1. No category

fl
ip
fo
r
En
g
li
sh
närv!
Nr 1 | 2015
Personaltidning för medicinska fakulteten vid lunds universitet
Rustar för att möta forskarnas behov
TEMA: Forskningsinfrastruktur
Att mötas i en global värld
internationellt
Förslag till förändring av läkarprogrammet
Utbildning
Samarbeta mera!
Temat för det här numret är forskningsinfrastruktur. Sedan i höstas finns det
en nämnd på Medicinska fakulteten
som ska synliggöra och kommunicera
vilken infrastruktur som finns och vad
som kan tänkas behövas satsas på. Vad
nämnden har på gång kan du läsa om
på sidan 8. I temadelen får vi också möta några forskare som
berättar om sin verksamhet och den infrastruktur de använder
för att hitta svar på sina frågeställningar.
Samarbete går som en röd tråd genom hela tidningen. För
forskningsinfrastrukturen handlar det om att nyttja resurser
på ett effektivt sätt. Och för flytten på BMC om att få nya
grannar på våningsplanet och se vilka möjligheter det kan ge.
Samarbete blir enklare om vi möter varandra med respekt
och nyfikenhet. Här intill kan du läsa om hur det är att vara
på ett utbyte i fransktalande Kanada och inte prata språket.
Lärdomen därifrån är att om vi möter varandra med ödmjukhet och försöker förstå de kulturella skillnaderna istället för att
göra dem till hinder finns det möjligheter till både utveckling
och stordåd.
Fakultetens kansli har fått en biträdande utbildningschef
som har ordning och reda på jobbet men ständigt kaos i handväskan. Hon har arbetat i olika forskargrupper och tar med
sig forskarnas perspektiv in i administrationen. Som upplagt
för bra samarbete. Mer om henne på sidan 13.
Njut av den vackra fettcellen på omslaget. Den lämpar
sig egentligen inte för att studeras i mikroskop men är man
nyfiken och har roligt på jobbet så går det mesta att lösa. Mer
om det på sidan 10.
Slutsats: ju mer vi kan samarbeta desto bättre blir resultatet - oavsett vad det handlar om. Så samarbeta! Och möt
varandra med nyfikenhet, ödmjukhet och respekt, så löser
sig resten.
Trevlig läsning!
Sofia b liljedahl, redaktör
[email protected]
kontakta mig gärna med tips & idéer!
Missa inte:
5
Ansvarig utgivare
Johanna Sandahl, kommunikationschef
Förslag till ny
läkarutbildning
7
Vad gör en ekonom?
8
TEMA:
Forskningsinfrastruktur
Redaktionsråd
Anna Appelberg, Anna Arstam, Annika Jögi, Björn Martinsson, Elsa Warkander, Eva Bartonek Roxå, Helena
Christianson (studentrepresentant), Jens Persson, Johanna
Sandahl, Juan Merlo, Karin Frydenlund, Karl Swärd, Katarina Branzén, Katrin Ståhl, Olle Dahlbäck, Nina Nordh,
Viktoria Klingenfors, Åsa Hansdotter, Kajsa Johnsson,
Elisabeth Dawson, Sofia B Liljedahl, Katarina Jandér och
Mohsin Mohammed
OMSLAGSFOTO Närv
Bild av fettcell. Det gröna är Tubulin det blå är GLUT4
vesiklar (glukostransportör 4) och det röda är cellkärnan.
Foto: Sebastian Wasserstrom.
OMslagsfoto nerve
Bild från MAX IV. Foto: Anna Mansfeld
Redigering
Sofia B Liljedahl, redaktör
Tryck
Elanders Sverige AB
foto till vänster:
Charlotte Carlberg Bärg, Kennet Ruona och Mikael
Risedal
adress
Kansli M, Hämtställe 66
BMC F12, 221 84 Lund
Tel: 046-222 00 00 (vx)
www.med.lu.se/narv
2
”Vi växer professionellt och som människor när vi reser och får tillgång till
andra människors vardag. Då kan vi
se att mångfald inte är ett problem
utan en fantastisk möjlighet!”!
Université de Montréal i sommarskrud. När forskningsadministratören Paulina Pettersson var där i december så var det snö och
blåsigt med en upplevd temperatur på minus 25 grader. Mer information om universitetet www.campus-montreal.ca.
Att mötas i en global värld
Paulina Pettersson är forskningsadministratör och ville
veta mer om hur man arbetar med forskningsanslag i
Nordamerika. Hennes fyra forskargrupper har anslag
från USA men inte från Kanada och därför valde hon att
lägga sitt Erasmus-utbyte där. Valet föll på Université de
Montréal i provinsen Quebec där franska är förstaspråk.
Två avdelningar bjöd in Paulina Pettersson att vara vid universitet i fyra veckor som också är kravet för att få stipendium
för ett Erasmusprogram som teknisk-administrativ personal.
Paulina Pettersson som ursprungligen är från Polen pratar
många språk men inte franska.
- På slutet kunde jag ändå förstå en hel del. Jag var förvånad!
Hon berättar att hon blev väldigt medveten om hur mycket
val av språk på arbetsplatsen egentligen betyder och påpekar
att det på hennes våningsplan i Lund finns 14 nationaliteter.
- Det är så lätt att bli utesluten om man inte delar samma
språk och inte får all information. Och det händer mycket vid
sociala sammanhang som i fikarummet eller på väg någonstans. Men tyvärr är det många som inte tänker på det och
talar det språk som är mest bekvämt.
I Kanada har Paulina Pettersson fått en ny syn på kommunikation och vad medvetenhet om kulturella skillnader kan
göra.
– Har man tagit till sig vad skillnaderna innebär och verkligen förstått, så möter man kollegor och människor från andra
kulturer på ett helt annat sätt. De flesta av oss skulle behöva
träna på vår interkulturella kompetens.
Det blev väldigt tydligt för Paulina Pettersson att kommunikation är centralt. Hemma har alla så fullt upp med det
som finns framför oss just nu att vi kanske inte hinner tänka
på hur vi kommunicerar med varandra.
– Hur vi pratar med varandra och att vi ser till att den
andra personen faktiskt har uppfattat det som sagts är väldigt viktigt. Annars blir det lätt glapp i informationen, säger
Paulina Pettersson.
Ödmjukhet
Det viktigaste som hon tar med sig hem är ödmjukhet.
- Efter att ha varit i en främmande miljö under en längre
tid insåg jag att jag är en del av ett större sammanhang,
en global universitetsvärld. Den insikten har förändrat mitt
arbetssätt och hur jag interagerar med min omgivning, säger
Paulina Pettersson.
Hon berättar
att hon kände sig
som en levande
version av Lunds
universitets strategiska plan.
- Efter att ha
representerat min
institution vid en
annan institution Forskningsservice-teamet som lotsade Paulina
så växte lojalite- Pettersson (längst ner till höger) rätt i Montréal.
ten för min egen
arbetsplats och jag kände att mitt arbete är viktigt.
Text: Sofia B Liljedahl
Mer information om Erasmus Mundus
http://novadomus.ub.edu
3
Flyttcirkus på BMC
Under våren 2015 står BMC inför ett stort antal flyttar.
Ett femtontal forskargrupper ska byta lokaler. I och med
flytten till Medicon Village friställdes två och ett halvt
våningsplan vilket i sin tur skapar möjligheter för att
samla forskningsmiljöer.
Den större delen av flyttarna ska vara färdig under första
kvartalet 2015. Tanken är att samla ihop forskningsmiljöer
som nu är utspridda.
– Vi hoppas kunna möta fakultetens förväntningar på ett
BMC som tydligare visar upp starka, samlade forskningsmiljöer, säger Ingemar Carlstedt ordförande i BMC-styrelsen.
Han säger att BMC har goda möjligheter att genomföra
flytten på ett effektivt sätt inom ramen för den något snäva
tidsramen.
– Vi vill genomföra detta i en takt så att vi klarar det
tekniskt och så att verksamheten förmår anpassa sig till de
nya förutsättningarna, fortsätter han.
Trots att det än så länge bara är en handfull grupper
som har flyttat, så har processen redan bidragit med positiva
erfarenheter:
– De flesta forskare känner en betydande motivation i att
skapa samarbeten och sammanhållna miljöer. Tyvärr är det
många forskare som måste flytta för att vi ska kunna uppnå
detta. Men även om man har sagt att ”det här gillar vi inte”
så har jag mött en betydande förståelse och solidaritet för
helheten, och det är något som jag verkligen vill ge dessa
forskare en eloge för, sammanfattar Ingemar Carlstedt.
Bild: Most photos
– Ingenting är statiskt, en planlösning kan vara bestämd
men sen kanske en forskargrupp får ett anslag eller en donation som gör att forskargruppen kan expandera och behöver
mer plats eller så ger sig någon ut i världen och det behövs
mindre plats.
Arbeta mer flexibelt
Gunilla Westergren-Thorsson framhåller att en nyckelfaktor
för att skapa bra förutsättningar för flytten är ledarskap.
– Jag som ledare kan till exempel gå före i att tänka mer
flexibelt. Jag använder bara en liten hörna i mitt gamla rum
eftersom jag inte är där så ofta. Då kan det rummet användas
av flera.
text: Anna Appelberg
Vetenskapliga interaktioner
– Fördelarna med flyttarna är vi kan öka vetenskapliga
interaktioner och synliggöra forskningen bättre. Dessutom
kan vi expandera, fakulteten växer hela tiden, säger dekanus
Gunilla Westergren-Thorsson.
Hon påpekar att det finns en konstant dynamik i verksamheten och att det måste finnas flexibilitet.
Certificate of International Merits har delats ut
De två första Certificate of International Merits vid Medicinska fakulteten har delats ut till läkarstudent Anton Landgren
och arbetsterapeutstudent Afsaneh Taei. Under fakultetens
första CIM-ceremoni redogjorde de två studenterna för sina
internationella aktiviteter både utomlands och på hemmaplan. Efter ceremomin fick ett 70-tal studenter information
om möjligheterna att förlägga delar av sin utbildning utomlands. Nästa tillfälle blir i maj 2015.
Mer information:
www.med.lu.se/utbildning/internationella_moejligheter/certificate_of_international_merits_cim
Arbetsterapeutstudent Afsaneh Taei, vicedekan Cecilia
Lundberg, läkarstudent Anton Landgren och internationell
chef Karin Frydenlund vid den första CIM-ceremonin.
4
Förslag till förändring av läkarprogrammet
Efter regeringens utredning av läkarprogrammet 2013 tillsattes en arbetsgrupp vid
Medicinska fakulteten för att utarbeta ett förslag till förändringar av programmet. Utredningen föreslog att läkarprogrammet blir sexårigt och legitimationsgrundande och
att allmäntjänstgöringen (AT) försvinner. Regeringen har ännu inte tagit något beslut,
varför förslaget från arbetsgruppen vid fakulteten baseras på den nuvarande formen av
elva terminer.
Regeringens utredning är inte den enda anledningen till att
läkarprogrammet behöver ses över. Sjukvården står inför
ökade specialiseringar och särskilda behandlingar eller hela
discipliner kan komma att koncentreras till ett eller få sjukhus.
Slutenvården får ett allt större inslag av högspecialiserad vård
och ovanliga fall.
– Vi måste hänga med i utvecklingen, säger Peter Svensson som är ordförande i arbetsgruppen som Nämnden för
biomedicinsk, medicinsk och folkhälsovetenskaplig utbildning
(NBMFU) tillsatt.
Arbetsgruppen har
arbetat i fyra grupper, grundnivå (T1Peter Svensson ordförande i arbets- 5), avancerad nivå
gruppen som arbetat med förslaget
(T6-11), professionell
för en förändrad läkarutbildning.
utveckling (PU) och
vetenskaplig utveckling (VU) och sedan har även global hälsa,
anatomi och farmakologi inkorporerats. Synpunkter har tagits
in från terminsansvariga och referensgrupper.
Progression
– Progression, det vill säga att studenterna ges möjlighet
att bygga vidare på de kunskaper och färdigheter som de förvärvat mellan grund– och avancerad nivå, liksom inom respektive nivå är centralt, säger Peter Svensson som är adjungerad
professor i klinisk koagulationsforskning och utbildningschef
på Skånes universitetssjukhus.
Arbetsgruppen föreslår att kursplanerna
för det förändrade läkarprogrammet innehåller målbeskrivningar som tydligare kräver
att progression bevisas för godkänd kurs.
– Hälsofrämjande arbete, evidensbaserad vård och patientsäkerhet ska också gå
som en röd tråd genom hela utbildningen,
säger Peter Svensson.
Några nyheter
Arbetsgruppen har tagit fram förslag på kursmål och examination för global hälsa, medicinsk etik, hälsofrämjande arbete,
patientsäkerhet, interprofessionellt arbetssätt och evidensbaserad medicin och ett vetenskapligt förhållningssätt.
– Vi skulle också önska att det gick att genomföra externa
examinationer tillsammans med andra lärosäten till exempel
efter termin 4. Det skulle innebära att den grundvetenskapliga
utbildningen kortas till fyra terminer. Flera andra lärosäten i
landet har redan det upplägget, säger Peter Svensson.
Längre placeringar under verksamhetsförlagd utbildning
har också utretts liksom en förberedande kurs inför de kliniska
terminerna.
– Vi föreslår också en kurs i akutsjukvård i termin 11. Alla
studenter oavsett var de ska arbeta efter sina studier måste
behärska till exempel hjärt-lungräddning till fullo, säger Peter
Svensson.
Vad händer nu?
Christer Larsson, ordförande i NBMFU, berättar att en trolig
fortsättning på utvecklingsarbetet blir att utse en arbetsgrupp, med uppdrag att ta fram en ny utbildningsplan för
läkarprogrammet. Rapporten kommer i så fall att vara en
central utgångspunkt tillsammans med de synpunkter som
kommit in till nämnden och som framöver lämnas till arbetsgruppen.
Text & bild: Sofia B Liljedahl
Hela förslaget finns på webben.
www.med.lu.se/intramed/ny_lakarutbildning
I förslaget för en förbättrad läkarutbilning
finns planer på längre placeringar under
de kliniska terminerna. I Närv nummer 1
2013 skrev vi om den kliniska utbildningsavdelningen i Malmö och interprofessionellt
lärande. Bild Åsa Hansdotter.
5
Ny fakultetsstyrelse
Bakre raden från vänster: Erik Renström, Lina Gefors, Tomas Lundqvist, Fredrik Ghosh, Karin Jirström, Martin Garwicz, Maria
Albin, Mattias Aine, Malin Fredén Axelsson, Emelie Karnevi
Främre raden från vänster: Ebba Fåhraeus, Lars Dahlin, Gunilla Westergren-Thorsson, Magnus Zätterström, Anna Forsberg,
Dennis Brodelis
Institutionerna fyller 10 år!
Det har nu gått tio år sedan fakulteten slog samman knappt 20 institutioner för att bilda de
sex stycken vi har idag. Det var vår andra stora institutionsreform. Den första påbörjades
på 90-talet, då drygt 100 blev 20. Närv träffar Lennart Angere, biträdande kanslichef, för
att ta reda på hur det har gått.
Varför omorganiserade vi?
Den dåvarande organisationen kritiserades på ett antal
viktiga punkter. Vissa mindre institutioner och enheter var
administrativt och ekonomiskt sårbara och överlag så varierade kvaliteten på det administrativa stödet
på institutionsnivå en hel del. Vi
behövde också samarbeta bättre
inom administrationsfunktionerna
och med sjukvårdens verksamheter. Det fanns även svårigheter i att
samordna och planera grundutbildningarnas verksamhetsansvar med
institutionernas personalansvar.
förmedla kunskap inom hälso- och sjukvårdsområdet i vid
bemärkelse. Den nya organisationen var dessutom ett led i
fakultetens målsättning att i ett kvalitetsperspektiv bli den
ledande fakulteten i Sverige inom medicinsk forskning och
utbildning, och även en av de ledande i Europa.
Har vi lyckats?
Överlag tycker jag att vi ska vara mycket stolta över vad vi
har åstadkommit tillsammans de senaste tio åren. Färre institutioner innebär en kraftigt minskad sårbarhet. Kvaliteten
och samarbetet inom administrativa funktioner håller nu en
mycket hög nivå och jag anser att vi inom vissa områden är
ledande inom universitetet. Vi har kommit en bra bit på vägen inom andra områden även om det återstår en del arbete
för att det ska fungera helt optimalt, till exempel vad gäller
samarbetet med sjukvårdens verksamheter.
Foto: Ingemar Hultquist
Vad var målet?
Vi ville åtgärda det som inte fungerade så att organisationen bättre kunde stödja vår huvuduppgift att utveckla och
text: Elisabeth Dawson
6
På gång
Forskarskola
Vad gör en ekonom?
Närv frågar minna jebril på kansliet vid
institutionen för experimentell medicinsk
vetenskap i lund.
Vad gör en ekonom?
Det skiljer sig mycket från tjänst till tjänst – det finns
många olika inriktningar. I min roll ingår budget, bokslut,
och uppföljning av ekonomiska siffror. Jag ansvarar också
för redovisning av EU-projekt och hjälper ibland till med
ansökningsprocessen till forskningsanslag. Jag tar även
hand om grundutbildningsekonomin för läkarutbildningen
termin 1-3.
Vad har du på gång just nu?
Nu håller jag på med redovisning av EU-projekt och bokslut. Det är mycket att göra, men det är bara roligt.
Vad är roligast med jobbet?
Det allra bästa är att jag har mycket kontakt med människor. Jag behöver se människorna och verksamheten bakom
siffrorna, annars trivs jag inte. Vi är ett bra gäng på kansliet
också, vilket gör det roligt att gå till jobbet på morgonen.
Varför ville du bli ekonom?
Jag är egentligen naturvetare och skulle ha läst till lärare,
men jag hade småbarn när jag började plugga så jag kände att jag ville läsa ett lättare program. Eftersom jag hade
jobbat mycket med administration i familjens cateringfirma
valde jag att läsa ekonomi istället, där jag redan hade vissa
baskunskaper. Det var ett bra beslut!
Saknar du matbranschen?
Det är inget jag vill återgå till just nu, men jag hjälper
fortfarande till ibland i familjeföretaget. Det är kul att
följa mattrenderna. Just nu är skandinavisk mat väldigt
inne, även utomlands. Exempelvis är rårörda lingon väldigt
populära i Frankrike.
Text & foto: Elisabeth dawson
De nya storskaliga
forskningsanläggningarna MAX IVlaboratoriet och ESS
i Lund ger, tillsammans med befintlig
och ny teknik på
Lund
Univer sit y
Bioimaging Center
Foto: Martin Bech
(LBIC), nya möjligheter att visualisera såväl biologiskt material som dött materia
med synkrotronljus- och neutronspridning. För att skapa
kunskap om vilka möjligheter som finns har Medicinska fakulteten, Naturvetenskapliga fakulteten och LTH, initierat
en forskarskola med fokus på ”Imaging of 3D structures”.
Ett tjugotal doktorander från de tre fakulteterna har under
introduktionsveckan i januari, fått lära sig om reflektion,
diffraktion och attenuering.
Läs hela artikeln: www.med.lu.se/forskarskola
webbtidning om forskning inom
medicin och hälsa - av och för ungdomar
Artiklarna är skrivna
av gymnasie-elever
som har besökt och
intervjuat våra forskare. Satsningen
görs inom ramen
för forskningskommunikationssamarFoto: Most Photos
betet med Region
Skåne. Redaktionen vill passa på att säga tack till alla forskare som ställt upp på intervjuer.
www.vetenskaphalsa.se/unga
Crafoords vetenskapsluncher under våren
För vem? Öppet för alla intresserade.
Var? På Martas Café, Stadsbiblioteket i Lund.
När? Kl 12.15, fyra onsdagar i mars, april.
Hur? Du får ta del av intressant medicinsk forskning samtidigt
som du lunchar! Köp lunch eller fika i god tid. Föredragen
tar cirka 20 minuter, efteråt finns tid för frågor
Programmet finns på www.med.lu.se/vetenskapsluncher
hälsovetenskapens dag den 9 april
En bra början - hälsofrämjande arbeta för blivande föräldrar,
barn och unga vuxna
Förutsättningarna
för ett bra liv skapas tidigt. Under
årets Hälsovetenskapens dag ligger
fokus på hälsofrämjande arbete
för det ofödda och
Foto: Fotolia
växande barnet.
Mer info på www.med.lu.se/hv
7
TEMA: Forskningsinfrastruktur
Samarbete centralt
Tema: forskningsinfrastruktur
Lars dahlin
Prodekanus
För att kunna bedriva
forskning som patienten i
slutändan ska kunna ta del
av är det viktigt att vi kan
samarbeta. Såväl mellan
FOTO: Charlotte
grundforskning, klinisk eller
Carlberg Bärg
hälsovetenskaplig forskning
som mellan forskargrupper, institutioner, fakulteter
och andra universitet. Tillsammans kan vi uträtta mer.
Som forskare utgår vi från en frågeställning eller större mål som kräver olika kompetenser för att
lösas. Sedan förra året har vi vid Medicinska fakulteten en nämnd för forskningsinfrastruktur med målet
att se till att fakulteten har en bra basstruktur med
utrustning och kompetens för att studera många
olika frågeställningar. Det ska vara möjligt för många
forskare att utnyttja den teknik och kompetens som
finns, inte bara forskare inom universitetet utan också
forskare inom sjukvården med patientspecifika frågeställningar.
Har vi en bra infrastruktur har vi en stor spelplan
att agera på som ger många olika forskningsområden
bra förutsättningar. När det gäller specifika tekniker
måste vi ha bra samarbete med andra universitet så
att våra gemensamma resurser utnyttjas på bästa sätt.
Dessutom har vi förmånen att ha MAX IV-laboratoriet
och så småningom ESS här i Lund.
Ett av nämndens första uppdrag blir att se över
vilka forskningsinfrastrukturer som redan finns och
fundera över vilka som kan tänkas behövas. Forskningsinfrastruktur är väldigt brett, och sträcker sig
från mindre mikroskop till ESS. Därtill kommer medarbetares kompetens och till exempel biobanker som
ju även finns i Region Skåne.
Det är viktigt att vi har en långsiktig strategi så att
vi får en välbalanserad bredd på forskningsinfrastrukturen. Vi måste också kunna hjälpa nya forskare som
rekryteras hit så att de får tillgång till den utrustning
som krävs. Nämnden ska dessutom underlätta för att
många olika forskare ska kunna utnyttja faciliteter när
det görs större infrastruktursatsningar. Helst skulle
vi vilja att nämnden hade möjlighet att ekonomiskt
stötta upp vid satsningar eller när forskargrupper fått
anslag för inköp av viss teknik, så att en enskild forskargrupp inte riskerar att bli en isolerad ö. Vår strävan
är att vi ska fungera bättre tillsammans.
Rustar för att möta
Sedan hösten 2014 har Medicinska fakulteten
en nämnd för forskningsinfrastruktur som
ska se till att fakulteten har den forskningsinfrastruktur som behövs för att kunna bedriva
forskning med många olika frågeställningar.
Forskargruppsledaren Kajsa M Paulssons roll i Forsknings- och
infrastrukturnämnden är att bereda de frågor som nämnden ska
ta upp. Hon har erfarenhet av liknande frågor genom nätverket
MoReLife som spänner över den Medicinska, Naturvetenskapliga
och Tekniska fakulteten, där hon är vetenskaplig koordinator och
försöker skapa en aktiv dialog mellan forskare och infrastrukturgrupperingar.
Forskargruppsledare Kajsa M Paulsson i lokalerna där CEBMMS
huserar. Masspektrometern heter Arne.
Kajsa M Paulsson berättar att 2014 var något av ett forskningsinfrastruktursår.
– Det fanns ett nationellt fokus på de frågorna. Vetenskapsrådet hade utlysningar inom livsvetenskap, mikroskopi och mas�spektometri.
Dessutom bjöd det nationella centrumet SciLifeLab in till att
öppna lokala noder på andra lärosäten i landet.
– Det resulterade i tio ansökningar från olika tvärfakultära
infrastrukturgrupperingar från Lunds universitet, säger Kajsa M
Paulsson.
Nämndens uppdrag
Medlemmarna i forskningsinfrastruktursnämnden kommer från
olika discipliner och har olika kompetenser.
– Nämnden ska arbeta med konkreta infrastrukturfrågor
men kan även bistå husstyrelser i frågor som rör lokaler och
placering av olika tekniker så att till exempel nyrekryterade forskargrupper får sina behov tillgodosedda. Den kommer även att
vara behjälplig i budgetfrågor och ge förslag och synpunkter på
infrastruktursatsningar.
Under 2015 ska nämnden bland annat bidra till en ny guide
8
TEMA: Forskningsinfrastruktur
forskarnas behov
för infrastruktur som Vetenskapsrådet ska ta fram. Guiden
ska användas av Vetenskapsrådet för att kunna prioritera
infrastruktursanslag.
Men först ska nämnden se över vilka forskningsinfrastrukturer som finns på vår fakultet men även övergripande
på Lunds universitet.
– Vi måste samordna och informera om det som vi
redan har. Det är första steget innan man kan göra nysatsningar. Vi har kompetens och fantastiska infrastrukturer
inom många områden, men saknar i vissa fall de senaste
avgörande spjutspetsteknikerna, säger Kajsa M Paulsson
Imaging community
Imaging Community Lund University är ett nytt tvärfakultärt
initiativ som Medicinska fakulteten, LTH och Naturvetenskapliga fakulteten ingår i.
-Det handlar om samordning, kommunikation och
synliggörande av den stora mängd olika strukturer vi har
för olika typer av avbildning. Allt från konventionella metoder för mikroskopi till användande av synkrotronljus och i
framtiden kanske även neutronljus, säger Kajsa M Paulsson.
Mål
Målet är att det ska vara lätt för forskarna att få information om vad som finns och vad de kan få tillgång till. En del
i det arbetet är att Medicinska fakulteten kommer att samla
information till webbplatsen om vår befintliga forskningsinfrastruktur.
Definition forskningsinfrastruktur
Infrastruktur är basen för en organisation och verksamhet. För Medicinska fakulteten är det inte bara konkreta
utrustningar utan också databaser och personella resurser,
dvs allt som stärker, möjliggör och samordnar forskning.
Information på webben: www.med.lu.se/infrastructure
Kajsa M Paulsson efterfrågar fler samarbeten.
– Kan vi kombinera den bästa hypotesdrivna forskningen
från Medicinska fakulteten med det tekniska kunnandet från
vår egen och andra fakulteter, kan det bli riktigt bra och
framgångsrika projekt!
text & foto: Sofia B Liljedahl
Skånes biobanker kartlagda
Några frågor till Peter Nilsson, professor vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö samt av Lunds universitet utsedd samordnare inom BBMRI.se (BioBanking
and Molecular Resource Infrastucture of Sweden) för
biobanker i södra Sverige
Vad är på gång just nu?
Vi har nu gjort en omfattande kartläggning av kohorter samt
biobanker i hela Skåne, i den s.k. Skånes Meta-databas. Där
finns 48 kohorter/studier samt 21 biobanker som hör hemma
inom Lunds universitet eller Region Skåne, ibland som samarbetsprojekt. Nya stora populationsstudier är SCAPIS samt
BIG-3.
Vad betyder biobanksinfrastrukturen för dig
och andra forskare?
Det är synnerligen viktigt att ha väl fungerande tekniska
lösningar för modern biobankning. Vi samarbetar med verksamhetsområdet Biobank inom Region Skåne, men där är
man ännu inte helt komplett utrustade. Bland annat pågår
förhandling om en frysrobot som automatiserat ska kunna
ta ut prover från den gemensamma biobanken på Medicon
Village till olika forskare.
Du är nodsamordnare för södra Sverige i
BBMRI.se - vilket är ert mål?
Att samarbeta mellan universitetet
och regionen för optimal biobanksservice av hög kvalitet som gagnar
forskning. Eftersom jag är utsedd av
rektor så tänker jag i första hand på
forskning knuten till Lunds universi- Foto: Kennet Ruona
tet. Södra noden stöds bl.a. av det strategiska forskningsfältet
EpiHealth.
Hur jobbar ni vidare framöver?
Det pågår en process i landet där vi diskuterar inför en ny
ansökan till Vetenskapsrådet i maj 2015. Det handlar om åtta
års förlängning av BBMRI.se. En nyhet är krav på 50 procent medfinansiering från lärosätena. Vi strävar både efter
samverkan med sjukvårdshuvudmännen samt med liknande
infrastrukturer i Europa.
text: Björn Martinsson
För översikt av studierna i Skånes Meta-databas gå till
http://snd.gu.se/sv/catalogue och sök på Epihealth Skåne.
9
TEMA: Forskningsinfrastruktur
Imaging – upplösning i både tid och rymd
Fettceller lämpar sig egentligen inte för mikroskopi men
Karin Stenkula, civilingenjör och forskargruppsledare
använder ett TIRF-mikroskop för att studera fettceller
och på så sätt lära sig mer om insulinkänslighet och
fetma.
TIRF står för total internal reflection fluorescence och är ett
mikroskop som lämpar sig för studier av snabba händelser
nära cellens plasmamembran i levande celler. Karin Stenkula
köpte in mikroskopet för två år sedan, i samma veva som
hon fick ett femårigt anslag från Vetenskapsrådet för unga
forskare 2013. Hon är kopplad till Lund University Diabetes
Centre (LUDC) som också finansierat halva mikroskopet.
Karin Stenkula berättar att det var en tidskrävande process
att köpa ett mikroskop. Anslagsansökan tar tid och sedan styr
lagen om offentlig upphandling vad som kan köpas.
Imaging
Mikroskopi är en teknik inom det område som brukar kallas
för imaging.
– Det är ett fantastiskt sätt att få en uppfattning om hur
saker och ting ser ut eftersom det är upplösning i både tid
och rymd. Man får en idé om vad som händer och i vilken
ordning, säger Karin Stenkula.
Hennes forskargrupp studerar främst levande fettceller i
sitt mikroskop.
– Fettcellerna autoflourocerar och därför är de egentligen
inte så lämpliga för mikroskopi. Det är inte så många som
håller på med detta, men det är väldigt roligt, säger Karin
Stenkula.
Hon kom till Lund 2011 som forskarassistent finansierad
av det strategiska forskningsområdet Exodiab, efter en post
doc på National Institute of Health (NIH) i USA. Hon berättar
att hon saknar mentaliteten som fanns på NIH.
– Där fick man gräva djupt och kunde vara trygg i att det
behövdes. Jag fick bli riktigt nördig, på ett positivt sätt, säger
hon och ler.
Ny Imaging
plattform på LBIC
Under hösten 2014 öppnade
LBIC en ny optisk imaging
plattform där TIRF-mikroskopet i artikeln ovan ingår
tillsammans med ett avancerat konfokal-mikroskop
och ytterligare ett superupplösnings mikroskop som
bygger på Stochastic Optical
Reconstruction Microscope
(STORM) teknologin.
Mer information:
w w w. m e d .lu . s e /o p ti c al _
imaging och på www.med.
lu.se/bioimaging_center
10
I Sverige upplever hon att forskarna är mer possessiva och inte så
benägna att gå utanför sina egna
projekt.
– Jag vill inte bara göra det ”rätta sakerna”, säger Karin Stenkula,
utan satsa på det som jag är nyfiken
på. Man måste vara nyfiken om det
ska bli bra forskning och man måste
vara öppen för samarbete.
Men lägger hon till, anslagen
styr oss väldigt mycket och många
är oroliga för jobbsituationen där
fasta tjänster är sällsynta.
For skargrupp sle dare
Karin Stenkula.
LBIC samarbete
Precis före jul flyttade hennes forskargrupp sitt TIRF-mikroskop till Lund University Bioimaging Center (LBIC). På så sätt
kan Karin Stenkulas forskargrupp dra nytta av infrastrukturplattformen LBICs tekniska service och i utbyte kan andra
forskare nyttja mikroskopet.
Karin Stenkula berättar att hon söker efter kunskapsutbyten inom olika områden. Just nu håller hon på att etablera
andra samarbeten inom dataanalys, metabolism och aptitreglering.
– Alla kan ju inte kunna allt. Vi måste dra nytta av varandras kunskap och på så sätt lyfta alla. Det handlar ju inte om
att jag ska positionera mig utan om att vi ska försöka förstå
något som kan leda forskningen framåt. Vi forskare måste
vara solidariska med varandra.
Text & bild: Sofia B Liljedahl
Nedan: Sebastian Wasserstrom, post doc i Karin
Stenkulas forskargrupp (Glukostransport och proteintrafficking) studerar fettceller från en mus i
TIRF-mikroskopet.
THEME: Research infrastructure
Alexandar Temelkov, 74, performs an exercise to measure maximal oxygen uptake. Åsa Tornberg holds the rating scale which
Alexandar uses to appreciate how strenuous the test is. Also pictured are research leader Anita Wisén, cardiologist Stig Persson
and exercise physiologist Stephen Fritzdorf.
Exercising your memory
Alexandar Temelkov, 74, climbs onto the exercise bike in order
to test his maximal oxygen uptake. He is wearing a special
mask and a bundle of EKG wires are hanging from his chest.
At regular intervals while he is cycling, he is asked to rate how
strenuous it is.
A few years ago the Department of Health Sciences opened the Health Sciences Lab (HSL) – a translational laboratory
that binds together basic research with its clinical application,
and vice versa. Alexandar belongs to a group of participants
on referral from the memory clinic in Lund that forms part of a
pilot study aiming to tailor an exercise programme to improve
memory function.
Åsa Tornberg, physiotherapist and head of the lab, is
one of the researchers who use HSL to dive deeper in their
research and design specific studies around how patients with
different diseases should exercise. She believes that the quality
of our exercise physiology research has improved as a result
of HSL. The link between faculty and clinic has also become
clearer within physical activity, health and disease.
”It has meant that we can tailor prescribed exercise programmes to suit specific diseases. Diabetics, for example, achieve better results with high intensity exercise, while patients
with other diseases might not. Without HSL it would have
been impossible to answer these questions.”
At HSL you can look at all aspects of exercise that affect
people’s health. Åsa Tornberg describes the lab as a hub that
allows you to bring together molecular research and apply
it to patients. It is the first lab of its kind at the Faculty of
Medicine.
”There is great need for a translational laboratory – particularly within diabetes research. There is a wealth of medical
knowledge about diabetes, but now it is also possible to see
how various biochemical and genetic changes affect physiology, and how they, in turn, are affected by exercise.”
She finds her work stimulating. Although she sometimes
works with people suffering from life-threatening diseases,
they often leave the lab with smiles on their faces.
”Participants are often curious to find out how exercise
can help them; they want to do more than just medicate their
disease. There is joy in movement!
Text & photo. Åsa Hansdotter
Translation: Elisabeth Dawson
Health Sciences Lab (HSL) is a metabolic and muscular
laboratory that focuses on lifestyle, sports and physiological testing, advice and education. The Faculty of Medicine
has approved SEK 1m in grants for the period 2015-2016, to
further develop the lab’s infrastructure and to incorporate
it into the plans for Forum Medicum.
11
THEME: Research infrastructure
Creating new opportunities with world
class infrastructure
At the university hospital in Lund sits a group of researchers who use images to study heart
failure, heart attacks, blood flow and how the heart beats. It is a group that is entirely
dependent on close proximity to patients and good research infrastructure.
“If we weren’t so close to patients or had access to this
equipment, we could not have found the answers to our
questions. It’s absolutely crucial for us.” says Håkan Arheden,
Professor of Clinical Physiology and Research Group Leader.
Researchers at the Department of Clinical Sciences in Lund
use an array of advanced imaging equipment in their research:
MRI, SPECT, CT, PET etc. The equipment is available at the
university hospital and at the Lund University Bioimaging
Centre (LBIC).
Håkan Arheden and his colleagues are now waiting for
the new 7 Tesla super camera to become ready for use. They
are also looking forward to MAX IV and MedMAX becoming
a reality.
“With the help of the 7 Tesla camera, we will be able
to see both forms and functions in the body at an incredibly
high resolution. When MedMAX is ready, we will be able
to use synchrotron light to see things that no-one has ever
seen before in the study of heart attacks and the heart’s
blood supply. It also gives us the opportunity to measure the
concentration of various substances in the body. It will give
us a better understanding of the body’s normal functions
and disease processes. This is something that, in time, will
benefit patients.”
Håkan Arheden is a strong supporter of Lund University’s
investment in imaging infrastructure. The latest initiative, the
Imaging Community at Lund University (ImCLU), is an umbrella organisation that aims to facilitate collaboration between
imaging initiatives at different faculties within the university.
“Initiatives such as ImCLU are evidence that Lund University are investing in imaging. ImCLU will enable us to coordinate research, collaboration, education and investment.
This promotes interdisciplinary collaboration, resulting in new
contacts and ideas.”
Håkan Arhedens research group collaborates with both
preclinical and clinical research groups. He has broad research
exchange with technical and mathematical faculties, both
in Sweden and abroad. The
research group, which consists
of 30 people, is made up of
physicians, biomedical analysts,
engineers, mathematicians and
physicists. As a team they also
pursue translational research.
“In our translational research we can, for example,
study heart attack patients in
the clinic, make use of findings
from animal models in the lab,
and then return to the clinic
with new knowledge to bring
to our patient studies.”
Text: Olle Dahlbäck
Translation: Elisabeth
Dawson
Håkan Arheden standing by the 7 Tesla super camera that will become
operational in the spring. Photo: Olle Dahlbäck
12
PORTRAIT
Emma Roybon, during her time living in New York City, enjoying a boat tour on The Lake in Central Park. (We’re not jealous –
honest! Ed.)
Chaos in Mr Hyde’s handbag
Emma Roybon began her new role as Assistant Head of Education and the PhD Programme on 1 January 2015. She brings extensive experience as a grant manager for various
research networks within the faculty. Nerve meets up with her to find out how she is
settling in at the Faculty Office.
Emma Roybon started her career at the Faculty of Medicine
in 2004 as a student counsellor and board secretary. She
has now returned to the Faculty Office following a period
of working in the neurology field, both at home and across
the pond. She values her time spent working with research
groups.
“You get a much better understanding of research, PhD
students, supervisors, and how it all fits together.” Emma
Roybon explains.
What keeps you coming back to the Faculty of
Medicine?
“I think Lund University is a great employer. I like the
security of working here, and the fact that there are so many
different career options on offer. I want to do something
important, and working within medicine is, for me, the best
way to achieve that. I am also happy to be a part of the Faculty
Office again. There are plenty of familiar faces still here, and
the atmosphere is really good.”
What does your new role involve?
“Parts of this job correlate well with what I have done
before, and other parts offer me the opportunity to grow.
I am managing a team now, which is a new challenge for
me – one that I look forward to. In terms of the day-to-day,
60% of my role consists of managing the PhD programme.
I am also going to spend 20% of my time on management
support, doing things like investigations, policy development
and regulatory support for the Faculty Management Team.
The remaining 20% will be spent focusing on fundraising – an
entirely new initiative at the faculty, in which I get to make use
of my experience of research funding that I gained working
at a foundation in the United States.”
What motivates you?
“I am very driven, but I don’t know where that drive comes from, or what my carrot is. I am always on the go and
I want to affect change. I like looking ahead and working
proactively. But I also have a bit of Dr Jekyll and Mr Hyde in
me; I am not very driven at home, and my handbag is always a
real mess. I suppose it balances out somehow.” Emma Roybon
says with a smile.
Text: Anna Appelberg
Translation: Elisabeth Dawson
13
Pooling our resources
theme: research infrastructure
Lars dahlin
Pro dean
To pursue research that ends
up benefitting patients, we
must be able to collaborate –
across basic, clinical and health
sciences research, and across
research groups, departments,
faculties and other universities.
We achieve more by working together.
As researchers, we start off with a question or larger goal
that requires a range of skills to answer. Last year, the Faculty
of Medicine instated a Board for Research and Infrastructure,
with the aim of ensuring that we have a good foundation
of equipment and competencies in place that allows us to
answer a wide variety of questions. Many researchers should
have the opportunity to make use of our equipment and
competencies, including hospital-based researchers looking
for answers to patient-specific questions.
Proper infrastructure provides us with good research conditions within many different fields. When it comes to specific
technical equipment, we need to collaborate well with other
universities so that our joint resources are put to the best possible use. We also stand to benefit from our close proximity
to the MAX IV laboratory and, eventually, ESS.
One of the board’s first assignments will be to review
our existing research infrastructure, and to consider what we
might need in the future. Research infrastructure is a broad
term that includes everything from smaller microscopes to
ESS, as well as staff competencies and biobanks.
It is important to have a long-term strategy in place to ensure a well-balanced range within our research infrastructure.
We also have to help newly recruited researchers get access
to the equipment they need. Additionally, the board will help
ensure that many different researchers are given access to
new facilities when bigger infrastructure investments are
made. Ideally we would like the board to be able to provide
financial support at times of investment, or when research
groups are awarded grants to procure technical equipment,
so that individual research groups do not run the risk of becoming isolated islands. Our ambition is for us all to work
better together.
News in brief
News in Brief gives you short translated versions of some of the Swedish articles. If you want more information about any of the
articles on this page, please email [email protected]
New optical imaging platform at LBIC
Biobank mapping
Lund University Bioimaging Center (LBIC) has opened a new
optical imaging platform, which hosts an advanced confocal microscope and a second super-resolution microscope utilising the
STochastic Optical Reconstruction Microscope (STORM) technology. A third microscope dedicated to live cell imaging TIRF
applications has been added from Dr. Karin Stenkula’s lab. The
new optical imaging platform is available to all research groups
at Lund University. Read more: www.med.lu.se/optical_imaging
Cohorts and biobanks have now been mapped in a comprehensive exercise covering the entire region of Skåne, says Peter Nilsson, Professor at the Department of Clinical Sciences in Malmö,
and Biobank Coordinator for southern Sweden. It includes 48
cohorts/studies and 21 biobanks that belong to Lund University
or Region Skåne. More about biobanks: www.bbmri.se/en/
Research school for Imaging of 3D Structures
The new large-scale
research facilities MAX
IV and ESS, alongside
existing and new technology at the Lund
University Bioimaging
Center (LBIC), provide
opportunities to visualise both biological and
non-biological matter
using synchrotron light and neutron scattering. To increase
awareness of the many opportunities on offer, the Faculty of
Medicine has joined forces with the faculties of science and
engineering to create a research school focusing on ‘Imaging
of 3D structures’. Read more: www.imagingresearch.lu.se
14
Canadian exchange
Research administrator Paulina Pettersson visited the University
of Montreal in Canada. She experienced first hand the challenges that come with working in an environment where you
don’t speak the language. Read about her experience on
www.med.lu.se/montreal.
Certificate of International Merits awarded
The faculty’s first two
Certificates of International Merits have been
awarded to medical
student Anton Landgren and occupational
therapy student Afsaneh Taei. Here with Vice
Dean Cecilia Lundberg and Head of the International Office
Karin Frydenlund.
call for columnists
PHOTO: Most photos
Morning hour
If you would like to be a part of a rotating
group of columnists for Nerve!, then we would
love to hear from you. No previous experience
required. For more information email:
[email protected]
martin tamtÉ
columnist
Ah, the beauty of the environment that appears after waking
up and looking out of the kitchen
window: complete darkness!
“Kitchen?” some may wonder.
Yes – kitchen. Because the
awakening, as all who have lived
in the country for more than 24
hours know, takes place after the
morning coffee. The second morning coffee that is – the first
cup being the instant coffee that merely serves to enable you
to make the regular coffee needed to really wake up.
entering the end of the tunnel
For a summer person, winter in Sweden is really not always a
pleasurable experience – dark, cold and deserted. It’s hard to
imagine how it must feel for residents from warmer countries.
One can only long for the wonderful day when the first snow
starts falling and lights up the surroundings and reflects the
many lights from streets and houses, put up to futilely fight
the 50% darkness that we all are bound to endure in life.
Whether divided over a day as for equatorial countries or
clustered in monthly chunks as here doesn’t matter, it’s still a
battle with the odds strongly against you.
The temperature is harder to tackle. It’s a real challenge
for people to change their first thought in the morning from
being “Oh, a cup of coff… (....cursing), it’s cold in this country!” to “what a delightful morning”. It’s just not happening
soon enough, not even with the active reluctance of tackling
the ongoing global warming politicians are exercising – it’s
not active enough!
But just as Christmas has passed and a lot of the lights
have been taken down for ‘St. Knut’s Day’, another thing has
happened: the winter solstice. As you are reading this the
days are officially getting longer and warmer (please ignore
the recent dips in temperature, they are not to the point). So
whatever you’re up to, remember that even though the tunnel
might be a bit longer on the edge of the hemispheres, the
bulk of darkness is behind us and there is light at the end of
it. Soon, with the light re-entering our daily lives, our storages
of winter clothes and vitamin D will be refilled and forgotten
about, and life will be a joy again.
For the lack of a better wording of my own, I’ll quote
one of my more mystical acquaintances: “let there be light”.
Ps. Please don’t quote any of this just yet, there just might be
a disclaimer around June 21th…
Martin Tamtè, PhD student at the Department of Experimental
Medical Sciences
15
Vä
n
d
fö
r
sv
en
sk
a
nERVE!
ISSUE 1| 2015
STAFF MAGAZINE FOR THE FACULTY OF MEDICINE AT LUND UNIVERSITY
Pooling our resources
THEME: research infrastructure
Chaos in Mr Hyde’s handbag
Portrait
Lunds universitet
Box 117
221 00 Lund
Tel 046-222 00 00
www.lu.se