Studieguiden 2015-2016
Studieguide för Historia läsåret 2015-2016 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 INNEHÅLL Välkommen!......................................................................................................................................... 3 Viktigt att veta när du börjar ................................................................................................................ 4 Allmänt om studierna ........................................................................................................................... 5 Specialiseringsmöjligheter inom huvudämnet ................................................................................. 5 Biämnen ........................................................................................................................................... 5 Studiehandledning ............................................................................................................................ 6 Examinering & studieformer ........................................................................................................... 6 Tillgodoräknande av tidigare studier ............................................................................................... 8 Studietiden & Etappsystemet ........................................................................................................... 8 Utbytesstudier .................................................................................................................................. 9 Bibliotek & informationssökning..................................................................................................... 9 Printrar ........................................................................................................................................... 10 Språkcentrum ................................................................................................................................. 10 Undervisning ...................................................................................................................................... 11 Anmälning till kurserna ................................................................................................................. 11 Terminer & perioder läsåret 2015-2016 ......................................................................................... 11 Kursprogram 2015 – 2016 ............................................................................................................. 11 Studieavsnitt, litteratur och ansvariga lärare 1.8.2015–31.7.2017 ................................................. 20 Personal vid historia ....................................................................................................................... 26 Personal vid Finlands och nordens historia.................................................................................... 28 Personal vid allmän historia ........................................................................................................... 29 Personal vid Europas historia och medeltidsforskning .................................................................. 30 Examina ............................................................................................................................................. 31 Kandidatexamen............................................................................................................................. 31 Magisterexamen ............................................................................................................................. 34 Examensfordringar för historia ...................................................................................................... 37 Råd, regler och studievett................................................................................................................... 40 Kurser ............................................................................................................................................. 40 Seminarier ...................................................................................................................................... 42 Texter och Moodle ......................................................................................................................... 43 Tentamina ....................................................................................................................................... 44 Kursresultat .................................................................................................................................... 45 Studier och frånvaro ....................................................................................................................... 45 Efter studierna .................................................................................................................................... 46 Praktik & arbetslivsstudier ............................................................................................................. 46 Stöd för arbetssökning ................................................................................................................... 46 Studieliv ............................................................................................................................................. 46 Studentkåren & annan föreningsverksamhet ................................................................................. 46 1 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 Historicus ....................................................................................................................................... 46 Nationerna ...................................................................................................................................... 47 Unicafé ........................................................................................................................................... 47 Boende ........................................................................................................................................... 47 Studenthälsan ................................................................................................................................. 47 Unisport.......................................................................................................................................... 47 Denna studieguide är sammanställd av Julia von Boguslawski och Derek Fewster våren och sommaren 2015. Den ersätter inte den officiella informationen i Oodi eller i Flamma eller så, utan skall ses som sammanfattning av olika – ofta svårhanterliga eller okända – källor. Guiden är tänkt som något som kan uppdateras med året och förnyas till följande läsår. Om du märker något som är på tok eller någon föråldrad info, vänligen nämn det åt Derek Fewster så att det kan rättas. Tack! 2 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 VÄLKOMMEN! Gratulerar till ditt val av studieplats! Det svenska läroämnet historia vid Helsingfors universitet erbjuder dig en utbildning i historia i vidsträckt bemärkelse. Studier i historia ger dig en djup förståelse för hur vårt samhälle har formats genom tiderna och därmed även förståelse för samtiden. Studierna har som mål att ge studerande en bred syn på ämnet historia med utgångspunkt i Finlands närmiljö, insikter i historievetenskapens metoder och teorier, samt färdigheter för krävande forskningsarbete, samhällsanalys och kunskapsförmedling. I läroämnet fästs stor uppmärksamhet vid de färdigheter som varje studerande senare behöver i arbetslivet. Det handlar bland annat om förmåga till informationsinhämtning på kritisk grund, om IKT-färdigheter och om en allmän språk- och kommunikationskompetens. En slutförd kandidat- eller magisterexamen utgör en utmärkt bas för en yrkeskarriär inom exempelvis forskning och undervisning, förvaltning och medborgarorganisationer eller kommunikations- och informationsområden. Studier vid universitetet erbjuder dig en unik chans att få fördjupa dig i dina egna intressen. Ta vara på den, bekanta dig med de möjligheter universitetet erbjuder och gör det du brinner för! Denna guide finns till som hjälpreda när du orienterar dig i de akademiska studierna. Tanken med den har varit att samla den viktigaste informationen som rör studierna i historia i ett dokument. Under Allmänt om studierna, finns information om biämnen, studiehandledning, bibliotek med mera. I kapitlet Undervisning hittar du kursutbudet, presentation av personalen och deras forskningsintressen och i följande kapitel Examina kan du bekanta dig med examensuppbyggnaden. I Råd, regler och studievett, finns ett antal praktiska tips om studiegången. Efter studierna presenterar vad historiker brukar göra i arbetslivet och hurdant stöd du kan få för att söka jobb. I kapitlet om Studieliv presenteras några viktiga hörnstenar i studievardagen. Guiden strävar efter att svara på de flesta frågor om studiegången som dyker upp i början av studierna och under året, men eftersom det ändå inte har varit möjligt att ta med riktigt allt är den fylld av länkar till universitetets hemsidor och intranät där det finns mer information. Ett stort tack till personalen och Historicus som bidragit med texter, bilder och låtit sig fotograferas! Frågor om guiden kan riktas till Julia von Boguslawski på adressen [email protected] 3 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 VIKTIGT ATT VETA NÄR DU BÖRJAR Tutorerna 2015-2016 Det är mycket att hålla reda när studierna börjar och tutorerna Sofie Fogde och Martin Pettersson finns till för att hjälpa till med studiestarten. Till dem kan du vända dig med allehanda frågor. Per e-post når du dem på adresserna: sofie.fogde(at)helsinki.fi martin.petterson(at)helsinki.fi Studiekort Det lönar sig att så fort som möjligt ansöka om studiekort eftersom köerna är långa på hösten. Kortet ger dig studentrabatt på många saker, inte minst lunch till studentpris 2,60 € på unicafé och rabatt på busskortet. Medan du väntar på kortet klarar du dig på unicafé och Helsingforsregionens trafikverk (HRT) med ett närvarointyg som du kan be om i studentservicen. För att ansöka om kortet behöver du ha betalat avgiften till studentkåren och ha en digital bild på dig själv. Se närmare anvisningar och gör ansökan på Frank, webbsidan som har information om alla studentförmåner. Användartillstånd till universitetets IT-tjänster När du börjar dina studier ska du snarast möjligt aktivera ditt användartillstånd till universitetets IT-tjänster för att få tillgång till e-post, universitetets intranät, m.m.. Du kan aktivera användartillståndet elektroniskt med hjälp av dina personliga nätbankskoder genom att logga in på helpdesk. Alternativt kan du gå till studentservicens kansli i huvudbyggnaden på Fabiansgatan 33, 1 våningen. Kom då ihåg att ta med identitetsbevis. När ditt användartillstånd är aktiverat kommer du åt att logga in på alla universitetets IT-tjänster, varav de viktigaste finns listade nedan. Webmail är universitetets e-post. Alla studerande och all personal vid universitetet har en fö[email protected] postadress. Det är mycket viktigt att också du använder den eftersom all information inom universitetet skickas till webmail adressen. WebOodi är universitetets studieguide. Där hittar du information om alla kurser och där anmäler man sig också till dem. På WebOodi registreras också alla dina studieprestationer – du kan alltså följa med din egen studiegång här. Dessutom kan du efter första året göra din närvaroanmälan på WebOodi. Flamma är universitetets intranät. Där finns information om studierna, examensfordringar, utbyte och mycket mer. Alma är universitetets gamla intranät som i princip inte längre används, men i vissa undantagsfall finns information också där. 4 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 ALLMÄNT OM STUDIERNA Specialiseringsmöjligheter inom huvudämnet Studierna i det svenska ämnet historia vid Helsingfors universitet ger en allmän utbildning i historia, historievetenskapliga metoder och deras teoretiska grund. Ämnet har inte några principiella avgränsningar i fråga om tidsperioder, geografiska områden eller teman, varför du kan specialisera dig inom ämnet på det stora hela efter eget intresse. Då du söker kurser som motsvarar dina intressen lönar det sig att utnyttja också de kurser som erbjuds av de två finskspråkiga historieämnena: allmän historia samt Finsk och nordisk historia. Alla tre ämnens kurser finns listade i kursprogrammet på sidan 11 framåt. Helsingfors universitet är tvåspråkigt enligt lagen. Det här betyder att du alltid har rätt att få tentfrågorna på svenska och att skriva både essäer och tenter på svenska även om undervisningsspråket skulle vara finska. Gå alltså modigt också på finskspråkiga kurser! Biämnen Utöver ditt huvudämne studerar du också ett eller flera biämnen. Inom historia kan man välja biämnen i stort sett utgående från egna intressen. På svenska kan man studera till exempel filosofi, nordisk litteratur och nordiska språk vid universitetet, men det lönar sig att bekanta sig med det stora finska utbudet också. Några exempel på historia-relaterade ämnen är arkeologi, konsthistoria, statsvetenskap och de två andra historieämnena allmän historia och Finlands och nordens historia. Institutionen för världens kulturer har ämnen som Asienstudier, Afrika- och Mellanösternstudier, samt region- och kulturstudier, som erbjuder möjligheten att mångsidigt specialisera sig på en viss region. Utbudet är stort: bara inom den humanistiska fakulteten finns upp till 66 ämnen att välja mellan. Kom också ihåg att du inte är bunden vid din egen fakultet eller ens Helsingfors universitet utan kan välja att läsa ett biämne på ett helt annat universitet om du vill. Observera emellertid att vissa ämnen har begränsad studierätt och att du måste göra ett biämnesprov för att få studierätt i dem. När du har genomfört alla studier som krävs för biämneshelheten ska du be om en helhetsanteckning enligt ämnets egen praxis. Siktar du på att bli ämneslärare? För att bli behörig lärare i historia ska man utöver högre högskoleexamen också genomföra pedagogiska studier för lärare (60 sp), se närmare information på Humanistiska fakultetens webbplats. Vanligen skaffar sig de som studerar till ämneslärare i historia också behörighet som lärare i samhällslära, vilket kräver grundstudier i ekonomi (25 sp), grundstudier i antingen allmän statslära, socialpolitik eller sociologi (25 sp), en kurs i offentlig rätt eller motsvarande (5 sp) och valfria samhällsvetenskapliga studier (5 sp). Se närmare information på Statsvetenskapliga fakultetens webbplats. Studierätt i geografi, konsthistoria och Teologiska fakulteten för studenter i historia Årligen beviljas fyra historiestudenter studierätt i geografi (60 sp), tio studenter studierätt i konsthistoria (60 sp) och fem studenter studierätt vid Teologiska fakulteten (60 sp, ämneslärarbehörighet i religion). Alla förutsätts ha genomfört grundstudierna i historia. Ansökningsblanketter finns på institutionen i hyllan bredvid studenternas rum. Blanketten ska lämnas till kansliet i mars–april. Läs mer om möjliga biämnen här: humanistiska fakulteten övriga universitet (JOO-studier) Helsingfors universitets öppna universitet exempel på historikers olika studievägar (på finska) 5 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 Studiehandledning Studierna i historia är relativt fria i den bemärkelsen att det finns en mängd valfria kurser vartill man kan välja sitt biämne eller sina biämnen fritt. Det här innebär att man själv har ansvaret för både planeringen av studierna och för att de fortskrider enligt planen. Du ska ändå inte sitta ensam och grunna på de olika alternativen eftersom det finns möjlighet att få handledning. Tveka inte att fråga om det är något du undrar över! Med frågor som gäller grundstudier lönar det sig att i första hand vända sig till universitetslektor Derek Fewster, med frågor om ämnesstudierna till universitetslektor Henrika Tandefelt och med frågor som gäller de fördjupade studierna till professor Björn Forsén. Humanistiska fakultetens studieärenden arbetar med frågor som är gemensamma för alla humanistiska studenter. Studierådgivarna ger allmän studierådgivning som gäller bl.a. studierätter, examensstrukturer, val av biämne, byte av huvudämne, fakultetens gemensamma studier, tillgodoräknande av studier som har genomförts på annat håll, utexaminering och olika praktiska frågor. Kansliet finns i Fortshuset på Unionsgatan 40, i 3:e våningen, C-vingen. Universitetets gemensamma studentservice ger rådgivning i frågor som gäller bl.a. studiestöd, studentrabatter, läsårsanmälan, internationellt studentutbyte och i många studiesociala frågor, dvs. frågor som angår alla studenter vid universitetet. Kansliet finns i huvudbyggnaden på Fabiansgatan 33, 1:a våningen. ISP är förkortningen för individuell studieplan, som är ett hjälpmedel för att planera studierna. Den görs första gången i samråd med Derek Fewster i början av studierna. Under ämnesstudierna uppdateras den med Henrika Tandefelt och görs sedan på nytt i samband med de fördjupade studierna och pro gradu-avhandlingen med Björn Forsén. Examinering & studieformer Studierna genomförs antingen så att man deltar i kurserna eller tenterar ett studieavsnitt på en fakultetstentamen eller genom en essä. Kurserna avläggs genom att man deltar i undervisningen och gör de uppgifter som hör till den. Det här innebär vanligen uppgifter som till exempel föreläsningsdagbok, olika mindre uppgifter, essä eller tent. Föreläsningsdagbok I föreläsningsdagboken är det meningen att kortfattat redogöra för vad man fått ut av föreläsningen. Det är inte meningen att man upprepar vad som sades på föreläsningen (i synnerhet inte i detalj), utan att man bearbetar det och presenterar föreläsningens centrala delar med tillägg av egna kommentarer, vid behov kritiska sådana. Man kan lyfta fram sina egna åsikter eftersom idén med en föreläsningsdagbok är att öva upp förmågan att tillägna sig kunskap och lära sig argumentera med ett kritiskt grepp. Det räcker emellertid inte med enbart åsikter – de egna kommentarerna bör vara motiverade och föreläsningens innehåll ska framgå i texten. Föreläsningsdagbokens längd är ungefär en sida per föreläsning (radavstånd 1,5 och fontstorlek 12). I fråga om en normal föreläsningsserie (12 föreläsningar) är det tillåtet att vara frånvarande en gång. Om du är frånvarande mer än en föreläsning, måste du komma överens med föreläsaren om hur du ersätter frånvaron. Om föreläsaren ger egna anvisningar om föreläsningsdagbokens innehåll och utseende ska de alltid följas i första hand. Föreläsningsdagboken bör lämnas in till föreläsaren senast det datum han eller hon fastställt. Essäer Att kunna skriva är en viktig färdighet för en yrkeshistoriker. Förmågan att skriva analytisk och väldisponerad vetenskaplig text övas effektivt när man skriver essäer. Man lär sig också bättre att överväga och tänka logiskt om man skriver essäer än om man tenterar litteratur. Att skriva essäer är med andra ord en metod som för studierna framåt och som därför rekommenderas. Studiehelheter i historia kan helt eller delvis ersättas med essäer. En studiepoäng motsvaras av en essä på ungefär fyra sidor och essäer som är värda flera studiepoäng är följaktligen längre. Studiepoängen bestäms dock inte enligt antalet sidor utan enligt den litteratur som har använts och hur litteraturen behandlas. Du ska alltid på förhand komma överens om essän med läraren för det aktuella studiemomentet. Det går bra att själv föreslå ämnet för en essä, men kom alltid överens med tentatorn om det perspektiv som du anlägger i essän och också om litteraturen och tidsschemat. Efter att tentatorn har läst och bedömt essän ger han eller hon 6 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 respons på den på sin mottagning och motiverar vitsordet som meddelas på WebOodi. Formaliteter En essä är inte en vetenskaplig avhandling utan en friare framställning. Språket skall vara tydlig sakprosa. Du behöver inte använda fotnoter, men det måste ändå finnas hänvisningar till litteraturen (”som Braudel har konstaterat …). De egna åsikterna, som ska motiveras, måste skilja sig från den övriga texten. Diskussion och underbyggd kritik av de åsikter som framställs i litteraturen är viktig. Skriv med fontstorlek är 12 och radavstånd 1,5 och förse essän med ett titelblad med essäns titel, studieavsnittet och antalet studiepoäng, författarens namn och studentnummer samt namnet på tentatorn. Lämna alltid in essän till läraren på överenskommet datum. Tenter Kurstenter hålls i samband med en föreläsningsserie. Tentamina för studieavsnitt som det inte ges undervisning i hålls på fakultetens allmänna tentamensdagar. Ansvarspersonen för de olika studieavsnitten hittar du i kapitlet Studieavsnitt, litteratur och ansvariga lärare och på läroämnets anslagstavla. Oftast räcker det att du väljer ut böcker för lämpligt antal studiepoäng ur litteraturlistan som finns i WebOOdi och i guiden på sid 20, men om du vill kan du också kontakta ansvarspersonen för att komma överens om litteraturen. Fakultetstentamina hålls var tredje vecka på onsdagar kl. 9–13. Vissa studieavsnitt kan bara tenteras vid något av tentamenstillfällena, varför det är bra att kontrollera i WebOodi och med tentatorn när du kan tentera ett studieavsnitt. I regel hålls fakultetstentamina i Porthanias sal PI, men tentamina som hör till grundstudierna delas ofta på sal PI och sal 1 i huvudbyggnaden. Om fakultetstentamen ordnas i flera salar tilldelas studenterna tentsal på basis av efternamnet. Kontrollera i vilken sal du ska skriva tenten i det meddelande som hängs upp på anslagstavlan i huvudbyggnadens entréhall (Fabiansgatan 33) senast på tentamensdagen kl. 8.00. Anmälan sker via WebOodi och ska göras före kl. 12 på måndagen veckan före tentamen. Närmare information om anmälan inklusive datum hittar du på humanistiska fakultetens sidor i Flamma. Kom ihåg att ta med studentkortet, ett finländskt identitetsbevis, ett finländskt körkort eller ett pass som legitimation! Kom till tentamenstillfället i god tid före 9.00. Försenade släpps in till 9.30 och man får avlägsna sig tidigast då. Om du är förhindrad att delta kan du ta tillbaka din anmälan i WebOodi fram till utgången av anmälningstiden och senast fem dygn innan tentamen genom att anmäla det till tentatorn. Om en student anmäler sig två gånger i rad till en tentamen som gäller en viss studieprestation och uteblir utan giltig orsak och utan att ta tillbaka sin anmälan senast fem dygn före tentamen, kan läraren som ansvarar för tentamen efter att ha hört studenten bestämma en tid, högst tre månader, under vilken studenten inte får delta i en tentamen av det aktuella studieavsnittet. Seminarier är en studieform som används främst i samband med skrivandet av kandidat- och pro graduavhandlingen. Idén är att öva sig i att skriva vetenskaplig text och att läsa andras texter med ett kritiskt öga. Under seminariets gång arbetar deltagarna på sina egna kandidat- eller pro gradu-avhandlingar och under seminarietillfällena läser man varandras texter och diskuterar dem i grupp. Föreläsningspass Med föreläsningspasset kan du en gång få 2-3 studiepoäng som kan registreras som valfria studier. Föreläsningar som godkänns för passet är de gästföreläsningar, föredrag eller disputationer som ordnas av något av de tre historieämnena. Om andra föreläsningars lämplighet måste du skilt komma överens med ansvarspersonen för det studieavsnitt som du vill inkludera passet i. I föreläsningspasset ska du anteckna ditt namn, din studentnummer och din e-postadress. För att få passet godkänt ska du besöka antingen 5 eller 7 föreläsningar beroende på hur många studiepoäng du vill ha. För varje föreläsning ska du anteckna: 1) tillfällets namn, 2) datum och plats, 3) föreläsaren, 4) ämnet, 5) be en underskrift av organisatören eller någon av läroämnets personal som finns på plats. Förutom att delta i föreläsningarna ska du skriva en rapport på 6 -10 sidor för 2sp och 8-12 sidor för 3sp. Föreläsningsdagböckerna ska behandla det studieavsnitt som du avlägger med passet, hur föreläsningarna hänger ihop och vilka saker som är viktiga för dina studier som behandlades under dem. I övrigt se de allmänna 7 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 anvisningarna för föreläsningsdagbok. Det färdiga föreläsningspasset och föreläsningsdagböckerna lämnas in till ansvarspersoner för avsnittet i fråga. Märk ut i passet vilket avsnitt du vill använda föreläsningspasset till. Moodle är en virtuell inlärningsmiljö som används på så gott som alla universitetets kurser. Moodle används t.ex. som kursanslagstavla, för utdelning av kursmaterial, webbdiskussioner, tenter eller inlämning av uppgifter/filer. Olika webbläsare har skillnader som reflekteras till Moodle och den rekommenderade webbläsaren är Mozilla Firefox i alla operativsystem (Windows, Linux, Mac). T.ex. Safari i Mac förorsakar problem som att det inte går att ladda upp filer. Bedömning Studieprestationerna bedöms på skalan 0–5. När läraren har mottagit en studieprestation ska han/hon inom en månad efter prestationsdatumet publicera bedömningen för studenterna. Prestationen ska registreras inom en månad efter att bedömningen publicerats. Registrering av studiehelheter När du har genomfört t.ex. alla kurser som hör till grundstudierna, ska du be om att helheten registreras. Det lönar sig att registrera studiehelheter så fort alla delprestationer är genomförda. Det gör du genom att fylla i en registreringsblankett som tillsammans med ett studieutdrag lämnas in till amanuensen Antti Aalto när det gäller grundstudier och Derek Fewster när det gäller ämnes- och fördjupade studier. Det tar minst en vecka att få helhetsanteckningen, varför det lönar sig att lämna in blanketten i tid om du har bråttom att få registreringen t.ex. inför en examen. När en studiehelhet en gång registrerats går den inte längre att bryta upp. Blanketterna för de olika helheterna och närmare uppgifter hittar du här. För att bli utexaminerad måste du ha helhetsanteckningar för grundstudierna, ämnesstudierna och de fördjupade studierna i huvudämnet samt två biämneshelheter. Fakultetens allmänna studier behöver inte sammanställas till en helhet. Obs! Många av kurserna i historia kan ingå såväl i Finlands och Nordens historia, allmän historia som i historia (sv.). Det förekommer att kurser registreras t.ex. med en kod för Finlands och Nordens historia även om studenten har planerat att den ska ingå i allmän historia. Om det har meddelats att kursen kan ingå i båda ämnena behöver man INTE byta kod i WebOodi. Ta kontakt med amanuensen eller kursens lärare om någonting är oklart. Tillgodoräknande av tidigare studier Om du har tidigare universitets- eller yrkeshögskolestudier kan du ansöka om att få dem tillgodoräknade i din examen. Den här processen går under namnet identifiering och erkännande av tidigare förvärvad kompetens. en slutförd studiehelhet: kontakta fakultetens studieärenden en icke-slutförd studiehelhet som du vill slutföra: kontakta det aktuella ämnet fakultetens gemensamma studier och övriga studier: kontakta fakultetens studieärenden Studietiden & Etappsystemet Det finns vissa målsatta tider för hur länge studierna förväntas ta. Den målsatta tiden för kandidatexamen är 3 år och den för magisterexamen är 2 år. Man har rätt att gå högst 2 år över den utsatta tiden, vilket betyder att den sammanlagda studietiden för HuK och FM tillsammans är 7 år. För den som gör bara magisterexamen är den maximala studietiden 4 år. Etappsystemet innebär att studieframgången uppföljs. Första gången görs det här i mars-april tre år (eller 6 närvaroterminer) efter att man inlett studierna, d.v.s. då kandidatexamen borde vara färdig. Om man då har under 120 studiepoäng spärras närvaroanmälan tills man gjort upp en godkänd studieplan för de resterande studierna. Om man under vårterminen, till senast 31.7, får ihop den krävda mängden studiepoäng hävs spärren automatiskt. Nästa kontroll görs två år (eller 4 närvaroterminer) efter att man inlett magisterstudierna. Gränsen är då 80 studiepoäng. Om man inte uppfyller kravet bör man göra en studieplan och få den godkänd av fakultetens studieärenden innan man anmäler sig närvarande nästa år. 8 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 Utbytesstudier Erasmus är EU:s studentutbytesprogram som alla branschers grund- och fortsättningsstuderande kan söka till. Den centrala principen med utbytet är att alla studier som utförts i utlandet skall godkännas som en del i ens examen. Utbytesstudierna kan ta mellan 3-12 månader. Studieplatserna utlyses på våren. Nordplus erbjuder utbytesmöjligheter i de nordiska länderna. Förutom själva utbytet, möjliggör Nordplus också diverse nordiska seminarietillfällen och annan kontakt med de baltiska länderna. Studerande vid Historiska institutionen kan förutom att ansöka genom institutionens eget Nordplus nätverk också ansöka med ett Nordlys-stipendium. Svenska ärenden ansvarar för universitetets nordiska utbyten. Helsingfors universitets enhet för internationellt utbyte erbjuder också möjligheter till studentutbyte via universitets eget nätverk, som omfattar högklassiga universitet och högskolor såväl i Noden som i Europa och på andra kontinenter. När borde man åka? Den bästa tidpunkten för studier utomlands är under grund- eller ämnesstudierna, då det är lättast att tillgodose studier från andra universitet. Ansökningstiden för utbytesprogrammen varierar årligen, men vanligen börjar institutionens egen ansökningsprocess tidigt under vårterminen. Till universitetets utbytesprogram kan man ansöka också på hösten. Information om ansökningen till programmen delas ut på e-postlistorna. Med frågor om utbytesstudier kan du vända dig till amanuensen Antti Aalto eller kontakta enheten för internationellt utbyte, som finns i huvudbyggnadens första våning vid studieservicen. Närmare information om utbytesstudier finns på Flamma Bibliotek & informationssökning Bibliotekskort kan du få t.ex. vid Kaisa-bibliotekets infodisk. Ta med dig ett identitetsbevis med bild så får du kortet på några minuter. Alternativt kan du aktivera ditt studiekort så det fungerar också som bibliotekskort. Identitetsbevis med bild behövs också för att få studiekortet aktiverat. Kaisa-biblioteket är centrumkampus huvudbibliotek och de flesta böcker du behöver hittar du här. Lånetiden är vanligen 28 dagar, men 14 dagar för kursböcker. Dessutom finns 2 dagars kortlån. Utom böcker, finns det tidningar och tidskrifter, flera datasalar, arbetsutrymmen där du kan läsa eller jobba på egen dator, och rum som kan bokas för grupparbeten i biblioteket. Sökningar i bibliotekets material kan göras på databasen Helka. Nationalbiblioteket som är Finlands största och äldsta vetenskapliga bibliotek, ligger i kvarteret bredvid Topelia där läroämnet historia har sitt högkvarter. Förutom böcker som man kan låna hem har biblioteket ett omfattande arkiv vars material man kan låna som läsesalslån, samt digitala samlingar som t.ex. dagstidningar och tidskrifter. Böckerna kan du söka i databasen Helka. På grund av renovering är ingången temporärt flyttad till Fabiansgatan 35. Biblioteket torde öppna i sina vanliga utrymmen på Unionsgatans sida i februari 2016. I lärocentret Aleksandria bredvid Kaisa-biblioteket finns arbetsutrymmen: över 300 datorer, platser där man kan jobba med egen dator, samt grupprum som kan bokas. Printrar finns i varje våning och kopieringsmaskiner i första vången. 9 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 Databaser som kan vara bra att känna till är: katalogen för Helsingfors universitetsbibliotekets och Nationalbibliotekets böcker. den samlade katalogen för Finlands bibliotek. Finlands nationalbibliografi, som har uppgifter om böcker, tidningar, kartor och andra publikationer som är tryckta i Finland, samt material publicerat utomlands som rör Finland eller har en finsk upphovsman. Finlands nationaldiskografi och nationalbibliografi över noter. en referensdatabas över inhemska artiklar en portal där man kan söka i ett omfattande elektroniskt material av tidskrifter, genom att logga in innan sökningen kommer man åt Nellis elektroniska material också hemifrån Printrar Printrarna är så kallade multifunktionsprintrar, vilket betyder att du kan printa från vilken printer som helst då du väljer en printer som har ”Smartcard” i sitt namn på datorn. För att printa behöver du registrera ett kort som du aktiverar printern med, t.ex. de nya studiekorten eller ett HRT-resekort går bra att använda. Studierelaterat material går att printa gratis med vissa printrar fram till slutet på år 2015. Dessa printrar är märkta med logon bredvid och det går att printa bara svartvita dokument på dem. Gratisprintrarna närmast Topelia finns i Alexandrias 1 och 3 våning. De andra printrarna i biblioteket och runtom kampus kostar, och på dem kan man också printa i färg, skanna och kopiera. Svartvit utskrift kostar 7,6 cent/sida och färgutskrift 26,6 cent/sida. Du kan ladda saldo på ditt printkort via Unigrafias nätbutik. För att printa från din egen dator skall du registrera den i universitetets WPR-system, närmare information finns på Helpdesks hemsidor. Språkcentrum Universitetets språkcentrum ger undervisning i kring 16 språk. Kurserna finns i Weboodi och närmare information om språk och kursnivåer finns på centrets sidor i Flamma. Språkcentret ligger på Fabiansgatan 26 och i Alexandria har centret dessutom utrymmen för självständiga studier där man med hjälp av läroböcker och ljudinspelningar som används på kurserna kan studera på egen hand. 10 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 UNDERVISNING Anmälning till kurserna Anmäl dig till alla kurser via WebOodi. Anmälan är vanligen öppen i några veckor innan kursens början. Det är viktigt att anmäla sig i tid, eftersom det inte är sagt att man ryms med på kursen annars. Om du trots allt missar anmälningstiden ska du alltid kontakta läraren innan den första föreläsningen för att fråga om du ryms med på en kurs. Terminer & perioder läsåret 2015-2016 Läsåret börjar den första augusti och pågår till slutet av juli följande år. Höstterminen börjar 1.8 och slutar 31.12, vårterminen börjar 1.1 och slutar 31.7. Undervisningen är indelad i fyra perioder, två på hösten och två på våren. Period I 31.8–16.10.2015 mellanvecka 19.10–25.10.2015 Period II 26.10–11.12.2015 Period III 18.1 – 4.3.2016 mellanvecka 7.3–13.3.2016 Period IV 14.3 – 6.5.2016 Kursprogram 2015 – 2016 Nedan finns hela läsårets kursutbud för alla tre historieämnenas del. Programmet är indelat ämnesvis och i grund-, ämnes, fördjupade, samt postgradula studier. Historieämnenas gemensamma metodstudier finns som ett eget avsnitt liksom också medeltidsforskning. Vid varje kurs finns också en 6-siffrig kod så de lätt kan sökas upp i WebOodi där anmälningen ska göras. Observera att det kan ske ändringar i programmet under året. Vi strävar efter att hålla denna guide uppdaterad, men kontrollera för säkerhets skull alltid uppgifterna i WebOodi i samband med din anmälan! Färgkoderna söker underlätta hur du finner undervisning enligt dess primära språk. HISTORIA, undervisning på svenska / GRUNDSTUDIER Från antikens värld till medeltidens ände (Hhr111, 5 sp, max 12 studenter, anmälan på förhand i WebOodi 403746) I, ti och on 10-12 U38 A219, Björn Forsén och Charlotte Vainio, 1.9–14.10.2015 Från humanismens era till vår egen tid (Hhr112, 5 sp, max 12 studenter, anmälan på förhand i WebOodi 403747) II, ti och on 10-12 U38 A219, Henrika Tandefelt, 27.10–9.12.2015 Essäkurs (Hhr113, 5 sp, max 15 studenter, anmälan på förhand i WebOodi 400922) III-IV on 10-12, U38 A219, Annette Forsén, 20.1–4.5.2016 Synteser om 1900-talets historia: en studiecirkel (HHR120/223/224, 5 sp, max 12 studenter, anmälan på förhand i WebOodi 406298) I-II ti 12-14, U38 A225, Henrik Meinander, 8.9–15.12.2015 Perspektiv på Östersjöregionen historia (HHR130/223/224, 5 sp, anmälan på förhand i WebOodi 400923) III-IV to 12-14, U38 A219, Henrika Tandefelt, 21.1–28.4.2016 *************************************************************************************** HISTORIEÄMNENAS GEMENSAMMA METODSTUDIER OCH ALLMÄNNA STUDIER Historiantutkimuksen johdantokurssi (Hhh241, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406015) I-II, ti ja to 10–12, aud XIII, Niklas Jensen-Eriksen, Anu Lahtinen ja Kari Saastamoinen, 1.9–10.12.2015 11 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 Introduktion till historieforskningen (Hhh241, 5 sp, anmälan i WebOodi 406015) II, ti och to 14-16, U38 A219, Henrika Tandefelt och Björn Forsén, 27.10–10.12.2015 Historiankirjoituksen historia (Hhh242, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406016, max. 32) II, ma ja to 14-16 U38 A132, Elise Garritzen, 26.10–10.12.2015 Metodikurssi (Hhh243, 3 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406017) IV, ma ja ti 10–12, aud XIII, koordinaattori Juha Siltala, 14.3–3.5.2016 Opiskelija voi suorittaa kurssin tehtävät äidinkielellään (suomi/ruotsi). Työelämäopinnot / Arbetslivstudier (Hhh244, 2 op, FHKT-laitoksen yhteinen kurssi, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla xxxxxx) III pe 10–12 P674, 22.1–4.3.2016 Opiskelija voi suorittaa kurssin tehtävät äidinkielellään (suomi/ruotsi). Historiallisten aineistojen tiedonhankinta (Hhh245, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406019) III-IV, ke 16–18, aud XIII, Mirkka Lappalainen, 20.1–4.5.2016 Opiskelija voi suorittaa kurssin tehtävät äidinkielellään (suomi/ruotsi). Historiantutkimus, tilastot ja määrällinen tutkimus (Hhh247/HSS314/322, 3-5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406021) I, to 10–12, F24 Sali 135, Mirkka Danielsbacka ja Maiju Wuokko, 3.9–15.10.2015 Vanhat käsialat ja asiakirjojen tulkinta (Hhh246, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406020, max. 20) I, ma 14–16, U38 A132 ja ke 14–16, U38 D112, Mirkka Lappalainen, 2.9–14.10.2015 Vanhat käsialat ja asiakirjojen tulkinta (Hhh246, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406020, max. 20) III, ma 14–16 ja pe 12–14, U38 A205, Derek Fewster, 18.1–4.3.2016 Kurssi luennoidaan suomeksi. Paleografi och arkivkurs (Hhh246, 5 sp, max 15 studenter, anmälan på förhand i WebOodi 406020) II må 14–16 U38 A206 och to 10-12 U38 A132, Derek Fewster, 26.10–10.12.2015 Opiskelija voi suorittaa kurssin tehtävät äidinkielellään (suomi/ruotsi). Vanhan maatalouden tutkimuskurssi – lähteet ja metodit (Hhh247/Hss314/322, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406021) I-II, ke 16–18, Kansallisarkiston luentosali, Anneli Mäkelä-Alitalo, 2.9–9.12.2015 Digital humaniora: arkiven och källorna till Finlands och Skandinaviens äldre historia (Hhh245, 5 sp, anmälan på förhand i WebOodi 406019) I må och to 12–14 U38 A205, John Strömberg, 3.9–15.10.2015 Metodstudier – historia och marinarkeologi (Hhh247, 5 sp, anmälan på förhand i WebOodi 406021) II fr 12–14 U38 D113, Marcus Hjulhammar, 18.9–11.12.2015 Latinalaista paleografiaa ja kirjahistoriaa antiikista keskiajalle (Hhh247/Hyl214A/Hke120/140, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa antiikin kielten ja kulttuurien koodilla 405804) III-IV, ma 16–18, PR Sali 8, Samu Niskanen ja Anneli Luhtala, 18.1–2.5.2016 Tunteiden historia ja politiikka (Hss213B/213C/314/322/Hhh247/Hhr223/222/XAK220/270N/320, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406050) III, ti 12–14 PR aud IV ja to 12–14 aud II, Jani Marjanen, 15.3–3.5.2016 12 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 Pääaineeseen liittyvät tvt-opinnot / IKT-studier i anknytning till huvudämnet (2 op, 480096, 480097, 480098) Kurssi järjestetään yhteistyössä Keskustakampuksen kirjaston kanssa (1 op, tiedonhankintataidot) sekä humanistisen tiedekunnan kanssa (1 op, tietotekniikkataidot, valinnainen HumIT-kurssi). Kurssi sisältää itsenäistä työskentelyä. Tarkat tiedot opetukseen liittyen ilmoitetaan syksyllä. *************************************************************************************** HISTORIA undervisning på svenska & engelska / ÄMNESSTUDIER Livets strukturer under medeltiden II. Bondens och munkens kultur (HHR222, 5 sp, anmälan på förhand i WebOodi 400935) I, intensivperiod må-fre 12-16, U38 B114, Agneta Ahlqvist, 24.8–28.8.2015 Kärlek, hat, vemod. Känslorna och sämhallet 1400-1950/Rakkautta, vihaa, kaihoa. Tunteet ja muuttuva yhteiskunta 1400–1950 (Hhr222/221/Hhs213C, 5 sp, anmälan på förhand i WebOodi 400935) I-II fre 10-12, U38 A205, Henrika Tandefelt & Anu Lahtinen, 4.9–11.12.2015. Kaksikielinen kurssi. Opiskelija voi suorittaa kurssin tehtävät äidinkielellään (suomi/ruotsi). Synteser om 1900-talets historia: en studiecirkel (HHR120/223/224, 5 sp, max 12 studenter, anmälan på förhand i WebOodi 406298) I-II ti 12-14, U38 A225, Henrik Meinander, 8.9–15.12.2015 Hullaballoos and Their Hangovers: Three Centuries of Alcohol Crises in (Hhr221/Hyl214C/Hhs213A, 5 op, max 12 studenter,anmälan på förhand i WebOodi 400934) II, fre 14-16 U38 A219, Richard Robinson, 30.10-11.12.2015 England Heraldiikka historiassa ja nyky-yhteiskunnassa – Heraldikens historia och ställning inom det moderna samhället (Hhr222/Hss213C/Hyl214A, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 400935) II ma 12–14, U38 A132 ja ke 12–14, U38 A205, John Strömberg & Antti Matikkala, 26.10–9.12.2015. Kaksikielinen kurssi. Opiskelija voi suorittaa kurssin tehtävät äidinkielellään (suomi/ruotsi). Historiekultur och historiepolitik (Mkk320/Hhr232/350/360, 5 sp, max 25 studenter, anmälan på förhand i WebOodi 403545) II-III må 12-14, U38 D113, 26.10–7.12. och 11.1. må 12-16 och 18.1–29.2. må 12-14, U38 D112, Derek Fewster, 26.10.2015–29.2.2016 The Empire Strikes Back. A survey of the role of Empires in world history (Hhr211/213/214/223/224/360/Hyl211/212/214B, 5 op, max 35 studenter,anmälan på förhand i WebOodi 400928) III-IV, ti 12-14 U38 A205, Björn Forsén, 19.1–26.4.2016 Digitala källor och medier (Hhr233, 5 sp, max 20 studenter, anmälan på förhand i WebOodi 406301) IV ons 12-14, U38 A206, Derek Fewster & Jessica Parland-von Essen, 16.3–4.5.2016 Games and history (Hhr222/360/Hyl214A/Hss213B, 5 sp, max 20 studenter, anmälan på förhand i WebOodi 400935) IV fre 12-14 (må-to 10-14 9.-12.5.), U38 D112, Derek Fewster, 18.3–12.5.2016 Proseminariets övningskurs (Hhr234, 4 sp, max 12 studenter, anmälan på förhand i WebOodi 400940) I-II, on 14-16, U38 A219, Henrika Tandefelt, börjar 9.9.2015 Proseminarium (Hhr235, 4 sp, max 12 studenter, gruppen från hösten fortsätter, ej skild anmälan i WebOodi) III-IV, on 14-16, U38 A219, Henrika Tandefelt, börjar 20.1.2015 13 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 HISTORIA / FÖRDJUPADE STUDIER Seminarium I (Hhr320, 10 sp, max 12 studenter, anmälan på förhand i WebOodi 400946) I-IV, ons 16-18, U38 A225, Björn Forsén, börjar 9.9.2015 och 20.1.2016 Seminarium II (Hhr370, 5 sp, max 12 studenter, anmälan på förhand i WebOodi 406732) I-IV, må 16-18, U38 A225, Björn Forsén & Henrika Tandefelt, börjar 7.9.2015 och 18.1.2016 Yrkeslivsorientering och kulturjobb (Hhr340T/Mkk350T, 5 sp, max 25 studenter, anmälan på förhand i WebOodi 403756) I-II fre 12-14, U38 D112, Derek Fewster, Julia von Boguslawski, Pieter Claes & gästföreläsare, 2.10.2015– 18.12.2015 HISTORIA / POSTGRADUALA STUDIER Forskarseminarium (405894) I-IV, må 16-18, U38 A225, Henrik Meinander och Björn Forsén, börjar 7.9.2015 *************************************************************************************** DE FINSKA HISTORIEÄMNENA / GRUNDSTUDIER Roomasta renessanssiin (Hhs110, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406000) I, ma ja ke, 10-12, päärak. aud XIII, paitsi ke 9.9. ja ke 23.9. 12-14 aud XV, Marja-Leena Hänninen ja Antti Ruotsala, 2.9–14.10.2015 Renessanssista Ranskan vallankumoukseen (Hhs120, 10 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406001) II, luento-opetus ma ja ke 10–12, aud XIII, Mirkka Lappalainen, 26.10.–9.12.2015 II, pienryhmät pe 12–14, Lauri Hirvonen (U38 A132), Päivi Pihlaja (U38 A206) ja Jaakko Sivonen (U38 A205), 30.10.–11.12.2015 Ranskan vallankumouksesta nykyaikaan (Hhs130, 10 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406002) III, luento-opetus ma ja ke 10–12, aud XIII, Risto Marjomaa, 18.1–2.3.2016 III, pienryhmät pe 12–14, Janne Lahti (U38 A132) Suvi Leppämäki (U38 A206) ja Henrik Tala (U38 D113), 22.1–4.3.2016 *************************************************************************************** FINLANDS OCH NORDENS HISTORIA / ÄMNESSTUDIER Mannerheimin puolustusneuvostosta jatkosodan päättymiseen – sotilaallisen ja poliittisen johdon historiaa uusien tulkintojen valossa (Hss212D/314/322, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406048) I, ti 12–14 ja ke 14–16 , PR Sali 8, Lasse Laaksonen, 1.9–14.10.2015 Eurooppalainen integraatio ja Suomi II maailmansodan jälkeen (Hss212D/Hyl214B/D, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406048) I-II, ti 16–18 U38 A205, Erkki Teräväinen, 1.9–8.12.2015 1900-luvun Suomen sotien tunnehistoriaa (Hss213A, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa sosiologian koodilla 753460) I-II, to 16–18 F24 Sali 135, koordinaattori Sari Näre, 17.9–10.12.2015 Suurkaupunkikulttuurit Euroopassa (Hyl213D/Hss213B, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406009) I-II, ma 16–18 aud XII, koordinaattori Samu Nyström, 7.9–7.12.2015 14 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 Kärlek, hat, vemod. Känslorna och samhället 1400-1950/Rakkautta, vihaa, kaihoa. Tunteet ja muuttuva yhteiskunta 1400–1950 (Hhr222/221/Hss213C, 5 sp, anmälan på förhand i WebOodi 400935) I-II fre 10-12, U38 A205, Henrika Tandefelt & Anu Lahtinen, 4.9–11.12.2015. Kaksikielinen kurssi. Opiskelija voi suorittaa kurssin tehtävät äidinkielellään (suomi/ruotsi). Post War Europe and Finland in Post War Europe (Hss213D/Hyl214B, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406052) II, ti ja to 12-14 U38 A206, Tapio Bergholm, 27.10.-10.12.2015 Hullaballoos and Their Hangovers: Three Centuries of Alcohol Crises in England (Hhr221/Hyl214C/Hss213A, 5 op, max 12 studenter,anmälan på förhand i WebOodi 400934) II, fre 14-16 U38 A219, Richard Robinson, 30.10–11.12.2015 Heraldiikka historiassa ja nyky-yhteiskunnassa – Heraldikens historia och ställning inom det moderna samhället (Hhr222/Hss213C/Hyl214A, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 400935) II ma 12–14, U38 A205 ja ke 12–14, U38 A132, John Strömberg & Antti Matikkala, 26.10–9.12.2015. Kaksikielinen kurssi. Opiskelija voi suorittaa kurssin tehtävät äidinkielellään (suomi/ruotsi). Ilmasto ja ihminen (Hss211/212B/Hyl214C, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 400829) III, ma ja to 12–14, aud XIII, Mirkka Lappalainen, 18.1–3.3.2016 1800-luvun loppu, Eurooppa ja Venäjä (Hss212C/213A/B/Hyl214D, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406047) III, ti ja to 14–16 U38 A205, Matti Klinge, 19.1–3.3.2016 Saunasta Soteen – suomalaisen terveydenhuollon ja lääkärikunnan historiaa (Hss213A, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406049) III-IV, ke 14–16 aud XIII, Samu Nyström, 20.1–4.5.2016 Tunteiden historia ja politiikka (Hss213B/213C/314/322/Hhh247/Hhr223/222/XAK220/270N/320, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406050) III, ti 12–14 PR aud IV ja to 12–14 aud II, Jani Marjanen, 15.3–3.5.2016 Finland, the world economy, and the Cold War -verkkokurssi (Hss212D/213D/Hyl214C, 5 op, ilmoittautuminen historian valtakunnallisen verkko-opetuksen kautta ajalla 11.12.2015–13.1.2016) IV, Niklas Jensen-Eriksen, 18.3.–5.5.2016 Proseminaarin harjoituskurssit (Hss232, 4 op, maksimiosallistujamäärä 12, ennakkoilmoittautuminen WebOodissa 400844) I-II, ti 10–12, U38 A206, Mirkka Lappalainen, alkaa 8.9.2015 I-II, ma 14–16, U38 A219, Kristina Ranki, alkaa 7.9.2015 (Euroopan historia) Ilmoittautuminen Suomen historian koodilla. III-IV, ma 10-12, U38 A206, Panu Pulma, alkaa 18.1.2016 Proseminaarit (Hss233, 4 op, maksimiosallistujamäärä 12, edellisellä lukukaudella aloittanut ryhmä jatkaa, ei erillistä ilmoittautumista WebOodissa) III-IV, ti, 10–12, U38 A206, Mirkka Lappalainen, alkaa 19.1.2016 III-IV, ma 14–16, U38 A219, Kristina Ranki, alkaa 18.1.2015, (Euroopan historia) I-II, ma 10–12, U38 A206, Panu Pulma, alkaa 7.9.2015 (jatkoa kevään 2015 harjoituskurssista) FINLANDS OCH NORDENS HISTORIA / FÖRDJUPADE STUDIER Erikoismenetelmäkurssi (Hss312/314/322/Hyl313/322 tai sopimuksen mukaan aineopintoja, 5 op, maksimiosallistujamäärä 12, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 400853) I-IV, ti 14–16 U38 A225, Juha Siltala, alkaa 22.9.2015 15 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 Klassikko-lukupiiri (Hss313, 2-5 op, maksimiosallistujamäärä 12, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 400854) I-II, ma 16–18 U38 A219, Ilkka Levä, 7.9–7.12.2015 Toimihenkilökeskusjärjestöjen sukupuolittuneet työmarkkinatodellisuudet itsenäisessä Suomessa (Hss314/322/213D, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 404244) III-IV, ma 16–18, U38 A205, Ilkka Levä, 18.1–2.5.2016 Tunteiden historia ja politiikka (Hss213B/213C/314/322/Hhh247/Hhr223/222/XAK220/270N/320, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406050) III, ti 12–14 PR aud IV ja to 12–14 aud II, Jani Marjanen, 15.3–3.5.2016 Utriosta Keskisarjaan: kuinka historiaa popularisoidaan menestyksekkäästi? (Hyl322/Hss322/314, 5 op, maksimiosallistujamäärä 12, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406036) III-IV, to 10–12 U38 A219, Rose-Marie Peake ja Riikka Pöllä, 21.1.–21.4.2016 Seminaarit (Hss323, 10 op, maksimiosallistujamäärä 12, ennakkoilmoittautuminen syksyllä WebOodissa koodilla 400859) I-IV, ke 12–14, U38 A225, Juha Siltala, alkaa 16.9.2015 ja 20.1.2016 Huom! Seminaariin voi liittyä myös kesken vuoden ottamalla yhteyttä professoriin. I-IV, to 16–18, U38 A225, Panu Pulma, Anu Lahtinen ja Niklas Jensen-Eriksen, alkaa 10.9.2015 ja 21.1.2016 I-II, ma 12–14, U38 A206, Laura Kolbe (Euroopan historia, jatkoa kevään 2015 seminaarista) III-IV, ma 12–14, U38 A206, Laura Kolbe, alkaa 18.1.2016 (Euroopan historia). Ilmoittautuminen Suomen historian koodilla 400859. I-IV, ke 12–14, U38 tila, Lasse Laaksonen, (sotahistoria ja 1900-luvun historia) alkaa 9.9.2015 Gradupiiri (ei erillisiä opintopisteitä, ilmoittautumiset I-IV, ti 16–18, U38 A225, Panu Pulma, Anu Lahtinen ja Niklas Jensen-Eriksen suoraan ohjaajille) FINLANDS OCH NORDENS HISTORIA / POSTGRADUALA STUDIER Tutkijaseminaarit (405892) I-IV, to 14–16, U38 A225, Panu Pulma, Juha Siltala, Niklas Jensen-Eriksen III-IV, pääsääntöisesti ti 16–18, U38 A219, Laura Kolbe I-IV, ke 12–14, U38 A219, Lasse Laaksonen, (sotahistoria ja 1900-luvun historia) *************************************************************************************** ALLMÄN HISTORIA / ÄMNESSTUDIER Renaissance intellectual history (Hyl214A, 5 op, maksimiosallistujamäärä 12, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406010) I intensiivijakso, ma-pe 10–15 U38 A219, Jaska Kainulainen, 24.8–28.8.2015 Aatehistorian klassikoita Machiavellista Marxiin (Hyl214A, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406010) I, ma ja ke 12–14 aud XIII, Sami-Juhani Savonius-Wroth, 2.9–14.10.2015 Yhdysvaltain lännen historiaa (Hyl211, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406003) I, to ja pe 14–16 aud XIII, Janne Lahti, 3.9–16.10.2015 Suurkaupunkikulttuurit Euroopassa (Hyl213D/Hss213B, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406009) I-II, ma 16–18 aud XIII, koordinaattori Samu Nyström, 7.9–7.12.2015 16 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 Eurooppalainen integraatio ja Suomi II maailmansodan jälkeen (Hss212D/Hyl214B/D, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406048) I-II, ti 16–18 U38 A205, Erkki Teräväinen, 1.9–8.12.2015 Eurooppalaisia kysymyksiä (Hyl212/214D, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406005) II, ma 16–18 ja pe 14–16, U38 F211, Heikki Mikkeli, 26.10–11.12.2015 Mexican history (Hyl211/214B, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406003) II, ma 10–12 PR Sali 21 (paitsi 9.11. PR aud XVI) ja ke 10–12 PR Sali 15, Adriana Fabritius, 26.10–9.12.2015 Kansainvälisten suhteiden kulttuurihistoria Euroopassa Westfalenin rauhasta vallankumoukseen (Hyl214A/B/D, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406010) II, ti ja to 12–14, U38 A205, Charlotta Wolff, 27.10–8.12.2015 Ranskan Pitkä 1100-luku (Hyl213A/212/214D/Hke120/130/140, 5 op, maksimiosallistujamäärä 12, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406006, kurssi vaatii ennakkoilmoittautumisen suoraan sähköpostitse luennoitsijalle) II, ti ja to 12–14, U38 A219, Samu Niskanen, 27.10–10.12.2015 Maailmanhistorian rakenteet (Hyl211, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406003) II, ma ja ke 12–14 aud XII, Risto Marjomaa, 26.10–9.12.2015 Hullaballoos and Their Hangovers: Three Centuries of Alcohol Crises in (Hhr221/Hyl214C/Hhs213A, 5 op, max 12 studenter,anmälan på förhand i WebOodi 400934) II, fre 14-16 U38 A219, Richard Robinson, 30.10–11.12.2015 England Sota, saalis ja Jumalan kunnia: Keskiaikaiset kronikat itäisessä ja läntisessä Euroopassa (Hyl213A/Hke110/120/151E, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406006) II, ti ja to 14–16 aud IV, Mari Isoaho ja Sini Kangas, 27.10–10.12.2015 Valistuksen aatehistoriaa (Hyl214A/322, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406010, max. 15) II-III, ti 16–18, U38 A206, Kari Saastamoinen, 27.10.2015–1.3.2016 Post War Europe and Finland in Post War Europe (Hss213D/Hyl214B, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406052) II, ti ja to 12-14 U38 A206, Tapio Bergholm, 27.10–10.12.2015 Neuvostoliiton ja Saksan miehitykset sekä itsemääräämispyrkimykset Baltiassa (Hyl214B/D, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa Aleksanteri-instituutin koodilla 94341) II, to 16–18 ja pe 14–16 PR Sali 15, Seppo Vepsäläinen, 29.10–11.12.2015 Roomalainen identiteetti tasavallasta keisarikaudelle (Hyl214A/Dla322.5, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406010) III intensiivijakso, ma-pe 10–13 U40 Sali 13, Elina Pyy, 4.1–15.1.2016 Sydänkeskiajan maailman aate- ja kulttuurihistoriaa (Hyl213A/214A/Hke140, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406006) III, ti ja pe 12–14 aud XIII, Antti Ruotsala, 19.1–4.3.2016 Nationalismit ja historiapolitiikka: erityiskohteena Keski-Eurooppa (Hyl214E/Hss213C, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406014) III-IV, ma 10–12, U38 A205, Laura Kolbe, 18.1–2.5.2016 Latinalaista paleografiaa ja kirjahistoriaa antiikista keskiajalle (Hhh247/Hyl214A/ Hke120/140, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 405804) III-IV, ma 16–18, PR Sali 8, Samu Niskanen ja Anneli Luhtala, 18.1–2.5.2016 Cities in Globalicing World AD 1000-2000 (Hyl213D, 4 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406009) 17 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 III, ke ja to 12–14 U38 A205, Peter Clark, 20.1–3.3.2016 Kylmää kyytiä – Kahtia jakautuva Eurooppa 1940- ja 1950-luvuilla (Hyl214D/B/212/Hss212D, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406013) III-IV, ti 16–18 U38 A205, Erkki Teräväinen, 19.1–3.5.2016 Ilmasto ja ihminen (Hhs211/212B/Hyl214C, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 400829) III, ma ja to 12–14, aud XIII, Mirkka Lappalainen, 18.1–3.3.2016 Historiankirjoitus ja historian käyttö antiikin Roomassa (Hyl214E/A, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406014) IV, ti ja to 14–16, aud XIII, Marja-Leena Hänninen, 15.3–28.4.2016 Poliittinen yhteisö, hyvä elämä ja sivistys Platonin Ateenasta Schillerin Weimariin (Hyl214A/D/212, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406010) IV, ma ja ke 12–14, U38 A205, Sami-Juhani Savonius-Wroth ja Markku Kekäläinen, 14.3–4.5.2016 Social history of the WW II (Hyl214C, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406012) II, ma ja ke 12–14 aud XII, Risto Marjomaa, 14.3–4.5.2016 Arjen ja yksityiselämän historiaa Euroopassa 1650–1914 (Hyl214C/322, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406012) IV intensiivijakso, ma-pe 10–15, U38 A219, Johanna Ilmakunnas, 30.5–3.6.2016 Praktikum-kurssit (Hyl232, 4 op, maksimiosallistujamäärä 12, ennakkoilmoittautuminen WebOodissa koodilla 400902) III-IV, ke 16–18,U38 A206, Samu Niskanen, alkaa 20.1.2016 (painopiste: vanhemmat ajat) I-II, ma 14–16, U38 A219, Kristina Ranki, alkaa 7.9.2015 (Euroopan historia) Ilmoittautuminen Suomen historian koodilla. I-II, pe 12–14, U38 A219, Risto Marjomaa, alkaa 4.9.2015 Proseminaarit (Hyl233, 4 op, maksimiosallistujamäärä 12, edellisellä lukukaudella aloittanut ryhmä jatkaa, ei erillistä ilmoittautumista WebOodissa) I-II, ke 16–18, U38 A206, Samu Niskanen, alkaa 9.9.2015 (jatkoa kevään 2015 praktikumista) III-IV, ma 14–16, U38 A219, Kristina Ranki, alkaa 18.1.2015 (Euroopan historia) III-IV, pe 12–14, U38 A219, Risto Marjomaa, alkaa 22.1.2016 ALLMÄN HISTORIA / FÖRDJUPADE STUDIER Tekstintulkinnan taito (Hyl313/Hhh247, 5 op, maksimiosallistujamäärä 20, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 400911) I-II, ke 14–16 U38 A206, Heikki Mikkeli, 2.9–9.12.2015 Erikoismenetelmäkurssi (Hss312/314/322/Hyl313/322 tai sopimuksen mukaan aineopintoja, 5 op, maksimiosallistujamäärä 12, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 400853) I-IV, t1 16–18 U38 A225, Juha Siltala, alkaa 22.9.2015 Ympäristöhistorian lukupiiri (Hyl312/Hyl313/Hhh247, 5 op, maksimiosallistujamäärä 12, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 400910) I, to 10–12 U38 A219, Paula Saari, 3.9–15.10.2015 Sukupuolihistorian lukupiiri (Hyl312/Hyl313/Hhh247, 5 op, maksimiosallistujamäärä 12, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 400910) II, to 10–12 U38 A219, Soile Ylivuori, 29.10–10.12.2015 Valistuksen aatehistoriaa (Hyl214A/322, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406010, max. 15) II-III, ti 16–18, U38 A206, Kari Saastamoinen, 27.10.2015–1.3.2016 18 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 Utriosta Keskisarjaan: kuinka historiaa popularisoidaan menestyksekkäästi? (Hyl322/Hss322/314, 5 op, maksimiosallistujamäärä 12, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406036) III-IV, to 10–12 U38 A219, Rose-Marie Peake ja Riikka Pöllä, 21.1–21.4.2016 Settler colonialism (Hyl312/322, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 400910) III, ma ja pe 14–16, aud XIII, Janne Lahti, 14.3–6.5.2016 Arjen ja yksityiselämän historiaa Euroopassa 1650–1914 (Hyl214C/322, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406012) IV intensiivijakso, ma- pe 10–15, U38 A219, Johanna Ilmakunnas, 30.5–3.6.2016 Seminaarit (Hyl323, 10 op, maksimiosallistujamäärä 12, ennakkoilmoittautuminen syksyllä WebOodissa 400916) I-IV, pe 12–14 U38 A225, Kari Saastamoinen, alkaa 4.9.2015 (painopisteet: Euroopan historia ennen vuotta 1800 ja aatehistoria) I-IV, to 16–18, U38 A206, Heikki Mikkeli, alkaa 3.9.2015 (vuoden 1800 jälkeinen historia) I-II, ma 12–14, U38 A206, Laura Kolbe (Euroopan historia, jatkoa kevään 2015 seminaarista) III-IV, ma 12–14, U38 A206, Laura Kolbe, alkaa 18.1.2016 (Euroopan historia). Ilmoittautuminen Suomen historian koodilla 400859. Gradupaja (ei erillisiä opintopisteitä, ilmoittautumiset suoraan ohjaajalle) I-IV, ke 16–18, U38 A219, Heikki Mikkeli ALLMÄN HISTORIA / POSTGRADUALA STUDIER Tutkijaseminaarit (405893/405892) I-IV, pääsääntöisesti pe 16-, U38 A225, Kari Saastamoinen I-IV, pääsääntöisesti ?? U38 A219, yleisen historian professori (ja Laura Kolbe?) *************************************************************************************** MEDELTIDSFORSKNING Pitkä 1100-luku (Hyl213A/212/214D/Hke120/130/140, 5 op, maksimiosallistujamäärä 12, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406006, kurssi vaatii ennakkoilmoittautumisen suoraan sähköpostitse luennoitsijalle) II, ti ja to 12–14, U38 A219, Samu Niskanen, 27.10–10.12.2015 Sota, saalis ja Jumalan kunnia: Keskiaikaiset kronikat itäisessä ja läntisessä Euroopassa (Hyl213A/Hke110/120/151E, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406006) II, ti ja to 14–16 aud IV, Mari Isoaho ja Sini Kangas, 27.10–10.12.2015 Sydänkeskiajan maailman aate- ja kulttuurihistoriaa (Hyl213A/214A/Hke140, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa koodilla 406006) III, ti ja pe 12–14 aud XIII, Antti Ruotsala, 19.1–4.3.2016 Latinalaista paleografiaa ja kirjahistoriaa antiikista keskiajalle (Hhh247/Hyl214A/Hke120/140, 5 op, ilmoittautuminen WebOodissa antiikin kielten ja kulttuurien koodilla 405804) III-IV, ma 16–18, PR Sali 8, Samu Niskanen ja Anneli Luhtala, 18.1–2.5.2016 *************************************************************************************** 19 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 Studieavsnitt, litteratur och ansvariga lärare 1.8.2015–31.7.2017 I listan under hittar du de olika studieavsnittens litteratur och vilken lärare som är ansvarig för vilket studieavsnitt. Den sexsiffriga koden vid varje avsnitt är dess kod i WebOodi och du hittar lämpliga kurser för varje avsnitt genom att söka på WebOodi direkt med den. GRUNDSTUDIER 25 SP Från antikens värld till medeltidens ände, 5 sp, HHR111, 403746 Ansvarsperson: Henrika Tandefelt Avsnittets mål är att erbjuda allmänna kunskaper i äldre historia och ge studenterna en grundberedskap att hantera historiska perioder och teman. Litteratur: Valda delar ur Allmän historia 1-2 (Almqvist och Wiksell) och Finlands historia 1 (Schildts förlag). Från humanismens era till vår egen tid, 5 sp, HHR112, 403747 Ansvarsperson: Henrika Tandefelt Avsnittets mål är att erbjuda allmänna kunskaper i nyare tidens historia och ge studenterna en grundberedskap att hantera historiska perioder och teman. Litteratur: Valda delar ur Allmän historia 3-4 (Almqvist och Wiksell) och Finlands historia 2-3 (Schildts förlag). Essäkurs, 5 sp, HHR113, 400922 Ansvarsperson: Anette Forsén Avsnittets mål är att erbjuda allmänna kunskaper i 1900-talets historia och att lära studerandena att argumentera och skriva texter om historiska teman. Kursen är en skrivkurs som koncentrerar sig på 1900- och 2000-talet. Litteratur: Bland annat valda delar ur Allmän historia 5 (Almqvist och Wiksell) och Finlands historia 4 (Schildts förlag). Nutidshistoria, 5 sp, HHR120 406298 Ansvarsperson: Henrika Tandefelt Avsnittets mål är att ge studenterna grundläggande kunskaper i den nutidshistoriska forskningen metoder och källmaterial. Litteratur: Garton Ash, Timothy: History of the Present: Essays, Sketches and Despatches from Europe in the 1990s (2000). Även på svenska: Samtidens historia. Rapporter från Europa vid 1900-talets slut. Meinander, Henrik: ”Journalistik med fotnoter? Problem i samtidshistorisk forskning”, Sphinx, Finska Vetenskaps-Societetens årsbok 2003-2004, Helsingfors 2004, pp. 83-90. Rashidi, Yasmine: The Battle for Egypt: Dispatches from a Revolution (2012 e-book only) Ryan, Johnny: A History of the Internet and the Digital Future (2010) Östersjöregionens historia, 5 sp, HHR130, 400923 Ansvarsperson: Björn Forsén Avsnittets mål är att ge studerandena grundläggande kunskaper om Östersjöregionens allmänna historia. Litteratur: Klinge M., Itämeren maailma (även på sv.; 2 sp), samt en av följande enligt överenskommelse: Kirby D., Northern Europe in the Early Modern Period. The Baltic World 1492-1772 (även på sv.; 3 sp) Palmer A., Northern Shores: A History of the The Baltic Sea and its Peoples (3 sp) Maciejewski W. (ed), Baltic Sea Region. Cultures, Politics and Societies (3 sp) Gerner K. & Karlsson K-G., Nordens Medelhav. Östersjöområdet som historia, myt och projekt (3sp) 20 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 ÄMNESSTUDIER Västeuropas historia, 5 sp, HHR211, 400928 Ansvarsperson: Björn Forsén Avsnittets mål är att ge studenterna grundläggande kunskaper i Västeuropas historia. Litteratur: Pagden, A. (ed.): The Idea of Europe (2 sp) samt en av följande: Schama, S.: Mellan Gud och mammon. Nederländerna under guldåldern 1570-1670 (3 sp) Davis, N.: Europe a history (valda delar för 3 sp) Bartlett, R.: The Making of Europe. Conquest, Colonization and Cultural Change 950-1350 London (3 sp) Centraleuropas historia, 5 sp, HHR212, 400929 Ansvarsperson: Henrika Tandefelt Avsnittets mål är att ge studenterna grundläggande kunskaper i Centraleuropas historia. Litteratur: Johnson, L. R.: Central Europe, enemies, neighbors, friends (2 sp) samt en av följande: Gerner, K.: Centraleuropas historia (3 sp) Sedler, J.: East Central Europe in the Middle Ages (3 sp) Elias, N.: Studien über die Deutschen (även på fi; 3 sp) Rysslands och Östeuropas historia, 5 sp, HHR213, 400930 Ansvarsperson: Henrika Tandefelt Avsnittets mål är att ge studenterna grundläggande kunskaper i Rysslands och Östeuropas historia. Litteratur: Pipes, R.: Russia under the old regime samt en av följande: Engman, M.: Pietarinsuomalaiset; Hosking, G.: Russia and the russians: a history; Zetterberg, S.: Viron historia. Medelhavsvärldens historia, 5 sp , HHR214 , 400931 Ansvarsperson: Björn Forsén Avsnittets mål är att ge studenterna grundläggande kunskaper i Medelhavsvärldens historia. Litteratur: Abulafia, D. (ed.): The Mediterranean in History (2 sp) samt 3 sp av följande: Horden, P. & Purcell, N.: The corrupting sea (3 sp) Braudel, F.: Medelhavet, del I (1 sp) Braudel, F.: Medelhavet, del II (1 sp) Garnsey, P.: Famine and food supply in the Graeco-Roman world: responses to risk and crisis (2 sp) Inalcik, H.: The Ottoman empire: the classical age 1300-1600 (1 sp). Ekonomisk och socialhistoria, 5 sp, HHR221, 400934 Ansvarsperson Björn Forsén Avsnittets mål är att ge studenterna grundläggande kunskaper i ekonomisk och socialhistoria. Litteratur: Cameron, R.: A concise economic history of the world from paleolithic times to the present (även på sve, 3 sp) Livi-Bacci, M.: A concise history of world population. (1 sp) Stearns, P.N.: The industrial revolution in world history. (1 sp) Cipolla, C.: (ed.) Before the industrial revolution. European society and economy 1000-1700. (2 sp) Stearns, P.N. & Chapman, H.: European society in upheaval. Social history since 1750. (3 sp) Braudel, F.: Civilisationer och kapitalism 1400-1800 I. Vardagslivets strukturer. (3 sp) Alföldy, G.: The social history of Rome. (1 sp) Kuisma, M.: Metsäteollisuuden maa. Suomi, metsät ja kansainvälinen järjestelmä 1620-1920. (3 sp) 21 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 Magnusson, L.: Sveriges ekonomiska historia. (3 sp) Engman, M.: S:t Petersburg och Finland: migration och influens 1703-1917. (3 sp) Jutikkala, E.: Kuolemalla on aina syynsä.(1 sp) Hirdman, Y.: Den socialistiska hemmafrun och andra kvinnohistorier. (1 sp) Ollila, A.: Jalo velvollisuus: virkanaisena 1800-luvun Suomessa. (1 sp) Holt, R.: Sport and the British. A modern history. (2 sp) Idé- och kulturhistoria, 5 sp, HHR222, 400935 Ansvarsperson: Derek Fewster Avsnittets mål är att ge studenterna grundläggande kunskaper i idé- och kulturhistoria. Litteratur: Bevir, M.: The logic of the history of ideas. (3 sp) Friedell, E.: Kulturhistoria: från svarta döden till världskriget, del 3. (2 sp) Klinge, M.: Den politiske Runeberg. (3 sp) Said, E.: Orientalism. (3 sp) La Capra, D. & Kaplan S. (ed): Modern European intellectual history: reappraisals and new perspectives (3 sp) Berlin, I.: Liberty. (3 sp) Suomen kulttuurihistoria, del 1-5 (valda delar för 3 sp) Hyvärinen, M. (toim.): Käsitteet liikkeessä. (3 sp) Liedman, S-E: I skuggan av en framtid: modernitetens idéhistoria. (3 sp) Steiner, G.: Errata. An examined life. (2 sp) Peltonen, M.: The duel in early modern Europe: civility, politeness, and honour. (3 sp) Fazlhashemi, M. & Öckerman, A. & Ambjörnsson, R. (red.): Vidgade vyer. Globalt perspektiv på idéhistoria. (3 sp) Berman, M.: Allt som är fast förflyktigas. Modernism och modernitet. (3 sp) Smeds, K. Helsingfors-Paris: Finlands utveckling till nation på världsutställningarna 1851-1900 (3 sp) Burke, P.: Varieties of cultural history. (3 sp) Eriksson, G. & Fränsgmyr, T.: Idéhistoriens huvudlinjer. (2 sp) Politisk historia, 5 sp, HHR223, 400936 Ansvarsperson: Henrika Tandefelt Avsnittets mål är att ge studenterna grundläggande kunskaper i politisk historia. Litteratur: Jussila, O.: Suomen suurruhtinaskunta 1809-1917. (del I, 3 sp) Englund, P.: Den oövervinnerlige. Om den svenska stormaktstiden och en man i dess mitt. (3 sp) Ferguson, N.: The pity of war. (3 sp) (även på ty, fi) Klinge, M.: Vihan veljistä valtiososialismiin: yhteiskunnallisia ja kansallisia näkemyksiä 1910- ja 1920luvuilta (1 sp) Meinander, H.: Den nödvändige grannen: studier & inlägg. (2 sp) Garton Ash, T.: Samtidens historia: rapporter från Europa vid 1900-talets slut. (2 sp) Vihavainen, T.: Stalin ja suomalaiset. (3 sp) Alapuro, R.: Suomen synty paikallisena ilmiönä. (3 sp) Hobsbawn, E.: The Age of Extremes. (3 sp) (även på sv, fi) Kennedy, P.: The Rise and the Fall of the great Powers (4 sp) Screen, J.: Mannerheim (del I eller II, 2 sp) Lappalainen, M.: Suku, valta, suurvalta. Creutzit 1600-luvun Ruotsissa ja Suomessa (3 sp) Engman, M.: När imperier faller. Studier kring riksupplösningar och nya stater. (2 sp) Stenius, H.: Frivilligt, jämlikt, samfällt. Föreningsväsendets utveckling i Finland fram till 1900-talets början med speciell hänsyn till massorganisationsprincipens genombrott. (3 sp) Barton, H. A.: Scandinavia in the revolutionary era, 1760-1815. (3 sp) Alapuro, R. & al (toim.), Kansa liikkeessä. (3 sp). Global historia, 5 sp, HHR224, 403745 Ansvarsperson: Derek Fewster 22 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 Avsnittets mål är att ge studenterna grundläggande kunskaper i globalhistoria. Litteratur: Bayly, C.A.:The Birth of the Modern World, 1780-1914 (3 sp) Ferguson, N.: The Cash Nexus: Money and power in the Modern World (2 sp) Fernadez-Arnesto, F.: Pathfinders: A Global History of Exploration (3 sp) Hobson, J.M.: The Eastern Origins of Western Civilization (även på svenska, 2 sp) Hopkins, A.G. (ed.): Globalization in World History (2 sp) Livi Bacci, M.: A Concise History of World Populations (3rd ed 2001, 1 sp) Muenkler, H.: Imperier. Världsherraväldets logik. Från Romarriket till Förenta Staterna (även på tyska, 1 sp) Pomeranz, K.: The Great Divergence: China, Europe and the Making of the Modern World Economy (2 sp) Individuell studieplan ISP, 1 sp, HHR231, 406299 Ansvarsperson: Henrika Tandefelt Studerande ska planera och formulera en verkställbar studieplan för kandidatexamen. Historiebruk och historiepolitik, 5 sp, HHR232, 406300 Ansvarsperson: Derek Fewster Avsnittets mål är att fördjupa studerandenas kritiska förståelse för historiebruk i vardagslivets historiekultur, i politiska restitutionsdebatter och historierevisionistiska trender, i omtvistade nationella kulturarvsfrågor och i den moderna upplevelseindustrin (t.ex. film, datorspel och reklamer). Avsikten är att studeranden efter kursen: - Känner till ämnets terminologi och kan förklara dess begreppsapparatur. - Behärskar centrala drag av forskningens historiografiska utveckling. - Själv kan kritiskt analysera aktuella frågor gällande det kollektiva minnet och den offentliga historian. - Har vetenskapliga verktyg för att själv kunna reflektera över frågor som berör det moderna historiemedvetandet. Litteratur: Aronsson, P. (red.): Makten över minnet: historiekultur i förändring Aronsson, P.: Historiebruk - att använda det förflutna (2004) Ferro, M.: The Use and Abuse of History or How the Past is taught to Children Historisk tidskrift för Finland 1/2005 [=temanummer Historiens användning] Jönsson, L-E (red. m.fl.): Kanon och kulturarv: Historia och samtid i Danmark och Sverige Karlsson, K-G & Zander, U (red.): Historien är nu: En introduktion till historiedidaktiken Lowenthal, D.: The Past is a Foreign Country (1999, även andra uppl.) Macmillan, M.: Uses and Abuses of History Zerubavel, E.: Time maps: Collective Memory and the Social Shape of the Past Övrigt studiematerial för hemuppgifter anmäls under kursen. Digitala källor och medier, 5 sp, HHR233, 406301 Ansvarsperson: Derek Fewster Avsnittets mål är att fördjupa studerandenas kritiska förståelse för digitala materialsamlingar, digitalisering av text, ljud, bild, föremål och rörlig bild för historiska ändamål, digitaliseringsprinciper och upphovsmannsfrågor, digitala källors trovärdighet och tillförlitlighet samt digitala miljörekonstruktioner. Avsikten är att studeranden efter kursen: - Har ökad förståelse för digital teknik och kultur i allmänhet. - Har goda färdigheter att söka och hantera digitala material vid forskning. - Har färdigheter att använda digitala kommunikations- och publikationskanaler. Litteratur: Kursen är en undervisningskurs, studiematerial för avsnittet anmäls under kursen. Proseminariets övningskurs, 4 sp, HHR234, 400940 Ansvarsperson: Henrika Tandefelt Avsnittets mål är att förbereda studenternas proseminariestudier samt att inöva goda skriftliga färdigheter och god historisk argumentation. Kursen avläggs genom deltagande i ett seminarium, studiematerial anmäls under kursen. 23 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 Proseminarium, 4 sp, HHR235, 400941 Ansvarsperson: Henrika Tandefelt Målet med avsnittet är att studenterna lär sig att kritiskt författa och opponera vetenskapliga uppsatser. Deltagarna i proseminariet skriver under seminarieledarens handledning en vetenskaplig uppsats samt fungerar som opponent. Kandidatavhandling, 6 sp, HHR236, 400942 Ansvarsperson: Henrika Tandefelt Avsnittets mål är att lära studerandena prestera en språkligt duglig och vetenskapligt publiceringsduglig uppsats. Studerande med historia som huvudämne omarbetar proseminarieuppsatsen enligt handledarens instruktioner till ett examensarbete. Introduktion till historieforskning, 5 sp, HHH241, 406015 Ansvarsperson: Björn Forsén Studieavsnittet ger den studerande baskunskaper om historieforskningens natur, metoder och utveckling som vetenskap. Kursen är en föreläsningskurs, studiematerial anmäls under kursen. Historieskrivningens historia, 5 sp, HHH242, 406016 Ansvarsperson: Björn Forsén Studieavsnittet ger den studerande en uppfattning om hur historieskrivningen utvecklats från antiken till vår tid. Kursen ger en inblick i den finländska och västerländska historieskrivningens historia. Litteratur: Woolf Daniel: A Global History of History Ahtiainen Pekka och Tervonen Jukka: Menneisyyden tutkijat ja metodien vartijat: matka suomalaiseen historiankirjoitukseen Metodstudier, 3 sp, HHH243, 406017 Ansvarsperson: Henrika Tandefelt Studieavsnittet ger perspektiv på de historieforskningsmetoder som används inom ämnena samt presenterar angreppssätt, tar upp olika metodproblem som är karaktäristiska för forskningen och lär ut grunderna i historieforskningens arbetssätt. Avsnittet ger den studerande en allmän uppfattning om historia som vetenskap i förhållande till andra human- och samhällsvetenskaper. Litteratur: Jordanova, L. J: History in practice samt två av följande: Lappalainen, J.: Haluatko historiankirjoittajaksi? Gothoni, R. (toim.): Att förstå inom humaniora Immonen, K. & Leskelä-Kärki, M.: Kulttuurihistoria. Johdatus tutkimukseen Haapala, P.: Sosiaalihistoria. Johdatus tutkimukseen Cipolla, C.: Between History and Economics. An Introduction to Economic History Nevakivi, J. & Hentilä, S. & Haataja, L.: Johdatus poliittiseen historiaan / Introduktion till politisk historia Arbetslivsstudier, 2 sp, HHH244, 406018 Ansvarsperson: Antti Aalto Avsnittets mål är att den studerande bekantar sig med olika arbetsuppgifter inom historiebranschen och andra potentiella branscher och utvecklar sin förmåga till karriärplanering. Studiematerial delas ut under kursen. Historiska källmaterial och övningar, 5 sp, HHH245, 406019 Ansvarsperson: Derek Fewster De studerande lär sig hitta, använda sig av och tolka historiska arkivkällor och annat material. De lär sig också tyda handskrift från tiden före 1800 talet. Kursen är en föreläsningskurs, material delas ut på kursen. 24 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 Paleografi och arkivkurs, 5 sp, HHH246, 406020 Ansvarsperson: Derek Fewster Den studerande lär sig läsa och tyda skrift som användes före 1800-talet och som avviker från dagens samt får en uppfattning om språket och terminologin. I studieavsnittet ingår arkivstudier. Kursen är en föreläsningskurs, material delas ut på kursen. Den studerande deltar i undervisning som ordnas av historieämnena eller, om den aktuella kursen är central för studierna, i undervisning som ordnas av andra ämnen. Kurserna i vetenskapsfilosofi och metodkurserna i den studiehelhet som behandlar kulturarv godkänns som prestation. Valfria metodstudier, 5 sp, HHH247, 406021 Ansvarsperson: Derek Fewster Den studerande gör sig förtrogen med teorilitteratur, metodologier och forskningsexempel från ett av historiens delområden enligt eget val. FÖRDJUPADE STUDIER 80 SP Individuell studieplan ISP, 1 sp, HHR310, 403493 Ansvarsperson: Björn Forsén Den studerande planerar och formulerar en verkställbar studieplan för magisterexamen. Historiografi och historiska teorier, 14 sp, HHR350, 403733 Ansvarsperson: Björn Forsén Avsnittets mål är att ge studenterna fördjupade kunskaper om historiografi och historiska teorier. Litteratur: Hobsbawm, E.: On History (2 sp) Ferguson, N. (ed.): Virtual History: Alternatives and Counterfactuals (3 sp) Hirdman, Y: Genus: om det stabilas föränderliga former (1 sp) Peltonen, M.: Mikrohistoriasta (1 sp) Burke, P. (ed.): New Perspectives on Historical Writing (2 sp) Burke, P.: Vad är kulturhistoria? (1 sp) Jenkins, K.: Re-thinking History (1 sp) Tosh, J. (ed.): Historians on History: An Anthology (2 sp) Gay, P.: Freud for Historians (2 sp) Koselleck, R.: Erfarenhet, tid och historia. Om historiska tiders semantik (1 sp) Torstendahl, R. (ed.): An Assessment of Twentieth-Century Historiography (2 sp) Darnton, R.: The Great Cat Massacre and Other Episodes in French Cultural History (2 sp) Wittkau, A.: Historismus. Zur Geschichte des Begriffes und des Problems (2 sp) Evans, R.: In Defence of History (2 sp) Meyer, F. & Myhre, J.E. (ed.): Nordic Historiography in the 20th Century (2 sp) Hentilä, S.: Jaettu Saksa, jaettu historia. Kylmä historiasota 1945-1990 (3 sp) Tommila, P.: Suomen historiankirjoitus. Tutkimuksen historia (2 sp) Seminarium I, 10 sp, HHR320, 400946 Ansvarsperson: Björn Forsén Avsnittets mål är att studenterna fördjupar sina kunskaper i att kritiskt författa och opponera vetenskapliga uppsatser, samtidigt stödjande deras pro gradu-arbete. Deltagarna i seminariet skriver under seminarieledarens handledning en vetenskaplig uppsats samt fungerar som opponent. Seminarium II, 5 sp, HHR370, 406732 Ansvarsperson: Björn Forsén Att studenten ytterligare fördjupar sina kunskaper i att kritiskt författa och opponera vetenskapliga uppsatser, samtidigt slutförande sitt pro gradu-arbete. Avläggs genom aktiv närvaro och skrivuppgifter. Kan inte tenteras. Avhandling pro gradu, 40 sp, HHR800, 400947 25 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 Ansvarsperson: Björn Forsén Målet med avsnittet är en färdigställd pro gradu -avhandling i historia Orienterande studier för arbetslivet, 5 sp, HHR340T, 404239 Ansvarsperson: Antti Aalto Avläggs genom deltagande i en arbetslivsorienterad kurs. Arbetspraktik, 5 sp HHR340H 404240 Ansvarsperson: Antti Aalto Studeranden avlägger en överenskommen 3 månader lång arbetspraktik. Efter att arbetet avslutats författar studenten en rapport enligt läroämnets anvisningar. Specialiseringsstudier, 5 sp, HHR360, 406734 Ansvarsperson: Björn Forsén Målet med avsnittet är att studeranden erhåller fördjupade kunskaper i något skräddarsytt specialiseringsfält. Avläggs enligt överenskommelse med handledaren. Personal vid historia Henrik Meinander FD, professor i historia och forskningsledare, tjänstledig 1.8.2015Arbetsrum på Unionsgatan 38 A, 2 vån. Mottagning: enligt överenskommelse E-post: henrik.meinander(at)helsinki.fi Forskningsintressen I början av min forskarbana fokuserade jag på idrottshistoria, men småningom kom en allt större del av min forskning att beröra politisk historia, historiografi och olika aspekter av Finland i andra världskriget. Ett annat av mina särintressen har varit författandet av översiktsverk. För närvarande leder jag ett forskningsprogram om demokratins drivkrafter i Finland och Sverige mellan 1890 och 2020, som engagerar elva forskare och ska utmynna i många artiklar och böcker. Det ena intresset har således avlösts av det andra, men gäller det att hitta en röd tråd i min forskning så är det kanske min fascination över idéernas socialhistoria. Idéerna får med andra ord sin betydelse, drivkraft och riktning av det specifika sammanhanget. Därför har jag på senaste tiden gärna opererat med begreppet ”känslolandskap” för att framhäva hur olika en viss epok eller händelse kan upplevas av samtida aktörer. 26 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 Björn Forsén FD, tf professor i historia 1.8.2015Arbetsrum på Unionsgatan 38 A, 2 vån. Mottagning: to 14-16 E-post: bjorn.forsen(at)helsinki.fi Forskningsintressen Efter 10 år som forskare vid Finlands Akademi och utländska universitet (Heidelberg, Harvard och Lund) tillträdde jag 2003 tjänsten som universitetslektor i historia. Sedan dess har jag varit direktor för Finlands Athen-institut (2004-2007) och tf. professor i historia (2007-2010). Forskningsmässigt är jag intresserad av transnationella och tvärvetenskapliga frågeställningar, främst rörande äldre tiders historia, även om jag också har skrivit om t.ex. reseskildringar från Grekland på 1800- och 1900talen samt finsk-tyskt militärsamarbete under 1920- och 30-talet. Balkans och Medelhavsvärldens historia, premoderna statsbildningar, speciellt stadsstater och imperier, men också ekonomiska och socialhistoriska aspekter såsom demografi, bosättningsmönster samt urbana och agrara levnadsförhållanden ligger mig nära om hjärtat. Jag har i flera år lett forskningsprojekt i Grekland och Albanien. För tillfället ägnar jag mig också åt svenska legosoldater i venetiansk sold under 1600- och början av 1700-talet. Fritidsintressen: Bergsvandring, skönlitteratur, matlagning och gott vin. Dolda talanger: Ekonom och tonårsfar. Derek Fewster FD, universitetslektor i historia samt magisterprogrammet Kultur och kommunikation Arbetsrum på Unionsgatan 38 A, 2 vån. Mottagning: torsdagar 11-12 E-post: derek.fewster(at)helsinki.fi Forskningsintressen Efter många värv som arkeolog, historieforskare, folkbildare, redaktör, administratör och lärare vid universitetet disputerade jag 2006 med en avhandling om den finska nationalismens behov av äkthet och forntidsidentiteter. Sedan dess har jag arbetat som assistent, forskardoktor och universitetslektor vid det historiska läroämnet, med det anknutna Magisterprogrammet Kultur och kommunikation som mitt andra skötebarn. Mina intressen är många och besynnerliga. Efter dykningar i kulturlandskapsforskning, kartografi, kronologi, medeltidsstudier, etnicitetsdefinitioner och kulturarvsfrågor har jag på senare tider drivit mera in i historiekultur, historiebruk och i synnerhet digitala rekonstruktioner och olika former av historisk ludologi, d.v.s. spelforskning, både när det gäller datorspel och bordsspel. Cyklist, familjefar, rollspelare, mjölkdrickare. Gillar: H. P. Lovecraft, Andrzej Sapkowski, Terry Pratchett, Oscar Wilde, Fallout, miniatyrmodeller, Monty Python, japansk film, slavisk popmusik, Gary Larson. 27 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 Henrika Tandefelt FD, docent, tf universitetslektor i historia 1.8.2015Arbetsrum på Unionsgatan 38 A Mottagning: 13-14 E-post: henrika.tandefelt(at)helsinki.fi Forskningsintressen Jag är filosofie doktor och docent i historia, och har arbetat som forskare och som redaktör för olika verk sedan jag disputerade 2007. Inför hösten 2015 tillträder jag som vikarierande universitetslektor i historia. Som forskare har jag arbetat med 1700- och 1800talsteman, med fokus på det svenska riket och norra Europa. Min doktorsavhandling handlar om politikens och härskandets kulturhistoria. Jag ville föra in sådant som fester, ceremonier, dikt, arkitektur och konst och hovets bling-bling – som ordnar och tillfällesdikter – i vår förståelse av politik. Avhandlingen handlar om det sena 1700-talet, och senare skrev jag en bok om Borgå lantdag 1809 med samma ansats, men också politik i dag tycker jag är intressant att studera genom att analysera miljöer, kläder, slagord, lika mycket som partiprogram och politiska beslut. Jag intresserar mig också för vardagens historia, för privatlivets mönster och normer, och för brev och självbiografiskt skrivande. År 2014 jobbade jag med utgivningen av en digital utgåva av Albert Edelfelts brev. Under senare år har jag sysslat bland annat med frågor om manlighet och genus i det sena 1800-talets Finland. Personal vid Finlands och Nordens historia Markku Kuisma FD, professor i Finlands och Nordens historia, tjänstledig 1.8.2014–31.7.2016 E-post: markku.kuisma(at)helsinki.fi Arbetsrum på Unionsgatan 38, A-trappan, mottagning enligt överenskommelse Forskningsintressen: företags- och bankhistoria statsmaktens och näringslivets relationer, internationella karteller tidigmodern statsbildning och makteliter Panu Pulma FD, professor i Finlands och Nordens historia 1.8.2014–31.7.2016 E-post: panu.pulma(at)helsinki.fi Arbetsrum på Unionsgatan 38, A-trappan, mottagning to 14-16 Forskningsintressen: socialhistoria, särskilt de fattigas och barnens historia, samt familjehistoria stadshistoria de nordiska huvudstädernas social- och minoritetspolitik åren 1945-90 makt, särskilt angående de människor och folkgrupper som saknat det internationell komparation, speciellt jämförelser mellan de nordiska länderna Juha Siltala FD, professor i Finlands historia E-post: juha.siltala(at)helsinki.fi Arbetsrum på Unionsgatan 38, A-trappan, mottagning ons 15-16 Forskningsintressen: psykohistoria, socialpsykologi, hjärnforskning, evolutionspsykologi individualisering och samhörighet gruppers formation och splittring som en psykologisk process statens och ekonomins beroende av varandra kontroll av våld och uppbyggande av legitimitet 28 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 impulskontroll och uppfostrans historiska utveckling Niklas Jensen-Eriksen, FD professor i företagshistoria E-post: niklas.jensen-eriksen(at)helsinki.fi Arbetsrum på Unionsgatan 38, A-trappan, mottagning enligt överenskommelse Forskningsintressen: relationerna mellan företag och stater skogsindustrins historia Britanniens ekonomiska utrikespolitik kalla krigets ekonomiska och företagshistoria Mirkka Lappalainen, FD, universitetslektor i Finlands och Nordens historia E-post: mirkka.lappalainen(at)helsinki.fi Arbetsrum på Unionsgatan 38, A-trappan, mottagning to 14-15 Forskningsintressen: svenska tidens historia statsbildningens historia adelns och adelssläkternas historia personhistoria rätts- ja kriminalhistoria religions- ja lärdomshistoria Anu Lahtinen, FD, tf. universitetslektor i Finlands och Nordens historia 1.2–30.11.2015 E-post: anu.z.lahtinen(at)helsinki.fi Arbetsrum på Unionsgatan 38, A-trappan, mottagning enligt överenskommelse Forskningsintressen: svenska tidens social- och kulturhistoria genushistoria och familjehistoria brevens historia nätverk, eliter, kommunikation amerikansk talk show digitala lösningar som en del av historieforskning och vetenskapskommunikation Personal vid allmän historia Markku Peltonen, FD, professor i allmän historia (Akademiprofessor 2014-2018) E-post: markku.peltonen(at)helsinki.fi Arbetsrum på Unionsgatan 38, A-trappan Forskningsintressen: nya tidens idé- och kulturhistoria politisk tänkande artighetens och sedernas kulturhistoria naturfilosofins utveckling under nya tiden Heikki Mikkeli, FD, professor i allmän historia E-post: heikki.mikkeli(at)helsinki.fi Arbetsrum på Unionsgatan 38, A-trappan, mottagning to 15-16 Forskningsintressen: europeisk identitet och idén om Europa medicinsk historia renässansens idéhistoria internationalismens och transnationalismens historia på 1800 och 1900-talet Nationernas förbunds historia 29 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 Kari Saastamoinen, FD, tf. professor i allmän historia E-post: kari.saastamoinen(at)helsinki.fi Arbetsrum på Unionsgatan 38, A-trappan, mottagning ons 14-15 Forskningsintressen: det politiska tänkandets historia 1600-tals och tidig modern filosofi Risto Marjomaa, FD, universitetslektor i allmän historia. E-post: risto.marjomaa(at)helsinki.fi Arbetsrum på Unionsgatan 38, A-trappan, mottagning ons 12-14 Forskningsintressen: nyare tidens allmänna historia krigets och våldets historia Afrikas historia global civilisationshistoria andra världsdelars historia Samu Niskanen, FD, universitetslektor i allmän historia E-post: samu.niskanen(at)helsinki.fi Arbetsrum på Unionsgatan 38, A-trappan, mottagning ons 13-15 Forskningsintressen: medeltidsforskning texters transmission och reception, art och relation till verkligheten Personal vid Europas historia och medeltidsforskning Laura Kolbe, FD, professor i Europas historia E-post: laura.kolbe(at)helsinki.fi Arbetsrum på Unionsgatan 38, A-trappan, mottagning to 10-12 Forskningsintressen: europeiska och finska städers och huvudstäders historia, urbanisering och stadskultur universitets- och kulturhistoria europeisk och nationell självbild, mentalitet, myter och symboler (lieu de mémoire) Benelux-ländernas historia (speciellt Nederländerna) tradition och förändringar i samhället Antti Ruotsala, FD, docent, ansvarig för medeltidsforskning E-post: antti.ruotsala(at)helsinki.fi Arbetsrum på Unionsgatan 38, A-trappan, mottagning to 12-13 Forskningsintressen: medeltidens historia; speciellt åren 1000-1300 kulturmöten under medeltiden tiggarordnarnas (franciskanernas och dominikanernas) historia mongolernas historia ja kultur; speciellt stormaktstidens mongoler religionshistoria; speciellt skriftlösa religioner, shamanism, kristendom Roger Bacon Santeri Alkio, Finlands ungdomsförenings historia, mellersta Österbottens bonderörelse 30 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 KANSLIET Antti Aalto, FM, amanuens för historia allmän historia och Finlands och nordens historia Arbetsrum på Unionsgatan 38 A, 2 vån. rum 228 E-post: antti.j.aalto(at)helsinki.fi Tel: +358-2941-228-26 Mottagning: to 13-15 och enligt överenskommelse Har hand om: studiehandledning registrering av grundstudiernas helheter arbetspraktik utbytesstudier Tarja Vuorimaa, avdelningssekreterare Arbetsrum på Unionsgatan 38 D, 2 vån. rum 204 Kansliet är öppet: må 9-11, ti-to 13-15 E-post: tarja.vuorimaa(at)helsinki.fi Har hand om: inlämning av pro gradun EXAMINA Studierna är uppbyggda så att man först avlägger kandidatexamen, dvs. lägre högskoleexamen och sedan magisterexamen, dvs. högre högskoleexamen. Studierna mäts i studiepoäng och heltidsstudier under ett läsår motsvarar 60 studiepoäng. Studierna är indelade i huvudämne och biämne(n). I huvudämnet läser du först grund och ämnesstudier och skriver din kandidatavhandling (för kandidatexamen), varefter du läser fördjupade studier och skriver din pro gradu avhandling (för magisterexamen). Dessutom kan du läsa antingen grundstudier i två biämnen eller grund- och ämnesstudier i ett biämne. Utöver det här ingår en del studier som är gemensamma för fakulteten i din examen. Kandidatexamen I kandidatexamen på 180 studiepoäng ingår studier i huvudämnet, ett till två biämnen, samt vissa fakultetens gemensamma studier, d.v.s. språkstudier, orienterande studier och isp. Utöver det här kan man lägga till valfria studier som övriga studier. 31 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 Fakultetens gemensamma studier för kandidatexamen 25 sp Orienterande studier och individuell studieplan 2 sp IKT körkort 3 sp IKT studier i anknytning till huvudämnet 2 sp Muntlig kommunikation 2 sp Vetenskapligt skrivande, ett av följande studieavsnitt 3 sp Muntlig och skriftlig färdighet i andra inhemska språket 5 sp Studier i det första främmande språket 5 sp Studier i det andra främmande språket 3 sp Maturitetsprov i kandidatexamen 0 sp KANDIDATAVHANDLING I ämnesstudierna i historia ingår proseminarium och kandidatavhandling (examensarbetet), vilka tillsammans omfattar 10 studiepoäng. Målet med avhandlingen är att du lär dig grundprinciperna för forskning och kan skriva en kortfattad vetenskaplig uppsats. Avhandlingen är ett skriftligt arbete som har behandlats vid ett proseminarium och efter det har kompletterats och/eller bearbetats. I avhandlingen ska du presentera ett avgränsat forskningsproblem och behandla det genom att tillämpa tidigare vetenskaplig kunskap. Den rekommenderade längden för är 15–20 sidor (teckenstorlek 12, radavstånd 1,5). Kandidatavhandlingen bedöms enligt skalan 0–5 och bedömningen utförs av proseminariets lärare eller av en lärare som anvisats uppdraget. Läraren ger dig feedback på arbetet. Närmare information om bedömningen finns i Flamma. MOGNADSPROV Mognadsprovet består av ett sammandrag som du ska skriva på basen av din kandidatavhandling. Idén med provet är att visa att man är förtrogen med ämnet för sitt examensarbete och att man behärskar sitt modersmål. Mognadsprovet och modersmålsstudierna som ingår i examen ska därför vara på samma språk. Var beredd på att få feedback på din text och vid behov bearbeta den för att få mognadsprovet godkänt. Tidtabellen för mognadsprovet ska avtalas först med språkgranskaren och sedan med handledaren. Reservera gärna 2–3 veckor för granskningen. Sammandragsblanketten lämnas först in till språkgranskaren. Det här görs på Moodle under: "Svensk språkgranskning av mognadsprov". Försäkra sig om att din studentnummer och e-postadress står på blanketten. Språkgranskaren meddelar när du kan få feedback på sammandraget. Utifrån språkgranskarens feedback ska du sedan bearbeta texten och sedan lämna in både originalet och den bearbetade versionen till handledaren för kandidatavhandlingen, som granskar korrigeringarna och sakinnehållet och sedan lämnar mognadsprovet till fakulteten för registrering. Obs! Gör mognadsprovet i tid eftersom mognadsproven granskas under undervisningsperioderna. Praktiska anvisningar Grundregeln när man skriver ett sammandrag är att det i sammandraget inte ska presenteras något annat än det som återfinns i avhandlingen som sammandraget grundar sig på. Sammandraget är alltså ett slags varudeklaration för avhandlingen. Det ska huvudsakligen skrivas i presens; det refererar själva texten, inte textens produktionsprocess. 32 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 Av sammandraget ska framgå avhandlingens syfte och teoretiska bakgrund, materialet (slag, omfattning), de viktigaste resultaten och vilka forskningsmetoder som eventuellt har använts (t.ex. intervjuer, statistik). Till slut presenteras kortfattat eventuella slutledningar, tillämpningar eller generaliseringar som resultaten eventuellt har gett upphov till. I sammandraget ryms inte källförteckning, diagram, tabeller eller liknande. Sammandraget ska vara en självständigt läsbar text som läsaren kan förstå utan att ha läst avhandlingen. Därför ska skribenten inte använda förkortningar eller termer som bara kan förstås genom att ha läst avhandlingen. Det är tillåtet att använda terminologi som är allmän för vetenskapsområdet eftersom läsaren förutsätts vara insatt i området. Sammandraget är alltid ett offentligt dokument och ska formuleras så, att eventuella konfidentiella uppgifter inte nämns. Sammandraget ska skrivas på en särskild blankett, som inte får fyllas i för hand. Sammandraget ska rymmas på en sida (Arial eller Times New Roman teckenstorlek 12, radavstånd 1). Under punkten Nyckelord anges de centrala ämnesorden på modersmålet. Avhandlingen förvaras på institutionens kansli. Sammandraget bedöms som antingen godkänt eller underkänt. Om sammandraget (mognadsprovet) underkänns ska studenten beredas tillfälle att utan dröjsmål skriva ett nytt. UTEXAMINERING SOM KANDIDAT I HUMANISTISKA VETENSKAPER När du genomfört alla studier som ingår i examensfordringarna för kandidatexamen och vill ta ut din examen ska du lämna in en ansökan till fakultetens studieärenden på blanketten för ansökan om examensbevis. På blanketten anger du vilka studieprestationer som ska ingå i kandidatexamen. Uppgifterna är bindande. Studier som ingår i kandidatexamen kan inte återanvändas i en magisterexamen, varför det inte lönar sig att inkludera kurser som hör till de fördjupade studierna i kandidatexamen. Studieavsnitt från de fördjupade studierna som har inkluderats i en lägre examen måste i magisterexamen ersättas med andra fördjupade studier. Studiehelheter som består av fördjupade studier i huvudämnet eller ett biämne kan inte ingå i kandidatexamen. Obs! Studieprestationer kan i regel användas i en examen under en bestämd tid, dvs. studierna kan föråldras. I allmänhet föråldras studierna efter tio år, men i vissa fall kan reglerna vara strängare. För att utexamineras som kandidat i humanistiska vetenskaper ska du uppfylla följande villkor: Du ska ha genomfört de obligatoriska studierna som hör till din examen. Du ska ha helhetsanteckningar för ditt huvudämne och dina biämnen. Du ska ha avlagt ett mognadsprov med tillhörande språkgranskning. Du ska ha genomfört minst 180 studiepoäng sådana studier som kan inkluderas i examen. Du ska vara anmäld som antingen närvarande eller frånvarande för den termin du blir utexaminerad. Om du är anmäld som frånvarande kan du beviljas examen om alla studieprestationer som ingår i examen har slutförts under föregående läsår. För utexaminering behöver du: ett studieutdrag (en utskrift från WebOodi räcker) en anhållan om examensbevis (blankett, fylls i elektroniskt och skrivs ut) Lämna in blanketten och studieutdraget till fakultetens studieärenden senast på torsdag 12 dagar före examensdagen (se tabellen ovan). Information om examensdagar finns på Flamma. 33 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 Magisterexamen I magisterexamen på 120 studiepoäng ingår främst fördjupade studier i huvudämnet, men man kan också inkludera ett biämne, samt en del övriga studier. Slutarbetet, pro gradu avhandlingen är en viktig del av magisterstudierna. PRO GRADU AVHANDLING Pro gradu-avhandlingen omfattar 40 studiepoäng. Antalet sidor kan variera, men i regel är gradun kring 50–80 sidor och till det kommer eventuella bilagor. Arbetet med gradun inleds under seminariet i de fördjupade studierna. Det går inte att delta i seminariet eller börja skriva gradun förrän kandidatexamen är avlagd. En pro gradu i historia skrivs i regel på svenska. Studenten ansvarar själv för pro gradu-avhandlingens språkdräkt. Språkdräkten kan påverka bedömningen. En gradu kan också skrivas som ett gemensamt projekt tillsammans med en annan student och omfattningen på arbetet är då 80–120 sidor. Om avhandlingen skrivs gemensamt ska studenten i god tid komma överens med handledaren om saken. Av inledningen och sammandraget ska framgå båda författarnas andel i arbetet. Om en student genomför fördjupade studier i två ämnen vid Humanistiska fakulteten, i huvudämnet och i biämnet, kan han eller hon skriva en gemensam pro gradu-avhandling i två ämnen (40 sp i huvudämnet och 20 sp i biämnets fördjupade studier). Omfattningen av en avhandling i två ämnen är 80–120 sidor och den ska skrivas som ett individuellt arbete. Studenten ska konsultera båda ämnena i frågan. De fördjupade studierna i biämnet (60 sp) ska i det här fallet användas i magisterexamen. Studenten får behörighet för forskarstudier i båda ämnena. En avhandling i två ämnen ska granskas av en professor från vartdera ämnet. Granskarna skriver ett gemensamt utlåtande över avhandlingen i vilket de tillämpar bedömningsprinciperna för pro graduavhandlingar. Gradun bedöms i huvudämnet enligt en sjugradig skala och vitsordet för biämnesavhandlingen bestäms därefter. Alla examensarbeten är offentliga (enligt 12 § i grundlagen) men det kan ibland finnas behov att sekretessbelägga bakgrundsmaterial. En motiverad anhållan om sekretess ska göras i god tid och frågan ska diskuteras med handledaren redan i början av arbetsprocessen. Handledningsprocessen är en arbetsrelation mellan studenten och handledaren. Både handledaren och studenten ska ha en klar uppfattning om läget och vad som har avtalats, så att båda kan hålla fast vid det som överenskommits. Om studenten upplever att det är problem med handledningen lönar det sig att genast ta upp 34 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 det med handledaren. Om det känns svårt att tala med handledaren kan studenten kontakta amanuensen vid ämnet eller institutionens övriga personal. Det rekommenderas att alla pro gradu-avhandlingar förhandsgranskas av handledaren innan de lämnas in för officiell granskning. Handledaren ska under undervisningsperioderna ge studenten respons på gradun inom fyra veckor från det att den lämnats in för förhandsgranskning. Efter förhandsgranskningen kan du ännu komplettera och bearbeta gradun innan den slutgiltiga inlämningen. Konsultera din handledare om förhandsgranskningen. Om handledaren har läst texten aktivt under skrivprocessen är en förhandsgranskning inte alltid nödvändig, men om handledaren inte aktivt har tagit del av texten under arbetsprocessen är en förhandsgranskning absolut att rekommendera, så att den officiella granskningen inte medför några otrevliga överraskningar. Den officiella granskningen av avhandlingen tar inte längre ställning till handledningen, utan gäller bara det inlämnade arbetet som bedöms och betygssätts. Om det är problem med handledningen ska du därför ta upp det före den officiella granskningen. Granskningen Innan du lämnar in din pro gradu-avhandling ska du göra en anmälan om inlämning av examensarbetet med e-blanketten https://elomake.helsinki.fi/lomakkeet/28639/lomake.html Pro gradu-avhandlingen tas inte emot och granskas inte officiellt innan e-blanketten har fyllts i! Pro gradu-avhandlingen lämnas in i två pappersexemplar till institutionens kansli. I år 2015 inför Humanistiska fakulteten en elektronisk granskningsprocess för pro gradu-avhandlingar, vilket innebär att du också ska lämna in din avhandling elektroniskt, i PDF-format, utöver de två pappersexemplaren. Alla gradun som lämnats in för officiell granskning kontrolleras i plagiatkontrollprogrammet Urkund. När du lämnar in din avhandling kontrollerar man att du är anmäld som närvarande vid universitetet. Båda exemplaren ska vara ensidiga utskrifter med minst 4 cm bred vänstermarginal. Rekommenderat radavstånd är 1,5 och teckenstorleken ska vara tillräcklig (t.ex. Times New Roman 12). Avhandlingen ska inte ha stansade hål och den ska vara insatt i en mapp, t.ex. kläm- eller snoddmapp. Avhandlingen återlämnas inte till författaren. Du behöver alltså inte själv häfta och binda in din gradu, men om du vill kan du på egen bekostnad låta binda in personliga exemplar till sig själv. Blanketten för sammandraget fogas till varje inlämnat exemplar av gradun och placeras direkt efter titelbladet. Dessutom lämnas ett exemplar av sammandraget in till institutionens kansli antingen på papper eller per e-post till [email protected] eller som bilaga till pro gradu-blanketten. Sammandraget gäller som mognadsprov för magisterexamen. Institutionens kansli ligger på Unionsgatan 38 D, 2. våningen, rum 204 i Topelia. Det är öppet: måndagar 9–11 tisdagar, onsdagar och torsdagar 13–15 OBS! Hela processen från inlämning till granskning och utexaminering tar tid. Kontrollera kansliets öppethållningstider samt tidtabellen för granskning och utexaminering på institutionens sidor i Flamma. Bedömning Pro gradun bedöms enligt den sjugradig latinska skalan: laudatur, eximia cum laude approbatur, magna cum laude approbatur, cum laude approbatur, non sine laude approbatur, lubenter approbatur, approbatur. Mer information om vitsordsskalan, bedömningen och studerandes rättskydd finns på humanistiska fakultetens sidor i Flamma. E-thesis Övergången till ett elektroniskt system innebär att alla gradun automatiskt förs in i bibliotekets databas eThesis. Efter att gradun har bedömts och betygsatts bestämmer studenten själv om den ska vara offentlig i Helda och därmed kunna läsas via internet. Om inte, kan gradun endast läsas på biblioteket. 35 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 MOGNADSPROV Mognadsprovet för magisterexamen består av ett sammandrag som presenterar avhandlingens innehåll. Sammandragsblanketten bifogas till gradun och lämnas in tillsammans med den. Praktiska anvisningar Grundregeln är att det i sammandraget inte ska presenteras något annat än det som återfinns i avhandlingen som sammandraget grundar sig på. Sammandraget är alltså ett slags varudeklaration för avhandlingen. Det ska huvudsakligen skrivas i presens; det refererar själva texten, inte textens produktionsprocess. När du hänvisar till dig själv (författaren) ska det genomgående göras i fjärde person (”man”) eller i jagform. Av sammandraget ska framgå avhandlingens syfte och teoretiska bakgrund, materialet (slag, omfattning), de viktigaste resultaten och vilka forskningsmetoder som eventuellt har använts (t.ex. intervjuer, statistik). Till slut presenteras kortfattat eventuella slutledningar, tillämpningar eller generaliseringar som resultaten eventuellt har gett upphov till. I sammandraget ryms inte källförteckning, diagram, tabeller eller liknande. Sammandraget ska vara en självständigt läsbar text som läsaren kan förstå utan att ha läst avhandlingen. Därför ska skribenten inte använda förkortningar eller termer som bara kan förstås om man har läst avhandlingen. Det är tillåtet att använda terminologi som är allmän för vetenskapsområdet eftersom läsaren förutsätts vara insatt i området. Sammandraget är alltid ett offentligt dokument och ska formuleras så, att eventuella konfidentiella uppgifter inte nämns. Sammandraget ska skrivas på en särskild blankett eller på gradu-blanketten efter att man övergått till elektronisk granskning. Pappersblanketten får inte fyllas i för hand. Sammandraget ska rymmas på en sida (Arial eller Times New Roman storlek 10–12, radavstånd 1). Sammandraget ska skrivas på studentens skolutbildningsspråk (svenska eller finska, s.k. allmänspråk). Om studenten har fått sin skolutbildning på ett annat språk än svenska eller finska ska sammandraget skrivas på samma språk som avhandlingen. Under punkten nyckelord på sammandragsblanketten anges de centrala ämnesorden för att underlätta sökningar i bibliotekens databaser. Avhandlingen förvaras på Campusbiblioteket i centrum. Sammandraget ska granskas av någondera av graduns granskare. Det bedöms som antingen godkänt eller underkänt. Om sammandraget (mognadsprovet) underkänns ska studenten beredas tillfälle att utan dröjsmål skriva ett nytt. Gradun godkänns inte förrän sammandraget (mognadsprovet) har bedömts som godkänt. Granskaren ska inom den överenskomna tidsfristen meddela ämnesinstitutionen om att sammandraget (mognadsprovet) godkänts/underkänts och samtidigt meddela vitsordsförslaget för pro gradu-avhandlingen. UTEXAMINERING SOM FILOSOFIE MAGISTER När du har genomfört alla studier som krävs för magisterexamen och vill ta ut examen ska du lämna in en anhållan om examensbevis på en särskild blankett till fakultetens studieärenden. På blanketten gör du en bindande anmälan om vilka studieprestationer som ska ingå i examen. För att utexamineras som filosofie magister ska du uppfylla följande villkor: Du ska ha genomfört de obligatoriska studierna som hör till din examen. Du ska ha fått helhetsanteckning för dina fördjupade studier i huvudämnet (inkl. pro graduavhandlingen) och för eventuella biämnen. Du ska ha avlagt ett mognadsprov. Du ska ha genomfört minst 120 studiepoäng som kan inkluderas i examen. Du ska vara anmäld som antingen närvarande eller frånvarande för den termin du blir utexaminerad. Om du är anmäld som frånvarande kan du beviljas examen om alla studieprestationer som ingår i examen har slutförts under föregående läsår. 36 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 För utexaminering behöver du: ett studieutdrag (en utskrift från WebOodi räcker) en anhållan om examensbevis (blankett, fylls i elektroniskt och skrivs ut) Lämna in blanketten och studieutdraget till fakultetens studieärenden senast på torsdag 12 dagar före examensdagen. Information om examensdagar finns på Flamma. Obs! I magisterexamen kan man inte inkludera studieprestationer som redan ingår i kandidatexamen. Grundoch ämnesstudiehelheter i huvudämnet som inte har inkluderats i en kandidatexamen kan inkluderas i magisterexamen i kategorin övriga studier. Obs! Studieprestationer kan användas i en examen under en bestämd tid, dvs. studierna föråldras. Enligt huvudregeln föråldras studierna efter tio år, men i vissa fall kan reglerna vara strängare. Examensfordringar för historia Nedan hittar du examensfordringarna för historia. Notera att de är olika för huvudämnes-, ämneslärar- och biämnesstuderande och var noga med att följa rätt fordringar. HUVUDÄMNES OCH ÄMNESLÄRARSTUDERANDE Grundstudier i historia för huvudämnes- och ämneslärarstuderande, 25 sp HHR110 Grundkurs i historia HHR111 Från antikens värld till medeltidens ände 5 sp HHR112 Från humanismens era till vår egen tid 5 sp HHR113 Essäkurs 5 sp HHR120 Nutidshistoria 5 sp HHR130 Östersjöregionens historia 5 sp Ämnesstudier i historia för huvudämnesstuderande, 70 sp Alternativa regionala studier 10 sp, minst två av följande studieavsnitt: HHR211 Västeuropas historia 5 sp HHR212 Centraleuropas historia 5 sp HHR213 Rysslands och Östeuropas historia 5 sp HHR214 Medelhavsvärldens historia 5 sp Alternativa tematiska studier 10 sp, minst två av följande studieavsnitt: HHR221 Ekonomisk och socialhistoria 5 sp HHR222 Idé och kulturhistoria 5 sp HHR223 Politisk historia 5 sp HHR224 Global historia 5 sp Historisk teori och praktik 25 sp HHR231 Individuell studieplan ISP HHR232 Historiebruk och historiepolitik HHR233 Digitala källor och medier HHR234 Proseminariets övningskurs HHR235 Proseminarium HHR236 Kandidatavhandling 1 sp 5 sp 5 sp 4 sp 4 sp 6 sp Historieämnenas gemensamma metodstudier 25 sp HHH241 Introduktion till historieforskning HHH242 Historieskrivningens historia HHH243 Metodstudier HHH244 Arbetslivsstudier 5 sp 5 sp 3 sp 2 sp 37 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 Minst två av följande studieavsnitt: HHH245 Historiska källmaterial och övningar HHH246 Paleografi och arkivkurs HHH247 Valfria metodstudier 5 sp 5 sp 5 sp Ämnesstudier i historia för ämneslärarstuderande, 45 sp Alternativa regionala studier 10 sp, minst ett av följande studieavsnitt: HHR211 Västeuropas historia 5 sp HHR212 Centraleuropas historia 5 sp HHR213 Rysslands och Östeuropas historia 5 sp HHR214 Medelhavsvärldens historia 5 sp Historisk teori och praktik 25 sp HHR231 Individuell studieplan ISP HHR232 Historiebruk och historiepolitik HHR233 Digitala källor och medier HHR234 Proseminariets övningskurs HHR235 Proseminarium HHR236 Kandidatavhandling 1 sp 5 sp 5 sp 4 sp 4 sp 6 sp Historieämnenas gemensamma metodstudier 15 sp HHH241 Introduktion till historieforskning HHH243 Metodstudier HHH244 Arbetslivsstudier Minst ett av följande studieavsnitt: HHH245 Historiska källmaterial och övningar HHH246 Paleografi och arkivkurs 5 sp 3 sp 2 sp 5 sp 5 sp Fördjupade studier i historia för huvudämnes- och ämneslärarstuderande 80 sp HHR310 Individuell studieplan ISP 1 sp HHR350 Historiografi och historiska teorier 14 sp HHR320 Seminarium I 10 sp HHR370 Seminarium II 5 sp HHR800 Avhandling pro gradu 40 sp HHR360 Specialiseringsstudier 5 sp Ett av följande studieavsnitt: HHR340T Orienterande studier för arbetslivet 5 sp HHR340H Arbetspraktik 5 sp Maturitetsprov 0 sp BIÄMNESSTUDERANDE Grundstudier i historia för biämnesstuderande, 25 sp HHR111 Från antikens värld till medeltidens ände HHR112 Från humanismens era till vår egen tid HHR113 Essäkurs HHR120 Nutidshistoria HHR130 Östersjöregionens historia 5 sp 5 sp 5 sp 5 sp 5 sp Ämnesstudier i historia för biämnesstuderande 35 sp Alternativa regionala studier 10 sp, minst två av följande studieavsnitt: HHR211 Västeuropas historia 5 sp 38 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 HHR212 Centraleuropas historia HHR213 Rysslands och Östeuropas historia HHR214 Medelhavsvärldens historia 5 sp 5 sp 5 sp Alternativa tematiska studier 10 sp, minst två av följande studieavsnitt: HHR221 Ekonomisk och socialhistoria 5 sp HHR222 Idé och kulturhistoria 5 sp HHR223 Politisk historia 5 sp HHR224 Global historia 5 sp Historisk teori och praktik 8 sp HHR234 Proseminariets övningskurs HHR235 Proseminarium 4 sp 4 sp Historieämnenas gemensamma metodstudier 7 sp HHH241 Introduktion till historieforskning HHH246 Paleografi och arkivkurs 2 sp 5 sp Fördjupade studier i historia för biämnesstuderande 60 sp HHR350 Historiografi och historiska teorier HHR360 Specialiseringsstudier HHR361 Valfria fördjupade studier HHR320 Seminarium I HHR800ST Avhandling i fördjupade biämnesstudier 14 sp 10 sp 6 sp 10 sp 20 sp 39 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 RÅD, REGLER OCH STUDIEVETT Råd 1 Lär dig hitta information, själv! Bli bekväm med Moodle, Weboodi och informationssökning på universitetets, fakultetens och institutionens öppna webbsidor. Flamma och studierådgivningen i huvudbyggnaden har svaren på så gott som allt rörande den formella delen av studierna. Lär dig hitta det väsentliga i Flamma, som är universitetets interna webbsidor! Du förväntas mycket långt vara i stånd att själv hitta den relevanta informationen. Råd 2 Uppsök lärdom och kunskap! Du finns här av din egen vilja. Utnyttja lärdomsresurserna och biblioteken. Var nyfiken. Få direkt feedback på dina skriftliga tentamina och uppgifter. Besök lärarnas mottagningar. Universitetet fungerar inte som en brev- eller nätkurs. Råd 3 Använd inte bara webbsajter! Allt fås inte från webben. Anslagstavlorna är fortfarande officiella och offentliga informationskanaler. Endast en futtig bråkdel av allt källmaterial och världens tentamens- och forskningslitteratur finns att tillgå i digital form. Ett meningsutbyte på ett café kan ersätta timmar av resultatlöst och distraherande surfande. Lärarna besitter år av forskningserfarenheter, många överraskande särintressen och massvis med kunskaper som de inte publicerat. Du får ofta snabbare respons muntligt av lärare som ofta översvämmas av viktig e-post. Skriftliga utredningar som hör till studiehandledning blir lätt tidskrävande och skjuts ofta upp. Besök lärarnas mottagningar, på riktigt. Råd 4 Följ med! Använd och kolla din helsinki.fi e-postadress ofta under studieperioderna. Officiella meddelanden, lärarrespons och allt aktuellt på Moodle kommer hit. Följ även med vad som händer på föreningar och olika Studia Generalia-föreläsningar. Här erbjuds unika inblickar i aktuella trender och färsk forskning. Du kan även få studiepoäng med kurspasset. Läs. Lyssna. Lär. Var aktiv, det lönar sig. Glöm gymnasiets bakbänksdrönande. Sitt modigt framme eller i mitten. När lärarens Powerpoint går på 16 points somnar du annars. Eller kanske du vill förbli osynlig och okänd? Kurser Avklara studierna i den rätta följden! Ett flertal av avsnitten har bestämda krav på timing och tidigare avklarade studier. T.ex. proseminarieövningarna rekommenderas att påbörjas genast under andra studieårets höst, då hela grundkursen (Hhr110) är avklarad. T.ex. seminarium I kan inte påbörjas innan kandidatexamen är tagen. En standardkurs består av 24 timmar kontaktundervisning, men undantagen är talrika. Kursernas omfattning och lärarnas målsättning varierar ofta, så den reella arbetsmängden varierar. En kurs på 5 studiepoäng borde innehålla 135 arbetstimmar, vilket innebär en hel del med självständigt arbete utöver undervisningen! Kurser eller tentamina kan inte upprepas, utom för att höja vitsordet. 40 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 Använd WebOodi för kursanmälningar, i tid! Förfarandet med att bara dyka upp till på första tillfället fungerar dåligt, kursen kan vara full redan. Kontakta i alla fall läraren innan kursen börjar om du missat anmälningstiden och borde gå kursen. Märk även att en skenbart full kurs kanske har ett naturligt bortfall, som ger dig en plats på den om du kontaktar läraren när kursen börjar eller kommer på första tillfället. Gå in på kursområdet i Moodle genast då du kan! Nyheter och kursinfo till deltagare finns ofta på Moodle. Vissa kurser har självanmälan, du kan eventuellt se program och innehåll innan den börjar. Anmäl omgående åt läraren om något saknas eller inte fungerar på Moodle. Programmet har en hel mängd specialinställningar som kan gå på tok då kursplattformen skapas. Kurser är unika och kan inte tenteras! Kursfordringarna för studieavsnitten i WebOodi är normen, medan eventuell kontaktundervisning ger ett alternativt sätt att avklara avsnittet. Inget tenterande av undervisningskurser alltså, hur intressanta de än verkar. Kurser avklaras endast med närvaro och gjorda uppgifter, enligt lärarens anvisningar. Kurser kan endast absolveras under det läsår som de ges. Efter att läsåret byts den 1 augusti är tidigare kurser avslutade: inga omtentamina är längre möjliga. Lämna in dina slutuppgifter i tid, alltså! Gå in i salen eller seminarierummet innan läraren kommer! Kom i tid. Kroniska förseningar vittnar ofta om nonchalans för undervisningen och stör tillfället. Notera om det är akademisk kvart ”börjar kl. 14.” eller avses den börja prick ”börjar kl. 14.00”. Anmäl läraren i förväg om du kanske måste gå tidigare, det finns kanske uppgifter som utdelas sist. Sätt din telefon på ljudlöst, tack. Filmning och fotografering av t.ex. bildskärmen på lektionerna är inte tillåten. Fotografera alltså endast om läraren eller andra berörda ger sin tillåtelse. Fundera allvarligt på ditt bruk av digitala medier under kurser! Det finns ett antal seriösa studier som ifrågasatt nyttan av digitala medier som pekplattor och laptops under föreläsningar och seminarier. Frågan gäller inte enbart inlärningens kvalitet i jämförelse med klassiska anteckningar, utan även de samtida distraktioner som numera erbjuds. Nyhetsläsning, Facebook, telefonpyssel och andra sociala tidsfördriv hör inte till undervisningstillfällen. När dina kurskamrater ser dig syssla med det stör det dem med. Läraren har ansvar! Läraren borde alltid när en kurs börjar presentera vilka regler som tillämpas för: Frånvaron och förseningar Oinlämnade arbetsuppgifter Poängsättning av studieprestationerna Slutvitsordets uppbyggnad Bruket/förbudet av digitala medier/vissa program under undervisningen samt Vad som föranleder tilläggsuppgifter Fråga läraren om hen glömmer ta upp dessa kursanvisningar när kursen börjar. Det kan spara mycket tandagnissel senare! Anmäl till läraren om du måste frånvara från delar av en kurs! Genomförandet kan kräva extra uppgifter eller bli omöjligt. Bättre veta i tid vad som väntar. I regel tillåts en frånvaro från en full 20-24 timmars kurs, utan extra hemuppgift. Varje extra frånvaro kan leda till en extra skriftlig hemuppgift. 41 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 Närvaro som understiger 2/3 av en kurs leder i allmänhet till en automatisk diskvalificering. 'Obligatorisk närvaro' förutsätter en närvaroprocent på minst 85 % av tillfällena. Närvaroreglerna anmäls specifikt för varje kurs då den börjar. Läraren har rätt att förkasta studieprestationen om frånvaron överskrider det nämnda. Anmäl alltid till läraren om du avbryter en kurs! Korrigeringar i tidtabellen borde göras omedelbart med tanke på alla andra som fortsätter kursen. Nya respondenter, opponenter och ofta även korrigerade kursprogram följer av enskilda avbrott. Att bara pysa är ohyfsat: läraren gör onödigt arbete och märker det nog småningom ändå. Ge feedback på kurserna! Anonymt eller namngivet, även om kursen inte förväntat sig det! Till lärarna, till amanuensen och även gärna till undertecknad. Seminarier Förstå och respektera seminarieformen i undervisning! Proseminariet och Pro gradu-seminariet, hela seminarieformen, är universitetsstudiernas kärna. Frånvaro – mental eller fysisk – leder till svagheter i din förmåga att prestera slutuppgiften, till svagheter i att argumentera och producera självständiga kritiska tankar. Glöm inte ta med din egen text som skall behandlas på en kurs eller ett seminarium! Behandlingen sker för din lärdoms skull. Om du inte har din egen text med visar du nonchalans för behandlingen och då kan du vänta dig sämre vitsord. Att se sin egen text från en liten telefonskärm är lika självförnedrande. Om du sitter där utan att anteckna något demonstrerar du bara att du ser dig som fullärd redan. Ta med en utskrift eller digitaltext av alla dina kurskamraters texter som behandlas! Kopieringskostnader är inte en ursäkt för att visa att du inte bryr dig. Om du inte har texterna utskrivna eller framför dig på din skärm har du uppenbart inte läst dem. Om du ser på dem digitalt är det bäst att du har anteckningar med och deltar i diskussionen, annars har du lika uppenbart inte läst dem. Om texten är inlämnad men av någon anledning förblir obehandlad, borde studenten och läraren överenskomma om fortsättningen. Ta uppgiften att opponera en text allvarligt! Lämna monologen hemma. Du skall inte ge ett slutgiltigt utlåtande om texten, utan diskutera, kommentera och fråga. En god opposition förutsätter att texten verkligen diskuteras och respondenten ges en möjlighet fundera på gjorda val och möjligheter att vidareutveckla texten. En god opponent kan vid behov ge respondenten en lista med funna skrivfel och mindre korrigeringsförslag. Seminarietillfället är inte en språkgranskning. Avhandlingens språk? Universitetets officiella undervisnings- och examensspråk är svenska och finska, enligt Universitetslagen 2009. Studerande har ingen subjektiv rätt att skriva en pro gradu-avhandling på ett avvikande modersmål. Enligt överenskommelse kan dock andra språk än dessa användas. Engelska är enligt Språkprinciperna 2014 godtaget som ett ytterligare undervisningsspråk. 42 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 Om du har proseminarierna gjorda men inte har avhandlingen klar, fortsätt gärna hålla kontakten! Avsikten är att du kan gå här och få texter kommenterade på Seminarium II ända tills du är helt klar att lämna in den. Texter och Moodle Spara egna inlämnade texter! Läraren kanske inte fått den ännu eller behöver den på nytt under det pågående läsåret. Du kanske även behöver den på seminarier senare eller kanske du kan ha annan nytta av den ännu för artiklar, bloggar eller nya utmaningar. Personligen vet jag om flera fall då uppgifter skrivits men av olika skäl inte blivit inlämnade innan studenten tillfrågats efter kursen. Om du skriver ut dig ur en Moodle-kurs innan vitsordet är givet försvinner dina inlämnade arbetsuppgifter. I allmänhet tömmer lärarna själv sina Moodle-kurser på deltagare när läget är klart. Sänd in dina texter enligt anvisningarna, även om de är försenade! Läraren har dålig tillgång till din dator och dina filer. Om en lärare vill ha texten på Moodle skall den vara där, i rätt mapp. Respektera deadlines! Att få texten färdig i tid är en del av uppgiften. Läraren har rätt att förkasta försenade arbeten. Jag upprepar: Läraren har rätt att förkasta försenade arbeten och därmed faller kanske hela kursen. Moodle visar läraren exakt hur många minuter texten är försenad, om inställningarna tillåter en försenad inlämning. Läraren ser förövrigt om och när du varit inloggad på kursen i Moodle överhuvudtaget. Namnge alla dina inlämnade texter, på första sidan, med ditt eget namn! Skriv ditt namn på alla texter du lämnar in. På första sidan, inte på sista. Skriv studentnummer endast på texter som bara läraren skall läsa. Din studentnummer är privat och behövs endast för officiella ändamål, som för registrering av studieprestationer. Skriv alltid studentnummer på dina slutförhörssvar, som läraren ju skall läsa och registrera. Använd lämpliga textformat! Undvik rubrikfält, ”headers”, som upprepas på alla sidor. De är slöseri med utrymme och papper. Sidnumrera! Alltid, om det är fråga om mer än en sida! Universitetets arbetsdatorer är till över 90 % Windows- och Word Office-baserade. Konvertera texter från ovanliga filformat som t.ex. äldre Mac- och OpenOffice-system till Word, PDF eller RTF innan du sänder in dem. Full kompatibilitet är tyvärr ännu en dröm. Om du använder PDF se till att själva textmassan kan kopieras. Läraren behöver kanske komprimera din text i Word-form innan den utskrivs. Ha alltså inte säkerhetsinställningar för PDF-filen som hindrar läsaren att kopiera eller markera text i filen inför dess behandling. Använd vanliga fonter i storlek 12 och radmellanrum 1,5. Du får inte bättre vitsord med radmellanrum 2 och en överdriven marginal på 5 cm. Var medveten om att inlämnade textfiler kontrolleras på Urkund i dessa digitala dagar! Detta sker så gott som automatiskt med alla arbetsuppgifter inlämnade på Moodle. Din pro graduavhandling kommer likaså att genomgå denna röntgensyn. Texter inlämnade på offentliga ”Forum” i Moodle, såsom t.ex. allmänna seminarieuppsatser, har däremot ingen Urkund-kontroll, varför läraren kan be dig lämna in texten även som ”Arbetsuppgift” i en annan mapp. 43 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 Alla former av fusk, copypasting, plagiering och självplagiering är etiskt fel och tolereras inte. Avslöjade fall rapporteras till prefekten och följderna är allvarliga, inte minst för studentens anseende. Avvikelser från god vetenskaplig praxis är följande: Försummelse av god vetenskaplig praxis (försumlighet, oaktsamhet, ansvarslöshet) Oredlighet i vetenskaplig verksamhet: fabricering förfalskning plagiering stöld av idéer I studierna förekommer även: Förhörsfusk (luntning, användning av elektroniska hjälpmedel osv.) Närvarofusk Självplagiering (användning av ens egna gamla verk som om de vore nya, utan att uppge källa; underart av plagiering) Olovligt samarbete Lämna in alla texter även i digital form, om det finns en plattform eller e-postadress för detta! Inte bara papper i handen efter föreläsningen. Undvikande av digital inlämning kan antyda ett försök att undvika en Urkund-koll. Tentamina Anmäl dig den officiella vägen till tentamina! Ta reda på den ansvarige för studieavsnittet. Om du vill eller måste diskutera urvalet fråga den ansvarige, men ofta räcker det med att själv välja böcker med rätt summa studiepoäng. Litteraturen har i de flesta fall studiepoängen antecknande per bok i WebOodi och i denna guide under “Studieavsnitt, litteratur och ansvariga lärare”. Där uppgifter om studiepoäng saknas måste du tala med den ansvarige: Fyll i anmälan på WebOodi korrekt och fullständigt, och sänd den. Förbered dig väl. Det är lätt att anmäla sig men att utebli från tentamina ger inte ett gott intryck. Anmäl i god tid till tentatorn/kansliet om du inte ämnar dyka upp på tillfället. Tentamina arrangeras numera helt på fakultetsnivå, se vidare i Flamma. Kom till tentamina i tid, med ett giltigt ID-bevis, t.ex. studentkortet. Skriv läsligt. Använd marginaler. Tack. Du får avlägsna dig efter en halvtimme av tentamenstiden. Från det ögonblicket kan försenade inte längre släppas in att tentera. Föreläsningars missade slutförhör tas inte på de allmänna dagarna. Läroämnen har sina egna tillfällen, i regel ett efter varje period. Se Flamma. Visa att du läst litteraturen! Skriv inte enbart utgående från din allmänna bildning och dina allmänna kunskaper i ämnet. Läraren ser snabbt om du inte har väsentliga detaljer, exempel och argument ur den ”lästa” litteraturen. Reflektera över det lästa och din inlärning, om frågan gör det möjligt. Ingen lärare vill läsa råa omogna referat. 44 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 Kursresultat Resultat registreras i WebOodi! Dessa anmäls av läraren till registrering, varefter WebOodi sänder ett automatiskt meddelande till de godkända, om du ställt in Oodi att göra så. Resultaten bör meddelas innan nästa möjlighet till omtentamen går ut. Officiellt skall läraren meddela bedömningen inom en månad efter prestationen. Många lärare använder fortfarande primärt anslagstavlan för kursresultat och tentamina. Resultaten på anslagstavlan är anonyma, studentens namn får inte anges. Prestationen skall registreras inom en månad efter att bedömningen publicerats. Studier och frånvaro Anmäl om du frånvaroanmäler dig, eller återgår till närvaro, helst innan du gör det! Grundstuderande: Du har 5+2 aktiva år på dig för magisterexamen, absolut maximum, med en möjlighet till två år av frånvaroanmälan där emellan. Etappkontroller finns dessutom efter 3 år med kravet 120 sp, för kandidatexamen, och sedan efter 2 år med kravet 80 sp, för magisterexamen. Intagen till magisterstudier: Du har fyra aktiva år på dig, absolut maximum, med en möjlighet till ett år av frånvaroanmälan där emellan. Enda sättet för mig att hålla reda på om dina intensiva studieplaner kan genomföras är att jag känner till din studietakt. En varning för förlusten av universitetets e-postadress! Om du inte är närvarande förlorar du i regel din ”fö[email protected]” och därmed din adress från de allmänna och enskilda postningslistorna. Ingen intern information når dig på fakultetseller institutionsnivå. Om din e-post studsar avlägsnar jag dig från listorna, omedelbart. Som en följd ingen info om fester, evenemang, praktikplatser, arbetsplatser, seminarier, framtida kurser eller kommande studiereformer. Utan ”@helsinki.fi” ingen tillgång till Moodle, Flamma, WebOodi, specifika postningslistor eller annan liknande infrastruktur. Alltså: Anmäl mig en fungerande e-postadress om du är frånvaroanmäld! På så sätt kan du i alla fall få viss väsentlig information. Ge mig även gärna en fungerande e-postadress när du blir färdig! Läroämnet har ibland info, erbjudanden och inbjudningar till sina alumner. Glöm inte heller att ämnesföreningar som Historicus r.f. är till för alumner med. Allt gott, med studiehälsningar, Derek Fewster Universitetslektor 45 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 EFTER STUDIERNA Praktik & arbetslivsstudier I slutskedet av studierna är det möjligt att avlägga en tre månader lång arbetspraktik för att komma i kontakt med arbetslivet och få konkret erfarenhet av den egna branschen. Du ansvarar själv för att söka upp en praktikplats, vilket betyder att du själv kan påverka var du gör din praktik. Det finns också ett praktikstöd du kan ansöka om, men eftersom det finns långt fler sökande än det finns stöd att dela ut är det skäl att försöka hitta en praktikplats som är villig att stå för lönen. Om du bara får en möjlighet till det, lönar det sig definitivt att göra praktiken eftersom den ofta är en värdefull erfarenhet för livet efter studierna. Du kan börja fråga runt efter en praktikplats exempelvis inom statens eller kommunernas administration, i arkiv- och museibranschen, i organisationsvärlden eller i företagsvärlden, d.v.s. inom förlagsverksamhet, innehållsproduktion eller bildbehandling. Det finns också kurser som är inriktade uttryckligen på det kommande yrkeslivet. På dem bekantar man sig med arbetsmöjligheter bl.a. tillsammans med alumner som berättar om sina karriärvägar och genom olika praktiska projektarbeten som har nära anknytning till arbetslivet. Håll ögonen öppna för information om dessa på WebOodi och e-postlistorna. Stöd för arbetssökning Universitets karriärservice ger studerande individuell vägledning gällande arbetssökning. Du kan ta kontakt med karriärservicen när som helst under studierna, ända från det första året. Karriärservicen organiserar också mentorverksamhet och kurser för att hjälpa studerande att ta de första stegen ut i arbetslivet. STUDIELIV Studentkåren & annan föreningsverksamhet Alla studerande vid universitetet är medlemmar i Helsingfors universitets studentkår, som bevakar studenternas intressen och erbjuder både rådgivning och olika förmåner. Dessutom finns mycket annan föreningsverksamhet man kan delta i efter eget intresse. Som medlemmar i studentkåren verkar allehanda ämnes-, musik-, teater-, spel-, och sportföreningar, så det finns garanterat något för alla. Förutom historikernas ämnesförening Historicus är speciellt Humanisticum värd att nämnas eftersom det är alla de humanistiska föreningars takförening inom studentkåren. På HUS hemsidor finns information om olika förmåner, studentkårens verksamhet och de stöd som erbjuds åt studentföreningar. Historicus Historia studier är inte enbart gamla greker och dammiga arkiv. Mellan tenterna och essäerna samlas studerandena för ett och annat skoj. Ämnesföreningen Historicus ordnar bland annat sitsar, fester, resor, idrotts- och kulturevenemang, något finns alltså för alla. Historicus är ett lysande ställe att knyta kontakter till både yngre och äldre studerande. Föreningen välkomnar alla studerande med en öppen famn och redan under det första studieåret kommer man med i studielivets svängar och föreningens verksamhet. Historicus håller hus på Nya Studenthuset mitt i Helsingfors centrum nära campusområdet. De vänskapsband man knyter inom föreningen kryddar vardagen och garanterar många goda skratt. 46 STUDIEGUIDE I HISTORIA 2015 – 2016 Som exempel på aktiviteter Historicus har ordnat på senaste tiden kan nämnas föreningens resa till Belgrad i Serbien, en sits med temat konspirationsteorier, en vänskaplig trekamp mot historiestuderandena vid Åbo Akademi och gulisorientering på Sveaborg. Historicus har också mycket samarbete med andra studentföreningar och ordnar evenemang tillsammans med dem. På detta vis skapar man ett brett kontaktnät och får vänner runt om hela universitetet. Mer info hittar du på Historicus hemsidor! Nationerna Nationerna är sedan länge ett sätt för studerande att organisera sig enligt landskap och via dem kan du träffa andra studerande som är hemma från samma trakt. Förutom hemtrevlig stämning erbjuder nationerna mycket program året runt och medlemskap i dem är ett ypperligt sätt att få vänner över ämnesgränserna. Det finns fyra svenskspråkiga nationer: Nylands nation Vasa nation Åbo nation Östra Finlands nation Unicafé Unicafé bjuder på förmånlig lunch till priset 2,60 eller 4,40 euro beroende på portion. Det finns flera studentrestauranger runt om i centrum, adress och meny kan man kolla på unicafés hemsidor. Boende I huvudstadsregionen har Helsingforsregionens studentbostadsstiftelse (HOAS) det största utbudet av bostäder för studenter. Också många nationer och studentföreningar erbjuder bostäder åt studerande, så det lönar sig att fråga runt på dem också. Som studerande kan du också ansöka om en hyresbostad av staden. Mer information hittar du t.ex. på studentkårens hemsidor i broschyren ”Behöver du bostad?”. Studenthälsan Studenthälsan, som har sin lokal i Tölö, sköter om de studerandes hälsa. Där kan du boka tid till hälsovårdare och läkare i både allmän hälsa, tandvård och mental hälsa. Kom ihåg att alltid ta med ditt studiekort när du går till mottagningen. Unisport Mens sana in corpore sano! Det är både lätt och förmånligt att hålla sig i form som studerande. Unisport har flera träningslokaler och ett mångsidigt utbud av olika grenar: gym, bollsport, klättring och gruppträning från spinning till yoga. Händer det att du studerat så hårt att axlarna krampar så kan du boka en massage för att slappna av. 47
© Copyright 2024