är viktigt att vi går från analys och ord till handling. Det görs redan mycket. Vetenskapsrådet har fått flera uppdrag, bland annat att skapa en nationell samling för kliniska studier för att underlätta samverkan mellan näringsliv och akademi.” ”Vi lägger mellan 100 och 150 miljo- GOTT EXEMPEL. Sci Life Lab i Stockholm. ”Vi får inte glömma bort att dagens forskning är morgondagens produktivitet.” HELENE HELLMARK KNUTSSON skapa förutsättningar för fruktbara samarbeten och att fortsätta bygga ut de forskningsinfrastrukturer som påbörjats. Här lyfts Sci Life Lab – forskningssamarbetet mellan Karolinska institutet, KTH, Stockholms universitet och Uppsala universitet – fram som ett bra exempel på en satsning som har potential att växa till sig till en nod för molekylärbiologisk forskning av internationell kaliber, som kommer att bidra till många nya behandlingsmetoder och läkemedel. Även regeringens tillsättning av ett innovationsråd, under statsministerns ledning, lyfts fram som en viktig satsning av Helene Hellmark Knutsson: ”Innovationsrådet ska se hur vi kan stärka innovationskraften i Sverige, vilka hinder som finns, men också vilka möjligheter vi har att lyckas i en global konkurrens. Här är life science tillsammans med klimatutmaningen två huvudämnen för Innovationsrådet att jobba med och jag har ett särskilt ansvar att samordna hela life science-sektorn med övriga departement.” Andra pusselbitar i politiken går ut på att mer systematiskt utvärdera universitetssjukhusen, för att kunna förmå fler att bedriva forskning med hög kvalitet, men också för att öka samverkan med näringslivet. Kraven på landstingen ska bli tydligare för att de verkligen ska använda nya läkemedel, men även medicinsk-tekniska produkter. ”Vi får inte glömma bort att dagens forskning är morgondagens produktivitet. Genom att bygga upp attraktiva forskningsmiljöer, och även innovativa miljöer, där alla kan mötas, ökar vi möjligheterna för detta. Vetenskapsrådet och Vinnova har även fått i uppdrag att stimulera fram det här, så vi kan skapa nya kluster och hubbar.” LARS SJÖGREN – ANNONS – SP Process Development – en internationellt ledande innovationspartner Huvuduppdraget för SP Process Development (SPPD) är att öka sannolikheten för att akademiska och industriella aktörer ska lyckas med att framgångsrikt utveckla nya substanser och tillverkningsprocesser. Personalens gedigna erfarenhet är vår stora styrka, säger Christine Svärd, affärsutvecklingschef på SP Process Development. D en andra februari 2012 meddelade AstraZeneca att de skulle avveckla sin forskningsverksamhet i Södertälje. Då framstod beslutet som en stor förlust för forsknings-sverige, men idag är situationen en helt annan. SP process Development har flyttat in i lokalerna och tagit över både den avancerade utrustningen och kompetent personal. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) såg tidigt att det fanns ett behov för kemisk, biokemisk och farmaceutisk processutveckling i Sverige och när AstraZeneca meddelade om nedläggning togs tillfället i akt, berättar Christine Svärd. SPPD har byggts upp under tre år med stöd av det anslag som tilldelades SP enligt Forsknings- och Innovationspropositionen 2012 och är idag ett helägt dotterbolag som sysselsätter 49 personer. SPPD:s projektportfölj är bred; allt ifrån kommersiella uppdrag till SMF:er och stora internationella företag samt stora anslagsfinansierade forskningsprojekt inom EU. Life science utgör ungefär hälften av portföljen och resterande hälft innefattar bland annat kemi och materialutveckling (inkl. nanomaterial) . Ett intressant projekt som pågår just nu är ett samarbete med University of Notre Dame om en ny metod att skapa färskvatten av saltvatten: – Tekniken går ut på att man tillför s k ”riktade lösningsmedel” som vid högre temperaturer löser in vattnet men stöter ut salterna, vilka separeras bort med filtrering, för att sedan vid lägre temperaturer stöta ut vattnet igen, vilket då är fritt från salter. Samtidigt förorenar de ”riktade lösningsmedlen” inte vattnet eftersom de är helt olösliga i vatten. Professor Tengfei Luo och hans forskargrupp vid University of Notre Dame, Indiana, USA, har valt att samarbeta med SP Process Development AB i projektet som syftar till att utveckla ytterligare förbättrade ”riktade lösningsmedel” genom variation av deras molekylära struktur och sedan ta vidare teknologin för utvärdering i pilotskala. Konceptet, vilket är väsentligt mindre kapitalintensivt och samtidigt mer energieffektivt än dagens lösningar för avsaltning av vatten såsom revers osmos eller destillation, valdes till ett av Top Ten World Changing Ideas 2012 av den kända tidskriften Scientific American. Just det faktum att personalen har erfarenhet av att arbeta inom industrin betyder väldigt mycket för våra framgångar. Magnus Larsson, VD Christine Svärd, affärsutvecklingschef Läs mer på: www.sp.se och www.sp-pd.com 6 000 TRIANGELFORMADE GLASRUTOR UTGÖR AULA MEDICAS FASAD ”Vi välkomnar nya hyresgäster till Campus Solna” Campus Solna ligger i den framväxande NAMN Hagastaden. Här finns Karolinska Institutet, ett Johan Ljung av världens främsta medicinska universitet, men GÖR också företag och myndigheter med koppling till Fastighetschef utbildning och forskning inom medicinsk hälsa. På andra sidan Solnavägen, i direkt anslutning till campus, byggs universitetssjukhuset Nya Karolinska Solna. Tillsammans bildar dessa aktörer ett kraftfullt centrum för life science som mäter sig med de bästa i världen. Totalt forskar, arbetar och studerar mer än 4 000 personer på campus. LEDIGA LOKALER Är din organisation intresserad av att flytta till Campus Solna? Kontakta i så fall Johan Ljung: [email protected] Campus i förändring Campus Solna växer och utvecklas. Området får en ny stadsfront mot Solnavägen där Aula Medica, Widerströmska huset och Karolinska Institutet Science Park nyligen färdigställts. Här pågår också bygget av ett av Europas största laborato-rier för experimentell forskning, Biomedicum. Prisbelönt! Ett nytt landmärke för blivande Nobelpristagare Karolinska Institutets nyinvigda och nyligen prisbelönta Aula Medica vid Solnavägen ger en praktfull inramning åt kommande Nobelföreläsningar, symposier och professorsinstallationer. Den spektakulära glasfasaden utgör ett landmärke i den nya Hagastaden som siktar på att bli ett ledande kluster för Life Science 2025. För ett klokare Sverige! Vi tror att kunskap kan förändra världen och att briljanta idéer formar Sverige som kunskapsnation. Vi är ett av Sveriges största fastighetsbolag och helt inriktade på universitet och högskolor. Vi bygger och förvaltar hållbara kunskapsmiljöer för hela människan. Genom nyskapande teknik, innovativa idéer och långsiktighet bidrar vi till ett klokare Sverige. LÄS MER PÅ AKADEMISKAHUS.SE 6 TEMA LIFE SCIENCE DAGENS INDUSTRI TISDAG 24 NOVEMBER 2015 Regeringens samordnare efterlyser bättre villkor för riskkapitalisterna FOTO: PETTER COHEN Ska städa i myndig STOCKHOLM Sjukvården måste slippa att bara ta risker, det svenska guldägget med patientdata ska börja ge utdelning och riskkapitalister bör ges bättre villkor att satsa. Dessutom ska han städa i myndighetstrappan. Regeringens nationella life science-samordnare Anders Lönnberg har en del att stå i. Med bakgrund som sjukvårdspolitiker, statssekreterare, pr-konsult och läkemedelsdirektör kan civilekonomen Anders Lönnberg ha det kontaktnät som behövs för att ena akademi, sjukvård och näringsliv i en gemensam handlingsplan för att lyfta life science-branschen i Sverige. Han har dessutom fått hoppa in som ersättare i riksdagen för Socialdemokraterna på Stockholmsbänken. Anders Lönnberg som har fått propåer från flera amerikanska intressenter om samarbeten kring just den digitala infrastrukturen. ”Och vi gör redan en del. Pengar har redan gått in i vården för digitalisering, standardiseringsarbeten pågår och vi skapar nationella system för våra biobanker. Tekniskt sett är en hel del klart och det har gått oväntat snabbt och bra.” I april påbörjade han samord- bet med att utjämna de akademiska meriteringssystemen. En samverkansgrupp har bildats som ska göra det lika meriterande att publicera något tillsammans med ett sjukhus eller företag som att göra det på egen hand. ”Vi vill öka rörligheten och göra det lättare att flytt a mellan de olika aktörerna”, säger Anders Lönnberg. Som avslutande punkt på den prioriterade listan finns småföretagens villkor. I tiden ligger också den frågan sist eftersom kapitaliseringsfrågornas effekter först måste sättas innan förslag kommer kring skattedelen. ”För att ha råd med välfärden måste vi vara duktiga på sektorer med högt förädlingsvärde. Life science är en sådan och därför är detta så viktigt”, avslutar Anders Lönnberg. ningsuppdraget. ”Jag har tre mål. Att förbättra hälso- och sjukvården, att snabba på kunskapsspridningen och att gå från uppfinning till innovation”, säger Anders Lönnberg, som har enat de stora aktörerna inom sjukvård, näringsliv och akademi om en gemensam lista på fem punkter som ska prioriteras. ”Den första punkten börjar vi bli klara med, jag kallar det att städa trappan uppifrån. Det handlar om att se till att alla lagar och regleringsbrev ska vara tydliga för myndigheter och vård, vad som gäller för uppdrag kring forskning, utveckling och innovation. De måste ha tydliga instruktioner, redan nu i januari kommer en del regleringsbrev att ändras och en del hann vi med att få in i vårens budget”, säger Anders Lönnberg. En punkt på listan som har högsta prioriet är digitaliseringsfrågan. Sverige är unikt med alla patientdata men det finns ingen övergripande samordning. ”Det är en enorm fråga. Vi ska koppla ihop journalsystem med biobanker och andra data som vi faktiskt är ensamma i världen om att ha för en hel befolkning. Internationellt är detta oerhört attraktivt. Men tyvärr är svenska itsystem som en Lars Norén-pjäs: en jäkla massa monologer rakt ut i det kalla nordiska mörkret som ingen lyssnar på! Vi sitter på ett fantastiskt guldägg, vi har underlaget men inte datakrafterna”, säger En egen punkt på agendan får job- LARS SJÖGREN ”Svenska itsystem är som en Lars Norénpjäs: en massa monologer rakt ut i det nordiska mörkret.” ANDERS LÖNNBERG, NATIONELL LIFE SCIENCE-SAMORDNARE FOKUSERAD. ”Jag har tre mål. Att förbättra hälso- och sjukvården, att snabba på kunskapsspridningen och att gå från uppfinning till innovation”, säger Anders Lönnberg, regerigens nationella life science-samordnare. DAGENS INDUSTRI TISDAG 24 NOVEMBER 2015 7 TEMA LIFE SCIENCE hetstrappan RISKFRITT. Det gäller att skapa lösningar som gör det lönsamt för vårdsidan att gå in i samarbeten, enligt regeringens nationella life science-samordnare. FOTO: OLI SCARFF ”Det måste bli lönsamt för vården att samarbeta” En central punkt på regeringens life science-samordnare Anders Lönnbergs prioriteringslista är ersättningssystemen, att skapa mekanismer som gör det gynnsammare att få in kapital i life sciencesektorn. ”Det är den frågan som är mest komplicerad och som tar mest tid. En del ligger redan i den befintliga budgeten och eventuellt kommer även förändringar i kommande proposition om statliga riskkapital med assymetrisk avkastning. Det innebär att staten bara begär statsskuldsräntan plus 4 procent och att det privata får resten. Det minskar risken. Man ska ha i minne att en produktionscykel i ett life science-bolag lätt är 15 år. Riskkapitalmarknaden är kortare än så och långa avkastningstider gör det svårbedömt. Då kan en fond-ifond-lösning göra det lättare att få in kapital”, säger Anders Lönnberg. Förutom rena regeländringar för kapitalinvesteringar föreslår Lönnberg modeller där forskarvärlden släpper in medicinföretagen för att studera och bedöma pågående forskning med motkravet att de förbinder sig att stanna kvar i Sverige med verksamhet om de hittar något som de vill satsa på. ”Vi har ett färskt exempel på detta med Johnson & Johnson som investerat 6 miljar- der kronor i Alligator. Och det kommer flera internationella satsningar i Sverige under den närmaste tiden, några är på gång redan. Vi har här valt att vända på resonemanget och i stället fråga vilka behov som finns vad gäller skatter, kapital och vård. Den metoden har fungerat väldigt väl”, säger Anders Lönnberg. En av de stora knäckfrågorna vad gäller incitament för investeringar är att vården hittills mest fått stå för såväl risker som kostnader. Här gäller det att i stället skapa lösningar som minskar vårdens risker och gör det lönsamt för vårdsidan att gå in i samarbeten, resonerar Anders Lönnberg. ”Det är inget bra incitament att bara ta risker och inte få något för det. Vi tittar på olika lösningar, i Tyskland finns modeller där vården söker pengar för nya innovationer. Fördelen med det är att man skapar en kund direkt. Bara i vårdens skarpa läge kan man se hur saker fungerar i praktiken”, säger han. ”Dessutom blir det lättare att göra exportaffärer när man kan visa upp en levande referensmiljö. Allt fler inser att vi ska minska kundens risk. Det går inte att bedriva samarbete med vården om allt nytt ska bli ett kostnadsproblem. Det gäller att stimulera och skapa en miljö som även företag gillar. Det jobbar vi rätt hårt med.” LARS SJÖGREN Di Fakta n En tredjedel av Sveriges biobanker är privatägda ■■Hos myndigheten Inspektionen för vård och omsorg, IVO, finns 600 biobanker registrerade. I en biobank finns prov som tagits inom hälso- och sjukvården och sparats, och som kan härledas till en viss person eller ett visst forskningsprov. ■■Exempel på biobanksprov är vävnadsprov, benmärgsprov, serumprov och prov för genetiska analyser. Av de 600 biobankerna är cirka 200 i privat regi, 60 finns inom universiteten och cirka 325 inom landstingen. Även statliga myndigheter som till exempel Smittskyddsinstitutet och Livsmedelsverket har biobanker. ■■ Mellan 3 och 5 procent av alla prov är sparade för syftet forskning. Den allra mest omfattande biobanken är PKU-Biobanken som omfattar nästan alla som är födda i Sverige efter 1975. Källa: www.biobanksverige.se 8 TEMA LIFE SCIENCE DAGENS INDUSTRI TISDAG 24 NOVEMBER 2015 Di Fakta n PIPskandalen ■■Totalt beräknas runt 400 000 patienter i 65 olika länder ha fått de skadliga implantaten inopererade. ■■Företaget bakom skandalen, Poly Implant Prothèse, avslöjades våren 2010 med att använda en form av industrisilikon i sina implantat vilket var flera gånger billigare än medicinskt silikon. ■■Ägaren till företaget, JeanClaude Mas, dömdes 2013 till fyra års fängelse, permanent näringsförbud och 670 000 kronor i böter. ■■Även certifieringsinstitutet Tüv Rheinland som hade ansvar för tillsynen av PIP har i efterhand stämts av drabbade kvinnor. KRITISK. ”Rent generellt har medlemsländerna varit dåliga på att avsätta resurser för tillsyn, och det är ett problem”, säger Anna Lefevre Skjöldebrand, vd för branschorganisationen Swedish Medtech. FOTO: CAMILLA LINDQVIST Ratar skärpta EU-regler Branschorganisationen: Patientsäkerheten kommer inte att öka PIP-skandalen när tusentals kvinnor drabbades av spruckna och giftiga bröstimplantat leder till skärpta EU-regler för medtech-branschen. Men branschorganisationen Swedish Medtech är tveksam till om patientsäkerheten kommer att öka. Det var i mars 2010 som företaget Poly Implant Prothèse avslöjades med att använda icke godkänt silikon i bröstimplantaten som de sålde. Tusentals kvinnor drabbades av implantat som sprack och giftigt silikon som spred sig i kroppen. PIP-skandalen var ett faktum. Det har snart gått sex år och nu får skandalen effekter på EU:s gemen- tech-industrins organ Eucomed dömt ut nyordningen. Swedish Medtech ansluter sig nu till kritiken och dömer ut det nya regelverket som dyrt och ineffektivt. samma regelverk för medicinteknikbranschen. Förhandlingarna pågår just nu i Bryssel, men av allt att döma kommer regelverket att skärpas för högriskprodukter, exempelvis sådana produkter som implanteras i kroppen. ”Redan med dagens system är kontrol- ”Politikernas reaktion efter PIP-skan- dalen var att det var regelverket som var bristfälligt, men ser man på det objektivt så var det snarare fråga om ett rent bedrägeri och att det brast i tillsynen. Rent generellt kan man säga att medlemsländerna har varit dåliga på att avsätta resurser för tillsyn, och det är ett problem”, säger Anna Lefevre Skjöldebrand, vd för branschorganisationen Swedish Medtech. Det nya regelverket som väntas vara färdigförhandlat till våren innehåller nya granskningsrutiner av högriskprodukterna, så kallad ”scrutiny-procedure”. Tidigare har den europeiska med- Ägaren till Poly Implant Prothèse, Jean-Claude Mas, dömdes 2013 till fyra års fängelse och permanent näringsförbud. FOTO: CLAUDE PARIS len av högriskprodukter väldigt hårt reglerad, så vi ser inte att en scrutiny-mekanism ökar patientsäkerheten. Dessutom har industrin sett att scrutiny riskerar att öka kostnaderna för de medicintekniska produkterna. Det drabbar skattebetalarna samtidigt som den tid det tar för en produkt att bli tillgänglig för vård och patient ökar. Det skulle vara effektivare att EU fortsätter sitt arbete för att säkerställa att de anmälda organ som finns inom medicinteknikområdet, med funktion att granska tillverkare av produkter, har hög kompetens och erfarenhet inom det område de har ackrediterats för”, säger Anna Lefevre Skjöldebrand. Ett annat område som kan komma att ändras handlar om återanvändning av engångsprodukter. Efter påtryckningar från bland annat Tyskland ligger det nu ett förslag på bordet som innebär möjligheter för sjukvården att samla in exempelvis ballongpumpar, katetrar och andra dyrare engångsprodukter för sterilisering och återanvändning. ”Det finns mycket data som visar att detta inte är bra alls ur patientsäkerhetssynpunkt”, säger Anna Lefevre Skjöldebrand. ”Det är svårt att garantera att produkterna är rena, sterila och har bibehållen funktion efter resteriliseringsprocessen. Men det verkar som att varje enskilt medlemsland kommer att ha möjlighet att undantas från den här bestämmelsen, och de indikationer vi har fått är att Sverige kommer att säga nej till att införa den här.” JAKOB HYDÉN – ANNONS – Forskningens möjligheter AstraZeneca är ett av mycket få renodlade bioläkemedelsföretag som omfattar hela värdekedjan för ett läkemedel, från upptäckt och utveckling till tillverkning, marknadsföring och distribution. Vi bedriver verksamhet i mer än 100 länder och våra innovativa läkemedel används av miljontals patienter över hela världen. AstraZeneca är ett av Sveriges viktigaste exportföretag. På våra anläggningar i Mölndal och Södertälje bedriver vi forskning och utveckling, produktion och marknadsföring. Läs mer på www.astrazeneca.se Ett exempel på AstraZenecas forskning inom hjärta och kärl är så kallad regeneration av hjärtmuskelvävnad. AstraZeneca undersöker olika signalproteiners betydelse när det gäller att kunna aktivera stamceller för självläkning av hjärtmuskelvävnad. AstraZeneca 151 85 Södertälje www.astrazeneca.se 805835.011 06,2015 SE På AstraZeneca tror vi på forskningens möjligheter att förändra behandlingen av allvarliga sjukdomar som cancer, hjärtsjuk domar, diabetes, KOL och astma. Forskningen driver oss att tänja gränserna för vad som är möjligt. 10 TEMA LIFE SCIENCE DAGENS INDUSTRI TISDAG 24 NOVEMBER 2015 Framtidstron växer REKORDBYGGE. Sammanlagt är det tänkt att 50 000 personer ska jobba i Hagastaden när området beräknas stå klart 2025. ”Ett svenskt diarrévaccin som räddar liv” Professioner tillsammans för en bra utveckling och användning av läkemedel – ANNONS – Tillsammans med PATH och Göteborgs Universitet utvecklar ett svenskt biotech-företag ett banbrytande diarrévaccin. SOLNA | SVERIGE Läs mer om oss på apotekarsocieteten.se Scandinavian Biopharma är ett undandinavian Biopharma ett nytt drickbart under fem år. ETEC-bakterier är också tag i den svenska biotech-industrin. orsaken till att nästan vd varannan Scandinavian Biopharma är ettdiarrévaccin svenskt mot ETEC. resenärer, säger Björn Sjöstrand, på resenär De är något så sällsynt som ett svenskt – Det handlar om ett vaccin som kan i dessa områden drabbas av diarré. forskningsbaserat företag också ärpå hundratusentals Scandinavian forskningsbaserat företag som också som rädda livet barn Biopharma. Många av dessa får även långvariga är ledande distributör av vacciner i tredjeoch världen, men också räddaorsakar semagoch tarmproblem efter hemkomst. ledande distributör avochvacciner ETEC varje år omkring immunglobuliner till den nordiska mestern för miljontals resenärer, säger – I dag finns det inget tillgängligt immunglobuliner till den nordiska 400 miljoner diarréfall och hundramarknaden. Björn Sjöstrand, vd på Scandinavian diarrévaccin mot ETEC för att möta tusentals dödsfalldessa i världens lågoch på, lovar marknaden. Tillsammans med den amerikanska Biopharma. behov. Det ska vi ändra Björn Sjöstrand, vd ideella hälsoorganisationen PATH, ETEC orsakar varje år omkring 400 Björn Sjöstrand. Tillsammans med densom amerikanska medelinkomstländer. Särskilt utsatta på Scandinavian är en viktig partner till Bill & Melinda miljoner diarréfall och hundratusentals Biopharma. ideella hälsoorganisationen PATH, är barn under fem år. ETEC-bakterier För mer information om ETEC, utvecklingen Gates Foundation, och forskare vid dödsfall i världens låg- och medelav vaccinet och distributionsverksamheten, som ärUniversitet en viktig partner Bill & Särskilt är också orsaken till att nästan besök www.sbdistribution.se. Björn Sjöstrand, vd på Scandinavian Biophar Göteborgs utvecklar Scan- tillinkomstländer. utsatta är barn Melinda Gates Foundation, och forskare vid Göteborgs Universitet utvecklar Scandinavian Biopharma ett nytt drickbart diarrévaccin mot ETEC. – Det handlar om ett vaccin som kan rädda livet på hundratusentals barn i tredje världen, men också rädda semestern för miljontals varannan resenär i dessa områden drabbas av diarré. Många av dessa får även långvariga mag- och tarmproblem efter hemkomst. – I dag finns det inget tillgängligt diarrévaccin mot ETEC för att möta dessa behov. Det ska vi ändra på, lovar Björn Sjöstrand. För mer information besök : www.sbdistribution.se DAGENS INDUSTRI TISDAG 24 NOVEMBER 2015 TEMA LIFE SCIENCE med Hagastaden 11 STOCKHOLM Antalet anställda i life science-sektorn har minskat med 4 000 personer i Sverige de senaste åren. Trots det gror framtidstron i branschen när den nya Hagastaden växer fram mellan Stockholm och Solna där 50 000 personer ska jobba. 2025 ska hela området stå klart. En lång rad företag och myndigheter, ett nytt universitetssjukhus och fem lärosäten ska samlas på en och samma plats. 67 miljarder kronor satsas, 6 000 bostäder byggs och sammanlagt är det tänkt att 50 000 personer ska jobba här. Hela området beräknas stå klart 2025. Visionen är att Hagastaden då har etablerat sig som ett globalt center för life science. ”Det som gör oss intressanta ur ett globalt perspektiv tror jag är närheten till Kista och världens starkaste ICT-kluster. Digital hälsa är på stark frammarsch, kombinationen är oerhört spännande och ger oss en chans att upprätthålla en frontposition”, säger Ylva Williams, vd för Stockholm Science City Foundation. Mitt i området ligger Nya Karolinska Solna, NKS, det nya universitetssjukhuset som tar emot sina första patienter nästa höst. Sjukhusbygget är omtvistat och den politiska striden om slutnotan är långt ifrån avslutad. Oppositionen driver på för att få byggavtalet med Skanska omförhandlat. Men bortom striden står det klart att sjukhuset tillsammans med Karolinska Institutet kommer att bli något av motorn i life sciencecentrat som nu växer fram. Det talas om ett ”drivhus” för forskare och innovatörer inom bioteknik-, medicintek- Läkemedelsutveckling är ett teamarbete. Vi tar ansvar för helheten. Scandinavian Development Services erbjuder ett helhetskoncept med experter inom formuleringsutveckling, design av prekliniska program, kliniska studier och regulatoriska strategier. www.scanddev.se 08 755 80 80 nik- och läkemedelsbranschen. Runt NKS har flera läkemedelsbolag och andra life science-företag etablerat sig eller är på väg att göra så. Bland hyresgästerna kan nämnas läkemedelsjätten MSD, Sobi och Vironova. Området rymmer också Sci Life Lab, ett nationellt centrum för molekylär biovetenskap, och flera myndigheter har flyttat dit eller är på väg, exempelvis E-hälsomyndigheten, landstingets styrorganisation SLSO och den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC. På området byggs nu även Biomedicum, Karolinska Institutets nya forskningsanläggning med plats för 1 500 forskare. Inflyttningen är beräknad till 2018. ”Alla de här aktörerna vi pratar om är ju människor och det mänskliga mötet är fortfarande det viktigaste och º TÄNKER DIGITALT. ”Närheten till Kista kan göra oss ännu intressantare”, säger Ylva Williams, vd för Stockholm Science City Foundation. FOTO: MARIA UHR Excellens inom kontraktstillverkning Vi tillhandahåller kontraktsutveckling och tillverkningstjänster för banbrytande gen- och immunterapi, inklusive DNA, virus och antikroppstillverkning i Sverige och i Storbritannien Besök, www.cobrabio.com, för mer information. 12 TEMA LIFE SCIENCE DAGENS INDUSTRI TISDAG 24 NOVEMBER 2015 Di Fakta n Ska stå klart år 2025 ■■Hagastaden är ett samarbete mellan Stockholm stad, Solna stad, landstinget, Karolinska Institutet, Karolinska universitetssjukhuset, Nya Karolinska Solna, Stockholm Science City och Trafikverket. ■■2008 Landstingsfullmäktige beslutar bygga Nya Karolinska Solna, LKS. ■■2010 Bygget av sjukhuset påbörjas samtidigt som biltunnlarna under Hagastaden börjar grävas. ■■2012 P-huset vid NKS blir den första byggnad på området som invigs. ■■2013 Nya Solnabron invigs samtidigt som det första kontorshuset färdigställs vid Solnavägen. ■■2015 De första bostadsbyggena påbörjas. ■■2016 NKS och biltunneln norrut invigs. ■■2017 De första boendena flyttar in. ■■2018 Nya forskningscentret Biomedicum invigs. ■■2019 Byggstart för kvarteren ovanpå tunnlarna. ■■2020 Tunnelbanan är klar. ■■2025 Hela Hagastaden står klar. VISION. Karolinska Institutets nya forskningsanläggning Biomedicum med plats för 1 500 forskare ska stå klart 2018. mest centrala, även när det gäller avancerad forskning. Där sammanfattar man egentligen hela Hagastaden. Det handlar om att skapa möten mellan människor som har gemensamma intressen. Om man skapar ett dynamiskt litet område där man kan utbyta kunskap på ett enkelt sätt tror jag att man enklare och snabbare kan nå positiva resultat för patienter och medborgare”, säger Ylva Williams. Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för organisationen Forska Sverige, hoppas att satsningen i Stockholm och Solna ska gynna forskning och företagande över hela landet. ”Hagastaden kan innebära ett lyft för life science, inte bara regionalt utan i hela Sverige. Här kommer man att få ihop den kritiska massa av forskare, företag och vård som behövs för att nå framgång. Sverige är ju så litet så vi behöver föra samman vår kompetens för att kunna vara riktigt effektiva.” PRISVINNARE. 2014 utsågs Aula Medica av tidningen Byggindustrin till ”Årets Bygge 2014”. Arkitekt är Gert Wingårdh. FOTO: ANDERS WIKLUND ”Det som är viktigt är att stora infrastruktursatsningar också öppnas upp så att forskare från alla delar av Sverige och från vården och näringslivet kan få möjlighet att forska där. I grunden handlar det om att optimera värdet av de här investeringarna som till stora delar har gjorts med offentliga medel. De ska komma hela samhället till godo.” JAKOB HYDÉN EN E S T EDT. S E Recept mot högt blodtryck och plötslig huvudvärk Konstaterat patentintrång, varumärkesstöld, renommésnyltning och designkopiering. För att inte nämna piratkopiering, otillbörlig marknadsföring, kontraktsbrott, licenstrassel, domännamnsbekymmer och angrepp på din upphovsrätt. Symptomen är plötslig huvudvärk, ilska, frustration och upplevd vanmakt. Utvecklad sjukdom leder oftast till sjunkande marginaler, svagare varumärken, tappade marknadsandelar och försämrad konkurrenssituation. I svåra fall till fällande domar i USA och höga skadestånd eller utslagning av hela din affär. Botemedlet heter BRANN AB. Inga kända biverkningar förutom god nattsömn. FRÅN IDÉ TILL AFFÄRSNY T TA B R A N N A B – K O N S U LT E R I I M M A T E R I A L R Ä T T, K O M M E R S I E L L J U R I D I K O C H T V I S T L Ö S N I N G B R A N N @ B R A N N . S E W W W . B R A N N . S E ST O CKH O L M 0 8 - 42 9 10 0 0 GÖTEBORG 031-382 28 31 LUND 0 4 6 -271 77 0 0 UPP SAL A 018 -56 89 0 0 RENODLAT Vi är en affärsjuridisk partner som ger dig exakt det du behöver inom life science. Inget onödigt. Inget oklart. Läs mer om oss på www.lindahl.se/ingetoklart/lifescience Vi satsar på framtidens vård i Sverige Visste du att? GE Healthcare i Sverige... ...exporterade varor och tjänster för 12 miljarder kronor 2014 ...har 1800 anställda i bl a Uppsala, Umeå och Stockholm ...satsade 450 miljoner kronor på FoU inom Life Sciences och Molekylär diagnostik 2014 www.gelifesciences.com & www.gehealthcare.se ©2015 General Electric Company, GE Healthcare Sverige AB, doing business as GE Healthcare With some of the brightest minds in the CDMO industry, we deliver world-class pharmaceuticals, and peace of mind. 14 TEMA LIFE SCIENCE DAGENS INDUSTRI TISDAG 24 NOVEMBER 2015 Di Fakta n Valde Södertälje ■■Arbetet med så kallad lean-produktion i Astra Zenecas befintliga produktionsanläggning i Södertälje är en av förklaringarna till att företaget valde att placera sin nya produktionsanläggning i Sverige i stället för i Storbritannien eller USA. ■■Astra Zeneca började använda lean-metoden i Södertälje 2003 och har sedan dess ökat effektiviteten med 5 procent per år i snitt. ■■Lean production är en produktionsfilosofi med rötterna i USA och Japan om hur man hanterar resurser. Syftet med lean är att identifiera och eliminera alla faktorer i en produktionsprocess som inte skapar värde för slutkunden. VIKTIG GREN. Läkemedelstillverkning står för en betydande del av den svenska life science-sektorns totala omsättning, Tillverkningen står stark Astra Zenecas miljardsatsning kan ge 1 000 nya jobb På några år har antalet anställda i life science-sektorn i Sverige minskat med 10 procent, främst beroende på storföretag som flyttat sin forskning. Men när det gäller tillverkningen av läkemedel står Sverige starkt. Nyligen miljardinvesterade Astra Zeneca i Södertälje, och fler satsningar kan vara på väg. Runt 40 0 00 personer är i dag anställda inom life sciencesektorn i Sverige, men antalet har minskat med ungefär 10 procent på fem år. Pharmacias neddragning i Uppsala och Astra Zenecas stängning av sina forskningsenheter i Lund 2010 och Södertälje 2012 har satt tydliga spår. Samtidigt har företagens samlade satsning på forskning och utveckling minskat motsvarande 1 procent av BNP. Sammantaget en tämligen dyster lägesrapport från en bransch som för bara några årtionden sedan var en svensk paradgren. Men det finns också segment inom svensk life science som går riktigt bra. Ett av de tydligaste exemplen är läkemedelstillverkningen som fortfarande står för en betydande del av life science-sektorns samlade omsättning. ”Tillverkningen är jätteviktig, det är därifrån life sci- ence-sektorns nettoexport kommer. I våras meddelade Astra Zeneca att de gör en nyinvestering i Södertälje på över 2 miljarder kronor och ”En stor del av branschens exportvärde kommer från produktion.” förhoppningen är att Sverige även får de följdinvesteringar som planeras” säger Ingrid Heath på branschorganisationen Sweden Bio. Investeringen i Södertälje avser en anläggning för tillverkning av biologiska läkemedel och beräknas innebära mellan 150 och 250 nya jobb. SUSANNE ÅS SIVBORG Om satsningen faller väl ut har Astra Zeneca öppnat för att satsa ytterligare en miljard dollar i Sverige, en investering som enligt koncernchefen Pascal Soriot kan ge mellan 800 och 1 000 nya jobb. Den internationella konkurrensen om tillverkningsanläggningarna är dock stenhård. Många länder ger kraftiga subventioner för att locka de stora läkemedelsbolagen. Det är inte heller ovanligt att länder kräver att företagen startar produktion i landet för att få sälja sin produkt där. ÖPPNAR FÖR NYA INVESTERINGAR. Astra Zenecas koncernchef Pascal Soriot. ”Vi har bra förutsättningar för tillverkning, men från politiskt håll ska man vara medveten om att tillverkningen utvärderas med jämna mellanrum. Därför är det vik- tigt att politikerna skapar incitament för de globala spelarna att lägga tillverkningen här. Ett exempel är att stötta utvecklingen av miljövänlig produktion”, säger Ingrid Heath. Just miljöarbetet är en av Sveriges bästa konkurrensfördelar när det gäller läkemedelsproduktion, konstaterar regeringens samordnare Susanne Ås Sivborg i rapporten ”Ett konkurrenskraftigt ekosystem för life science”. ”Produktionsanläggningarna i Sverige erbjuder en slu- ten produktion med hög kvalitet som innebär att man kan möta de allt hårdare miljökrav som ställs på produktionen. Detta är i sig en konkurrensfördel eftersom många länder ligger långt efter särskilt vad gäller möjligheten till sluten produktion som garanterar att skadliga ämnen inte sprids utanför anläggningen”, konstaterar Susanne Ås Sivborg. Produktionen är mycket viktig för life science-företagen i Sverige i dag, säger Susanne Ås Sivborg: ”En stor del av life sciencebranschens exportvärde kommer från produktionen.” Ett förslag som lyfts fram i rapporten – som lämnades till Näringsdepartementet i november 2014 – är att även små och mellanstora företag ska beredas bättre tillgång till de produktionsanläggningar som finns i Sverige. JAKOB HYDÉN – ANNONS – Celgene vill skapa diskussion kring framtidens vård Entreprenörsanda och innovationsrikedom. Det är en kort beskrivning av bioteknikföretaget Celgene som nu vill skapa diskussion kring framtidens vård genom att starta en ny innovationsplattform för aktörer inom den svenska hälso- och sjukvården. C elgene är ett amerikanskt bioteknikföretag som ursprungligen grundades 1986 i New Jersey, USA, och som genom åren expanderat internationellt. Sedan 2004 finns företaget representerat i Europa och Sverige – där de fokuserar på att utveckla behandlingar för patienter med hematologiska , onkologiska samt inflammatoriska och immunologiska sjukdomar, till exempel myelom, MDS, pankreascancer, psoriasisartrit och psoriasis. Inom det biofarmaceutiska området är Celgene känt för att vara ett företag präglat av entreprenörsanda och innovationsrikedom. –Vi återinvesterar över trettio procent av våra intäkter i forskning och utveckling av nya livsförändrande behandlingar för patienter. Det är dubbelt så mycket som genomsnittet inom läkemedelsindustrin. Vi strävar efter forskningssamarbeten, och har även utvecklat globala forskningssamarbeten med andra bioteknikföretag för att hitta synergieffekter mellan våra kompetenser och forskningsfält, säger Nicolas Verbeke, Celgenes chef i Norden. Celgene vill bidra till framtidens vård Vad som är unikt för Sverige är det öppna klimat som finns inom den politiska världen och där alla kan vara med och påverka framtiden. Det är just detta och den klara inriktning som finns från socialdepartementet där man prioriterar innovation och tillgänglighet, som förhoppningsvis leder till en jämlik behandling i toppklass. Celgene vill med detta som bakgrund vara delaktig i det offentliga samtalet och uformningen av framtidens vård. Därför har företaget startat initiativet Innovationsplattformen för framtidens vård med syftet att få till stånd en dialog mellan aktörerna inom svensk hälso- och sjukvård – allt från bioteknikföretagen och politikerna till sjukvården och universitetsvärlden. – Detta är ett unikt initiativ för vår bransch och vi har fått väldigt bra respons och positiv feedback från olika aktörer. En del av arbetet med Innovationsplattformen sker i form av fyra dialogmöten under 2015 och 2016. Vi vill framhålla värdet av innovativa behandlingar som förändrar livet för patienterna och att de kan få tillgång till produkterna så snart som möjligt, säger Björn Hellström, chef for Corporate Affairs på Celgene. – Målsättningen är att analysera värdet av medicinska innovationer och att säkerställa att innovativa behandlingar kan introduceras Vill ni veta mer om framtidens sjukvård? Besök: www.innovationsplattformen.se eller www.celgene.se snabbt och jämlikt över landet. Utvecklandet och förbättrandet av processer och samarbeten inom hälso- och sjukvården bör fokusera och prioritera värdeskapande innovationer. Vi vill vara delaktiga och bidra till att samhället ska få ut så mycket som möjligt av satsningarna inom hälso- och sjukvård, tillägger Sarah Friberg chef for Market Access på Celgene. Ny revolutionerande immun-onkologisk behandling Under året har Celgene och Astra Zeneca inlett ett spännande forskningssamarbete med syftet att ta fram en ny immun-onkologisk behandling för patienter med allvarlig blodcancer, som förhoppningsvis skapar nya möjligheter för patienter med blodcancer att leva längre, bättre liv. – De senaste årens forskningsframsteg inom de biomedicinska disciplinerna har gjort det möjligt att ta fram helt nya metoder för diagnosticering och prognostisering av sjukdomar. Nya landvinningar och innovationer inom medicin och vetenskap ger förutsättningar för en helt annan sjukvård än vi tidigare trodde var möjlig. Nu gäller det bara att vi utnyttjar potentialen till fullo, säger Bengt Gustavsson, Medicinsk chef på Celgene. 16 TEMA LIFE SCIENCE DAGENS INDUSTRI TISDAG 24 NOVEMBER 2015 EU-pengar tar skånska företag ut i världen Utbildningsprojektet Southern Sweden going global ska hjälpa 45 nystartade skånska life sciencebolag att slå mynt av sina idéer. Säljträning, affärsresor och kundanalyser står på schemat. Projektet är samfinansierat av EU och Invest in Skåne, Region Skåne och de skånska kommunernas näringslivsbolag. Under tre år ska 18,2 miljoner kronor satsas på skräddarsydd utbildning och utlandsresor. ”Vi håller just nu på att välja ut bolagen som ska ingå. Intresset är väldigt stort”, berättar projektledaren Maria Ahrén. Utbildningen kommer att anpassas efter de medverkande företagens behov. ”Det kommer bland annat att handla om stöd och utbildning inom säljträning, affärsmodeller, juridik, ip och marknads- och kundanalyser. Målet är att varje bolag efter projektet ska ha en konkret internationell affärsmöjlighet eller en kund, partner eller distributionskanal”, säger Maria Ahrén som menar att det viktigaste är att kunna presentera sin idé eller produkt på ett attraktivt och korrekt sätt. Förutom ren utbildning kommer pro- jektet att innebära att arrangera träffar med potentiella kunder. För många små nystartade bolag är det väldigt dyrt och tidskrävande att ta sig ut på mässor och konferenser utomlands för att kunna möta kunder och samarbetspartner. ”Det är otroligt viktigt att komma ut och träffa kunder, det är inte samma sak att sitta på sitt kontor och mejla. Vid personliga möten kan man dessutom få feedback på idéer och produkter. Vi ordnar en del matchmaking-aktiviteter även utanför detta projekt och vi åker ut på en del delegationsresor tillsammans med flera bolag”, säger Maria Ahrén. Nyligen var Invest in Skåne tillsam- mans med en rad bolag från regionen på Bio Europe-mässan i München där matchmaking-event ordnades med investerare. Projektet kommer att drivas av Invest in Skåne tillsammans med inkubatorerna Medeon och Lund Life Science Incubator. Inkubatorn ligger på Medicon Village i Lund och hjälper företagare och nystartade företag i biovetenskap att utveckla och kommersialisera nya idéer. Företag som utvecklar produkter kan ingå i inkubatorsprogrammet i upp till sex år. LARS SJÖGREN SATSAR PÅ ASIEN. ”Det krävs oerhörd marknadskännedom för att penetrera de här olika marknaderna. Vi kommer därför att uteslutande arbeta med lokala partner som sköter försäljning och marknadsföring”, säger vd Martin Åmark och Siavash Bashiri, operativ chef för Xbrane. Blickar österut Xbrane söker lönsamhet i Indien och Iran Stockholmsbaserade Xbrane vänder sig österut för att få fart på affärerna. På marknader som Indien och Iran räknar företaget med att enklare och snabbare få medicinerna godkända än i USA eller EU. Grunden för Xbrane Bioscience är en innovation som gör det billigare att tillverka olika former av proteinbaserade läkemedel. När företaget nu ska ge sig ut på marknaden med sina första produkter har man valt en lite annorlunda väg. ”Vår strategi är att först sälja produkterna i tillväxtländer där de regulatoriska kraven är mindre omfattande än i EU och USA. Det finns stora befolkningsgrupper i de här länderna som inte har råd med de här läkemedlen i dag. Vi ser en stor potential i att tillgängliggöra våra produkter i de här länderna”, säger vd Martin Åmark. De allra första produkterna räknar man STORT INTRESSE. Maria Ahrén är projektledare för utbildningsprojektet Southern Sweden going global. ska nå patienter någon gång under 2017. Iran är först ut och företaget för även samtal med partner i Indien. ”När det gäller vår biosimilar på läkemedlet Lucentis är det först och främst Mellanöstern och Indien och sedan Latinamerika och ett kluster av länder i Sydostasien. Först därefter kan det bli aktuellt med EU och USA där det krävs att vi genomför ett antal jämförande studier på människor för att få tillstånd att komma ut på marknaden.” Lucentis används mot åldersföränd- ringar i gula fläcken och omsätter runt 200 miljoner kronor i Sverige, vilket kan jämföras med Indien där det rör sig om mellan 60 och 70 miljoner kronor – trots att befolkningen är över 100 gånger större och sjukdomen är nästan lika vanlig. ”Originalläkemedlet kostar 9 000 kronor per dos. Det vi kan göra är att producera medicinen mycket enklare och effektivare, och därför finns det intressenter inom sjukvården i länder runt om i världen där man har en fattigare population, exempelvis Indien. Vårt mål är att göra den här medicinen tillgänglig för fler människor”, säger Siavash Bashiri, operativ chef. Att marknadsföra sig på de mindre kända marknaderna i exempelvis Iran och Indien har uppenbara fördelar, men ställer också krav. ”Det krävs självklart en oerhörd marknadskännedom för att penetrera de här olika marknaderna. Vi kommer därför att uteslutande arbeta med lokala partner som sköter försäljning och marknadsföring”, berättar Martin Åmark. Xbrane grundades på Stockholms universitet 2008. Forskarna hade då upp- Di Fakta n Fick läkemedel på köpet ■■Tidigare i höstas köpte Xbrane det italienska läkemedelsföretaget Primm Pharma. Med köpet kom läkemedlet Spherotide som används för behandling av prostatacancer. ■■Spherotide är ett läkemedel för långsam frisläppning under längre tid, något som Primm Pharma specialiserat sig på. ■■Planen är att Spherotide ska lanseras i Iran och på andra tillväxtmarknader 2017 och i Europa 2018. täckt ett sätt att bättre styra de bakterier som man använde för att tillverka protein till olika läkemedel. Tidigare fanns det inget sätt att reglera bakteriernas produktionshastighet, vilket ledde till att de ofta dog för att det som producerades blev toxiskt. ”Det vi har lyckats med är att ta fram en teknologi som gör det möjligt att justera den här produktionsnivån till ett optimalt läge vilket innebär att vår produktion blir mycket mer kostnadseffektiv. Styrkan med vår teknologi är att vi kan producera liknande proteiner som i originalläkemedlen men billigare, i vissa fall 85 procent billigare”, säger Siavash Bashiri. Bolaget tillverkar så kallade generikor, det vill säga ersättningsmediciner med samma funktion som originalen. Komplexa generikor, som blivit Xbranes inriktning, är dock betydligt svårare att tillverka än vanliga preparat som exempelvis paracetamol som har flera generikor på marknaden. ”Det är som att jämföra bygget av en enplansvilla med en skyskrapa med 1 000 våningar”, säger Siavash Bashiri. Just nu fokuserar företagets ledning på kapitalanskaffning. En nyemission kommer att genomföras och i februari kommer Xbrane Bioscience att börsnoteras på Nasdaqs First North. JAKOB HYDÉN – ANNONS – Lund LSI är med och räddar världen Lund har en tradition av stor aktivitet inom Life Science. Det märks även i flera innovativa bolag som med hjälp av ny teknik gör hjälteinsatser för framtidens vård och vår hälsa. ICONOVO Det nystartade Lundaföretaget Iconovo utvecklar inhalatorer för licensiering till generikabolag. De riktar sig främst mot läkemedel mot astma och KOL, men företaget utvecklar även en modell som ska användas istället för spruta vid vaccinering. Enligt WHO leder begagnade sprutor varje år till 20 miljoner hepatitsmittor och 250 000 nya fall av HIV i U-länder. För patienterna kommer produkterna innebära billigare läkemedel och mer användarvänlig design. För sin uppfinning har Iconovo nyligen vunnit Lunds Universitets innovationspris. – Vi har alla lång erfarenhet från att tidigare ha jobbat på AstraZeneca, vilket ger oss ett kunskapsförsprång. Jag är stolt över mina duktiga kollegor, säger Iconovos VD Orest Lastow. RED GLEAD DISCOVERY VD, OREST LASTOW Varje år smittas 20 miljoner människor av hepatit och 250 000 av HIV, på grund av begagnade sprutor. Det ska Iconovos inhalator för vaccin vara en del av lösningen på. SPAGO NANOMEDICAL Idag orsakas mer än 8 miljoner dödsfall årligen av cancer. Chansen att överleva är beroende av en tidig diagnos och det finns ett stort behov av fler diagnosmetoder. Därför har Spago Nanomedical utvecklat ett tumörselektivt kontrastmedel för magnetröntgen. SpagoPix innehåller nanopartiklar som företaget själva tagit fram och patenterat. Med SpagoPix blir det lättare att upptäcka tumörer, vilket kan minska risken för felaktiga diagnoser. Samma nanomaterial används för Tumorad, en terapi som riktar sig mot cancer genom att bära radioaktiv strålning till tumörerna. – Behoven av förbättringar inom både diagnostik och behandling av cancer fortsätter att vara enorma. Vi vill vara med att forma framtidens cancersjukvård, säger VD Mats Hansen. Drug Discovery-bolaget Red Glead Discovery designar, tillverkar och profilerar småmolekyler och peptider i sina lab. - Vi skapar basen för nya läkemedel och möjliggör för Life Science-bolag att omvandla idéer till industriella projekt, säger VD Johan Evenäs. Det expanderar snabbt och har de senaste två åren gått från 7 till 15 anställda. Inom kort planerar man att anställa fem till. Just nu har man precis startat ett bolag ihop med forskare i Aalborg och Lund för att ta fram ett diabetesläkemedel. - Det är ett lyckosamt projekt och illustrerar väl hur vi vill jobba med akademin. Red Glead samarbetar även med globala läkemedelsbolag. - Vi vill förverkliga idéer, som vi och kunderna har och ta fram produkter på ett handfast sätt. Vi är en katalysator inom svensk Life Science. VD, JOHAN EVENÄS Det finns ett underskott av kapital i svensk Life Science, enligt Red Gleads VD Johan Evenäs. ”Vi vill vara en spelare som i ett tidigt skeende katalyserar och förverkli gar svenska idéer till nya produkter.” CANTARGIA VD, MATS HANSEN ”Behoven av förbättring ar inom både diagnostik och behandling av cancer fortsätter att vara enorma. Vi vill vara med att forma framtidens cancersjuk vård.” Cantargia grundades efter upptäckten att molekylen IL1RAP finns på cancerceller. Då låg fokus på leukemi. Men efter ytterligare forskning visade det sig att molekylen finns inom många fler cancerformer och att upptäckten var betydligt mer värdefull än man först trott. – Vi började som ett nischat bolag, men befinner oss nu i det heta området immuno-onkologi och står inför ett smörgåsbord av möjligheter, säger Göran Forsberg, verkställande direktör på det börsnoterade företaget. I slutet av 2016 kommer Cantargia att starta kliniska prövningar inom lung- och bukspottkörtelcancer, två mycket allvarliga cancerformer med stora medicinska behov. – Vår behandling fungerar som en målstyrd robot mot molekylen IL1RAP, ju fler måltavlor desto större chans att hitta rätt. Dessa cancerformer innehåller mycket IL1RAP. VD, GÖRAN FORSBERG I slutet av 2016 kommer Cantargia att starta kliniska prövningar inom lung och bukspottkörtelcancer, två mycket allvarliga cancer former med stora medicin ska behov. FAKTA LUND LSI: Lund LSI är en inkubator för Life Science. – Vi hjälper entreprenörer och nystartade företag att utveckla och kommersialisera nya idéer och forskning som kommer människor och samhället till nytta, säger VD Ebba Fåhraeus. Iconovo vann Lunds Universitets innovationspris 2015 för sin inhalator med motiveringen: ”För en idé med nytänkande och hög innovationshöjd, nyhetsvärde samt tekniska och kommersiella möjligheter. Innovationen har global tillämpning och kan spara både pengar och mänskligt lidande, samtidigt som den ökar hållbarhet och minskar kassation. 18 TEMA LIFE SCIENCE DAGENS INDUSTRI TISDAG 24 NOVEMBER 2015 FÖRDEL SVERIGE. Vi har en stark it-industri i det här landet, vilket kan vara en konkurrensfördel nu när digitaliseringen av vården går allt snabbare. FOTO: JUPITERIMAGES Vården på tur att bli digital Experten: Företag som inte hakar på riskerar att slås ut Digitaliseringen inom vården innebär en unik möjlighet för den svenska life science-sektorn att växa och utvecklas. Men den riskerar också att slå ut de mindre förändringsbenägna företagen, spår Nima Jokilaakso, som har forskat på KTH. Blöjor med sensorer, digitala kvalitetsregister, mobila journalsystem och övervakning av patienter. Digitaliseringen inom vården sker i snabb takt och exemplen på varor och tjänster i skarven mellan life science- och it-sektorn blir allt vanligare. Ändå har vi bara sett början, säger Nima Jokilaakso, tidigare forskare på KTH och numera ansvarig för Stockholmsmässans årliga konferens Digital Health Days. ”Jag tror att informationsteknologin kommer att förändra life science radikalt. När en hel bransch digitaliseras så förändras hela konceptet, hur man ser på kunden, hur tjänster och produkter ska utformas och hur processerna ska se ut. Jämför exempelvis med bank- sektorn eller transportsektorn som har genomgått den här omvälvningen och förändrats i grunden.” Nima Jokilaakso spår en dyster framtid för de traditionella life science-företag som inte hänger med och missar att ta till sig de nya möjligheter som informationstekniken erbjuder. ”Inom den närmaste tioårs- perioden så tror jag att det kommer att bli allt svårare för de konservativa och traditionella läkemedels- och bioteknik-företagen att lösa sin finansiering. Pengarna kommer i stället gå till de företag som lyckas etablera sig inom digital hälsa. Det som kan locka med it-branschen är bland annat möjligheterna att snabbt få profit på satsade pengar. Där skiljer de sig markant från exempelvis läkemedelsbolagen som har extremt lång tid till lönsamhet.” Sverige har en stark it-indu- stri och många lyfter fram det som en konkurrensfördel även för life science-sektorn. Men då krävs det att de båda världarna kan mötas på ett effektivt sätt, att man hittar de kontaktytor som krävs. Många sätter sina förhoppningar till framväxande Hagastaden och närheten till Kista. ”Samtidigt finns det stora kulturella skillnader som måste överbryggas. De båda branscherna måste vara öppna mot varandra och våga testa att ta in folk från varandras sfärer. Jag tror att framför allt life science-sektorn är ganska konservativ och behöver lära av it-branschen som är lite öppnare och bättre på att ta in folk från andra branscher”, säger Nima Jokilaakso. Det finns en hel del positiva exempel på framgångsrika Nima Jokilaakso, före detta forskare på KTH. samarbeten, både i Sverige och internationellt, exempelvis mellan Microsoft och Advil och Apple och MSD. ”Det är definitivt samarbe- ten och utveckling på gång och det är bra. Det behövs. Antalet life science-anställda har minskat, liksom investeringarna. Det är en del svarta moln vid horisonten och det är kanske inte så konstigt med tanke på Astra Zenecas flytt, det påverkar ju hela ekosystemet. Jag tror att it är en av de viktigaste sakerna för att life science-sektorn ska överleva och fortsätta vara stark”, säger Nima Jokilaakso. Karl Bergman på AD Little menar att Sverige och kanske framför allt Stockholm har ett bra utgångsläge. En viktig anledning är Sveriges någorlunda enhetliga sjukvårdssystem. ”Vi har ett riktigt bra grundmaterial för att bli en bra digitaliserad life sciencenation, men det krävs krafttag. Andra springer fort just nu, det är inte läge att skriva massa strategidokument utan vi måste agera.” ”Sedan har vi våra kvalitets- Di Fakta n register som jag ser som en stor konkurrensfördel, de är jättebra verktyg inom det här fältet. Vi har en bra ICT-infrastruktur med väl utbyggda bredband och dessutom en befolkning som är väldigt mogen att ta till sig den här typen av teknik. Allt sammantaget innebär att Sverige har en väldigt bra grogrund för digital vård”, säger Karl Bergman. Ingrid Heath på Sweden Bio är inne på samma resonemang. Biobanker och patientregister utgör en stark konkurrensfördel, förutsatt att de kan struktureras och göras kompatibla med varandra. JAKOB HYDÉN Regeringen satsar 22 Mkr på digital hälsa ■■Regeringen avsatte i somras 22 miljoner kronor för att stötta forskningsoch innovationsarbete inom digital hälsa. ■■Pengarna fördelas av Vinnova och uppdraget ska redovisas för Näringsdepartementet sommaren 2016. ■■”Digitaliseringen inom hälsa och life science sker i ett oerhört högt tempo och kommer att ha stor påverkan på samhället framöver”, kommenterar närings- och innovationsminister Mikael Damberg satsningen. Läkemedelstillverkarna vill komma närmare patienterna … men svensk lag förbjuder reklam direkt till konsument Den tekniska utvecklingen förvandlar patienten från passiv mottagare till aktiv deltagare. Det kommer att i grunden revolutionera stora delar av life science-sektorn, spår flera experter. Digitaliseringen är ett av de riktigt heta framtidsspåren för life science-sektorn. Alla inser att förändringsprocessen bara har börjat. – problemet är att få vet var den kommer att sluta. En effekt som dock redan blivit tydlig och som av allt att döma kommer att förstärkas ytterligare är att patienternas roll i näringskedjan förändras. Och det radikalt. ”Det första som händer är att patienterna går från passiva till aktiva, det är precis samma utveckling som vi har sett inom bankväsendet. Patienterna vill vara med och påverka, det blir mer konsumentorienterat och det är hög tid att läkemedelsbolagen börjar fundera på hur de ska hantera denna förändring. Tidigare räckte det att de hade en dialog med vårdaktörerna, men så är det inte längre”, säger Nima Jokilaakso, tidigare forskare på KTH och numera ansvarig för Stockholmsmässans Digital Health Days. Och det är inte en helt enkel transformation. Till exempel finns det juridiska aspekter som bolagen måste hantera. ”Det är en känslig fråga med tanke på vår lagstiftning som förbjuder läkemedelsbolagen att göra reklam direkt till konsumenten. Frågan är om lagen ska ändras eller om det finns andra sätt att lösa det på”, säger Nima Jokilaakso. 19 TEMA LIFE SCIENCE DAGENS INDUSTRI TISDAG 24 NOVEMBER 2015 Di Fakta n Reklam för läkemedel ■■Marknadsföring av läkemedel regleras i läkemedelslagen och Läkemedelsverkets föreskrifter om marknadsföring av humanläkemedel. ■■I läkemedelslagen anges flera krav på marknadsföring. Det är till exempel förbjudet att rikta marknadsföring av receptbelagda läkemedel till allmänheten. ■■Undantaget är kampanjer för vaccination mot infektionssjukdomar. I lagen står också att reklamen ska främja en ändamålsenlig användning av produkten genom en presentation som är aktuell, saklig och balanserad. Reklamen får inte vara vilseledande. i den meningen att vanligt folk i större utsträckning kommer att kunna påverka och styra utvecklingen och utbudet.” Karl Bergman på Arthur D Little menar att framför allt de större läkemedelsbolagen är fullt medvetna om trenden och att många av dem arbetar för att hitta lösningar. ”Det kommer att bli väldigt viktigt för läkemedelsföretagen att lära sig hantera den typen av dialog direkt med patienten. Med rätta kan man prata om en demokratisering Orest Lastow och Lars Arvidsson mottog nyligen PwC:s årliga innovationspris på 150 000 kronor för en unik lösning med inhalerat vaccin som ersätter traditionella sprutor. Orest Lastow och Lars Arvidsson är verksamma i bolaget Iconoco i Medicon Valley i Lund, och ytterligare två projekt mottog hedersomnämnande: ett projekt om beröringsfri interaktion i sjukvården och ett projekt kring djurfri allergitest. ”De har länge riktat sin för- säljning till bara läkare, men i dag vill de komma närmare patienten. Patienterna är så pass informerade och påverkar vårdbesluten mycket mer än tidigare. Det finns absolut en risk för de bolag som inte har insett detta, de kan få problem på sikt”, säger Karl Bergman. Men det är inte bara den tekniska utvecklingen som förvandlar patientkollektivet till en mer aktiv part. Det finns också en politisk vilja att inkludera patienterna och deras organisationer i utvecklingen av vården och forskningen. Svenska framgångar i USA ning och forskning, Helene Hellmark Knutsson (S), utvecklade detta vid en träff med investerare och branschfolk i våras. ”Det är väldigt viktigt att inte glömma bort patienterna. Det är för deras skull vi bedriver en aktiv life science-politik. De besitter mycket kunskap och kan med den driva på utvecklingen och bidra till forskningen. Vi vill utveckla sjukvården till en mer patientcentrerad vård”, sa hon då. JAKOB HYDÉN [email protected] 08-573 650 00 AssuransSelector AB är sedan mer än 15 år en av de ledande försäkringsrådgivarna för Life Science- industrin i Skandinavien. Vi placerar affär för företag inom läkemedelsutveckling, medicinteknik samt bioteknik både på Lloyd’s försäkringsmarknad samt hos internationella bolag med specialinriktning på Life Science-området. Vi har tillgång till ett omfattande globalt nätverk och erbjuder kvalitativt hög service för våra kunder. AssuransSelector har lång erfarenhet och hög kunskap inom framförallt följande områden: • Globala ansvarsförsäkringar (allmänt och produktansvar) • Ansvarsförsäkring vid kliniska studier internationellt • VD & Styrelseansvar/Prospektansvar • Försäkringsskydd för immateriella rättigheter (IP) • Egendom/avbrott för forskningsföretag • Transportförsäkring för temperaturreglerade transporter Det Lundabaserade forskningsprogrammet Mad for Cancer får investeringspåfyllning av Rogosin Institute, ett amerikanskt forskningsinstitut, som har utvecklat en metod som stoppar tillväxten av tumörer. Nu vill man kartlägga de mekanismer som ligger bakom behandlingen och det är här man behöver hjälp från Lund, där det finns bättre utrustning och mer erfarenhet. Mad for Cancer startades för två år sedan och samlar cancerforskning från fyra olika fakulteter. Inhalerat vaccin prisat av PwC Ministern för högre utbild- Genom olika former av patientforum på nätet och sociala medier delar patienter sina erfarenheter och utbyter information. Det i kombination med att information om olika sjukdomar och behandlingar finns tillgängligt på ett annat sätt leder till att patienternas krav ökar, menar Nima Jokilaakso. Nya forskningsmiljoner till Lund DRIVER PÅ. ”Vi vill utveckla sjukvården till en mer patientcentrerad vård”, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning. Vid mässan Convergence Summit i San Diego blev flera svenska initiativ och företag uppmärksammade. Mässan är en global mässa för ledare inom mobil hälsa och teknologi, och i segmentet mobil hälsa anses de nordiska länderna ha stora konkurrensfördelar tack vare sin styrka inom it och telecom. Trialbee är ett Malmöföretag som har utvecklat en teknik som ska hjälpa läkemedelsbolag att hitta rätt patienter till sina tester via internet och sociala medier. Företaget grundandes 2010 av Jonas Billing och Tobias Folkesson. Intellectual Property Rights – A Business Opportunity Your preferred partner in Europe Patents • Trademarks • Design • Domain Names Legal Services • Post-grant / Enforcement Strategic Counselling • Annuities & Renewals Since 1894 ylva skoglösa Ph.D. Medical Research European Patent attorney Lär mer på: www.assuransselector.se www.valea.eu 20 TEMA LIFE SCIENCE DAGENS INDUSTRI TISDAG 24 NOVEMBER 2015 Di Fakta n Orphan drugs ■■Abbey Meyers är amerikan och mamma till en son med Tourettes syndrom. ■■När hon i början av 1980talet fick veta från att medicinen som sonen tog för sin sjukdom hade att slutat utvecklas av läkemedelsbolaget, började hon driva frågan om sällsynta sjukdomar och ”orphan drugs”. ■■Hon grundade National Organization of Rare Disorders (NORD) och efter några års kamp fick hon gehör från politikerna. Orphan Drug Act infördes i USA 1983. FÖREGÅNGARE. Svenska Sobi är ledande inom området särläkemedel, vilket innebär att sjukdomen i fråga är sällsynt men också att det inte tidigare har funnits någon fungerande behandling. Satsar på ovanliga sjukdomar Nya lagar gör forskning kring särläkemedel lönsam Ny lagstiftning och bioteknikens framsteg har gjort sällsynta sjukdomar och särläkemedel till en av life science-sektorns starka trender. ”Det finns mellan 6 000 och 8 000 sällsynta sjukdomar i världen och de flesta av dem saknar behandling. Det finns mycket kvar att göra”, säger Oskar Bosson på läkemedelsbolaget Sobi. För alla de tusentals sällsynta sjukdomar som finns registrerade i världen finns det ännu bara runt 400 fungerande behandlingar. Den enkla förklaringen är att det historiskt inte har varit lönsamt att forska fram mediciner till så små befolkningsgrupper. Men med nya lagar och stat- ligt stöd har sektorn vuxit snabbt. Svenska Sobi är ett av världens ledande bolag på området. ”Traditionellt har läkemedelsindustrin ofta jobbat med blockbusters, det har handlat om att sälja så mycket piller som möjligt och maximera intäkterna. Arbetar du med sällsynta sjukdomar är det ingen bra och hållbar strategi. Vi har tagit fram mediciner mot sjukdomar där hela populationen utgörs av färre än 1 000 personer. Processen är ofta mycket mer komplicerad, inte minst när det handlar om att hitta patienter för att kunna göra studier”, säger Sobis Oskar Bosson. Lagstiftningen om sällsynta sjukdomar och särläkemedel innehåller regler om ekonomiska incitament för bolagen, men även förenklade tillståndsprocesser. För att få ett läkemedel klassat som särläkemedel krävs det att sjukdo- men i fråga är sällsynt men oftast också att det inte tidigare har funnits någon fungerande behandling. ”Det finns mellan 6 000 och 8 000 angivna sällsynta sjukdomar i världen, men bara runt 400 behandlingar, så det finns ett enormt hav av diagnoser där det inte finns behandlingar. Det är givetvis en stor möjlighet för den forskande industrin, men framför allt finns det ett stort behov av behandling som måste mötas”, säger Oskar Bosson. Sobi är helt inriktat på säll- synta sjukdomar. Företaget kommer inom kort att lansera två nya mediciner mot blödarsjuka, berättar Wills HughesWilson, vice vd. ”Det är ett långt arbete inom proteinområdet som lett fram till den här punkten och det är ett väldigt spännande och stolt ögonblick för oss på Sobi. Just nu fokuserar vi på att fortsätta vår dialog med budgetansvariga och myndigheter samt på att nå ut till sjukhusen och prata med patientföreningarna för att säkra att de här behandlingarna verkligen når ut till de personer som behöver dem”, säger Wills Hughes-Wilson. I Europa räknar man med att det finns 38 000 blödarsjuka, globalt sett handlar det om cirka 400 000 personer. I det avseendet är sjukdomen inte någon klassisk ”sällsynt sjukdom”, vanligen är antalet patienter väsentligt färre, ibland inte fler än ett par hundra stycken i hela världen. Wills Hughes-Wilson, vice vd Sobi. ”Det finns mellan 6 000 och 8 000 sällsynta sjukdomar, men bara runt 400 behandlingar.” OSKAR BOSSON, SOBI Orphan Drug Act infördes i USA 1983 som svar på en stark folklig opinion och krav från anhöriga. Lagen brukar beskrivas som en stor framgång, inte minst eftersom den har stimulerat forskning på en lång rad områden inom life science, kanske framför allt inom bioteknik-sektorn. Europa fick sin egen lagstiftning kring sällsynta sjukdomar och särläkemedel betydligt senare, år 2000. ”Anledningen tror jag helt enkelt är att Europa är betydligt mer fragmentiserat. EU:s medlemsstater skiljer sig åt, har olika regelverk och olika kultur och historia. Därför tog det tid att uppnå ett medvetande kring de här frågorna och slutligen få politikerna att ta steget och besluta om en gemensam lagstiftning på området”, säger Wills Hughes-Wilson. Samtidigt fanns det en för- del i det att inte vara först ut. Europa har kunnat dra lärdom av erfarenheterna från USA, menar Wills HughesWilson. En viktig skillnad är att den europeiska lagstiftningen kräver att en tillverkare tydligt kan visa att en tilltänkt behandling innebär en förbättring jämfört med alla de behandlingar som redan finns på marknaden. ”Det har stimulerat innovation och utveckling på ett mycket effektivt sätt. Över lag anser jag att den europeiska lagstiftningen är väl anpassad till våra förutsättningar och behov.” JAKOB HYDÉN – ANNONS – Arocell introducerar unikt cancertest Med ett enkelt blodprov går det numera att mäta om en patient kan vara drabbad av en progressiv sjukdom, till exempel om en cancerpatient har en växande cancer. TK 210 ELISA-testet är ett robust och pålitligt test som är lätt att använda. – Testet ger bättre möjligheter att individanpassa och övervaka behandling samt uppföljning av patienter efter behandling på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt, säger Jan Stålemark, VD för Arocell. K oncentrationen av TK1-protein i blodet är en viktig indikator på när celler delar sig, dör och går sönder i kroppen, därför kan höga TK1halter vara ett tecken på cancer. TK 210 ELISA-testet visar alltså om det finns en ökad cellväxt/celldöd, men halterna av TKprotein i blodet kan stiga av andra orsaker, exempelvis infektioner. Viktigaste fördelen är att testet kan ge information som hjälper planering och uppföljning av behandlingen av en cancersjukdom. – Man har mätt TK1-aktiviteten i blodprov sedan åttiotalet, men testerna har begränsad användbarhet. TK 210 ELISA som mäter TK1proteinet uppvisar högre känslighet, kan utföras i de flesta laboratorier samt kräver ingen extra utbildning av personalen, berättar Staffan Eriksson, grundare och forskningschef på Arocell. JUST DET FAKTUM att moderna laboratorier redan har ELISA-utrustning är en stor fördel. Det gör att testet är lätt att använda, är kostnadseffektivt och kan automatiseras. – De vanligaste tumörerna, i exempelvis bröst eller prostata, kan ge upphov till förhöjda TK1protein-halter vilket gör att testet är väldigt användbart. Det kan också användas för att följa Staffan Eriksson och Jan Stålemark. upp patienter som behandlats för cancer för att hitta eventuella återfall tidigare. JAN OCH STAFFAN betecknar testet som både unikt och värdefullt. Arocell har arbetat i 12 år på att utveckla TK 210 ELISA. Nu är testet klart och den närmaste tiden ligger fokus på kliniska utvärderingar och marknadsföring. – Vi har nått en historisk milstolpe, berättar Jan Stålemark. Testet är en bra produkt med mycket stor potential. Den kliniska utvärderingen kommer vara viktigt för en lyckad lansering samtidigt som produkten nu börjar marknadsföras. Läs mer på:www.arocell.com Affärsjuridik av högsta klass adlego.se We perform GLP studies to characterize new drug candidates We have access to equipment for: Angiography Micro-PET MRI, CT Blood pressure EKG Calorimetry IVIS Haematology Clinical chemistry Bioanalysis BSL-3 containment Surgical interventions Please contact us if you need to characterize drugs with regards to: DMPK Toxicity ISO 10993 Histopathology Effect Biocompatibility ISO 15798 Advokatfirman Delphi har en stor grupp med jurister som fokuserar på life science-sektorn. Våra jurister har djup teknisk kunskap inom de juridiska områden som är vanligt förekommande. För oss handlar det om att verkligen förstå våra klienters affärer, nu och framåt för att proaktivt kunna hjälpa dem att hantera och adressera deras viktigaste utmaningar. Läs mer om oss på delphi.se. Stockholm +46 8 677 54 00 / Göteborg +46 31 10 72 00 / Malmö +46 40 660 79 00 Linköping +46 13 35 62 00 / Norrköping +46 11 28 55 00 Carestream bryter ned bildarkivens murar för bättre patientvård – ANNONS – Med innovativa lösningar för vård-IT och medicinsk bildtagning hjälper Carestream sina kunder att kapitalisera på möjligheter i omvärlden och att lösa problem. Det gör de genom att effektivisera bild- och datahantering med förbättrad sjukvård och patientsäkerhet som resultat. M ed Carestreams avancerade hård- och programvara samt extremt känsliga röntgendetektorer kommer fördelar som bättre bildkvalitet, sänkta stråldoser och ökad produktivitet för vårdgivarna. Den nya tekniken kan bidra till att sjukhusen kan minska stråldosen med upp till 50 % för barnpatienter, som är särskilt känsliga för strålning, och upp till 30 % för vuxna - inte minst genom att undvika att behöva ta om bilder och därmed skona patienten från ytterligare strålningstillfällen. Carestream ligger bland annat bakom ett unikt nationsövergripande PACS (Picture Archiving and Communication System, bildarkivsystem för röntgenbilder) i Skottland som bidrar till att säkerställa vårdkvalitet och tillgång till specialister över hela landet. Carestreams PACS kopplar samman alla landets 39 sjukhus och kan lagra patientdata från fem miljoner invånare. Det innebär att oavsett var i landet patienten söker vård, så finns all klinisk bildinformation i systemet och kan göras tillgänglig för läkare när den behövs. – Effektivare hantering av patientinformation är framför allt en stor tillgång för patienten. Att läkaren kan ta fram nödvändig data skapar bättre förutsättningar för att ge så bra vård som möjligt, samt att röntgenbilder snabbt kan delas med specialister på andra sjukhus för utlåtande. Det ger patientsäkerhet, berättar Lars Karlsson, VD på Carestream Health, Norden. Nya innovationer Som ytterligare ett steg i effektiviseringen av sjukvården har Carestream tagit fram en integrerad plattform som förutom röntgenbilder även kan lagra andra medicinska bilder från övriga sjukhusavdelningar. Genom att tillgängliggöra mer information kring patienten för alla inblandade kliniker skapar denna Clinical Collaboration Platform ett bättre utgångsläge när patienten söker vård. Både för patienten och läkaren. – För den behandlande läkaren kommer den här tekniken innebära en dramatisk skillnad, då all information, inte bara röntgenbilder, utan även remisser och tidigare utlåtanden finns tillgängliga genom en applikation som är kompatibel med alla enheter. För patienten innebär det också bättre vårdkvalitet, säger Lars Karlsson. Carestreams Clinical Collaboration Platform är ett nytt projekt som inom ett år kommer att implementeras på sjukhus i Sverige. Läs mer på: www.carestream.se Broug ht to y ou by VÅRA TJÄNSTER Installation Leverans på plats Avemballering Oemballerat VÅR REF Rickard Sohl/Business Manager High-tech Ska du flytta känslig, tung, värdefull eller skrymmande teknisk utrustning? Våra medarbetare är utbildade i att transportera, installera och konfigurera helt anpassat efter unika förutsättningar. Vi tillverkar även specialemballage eller löser transporten helt utan emballage. MTAB tar hand om hela leveransen Leverans och mekanisk installation av takhängt system för kranskärlsröntgen och PCI. MTAB ETABLERADE I NORDEN SEDAN 1968 EN HJÄLIPANDE HAND Mellan dig och dina idéer finns gnistan till strålande affärer. Vi hjälper dig att utveckla den fulla kraften i dem genom allt från IP-strategi, juridiska tjänster och analys till patent, varumärken, design och copyright. www.awapatent.com – ANNONS – LUCAS får våra hjärtan att bulta LUCAS är en skandinavisk innovation som får våra hjärtan att slå världen över. ”Det bästa är att höra historier från de personer LUCAS har räddat”, säger Erik von Schenck på Physio-Control. LUCAS är en mekanisk hjärt-kompressor som säkrar kvali-teten vid återupplivning av hjärt-stoppspatienter. Om en patient till exempel har en hjärtinfarkt, är det avgörande att lösa upp blockeringen i hjärtat innan man använder en defibrillator. Med LUCAS ges läkare och sjuksköterskor flera timmar extra att jobba med att häva blockeringen. – En kille som hittades svårt nerkyld kopplade ambulanspersonalen in LUCAS på. I fyra timmar jobbade man med att värma upp kroppen tills man kunde använda en defibrillator så att hjärtat kunde slå själv. Under de fyra timmarna gav LUCAS hjärtkompressioner, säger Erik von Schenck, chef för HLR-produkter på Physio-Control. REDAN 1955 utvecklade amerikanska Physio-Control ”Lifepacks”, en produkt som blev synonym med externa defibrillatorer. 60 med LUCAS, en bra idé som behövde hjälp med försäljningen. I dag har LUCAS en självklar plats på vårdinrättningar, fotbollsarenor och klubbar runt om i världen. Physio-Control arbetar också aktivt för att få nya vårdarbetande grupper att förstå vikten av den behandling som LUCAS erbjuder. Sedan Jolife köptes upp av Physio-Control 2012 har den globala försäljningen av LUCAS tagit fart på allvar. I det färska bokslutet dubblar Jolife omsättningen till 259 miljoner kronor och med ett rörelseresultatet på 137 miljoner kronor. – Det vinnande konceptet har varit ett nära samarbete med flera universitetssjukhus i Sverige. I såväl Sverige som Europa finns en nyfikenhet inför nya produkter på området, vilket driver innovationer framåt. Vi letar alltid efter nästa innovation, nästa steg till marknaden, men vi vill alltid bli ännu bättre, menar Erik von Schenck. Marknadsandelar och svarta siffror i bokföringen är visserligen viktigt. Men det som ger Erik von Schenck den största tillfredsställelsen i arbetet är ändå att få vara en viktig del i människors liv. – Att varje vecka få höra historier från personer som överlevt tack vare LUCAS. Det är helt klart det bästa med det jobb vi gör här, år senare kom Lundabolaget Jolife till dem förbättring. Vi har den hetaste produkten på säger Erik von Schenck. OM PHYSIO CONTROL PHYSIO CONTROL startades av Carl Edmark och redan 1955 lanserade man den första externa defibrillatorn ”Lifepack”. I dag har man bland annat tagit upp bolaget Jolife AB och produkten LUCAS, en typ av bröst- kompressionssystem. Physio Control omsätter i dag 500 miljoner dollar årligen, och Jolife AB står för 10 procent av omsättningen. LÄS MER PÅ: www.physio-control.com 24 TEMA LIFE SCIENCE DAGENS INDUSTRI TISDAG 24 NOVEMBER 2015 MÄTER VAD SOM HÄNDER I IMMUNSYSTEMET. Pankreascancer är symptomfri och 95 procent av dem som får diagnosen är döda inom fem år. Lundaföretaget Immunovia har utvecklat en metod för att upptäcka cancern på ett tidigt stadium. Hoppas på succé i USA Ny metod kan revolutionera kampen mot svåraste cancerformen LUND Lundaföretaget Immunovia har utvecklat en metod för att upptäcka cancer i bukspottskörteln på ett tidigt stadium. Nu lanseras metoden i USA, samtidigt som bolaget ska noteras på First North. ”Vi visste att intresset skulle vara stort, men det har varit långt över alla förväntningar”, säger Immunovias vd Mats Grahn. Immunovias teknologi handlar enkelt uttryckt om att kartlägga hur vårt immunsystem reagerar på olika sjukdomar. Grundplattformen beskrivs som helt unik och forskarlaget har sedan starten år 2000 kartlagt flera olika cancerformer och autoimmuna sjukdomar. ”Teknologin fungerar på alla cancerformer. Vi mäter vad som händer i immunsystemet. Man kan beskriva det som ett landskap av proteiner och om du blir sjuk sker det en förändring i det landskapet, det är biomarkörer som ändrar sig. Hittar man det fingeravtrycket så har man ett test som fungerar”, berättar vd Mats Grahn. Den cancerform som företaget har valt att satsa först på är pankreascancer, det vill säga cancer i bukspottkörteln. Det finns flera anledningar till det valet. ”Detta är den cancerform som har störst kliniskt behov. 95 procent av alla som får den här diagnosen är döda inom fem år och det beror till stor del på att den är symptomfri ända fram till det sista stadiet. Behovet är enormt”, berättar Mats Grahn. Det är också så att det finns ett nytt fokus på cancer i USA. Det är till och med så att Barack Obama 2013 undertecknade en lag som kräver att samordningsmyndigheterna för cancerforskning satsar på att hitta tidiga diagnosformer för de mest dödliga cancerformerna. Immunovia befann sig dessutom sig flera år före närmsta konkurrent när det gäller diagnostisering av pankreascancer. USA-lanseringen sker i sam- arbete med Knight Cancer Institute som i somras fick 1 miljard kronor som ska användas till just tidig upptäckt av de svåraste cancerformerna. Hälften av pengarna kommer för övrigt från Nike-grundaren Phil Knight själv. ”Ett av de första avtalen är med oss. Dels ger det oss tillgång till hans biobank och patientflödet vid hans sjukhus, det är en extremt viktig Mats Grahn, vd för Immunovia. del, dels får vi tillgång till referenslaboratoriet som har rätt att ta in nya tester. Just nu förhandlar vi med försäkringsbolagen och planen är att vårt test ska ha full kostnadsersättning 2019, men redan 2017 kommer vi att kunna erbjuda testet för dem som vill betala själv.” Parallellt sker lanseringen på hemmaplan. Redan nästa år kommer företaget börja använda sitt eget ackrediterade laboratorium i Lund och de första svenska patienterna beräknas få tillgång till testet 2017. Tanken är att pankreastestet i första hand ska riktas mot två huvudsakliga riskgrupper. Den första gruppen består av personer med ärftliga betingelser för den här formen av cancer. Det rör sig om runt 200 000 personer i västvärlden som rekommenderas att testa sig en till två gånger per år, livet ut. Den andra och betydligt större gruppen är de över 50 som har utvecklat diabetes. De löper åtta gånger högre risk att drabbas och rekommenderas därför att testa sig två gånger årligen under två till tre år. Parallellt med lanseringen i USA och Europa är Immunovia på väg att börsnoteras på First North. Handeln med aktien beräknas starta den 1 december. ”Vi visste att intresset skulle vara stort, men det har varit långt över alla förväntningar”, avslutar Mats Grahn. JAKOB HYDÉN Di Fakta n Immunovia ■■Grundat i Lund 2007. ■■Har sitt säte i Medicon village i Lund. ■■Beviljades 2015 40 miljoner kronor ur EU:s forsknings- och innovationsprogram Horizon. ■■Har utvecklat en egen antikroppsbaserad diagnostik. ■■Marknadsför nu ett test för upptäckt av pankreascancer. Hög dödlighet ■■Pankreascancer är en av de mest svårbotade cancerformerna. Om den upptäcks i sent skede är chansen att överleva efter fem år endast mellan 3 och 5 procent. ■■Den fjärde största cancern mätt i dödlighet, med patienter över 50 år med diabetes som en stor riskgrupp. – ANNONS – A SWEDISH API SUPPLIER SINCE 1944 REGULATORY ASSISTANCE Går på djupet med juridiken inom life science Advokatfirman Delphi lägger stor vikt vid att förstå klienternas verksamhet och behov. - Vi omvandlar juridik till affärsutveckling, säger Per Lagerkvist, ansvarig för life science-gruppen på Delphi. Delphi hjälper sina klienter med generell affärsjuridik i den löpande verksamheten och i samband med transaktioner. Det kan även handla om att utforma samarbetsavtal för startuppbolag, bena ut de immateriella rättigheterna eller om att strukturera upp klienternas mellanhavanden med sina kunder för att undvika eventuella korruptionsanklagelser. “when good enough isn’t” PROCESS DEVELOPMENT - Det är viktigt att interaktionen mellan sjukvården och läkemedelsbolagen är seriös och transparent. Vi ser en tydlig uppgång av ärenden som rör just detta, säger Elisabeth Eklund, advokat och partner på Delphi. The USFDA saw us in October, they had no issues. CLINICAL SUPPLIES STABILITY STUDIES ANALYTICAL DEVELOPMENT COMMERCIAL MANUFACTURING Delphi har en stor specialistkunskap inom området life science och bistår klienter av alla slag, från nystartade enmansföretag till stora, globala aktörer. - För oss handlar det om att verkligen förstå våra klienters affärer, nu och framåt för att proaktivt kunna hjälpa dem att hantera och adressera deras viktigaste utmaningar, säger Per Lagerkvist. Vårt mål är att säkra klienternas framgång och då måste vi ha en djup och bred kunskap på området. We look forward to seeing you about any of your issues. SCAN TO DOWNLOAD OUR LEAFLET AS A PDF CHEMOSWED.COM ough isn’t” “when good en delphi.se – ANNONS – ”Här utvecklas framtidens sjukvård i samarbete med företag” Innovation i Västra Götaland Västra Götalandsregionen är med sina 52000 anställda en av Sveriges största arbetsgivare. Uppdraget är att bidra till ett livskraftigt Västra Götaland och ett gott liv för de 1,6 miljoner som bor här. För att bidra till bästa möjliga hälso- och sjukvård har man genom Innovationsslussen inlett satsningar på att främja klimatet för kreativitet, entreprenörskap och innovation. I nnovationsslussen har länge arbetat med att hjälpa medarbetare inom sjukvården med att förverkliga sina idéer. Syftet är att ta tillvara kunskap och engagemang inom hela hälso- och sjukvården i Västra Götaland. – Vår främsta uppgift är att utveckla bästa möjliga vård för våra patienter. Vi tror att vi når störst framgång genom att utveckla produkter och tjänster i nära samverkan med företag såväl som medarbetare och patienter, säger Lina Strand Backman, enhetschef innovation, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Att koppla ihop sjukvården med näringslivet, att bygga nya och vidareutveckla befintliga samarbeten, är viktigt för framtidens utveckling inom sjukvården. Vi vill uppmuntra våra medarbetare att arbeta med forskning, utveckling och innovationer. Innovationsslussen och Gothia Forum är sätt att möjliggöra och underlätta detta arbete, och på sikt skapa en bättre hälsooch sjukvård, en attraktiv arbetsplats och förutsättningar för företagen att utvecklas säger Johnny Magnusson, ordförande i regionstyrelsen, Västra Götalandsregionen. Nu satsar vården på att vara en tidig samarbetspartner och utveckla en ingång för företag som vill testa och utvärdera sina produkter och Johnny Magnusson, ordförande i regionstyrelsen, Västra Götalandsregionen. tjänster i samverkan med hälso- och sjukvården. – Företagen ges möjlighet att prioritera sina innovationsresurser på verkliga behov inom vården. Dessutom ökar sannolikheten att vården blir bättre på att snabbt ta sig an nya lösningar som förbättrar vården till patienterna, säger Lina. Innovationsslussen har ett brett nätverk av samarbetspartners. Man har bland annat en stark koppling till Gothia Forum som erbjuder en väl etablerad infrastruktur för att främja den kliniska forskningen i regionen. Tillsammans erbjuder de ett tjänster som hjälper företag genom forskningsoch innovationsprocessen Läs mer om Innovationssluss Västra Götaland: www.innovationsslussen.vgregion.se/forforetag • Gothia Forum: www.gothiaforum.com 26 TEMA LIFE SCIENCE Enkät: Vilken är branschens största utmaning? Vad tycker du är life science-sektorns främsta utmaning? Att satsa på grundforskningen? Fixa utländskt riskkapital? Eller kanske anta en mer kaxig attityd? Di ställde frågan till en rad experter och branschfolk. Svaren vittnar om en bransch med problem – men också potential. ”Att erbjuda studenter en framtid i Sverige” ”Det behövs mer riskvilligt ”Svenska bolag behöver kapital och lägre skatt” en kaxigare attityd” Ola Björkman Martin Åmark Let ’em know Xbrane Bioscience ”Det är viktigt att vi satsar på grundforskningen” Claes Eriksson Sobi Alligator ”Vi måste få bolagen att stanna i landet” ”Jag tror att många svenska life science-bolag måste våga ta för sig mer och göra sig synliga på världsscenen. Det krävs för att man ska kunna ingå de samarbetsavtal som behövs för att bli riktigt kommersiellt framgångsrika. Kanske krävs det en kaxigare och lite mer amerikansk attityd.” ”När det gäller incitament för innovation har vi ett konkurrensunderläge jämfört med många andra länder när det gäller skatt på vinster som är resultatet av forskning och utveckling. En annan utmaning handlar om att vi har brist på riskvilligt kapital i vissa skeden av företagsutvecklingen. Wills Hughes-Wilson ”Jag tycker att Sverige har mycket som talar till landets fördel. Det finns en fantastisk vetenskaplig tradition och lång vana vid samverkan. Det viktiga nu är att vi fortsätter erbjuda intressanta och utmanande möjligheter för alla våra begåvade studenter och får dem att förstå att det finns en framtid på företagen här i Sverige.” DAGENS INDUSTRI TISDAG 24 NOVEMBER 2015 ”Det handlar om att kunna prognostisera framtiden” ”Det är oerhört viktigt att vi fortsätter att satsa på grundforskningen på universiteten. Vi måste satsa pengar så att vi kan stimulera unga forskare att komma fram med nästa stora idé.” Ingrid Heath Sweden Bio ”Det handlar om att prognostisera framtiden. Teknikutvecklingen kan på kort tid kullkasta både själva forskningen och hur patienterna och vården organiserar sig. Det är väldigt svårt att bedöma vem som kommer att betala vad om ett par år. Det kräver stor flexibilitet, vilket är en utmaning när du har produkter som tar fem till femton år att utveckla.” ”Näringslivet ska få bra ”Få fram fler kostnadsförutsättningar att lyckas” effektiva behandligar” Siavash Bashiri Anna Nilsson Vindefjärd Karl Bergman Xbrane Bioscience Forska Sverige Arthur D Little ”Den stora utmaningen är att behålla bolagen i Sverige. Vi har tappat fotfästet litegrann och inte lyckats förvalta arvet från Pharmacia och Astra. Svårigheterna kan komma längre fram när det blir brist på personal. Folk försvinner och studenter kanske inte intresserar sig för life science på samma sätt längre.” ”Det går inte att sätta fingret på en enskild utmaning för life science-sektorn. Vi måste på en och samma gång utveckla och stärka universiteten och forskningen där, jobba med forskning och utveckling inom vården och dessutom ge näringslivet bra förutsättningar att lyckas på marknaden. Det går inte att bara fixa en del utan det måste ske parallellt. ” ”Det blir att hantera den åldrande befolkningen med fler kroniska sjukdomar, att klara bördan av detta, få fram mer kostnadseffektiva behandlingar som gör att vi inte springer in i väggen och pengarna tar slut. Det kräver effektivare forskning och att man utnyttjar de digitala verktygen. Kan de svenska life science-bolagen möta den här utmaningen så blir de framgångsrika.” Flexibla, snabba och kvalitetssäkrade Att sätta upp en egen tillverkning av medicintekniska och biotekniska produkter är både dyrt och omständligt. Därför väljer många bolag att anlita Medicago. – Det mesta kan vi hitta lösningar på, säger Jan Henriksson, VD på Medicago. M edicago har en bred verksamhet och tillverkar bland annat buffertar, lektiner och immunoreagenser. Medicago har anläggningar för renrumsarbete, odling och proteinrening, pulver- och vätskefyllning, tablettslagning och frystorkning. Kontraktstillverkning är en viktig del av verksamheten och många kunder är små start-uppföretag som behöver hjälp med kvalitetssäkrad tillverkning. – Ett exempel på detta är Otinova, som är en medicinskteknisk produkt som säljs på apoteken, berättar Jan Henriksson. Tack vare vårt kvalitetssystem och vår stora erfarenhet går det smidigt att snabbt ta in nya produkter. Större företag anlitar Medicago när de exempelvis behöver en ”second supplier” eller när en produkt inte passar deras produktionsanläggning. Många kunder har slimmade organisationer med få produktionslinor och minimerad lagerhållning. – Vi hjälper företag att minska risken för produktionsstörningar, berättar Jan Henriksson. Flexibiliteten är vår stora styrka. www.medicago.se • [email protected] YOUR TRUSTED PARTNER IN BIOTECH – ANNONS – SMÄRTAN. Ibland spelar det ingen roll om jag står, sitter eller ligger. Smärtan har många ansikten.”- en smärtpatient har målat och beskrivit sin upplevelse av hur långvarig smärta kan kännas. Smärtan har många ansikten Smärta är ett stort medicinskt och samhälleligt problem. Långvarig smärta är vanligt, inom primärvården visar undersökningar att mellan 20 och 30 procent av patienterna har en smärtproblematik som föranlett någon form av medicinsk åtgärd. Nästan 40 procent av dessa patienter har haft sin smärta längre än tre månader. Antalet människor med kroniska smärttillstånd förväntas också öka i takt med att den åldrande delen av befolkningen växer. Det är hög tid att särskilt långvarig smärta hamnar längre upp på agendan. rots att WHO definierar smärta som ett enskilt hälsoproblem behandlas det ofta endast som ett symtom på annan sjukdom. Eftersom smärta är subjektivt, svårmätbart och komplext kan det vara svårt att sätta tydliga behandlingsmål. Patienter som saknar förmågan att kommunicera sin smärta på ett precist sätt och läkare som saknar tid att ställa följdfrågor kring patientens smärta bidrar till att de som plågas av kroniska smärtor inte alltid får den hjälp de behöver, säger Christoffer Jensen, Head of Medical Affairs Nordic på läkemedelsbolaget Grünenthal. Speciellt när smärtan blir långvarig är det nödvändigt att förstå och behandla dess olika komponenter. FoU från läkemedelsbolagens sida inom smärta har, med några få men viktiga undantag, heller inte resulterat i nya behandlingsalternativ under det sista decenniet. Smärtutbildning utgör inte heller i dag någon integrerad del av läkare- och T sjuksköterskeutbildningen och fortbildning kring smärtområdet saknas ofta i vården. Läkemedelsverkets riktlinjer från 2002 bör även uppdateras för att ta höjd för nya forskningsrön kring smärta. Nyansera smärtbegreppet –Smärtvården i Sverige kan förbättras. Erkänns smärta som ett specifikt hälsoproblem kanske det kan frigöras tid för patientdialog och smärtanalys. Dessutom är det ”Nya och moderna läkemedel tillsammans med ickemedicinska metoder kan, särskilt om de används på ett tidigt stadium, förebygga lidande och dessutom spara samhället stora kostnader. ” viktigt att hänsyn tas till att smärtans natur ofta förändras vid långvarig smärta, säger Christoffer Jensen. Mer tid för patientdialog ger läkare möjlighet att ställa frågor som förbättrar matchningen mellan den individuella patientens smärtprofil och behandling. De smärtläkemedel som används i dagsläget fungerar ofta bäst på kortvarig och akut smärta. Den stora utmaningen för framtiden är att på rätt sätt använda de läkemedel som lindrar även kronisk och långvarig smärta. –Nya och moderna läkemedel tillsammans med icke-medicinska metoder kan, särskilt om de används på ett tidigt stadium, förebygga lidande och dessutom spara samhället stora kostnader. Den nya generationens smärtläkemedel erbjuder rätt förutsättningar för att patienter med kronisk smärta ska få tillgång till effektiv medicinering med färre biverkningar, säger Christoffer Jensen. Grünenthal är specialiserade på forsk- ning kring smärta och att utveckla mediciner för de som lider av smärta, oavsett orsak och smärttyp. Fakta om smärta: I en undersökning som genomförts i • hela Europa uppgav 21% av de svarande som hade långvarig smärta att de hade haft ont i över 20 år. Smärta är inte ett enskilt problem. • Bara i Europa finns det nästan 96 miljoner människor som har problem med smärta. Nästan 19% av Europas befolkning lider i dag av långvarig smärta. 40% av smärtpatienterna är missnöjda • med sin behandling och 12% uppger att läkaren aldrig har utrett omfattningen av deras smärtor. Den socioekonomiska kostnaden i Sve• rige för patienter med en smärtdiagnos är ca 300 miljarder per år ”smärtan”. Ibland spelar det ingen roll om jag står, sitter eller ligger. Smärtan har många ansikten. Läs mer på: www.grunenthal.se 28 TEMA LIFE SCIENCE DAGENS INDUSTRI TISDAG 24 NOVEMBER 2015 FOTO: OSKAR OMNE 6 steg mot bättre forskningspolitik Branschens önskelista till regeringen Arbetet med propositionen inleddes i våras när S-ministrarna Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, samt Mikael Damberg, närings- och innovationsminister, gav i uppdrag åt sex forskningsmyndigheter – bland andra Vetenskapsrådet, Vinnova och Rymdstyrelsen – att ta fram underlaget åt regeringen. Samtidigt bjöds ett stort antal universitet, högskolor, fackföreningar, företag och organisationer in för att tycka till om den framtida forsknings- och innovationspolitiken. Bland dem Swedish Bio, branschorganisation för Sveriges närmare 1 500 life science-företag. Här är branschens önskelista till regeringen: n Optimera innovationsstödet Sveriges innovationsstöd är omfattande, men fragmenterat. Som innovatör tvingas man lägga stora resurser på att söka stöd från olika aktörer. Färre aktörer, breda anslag och möjlighet att beviljas en större summa pengar vid varje enskilt tillfälle skulle ge företagen bättre möjlighet att ta rätt steg mot tillväxt. n Gör forskningsinfrastruktur tillgänglig för företag Sci Life Lab, Max IV, ESS och Swedish Metabolomics Cen- tre är bara några av de många satsningar på forskningscentra som har gjorts i Sverige på senare år. Nu måste de också göras tillgängliga för forskande företag. Samarbeten med forskare från det privata näringslivet är ovanliga och detta beror främst på att denna uppgift saknas eller är lågt prioriterad i uppdragsbeskrivningarna. n Öka rörligheten mellan företag och akademi Ett dynamiskt näringsliv kombinerat med en stark akademi är ofta huvudingrediensen i de mest framgångsrika life science-miljöerna, exempelvis i Köpenhamn, Boston och Cambridge. Nyckeln är att skapa rörlighet mellan akademin och företagen för de innovatörer och forskare som verkar där. Detta saknas i Sverige i dag. För att öka rörligheten krävs insatser både på systemnivå och på individuell nivå. n Stimulera innovation i vården Ska Sverige få fram nya innovationer så måste forskning och innovation bli en självklar del av vardagen för personalen i hälso- och sjukvården. Alltför stort fokus på vårdproduktion och prispress de senaste åren har lett till att både forskning och innovation har blivit lidande i svensk vård. Åtgärder krävs för att vända trenden, ett exempel är ersättningsmodeller för in– novationer. n Fortsätt satsa på digitaliserad patientdata Digitaliseringen inom vården innebär enorma forskningsmöjligheter som kommer förbättra människors hälsa. Tack vare våra personnummer och vår historik med patientregister har vi unikt goda förutsättningar på området, men ansträngningar krävs om vi inte snart ska bli omsprungna av länder som Storbritannien och Danmark. Vi behöver en nationellt sammanhållen forskningsinfrastruktur runt patientdata. n Öka företagens forskningssatsningar Under de senaste tio åren har svenska företags satsning på forskning och utveckling sjunkit med nästan 1 procent av BNP. En ändamålsenlig forsknings- och innovationspolitik bör ha som mål att öka denna andel igen. Avdrag på arbetsgivaravgiften för forskare kan göra stor skillnad för mindre företag. En förlängd och förenklad expertskatt hade underlättat för många medelstora företag. För de större företagen hänger ofta besluten om tillverkning och forskning ihop. Bra förutsättningar för tillverkning bäddar ofta för ökade FoU-investeringar. 63% Source: Euro BioTech News, March 2014, “Top 100 Euro BioTech stocks” JAKOB HYDÉN [email protected] 08-573 650 00 ÖNSKELISTA. Näringsminister Mikael Damberg gav sex forskningsmyndigheter uppdraget att ta fram ett underlag till forskningspropositionen som ska presenteras nästa höst. OF EUROPE’S LEADING BIOTECH COMPANIES CHOOSE CHUBB Chubb skräddarsyr globala försäkringslösningar för Life Science-industrin. Vi är specialiserade inom kliniska prövningar, produktansvar och temperaturkänslig egendom mm. För mer information, kontakta er förmedlare eller nedan Chubb-specialist. Chubb Sverige/Finland: Sebastian Kollberg e: [email protected] t: 08 545 01 200 Chubb Danmark/Norge: Martin Atke e: [email protected] t:+4539256500 Chubb Insurance Company of Europe is authorised by the Prudential Regulation Authority and regulated by the Financial Conduct Authority and Prudential Regulation Authority. Regeringens forskningsproposition nästa höst kommer att bli avgörande för life science-sektorns möjligheter till innovation, utveckling och finansiering under den kommande tioårsperioden. Här är branschens egen önskelista till de ansvariga ministrarna. CombiGene utvecklar ny behandling – ANNONS – Bengt Westrin, VD Combigene och Love Linnér på Sofus. Genterapi som ska förhindra epileptiska anfall. Detta är en kärnfull beskrivning av börsnoterade företaget CombiGene AB som just nu utvecklar en ny behandlingsmetod mot epilepsi. C ombiGenes vd Bengt Westrin gestikulerar med armarna och pratar engagerat om deras nya genterapeutiska behandlingsmetod för svårbehandlad epilepsi. Deras verksamhet finns i Lund men just nu befinner sig Bengt Westrin i Stockholm på ett möte på konsultbolaget Sofus Regulatory Affairs för att diskutera frågor om prissättning och kostnader för den framtida behandlingen. CombiGene grundades ursprungligen 2006 när forskarna Merab Kokaia och David Woldbye från Lund respektive Köpenhamn gjorde en upptäckt som senare ledde till ett patent i USA och Europa. Bengt Westrin tillträdde som vd i våras – i samma veva som bolaget noterades på AktieTorget. – När man befinner sig i preklinisk fas med en uppfinning som är riktigt bra är det lätt att glömma att behandlingen en dag också ska användas och att någon ska betala för den. Därför har vi valt att vända oss till Love Linnér på Sofus, han har en bakgrund från TLV och kan ge oss precis den rådgivning som vi behöver, säger vd:n Bengt Westrin. Unik behandlingsmetod av epilepsi Nästan en procent av Sveriges befolkning har epilepsi, varav cirka en tredjedel av den gruppen har svårbehandlad epilepsi. Det är för dem som CombiGene utvecklar sin behandling. – Det finns ett stort antal människor som har epilepsi och som i dag inte blir bra hjälpta av något läkemedel. Med tanke på det stora medicinska behovet är det precis den gruppen vi vill adressera, säger Bengt Westrin. Kortfattat går behandlingsmetoden ut på att förhindra att signalsubstansen glutamat frisätts i alltför stor mängd i hjärnan eftersom just detta är en del av mekanismen bakom ett epileptiskt anfall. Det åstadkoms genom att tillföra en vektor som innehåller generna för signalsubstansen NPY och receptorn Y2 som redan produceras naturligt i kroppen men som vi vill ska produceras extra mycket. Vektorn hjälper dessa gener att ta sig in i hjärncellerna och tillförs i form av injektionslösning med exakt precision. Enligt Bengt Westrin kan behandlingsmetoden, som dock ännu befinner sig i preklinisk fas, innebära stora humanitära och hälsoekonomiska vinster. – Det är ett spännande men också viktigt projekt. Vår vision är att väldigt många av dem som i dag lider av svårbehandlad epilepsi kan bli hjälpta eller botade, säger han. Läs mer på: www.combigene.se Ny teknik ger mer tid till omvårdnad ANNONS Sedan ett par månader tillbaka använder Tre Stiftelsers äldreboenden i Göteborg det nya tekniska hjälpmedlet vid inkontinensutredningar, Tena Identifi. D en nya tekniken gör det möjligt att prova ut individanpassade inkontinensskydd eller ta bort skyddet helt och istället assistera vid toalettbesök. Utöver den ökade värdigheten det ger våra boende, gör tekniken även att vi får mer tid till omvårdnad, säger Susanne Börjesson, HSL-chef på Tre Stiftelser. Tena Identifi ser ut som ett inkontinensskydd, men har inbyggda sensorer som registrerar när och hur mycket personer som inte själva kan styra över sina toalettbesök, kissar. Det används under en 72-timmarsperiod och via en dosa loggas mängd och tidpunkt för läckaget. Datan ställs sedan samman i en rapport som personalen använder för att planera de www.tena.nu boendes toalettbesök och prova fram rätt storlek på inkontinensskydd. Ostörd nattsömn Bland personalen har Tena Identifi tagits emot positivt. Framför allt eftersom det bidrar till att skapa livskvalitet för de boende. Nästan alla som har blivit utredda har kunnat byta till ett tunnare skydd eller till och med kunnat sluta använda skydd. – Det skapar värdighet för den boende att ha ett inkontinensskydd som märks så lite som möjligt. När vi visar resultatet från mätningen, känner de sig trygga i att våga byta till ett tunnare. Som en boende sa efter att hon fått ett mindre skydd: ”Jag känner mig så ledig och snygg nu”, säger Carina Gårdshage. SMARTA TENA IDENTIFI Tena Identifi är det nya, smarta sensorskyddet som används vid inkontinensutredningar. Tekniken har utvecklats av Tena, ett varumärke inom SCA, och lanseras just nu mot äldreboenden och vårdinrättningar. Tena Identifi används inte dagligen, utan fungerar som ett verktyg vid inkontinensutredningar. Under 72 timmar används skyddet med nio inbyggda sensorer. Susanne Börjesson, HSL-chef på Tre Stiftelser För personalen innebär bättre utprovade skydd att de inte behöver lägga lika mycket tid på att byta inkontinensskydd som tidigare. Istället kan de hjälpa till med toalettassistans så att fler slipper skydd. Ytterligare en fördel är att de boende inte behöver väckas mitt i natten för att kontrollera om skyddet behöver bytas, utan kan få en hel natts ostörd sömn. 43 timmar mer till omvårdnad Tre Stiftelser var med och testade Tena Identifi för ett drygt år sedan, inför att produkten skulle släppas på marknaden. Resultatet blev så bra att man beslutade införa det permanent. All personal utbildades i hur skyddet fungerar och ska användas. Idag har man hunnit göra ett 40-tal inkontinensutredningar. En dosa på skyddets framsida registrerar när och hur mycket personen kissar. Informationen skickas sedan trådlöst till en databas. Ur databasen kan personalen generera en rapport utifrån vilken de kan planera toalettbesök samt storlek och användning av inkontinensskydd för personer som lider av urinläckage. - Tena Identifi är ett steg mot ökad användning av välfärdsteknologi inom basal vård och omsorg och vi har märkt ett stort intresse hos framför allt kvalitetsansvariga ute i verksamheterna, säger Josefine Wihlborg, marknadschef för Tena Sverige. 30 TEMA LIFE SCIENCE DAGENS INDUSTRI TISDAG 24 NOVEMBER 2015 SKA LÖSA KNUTEN. Näringsliv och branschen är eniga i sin analys: det är i samarbetet med sjukvården som de största problemen uppstår. Nu jobbar regeringens expertgrupp med ett förslag som ska gynna vårdgivarna när det gäller att prova nya produkter och undersökningsmetoder. FOTO: BERTIL ERICSON Tysk modell fixar samarbetet ”Alla länder med skattefinansierad sjukvård brottas med samma problem” Det ska bli lönsamt för sjukvården att samarbeta mer med näringslivet kring nya produkter, läkemedel och behandlingsformer. Enligt tysk förebild sys en modell ihop som smidigt ska kunna glida in i det svenska sjukvårdssystemet. ”Vi jobbar på ett fristående system som enkelt ska kunna docka in i rådande sjukvårdssystem. Det handlar om ett tillskott och inte att vi ska lägga om ett helt system. Grundtanken är att det alltid är en vårdgivare som söker särskild innovationsersättning i stället för företagen”, berättar Patric Källman, som tagit inspiration från Tyskland, där ett liknande ersättningssystem för innovativa produkter skapats. Branschfolk och näringsliv är eniga i sin analys: det är i samarbetsförsöken med sjukvården som problem uppstår och produktutveckling stannar av. Orsaken till detta är främst att tester av nya produkter och läkemedel blir en kostnad för sjukvårdens enheter, ofta redan pressade i jakt på budgetbalans och effektiviseringskrav. I nuvarande system står dessutom sjukvården inte bara för kostnaden, de tar också den största risken. Och skulle ett försök falla väl ut, kommer inget av vinsten vården till del. ”Problemet i dag är att vårt nuvarande Patric Källman är affärs- och strategiutvecklare och ingår i den expertgrupp inom life science som regeringen utsett och som nu jobbar med ett förslag som är tänkt att presenteras nästa år: system är så konstruerat att alla försök till innovation inom vården filtreras ned till lokal nivå där det i slutänden mest handlar om den enskilda klinikens budget. Alla länder med skattefinansierad sjukvård brottas med samma problem när det gäller att prova nya undersökningsmetoder, produkter och läkemedel”, säger Patric Källman och fortsätter: ”Och det är inte bara ett problem för företagen, forskning och utveckling är ett statligt ansvar. Det är inte rimligt att vi som land smiter undan ansvaret att skapa vetenskapligt underlag för den evidensbaserade vården, och samtidigt höja den akademiska nivån i sjukvården genom mer klinisk forskning. Där måste staten vara med och bidra.” Patric Källman. Bilden av vården som bromskloss bekräftas av branschföreträdare: ”Det är i dag väldigt svårt att få in nya produkter på den svenska marknaden. Inköp av medicinteknik har av olika skäl fokuserat på priset av produkten i stället för kostnaden för behandlingen. För medicinteknik-företagen är detta ett jätteproblem eftersom de är så beroende av den inhemska marknaden för att kunna exportera. Om man försöker sälja en ny produkt utomlands brukar köparens första fråga vara vilket sjukhus i hemlandet man kan kontakta för att ta referens”, säger Anna Lefevre Skjöldebrand, vd för branschorganisationen Swedish Medtech. Modellen som experterna i regering- Anna Lefevre Skjöldebrand. ens grupp nu skissar på kommer att vara nationell och har som syfte att skapa generella mekanismer i ”ekosystemet”, snarare än att gynna någon speciell. ”En sådan här modell skulle betyda ganska mycket på flera sätt. Den svenska sjukvården blir en bättre kund, både vad gäller innovationer och produkter. Samtliga fyra sektorer i näringslivsledet gynnas. För stora globala läkemedelsföretag blir det lättare att bedriva kliniska prövningar och Sverige blir en attraktiv plats för dem att bedriva verksamhet på. Medicinteknikbolag får feed back från kunderna direkt, en betalande kund som ställer krav och därmed ger möjlighet att förädla produkten. För det lilla life science-bolaget och innovatörerna kan det innebära att de börjar få betalt och dessutom snabbt får ett ’proof of concept’ på sin affärsmodell”, tror Patric Källman. ”Modellen kommer helt enkelt alla till del.” Ett förslag på nationell innovationsersättning kan komma att ligga klart redan under första kvartalet nästa år. LARS SJÖGREN JAKOB HYDÉN Di Fakta n Proof of concept ■■Begreppet ”proof of concept” (POC), i vissa sammanhang även ”proof of principle”, är när man genom en demonstration eller ett verklighetsbaserat test visar att en idé, en uppfinning eller liknande verkligen fungerar, inte bara i teorin utan även i praktiken. ■■Ofta handlar det inte om storskaliga tester, utan mer att utsätta idén eller varan för ett ”skarpt läge”. Globalt ledande i kampen mot typ 2 diabetes – ANNONS – Betagenon AB/Baltic Bio AB leder den globala utvecklingen av en ny typ av läkemedel som på ett unikt och drastiskt sätt kan förbättra behandlingen av typ 2-diabetiker. E nzymet AMPK aktiveras när vi äter vettigt och rör på oss vilket bidrar till att skydda emot fetma och typ 2-diabetes (T2D). Vår substans, O304, aktiverar AMPK och ökar därmed cellers förbränning av socker och fett, vilket i sin tur skyddar mot fetma och T2D. –O304 ökar även hjärtats pumpförmåga, blodflödet och den fysiska uthålligheten utan träning, vilket i sin tur kan minska risken för hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke, vilket är ett gissel för typ 2-diabetiker. hittills inte orsakat några allvarliga biverkningar vare sig i djur eller människor. Ingen annan AMPKaktivator i världen är idag i klinisk prövning. är en global epidemi. Fetma leder till förhöjda blodsockernivåer och T2D, och mycket ökad risk för hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke. Snart är en halv miljard människor drabbade av T2D och bara sex procent av diabetikerna når idag ett komplikationsfritt liv. Här finns ett enormt medicinskt behov och en världsmarknad. T2D kan motverkas med en sund livsstil, men få orkar förändra sin livsstil över lång tid. Nuvarande läkemedel sänker blodsockernivåerna men har oftast ingen effekt på de förödande hjärt-kärl komplikationerna, och fungerar också allt sämre över tid. Därför behövs nya effektiva läkemedel som O304 som kan förhindra både T2D och hjärt-kärl komplikationerna. En välfärdssjukdom –T2D drivs av fetma som beror på överkonsumtion av energirik mat och ett stillasittande liv, och Det berättar Thomas Edlund, professor i molekylärgenetik och verksam vid Umeå Universitet. Han driver avknoppningsföretaget Betagenon AB, som tillsammans med Baltic Bio utvecklar det nya läkemedlet O304. –I den pågående kliniska fas 1-prövningen, som avslutas före årets slut, testas O304 både i friska försökspersoner och i typ 2-diabetiker, och har AMPK Activator O304. To Treat T2D and Other Energy Imbalance Disorders. Läs mer på: www.betagenon.se – ANNONS – Unikt läkemedel mot kroniska sår Ett nytt läkemedel som stimulerar läkning av kroniska sår. Detta kan snart bli verklighet när nu det Umeåbaserade företaget Omnio ingått ett licens- och samarbetsavtal med det kanadensiska läkemedelsbolaget ProMetic Life Sciences Inc. Det är ett forsknings- och utvecklingsavtal som även ger finansiering för att genomföra kliniska prövningar. Målet är att företagen tillsammans skall utveckla plasminogen till ett biologiskt läkemedel mot kroniska sår. Forskarna kring Omnio, ledda av professor Tor Ny, har upptäckt att proteinet plasminogen är en signalmolekyl som stimulerar kroppens förmåga till läkning. När det gäller svårläkta sår kan plasminogen tillsättas lokalt runt det svårläkta såret. Därigenom startar man upp den naturliga läkningsprocessen som avstannat. – Detta är ett perfekt samarbete. ProMetic har en fabrik som renar fram plasminogen från blodplasma och de har dessutom använt plasminogen i kliniska prövningar på andra indikationer. Nu ska vi tillsammans utveckla läkemedlet så det blir tillgängligt för en större grupp av patienter. Det finns ett enormt medicinskt behov kring sårläkning av kroniska sår och vi tror att detta kan bli ett läkemedel som kan hjälpa miljontals människor, säger Tor Ny. Läs mer på: www.omnio.se Läkemedlet som Omnio AB utvecklar kan även användas i andra indikationer, likt periodontit (tandlossning) och kroniska hål på trumhinnan. Den första indikation som man vill testa i kliniska prövningar är dock läkning av diabetiska fotsår. Tor Ny berättar att det finns ett enormt medicinskt behov kring sårläkning. Enbart i USA drabbas årligen över två miljoner patienter av diabetiska fotsår, vilket i sin tur leder till ungefär 100 000 amputationer. – Sårläkning är ett mycket eftersatt område inom läkemedelsforskning. Omnio har unika kunskaper om hur kroppens egna försvarsmekanismer kan läka sår. Detta utnyttjas för att ta fram biologiska läkemedel som i det här fallet kan utvinnas ur blodplasma. Injektioner av plasminogen runt sårområden har gett goda resultat i studier med djurförsök. Under 2016 ska kliniska studier på människor påbörjas – studier som bekostas av ProMetic. Det läkemedel som ska utvecklas kan användas mot alla typer av svårläkta kroniska sår – allt från diabetiska sår till liggsår och brännsår. – Utöver att vi får möjlighet till att ta fram ett läkemedel för sårläkning får vi också finansiering för ytterligare forskning. Tillsammans med Nys forskargrupp vid Umeå universitet kommer Omnio att etablera ett ”Centre of Excellence” för forskning kring plasminogen. Detta gör att vi kan öka förståelsen kring hur plasminogenet fungerar i kroppen och ta fram ytterligare läkemedelskandidater. 32 TEMA LIFE SCIENCE DAGENS INDUSTRI TISDAG 24 NOVEMBER 2015 UPPSVING FÖR STADEN. Lundaföretaget Alligator har funnits i snart 15 år och inriktade 2008 sin verksamhet på immunterapi mot cancer. Boost för biotekniken Alligator tecknar miljardavtal med läkemedelsjätte Enträget forskningsarbete och uthålliga ägare. Så lyder framgångsreceptet för bioteknikföretaget Alligator som nyligen slöt ett avtal med läkemedelsjätten Johnson & Johnson värt 6 miljarder kronor. ADC-1013. Så heter molekylen som blivit guld värd för Alligator Bioscience. I sex år har bolagets 25 anställda arbetat med att förfina sin teknologi och utveckla ett preparat för behandling av cancer. I augusti kom så beskedet att ett av världens största läkemedelsbolag, Johnson & Johnson, köper licensen för molekylen. Men vägen fram till jätteaf- fären har varit allt annat än rak. ”Man kan nog säga att vi har levt ur hand i mun och klarat oss tack vare våra investerare som ställt upp på flera nyemissioner genom åren. Vissa år har så klart varit svå- rare, men våra ägare har varit oerhört lojala och tålmodiga och investerat år efter år. Det har aldrig varit tal om att inte gå vidare”, berättar vd Claes Eriksson. ”Det är överväldigande, naturligtvis. Vi har under de senaste åren varit tvungna att göra ganska drastiska prioriteringar, vända på varje krona och fundera över vad vi har råd att göra. Nu kan vi vända på steken och i stället fråga oss vad vi behöver göra för att driva detta vidare på det mest effektiva sättet. Det kan handla om allt från fler forskare till nya instrument eller en uppgradering av vårt laboratorium.” Miljardavtalet med Johnson & Johnson slöts efter att Alligator under en längre tid hade sökt efter en lämplig partner med tillräckliga finansiella muskler. ”Vi har pratat med de flesta stora pharmabolag mer eller mindre ingående, men efter en tid stod det klart att Johnson & Johnson var mest intresserade och samtidigt de som kunde erbjuda den mest intressanta överenskommelsen för vår del. Det är en attraktiv finansiell lösning och innebär att vi är finansierade för ett antal år framöver. Utvecklingsplanen innebär att vi kommer att fortsätta att vara med och utveckla den här produkten. Det känns bra och rätt”, säger Claes Eriksson. Beskedet innebär en väl- kommen boost för biotechindustrin i Lund som fortfarande återhämtar sig efter Astra Zenecas sorti 2010 då svar för att angripa de skadliga cancercellerna. Det speciella med Alligators preparat är att det aktiverar immunsystemet lokalt, vilket innebär att biverkningarna blir mindre för patienten. Därmed är det också möjligt att öka dosen utan oönskade effekter. INGA KROKODILTÅRAR. Alligators vd Claes Eriksson är nöjd med miljardavtalet. 900 jobb försvann. Det är på sätt och vis symptomatiskt att Alligator faktiskt sitter i Astra Zenecas gamla lokaler. Alligator har funnits i snart 15 år och inriktade 2008 sin verksamhet på immunterapi mot cancer, ett vetenskapligt fält som vuxit snabbt under senare år. I korthet handlar det om mediciner som aktiverar kroppens eget immunför- Den första fasen av kliniska studier har just påbörjats och en kvalificerad gissning är att preparatet kan komma ut på marknaden år 2020. ”Johnson & Johnson är ett av världens största läkemedelsbolag och de utvecklingsplaner de har presenterat är självklart mycket mer omfattande än de vi hade. De är ju i en helt annan liga”, säger Claes Eriksson. Personalen på Alligator kommer nu att fortsätta utveckla två nya preparat med hjälp av sin egenutvecklade teknik som heter Find. Det är projekt som man tidigare har tvingats lägga åt sidan, men som man nu har resurser att gå vidare med. Till våren väntar en notering på börsen. ”Det känns bra, vi hoppas bli väl mottagna. Vi behöver i alla fall inte komma med mössan i hand”, säger Claes Eriksson. JAKOB HYDÉN Di Fakta n Grundades 2001 ■■Alligator grundades 2001 av professor Carl Borrebaeck på Lunds universitet. ■■Företaget har i dag runt 25 anställda och ligger i Lund. ■■Ägare är bland andra riskkapitalbolaget Sunstone Capital, Investor och Banque Internationale à Luxembourg. – ANNONS – Nya läkemedel ger snabb och effektiv smärtlindring Det nygrundade läkemedelsbolaget Klaria Pharma har höga förväntningar om snabbare och mer effektiv smärtlindring för patienter som kämpar med akut smärta framförallt vid migrän och cancer. Deras nya läkemedel är baserade på godkända och väletablerade substanser, vilket gör att tiden för produktutveckling förkortas markant. Läkemedelssubstanserna distribueras genom en innovativ drug delivery teknik, vilken utgör grunden för Klaria Pharmas produkt koncept. K laria Pharmas produktportfölj utgörs av nya läkemedel för att behandla akut smärta. Deras huvudfokus ligger på att utveckla nya behandlingar mot migrän och akut smärta kopplad till cancer. – Marknaden för den här typen av läkemedel är omfattande och den växer. Ungefär 12 procent av världsbefolkningen lider av migrän, och marknaden för att lindra akut och allvarlig cancerrelaterad smärta är ännu större. Det uppskattas att över 15 procent av världsbefolkningen behöver den här typen av smärtlindring, säger Dr. Scott Boyer, vd för Klaria Pharma. Produktlansering om bara några år Klaria Pharma har i höst påbörjat kliniska studier på den första läkemedelsprodukten. De beräknar kunna registrera och lansera denna inom 3 år, vilket är en mycket kort utvecklingstid för en läkemedelsprodukt. I Klaria Pharmas fall är detta möjligt tack vare att man använder redan godkända substanser i kombination med den innovativa drug delivery tekniken. En anledning till den korta tidsåtgången är att Klarias produkter inte behöver de grundläggande studier som bekräftar substansens effekt, däremot är det viktigt att visa att läkemedlet levereras till blodet. Distributionen sker från en tunn film, ungefär i storlek av ett litet frimärke, som placeras i patientens mun. Distributionsmetoden är ny för den här produktkategorin, men det är redan känt att metoden kan snabba på den farmakologiska effekten hos andra substanser. Scott Boyer berättar att finansieringen av Klarias projekt redan säkerställts. – Eftersom effekten av substanserna redan har bevisats anses Klarias projekt innebära en lite risk samtidigt som de innehar ett starkt patent-skydd. Den här kombinationen är väldigt attraktiv för investerare, säger han. Skapar tydlighet och säkerhet Scott Boyer understryker att den svenska arbetsmiljön för utveckling av läkemedel, baserad på svenska värderingar och traditioner där man är noga med att få detaljerna rätt från början, sänker risken i projekten. – Svenska läkemedelsutvecklande bolag är ofta välskötta och transparenta med fullständig översikt över väl utarbetade Filmen är i storlek av ett litet frimärke, vilket lätt appliceras på insidan av munnen. processer. Det stärker förtroendet. Klaria Pharma grundades i början av 2015 och namnet kommer ifrån de klagomål som Scott Boyer hört framförallt från patienter som lidit av migrän. – Dessa patienter klagar ofta på en ”suddighet” i huvudet. Produkterna som vi utvecklar kommer hjälpa dem att få tillbaka klarheten och därav namnet Klaria. För att sammanfatta tillägger Scott Boyer: – Vi har stora förhoppningar på vår produktportfölj, som är avsedd att ge större kontroll, säkerhet och livskvalitet. För migrän- och cancerpatienter är det viktigt att känna sig säker i vetskapen att snabb och pålitlig smärtlindring finns tillgänglig när de behöver den. Läs mer på: www.klaria.com – ANNONS – Utveckling med rätt fokus tar svenska läkemedel ut i världen Under de senaste åren har råd från svenskägda NDA Group tagit mer än en tredjedel av de nya läkemedel som godkänts i EU till marknaden. Nu satsar man på USA. S vensk life science har ett välförtjänt internationellt renommé men år av sammanslagningar och nedläggningar har försämrat förutsättningarna för den starka svenska vetenskapstraditionen. Detta till trots spirar innovationen runt om i landet, starkt företrädd av kluster i Lund, Göteborg, Stockholm och Uppsala, för att nämna några. Här bedrivs forskning i främst tidig fas och i nära samarbete med universitet och sjukhus. För att lyckas med läkemedelsutveckling är vetenskapen en förutsättning, men inte den enda faktorn som avgör om produkten kan nå patienter som behöver den. Johan Strömquist är CEO på NDA Group, det svenskbaserade konsultföretaget som hjälpt flest företag www.ndareg.com ta sig igenom det regulatoriska nålsögat i Europa: – Vetenskap och klinisk forskning måste betraktas och styras med målen ständigt i sikte. De regulatoriska kraven i såväl EU som i USA avgör i hög utsträckning vad som kan klassas som god utveckling. Att ta hänsyn till dessa redan tidigt är kritiskt för att formulera en strategi som kan vara såväl framgångsrik som kostnadseffektiv. – Idag är det dock inte tillräckligt att uppfylla de regulatoriska kraven. Din produkt måste visa en meningsfull effekt relativt existerande behandlingsformer och måste dessutom kunna betraktas som kostnadseffektiv för att produkten skall kunna införas i vården. Företaget har sedan ett par år satsat hårt på att bygga upp sin expertis på den NDA Group amerikanska marknaden. – För att kunna stötta svenska läkemedelsföretag ute i världen har vi byggt upp unika förutsättningar att lotsa kunden genom interaktionerna med FDA. Det innebär att vi nu kan stötta Svensk läkemedelsindustri in på världens två största marknader – både den Amerikanska och den Europeiska. I Sverige riktar sig nu NDA till landets forskningskluster för att bidra med erfarenhet och råd runt hur forskningsprogrammen kan riktas för att tillgodose de varierade kraven. NDA Group är ett svenskbaserat konsultföretag inom läkemedelsutveckling med fokus på regulatoriska frågeställningar och ordnat införande i vården. Vår målsättning är att effektiva läkemedel skall nå patienter utan onödiga fördröjningar. Vi stöder life science-företag över hela världen och i alla utvecklingsfaser. Vi har kontor i Boston, London, München, Stockholm och Zürich med sammantaget över 100 kvalificerade konsulter. 34 TEMA LIFE SCIENCE DAGENS INDUSTRI TISDAG 24 NOVEMBER 2015 NYTT ARBETSSÄTT. På Stockholmsföretaget Sprint Bioscience finns inga projektgrupper eller kommittéer som på de större läkemedelsbolagen. I stället har man fördelat ut ansvaret bland de anställda. FOTO: FREDRIK HJERLING Delaktighet gav framgång Stockholmsföretaget tecknar avtal med Bayer värt 1,8 miljarder STOCKHOLM Sprint Bioscience har en egen arbetsmodell byggd på delaktighet och ansvarsfördelning bland de anställda. Att den fungerar fick de kvitto på i somras då de tecknade ett avtal med Bayer värt nära 2 miljarder kronor. Det började i blygsam skala, minst sagt. Undanskuffade i ett förråd på Karolinska Institutet tog Anders Åberg och hans medgrundare av Sprint Bioscience de första stapplande stegen som nu – sex år senare – har lett till en av de större life science-affärerna i Sverige på senare år. Licens- och samarbetsavtalet med tyska Bayer om en substans som ska användas mot olika former av cancer kan ge upp till 1,8 miljarder kronor. ”Det känns nästan lite overkligt, vi har ju alla slitit så hårt under så lång tid och flera gånger tidigare har vi haft långt gångna förhandlingar som sedan inte har lett till någonting alls. Känslan är förstås fantastisk. Det är en kvalitetsstämpel för oss och höjer upp oss till en annan nivå. Och så kan vi sova lite bättre om nätterna”, säger vd Anders Åberg. Stockholmsbolaget Sprint har en annorlunda bakgrund är de flesta andra bioteknikföretag. Bolaget är inte sprunget ur en innovation i en forskarmiljö, i stället började allt med en idé om ett nytt arbetssätt, som på många sätt skiljer sig från hur man vanligtvis jobbar i läkemedelsindustrin. I grunden handlar det om ansvarsfördelning och att göra alla medarbetarna delaktiga. På Sprint Bioscience finns inga projektgrupper eller kommittéer som på de större läkemedelsbolagen. I stället har man fördelat ut ansvaret bland de anställda. ”Vi har försökt bygga en organisation som är självstyrande. De som utvecklar produkterna och utför arbetet ska också göra bedömningarna kring verksamhetens inriktning. Det är ju de som kan verksamheten bäst och vi litar på att de kan ta det ansvaret. I grunden handlar det om att utföra arbetet snabbare och mer effektivt”, berättar Anders Åberg. Han har liksom många av de runt 20 anställda på Sprint Bioscience en bakgrund på någon av läkemedelsjättarna. Och han tycker sig ha identifierat ett problem i de här stora bolagens struktur och styrning. ”Jag tror att vårt sätt att arbeta gör att alla känner sig Anders Åberg, vd för Sprint Bioscience. FOTO: FREDRIK HJERLING delaktiga. Nu när vi har slutit Bayeravtalet kan alla på företaget känna att de har varit delaktiga”, säger Anders Åberg. Den känslan har sannolikt förstärkts av det faktum att alla anställda har fått ta del av en bonus med anledning av avtalet. Men modellen bygger också på att företaget är genomsy- rat av ett kommersiellt tänk. Redan när projekten är på idéstadiet prövas de mot marknaden. Fyra av de fem grundarna kommer från industrin, vilket kanske är en av förklaringarna. ”Jag tycker om att referera till våra medarbetare som läkemedelsutvecklare, inte forskare. Och alla är införstådda med detta, om vi inte lyckats teckna några avtal så finns det inte pengar till löner. Det låter kanske lite löjligt, men jag tror det är enormt viktigt och en helt avgörande drivkraft.” Avtalet med Bayer från i somras innebär att intresset för Sprint Bioscience har ökat påtagligt. Några omedelbara planer på expansion finns dock inte i nuläget. ”Vi tänker inte växa snabbt. Min ambition är inte att vara chef för massa människor, utan att göra läkemedel på ett bra och effektivt sätt. Jag var med på Astra när vi växte snabbt på 90-talet och har sett baksidan med det. Man tappar mycket på vägen, inte minst kunskapsmässigt.” JAKOB HYDÉN Di Fakta n Hämmar cancerceller ■■Sprint Bioscience har utvecklat molekyler som hämmar proteinet MTH1, som cancercellerna behöver för att överleva. ■■Avtalet med Bayer innebär att det tyska företaget får kontroll över de kommersiella rättigheterna för potentiell cancerterapi och diagnostik. ■■Sprint har fem grundare: Anders Åberg, Martin Andersson och Kenth Hallberg med bakgrund på Astra Zeneca samt Jessica Martinsson med bakgrund på Biovitrum och Pär Nordlund, professor i biofysik. Rekrytera de bästa! Moveup rekryterar chefer, erfarna specialister och säljare inom branscherna läkemedel & medicinteknik och har gjort så sedan starten 2001. Undvik risken att få en oönskad partner i ditt företag i framtiden. Varje år skiljer sig omkring 25 000 par i Sverige. Ett äktenskapsförord är din enklaste och viktigaste försäkring för att kunna fortsätta bestämma själv över ditt företag om du och din partner skulle skiljas åt. www.familjensjurist.se | 0771- 77 10 70 T: +46 31 775 55 90, www.moveup.se Göteborg, Stockholm, Köpenhamn, Oslo, Helsingfors. Familjens jurist är störst i Sverige inom inom privatjuridisk rådgivning. Våra 200 medarbetare hittar du på 33 kontor från Malmö i söder till Luleå i norr. – ANNONS – Nätverket som ska dra fler kliniska prövningar till Sverige Antalet kliniska prövningar har minskat stadigt i Sverige, men ett nytt nätverk av företag som specialiserat sig på prövningar ger hopp om att trenden ska kunna vändas. Statistiken över kliniska prövningar i Sverige är ingen rolig läsning. Enligt statistik från Läkemedelsverket och branschorganisationen LIF har antalet prövningar i det närmaste halverats sedan 2004 och antalet patienter som deltar i prövningar har minskat med 60 procent. Det här har återverkningar på hela branschen i och med att Sverige inte framstår som något attraktivt alternativ för stora globala läkemedelsföretag när de letar efter länder att påbörja nya prövningar i. En anledning till att antalet prövningar minskat är att sjukhusen inte genomför lika många prövningar längre. Många sjukhus upplever att de har ont om tid att utföra sitt uppdrag även utan prövningar och prioriterar därför ner det arbetet. Men allt är inte nattsvart när det gäller kliniska prövningar i Sverige. Ett positivt tecken är att det bildats ett nätverk med företag som specialiserar sig på just kliniska prövningar i Sverige. – Vi är fem företag som alla specialiserar oss www.clinicaltrialconsultants.se på prövningar som beslutat att starta nätverket Swedish Trial Network. Tanken är att vi ska ge läkemedelsbolagen en partner som snabbt kan ta in många patienter och genomföra stora studier på ett professionellt sätt, säger Pekka Koskinen, vd på Pharmasite som är ett av de företag som ingår i Swedish Trial Network. Företagen ligger i Malmö, Göteborgs-, och Stockholmsområdet samt även i Dalarna, Linköping och Uppsala vilket gör att de har tillgång till många potentiella patienter för olika prövningar. Just att de enbart arbetar med prövningar är också något som Pekka Koskinen räknar med att kunderna ska uppskatta. – Vi behöver inte klämma in prövningarna i den dagliga verksamheten som på sjukhusen utan det här är den dagliga verksamheten för oss. Det gör också att vi alltid kan ha läkare som har en total överblick över varje prövning och kan garantera kvaliteten, säger han. Kvaliteten är förstås mycket viktigt för läke- medelsbolagen som ska lägga ut kliniska prövningar och här har Swedish Trial Network också en fördel. – Många av oss har arbetat med det här i åtminstone tio år så vi har byggt upp en rutin och ett kvalitetstänkande som våra kunder kan dra nytta av i prövningarna. Många av företagen har också inspekterats av Läkemedelsverket, vilket är en ytterligare en kvalitetsstämpel för vår verksamhet, säger Pekka Koskinen. När de enskilda företagen diskuterade idén med sina uppdragsgivare var intresset stort och förhoppningen är nu att Sverige på allvar ska bli intressant för kliniska studier igen. – Tillsammans kan vi nu hantera även riktigt stora prövningar och i och med att vi är specialiserade och har lång rutin kan vi snabbt få in patienter, genomföra prövningarna effektivt och med hög kvalitet. Den som vill genomföra stora studier vet nu att det finns ett nätverk som klarar deras krav här i Sverige och det är bra både för oss och för branschen som helhet, säger Pekka Koskinen. www.pharmasite.se www.ladulaaskliniken.se 36 TEMA LIFE SCIENCE DAGENS INDUSTRI TISDAG 24 NOVEMBER 2015 Förkortar ledtiderna Individanpassat implantat ska hjälpa yngre knäpatienter Med sitt individanpassade implantat för skadade knäleder har Episurf nått en stor åldersgrupp som tidigare saknade fungerande behandling. Marknadspotentialen bedöms till 30 miljarder kronor. Ortopeden Leif Ryd är mannen bakom det innovativa implantatet Episealer som används för att åtgärda broskskador. Det skiljer sig från sina föregångare på ett par avgörande sätt. För det första genom att varje implantat är individanpassat. ”Inför varje operation använder vi magnetkamera för att ta fram data som vi använder för att tillverka ett implantat som passar in exakt i den aktuella ledytan. Knäleden har stora anatomiska variationer och därför blir ett individanpassat implantat väldigt värdefullt”, förklarar Leif Ryd. Materialet som används i Epi- surfs produkter skiljer sig också från konkurrenterna och har visat sig ge en stor fördel. I grunden är implantaten gjorda av metallen kobolt, men den yta som ska fästa mot benet är täckt av en form av konstgjort ben. ”Kroppen känner igen det här materialet som ben så när implantatet är på plats påbörjas en frakturläkning som gör att implantatet växer fast inom fyra veckor. Det är otroligt spännande och faktiskt ganska unikt”, säger Leif Ryd. På relativt kort tid innebär detta att gränsövergången mellan implantat och brosk förseglas vilket förhindrar att ledvätska sipprar in mellan skelettet och implantatet. Det är annars en faktor som kan göra att implantatet inte fastnar. Den här processen testades först på djur. 50 får fick den konstgjorda broskplattan inopererad, med lyckat resultat. För ungefär tre år sedan genomfördes den första operationen på en människa och sedan dess har ytterligare ett 70-tal patienter opererats, främst i Skandinavien. ”Resultaten har varit fantastiska. Det har fungerat som väntat. Vi har många patienter som blivit kvitt sin smärta och fått ökad rörlighet i sina knäleder. Ännu har vi inte behövt ta ut ett enda implantat”, säger Leif Ryd. Episurfs vd Rosemary Cunningham Thomas tillträdde sin tjänst i somras. Hon säger att ett av företagets styrkor är att produkterna byg- UNIKA. Implantaten är gjorda av kobolt, men den yta som ska fästa mot benet är täckt av konstgjort ben. ”Bland de unga patienterna försöker man ofta lösa problemen på biologisk väg, men efter 40 års ålder fungerar detta dåligt. ” ger på innovativa lösningar på gränsen mellan medicinteknik och it. ”Det unika med våra produkter är framför allt vår planering inför operationen då vi tar fram en perfekt 3D-modell som bland annat visar hur leden ser ut, hur omfattande skadan är och benets kvalitet. Det här är helt unikt och innebär att vi kan skräddarsy implantat för varje enskild patient och dessutom bistå kirurgen med information om förutsättningarna inför operationen. Alternativet är att använda standardutformade implantat som ofta inte passar.” Episurf bildades 2008 och note- rades på Nasdaqs First North 2011. 2014 tog man steget upp på Small Cap-listan. Företagets individanpassade implantat har introducerats på flera europeiska marknader. Potentialen är stor, enligt Rosemary Cunningham Thomas, eftersom produkterna vänder sig mot en stor åldersgrupp – från 40 till över 60 år. ”Bland de unga patienterna försöker man ofta lösa problemen på biologisk väg, men efter 35 eller 40 års ålder fungerar detta dåligt. Samtidigt är patienten för ung för att få en knäprotes. Det innebär att det finns en åldersgrupp mellan 40 och 60 som tidigare har saknat riktigt bra behandlingsalternativ som vi nu kan vända oss till. Det är ju en stor grupp som dessutom ofta är väldigt aktiv”, säger Rosemary Cunningham Thomas. Inför 2016 ska säljorganisationen utökas. I första hand vänder man sig nu mot marknaderna i Skandinavien, Storbritannien, Tyskland och Beneluxländerna. ”USA finns också med i våra framtidsplaner även om vi inser att det är ett steg som kommer att kräva en helt annan marknadsstrategi. Det är en stor och viktig marknad, men den är också komplex, inte minst med tanke på de annorlunda betalningsstrukturerna där”, säger Rosemary Cunningham Thomas. JAKOB HYDÉN SPECIALGJORT. ”Vi kan skräddarsy implantat för varje enskild patient och dessutom bistå kirurgen med information om förutsättningarna inför operationen”, säger Episurfs vd Rosemary Cunningham Thomas. – ANNONS – ”LET’S RETHINK BUSINESS LAW” råd i dessa situationer. Advokaten behöver därför ha branschvana och förstå de särskilda regelverk som bolaget verkar inom. Detta är anledningen till att vi alltid strävar efter att arbeta nära våra klienter och att ta in rätt kompetens för varje specifik fråga. Någon gång under ett bolags livscykel uppkommer frågan om att ta in investerare, förvärva ett annat bolag eller sälja verksamheten. I den processen är det viktigt att ha kontroll på de avtal som bolaget ingått under åren. Oavsett om det handlar om att själv förvärva eller att förvärvas rör det sig ofta om stora affärer med många beslut som måste fattas under hand. En branscherfaren legal rådgivare kan bidra till att göra denna affär än bättre genom att projektleda och utföra arbetet på ett effektivt, konstruktivt och engagerat sätt och med rätt kompetens för varje uppgift. Den avgörande faktorn är också här att vi förstår helheten och vad som är viktigt för klienten i varje enskild fråga. För att ge klienten de praktiskt och affärsmässigt bästa råden i varje given situation behöver vi advokater förstå klientens affär och verksamhet. Detta gäller inte minst i arbetet med företag inom hälsovårds- och Life Sciencesektorn där bolagen har både vetenskapliga, regulatoriska, Vi advokater måste alltså förstå affären, men för att vi etiska och affärsmässiga utmaningar som även vi ska kunna bidra till affären måste också klienten förstå advokater måste vara medvetna om och ta hänsyn till. oss. Vårt mål är därför alltid att göra juridiken enkel och begriplig, och därmed också användbar. På det sättet blir Affärsavtalen är ett område där juridiken och affären juridiken också ett verktyg att göra affären bättre. tydligt samspelar. Att arbeta strategiskt med avtal och se till att de säkrar upp inte bara de rent affärsmässiga OLOF MYHRMAN OCH CAROLINE YGGE, villkoren utan också t.ex. immateriella rättigheter och partners och advokater på Morris Law, är ansvariga för Morris Laws hälsovårdsoch Life Science-grupp och har lång erfarenhet från att arbeta med branschen. regulatoriska aspekter får betydelse både för den enskilda Olof är specialiserad på transaktioner och allmän bolagsrätt. Caroline är affären och för bolagets värde i stort. Det i sin tur kan bli specialiserad på immaterialrätt med fokus på avtal och på regulatoriska frågor. avgörande vid en företagsöverlåtelse eller om man vill ta Kontakt: in investerare. Om vi advokater inte förstår helheten, så [email protected] kommer vi inte heller att kunna ge strategiskt relevanta [email protected] WWW.MORRISLAW.SE 38 TEMA LIFE SCIENCE DAGENS INDUSTRI TISDAG 24 NOVEMBER 2015 Stockholm klättrar i rankningen STOCKHOLM I en världsrankning över universitet klättrar Stockholm för tredje året i rad och hamnar på plats 54 i avdelningen för life science. Mest en slump, medger universitetet, som dock använder siffran i sin marknadsföring. Det är i THE-rankningen (Times Higher Education) som Stockholms universitet nu rör sig uppåt. Men att det skulle röra sig om en trend går inte att säga. ”Aktuella placeringar inom rankningar kan variera ganska mycket från år till år. Själva rankningslistorna är baserade på en rad olika faktorer, och de är inte särskilt transparenta”, säger Gabor Schubert, utredare på Stockholms universitetsbibliotek, och til�lägger att tidigare analyser redan visar att Stockholm är starkt inom life science. ”THE-rankningen har änd- rat mycket i sin metod i år jämfört med tidigare år. Det kan vara en förklaring till den relativt stora förändringen. Enstaka placeringsförändringar i rankningar är huvudsakligen slumpmässiga. De flesta rankningar använder så pass komplicerade och ständigt förändrade beräkningsmetoder att det inte riktig går att förklara placeringsvariationer.” Life science hör till univer- sitetets prioriterade områden, ett utslag av det är engagemanget i Sci Life Lab, och inte minst att universitetet jobbar systematiskt med att locka till sig unga forskare. ”Vi rekryterar främst unga forskare och då dels genom öppna utlysningar, dels genom nomineringar av kandidater till programmet Wallenberg Academy Fellows”, berättar Gabor Schubert. ”I båda fallen är det de starka forskningsmiljöer vi kan erbjuda som, i kombination med goda villkor, lockar starka kandidater. Till Sci Life Lab rekryterar vi nu unga forskare, Sci Life Lab Fellows, som erbjuds särskilt goda villkor.” Två exempel på nyrekryteringar inom life scienceområdet är Sabrina Büttner och Alexey Amunts. Sabrina Büttner forskar inom molekylärbiologi kring åldersrelaterade sjukdomar. Alexey Amunts studerar olika metoder för att kunna analysera mutationer som orsakar allvarliga sjukdomar kopplat till framtida läkemedel. När det gäller olika rankningar används de främst i marknadsföring av universitetet. Till exempel i internationella utlysningar eller i andra samarbeten där verksamheten presenteras. Plats 54 är för år 2016. Mätningen dessförinnan hamnade Stockholms universitet på plats 71, och 2014 rankades lärosätet till plats 75. Sex olika parametrar betygssätts i mätningen, bland annat internationell utblick, undervisning, industriinkomster och citatmängd. LARS SJÖGREN UPPÅT. Stockholms universitet ligger på plats 54 på världsrankningen för år 2016. FOTO: EVA DALIN – ANNONS – Bioteknikföretaget som ger oss säkrare livsmedel och renare sjukhus – Med våra snabbmetoder kan sjukhus och företag som producerar eller hanterar livsmedel snabbt och enkelt kontrollera sin hygien och om maten innehåller bakterier, allergener eller andra oönskade ingredienser. De kan också kontrollera om oxfilén verkligen är nöt och inte fläskkött. Mätbar trygghet. Snabbt. D et säger Jan-Erik Carlsson, VD och grundare av bioteknikföretaget Food Diagnostics i Göteborg. Han startade för drygt tio år sedan med idén att ju enklare det är att kontrollera något, desto större chans att det verkligen blir gjort. Kan man ta proverna själv och få svar direkt, upptäcks eventuella avvikelser i tid och hinner rättas till innan det är för sent. Mycket att tjäna på bra kontroll – För livsmedelsindustrin finns mycket att tjäna på detta, fortsätter Jan-Erik Carlsson. Tänk bara på vad det kostar när listeria- eller salmonellasmitta kött kommer ut i butikerna och måste återkallas. För att inte tala om hur det Mer information på www.food-diagnostics.se skadar producentens varumärke. Det är på motsvarande sätt inom sjukvården. Här handlar det om så kallade ATP-mätare som på 15 sekunder ger besked om en yta är ren eller inte. Förutom patientlidande på grund av infektioner orsakade av bristande hygien, kostar detta samhället ca sju miljarder kronor om året. – Metoden kommer från livsmedelsindustrin där den används för att avslöja föroreningar på produktionsytor, säger Jan-Erik Carlsson. Men den passar överallt där man vill kolla om det som ser rent ut verkligen är rent. Vi har många livsmedelsinspektörer som användare – inte minst nu i julbordstider när det är viktigt med bra hygienkoll på buffén. Validerade metoder Snabbmetoderna är validerade och ger lika kvalitetssäkrade resultat som mer komplicerade tester. Företaget arbetar med analyser inom hygien, kemi och mikrobiologi för allergentester, salmonella- och listeriatester, DNA-analyser, mögeltester (av bland annat spannmål) med mera. Man erbjuder utrustning, förbrukningsmaterial och utbildning. – Med rätt utbildning kan man också dra korrekta slutsatser av provresultatet. Vi är i första hand ett kunskapsföretag och erbjuder både kurser hos oss och kortare distanskurser där man deltar via sin dator, slutar Jan-Erik Carlsson. Här är det senaste vapnet mot mördarbakterierna – ANNONS – Moderna ventilationslösningar är det senaste vapnet i kampen mot en av sjukvårdens största utmaningar – de multiresistenta bakterierna. F örekomsten av multiresistenta bakterier har ökat kraftigt de senaste åren, både i Sverige och världen. En stor del av smittspridningen sker i sjukhusmiljöer och om utvecklingen fortsätter kommer sjukvården snart stå inför en krissituation, där patienter dör av vanliga infektioner eftersom antibiotika inte längre biter på dem. – När det kom in en patient med multiresistenta stafylokocker till ett sjukhus för 15 år sedan så blev det tidningsrubriker om att ”nu är mördarbakterierna här”. Men idag finns det protokoll på vartenda litet landsortssjukhus för hur man ska hantera patienter som kommer in med multiresistenta bakterier. För 15 år sedan fanns det knappt och idag är det rutin. Om man då försöker se 15 år framåt i tiden, hur kommer det se ut då? frågar sig Peter Ekolind VD för medtechbolaget Avidicare AB. – Demografin i världen visar hur vi blir allt äldre. Den här gruppen är mer infektionskänslig vilket i sin tur innebär större risk för komplikationer efter en operation. Under det senaste decenniet och särskilt de senaste åren har rapporterna om en snabb ökning av an- talet multiresistenta bakterier ökat i antal. Vi måste vara medvetna om att det finns en potentiell risk för att profylaktisk antibiotika inte skyddar längre och en relativt banal sårinfektion kan visa sig dödlig. Det krävs andra lösningar fortsätter Peter Ekolind. En av de empiriskt mest effektiva åtgärderna är att bygga in en effektiv ventilation i operationsrummen. Idag satsar också allt fler sjukhus på att, när de renoverar sina operationsavdelningar eller bygger nya, uppgradera sin ventilation. – Det här är ett sätt att minska riskerna inför framtida, mer krävande operationstekniker med allt mer främmande material som planteras in i kroppen på allt äldre patienter. Idag görs det stora insatser för att minska spridningen av multiresistenta bakterier, framförallt genom minskad förskrivning av antibiotika och förbättrade rutiner på sjukhus. Men trots detta ökar alltså antalet infektioner och nya antibiotikaresistenta bakterier upptäcks. För att minska risken för att patienter drabbas av infektioner av dessa och andra bakterier har Avidicare därför utvecklat Opragon, ett helt nytt ventilationssystem som kraftigt sänker infektionsrisken vid operationer. – Med ett vanligt ”omblandande” ventilationssystem har en operationssal ofta runt 30-100 bakteriebärande partiklar per kubikmeter luft. Med Opragon minskar man den siffran till under fem, berättar Peter Ekolind och fortsätter: – Nästa generation som vi ska utveckla ska klara under en bakteriebärande partikel per kubikmeter rumsluft. Det tror jag kommer vara framtidens krav när multiresistensen är så utbredd att antibiotika inte fungerar längre, säger Peter Ekolind. Det revolutionerande med Opragonsystemet är att det kombinerar den klassiska omblandande ventilationen, som späder ut antalet bakteriebärande partiklar, med något som man kallar Temperature controlled AirFlow (TAF). Tekniken bygger på att Opragon pumpar ut svalare luft i en zon kring operationsbordet som på grund av att den har högre densitet än omgivande luft naturligt sjunker mot gol- vet. Detta luftflöde skapar på så vis en barriär eftersom den svalare luften nära patienten inte blandas med luft och bakterier ifrån resten av operationsrummet. Genom att utnyttja just skillnaden i lufttemperaturen uppnås den här effekten på ett effektivare sätt och skapar mindre turbulens än andra system. I dagsläget har Avidicare genomfört runt 100 installationer av Opragonsystemet i Norden och Holland. Peter Ekolind hoppas nu att fler sjukhus ska få upp ögonen för ventilationens betydelse när de många eftersatta operationssalarna i landet ska renoveras. Att minska risken för infektioner vid kirurgi tror han nämligen kommer bli allt viktigare i framtiden och med Opragon får man också ett system som lätt kan skalas upp för att möta framtidens krav på renhet. Avidicare utvecklar och testar olika produkter av ventilationslösningar i eget laboratorium, ett unikt operationsrum på 70 kvadratmeter. Ett ingående samarbete med flera tekniska högskolor inom och utom Sverige ger ytterligare möjligheter till forskning och utveckling inom området. www.avidicare.se Viktigt att barn inte får för mycket salt – ANNONS – Vi sätter vår blodtrycksnivå tidigt i livet. Salt är en viktig faktor. Barn bör därför absolut inte ha högt saltintag. B udskapet kommer från A. Erik G. Persson, professor emeritus i fysiologi vid Uppsala Universitet, som i experimentella försök med djur i labb visat att för högt saltintag under litet längre period i ung ålder skapar ett bestående ökat blodtryck. 30 % av befolkningen har högt blodtryck som utgör den viktigaste riskfaktorn för hjärtinfarkt och stroke –Det är alltså viktigt för blodtrycket under hela livet att man tidigt inriktar sig på ett lågt saltintag, säger Erik Persson. Problemet är att den största delen av vårt saltintag kommer från industriproducerad och restaurangmat (75-80%) och att det därför är svårt att på egen hand minska sitt saltintag. Många länder, men inte Sverige, har program för hur en sådan minskning skall ske. Det är mycket angeläget att sådan reduktion av saltinnehållet i industriproducerad och restaurangmat kommer att ske även i Sverige. Ännu högre blodtryck får djur där ena njuren dessutom har opererats bort. Tidigare undersökningar från Holland har visat att flaskuppfödda spädbarn som fått reducerad saltmängd i välling fick ett något lägre blodtryck efter sex månaders behandling. När barnen blev 14 år gamla och utan behandling så hade de som åt lite salt under spädbarnstiden ännu lite lägre blodtryck. Kväveoxid och fria radikaler –Vi har i experimentella undersökningar på djur kunnat visa att njurens kväveoxid (NO) koncentration har betydelse Läs mer på: www.mcb.uu.se/res/groups/ep för kroppens vätskebalans och blodtrycksnivå. I många djurmodeller “Det är alltså viktigt för blodtrycket under hela livet att man tidigt inriktar sig på ett lågt saltintag.” Erik Persson med högt blodtryck har vi funnit en låg NO-koncentration i njuren. NOkoncentrationen i sin tur är beroende på dels bildningen av NO och dels bildningen av fria radikaler (ROS) som binder sig till NO och inaktiverar den. –Behandling med nitrat, nitrit eller andra organiska NO-donatorer eller substanser som reducerar ROS kan ha betydelse för att reducera blodtrycket. Salt ger ökad ROS-produktion i njuren och därigenom ett ökat blodtryck. Det är därför viktigt att reducera saltintaget speciellt då till barn, men även äldre personer eller personer med högt blodtryck, säger Erik Persson som är en av grundarna till WASH Sweden(World Action on Salt and Health).
© Copyright 2024