Läs Levadas studie om Sverigebilden i Ryssland som

Jurij Levadas analytiska centrum
www.levada.ru
Adress: Ulitsa Gorbunova 2
121596 Moskva, tfn (499) 372-51-37
[email protected]
Godkännes:
Lev Gudkov, direktör för
Levada-Center; projektledare
RAPPORT
om sociologisk undersökning på temat
”Sverigebilden i rysk allmän opinion”
Jämförelse mellan två undersökningar 2014-2015
Moskva 2015
Mellan den 20 – 23 mars 2015 genomförde Levada-Center en andra omgång av enkäter på
temat ”Sverigebilden i ryssarnas ögon”. I likhet med 2014 genomfördes enkäten bland ett
representativt urval rysk befolkning i städer och på landsbygden omfattande 1600 personer i
åldern 18 år och uppåt, bosatta på 130 olika orter i 45 av landets regioner. I rapporten anges
fördelningen av svaren i procent av det totala antalet tillfrågade. Den statistiska felmarginalen
i denna typ av undersökning överstiger inte 3,4 %.
Inställningen till Sverige mot bakgrund av de kraftigt försämrade
relationerna med Väst
Väst och Ryssland
Denna enkät i syfte att undersöka bilden av Sverige i den ryska allmänna opinionen,
genomförd under en period av mycket djup kris i relationerna mellan Ryssland och Väst, har
visat sig utomordentligt intressant och illustrativ, inte bara för att den blottlägger inställningen
till ett enskilt europeiskt land, utan även för att den ger en djupare insikt i den roll som det
mytologiska elementet eller den ideologiska konstruktionen ”Väst” spelar i ryssarnas
allmänna medvetande. De egentligen viktigaste resultaten av undersökningen är den praktiskt
taget under 2014-2015 oförändrade mycket positiva bilden av Sverige som land, den totala
frånvaron av negativa stereotyper i föreställningen om landet, och ryssarnas ganska goda
uppfattning om svenska produkter som förekommer på den ryska marknaden samt svenska
varors märkbara närvaro i ryssarnas konsumtion och det höga betyg varorna får.
Den första undersökningen av ryssarnas inställning till Sverige genomfördes i mars 2014,
praktiskt taget samtidigt med den ryska anslutningen av Krim och därpå följande kraftiga
försämring av relationerna mellan Ryssland och Väst. Undersökningen för ett år sedan gav
vad som vid första påseendet kunde ses som oväntade resultat. Den ytterligt kraftfulla
antiukrainska, antiamerikanska och västfientliga propagandakampanj som inleddes redan i
februari 2014 (kulmen för konfrontationen mellan demonstranterna på Majdan och
Janukovytjs regim) hade kraftigt förändrat den tidigare huvudsakligen neutrala eller positiva
inställningen hos den allmänna opinionen såväl till Ukraina, som till ländernas i väst och till
USA, till en negativ sådan.
Det ska påpekas att den intensiva ökningen av negativ inställning till Amerika är märkbart
större än i fråga om EU-länderna, där det första utbrottet av negativ inställning inträffar i
slutet av sommaren och början av hösten 2008, det vill säga vid tiden för det rysk-georgiska
kriget å ena sidan, och början på det tilltagande missnöjet med läget i landet, en stegvis
process av minskande stöd för den högsta makten eller avtagande legitimitet för regimen,
vilken pågår ända fram till Putins återkomst till makten, å den andra.
Diagram 1
VILKEN ÄR DIN INSTÄLLNING I STORT TILL EUROPEISKA UNIONEN?
Grönt: positiv. Röd: Negativ. Tidsaxel från december 2003 till och med mars 2015.
Diagram 2
VILKEN ÄR DIN INSTÄLLNING TILL USA IDAG?
Grönt: positiv. Röd: Negativ. Tidsaxel från april 1990 till och med mars 2015.
En av de viktigaste omständigheterna kring spridningen av sådana stämningar är som vi
uppfattar det en känsla av att man inom befintliga institutionella förutsättningar uttömt
möjligheterna till ökat välstånd och bättre social ställning samtidigt som landet fortfarande
betydligt sackar efter (trots den globala finanskrisen 2008-2009) länderna i Väst, en känsla av
att leva i en före detta stormakt som nu hamnat i periferin av den internationella utvecklingen.
Fram emot våren 2014 nådde den negativa inställningen till länderna i väst och till USA
sina högsta värden, för att sedan ligga kvar på samma nivå under hela det följande året. De
västfientliga och antiamerikanska stämningar som under perioden vuxit till en omfattning som
inte skådats under de senaste 30 åren (och jämförbara endast med den sovjetiska
totalitarismen) är en reaktion på Västs och USA:s hårda kritik och sanktioner med anledning
av den ryska politiken mot Ukraina, det aldrig förklarade kriget mot Ukraina, och den
hårdnande politiken inne i landet med undertryckande av varje opposition mot regimen, och
har djupa rötter i sovjetisk historia och utgör en särskild typ av konsolidering av massorna.
Ryssarnas västfientliga föreställningar och antiamerikanism (och Väst framstår i detta
informationskrig i betydande grad som beroende av USA:s ”onda vilja”) har djupt liggande
”genetiska” kopplingar till den kommunistiska ideologin från Stalintiden och senare sovjetisk
historia, det vill säga till en totalitär och messiansk ideologi som konkurrerar med ideologiska
element som modernitet, innebörden i och tankarna kring ”det moderna samhället”. Just det
stegvisa sammanbrottet för projektet för modernisering av landet, inte bara i ekonomiskt utan
även i politiskt avseende, som ackompanjerats av ett kroniskt och växande missnöje bland
allmänheten över framför allt det materiella läget, och social och rättslig otrygghet (på grund
av den mycket djupa krisen inom utbildningssystemet, sjukvården och den statliga
socialpolitiken) har berett marken för en ”effektiv” verkan av den västfientliga propagandan
som ett sätt att flytta över ansvaret för inhemska problem och uteblivet välstånd och skälet till
att de uppstått, ett ytterst enkelt sätt att förklara misslyckanden på hemmaplan och krisen
inom den statliga förvaltningen, till yttre fientliga krafter i väst.
Konstruktionen ”Väst”, en mental och mytologiserad företeelse (det ska noteras att till och
med under det senaste i ekonomiskt avseende mest lyckosamma decenniet har över 80 % av
ryssarna aldrig varit utomlands), som är internt motsägelsefull och tvetydig och förenar både
föreställningen om Väst som ett mönster av välstånd och hög utveckling, civiliserade och
demokratiska förhållanden (som under olika omständigheter kan generera starka känslor av
avund och motvilja), och föreställningen om Väst som en källa till hot mot ”rysk identitet”
eller landets integritet. En viktig förutsättning för att det negativa inslaget i detta konstruerade
Väst ska ”fungera” är ett slags avrealisering eller förträngning av konkreta uppfattningar om
enskilda länder och av sådant som uppskattas hos dem. Ju mer betydelsefullt eller ju närmare
”föredömet” har varit landet, - Väst representerades i det avseendet i många år av USA och
Tyskland (en mäktig och under kriget besegrad fiende som sedan nått en extremt hög
utveckling) eller vad som tidigare kallades ”det inre Väst”, det vill säga de baltiska länderna,
desto mer intensivt blir utbrottet av negativ inställning till länderna i fråga i ett läge av politisk
kris (enligt samma princip skapades en fiendebild av före detta sovjetrepubliker som valt en
europeisk utvecklingsväg (baltländerna, Georgien, och nu senast Ukraina).
Djupet av den nuvarande krisen i relationerna till Väst och kraften i den kompensatoriska
västfientliga reaktionen framgår av att bland Rysslands fiender ett land som Tyskland för
första gången kommit att bli mycket påtagligt närvarande, liksom i mycket högre grad än
tidigare även Storbritannien och till och med Frankrike, som alla spelat ledande roller i
Europa bland kritikerna av den rysk-ukrainska politiken (för massan av åskådare) och
strävandena att lösa krisen genom att utöva påtryckningar på Ryssland. Sverige framstår i
denna kontext snarast som ett land som inte vidrörts av den västfientliga hysterin, då Sverige
å ena sidan anses vara ett land som i någon grad upprätthåller sin neutralitet (här har det ingen
betydelse huruvida detta är med verkligheten överensstämmande, det viktiga är att den bilden
av Sverige finns där), och som å andra sidan i medvetande hos massan av befolkningen har
bevarat den positiva, idealiska eller idealiserade bilden av ett europeiskt land. I många år har
på frågan om i vilket land den tillfrågade skulle vilja bo, i ett mäktigt och starkt land som
USA, eller i ett mindre men välmående land, som Schweiz eller Sverige, majoriteten (cirka 60
%) valt det andra alternativet.
Som illustration kan vi redovisa data om hur ryssar svarat under de senaste 10 åren på
öppna frågor (där deltagarna själva fick nämna land) om länder som de upplever som vänner
eller fiender till Ryssland. Det är anmärkningsvärt att Sverige inte en enda gång under hela
perioden omnämnts som ett fientligt sinnat land, men i jämförelse med andra europeiska
länder ständigt omnämnts (låt vara av ett litet men stabilt antal tillfrågade) som vän eller
allierad.
Nämn fem länder som du anser vara Rysslands närmaste vänner och allierade
(här redovisas de 15 ledande länderna samt siffrorna för Sverige)
Vitryssland
Kina
Kazakstan
Armenien
Indien
Kuba
Azerbajdzjan
maj
2005
46
12
20
9
16
5
maj
2006
47
24
33
14
15
7
aug
2007
38
19
39
15
14
5
mar
2009
50
18
38
15
12
8
10
maj
2010
49
16
32
15
14
10
8
maj
2011
35
18
33
11
16
13
9
maj
2012
34
16
28
11
9
8
9
maj
2013
46
20
31
12
7
9
8
maj
2014
51
40
37
15
13
10
9
Bulgarien
Tadzjikistan
Moldavien
Uzbekistan
Kirgizien
Venezuela
Serbien
Tyskland
Sverige
N=1600
11
3
4
4
5
3
23
3
10
3
4
6
7
4
22
3
9
7
4
6
7
2
3
24
2
9
9
5
9
9
8
5
17
2
8
4
3
5
4
10
5
24
2
9
5
4
7
6
6
4
20
3
7
4
4
5
5
5
4
17
3
10
5
6
5
5
6
3
14
2
8
8
7
6
6
5
5
4
2
Nämn fem länder som du anser vara mest ovänskapligt eller fientligt sinnade mot
Ryssland
(här redovisas de första 15 länder som deltagarna nämner)
maj
2005
23
13
42
49
32
38
3
3
4
1
12
6

10
6
USA
Ukraina
Litauen
Lettland
Estland
Georgien
Storbritannien
Tyskland
Polen
Kanada
Afghanistan
Japan
Frankrike
Irak
Iran
N=1600
maj
2006
37
27
42
46
28
44
5
2
7
1
12
4
1
9
7
aug
2007
35
23
32
36
60
46
3
2
20

11
3
1
8
7
mar
2009
45
41
35
35
30
62
8
3
10
1
7
3
1
5
3
maj
2010
26
13
35
36
28
57
6
1
14

14
3

9
7
maj
2011
33
20
34
35
30
50
8
4
20
1
15
9
1
9
7
maj
2012
35
15
25
26
23
41
7
3
8
1
8
6
1
8
7
maj
2013
38
11
17
21
16
33
9
3
8
1
10
7
2
7
5
maj
2014
69
30
24
23
21
19
18
18
12
7
5
5
5
3
2
Inställningen till Sverige och uppfattning om de rysk-svenska relationerna
Diagram 3
Vilken är din inställning i stort till Sverige idag?
2015
2014
10
6
Очень хорошо
Mycket positiv
57
56
В основном хорошо
I stort sett positiv
6 1
8
2
26
28
В основном плохо
Очень плохо
Затрудняюсь ответить
I stort sett negativ
Mycket negativ Ingen uppfattning
Som vi ser har den positiva inställningen till Sverige som land under det gångna året till
och med ökat något: 2014 var det 62 % av de tillfrågade som gav uttryck för en positiv
inställning till Sverige, 2015 är det 67 % av deltagarna, samtidigt som ökningen skett på
bekostnad av dem som tidigare hade en negativ uppfattning. Uppenbarligen är det i dagens
kontext särskilt viktigt för deltagarna att landet ifråga inte är alltför brett representerat genom
kritiska ståndpunkter gentemot Ryssland i större federala media, vilket gör detta gamla
välmående och högt utvecklade europeiska land ännu mer attraktivt i den stora allmänhetens
medvetande.
Mest tydligt kommer den positiva bilden av Sverige till uttryck bland den arbetsföra
befolkningen (72-75 %), medan siffran i gruppen som står inför pensionering och bland
pensionärer är betydligt lägre (60 %), och andelen som inte har någon uppfattning är högre
(31 %). Det är förklarligt då en betydande andel av dessa åldersgrupper i samband med
övergången till pensionsåldern reellt eller potentiellt upplever en kraftig inkomstminskning,
blir mer beroende av statens sociala institutioner och så att säga faller ur samhället och
”avsocialiseras”.
Ett annat viktigt inslag är att i likhet med den förra mätningen finns den högsta siffran för
en positiv inställning till Sverige bland de högt utbildade medborgarna (75 % av gruppen med
akademisk utbildning, mot 60 % i gruppen med utbildning under rysk mellanskola, det vill
säga med en icke avslutad grundskole- och gymnasieutbildning), samt bland deltagare med
hög eller relativt hög konsumtionsstatus, 76-78 % (det vill säga personer som även i dagens
läge av tilltagande ekonomisk kris i Ryssland har råd att ha en ”normal”, relativt välmående
livsstil och kan köpa saker, kapitalvaror och andra dyrare produkter).
Vi ser en väsentlig skillnad jämfört med data från förra året bara bland invånarna i
Moskva: här är det 65 % som ger uttryck för en positiv inställning till Sverige (i andra större
städer är siffran 77 %), och minskningen har skett på bekostnad av antalet som inte hade
någon uppfattning (31 %). Under det gångna året har undersökningar (inklusive en
undersökning som genomförts i Moskva) visat att en reaktion av passiv anpassning till den
antiukrainska politiken, på att landet dras in i krig samt antivästlig propaganda visat sig
särskilt typisk även för de i socialt och materiellt avseende mest välanpassade invånarna i
Moskva, den så kallade protomedelklassen, som nått vissa framgångar och ett visst välstånd i
betydande grad i kraft av sin närhet till statliga organisationer eller till följd av en öppet
deklarerad politisk cynism.
En jämförelse med andra länder ger vid handen att den positiva inställningen till Sverige
under det gångna året förblir stabilt hög mot bakgrund av en kraftig försämring av
relationerna med USA och EU-länderna som helhet, samt till Ukraina och en tilltagande
positiv inställning till Vitryssland, som samtidigt också beror på den av president Lukasjenko
ganska skickligt spelade rollen som fredsmäklare.
Diagram 4 a och 4b, data för 2014 och 2015
Vilken är din inställning i stort just nu till … ?
100%
13
90%
15
28
9
80%
20
15
2
8
70%
11
28
60%
38
50%
41
40%
30%
56
46
20%
25
10%
6
0%
Sverige
Mycket positiv
31
1
1
USA
EU
I stort sett positiv
I stort sett negativ
6
Ukraina
Mycket negativ
Vi
Har inge
100%
8
90%
11
13
26
7
3
5
13
4
9
80%
70%
21
26
35
1
6
60%
63
50%
34
38
40%
57
63
38
30%
20%
17
10%
10
22
13
3
2
2
0%
28
23
Diagram 5
EURysslandUkraina
Hur skulleSverige
du vilja beskriva USA
relationerna mellan
och Sverige Vitryssland
idag?
Mycket positiv
9
2015
I stort sett positiv
16
I stort sett negativ
45
Kina
Mycket negativ1
11
2
Ingen
17
0
2014
10
19
45
6
Vänskapliga
Goda grannskapsrelationer
Normala och lugna
Kyliga
Ingen uppfattning
Ansträngda
Den enda negativa trend som kan spåras finns sannolikt
Fientliga i samband med frågan som överför
kommunikationen till det politiska plan som rör relationerna
mellan
länderna: under året har
Затрудняюсь
ответить
således andelen personer som gör en negativ bedömning av relationerna mellan Ryssland och
Sverige ökat något, eller från 8 till 14 %. Men även i år valde en relativ majoritet av de
tillfrågade (45 %) det neutrala svaret ”goda och lugna” om relationerna, medan en fjärdedel
2
18
(vilket är ytterst många i dagens krigiska och aggressivt inställda allmänna opinion) beskriver
de rysk-svenska relationerna som vänskapliga eller som goda grannskapsrelationer. Det är
anmärkningsvärt att även i detta fall de positiva omdömena ligger lägre bland Moskvaborna
(22 %) samt bland invånare i medelstora städer (mellan 100 000 och 500 000 invånare),
personer som i Ryssland kan beskrivas som upplevande ett större gap mellan det möjliga och
det önskvärda i fråga om välstånd, det vill säga att föreställningarna om levnadsstandard och
normer ligger högre än de reella möjligheterna att förverkliga dem i den dagliga tillvaron. De
här städerna kommer sannolikt att mer akut känna av följderna av den ekonomiska kris, som
på ett mycket kraftigt sätt påskyndats av den ryska utrikespolitiken, med början från
annekteringen av Krim (trots att processerna av devalvering av västerländska värderingar och
normer kring människans fri- och rättigheter inleddes betydligt tidigare, ungefär med Putins
andra ämbetsperiod som president). De är därför mer mottagliga för västfientlig propaganda
än den anemiska och degraderande sociala periferin i mindre städer och på landsbygden.
Diagram 6
Bilden av Sverige: associativa led och källor till föreställningarna
I förhållande till andra ”gamla” europeiska länder, till exempel Tyskland, så förenas
Sverige med det genom ett högt betyg på den ekonomiska och sociala utvecklingen, där de
mest betydelsefulla inslagen är den ekonomiska och sociala utvecklingen, välståndet, hög
levnadsstandard och det sociala området. Också i fråga om Sverige förekommer historiska
associationer, men till skillnad från Tyskland (där man ur historien bara minns det andra
världskriget) och Polen, så rör det sig om associationer utan någon negativ komponent och
som inte är kopplade till dagens relationer, utan de förekommer som tagna ur en skolbok om
ett sedan länge förflutet. Det ska också noteras att om tyska historiska händelser och namn
som nämns i den här typen av undersökningar antingen härrör från kriget eller till föregångare
till den kommunistiska ideologin, så pekar det levande minnet av ”den svenska modellen av
socialismen”, som ett betydande antal ryssar föreslog att landet skulle orientera sig mot på
1990-talet, på mer levande föreställningar om Sverige även hos dagens ryssar. Det är
dessutom alldeles uppenbart att i den allmänna opinionen dominerar en positiv bild av det
svenska samhället, som inte heller den genomgått några förändringar utan förblivit stabil. Det
är typiskt att det som lyfts fram är inte bara föreställningar om rikedom och välstånd, utan
även karakteristika som i så hög grad saknas i dagens ryska samhälle: modernitet, frihet och
ett demokratiskt samhällsskick.
Diagram 7
Vilka drag tycker du framför allt är typiska för det svenska samhället?
Om vi återgår till associationerna så upptäcker vi också ett ganska mycket större antal
kulturella associationer som är kopplade till moderniteten i Ryssland och Sverige. I fråga om
Tyskland dra man sig oftast till minnes klassiker ur den tyska litteraturen, berömda tyska
kompositörer från det avlägsna förflutna. I fallet Sverige vittnar kunskaper om Nobel och
Nobelpriset, liksom god kännedom om svensk barnlitteratur (många generationer ryssar har
vuxit upp med barnböcker av Astrid Lindgren och Selma Lagerlöf), förekomsten av
högklassisk svensk film och kännedom om svenskar inom masskulturen och framgångar på
idrottens område om ganska livaktiga kulturella förbindelser och om föreställningar om
Sverige.
Mycket väsentlig är enligt vår uppfattning frånvaron i ledet av associationer av negativa
stereotyper, något som är typiskt för till exempel bilden av Tyskland eller Polen. Trots att den
övervägande majoriteten känner till få kända svenskar så är det dessutom så att man i de namn
som nämns kan spåra ovan beskrivna tendenser: stark koppling till nutid (särskilt genom
framgångarna för svensk ishockey), minnet av mer avlägsen historia, där Ryssland inte har
några ”ouppklarade räkningar” med Sverige, och i listan över namn saknas personer som är
”negativt kända”. De flesta blandar dessutom inte ihop Sverige med de andra skandinaviska
länderna (fast nästan en tredjedel av deltagarna har svårt att svara), medan man kan anta att i
fråga om de baltiska republikerna som tidigare ingick i Sovjetunionen så skulle en sådan
sammanblandning (som fanns redan på sovjettiden) säkert vara mycket större.
Diagram 8
Vet du vad Sveriges huvudstad heter?
Diagram 9
Vilka kända svenskar känner du till?
Informationskällor
Varifrån har du huvudsakligen fått din uppfattning om Sverige och svenskar?
Diagram 9
Senaste data visar att ryssarnas föreställningar om Sverige formas framför allt under barnoch ungdomsåren, i samband med undervisningen i skolan (40 %) och kontakt med svenska
barnböcker och tecknade filmer (23 %), på andra plats nämns nu teve (33 %). Vad gäller
moderna kommunikationsmedel, som Internet (15 %) och sociala media (5 %), så märks deras
roll något mindre, något som förklaras inte bara av det mindre auditoriet jämfört med
televisionen utan också av att Internet är ett friare medium där man självständigt kan skapa
det innehåll man konsumerar. Om en person med andra ord inte målmedvetet söker
information i ämnen som rör Sverige, så är sannolikheten för att han eller hon hittar sådan
information och fokuserar på den mindre än hos tevetittaren som är begränsad av det ändliga
utbudet av tevekanaler och när han stöter på ett populärvetenskapligt program kanske kommer
att titta på det. Enligt de senaste uppgifterna var det 17 respektive 8 % som hämtade sina
kunskaper om Sverige från litterära eller andra kulturella källor (svenska eller ryska)
(utmärkande för dessa grupper är deras unga ålder och höga utbildningsnivå). En inte liten del
av de tillfrågade hämtar sina kunskaper om ett så i Ryssland inte speciellt populärt land för
turism eller till exempel utvandring som Sverige från mer informella källor (bekanta,
anhöriga, genom egna erfarenheter, totalt cirka 5-6 % av de tillfrågade). Det ska noteras att
bara något mer än en tiondel av de tillfrågade erkänner att de inte vet någonting om Sverige.
Svenska tillverkande företag och svenska varor: kunskaper, omdömen och konsumtion
Om vi återgår till frågan om associationer som ryssar har till Sverige ska sägas att Sverige
avgjort uppfattas som ett tillverkande land, särskilt om man beaktar att Sverige i den aspekten
i de mångas medvetande ”konkurrerar” med Tyskland, där ryssarnas inställning är som mest
mättad jämfört med alla övriga europeiska länder, och en av de viktigaste beskrivningarna av
landet är den höga kvaliteten på dess varor, och förstås dess bilindustri. Det verkar som om
Sverige i denna kontext uppfattas på en tänkt konsumentvarumarknad som ett land som också
tillverkar högkvalitativa europeiska varor, men som är mer demokratiska och tillgängliga för
allmänheten. Här bygger man tydligt en tänkt motsättning mellan det ”rika och starka
Tyskland med en mycket hög levnadsstandard och hög konsumtion” och det ”välmående,
demokratiska och öppna Sverige som dessutom har en urgammal historia”. Redan på en
öppen fråga nämner en betydande del av deltagarna berömda svenska tillverkande företag, de
bäst kända bilmärkena och kosmetikmärken.
Diagram 10
Känner du till några berömda svenska tillverkande företag?
På denna fråga med slutna alternativ var andelen som inte kände till namnen på några
företag i likhet med förra året ganska stort (något över en tredjedel), samtidigt som det är
viktigt att påpeka att siffran är högst bland de äldre, som i samband med att de går i pension
för det mesta kraftigt minskar på inköpen varor (52 % av den här gruppen kunde inte svara på
frågan), samt bland de allra fattigaste (52 %) och invånarna i depressiva mindre städer och på
landsbygden (44 %). De som har minst svårigheter med att besvara frågan är moskvaborna
(16 % visste inte) samt i gruppen med relativt hög konsumtionsstatus (cirka en femtedel av de
tillfrågade).
Man kan observera en något negativ utveckling i fråga om företag som Ericsson och Saab,
som möjligen, som i fallet Ericsson, åtnjöt större popularitet på konsumentvarumarknaden på
90-talet, och inte bedriver en så bred reklamverksamhet som de fyra ledande märkena. Vi
påminner om att svängningar på några procentenheter också kan förklaras med den statistiska
felmarginalen i materialet.
Data om konsumtionen av svenska produkter uppvisar också de en mycket stark stabilitet.
Diagram 11
Vilka svenska varor har du någon gång köpt eller använt?
Cirka hälften av ryssarna har aldrig använt eller är inte säkra på om de använt sådana varor
(det rör sig sannolikt om de som inte bryr sig om tillverkningsland eller varumärkets
hemland). Av dem som hade erfarenhet av att använda svenska produkter var det hälften som
köpt svensk kosmetika (cirka en fjärdedel av alla tillfrågade), sedan kommer i sjunkande skala
hushållsmaskiner, elektronik och mobiltelefoner. Om man tar hänsyn till att bara mindre än 1
% av de tillfrågade på frågan om svenska varumärken nämnde företag som inte fanns på listan
så kan man hävda att kategorierna ”möbler”, ”husgeråd” och ”textilier” hänför sig till varor
från IKEA, som har varuhus i endast 11 av Rysslands regioner, företrädesvis i större städer.
Det betyder inte så mycket att varorna är särskilt impopulära, som att de är svåra att komma
över. Den relativt låga populariteten för kläder och livsmedel beror på svenska företags lilla
marknadsandel och frånvaron av bredare reklam.
Diagram 12
Vad anser du vara typiskt för svenska varor?
Mer än hälften av de tillfrågade som uppgett att de inte köper svenska varor och produkter
har svårt att ge något bestämt svar angående deras kvalitet. Man kan därför säga att både de
förra och de senare, som ger ett bestämt svar, med samma frekvens nämner hög kvalitet,
något mer sällan nämner de som inte köper varorna att varorna är moderna, och de mest
märkbara skillnaderna ser vi i uppfattningen om överensstämmelsen mellan pris och kvalitet
och varornas tillgänglighet. Bland de som köper varorna nämner mellan 20 och 50 % bara
positiva egenskaper (6 av 9).
Sverige: ishockey och fans
För att jämföra ryssarnas inställning till Sverige och andra länder gavs deltagarna projektiva
frågor om vilket lag de skulle hålla på i en hockeymatch mellan landslag från de olika
länderna. Det ska påpekas att de erhållna resultaten inte kan tolkas entydigt som svar på
frågan huruvida de tillfrågade har en positiv eller negativ inställning till ett konkret land
jämfört med Sverige. För det första valde hälften av deltagarna svarsalternativet ”inte
intresserad”, eftersom de över huvud taget inte var intresserade av ishockey, vilket emellertid
inte betyder att de skulle sakna inställning till olika länder. För det andra kunde de deltagare
som förstår sig på ishockey svara utgående från egna preferenser i fråga om spelet, som inte
har något att göra med deras uppfattning om de länder som landslagen representerar.
Deltagarna föredrog att hålla på ett annat land (än Sverige) i tre matcher av sju. Och om i
fallen med Tjeckien och Finland valet snarare betingas av de landslagens klass och popularitet
(den förklaringen kan också ges det faktum att Sverige ”fick ge sig” för Norge, alla de här
lagen kämpar om ledarpositioner inom internationell hockey, och valet mellan dem är
uppenbarligen mer sportsligt än politiskt), så är preferensen för Vitryssland uppenbarligen en
avspegling av lojaliteten med ett grannland som etniskt och kulturella står Ryssland nära, och
som ryssarna anser vara Rysslands viktigaste ”vän”. Beslutet att hålla på Sverige i matcherna
mot Tyskland och Ukraina kan efter det gångna året sannolikt innehålla drag av politiska
sympatier och antipatier, allra helst som inställningen går igen i fråga om matchen mot det i
princip starka laget från USA: här är det viktigaste motivet inte att hålla på Sverige utan att
stötta laget som spelar mot USA.
Diagram 13
Vilket landslag skulle du hålla på vid en hockeymatch mellan Sverige och …?
Vilket landslag skulle du hålla på vid en hockeymatch mellan Sverige och …?
(i procent av tillfrågade män)
I undersökningen 2015 togs med två nya frågor, där svaren också bekräftar den i stort sett
huvudsakligen positiva inställningen till Sverige.
Diagram 14
Har du varit i Sverige? Skulle du vilja besöka Sverige?
Trots att en ytterst liten del av ryssarna varit i Sverige (i genomsnitt 2 %, fast omräknat till
absoluta tal betyder det inte mindre än 2 miljoner människor), medan i högstatusgrupper inom
skiktet med akademisk utbildning samt bland Moskvabor andelen är två gånger större (4 %),
så skulle en relativ majoritet (48 %) vilja besöka Sverige. Viljan att besöka Sverige är starkt
beroende av ålder och konsumtionsstatus: bland de yngsta är det således 67 % av gruppen
som ger uttryck för en önskan att resa till Sverige, och siffran sjunker sedan ganska jämnt med
deltagarnas stigande ålder och når den lägsta siffran, 31 %, bland tillfrågade över 55 år. Även
bland deltagare med relativt hög konsumtionsstatus är siffran över genomsnittet (cirka 60 %),
liksom bland dem med akademisk utbildning (55 %). Den stora andelen deltagare som inte
önskar resa till Sverige kan också hänföras till den ryska allmänhetens traditionella
”bofasthet”, då den i mycket liten omfattning flyttar på sig, inte bara utanför landets gränser
utan även inne i landet. Detta beror på begränsade sociala, kulturella och materiella resurser,
och även på för den postsovjetiska människan traditionella föreställningar och på senare år
förstärkta komplex av isolationism och känsla av ”belägrad fästning”. Ur social och
demografisk synpunkt är det samma kännetecken, vilka uppräknats ovan, som framstår som
väsentliga, fast i omvänd ordning: ju äldre deltagare, desto sannolikare är det att han eller hon
ger uttryck för en sådan ovilja (60 %), och den är också som högst bland de allra fattigaste
och sämst utbildade medborgarna (54 respektive 57 %), medan bostadsort inte spelar någon
roll.
Diagram 15
Vad är du mest intresserad av i Sverige?
Nästan en tredjedel av de tillfrågade kunde inte svara på frågan vad det är som intresserar
dem i Sverige, eller vad de skulle vilja få veta (största svårigheterna har de allra fattigaste och
sämst utbildade, 41-44 %). Men våra data visar ändå att ett intresse för Sverige, det må vara
huvudsakligen turistiskt, uppenbarligen finns även i dagens situation av djup kris i
relationerna mellan Ryssland och Väst. Sverige framstår både som en något utopisk bild av
det eftersträvansvärda och ouppnåeliga Väst, men också som en mycket positivt uppfattad
ekonomisk partner, då just utvecklingen till en viss gräns av det moderna Rysslands
konsumtionskultur blivit det nästan enda tecknet på en civilisationsprocess. Frågan är hur
långt detta räcker för att stå emot den allt djupare ekonomiska krisen, och huruvida detta kan
avhålla landet från en återgång till totalitarism.
Översättning Bengt Eriksson