Pilotprojekt för Personcentrerad vård

Hanna Lundstedt
Landstinget Sörmland
2015-01-22
Pilotprojekt
för
Personcentrerad vård
Syfte:
Genom pilotprojektet ska det synliggöras vad det är som behövs förändras på individuell,
enhets- och systemnivå för att få en mer personcentrerad vård i Landstinget Sörmland.
Signeras:
Signeras:
Ort och datum
Ort och datum
Uppdragsgivare
Projektledare
Jan Grönlund
Hanna Lundstedt
1
Innehållsförteckning
1.
SAMMANFATTNING ....................................................................................................... 3
2.
BAKGRUND ...................................................................................................................... 3
2.1 Omvärld personcentrerad vård ............................................................................................ 4
2.2 Piloternas arbete .................................................................................................................. 5
3.
VAD ÄR PERSONCENTRERAD VÅRD? ....................................................................... 6
4.
URSPRUNGLIGA OCH REVIDERADE MÅL ................................................................ 6
4.1 Inledning mål........................................................................................................................ 6
4.2 Huvudmål ............................................................................................................................. 6
4.3 Målområden ......................................................................................................................... 7
4.4 Avgränsningar ...................................................................................................................... 7
4.5 Metoder ................................................................................................................................ 7
5.
MÅLUPPFYLLELSE ......................................................................................................... 7
5.1 Uppnådda mål ...................................................................................................................... 7
5.2 Erfarenheter från projektet .................................................................................................. 8
5.3 Patienter med i förbättringsarbetet ...................................................................................... 9
5.4 Tjänstedesign som metod ..................................................................................................... 9
5.5 Piloternas lärdomar i kortformat ....................................................................................... 10
5.6 Så går pilotverksamheterna vidare med personcentrerad vård ......................................... 11
5.7 Landstingets övriga satsningar för personcentrerad vård ................................................. 11
5.8 Restpunkter med handlingsplan ......................................................................................... 12
5.9 Bedömd uppfyllelse av effektmål ........................................................................................ 12
6.
ERFARENHETER OCH FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGAR ................................... 12
6.1 Systemnivå, Personcentrerad organisation (HUR) ............................................................ 12
6.2 Individnivå, Patientens dimensioner .................................................................................. 13
6.3 Systemnivå och enhetsnivå, organisatoriska dimensioner för personcentrerad vård ....... 14
6.4 Strategi för personcentrerad vård ...................................................................................... 15
6.5 Pilotprojektet ...................................................................................................................... 15
6.6 Förmedling av erfarenheter från piloterna ........................................................................ 16
7.
PROJEKTETS ORGANISATION ................................................................................... 22
8.
HISTORIK ........................................................................................................................ 23
9.
BILAGOR ......................................................................................................................... 23
2
1. SAMMANFATTNING
Personcentrerad vård har av landstinget utpekats som en strategisk utvecklingsfråga för att nå
visionen Sveriges friskaste län 2025. Personcentrerad vård (PCV) kan inte ses som en enskild
fråga utan måste integreras på alla nivåer, därför ger pilotprojektet ett förslag på en den
personcentrerade organisationen som ska genomsyra landstinget samtliga enheter.
Denna slutrapport syftar till att sammanställa lärdomarna från pilotprojektet och tar fram ett
förslag till fortsatt arbete. Pilotprojektet har gett oss kunskaper som visar att vi på ett tydligare
sätt behöver ha en organisation som stödjer och ger medarbetarna möjlighet att arbeta
personcentrerat. Att arbeta personcentrerat kan innebära allt från att ha patient och brukarråd
till att medarbetare ges möjlighet att påverka sin vardag.
För att kunna möjliggöra delaktighet behöver vi vara det ”öppna landstinget” på alla nivåer.
Personcentrerad vård innebär att bygga vidare på samverkan mellan patienter och brukare
samt profession och ledning.
Att införa personcentrerad vård innebär en radikal förändring av den rådande kulturen. Den
personcentrerade vården måste genomsyra organisationen, både den fysiska miljön
(vårdarkitektur, journalsystem, övervakningsutrustning) och de sociala strukturerna
(relationer, attityder och värderingar) i vården. För en omställning krävs en värdegrund som
värdesätter och ger ökad förmåga till delaktighet och dialog.
Det gäller att gå från tanke till handling och se till att den personcentrerade vården blir en del i
vårdens vardag, på ett tydligare och mer strukturerat sätt än vad som görs idag. Pilotprojektet
har gett oss lärdomar att det inte finns ett sätt att arbeta personcentrerat utan det skapas utifrån
varje verksamhets unika förutsättningar. Det handlar om att genomföra förändringar i
förhållningssätt och attityd samt att arbeta utifrån en värdegrund där patienten möts som
person och är delaktig.
Pilotprojektet har resulterat i framtagande av organisatoriska dimensioner för personcentrerad
vård. I dessa dimensioner framgår det tydligt att Landstinget Sörmland behöver utarbeta en
strategi för personcentrerad vård för att 2025 nå Sveriges friskaste län.
2. BAKGRUND
Landstinget Sörmland beslutade 2012 (bilaga 1,2,3), i Landstingsfullmäktige, att Sörmland
ska bli Sveriges friskaste län år 2025. För att nå detta mål har åtta förbättringsområden tagits
fram och ett av dessa är personcentrerad vård.
Valet att arbeta med att förbättra personcentrerad vård grundar sig i Landstinget Sörmlands
vision om ”det öppna landstinget”. Detta innebär att landstinget verkar för varje persons rätt
till god hälsa, kultur och utbildning. Alla människor har lika rättigheter och bemöts utifrån
sina förutsättningar. Varje person har rätt att leva ett självständigt liv, vara delaktig i
samhället och själv bestämma hur vardagen ska formas. Var och en har frihet att välja var och
hur vården ges utifrån det utbud som erbjuds.
3
2.1 Omvärld personcentrerad vård
Samhällsutvecklingen har de senaste åren inneburit att nya synsätt på patientens ställning och
roll vuxit fram. Flera aktiviteter pågår nationellt i Sverige där både myndigheter,
intresseorganisationer och aktuell forskning lyfter fram vikten av att arbeta personcentrerat
som ett sätt att effektivisera vården och bromsa kostnadsökningen i hälso- och sjukvården. Att
arbeta personcentrerat är att följa Hälso- och sjukvårdslagen. I lagen finns flera delar som
påpekar vikten av att tillgodose patientens behov av trygghet, självbestämmande och integritet
samt att sjukvårdspersonalen ska tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet.
Den nya patientlagen som träder i kraft i januari 2015
kommer att innebära att landstinget behöver driva på
utvecklingen av personcentrerad vård eftersom högre krav
kommer att ställas på tillgänglighet, delaktighet och
valmöjlighet. Intentionen med den nya lagen är att vården
ska utvecklas tillsammans med patienten så den blir
säkrare och erbjuder valmöjligheter.
”…den nya patientlagen
kommer ställa andra krav
på tillgänglighet och
delaktighet”
Myndigheten för vårdanalys gav i december 2014 ut en ny rapport baserad på en
internationell undersökning av patienternas syn på vården. Den påvisar en central svaghet i
svensk hälso- och sjukvård; vården är inte tillräckligt patientcentrerad. Jämfört med andra
länder utmärker sig Sverige med svaga resultat på en rad områden. Svensk vård brister i
involvering av patienterna och ger inte tillgång till den information som patienterna behöver.
Patienterna får i lägst utsträckning den information från vården som de behöver för att fatta
välgrundade beslut. Endast hälften av patienterna menar att de fått information om vad de
själva kan göra och hålla uppsikt över när de kommer hem från sjukhuset. För att åtgärda
dessa problem menar vårdanalys att patientcentreringen i vården behöver öka.
Sveriges kommuner och landsting har tagit fram ett positionspapper för patienter och
brukarmedverkan. SKL menar att den traditionella synen på patienten/brukaren som
”mottagare” av hälso- och sjukvård och socialtjänst behöver ersättas med en syn där
patienten/brukaren också innehar rollen som medskapare. SKL anser att det är viktigt att
patienterna är med i planerings-, genomförande- och uppföljningsfasen då detta kan leda till
ökad kvaliteten och effektivitet i vården.
I Patientsäkerhetslagen ställs det krav på att vårdgivaren ska ge patienter och deras anhöriga
möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. Patientens delaktighet har blivit alltmer
betydelsefull i arbetet med att förbättra patientsäkerheten. Patientmedverkan kan vara
framgångsrik på olika sätt i hälso- och sjukvård t.ex. genom att patienten medverkar i beslut
om behandling, omvårdnadsåtgärder och rehabilitering.
Forskningen påvisar att den förväntade kostnadsökningen kan bromsas när vården utgår ifrån
ett personcentrerat arbetssätt.
Många röster från patienterna hörs mer i samhället. Patienterna vill vara med och påverka
vårdens utveckling. Detta är en rörelse som växer starkt. Flera initiativ finns som patients like
me, ung cancer, aktiva patientorganisationer, flöden på Twitter och Facebook. Gemensamt för
dessa är att de talar om vikten av att involvera patienterna i utformningen av vården både
genom att göra dem mer delaktiga i sin egen vård men även genom att göra dem till en
medaktör i utformningen av vårdens processer.
4
2.2 Piloternas arbete
Pilotprojektet var en del i att skapa ett lärande för vad personcentrerad vård innebär i
landstingets olika verksamheter både på systemnivå och på individnivå. Piloten har syftat till
att lägga grunden för det fortsatta arbetet med personcentrerad vård i Landstingets Sörmland
ska genomföras.
Som uppstart till projektet bjöds en expertgrupp in. Deltagare i expertgruppen var
verksamhetsföreträdare, forskare, patientföreträdare och personer som arbetar aktivt med
frågan patientmedverkan, det flesta deltagare i expertgruppen var externa. De tog fram
utvecklingsområden för personcentrerad vård som sedan låg till grund för projektets
utformande.
En referensgrupp för patienter och brukare till pilotprojektet skapades för att engagera och
involvera patientföreträdare i satsningen för personcentrerad vård. Referensgruppen består av
företrädare från olika patientföreningar men också patienter som inte representerar något
förbund.
En allmän utlysning gick ut till samtliga verksamheter i landstinget. Fem enheter ansökte om
deltagande och fick deltagande beviljat. Deltagande enheter är Aktivitetsenheten Karsudden,
Katrineholm, Avdelning 36 infektions- och lungkliniken, Mälarsjukhuset, Eskilstuna,
Kirurgmottagningen, Mälarsjukhuset, Eskilstuna, Vårdcentralen City, Eskilstuna,
Vårdcentralen Trosa. Varje enhet bildade ett tvärprofessionellt team och har haft chefen
delaktig i processen för förbättringsarbetet.
Under hösten 2013 samt våren 2014 har samtliga piloter arbetat med målområdet delaktighet.
Piloterna har haft gemensamma seminarier (sex stycken) som har utgångspunkten i
personcentrerad vård. Samtliga seminarier har haft externa föreläsare. Innehållet på seminariet
har varit; vad är personcentrerad vård, olika former för kommunikation, patientmedverkan,
egenvård, delat beslutsfattande samt tjänstedesign. Under seminarier har deltagarna erbjudits
tid för reflektion och möjlighet till att praktiskt planera det arbete som sker på hemmaplan.
Mellan seminarierna har pilotverksamheterna sedan arbetat med att genomföra olika
aktiviteter kopplat till deras mål.
Piloterna har gjort egna mätningar och utformat praktiska verktyg för personcentrerad vård på
de olika enheterna. Patientkontrakt samt plan för ”min vård” har testats.
Maligntmelanomkedjan har utvecklats till en personcentrerad process, en mall för
personcentrerat samtal har framtagits. Samtliga enheter har hittat nya former för att involvera
patienterna i förbättringsarbetet.
Den 22 maj 2014 anordnades ett seminare med syfte att sprida erfarenheterna i projektet för
personcentrerad vård. Landstinget samtliga enheter var inbjudna, 115 personer deltog. Det
blev en inspirationsdag med fokus på pilotverksamheternas resultat det gav också möjlighet
för reflektion och eftertanke för deltagarna.
Under hösten har projektledare från de olika pilotverksamheterna varit delaktiga i utformning
av förslag till fortsatt satsning för personcentrerad vård.
Arbetet med personcentrerad vård har också inneburit att vi har sett över landstingets övriga
satsningar för personcentrerad vård samt ta tillvara på goda exempel som redan finns och lyfta
fram dessa.
5
3. VAD ÄR PERSONCENTRERAD VÅRD?
Personcentrerad vård är vårdens kärna som utgår från en gemensam värdegrund där patienten
är delaktig och patientens resurs tas tillvara. Det centrala för personcentrerad vård är att se
patienten som en person bakom sin sjukdom och se dennes perspektiv och upplevelse av
sjukdomen. Personcentrerad vård kännetecknas av att patienten är delaktig och ges möjlighet
att fatta beslut i alla delar av sin egen vård. Personcentrerad vård kännetecknas också av en
värdegrund där patienternas individuella behov, önskningar och preferenser respekteras i
vården. Värdegrunden utgör tillsammans med varje enhet/verksamhets förutsättningar
utgångspunkten och grunden för vilka verktyg som används i mötet med patienten.
Referensgruppen för patienter och brukare i Landstinget Sörmland har tagit fram en definition
utifrån patientens synvinkel.
”Jag vill att vården ser och respekterar mig som person och inte som min sjukdom.
Utgångspunkten för vården är att den intar mitt perspektiv som person och utgår från mina
förutsättningar, resurser och hinder. Jag vill vara delaktig i utformningen av min vård och
mötas som en jämlik partner” (Referensgrupp patienter och brukare)
För att kunna utveckla en personcentrerad vård handlar det också om att involvera och
engagera patienter och patientföreträdare i vårdens utveckling både på individ nivå samt
verksamhets nivå.
”…Vårt ledord för det fortsatta arbetet
ska vara se en person och inte en patient”
(Avd 36 Mälarsjukhuset)
4. URSPRUNGLIGA OCH REVIDERADE MÅL
4.1 Inledning mål
Inom ramen för satsningen för Sveriges friskaste län finns ett övergripande mål för
delområdet personcentrerad vård. Resultat ska gå att avläsas i den nationella patientenkäten.
Minst 90 % av sörmlänningarna ska bedöma sin delaktighet i vården som god samt att
andelen verksamhetsområden som ligger över 75 % skall öka varje år.
Den nationella patientenkäten har olika omfattning och kontinuitet beroende på vilken
verksamhet som är aktuell. Pga den nationella patientenkätens intervall med frågorna har det
inte varit möjligt att använda resultaten av enkäten i projektet. Nationella patientenkäten har
legat till grund för pilotverksamheternas val av förbättringsområden. De olika
pilotverksamheterna har använt sig av frågorna som finns i enkäten gällande delaktighet.
Pilotverksamheterna har sedan skapat egna frågor som de ställt direkt till patienterna för att
kunna utvärdera sina aktiviteter.
4.2 Huvudmål
Genom pilotprojektet ska det synliggöras vad det är som behövs förändras på individuell,
enhets- och systemnivå för att få en mer personcentrerad vård i Landstinget Sörmland.
6
4.3 Målområden
I starten av projektet hade pilotverksamheterna möjlighet att välja tre olika målområden. Detta
för att underlätta för piloterna att sätta mål som tydligt utgår från personcentrerad vård. Det
första målområdet som handlar om delaktighet har samtliga piloter arbetat med och är också
utgångspunkten för personcentrerad vård.
De tre målområdena var
 ökad delaktighet hos patienter
 ökad kvalitet och patientsäkerhet
 öka patientens tillfredställelse
Vissa piloter valde att endast utgå från målområdet delaktighet medan vissa utgick från flera
målområden.
4.4 Avgränsningar
I projektdirektivet för personcentrerad vård angavs att pilotprojektet, i ett första skede, skulle
testas på tre olika enheter. Då fem enheter visade intresse för att delta fick samtliga fem
erbjudande om att vara med i projektet.
När grunden för pilotprojektet lades hade projektgruppen till en början mest fokus på själva
piloterna. Ganska snart insåg projektgruppen att arbetet med personcentrerad vård är större än
piloternas arbete. Landstinget hade redan många pågående projekt och andra initiativ som
handlar om personcentrerad vård. Dessa behöver lyftas fram och göras tydligare.
4.5 Metoder
Projektledningen har använt sig av landstingets modell för projekthantering (PROST)
Deltagande pilotverksamheter har arbetat efter PDSA- modellen som landstinget använder i
förbättringsarbete för att sätta mål, testa och utvärdera resultatet av projektet.
5. MÅLUPPFYLLELSE
5.1 Uppnådda mål
Att beskriva om pilotprojektet för personcentrerad vård har nått sina mål är inte helt enkelt
eftersom personcentrerad vård handlar om mjuka värden och vad som sker i mötet mellan
människor. Vårdens resultat skapas när möten mellan människor
”…..Nöjda
sker. Att kunna mäta och göra detta synligt har varit en av projektets
patienter- nöjd
stora dilemma och svårigheter.
personal”
Vårdcentralen Citys
Pilotprojektet har gett insikt i att för att patienterna ska kunna bli
mer delaktig måste vårdpersonal förändra sitt beteende, sin
motto
organisation av vården och släppa in och engagera patienten i
förbättrings- och utvecklingsarbete
7
Pilotprojektet hade en aktiv fas under åtta månader då verksamheterna satte mål som
utvärderades med stöd från projektledning. Pilotverksamheterna hade svårigheter att på denna
korta tid hinna sätta mätbara mål, skapa mätningstillfällen och sedan även utvärdera och
reflektera över resultaten. De upplever att de beskrivningar som de samlat in från patienter
och personal varit mer värdefull för utvecklingen för personcentrerade vården än själva
mätningarna. Flera av pilotverksamheterna har fortsatt aktiva mål som de kommer att följa
under en längre tid som inte kan redovisas i denna slutrapport.
5.2 Erfarenheter från projektet
Flera av pilotverksamheterna upplever att personcentrerad vård initialt tog mer tid i vårdmötet
men att en satsning för personcentrerad vård i längden
kan spara tid. Så länge som vården arbetar i slutna ”silos” ”……Personcentrerad
och inte över vårdgränserna är det inte enkelt att införa
vård gör vårdsituationen
personcentrerad vård. Det är inte alltid tydligt att den
mer givande för både
enskilde medarbetaren ser effekten av personcentrerad
patient och personal”
vård på sin enhet utan att vinsten kanske hamnar på en
(Vårdcentralen Trosa)
annan enhet.
Deltagande pilotverksamheter upplevde svårigheter att hitta bra former för att sprida kunskap
till resterande verksamhet.De upplevde också bristande förståelse för planerad förändring i
övriga personalgruppen på enheterna. Det var också vanligt förekommande att personalen
uttryckte att de redan arbetar personcentrerat och ifrågasatte om detta sätt att arbeta är något
nytt. Det är därför viktigt att påvisa skillnaden för vad personcentrerad vård är och hitta
tydliga former för struktur. Erfarenheter från projektet har påvisat att vårdpersonal blandar
ihop att ge ett gott bemötande med personcentrerad vård vilket inte går att jämställa. Att
verkligen ge en vård utifrån personens behov och egna resurser kräver ett annat
förhållningsätt än gott bemötande. Vården behöver ge patienten förutsättningar för att kunna
utgå från sina resurser samt erbjuda de stödfunktioner som patienten behöver för att uppnå
bästa möjliga hälsa.
De två vårdcentralerna som deltog i projektet har tagit fram foldrar som tydligt följer ett
personcentrerat arbetsätt, detta har för dem underlättat arbetet. Samtliga pilotverksamheter har
tagit fram någon form av struktur som hjälper dem att arbeta personcentrerat.
Kirurgkliniken på Mälarsjukhuset har arbetat med att strukturerat förändra malignt
melanomkedjan utifrån ett personcentrerat arbetssätt. Det
personcentrerade förhållningsättet gav kliniken nya idéer om
”…Personcentrerad vård
patientmakt och patientinflytande i vårdprocessen och kritiskt
är i grunden en fråga om
ifrågasättande kring hur sjukvårdens system är uppbyggt. De
demokrati”
upplever att projektet gör anspråk på demokratibegreppet
(Kirurgkliniken
(finns mer beskrivet i deras text på sidan 19) . I arbetet med att
Mälarsjukhuset)
förbättra flödet i processen, så har de ställts inför
frågeställningar som tar utgångspunkt i ett folkmaktsperspektiv, eller patientmaktsperspektiv.
Utförda moment för personcentrerad vård på de respektive enheterna
 Strukturerad kommunikation
 Plan för min vård
 Individuella vårdplaner
8


Tagit fram former för bemötande utifrån gemensam värdegrund
Utifrån en personcentrerad vårdprocess förkortat vårdtider för patienter med malignt
melanom
Piloterna har identifierat tydliga innehåll i personcentrerad vård som skiljer sig från dagens
arbete:
 Partnerskap och därmed delat beslutsfattande tillsammans med patienten som man
gemensamt kommer överrens om planen för den fortsatta vården
 Medvetenhet om makt och maktstrukturer
 Personbegreppet i stället för patientbegreppet är centralt
 Tydliga former och strukturer för att öppna möjligheten till delaktighet
 Patient- och brukarmedverkan i förbättringsarbetet
 Gott bemötande och personcentrerad vård är inte samma sak
5.3 Patienter med i förbättringsarbetet
Projektet påvisar att det är viktigt att ha former för patient och brukarmedverkan för att
utveckla den personcentrerade vården. Samtliga verksamheter har provat på olika formerer av
patientmedverkan, bland annat patient- och brukarråd, intervjuer samt patient med i
utvecklingsarbetet. Pilotverksamheter upplevde det som spännande, lärorikt och viktigt för
verksamheten att få med patienterna i
”…Vi har svaren framför oss
utvecklingsarbetet även om det inte var enkelt. Flera
bara vi vågar fråga!
pilotverksamheter utryckte en tydlig farhåga att inför
Patienterna har svaren, men
patienterna påvisa vårdens fel och brister samt även att
om de aldrig får komma
”maktbalansen” skulle rubbas.
tilltals kan vi sitta och gissa
Att ha ett samarbete med patienten blir både
länge och inte komma
tidseffektivt, ekonomiskt, inspirerande och utmanande
hälften så nära rätt lösning”
för personalen. Det ger också patienten minst lika
(Aktivitetsenheten,
mycket i form av delaktighet, status, ökad självkänsla,
Karsudden)
möjlighet att få göra sin röst hörd och att få visa sig
från en annan sida än från ”patientsidan”. För att
patienterna ska kunna bidra med sina erfarenheter måste det vara tydligt vad patienterna ska
bidra med för att de inte ska uppleva att de ska leverera eller prestera. Önskemål från
patienterna är också att det finns former för ersättning när patienterna behöver ta ledigt från
arbetet när de ska delta i förbättringsarbete för vården.
På övergripande nivå gjordes också en test i att bjuda in patienter till ett patientcafé för att
under enklare former öppna möjligheten för att hitta nya former för patientmedverkan. Tyvärr
var det mycket svårt att få deltagare i caféet och möjlighet till dialog uteblev.
5.4 Tjänstedesign som metod
Tjänstedesign (servicedesign) innebär att planera och organisera både människor,
infrastruktur, kommunikation och andra komponenter kring en tjänst för att förbättra dess
värde. Syftet är att förhöja kundens upplevelse av tjänsten. Genom att utforma en tjänst efter
kundens behov blir den användarvänlig, konkurrenskraftig och relevant utifrån kundens
perspektiv.
9
Ett av seminarierna hade temat om tjänstedesign, dvs hur vi på ett nytt sätt kan ta tillvara på
patienternas erfarenhet i utvecklingen av vården. Landstinget i Värmland och Experiolab var
med och bidrog med empatistationer så att vi under en dag kunde observera, samla in
erfarenheter och komma med nya lösningar utifrån ett patientperspektiv. Detta upplevde
piloterna som mycket effektivt sätt att förstå patienternas situation anser att tjänstedesign är en
bra metod att använda för att fånga patientens perspektiv.
Landstinget i Värmland har man med hjälp av Experiolab och tjänstedesign nått nya nivåer av
förbättringsarbete.
”…all innovation ska utgå
från ett tydligt
Vårdcentralen City deltar nu i ett nationellt projekt för
patientperspektiv”
kroniskt sjuka med koppling till tjänstedesign. Många av
(Experiolab Landstinget i
erfarenheterna från projektet ”kroniskt engagerad” är starkt
Värmland)
sammankopplat med personcentrerad vård och kan ses som
en utveckling av pilotprojektet
5.5 Piloternas lärdomar i kortformat
Sträva efter samarbete i partnerskap på alla nivåer och relationer som genomsyras av ett
personcentrerat arbetssätt
 Delat beslutsfattande
 Det finns inte ett sätt att arbeta personcentrerat
 Personcentrerad vård utformas lokalt med gemensamma värderingar
 Ledningen äger frågan om att införa personcentrerad vård
 Positiva effekter av patienter med i förbättringsarbetet
 Ta tillvara medarbetarnas erfarenheter och upplevelser
 Låt alla medarbetare äga och driva förändringsarbetet
 Se till att systematiskt planera och dokumentera tillsammans
 Patienterna och närstående en viktig resurs
 Tjänstedesign som metod är effektivt för att hitta nya former i förbättringsarbetet
10
5.6 Så går pilotverksamheterna vidare med personcentrerad vård
Pilotprojektet har hjälpt pilotverksamheterna att starta ett arbete som kommer att fortgå under
många år framöver. Flera av piloterna fortsätter sitt arbete med utbildningsdagar och
utvecklande av ett personcentrerat arbetsätt. Flera enheter funderar över formerna för att
tydligare erbjuda möjlighet till delaktighet exempelvis genom att skicka ut en punktlista för
patienten att förbereda sig med inför läkarbesök. Samtliga piloter kommer fortsätta utveckla
former för patientmedverkan.
5.7 Landstingets övriga satsningar för personcentrerad vård
En genomlysning av samtliga aktiviter och projekt kopplat till personcentrerad vård har
genomförts. Samtliga projekt ca 30 stycken träffades för att diskutera personcentrerad vård
samt möjligheten till att hitta synergier mellan varandra. Personcentrerad vård är inte ett
enskilt projekt utan det genomsyrar i landstingets alla delar. Nedan presenteras en kort
sammanställning av samtliga delar.









Införandet av vårdlots som är en metod att stödja patienter med stora vårdbehov. Det
är en motiverande och koordinerande tjänst som ska ge patienten ökad förståelse kring
sin sjukdoms- och vårdsituation, stöd och möjlighet till självhjälp samt en bättre
koordinerad vårdkedja inom landstinget och mellan landsting och kommun.
Säker utskrivningsprocess, för att säkra upp hemskrivningen av patienter från
vårdavdelningen blir patienten uppringd av en sjuksköterska.
Fast kontaktsjuksköterska Inom cancervården har patienterna en fast
kontaktsjuksköterska under pågående behandling
Bättre liv. I Satsningen på ”Bättre liv för sjuka äldre” arbetar systematiskt med att
förbättra vården utifrån ett patientperspektiv för de mest sjuka äldre. Här ligger ett
stort fokus på att planera och involvera patienter och personal för att samordna
individuella insatser.
Valfrihet och rättighetskansli finns in rättat för att ge enskilda patienten korrekt
information om valmöjligheter inom vården och vara en lots till vårdgivare där
tillgängligheten är god och vårdkvaliteten hög.
Samordningssköterska för multisjuka äldre på vårdcentralerna där syftet är att erbjuda
en sammanhållen vård för de som har stora behov av vård och omsorg får en fast
vårdkontakt och ett strukturerat teamomhändertagande.
Utbildning motiverande samtal
På Karsudden har patientråd tagits fram och tydliga mål kring personcentrerad vård
har utformats
Arbetet med barnets rätt till information, råd och stöd när de är närstående till någon i
vården (HSL §2g)
Förutom ovannämnda delar pågår det andra aktiviteter i landstinget som kan räknas in i den
personcentrerade vården, patientsäkerhetsenhetens arbete med riskanalyser som görs i samråd
med patienterna, arbete med e-hälsa och kopplingen till mina vårdkontakter, mobila
närvårdsteamet för multisjuka äldre samt arbetet med att analysera och värdera resultatet från
den nationella patientenkäten.
11
5.8 Restpunkter med handlingsplan
Flera av pilotverksamheterna har mål som kvarstår att följa upp. Piloterna ansvarar själva för
detta genomförande. Pilotverksamheternas projektledare kommer att ingå i en referensgrupp
för det fortsatta arbetet för personcentrerad vård i landstinget.
5.9 Bedömd uppfyllelse av effektmål
Pilotprojektets huvudmål var att synliggöra vad det är som behöver förändras på individuell,
enhets- och systemnivå för att få en mer personcentrerad vård i Landstinget Sörmland.
Pilotprojektet har skapat en tydlig förståelse av komplexiteten i att införa personcentrerad
vård på samtliga nivåer. Pilotprojektet har inneburit ett år av lärande som tydligt påvisar hur
personcentrerad vård kan utvecklas.
6. ERFARENHETER OCH FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGAR
För att satsningen för på personcentrerad vård ska ha effekt måste den genomsyra
organisationen både fysiskt (vårdarkitektur, journalsystem, övervakningsutrustning) och i de
sociala strukturerna (relationer, attityder och värderingar). För detta krävs en värdegrund som
utgår från landstingets vision och landstingets arbete med mänskliga rättigheter vilket tydligt
värdesätter att ge människor ökad förmåga till delaktighet och dialog. I kapitlet nedan
beskrivs den personcentrerade organisationen som en ”nyckel” för att skapa struktur och
förutsättningar för organisationen att arbeta med personcentrerad vård som en strategisk och
övergripande fråga. I dagens debatt kring att utveckla vården är det ofta systemen eller
organisationen som är centrum för vården istället för ett sammanhang som tar utgångspunkt i
personens behov under en utredningsprocess. Därför lyfter nu pilotprojektet fram patientens
dimensioner som utgångspunkten för personcentrerad vård.
6.1 Systemnivå, Personcentrerad organisation (HUR)
En personcentrerad organisation beskriver hur vi ska arbeta med personcentrerad vård. Det är
i mötet mellan personer vårdens resultat skapas. För att stärka vårdens resultat när det gäller
upplevd delaktighet, behöver vi ha en organisation som stödjer ett arbetssätt som säkerställer
att mötet mellan professionen och vårdtagaren sker utifrån en ömsesidig respekt. Här behöver
landstinget ge chefer och medarbetare utrymme och kompetenshöjande insatser för att kunna
genomlysa sin verksamhet med utgångspunkt från personcentrerad vård.
Utgångspunkten för personcentrerad vård är två olika dimensioner. Dels patientens/personens
dimension och den organisatoriska dimensionen som skapar förutsättningar för att bedriva en
personcentrerad vård. Personcentrerad vård skapas från en gemensam värdegrund som sedan
utformas utifrån verksamhetens lokala behov. Nedan beskrivs innehållet i både person och
organisations- dimensionerna.
12
6.2 Individnivå, Patientens dimensioner
Dimensionerna för patienter har identifierats av en forskargrupp, Gerteis m.fl. (1993), och
bygger på ett stort antal empiriska studier om vad patienter tycker är viktigt i mötet.
Dimension 1
Respekt för patientens
värderingar, preferenser
och specifika
behov
Dimension 2
Samordnad och integrerad
vård
- värdigt bemötande
- patienters förmåga och vilja till delaktighet i vården
- sjukdomens eller behandlingens inverkan på uppfattad
livskvalitet utifrån patientens preferenser och livsstil
Dimension 3
Information,
kommunikation och
utbildning, begriplig
information om den egna
sjukdomen
- patientens kunskap om biverkningar och resonemang bakom
fattade beslut
- patientens kunskap och möjlighet att själv kunna påverka
vårdutfallet
Dimension 4
Daglig livsföring
- smärthantering
- hjälp med daglig hygien och livsföring
- god vårdmiljö för patient och anhöriga
Dimension 5
Känslomässigt stöd
Dimension 6
Engagemang från familj
och vänner
Dimension 7
Kontinuitet av vård
- stöd i att hantera rädsla och ångest över den egna sjukdomen
Dimension 8
Tillgänglig vård
- tillgänglighet till sjukhus, kliniker och mottagningar
- tillgång till specialist eller annan behandling vid remiss
- tillgång till transport
- vårdverksamhetens organisering utifrån patientens behov
- patientens och personalens kunskaper om vem som är ansvarig
för den sammantagna vården och vem man ska vända sig till
- samstämmig kommunikation från vårdpersonal
- förutsättningar för anhöriga att utgöra ett stöd i vården
- patientens behov av närhet och stöd från anhöriga
- patienters och anhörigas kunskap om hur medicinering och
andra åtgärder ska utföras efter utskrivning
- kunskap om vilka signaler och symptom som ska
uppmärksammas och lämplig livsföring för att undvika en
upprepning av sjukdomstillståndet
- fortsatt vårdplanering och patientens förståelse för denna
13
6.3 Systemnivå och enhetsnivå, organisatoriska dimensioner för personcentrerad
vård
Utifrån patientens dimension har ett antal organisatoriska dimensioner tagits fram från
erfarenheterna ur pilotprojektet. De organisatoriska dimensionerna skapar förutsättningar för
att bedriva en personcentrerad vård och ligger till grund för landstingets strategier för
personcentrerad vård.
Dimension 1
Beslut och mandat
Dimension 2
Patient och
brukarmedverkan
Dimension 3
Ledarskap
Dimension 4
Samordning och
strategiskt stöd
Dimension 5
Kompetens och verktyg
Dimension 6
Uppföljning och
ersättning
- Landstinget har ett koncernövergripande beslut om att
införandet av PCV är en prioriterad fråga
- Utarbetad strategi för införandet av PCV
- Landstinget har ett koncernövergripande beslut om att
införandet av PCV är en prioriterad fråga
- Utarbetad strategi för införandet av PCV
- Tjänstedesign som metod
- Chefer skapar förutsättningar för att patient och
brukarmedverkan systematiskt ingår i verksamhetens
utvecklings- och uppföljningsarbete utifrån beslutad strategi
- PCV lyfts i medarbetarsamtalen
- Stöd för teamarbete
- Chefer efterfrågar resultat för personcentrerad vård
- Det finns ansvarig funktion utsedd på koncernövergripande
nivå
- Koncernövergripande samordningsgrupp på ledningsnivå
- Budget för strategiska insatser för PCV
- PCV ingår i introduktionsprogram för chefer och medarbetare
samt i relevanta interna utbildningar
- Utbildningskoncept och lärandematerial kring PCV framtaget
- Motiverande samtal utgångspunkt för patientmöten
- Gemensamma mallar för PCV, kallelser, vårdplaner,
samtalsmallar
- Tjänstedesign
- PCV följs systematiskt upp i planering och budgetprocesser
- Ersättningsmodeller som stödjer PCV
14
6.4 Strategi för personcentrerad vård
I de framtagna organisatoriska dimensionerna för personcentrerad vård fram går det tydligt att
landstinget behöver utforma strategier för personcentrerad vård för att nå Sveriges friskaste
län 2025.
Strategin bör omfatta dessa sex områden för att främja en utveckling för personcentrerad vård
 Utveckla en personcentrerad organisation, som tydligt utgår från en gemensam
värdegrund för personcentrerad vård
 Stärk möjligheten till delaktighet både för patient och personal
 Främja innovation för patientmedverkan genom tjänstedesign som metod
 Utarbetad strategi för patient och brukarmedverkan
 Utveckla styrning och ledning för personcentrerad vård
 Utforma tydliga mål och mått för personcentrerad vård
6.5 Pilotprojektet
Att följa pilotverksamheterna över tid har varit inspirerande och lärorikt. Det har gett många
aktiva och kreativa diskussioner, tester och nya insikter. Att projektet har haft en tydligt
patientmedverkan och utvecklat nya former för detta har gett ny kunskap om den egna
verksamheten.
I pågående forskning kring personcentrerad vård görs det
”…en tydlig strategi för
inte tydligt vad det innebär att arbeta personcentrerat.
personcentrerad vård
Forskningen utgår från frågor som handlar om delaktighet
behöver utformas sex
som tydligt följs upp och utvärderas. Det går dock inte att
omsätta forskningen rakt av in i alla landstingets
områden föreslås”
verksamheter. Pilotprojektet har utgått från forskningen för
personcentrerad vård och den värdegrund som den vilar på
för att sedan för respektive pilotverksamhet skapa förutsättningar för att arbeta
personcentrerat.
Förutom själva pilotprojektet har studiebesök gjorts i flera av landstingets verksamheter. Det
är fantastiskt att möta alla engagerade medarbetare som verkligen vill arbeta personcentrerat
men som ofta upplever att de inte har en organisation som stödjer detta. Det kan vara allt ifrån
hur våra lokaler utformas, att det finns avsatt tid, till att vi har gemensamma sätt att bedriva
vårdplaner. Det är därför viktigt att den personcentrerade vården genomsyrar organisationen
fysiskt (vårdarkitektur, journalsystem, övervakningsutrustning) och de sociala strukturerna
(relationer, attityder och värderingar) i vården. För en omställning krävs en värdegrund som
värdesätter och ger ökad förmåga till delaktighet och dialog.
Svårigheterna har varit att få teamen att på kort tid sätta mål och starta upp med att göra
mätningar och reflektera över resultaten. Det har varit viktigt för de olika teamens resultat att
15
cheferna tydligt deltar i förbättringsarbetet, är med och frågar efter resultat och stödjer teamen
i arbetet med att sprida projekterfarenheterna ut i resterande verksamhet.
6.6 Förmedling av erfarenheter från piloterna
Piloterna redovisar nedan sina egna resultat från projektet. De ansvarar för sin egen text.
16
Vi måste ändra vårt eget beteende
Vårdcentralen City i Eskilstuna
Mål: Ökad delaktighet och tillfredsställelse hos
patienterna. Ökad kvalitet och patientsäkerhet.
Syfte: Från början funderade vi över hur vi skulle
öka patienternas engagemang. Snart insåg vi att vi
själva måste förändra vårt beteende, våra rutiner
och vår organisation, släppa in och engagera
patienterna i utvecklingsarbetet för att nå en
förändring.
I testerna med personcentrerat arbetssätt har vi övat oss på att lyssna mer aktivt på patienterna
och att ge skriftlig information om överenskommelser till patienterna.
Patienten får formuläret Vad var det vi bestämde? i receptionen.
Vårdgivaren startar med frågan: Vad vill du ha hjälp med i dag? Patienten får prata i tre
minuter utan att bli avbruten. Vårdgivaren sammanfattar det som sagts och återkopplar till
patienten. Efter undersökningen repeterar vårdgivaren vad som överenskommits. Patienten
erbjuds att få med skriftlig bekräftelse om besöket hem och den fortsatta planeringen.
Vi har utvärderat genom att intervjua patienter på telefon för att få deras upplevelser av
delaktighet, information och bemötande. Vi har fått positiva reaktioner och förslag till
förbättringar. Att bjuda in patienter till patientråd har varit ett stort steg för att få en dialog om
vår verksamhet.
Reflektioner och lärdomar:
Det betyder mycket för patienten att få berätta sin historia. Genom att ta oss mer tid vid varje
möte och lyssna mer koncentrerat på patienten, får vi en mer detaljrik berättelse från varje
patient. Det ger en bättre grund för förståelse av det problem som patienten söker för. Vi har
funderat över hur kritisk man som patient vågar vara under en telefonintervju. Är det den
verkliga upplevelsen vi får fram? Vi har funderingar på att involvera personer utanför vår
verksamhet som intervjuare för att se om vi får andra svar. Patientråden har varit positiva och
konstruktiva möten.
Så går vi vidare:
Det personcentrerade arbetssättet som vi testat under piloten kommer till hösten att bli
permanent. Telefonintervjuerna kommer att fortsätta, liksom patientråden, som troligen får en
ny form. Vi kommer inte att ha en fast patientgrupp, utan variera grupp efter
diskussionsämne.
17
Samtalet en central del i vårdrelationen
Avdelning 36, infektion- och lungkliniken
Mälarsjukhuset
Mål och syfte: Eftersom samtalet är en grundläggande del
i förståelsen av patienten, ville vi utforska samtalets
betydelse för att öka patientens delaktighet.
Vi valde att fokusera på ankomstsamtalet eftersom det
styr mycket av vår uppfattning om patienten.
Det samtalet ger också utrymme för patienten att delge
oss sina behov och berätta om sina förutsättningar.
När patienten blir inlagd, använder vi en mall för ankomstintervju. När vi tittade närmare på
frågorna, upptäckte vi att frågorna var formulerade så att det inte fanns så stort utrymme för
patienten att berätta om sin situation utöver sin sjukdomsbild. Därför lade vi till några öppna
frågor för att ge patienten mer utrymme att berätta:





Vilka förväntningar har du på oss?
Finns det något mer vi behöver veta om dig för att kunna ta hand om dig på bästa sätt?
Vad behöver du ha hjälp med under din tid här hos oss?
Har du någon tidigare sjukhuserfarenhet?
Finns det någon som är beroende av din hjälp? Om ja, finns det någon annan som
hjälper till med detta under din sjukhusvistelse?
Reflektioner och lärdomar:
Det har varit fantastiskt lärorikt och intressant. Vi har funderat en hel del på vad vi säger och
hur, vad vi berättar med vårt kroppsspråk och hur vi bjuder in till ett möte.
Vi fick inte de svar från patienterna som vi hade förväntat oss. En del av frågorna blev
obesvarade. Personalgruppen hade svårt att ta till sig det nya samtalssättet. En del patienter
kände sig obekväma med några av frågorna. En del frågor måste formuleras om. Alla frågor
behöver inte ställas redan vid ankomstsamtalet. Ofta frågas det väldigt mycket vid patientens
ankomst och patienten har inte tid att reflektera då.
Så går vi vidare:
Nu är den stora utmaningen att få all personal på kliniken att förstå vikten av att arbeta
personcentrerat. Personalgruppen kommer att få möjlighet att utveckla sin samtalsteknik
genom utbildning. Vi har samlat böcker och material i Infotek personcentrerad vård.
Pilotprojektet har hjälpt kliniken att starta ett arbete som kommer att fortsätta många år
framöver.
18
Under mötet är vi jämlikar
Aktivitetsenheten Karsudden, Katrineholm
Karsudden är Sveriges största rättspsykiatriska sjukhus med
130 platser. Vården hos oss är inte frivillig. Patienterna är
dömda att vara hos oss och dömda till vård. Patienterna kan
inte heller välja att ta sig härifrån. Dessa speciella
förutsättningar gäller på aktivitetsenheten Karsudden.
Mål och syfte: Att komma igång med en ökad
patientdelaktighet på aktivitetsenheten. Genom att delta i
pilotprojektet kunde vi få en strukturerad form att arbeta efter samt kunskap och råd om hur vi
kunde tänka och arbeta med personcentrerad vård.
Vi har utvecklat en personlig mapp, där patienten sparar bilder på aktiviteter som gjorts i vår
verksamhet och som hen är stolt över. Det synliggör patientens utveckling och gör patienten
delaktig i mål och planering.
Vi har haft en patient med i utvecklingsarbetet, vilket resulterade i oväntade idéer och insikter
för personalen.
För att mäta patienternas upplevelser av delaktighet, har vi också tagit fram ett frågeformulär
med nio frågor där svaret lämnas på en tiogradig skala.
Reflektioner och lärdomar:
Teamet har fått en tydligare bild av vad delaktighet innebär. Projektet har gett oss kunskap
och vi har haft många samtal kring delaktighet och vården på Karsudden.
Att våga ha med en patient i utvecklingsarbetet var mycket spännande och viktigt för
verksamheten. Vi har svaren framför oss, bara vi vågar fråga! Att ha ett direkt samarbete med
patienten blir tidseffektivt, ekonomiskt, inspirerande och utmanande för personalen.
I mötet med patienten är vi jämlikar. Patienten får göra sin röst hörd och visa sig från en
annan sida än patientsidan, vilket ger delaktighet och ökad självkänsla.
Så går vi vidare:
Vi vill ta med patienterna i förbättringsarbetet framöver. Att något så enkelt kan ge så
mycket! Formuläret för att mäta patienternas upplevelse av delaktighet på aktivitetsenheten är
bra och kommer att användas igen. Vi kommer också att vidareutveckla patienternas
personliga mapp.
19
Personcentrerad vård är en fråga om demokrati
Kirurgmottagningen Mälarsjukhuset
PICOMM-projektet, Patienten i centrum i Malignt Melanom
Processen. Centralt i PICOMM-projektet är att öka patientens
inflytande och makt. I dag slussas personer som drabbats av
misstänkt malignt melanom genom ett system av onödiga besök
och därtill onödiga väntetider.
Syfte: Att synliggöra vårdprocessen för personer som drabbats av
malignt melanom och identifiera problemen som tar utgångspunkt i personcentrerad vård.
Mål: Att skapa en modell som hela tiden värderar verksamheten med fokus på personens
behov av vård.
För att öka patienternas delaktighet: En enkät togs fram med frågor om upplevd delaktighet.
Uppföljande telefonintervjuer gjordes där patienterna med egna ord fick beskriva sina
upplevelser av vården, stödet och upplevd delaktighet.
För att öka kvalitet och patientsäkerhet: Kontaktsjuksköterskan fick en kopia på alla PAD.
Tillsammans med övriga projektmedlemmar synliggjorde kontaktsjuksköterskan
”flaskhalsarna” i systemet. Flera nya idéer om förbättringar i systemet identifierades och
testades.
För att öka tillfredsställelsen hos patienterna: Öppet hus på kirurgmottagningen under
euromelanomamonday den 5 maj för att uppmärksamma malignt melanom och för att ge
möjlighet för allmänheten att undersöka sig. Efter undersökning på hudmottagningen, kunde
operation för melanomet bokas direkt.
Reflektioner och lärdomar:
Personcentrerad vård är fylld av genomgripande förändringar, reflektioner och konsekvenser
för vad det innebär att vara patient. Det är just i sådana reflektioner som det finns kraft att föra
vården framåt. En sådan reflektion är att sjukvårdens organisation och struktur ofta kretsar
mer kring sig själv än kring dem som har det verkliga behovet av vård.
Så går vi vidare:
Kontaktsjuksköterskans roll utvecklas. Flera arbetsuppgifter som tidigare utfördes endast av
läkare, överförs nu till sjuksköterskan.
Vi övar flipped thinking! Vi tar tillvara patientens resurser och arbetar med ett nytt
förhållningssätt! Att hela tiden utvärdera verksamheten (enkät och uppföljning). Att behålla
och knyta nödvändiga kontakter till projektet (patientföreningen, närstående och patienter).
20
Empati är att sätta sig i patientens sits
Trosa vårdcentral
Syfte: Mer delaktiga patienter samt ökad patientsäkerhet via
skriftlig information för att minska risken för att information glöms
bort eller att patienten ”faller mellan stolarna”.
Mål: Att stärka uppföljningen av vården för våra patienter med
hjälp av strukturerad information.
Vi har uppmärksammat en tidigare bristande kommunikation kring hur vi tänkt uppföljningen
efter besöket på vårdcentralen. Många patienter ringde och undrade vad som skulle hända
härnäst. Därför utvecklade vi en Vad bestämde vi-folder.
Den första versionen upplevdes för komplicerad, så vi utvecklade en ny version. I sin
nuvarande form är det en treviksfolder. Hopvikt kan framsidan användas för enkla och korta
besök med kryssvar för hur uppföljning med provsvar ska ske. För mer komplicerade fall
öppnas foldern upp för att få mer skrivutrymme samt möjlighet för patienten att underteckna
sin medverkan och sina åtaganden.
Vi har haft cafédiskussion med personalen om vad personcentrerad vård innebär för att
informera, inspirera och motivera.
Vi har också haft öppna inbjudningar till patientråd och intervjuer med patienter som nyligen
besökt vårdcentralen. Exempel på frågeställningar: Vad innebär delaktighet? Vilka faktorer
gör att man inte känner sig delaktig? Vad kan individen göra själv för att vården blir mer som
man förväntat sig? Hur kan vi bli bättre?
Reflektioner och lärdomar:
För att få igång ett personcentrerat arbetssätt krävs förankring hos personalen samt inspiration
och kunskap. Genom våra diskussioner har vi förstått att vårdpersonalen vill arbeta
personcentrerat, men anser att de till viss del hindras på grund av tidsbrist. Man anser också i
varierande grad att man redan arbetar personcentrerat, men har nu förstått att det kan göras på
ett mer strukturerat sätt.
Patienterna uppger att de är nöjda med besök då personalen lyssnat och förstått dem.
Så går vi vidare:
Vi kommer att prova med att skicka ut en punktlista till patienterna med saker att tänka på
inför ett läkarbesök. Vi kommer att fördjupa införandet av Vad bestämde vi-foldern.
Vi kommer att prova nya forum för att involvera patienterna i förändringsar
21
7. PROJEKTETS ORGANISATION
Övergripande ansvar
Landstingsdirektören
Uppdragsgivarombud
Projektledare
Projektstöd till projektledare
Styrgrupp
Programsamordningsgruppen
Projektledare
Utvecklingsenheten
Företrädare hälso och sjukvården
Karsudden, enhetschef
Projektgrupp
Projektledare
Delprojektledare
Delprojektledare
Delprojektledare
Delprojektledare
Delprojektledare
Utvecklingsenheten
Piloter
Tvärprofessionellt team
Patientföreträdare
Enhetschef
Referensgrupper
Mälardalens Högskola
Patienter och brukare
Expertgrupp
Jan Grönlund
Helena Söderqvist
Hanna Lundstedt
Mats Bäckarslöf
Helena Söderqvist
Hanna Lundstedt
Silvana Lindgren Majander
Silvana Lindgren Majander
Björn Johansson
Hanna Lundstedt
Karin Illerström
Pia Larsson
Åsa Ahlbeck
Linda Lännerström
Sandra Stenroth
Mats Bäckarslöf
5-6 personer beroende på
verksamheterna
Från verksamheten
Från varje pilot
Kliniska adjunkter
Samtliga patientföreningar inbjudna
Verksamhetsföreträdare,
patientföreträdare, forskare och praktiskt
utövande i PCV.
Utsedd mottagare
Landstingsstyrelsen via den politiska styrgruppen för framtidens hälso- och sjukvård.
22
8. HISTORIK
Projektdesign
9. BILAGOR
Bilaga 1 Beslut
Framtidens hälso- och sjukvård 2012-10-22 ärende nummer §75-12 diarienummer LSLED11-712 samt i LS 2013-02-12 ärendenummer § 6/13 diarienummer LS-LED13-107.
Bilaga 2
Projektdirektivet för pilotprojektet personcentrerad vård beslutades i landstingsstyrelsen
2013-05-28.
Bilaga 3
Projektbeskrivning
Geirtis M, Edgman-Levitan, S, Daley J (1993) Through the patient´s Eyes: Understanding and
promoting Patient-Centered Care
23