Nr 2 Juni 2015 Årgång 27 Klamydia Vi har det senaste åren haft över 1000 klamydiadiagnostiserade fall per år i vårt län. I år ter det sig som att vi har en minskning under de första fem månaderna. Det har varit en diskussion om vi till Smittskyddsenheten verkligen får alla kliniska anmälningar på patienter med klamydiadiagnos. Den kliniska anmälan är utan identitet helt enligt vad lagen säger. För 2014 med 1072 kliniska anmälningar har vi gjort en djupdykning i laboratoriestatistiken, vilken inte alltid är så lätt då bl.a. flera tar mer än ett prov, men med en manuell genomgång och kontroll som sannolikt är väldigt nära sanningen finner vi 1074 diagnoser, dvs i två fall av 1074 har inte någon klinisk anmälan inkommit. Det får i alla fall anses vara ett väldigt hyggligt resultat. Här anser vi att anmälningssystemet fungerar trots att det saknas identitet och smittspårningen fungerar också bra med våra centraliserade smittspårare. Vi hoppas att minskningen fortsätter under 2015. På förekommen anledning vill vi påpeka att man kan få ledbesvär (reaktivartrit) som komplikation till en genital klamydiainfektion. Klinisk anmälan av Klamydia enligt smittskyddslagen i Örebro län 1500 1000 500 0 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec 1990 1997 2013 2014 2015 Mässlingen Vi har haft enstaka episoder där mässlingen misstänkts hos barn. I år har vi inget konstaterat fall men när misstanken dyker upp finner man fortfarande att det finns sjukvårdspersonal som är osäker på sitt mässlingsskydd. Har man haft mässlingen som liten eller är man vaccinerad? Den personalgrupp som tar hand om akuta patienter på vårdcentraler, akutmottagningar och barnmottagningar m m ska ha säkerställt mässlingsskydd. Är man osäker på sitt mässlingsskydd i denna personalgrupp ska man erbjudas mässlingsvaccination. Smittskydd & Vårdhygien Region Örebro län Smittskydd & Vårdhygien Region Örebro län Sekreterare Jenny Holmkvist Tfn 019 - 602 11 30 [email protected] Adress: Smittskyddsenheten, USÖ, 701 85 ÖREBRO, Fax: 019 - 12 74 16, E-post [email protected] Telefontid vardagar kl. 13.00 - 14.00 Smittskyddsläkare Epidemisjuksköterska Bitr. Smittskyddsläkare Hans Fredlund Anne Lennell Henrik Eliasson Tfn 019 - 602 35 81 Tfn 019 - 602 34 43 Tfn 019 - 602 22 01 [email protected] [email protected] [email protected] Adress: Vårdhygien, USÖ, 701 85 ÖREBRO, Fax: 019 - 12 74 16 EE-post [email protected] [email protected] Hygienläkare Hygienläkare Hygiensjuksköterska, Hygiensjuksköterska, Hygiensjuksköterska, Hygiensjuksköterska, Hygiensjuksköterska, USÖ Op K-ga, Linde, USÖ Karlskoga, Lindesberg kommun MRB team/primärvård Torbjörn Norén Bo Söderquist Maria Ekelöf Ann-Sofi Mattsson Jorunn Bröyn Cathrine Binett Annethe Thegel Tfn Tfn Tfn Tfn Tfn Tfn Tfn 019 – 602 11 74 019 – 602 35 71 019 – 602 11 99 019 – 602 23 21 0586 – 661 20 019 – 602 10 38 019 – 602 20 43 [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] Influensa Den gångna säsongen 2014/2015 började ordentligt först efter årsskiftet och var måttligt kraftig. Det har inte varit någon enormt stor belastning för vårdapparaten denna säsong. Den dominerades virologiskt av influensa A (167 fall) av H1N1-typ samt H3N2, d v s pandemiinfluensatypen och den sedvanliga säsongsinfluensan. Dessutom har vi haft 82 fall av influensa B. Kliniskt kan man inte se skillnad hos den enskilde patienten vilken typ av influensa patienten har. Influensasäsongerna har i några år startat relativt sent jämfört med tidigare år. Vi har då förskjutit starten av influensavaccinationen och man vill nu från nationellt håll förskjuta influensavaccinationen ytterligare. Planen är att i höst starta med influensavaccination i hela landet tisdagen den 3:e november. Laboratoriediagnoser av influensa, Örebro län säsongen 2014-2015 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2014-12-14 2015-01-14 Infl B 2015-02-14 Infl A 2015-03-14 2015-04-14 Infl A (H1N1) Strama Under hösten och vårvintern 2014/2015 har antibiotikaförskrivningen i Sverige, som har minskat de senaste åren, ökat igen och så även i vårt län. Vi har ingen säker förklaring till denna trendförändring. I skrivandets stund har sifforna för april kommit som visar en återgång till mindre förskrivning igen, både i vårt län och i Sverige som helhet. Fortfarande är stramaarbetet en av de viktigaste insatserna vi kan göra för att om möjligt kunna förlänga överlevnaden av de tillgängliga antibiotika vi har. Vad gäller fynden av multiresistenta bakterier ser vi en ständig ökning av framförallt ESBL-producerande tarmbakterier. WHO har i dagarna antagit en skrivning där man menar att antibiotikaresistensproblematiken är ett globalt problem och insatser behöver göras. Dock är det lång väg kvar till beslut som påverkar antibiotikapolicyn i många länder med helt andra sjukvårdssystem än vårt där vi kräver läkarrecept för varje antibiotikabehandling. Vi är i skriande behov av att få nya antibiotika till behandlingsarsenalen. Tuberkulos Under de senaste åren har vi diagnostiserat drygt 20-talet tuberkulosfall per år men ett fåtal är sådana som kan betraktas som mycket smittsamma, d v s man finner i mikroskopet tuberkulosbaciller i upphostningarna. Kring varje fall som diagnostiseras görs en smittspårning där man försöker identifiera dels den person som smittat den sjuke och dels vilka den sjuke möjligen kan ha smittat. Vanligen så är det en smitta som brukar begränsas av familjekonstellationen. Det krävs långvarig och nära kontakt för att bli smittad med tuberkulos. Det som under våren nu har blivit annorlunda är en person med tuberkulos som arbetat på en förskola. På en förskola har man en familjelik situation så där kan då många bli smittade. Alla på förskolan, barn och personal, undersöks. Först efter sommaren när en slutlig genomgång av alla som kan ha blivit smittade är genomförd kan vi veta hur stor smittspridningen blivit. Noteras skall att om man blivit smittad av tuberkulos så är man inte smittsam förrän man sjuknar och majoriteten sjuknar inte. Vanligen blossar sjukdomen upp många tiotals år efter smittotillfället. Förskolebarn blir dessutom aldrig smittsamma. Så i dagsläget med en behandlad patient har vi inte längre någon person med smittsam tuberkulos i den undersökta gruppen. Sjukvård utanför Sverige? Framförallt under sommaren och semestertider så insjuknar personer som behöver sjukhusvård utomlands. När det gäller multiresistenta bakterier har vi en betydligt större problematik så fort man kommer söder om Sverige. Behöver man sjukvård utomlands så gäller provtagning för multresistenta bakterier när man återkommer för vård i Sverige. Riktlinjer finns på Vårdhygiens hemsida Vi önskar alla läsare en trevlig sommar!