Pilotprojekt för Personcentrerad vård
Hanna Lundstedt Landstinget Sörmland 2015-01-22 Pilotprojekt för Personcentrerad vård Syfte: Genom pilotprojektet ska det synliggöras vad det är som behövs förändras på individuell, enhets- och systemnivå för att få en mer personcentrerad vård i Landstinget Sörmland. Signeras: Signeras: Ort och datum Ort och datum Uppdragsgivare Projektledare Jan Grönlund Hanna Lundstedt 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING ....................................................................................................... 3 2. BAKGRUND ...................................................................................................................... 3 2.1 Omvärld personcentrerad vård ............................................................................................ 4 2.2 Piloternas arbete .................................................................................................................. 5 3. VAD ÄR PERSONCENTRERAD VÅRD? ....................................................................... 6 4. URSPRUNGLIGA OCH REVIDERADE MÅL ................................................................ 6 4.1 Inledning mål........................................................................................................................ 6 4.2 Huvudmål ............................................................................................................................. 6 4.3 Målområden ......................................................................................................................... 7 4.4 Avgränsningar ...................................................................................................................... 7 4.5 Metoder ................................................................................................................................ 7 5. MÅLUPPFYLLELSE ......................................................................................................... 7 5.1 Uppnådda mål ...................................................................................................................... 7 5.2 Erfarenheter från projektet .................................................................................................. 8 5.3 Patienter med i förbättringsarbetet ...................................................................................... 9 5.4 Tjänstedesign som metod ..................................................................................................... 9 5.5 Piloternas lärdomar i kortformat ....................................................................................... 10 5.6 Så går pilotverksamheterna vidare med personcentrerad vård ......................................... 11 5.7 Landstingets övriga satsningar för personcentrerad vård ................................................. 11 5.8 Restpunkter med handlingsplan ......................................................................................... 12 5.9 Bedömd uppfyllelse av effektmål ........................................................................................ 12 6. ERFARENHETER OCH FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGAR ................................... 12 6.1 Systemnivå, Personcentrerad organisation (HUR) ............................................................ 12 6.2 Individnivå, Patientens dimensioner .................................................................................. 13 6.3 Systemnivå och enhetsnivå, organisatoriska dimensioner för personcentrerad vård ....... 14 6.4 Strategi för personcentrerad vård ...................................................................................... 15 6.5 Pilotprojektet ...................................................................................................................... 15 6.6 Förmedling av erfarenheter från piloterna ........................................................................ 16 7. PROJEKTETS ORGANISATION ................................................................................... 22 8. HISTORIK ........................................................................................................................ 23 9. BILAGOR ......................................................................................................................... 23 2 1. SAMMANFATTNING Personcentrerad vård har av landstinget utpekats som en strategisk utvecklingsfråga för att nå visionen Sveriges friskaste län 2025. Personcentrerad vård (PCV) kan inte ses som en enskild fråga utan måste integreras på alla nivåer, därför ger pilotprojektet ett förslag på en den personcentrerade organisationen som ska genomsyra landstinget samtliga enheter. Denna slutrapport syftar till att sammanställa lärdomarna från pilotprojektet och tar fram ett förslag till fortsatt arbete. Pilotprojektet har gett oss kunskaper som visar att vi på ett tydligare sätt behöver ha en organisation som stödjer och ger medarbetarna möjlighet att arbeta personcentrerat. Att arbeta personcentrerat kan innebära allt från att ha patient och brukarråd till att medarbetare ges möjlighet att påverka sin vardag. För att kunna möjliggöra delaktighet behöver vi vara det ”öppna landstinget” på alla nivåer. Personcentrerad vård innebär att bygga vidare på samverkan mellan patienter och brukare samt profession och ledning. Att införa personcentrerad vård innebär en radikal förändring av den rådande kulturen. Den personcentrerade vården måste genomsyra organisationen, både den fysiska miljön (vårdarkitektur, journalsystem, övervakningsutrustning) och de sociala strukturerna (relationer, attityder och värderingar) i vården. För en omställning krävs en värdegrund som värdesätter och ger ökad förmåga till delaktighet och dialog. Det gäller att gå från tanke till handling och se till att den personcentrerade vården blir en del i vårdens vardag, på ett tydligare och mer strukturerat sätt än vad som görs idag. Pilotprojektet har gett oss lärdomar att det inte finns ett sätt att arbeta personcentrerat utan det skapas utifrån varje verksamhets unika förutsättningar. Det handlar om att genomföra förändringar i förhållningssätt och attityd samt att arbeta utifrån en värdegrund där patienten möts som person och är delaktig. Pilotprojektet har resulterat i framtagande av organisatoriska dimensioner för personcentrerad vård. I dessa dimensioner framgår det tydligt att Landstinget Sörmland behöver utarbeta en strategi för personcentrerad vård för att 2025 nå Sveriges friskaste län. 2. BAKGRUND Landstinget Sörmland beslutade 2012 (bilaga 1,2,3), i Landstingsfullmäktige, att Sörmland ska bli Sveriges friskaste län år 2025. För att nå detta mål har åtta förbättringsområden tagits fram och ett av dessa är personcentrerad vård. Valet att arbeta med att förbättra personcentrerad vård grundar sig i Landstinget Sörmlands vision om ”det öppna landstinget”. Detta innebär att landstinget verkar för varje persons rätt till god hälsa, kultur och utbildning. Alla människor har lika rättigheter och bemöts utifrån sina förutsättningar. Varje person har rätt att leva ett självständigt liv, vara delaktig i samhället och själv bestämma hur vardagen ska formas. Var och en har frihet att välja var och hur vården ges utifrån det utbud som erbjuds. 3 2.1 Omvärld personcentrerad vård Samhällsutvecklingen har de senaste åren inneburit att nya synsätt på patientens ställning och roll vuxit fram. Flera aktiviteter pågår nationellt i Sverige där både myndigheter, intresseorganisationer och aktuell forskning lyfter fram vikten av att arbeta personcentrerat som ett sätt att effektivisera vården och bromsa kostnadsökningen i hälso- och sjukvården. Att arbeta personcentrerat är att följa Hälso- och sjukvårdslagen. I lagen finns flera delar som påpekar vikten av att tillgodose patientens behov av trygghet, självbestämmande och integritet samt att sjukvårdspersonalen ska tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet. Den nya patientlagen som träder i kraft i januari 2015 kommer att innebära att landstinget behöver driva på utvecklingen av personcentrerad vård eftersom högre krav kommer att ställas på tillgänglighet, delaktighet och valmöjlighet. Intentionen med den nya lagen är att vården ska utvecklas tillsammans med patienten så den blir säkrare och erbjuder valmöjligheter. ”…den nya patientlagen kommer ställa andra krav på tillgänglighet och delaktighet” Myndigheten för vårdanalys gav i december 2014 ut en ny rapport baserad på en internationell undersökning av patienternas syn på vården. Den påvisar en central svaghet i svensk hälso- och sjukvård; vården är inte tillräckligt patientcentrerad. Jämfört med andra länder utmärker sig Sverige med svaga resultat på en rad områden. Svensk vård brister i involvering av patienterna och ger inte tillgång till den information som patienterna behöver. Patienterna får i lägst utsträckning den information från vården som de behöver för att fatta välgrundade beslut. Endast hälften av patienterna menar att de fått information om vad de själva kan göra och hålla uppsikt över när de kommer hem från sjukhuset. För att åtgärda dessa problem menar vårdanalys att patientcentreringen i vården behöver öka. Sveriges kommuner och landsting har tagit fram ett positionspapper för patienter och brukarmedverkan. SKL menar att den traditionella synen på patienten/brukaren som ”mottagare” av hälso- och sjukvård och socialtjänst behöver ersättas med en syn där patienten/brukaren också innehar rollen som medskapare. SKL anser att det är viktigt att patienterna är med i planerings-, genomförande- och uppföljningsfasen då detta kan leda till ökad kvaliteten och effektivitet i vården. I Patientsäkerhetslagen ställs det krav på att vårdgivaren ska ge patienter och deras anhöriga möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. Patientens delaktighet har blivit alltmer betydelsefull i arbetet med att förbättra patientsäkerheten. Patientmedverkan kan vara framgångsrik på olika sätt i hälso- och sjukvård t.ex. genom att patienten medverkar i beslut om behandling, omvårdnadsåtgärder och rehabilitering. Forskningen påvisar att den förväntade kostnadsökningen kan bromsas när vården utgår ifrån ett personcentrerat arbetssätt. Många röster från patienterna hörs mer i samhället. Patienterna vill vara med och påverka vårdens utveckling. Detta är en rörelse som växer starkt. Flera initiativ finns som patients like me, ung cancer, aktiva patientorganisationer, flöden på Twitter och Facebook. Gemensamt för dessa är att de talar om vikten av att involvera patienterna i utformningen av vården både genom att göra dem mer delaktiga i sin egen vård men även genom att göra dem till en medaktör i utformningen av vårdens processer. 4 2.2 Piloternas arbete Pilotprojektet var en del i att skapa ett lärande för vad personcentrerad vård innebär i landstingets olika verksamheter både på systemnivå och på individnivå. Piloten har syftat till att lägga grunden för det fortsatta arbetet med personcentrerad vård i Landstingets Sörmland ska genomföras. Som uppstart till projektet bjöds en expertgrupp in. Deltagare i expertgruppen var verksamhetsföreträdare, forskare, patientföreträdare och personer som arbetar aktivt med frågan patientmedverkan, det flesta deltagare i expertgruppen var externa. De tog fram utvecklingsområden för personcentrerad vård som sedan låg till grund för projektets utformande. En referensgrupp för patienter och brukare till pilotprojektet skapades för att engagera och involvera patientföreträdare i satsningen för personcentrerad vård. Referensgruppen består av företrädare från olika patientföreningar men också patienter som inte representerar något förbund. En allmän utlysning gick ut till samtliga verksamheter i landstinget. Fem enheter ansökte om deltagande och fick deltagande beviljat. Deltagande enheter är Aktivitetsenheten Karsudden, Katrineholm, Avdelning 36 infektions- och lungkliniken, Mälarsjukhuset, Eskilstuna, Kirurgmottagningen, Mälarsjukhuset, Eskilstuna, Vårdcentralen City, Eskilstuna, Vårdcentralen Trosa. Varje enhet bildade ett tvärprofessionellt team och har haft chefen delaktig i processen för förbättringsarbetet. Under hösten 2013 samt våren 2014 har samtliga piloter arbetat med målområdet delaktighet. Piloterna har haft gemensamma seminarier (sex stycken) som har utgångspunkten i personcentrerad vård. Samtliga seminarier har haft externa föreläsare. Innehållet på seminariet har varit; vad är personcentrerad vård, olika former för kommunikation, patientmedverkan, egenvård, delat beslutsfattande samt tjänstedesign. Under seminarier har deltagarna erbjudits tid för reflektion och möjlighet till att praktiskt planera det arbete som sker på hemmaplan. Mellan seminarierna har pilotverksamheterna sedan arbetat med att genomföra olika aktiviteter kopplat till deras mål. Piloterna har gjort egna mätningar och utformat praktiska verktyg för personcentrerad vård på de olika enheterna. Patientkontrakt samt plan för ”min vård” har testats. Maligntmelanomkedjan har utvecklats till en personcentrerad process, en mall för personcentrerat samtal har framtagits. Samtliga enheter har hittat nya former för att involvera patienterna i förbättringsarbetet. Den 22 maj 2014 anordnades ett seminare med syfte att sprida erfarenheterna i projektet för personcentrerad vård. Landstinget samtliga enheter var inbjudna, 115 personer deltog. Det blev en inspirationsdag med fokus på pilotverksamheternas resultat det gav också möjlighet för reflektion och eftertanke för deltagarna. Under hösten har projektledare från de olika pilotverksamheterna varit delaktiga i utformning av förslag till fortsatt satsning för personcentrerad vård. Arbetet med personcentrerad vård har också inneburit att vi har sett över landstingets övriga satsningar för personcentrerad vård samt ta tillvara på goda exempel som redan finns och lyfta fram dessa. 5 3. VAD ÄR PERSONCENTRERAD VÅRD? Personcentrerad vård är vårdens kärna som utgår från en gemensam värdegrund där patienten är delaktig och patientens resurs tas tillvara. Det centrala för personcentrerad vård är att se patienten som en person bakom sin sjukdom och se dennes perspektiv och upplevelse av sjukdomen. Personcentrerad vård kännetecknas av att patienten är delaktig och ges möjlighet att fatta beslut i alla delar av sin egen vård. Personcentrerad vård kännetecknas också av en värdegrund där patienternas individuella behov, önskningar och preferenser respekteras i vården. Värdegrunden utgör tillsammans med varje enhet/verksamhets förutsättningar utgångspunkten och grunden för vilka verktyg som används i mötet med patienten. Referensgruppen för patienter och brukare i Landstinget Sörmland har tagit fram en definition utifrån patientens synvinkel. ”Jag vill att vården ser och respekterar mig som person och inte som min sjukdom. Utgångspunkten för vården är att den intar mitt perspektiv som person och utgår från mina förutsättningar, resurser och hinder. Jag vill vara delaktig i utformningen av min vård och mötas som en jämlik partner” (Referensgrupp patienter och brukare) För att kunna utveckla en personcentrerad vård handlar det också om att involvera och engagera patienter och patientföreträdare i vårdens utveckling både på individ nivå samt verksamhets nivå. ”…Vårt ledord för det fortsatta arbetet ska vara se en person och inte en patient” (Avd 36 Mälarsjukhuset) 4. URSPRUNGLIGA OCH REVIDERADE MÅL 4.1 Inledning mål Inom ramen för satsningen för Sveriges friskaste län finns ett övergripande mål för delområdet personcentrerad vård. Resultat ska gå att avläsas i den nationella patientenkäten. Minst 90 % av sörmlänningarna ska bedöma sin delaktighet i vården som god samt att andelen verksamhetsområden som ligger över 75 % skall öka varje år. Den nationella patientenkäten har olika omfattning och kontinuitet beroende på vilken verksamhet som är aktuell. Pga den nationella patientenkätens intervall med frågorna har det inte varit möjligt att använda resultaten av enkäten i projektet. Nationella patientenkäten har legat till grund för pilotverksamheternas val av förbättringsområden. De olika pilotverksamheterna har använt sig av frågorna som finns i enkäten gällande delaktighet. Pilotverksamheterna har sedan skapat egna frågor som de ställt direkt till patienterna för att kunna utvärdera sina aktiviteter. 4.2 Huvudmål Genom pilotprojektet ska det synliggöras vad det är som behövs förändras på individuell, enhets- och systemnivå för att få en mer personcentrerad vård i Landstinget Sörmland. 6 4.3 Målområden I starten av projektet hade pilotverksamheterna möjlighet att välja tre olika målområden. Detta för att underlätta för piloterna att sätta mål som tydligt utgår från personcentrerad vård. Det första målområdet som handlar om delaktighet har samtliga piloter arbetat med och är också utgångspunkten för personcentrerad vård. De tre målområdena var ökad delaktighet hos patienter ökad kvalitet och patientsäkerhet öka patientens tillfredställelse Vissa piloter valde att endast utgå från målområdet delaktighet medan vissa utgick från flera målområden. 4.4 Avgränsningar I projektdirektivet för personcentrerad vård angavs att pilotprojektet, i ett första skede, skulle testas på tre olika enheter. Då fem enheter visade intresse för att delta fick samtliga fem erbjudande om att vara med i projektet. När grunden för pilotprojektet lades hade projektgruppen till en början mest fokus på själva piloterna. Ganska snart insåg projektgruppen att arbetet med personcentrerad vård är större än piloternas arbete. Landstinget hade redan många pågående projekt och andra initiativ som handlar om personcentrerad vård. Dessa behöver lyftas fram och göras tydligare. 4.5 Metoder Projektledningen har använt sig av landstingets modell för projekthantering (PROST) Deltagande pilotverksamheter har arbetat efter PDSA- modellen som landstinget använder i förbättringsarbete för att sätta mål, testa och utvärdera resultatet av projektet. 5. MÅLUPPFYLLELSE 5.1 Uppnådda mål Att beskriva om pilotprojektet för personcentrerad vård har nått sina mål är inte helt enkelt eftersom personcentrerad vård handlar om mjuka värden och vad som sker i mötet mellan människor. Vårdens resultat skapas när möten mellan människor ”…..Nöjda sker. Att kunna mäta och göra detta synligt har varit en av projektets patienter- nöjd stora dilemma och svårigheter. personal” Vårdcentralen Citys Pilotprojektet har gett insikt i att för att patienterna ska kunna bli mer delaktig måste vårdpersonal förändra sitt beteende, sin motto organisation av vården och släppa in och engagera patienten i förbättrings- och utvecklingsarbete 7 Pilotprojektet hade en aktiv fas under åtta månader då verksamheterna satte mål som utvärderades med stöd från projektledning. Pilotverksamheterna hade svårigheter att på denna korta tid hinna sätta mätbara mål, skapa mätningstillfällen och sedan även utvärdera och reflektera över resultaten. De upplever att de beskrivningar som de samlat in från patienter och personal varit mer värdefull för utvecklingen för personcentrerade vården än själva mätningarna. Flera av pilotverksamheterna har fortsatt aktiva mål som de kommer att följa under en längre tid som inte kan redovisas i denna slutrapport. 5.2 Erfarenheter från projektet Flera av pilotverksamheterna upplever att personcentrerad vård initialt tog mer tid i vårdmötet men att en satsning för personcentrerad vård i längden kan spara tid. Så länge som vården arbetar i slutna ”silos” ”……Personcentrerad och inte över vårdgränserna är det inte enkelt att införa vård gör vårdsituationen personcentrerad vård. Det är inte alltid tydligt att den mer givande för både enskilde medarbetaren ser effekten av personcentrerad patient och personal” vård på sin enhet utan att vinsten kanske hamnar på en (Vårdcentralen Trosa) annan enhet. Deltagande pilotverksamheter upplevde svårigheter att hitta bra former för att sprida kunskap till resterande verksamhet.De upplevde också bristande förståelse för planerad förändring i övriga personalgruppen på enheterna. Det var också vanligt förekommande att personalen uttryckte att de redan arbetar personcentrerat och ifrågasatte om detta sätt att arbeta är något nytt. Det är därför viktigt att påvisa skillnaden för vad personcentrerad vård är och hitta tydliga former för struktur. Erfarenheter från projektet har påvisat att vårdpersonal blandar ihop att ge ett gott bemötande med personcentrerad vård vilket inte går att jämställa. Att verkligen ge en vård utifrån personens behov och egna resurser kräver ett annat förhållningsätt än gott bemötande. Vården behöver ge patienten förutsättningar för att kunna utgå från sina resurser samt erbjuda de stödfunktioner som patienten behöver för att uppnå bästa möjliga hälsa. De två vårdcentralerna som deltog i projektet har tagit fram foldrar som tydligt följer ett personcentrerat arbetsätt, detta har för dem underlättat arbetet. Samtliga pilotverksamheter har tagit fram någon form av struktur som hjälper dem att arbeta personcentrerat. Kirurgkliniken på Mälarsjukhuset har arbetat med att strukturerat förändra malignt melanomkedjan utifrån ett personcentrerat arbetssätt. Det personcentrerade förhållningsättet gav kliniken nya idéer om ”…Personcentrerad vård patientmakt och patientinflytande i vårdprocessen och kritiskt är i grunden en fråga om ifrågasättande kring hur sjukvårdens system är uppbyggt. De demokrati” upplever att projektet gör anspråk på demokratibegreppet (Kirurgkliniken (finns mer beskrivet i deras text på sidan 19) . I arbetet med att Mälarsjukhuset) förbättra flödet i processen, så har de ställts inför frågeställningar som tar utgångspunkt i ett folkmaktsperspektiv, eller patientmaktsperspektiv. Utförda moment för personcentrerad vård på de respektive enheterna Strukturerad kommunikation Plan för min vård Individuella vårdplaner 8 Tagit fram former för bemötande utifrån gemensam värdegrund Utifrån en personcentrerad vårdprocess förkortat vårdtider för patienter med malignt melanom Piloterna har identifierat tydliga innehåll i personcentrerad vård som skiljer sig från dagens arbete: Partnerskap och därmed delat beslutsfattande tillsammans med patienten som man gemensamt kommer överrens om planen för den fortsatta vården Medvetenhet om makt och maktstrukturer Personbegreppet i stället för patientbegreppet är centralt Tydliga former och strukturer för att öppna möjligheten till delaktighet Patient- och brukarmedverkan i förbättringsarbetet Gott bemötande och personcentrerad vård är inte samma sak 5.3 Patienter med i förbättringsarbetet Projektet påvisar att det är viktigt att ha former för patient och brukarmedverkan för att utveckla den personcentrerade vården. Samtliga verksamheter har provat på olika formerer av patientmedverkan, bland annat patient- och brukarråd, intervjuer samt patient med i utvecklingsarbetet. Pilotverksamheter upplevde det som spännande, lärorikt och viktigt för verksamheten att få med patienterna i ”…Vi har svaren framför oss utvecklingsarbetet även om det inte var enkelt. Flera bara vi vågar fråga! pilotverksamheter utryckte en tydlig farhåga att inför Patienterna har svaren, men patienterna påvisa vårdens fel och brister samt även att om de aldrig får komma ”maktbalansen” skulle rubbas. tilltals kan vi sitta och gissa Att ha ett samarbete med patienten blir både länge och inte komma tidseffektivt, ekonomiskt, inspirerande och utmanande hälften så nära rätt lösning” för personalen. Det ger också patienten minst lika (Aktivitetsenheten, mycket i form av delaktighet, status, ökad självkänsla, Karsudden) möjlighet att få göra sin röst hörd och att få visa sig från en annan sida än från ”patientsidan”. För att patienterna ska kunna bidra med sina erfarenheter måste det vara tydligt vad patienterna ska bidra med för att de inte ska uppleva att de ska leverera eller prestera. Önskemål från patienterna är också att det finns former för ersättning när patienterna behöver ta ledigt från arbetet när de ska delta i förbättringsarbete för vården. På övergripande nivå gjordes också en test i att bjuda in patienter till ett patientcafé för att under enklare former öppna möjligheten för att hitta nya former för patientmedverkan. Tyvärr var det mycket svårt att få deltagare i caféet och möjlighet till dialog uteblev. 5.4 Tjänstedesign som metod Tjänstedesign (servicedesign) innebär att planera och organisera både människor, infrastruktur, kommunikation och andra komponenter kring en tjänst för att förbättra dess värde. Syftet är att förhöja kundens upplevelse av tjänsten. Genom att utforma en tjänst efter kundens behov blir den användarvänlig, konkurrenskraftig och relevant utifrån kundens perspektiv. 9 Ett av seminarierna hade temat om tjänstedesign, dvs hur vi på ett nytt sätt kan ta tillvara på patienternas erfarenhet i utvecklingen av vården. Landstinget i Värmland och Experiolab var med och bidrog med empatistationer så att vi under en dag kunde observera, samla in erfarenheter och komma med nya lösningar utifrån ett patientperspektiv. Detta upplevde piloterna som mycket effektivt sätt att förstå patienternas situation anser att tjänstedesign är en bra metod att använda för att fånga patientens perspektiv. Landstinget i Värmland har man med hjälp av Experiolab och tjänstedesign nått nya nivåer av förbättringsarbete. ”…all innovation ska utgå från ett tydligt Vårdcentralen City deltar nu i ett nationellt projekt för patientperspektiv” kroniskt sjuka med koppling till tjänstedesign. Många av (Experiolab Landstinget i erfarenheterna från projektet ”kroniskt engagerad” är starkt Värmland) sammankopplat med personcentrerad vård och kan ses som en utveckling av pilotprojektet 5.5 Piloternas lärdomar i kortformat Sträva efter samarbete i partnerskap på alla nivåer och relationer som genomsyras av ett personcentrerat arbetssätt Delat beslutsfattande Det finns inte ett sätt att arbeta personcentrerat Personcentrerad vård utformas lokalt med gemensamma värderingar Ledningen äger frågan om att införa personcentrerad vård Positiva effekter av patienter med i förbättringsarbetet Ta tillvara medarbetarnas erfarenheter och upplevelser Låt alla medarbetare äga och driva förändringsarbetet Se till att systematiskt planera och dokumentera tillsammans Patienterna och närstående en viktig resurs Tjänstedesign som metod är effektivt för att hitta nya former i förbättringsarbetet 10 5.6 Så går pilotverksamheterna vidare med personcentrerad vård Pilotprojektet har hjälpt pilotverksamheterna att starta ett arbete som kommer att fortgå under många år framöver. Flera av piloterna fortsätter sitt arbete med utbildningsdagar och utvecklande av ett personcentrerat arbetsätt. Flera enheter funderar över formerna för att tydligare erbjuda möjlighet till delaktighet exempelvis genom att skicka ut en punktlista för patienten att förbereda sig med inför läkarbesök. Samtliga piloter kommer fortsätta utveckla former för patientmedverkan. 5.7 Landstingets övriga satsningar för personcentrerad vård En genomlysning av samtliga aktiviter och projekt kopplat till personcentrerad vård har genomförts. Samtliga projekt ca 30 stycken träffades för att diskutera personcentrerad vård samt möjligheten till att hitta synergier mellan varandra. Personcentrerad vård är inte ett enskilt projekt utan det genomsyrar i landstingets alla delar. Nedan presenteras en kort sammanställning av samtliga delar. Införandet av vårdlots som är en metod att stödja patienter med stora vårdbehov. Det är en motiverande och koordinerande tjänst som ska ge patienten ökad förståelse kring sin sjukdoms- och vårdsituation, stöd och möjlighet till självhjälp samt en bättre koordinerad vårdkedja inom landstinget och mellan landsting och kommun. Säker utskrivningsprocess, för att säkra upp hemskrivningen av patienter från vårdavdelningen blir patienten uppringd av en sjuksköterska. Fast kontaktsjuksköterska Inom cancervården har patienterna en fast kontaktsjuksköterska under pågående behandling Bättre liv. I Satsningen på ”Bättre liv för sjuka äldre” arbetar systematiskt med att förbättra vården utifrån ett patientperspektiv för de mest sjuka äldre. Här ligger ett stort fokus på att planera och involvera patienter och personal för att samordna individuella insatser. Valfrihet och rättighetskansli finns in rättat för att ge enskilda patienten korrekt information om valmöjligheter inom vården och vara en lots till vårdgivare där tillgängligheten är god och vårdkvaliteten hög. Samordningssköterska för multisjuka äldre på vårdcentralerna där syftet är att erbjuda en sammanhållen vård för de som har stora behov av vård och omsorg får en fast vårdkontakt och ett strukturerat teamomhändertagande. Utbildning motiverande samtal På Karsudden har patientråd tagits fram och tydliga mål kring personcentrerad vård har utformats Arbetet med barnets rätt till information, råd och stöd när de är närstående till någon i vården (HSL §2g) Förutom ovannämnda delar pågår det andra aktiviteter i landstinget som kan räknas in i den personcentrerade vården, patientsäkerhetsenhetens arbete med riskanalyser som görs i samråd med patienterna, arbete med e-hälsa och kopplingen till mina vårdkontakter, mobila närvårdsteamet för multisjuka äldre samt arbetet med att analysera och värdera resultatet från den nationella patientenkäten. 11 5.8 Restpunkter med handlingsplan Flera av pilotverksamheterna har mål som kvarstår att följa upp. Piloterna ansvarar själva för detta genomförande. Pilotverksamheternas projektledare kommer att ingå i en referensgrupp för det fortsatta arbetet för personcentrerad vård i landstinget. 5.9 Bedömd uppfyllelse av effektmål Pilotprojektets huvudmål var att synliggöra vad det är som behöver förändras på individuell, enhets- och systemnivå för att få en mer personcentrerad vård i Landstinget Sörmland. Pilotprojektet har skapat en tydlig förståelse av komplexiteten i att införa personcentrerad vård på samtliga nivåer. Pilotprojektet har inneburit ett år av lärande som tydligt påvisar hur personcentrerad vård kan utvecklas. 6. ERFARENHETER OCH FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGAR För att satsningen för på personcentrerad vård ska ha effekt måste den genomsyra organisationen både fysiskt (vårdarkitektur, journalsystem, övervakningsutrustning) och i de sociala strukturerna (relationer, attityder och värderingar). För detta krävs en värdegrund som utgår från landstingets vision och landstingets arbete med mänskliga rättigheter vilket tydligt värdesätter att ge människor ökad förmåga till delaktighet och dialog. I kapitlet nedan beskrivs den personcentrerade organisationen som en ”nyckel” för att skapa struktur och förutsättningar för organisationen att arbeta med personcentrerad vård som en strategisk och övergripande fråga. I dagens debatt kring att utveckla vården är det ofta systemen eller organisationen som är centrum för vården istället för ett sammanhang som tar utgångspunkt i personens behov under en utredningsprocess. Därför lyfter nu pilotprojektet fram patientens dimensioner som utgångspunkten för personcentrerad vård. 6.1 Systemnivå, Personcentrerad organisation (HUR) En personcentrerad organisation beskriver hur vi ska arbeta med personcentrerad vård. Det är i mötet mellan personer vårdens resultat skapas. För att stärka vårdens resultat när det gäller upplevd delaktighet, behöver vi ha en organisation som stödjer ett arbetssätt som säkerställer att mötet mellan professionen och vårdtagaren sker utifrån en ömsesidig respekt. Här behöver landstinget ge chefer och medarbetare utrymme och kompetenshöjande insatser för att kunna genomlysa sin verksamhet med utgångspunkt från personcentrerad vård. Utgångspunkten för personcentrerad vård är två olika dimensioner. Dels patientens/personens dimension och den organisatoriska dimensionen som skapar förutsättningar för att bedriva en personcentrerad vård. Personcentrerad vård skapas från en gemensam värdegrund som sedan utformas utifrån verksamhetens lokala behov. Nedan beskrivs innehållet i både person och organisations- dimensionerna. 12 6.2 Individnivå, Patientens dimensioner Dimensionerna för patienter har identifierats av en forskargrupp, Gerteis m.fl. (1993), och bygger på ett stort antal empiriska studier om vad patienter tycker är viktigt i mötet. Dimension 1 Respekt för patientens värderingar, preferenser och specifika behov Dimension 2 Samordnad och integrerad vård - värdigt bemötande - patienters förmåga och vilja till delaktighet i vården - sjukdomens eller behandlingens inverkan på uppfattad livskvalitet utifrån patientens preferenser och livsstil Dimension 3 Information, kommunikation och utbildning, begriplig information om den egna sjukdomen - patientens kunskap om biverkningar och resonemang bakom fattade beslut - patientens kunskap och möjlighet att själv kunna påverka vårdutfallet Dimension 4 Daglig livsföring - smärthantering - hjälp med daglig hygien och livsföring - god vårdmiljö för patient och anhöriga Dimension 5 Känslomässigt stöd Dimension 6 Engagemang från familj och vänner Dimension 7 Kontinuitet av vård - stöd i att hantera rädsla och ångest över den egna sjukdomen Dimension 8 Tillgänglig vård - tillgänglighet till sjukhus, kliniker och mottagningar - tillgång till specialist eller annan behandling vid remiss - tillgång till transport - vårdverksamhetens organisering utifrån patientens behov - patientens och personalens kunskaper om vem som är ansvarig för den sammantagna vården och vem man ska vända sig till - samstämmig kommunikation från vårdpersonal - förutsättningar för anhöriga att utgöra ett stöd i vården - patientens behov av närhet och stöd från anhöriga - patienters och anhörigas kunskap om hur medicinering och andra åtgärder ska utföras efter utskrivning - kunskap om vilka signaler och symptom som ska uppmärksammas och lämplig livsföring för att undvika en upprepning av sjukdomstillståndet - fortsatt vårdplanering och patientens förståelse för denna 13 6.3 Systemnivå och enhetsnivå, organisatoriska dimensioner för personcentrerad vård Utifrån patientens dimension har ett antal organisatoriska dimensioner tagits fram från erfarenheterna ur pilotprojektet. De organisatoriska dimensionerna skapar förutsättningar för att bedriva en personcentrerad vård och ligger till grund för landstingets strategier för personcentrerad vård. Dimension 1 Beslut och mandat Dimension 2 Patient och brukarmedverkan Dimension 3 Ledarskap Dimension 4 Samordning och strategiskt stöd Dimension 5 Kompetens och verktyg Dimension 6 Uppföljning och ersättning - Landstinget har ett koncernövergripande beslut om att införandet av PCV är en prioriterad fråga - Utarbetad strategi för införandet av PCV - Landstinget har ett koncernövergripande beslut om att införandet av PCV är en prioriterad fråga - Utarbetad strategi för införandet av PCV - Tjänstedesign som metod - Chefer skapar förutsättningar för att patient och brukarmedverkan systematiskt ingår i verksamhetens utvecklings- och uppföljningsarbete utifrån beslutad strategi - PCV lyfts i medarbetarsamtalen - Stöd för teamarbete - Chefer efterfrågar resultat för personcentrerad vård - Det finns ansvarig funktion utsedd på koncernövergripande nivå - Koncernövergripande samordningsgrupp på ledningsnivå - Budget för strategiska insatser för PCV - PCV ingår i introduktionsprogram för chefer och medarbetare samt i relevanta interna utbildningar - Utbildningskoncept och lärandematerial kring PCV framtaget - Motiverande samtal utgångspunkt för patientmöten - Gemensamma mallar för PCV, kallelser, vårdplaner, samtalsmallar - Tjänstedesign - PCV följs systematiskt upp i planering och budgetprocesser - Ersättningsmodeller som stödjer PCV 14 6.4 Strategi för personcentrerad vård I de framtagna organisatoriska dimensionerna för personcentrerad vård fram går det tydligt att landstinget behöver utforma strategier för personcentrerad vård för att nå Sveriges friskaste län 2025. Strategin bör omfatta dessa sex områden för att främja en utveckling för personcentrerad vård Utveckla en personcentrerad organisation, som tydligt utgår från en gemensam värdegrund för personcentrerad vård Stärk möjligheten till delaktighet både för patient och personal Främja innovation för patientmedverkan genom tjänstedesign som metod Utarbetad strategi för patient och brukarmedverkan Utveckla styrning och ledning för personcentrerad vård Utforma tydliga mål och mått för personcentrerad vård 6.5 Pilotprojektet Att följa pilotverksamheterna över tid har varit inspirerande och lärorikt. Det har gett många aktiva och kreativa diskussioner, tester och nya insikter. Att projektet har haft en tydligt patientmedverkan och utvecklat nya former för detta har gett ny kunskap om den egna verksamheten. I pågående forskning kring personcentrerad vård görs det ”…en tydlig strategi för inte tydligt vad det innebär att arbeta personcentrerat. personcentrerad vård Forskningen utgår från frågor som handlar om delaktighet behöver utformas sex som tydligt följs upp och utvärderas. Det går dock inte att omsätta forskningen rakt av in i alla landstingets områden föreslås” verksamheter. Pilotprojektet har utgått från forskningen för personcentrerad vård och den värdegrund som den vilar på för att sedan för respektive pilotverksamhet skapa förutsättningar för att arbeta personcentrerat. Förutom själva pilotprojektet har studiebesök gjorts i flera av landstingets verksamheter. Det är fantastiskt att möta alla engagerade medarbetare som verkligen vill arbeta personcentrerat men som ofta upplever att de inte har en organisation som stödjer detta. Det kan vara allt ifrån hur våra lokaler utformas, att det finns avsatt tid, till att vi har gemensamma sätt att bedriva vårdplaner. Det är därför viktigt att den personcentrerade vården genomsyrar organisationen fysiskt (vårdarkitektur, journalsystem, övervakningsutrustning) och de sociala strukturerna (relationer, attityder och värderingar) i vården. För en omställning krävs en värdegrund som värdesätter och ger ökad förmåga till delaktighet och dialog. Svårigheterna har varit att få teamen att på kort tid sätta mål och starta upp med att göra mätningar och reflektera över resultaten. Det har varit viktigt för de olika teamens resultat att 15 cheferna tydligt deltar i förbättringsarbetet, är med och frågar efter resultat och stödjer teamen i arbetet med att sprida projekterfarenheterna ut i resterande verksamhet. 6.6 Förmedling av erfarenheter från piloterna Piloterna redovisar nedan sina egna resultat från projektet. De ansvarar för sin egen text. 16 Vi måste ändra vårt eget beteende Vårdcentralen City i Eskilstuna Mål: Ökad delaktighet och tillfredsställelse hos patienterna. Ökad kvalitet och patientsäkerhet. Syfte: Från början funderade vi över hur vi skulle öka patienternas engagemang. Snart insåg vi att vi själva måste förändra vårt beteende, våra rutiner och vår organisation, släppa in och engagera patienterna i utvecklingsarbetet för att nå en förändring. I testerna med personcentrerat arbetssätt har vi övat oss på att lyssna mer aktivt på patienterna och att ge skriftlig information om överenskommelser till patienterna. Patienten får formuläret Vad var det vi bestämde? i receptionen. Vårdgivaren startar med frågan: Vad vill du ha hjälp med i dag? Patienten får prata i tre minuter utan att bli avbruten. Vårdgivaren sammanfattar det som sagts och återkopplar till patienten. Efter undersökningen repeterar vårdgivaren vad som överenskommits. Patienten erbjuds att få med skriftlig bekräftelse om besöket hem och den fortsatta planeringen. Vi har utvärderat genom att intervjua patienter på telefon för att få deras upplevelser av delaktighet, information och bemötande. Vi har fått positiva reaktioner och förslag till förbättringar. Att bjuda in patienter till patientråd har varit ett stort steg för att få en dialog om vår verksamhet. Reflektioner och lärdomar: Det betyder mycket för patienten att få berätta sin historia. Genom att ta oss mer tid vid varje möte och lyssna mer koncentrerat på patienten, får vi en mer detaljrik berättelse från varje patient. Det ger en bättre grund för förståelse av det problem som patienten söker för. Vi har funderat över hur kritisk man som patient vågar vara under en telefonintervju. Är det den verkliga upplevelsen vi får fram? Vi har funderingar på att involvera personer utanför vår verksamhet som intervjuare för att se om vi får andra svar. Patientråden har varit positiva och konstruktiva möten. Så går vi vidare: Det personcentrerade arbetssättet som vi testat under piloten kommer till hösten att bli permanent. Telefonintervjuerna kommer att fortsätta, liksom patientråden, som troligen får en ny form. Vi kommer inte att ha en fast patientgrupp, utan variera grupp efter diskussionsämne. 17 Samtalet en central del i vårdrelationen Avdelning 36, infektion- och lungkliniken Mälarsjukhuset Mål och syfte: Eftersom samtalet är en grundläggande del i förståelsen av patienten, ville vi utforska samtalets betydelse för att öka patientens delaktighet. Vi valde att fokusera på ankomstsamtalet eftersom det styr mycket av vår uppfattning om patienten. Det samtalet ger också utrymme för patienten att delge oss sina behov och berätta om sina förutsättningar. När patienten blir inlagd, använder vi en mall för ankomstintervju. När vi tittade närmare på frågorna, upptäckte vi att frågorna var formulerade så att det inte fanns så stort utrymme för patienten att berätta om sin situation utöver sin sjukdomsbild. Därför lade vi till några öppna frågor för att ge patienten mer utrymme att berätta: Vilka förväntningar har du på oss? Finns det något mer vi behöver veta om dig för att kunna ta hand om dig på bästa sätt? Vad behöver du ha hjälp med under din tid här hos oss? Har du någon tidigare sjukhuserfarenhet? Finns det någon som är beroende av din hjälp? Om ja, finns det någon annan som hjälper till med detta under din sjukhusvistelse? Reflektioner och lärdomar: Det har varit fantastiskt lärorikt och intressant. Vi har funderat en hel del på vad vi säger och hur, vad vi berättar med vårt kroppsspråk och hur vi bjuder in till ett möte. Vi fick inte de svar från patienterna som vi hade förväntat oss. En del av frågorna blev obesvarade. Personalgruppen hade svårt att ta till sig det nya samtalssättet. En del patienter kände sig obekväma med några av frågorna. En del frågor måste formuleras om. Alla frågor behöver inte ställas redan vid ankomstsamtalet. Ofta frågas det väldigt mycket vid patientens ankomst och patienten har inte tid att reflektera då. Så går vi vidare: Nu är den stora utmaningen att få all personal på kliniken att förstå vikten av att arbeta personcentrerat. Personalgruppen kommer att få möjlighet att utveckla sin samtalsteknik genom utbildning. Vi har samlat böcker och material i Infotek personcentrerad vård. Pilotprojektet har hjälpt kliniken att starta ett arbete som kommer att fortsätta många år framöver. 18 Under mötet är vi jämlikar Aktivitetsenheten Karsudden, Katrineholm Karsudden är Sveriges största rättspsykiatriska sjukhus med 130 platser. Vården hos oss är inte frivillig. Patienterna är dömda att vara hos oss och dömda till vård. Patienterna kan inte heller välja att ta sig härifrån. Dessa speciella förutsättningar gäller på aktivitetsenheten Karsudden. Mål och syfte: Att komma igång med en ökad patientdelaktighet på aktivitetsenheten. Genom att delta i pilotprojektet kunde vi få en strukturerad form att arbeta efter samt kunskap och råd om hur vi kunde tänka och arbeta med personcentrerad vård. Vi har utvecklat en personlig mapp, där patienten sparar bilder på aktiviteter som gjorts i vår verksamhet och som hen är stolt över. Det synliggör patientens utveckling och gör patienten delaktig i mål och planering. Vi har haft en patient med i utvecklingsarbetet, vilket resulterade i oväntade idéer och insikter för personalen. För att mäta patienternas upplevelser av delaktighet, har vi också tagit fram ett frågeformulär med nio frågor där svaret lämnas på en tiogradig skala. Reflektioner och lärdomar: Teamet har fått en tydligare bild av vad delaktighet innebär. Projektet har gett oss kunskap och vi har haft många samtal kring delaktighet och vården på Karsudden. Att våga ha med en patient i utvecklingsarbetet var mycket spännande och viktigt för verksamheten. Vi har svaren framför oss, bara vi vågar fråga! Att ha ett direkt samarbete med patienten blir tidseffektivt, ekonomiskt, inspirerande och utmanande för personalen. I mötet med patienten är vi jämlikar. Patienten får göra sin röst hörd och visa sig från en annan sida än patientsidan, vilket ger delaktighet och ökad självkänsla. Så går vi vidare: Vi vill ta med patienterna i förbättringsarbetet framöver. Att något så enkelt kan ge så mycket! Formuläret för att mäta patienternas upplevelse av delaktighet på aktivitetsenheten är bra och kommer att användas igen. Vi kommer också att vidareutveckla patienternas personliga mapp. 19 Personcentrerad vård är en fråga om demokrati Kirurgmottagningen Mälarsjukhuset PICOMM-projektet, Patienten i centrum i Malignt Melanom Processen. Centralt i PICOMM-projektet är att öka patientens inflytande och makt. I dag slussas personer som drabbats av misstänkt malignt melanom genom ett system av onödiga besök och därtill onödiga väntetider. Syfte: Att synliggöra vårdprocessen för personer som drabbats av malignt melanom och identifiera problemen som tar utgångspunkt i personcentrerad vård. Mål: Att skapa en modell som hela tiden värderar verksamheten med fokus på personens behov av vård. För att öka patienternas delaktighet: En enkät togs fram med frågor om upplevd delaktighet. Uppföljande telefonintervjuer gjordes där patienterna med egna ord fick beskriva sina upplevelser av vården, stödet och upplevd delaktighet. För att öka kvalitet och patientsäkerhet: Kontaktsjuksköterskan fick en kopia på alla PAD. Tillsammans med övriga projektmedlemmar synliggjorde kontaktsjuksköterskan ”flaskhalsarna” i systemet. Flera nya idéer om förbättringar i systemet identifierades och testades. För att öka tillfredsställelsen hos patienterna: Öppet hus på kirurgmottagningen under euromelanomamonday den 5 maj för att uppmärksamma malignt melanom och för att ge möjlighet för allmänheten att undersöka sig. Efter undersökning på hudmottagningen, kunde operation för melanomet bokas direkt. Reflektioner och lärdomar: Personcentrerad vård är fylld av genomgripande förändringar, reflektioner och konsekvenser för vad det innebär att vara patient. Det är just i sådana reflektioner som det finns kraft att föra vården framåt. En sådan reflektion är att sjukvårdens organisation och struktur ofta kretsar mer kring sig själv än kring dem som har det verkliga behovet av vård. Så går vi vidare: Kontaktsjuksköterskans roll utvecklas. Flera arbetsuppgifter som tidigare utfördes endast av läkare, överförs nu till sjuksköterskan. Vi övar flipped thinking! Vi tar tillvara patientens resurser och arbetar med ett nytt förhållningssätt! Att hela tiden utvärdera verksamheten (enkät och uppföljning). Att behålla och knyta nödvändiga kontakter till projektet (patientföreningen, närstående och patienter). 20 Empati är att sätta sig i patientens sits Trosa vårdcentral Syfte: Mer delaktiga patienter samt ökad patientsäkerhet via skriftlig information för att minska risken för att information glöms bort eller att patienten ”faller mellan stolarna”. Mål: Att stärka uppföljningen av vården för våra patienter med hjälp av strukturerad information. Vi har uppmärksammat en tidigare bristande kommunikation kring hur vi tänkt uppföljningen efter besöket på vårdcentralen. Många patienter ringde och undrade vad som skulle hända härnäst. Därför utvecklade vi en Vad bestämde vi-folder. Den första versionen upplevdes för komplicerad, så vi utvecklade en ny version. I sin nuvarande form är det en treviksfolder. Hopvikt kan framsidan användas för enkla och korta besök med kryssvar för hur uppföljning med provsvar ska ske. För mer komplicerade fall öppnas foldern upp för att få mer skrivutrymme samt möjlighet för patienten att underteckna sin medverkan och sina åtaganden. Vi har haft cafédiskussion med personalen om vad personcentrerad vård innebär för att informera, inspirera och motivera. Vi har också haft öppna inbjudningar till patientråd och intervjuer med patienter som nyligen besökt vårdcentralen. Exempel på frågeställningar: Vad innebär delaktighet? Vilka faktorer gör att man inte känner sig delaktig? Vad kan individen göra själv för att vården blir mer som man förväntat sig? Hur kan vi bli bättre? Reflektioner och lärdomar: För att få igång ett personcentrerat arbetssätt krävs förankring hos personalen samt inspiration och kunskap. Genom våra diskussioner har vi förstått att vårdpersonalen vill arbeta personcentrerat, men anser att de till viss del hindras på grund av tidsbrist. Man anser också i varierande grad att man redan arbetar personcentrerat, men har nu förstått att det kan göras på ett mer strukturerat sätt. Patienterna uppger att de är nöjda med besök då personalen lyssnat och förstått dem. Så går vi vidare: Vi kommer att prova med att skicka ut en punktlista till patienterna med saker att tänka på inför ett läkarbesök. Vi kommer att fördjupa införandet av Vad bestämde vi-foldern. Vi kommer att prova nya forum för att involvera patienterna i förändringsar 21 7. PROJEKTETS ORGANISATION Övergripande ansvar Landstingsdirektören Uppdragsgivarombud Projektledare Projektstöd till projektledare Styrgrupp Programsamordningsgruppen Projektledare Utvecklingsenheten Företrädare hälso och sjukvården Karsudden, enhetschef Projektgrupp Projektledare Delprojektledare Delprojektledare Delprojektledare Delprojektledare Delprojektledare Utvecklingsenheten Piloter Tvärprofessionellt team Patientföreträdare Enhetschef Referensgrupper Mälardalens Högskola Patienter och brukare Expertgrupp Jan Grönlund Helena Söderqvist Hanna Lundstedt Mats Bäckarslöf Helena Söderqvist Hanna Lundstedt Silvana Lindgren Majander Silvana Lindgren Majander Björn Johansson Hanna Lundstedt Karin Illerström Pia Larsson Åsa Ahlbeck Linda Lännerström Sandra Stenroth Mats Bäckarslöf 5-6 personer beroende på verksamheterna Från verksamheten Från varje pilot Kliniska adjunkter Samtliga patientföreningar inbjudna Verksamhetsföreträdare, patientföreträdare, forskare och praktiskt utövande i PCV. Utsedd mottagare Landstingsstyrelsen via den politiska styrgruppen för framtidens hälso- och sjukvård. 22 8. HISTORIK Projektdesign 9. BILAGOR Bilaga 1 Beslut Framtidens hälso- och sjukvård 2012-10-22 ärende nummer §75-12 diarienummer LSLED11-712 samt i LS 2013-02-12 ärendenummer § 6/13 diarienummer LS-LED13-107. Bilaga 2 Projektdirektivet för pilotprojektet personcentrerad vård beslutades i landstingsstyrelsen 2013-05-28. Bilaga 3 Projektbeskrivning Geirtis M, Edgman-Levitan, S, Daley J (1993) Through the patient´s Eyes: Understanding and promoting Patient-Centered Care 23
© Copyright 2024