■■ nyheter vårdutveckling Sjuksköterskan Berit Hellman hjälper patienten Gerd Carlsson. I dag riktas hård kritik mot det dominerande styrsystemet i sjukvården, New public management eller NPM. Ett alternativ som ibland förs fram är personcentrerad vård. Men vad innebär det? Europas enda forskningscentrum för personcentrerad vård ligger i Göteborg. text: miki agerberg foto: lena garnold Personcentrerad vård förkortade sjukhustiden G erd Carlsson är 79 år och det är inte första gången hon är inlagd på Sahlgrens ka universi tetssjukhuset/Östra i Göte borg. Den här gången kom hon in via akuten för att lung orna inte fungerade, men nu har hon repat sig någorlunda och det är snart dags för ut skrivning. De senaste tio dagarna har 70 LKT1403s70_77.indd 70 hon legat på en vårdavdelning som är lite ovanlig. – Jag har en hel del erfaren het av Östra sjukhuset, berät tar Gerd Carlsson. Det är femte gången jag ligger inne, och jag har varit runt på många olika avdelningar. Jag kan nog säga att av alla avdel ningar jag varit på, så tycker jag att denna är den absolut bästa. Varför det? – Jag tycker hela persona len är så deltagande. De råd gör med mig – även läkarna gör det. – Samma dag jag kom in hit kom det en läkare, som satte sig bredvid sängen och prata de med mig ganska länge. Se dan kom det en sjuksköters ka, och samtalen med sköter skan har upprepats flera gånger under min tid här. En annan sak som Gerd Carlsson uppskattar är »Min vårddagbok«, ett litet häfte där hon kan skriva upp till ex empel minnesanteckningar eller frågor till ronden. Hon har bland annat skrivit upp namnen på de nya mediciner hon har fått, så att hon kan lära sig mer om dem. Avdelningen som Gerd Carls son ligger på är en av de två referensavdelningar för per soncentrerad vård som finns på Östra sjukhuset. Avdel ningarna samarbetar med GPCC, Centrum för person centrerad vård vid Göteborgs universitet, och är bland an läkartidningen nr 3–4 2014 volym 111 2014-01-13 11:37 ■■ nyheter vårdutveckling »Det är märkligt att man inte arbetar mer på detta sätt. Det är ju inte precis raketforskning det handlar om.« »Det är vetenskapligt visat att personcentrerad vård fungerar«, säger Jerzy Kaczynsk, ansvarig läkare för en av referensavdelningarna. Detta är GPCC avslutade, och det finns i dag drygt 30 pågående forskningsprojekt. GPCC har knutit ett hundratal forskare till sig, och det tvärvetenskapliga angreppssättet gör att nästan alla fakulteter vid Göteborgs universitet är representerade – inte bara läkare och sjuksköterskor, utan också bland annat pedagoger, organisationsforskare och konstvetare. n Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, GPCC, startade i januari 2010 i Göteborg. Grunden var ett anslag på 90 miljoner kronor över fem år från regeringens strategiska forskningssatsning. Därutöver har Göteborgs universitet bidragit med 45 miljoner kronor. n Huvuduppgiften för centrumet är att bedriva patientnära forskning om personcentrerad vård. Några studier är nat ett sätt att testa idéerna i reguljär sjukhuspraktik. Ansvarig läkare för den ena av referensavdelningarna är docent Jerzy Kaczynski. När han först fick frågan om att delta var han skeptisk, berät tar han: – Jag tyckte det lät flum migt. Som de flesta läkare är jag trött på alla management idéer som poppar upp med jämna mellanrum – ofta på hittade av någon som aldrig satt sin fot på ett sjukhusgolv. n GPCC arbetar också med två referensavdelningar på Men när han satt sig in i frågan upptäckte han en stor skillnad. Här fanns stöd i ve tenskapliga studier: – Det är vetenskapligt visat att personcentrerad vård fungerar, att den ger kortare vårdtider och nöjdare patien ter. Då blev det plötsligt in tressant. Det som övertygade Jerzy Kaczynski var i första hand två studier, båda gjorda av forskare knutna till GPCC. läkartidningen nr 3–4 2014 volym 111 LKT1403s70_77.indd 71 Sahlgrenska universitetssjukhuset/Östra, där lösningar för personcentrerad vård testas i sjukhusmiljö. Detta projekt är delvis finansierat av den statliga innovationsmyndigheten Vinnova. n Föreståndare för GPCC är Inger Ekman, professor i omvårdnad vid Sahlgrenska akademin. n GPCC:s webbplats: www.gpcc.gu.se Den ena handlar om patien ter med kronisk hjärtsvikt, vilkas tillstånd nyligen för sämrats. För dem som konse kvent fick personcentrerad vård kortades vårdtiden på sjukhus med en tredjedel – utan att försämra vårdresul tat eller livskvalitet. Den andra studien handlar om äldre patienter med höft ledsfraktur. Ett personcen trerat arbete på vårdavdel ningen ledde här till att anta let vårddagar minskade med 50 procent jämfört med den traditionella vården, och att vårdkostnaderna minskade med 40 procent. Dessutom nådde man en signifikant minskning av trycksår och en signifikant förbättrad smärt lindring jämfört med kon trollgruppen. När Jerzy Kaczynski be stämt sig för att vara med, fick han och ett antal medar betare på avdelningen gå en kurs. Därefter fick var och en som gått kursen i uppdrag att bjuda två andra arbetskamra ter på avdelningen på lunch, för att sprida och diskutera resultaten. – Det var ett enormt bra grepp, säger han. Alla kände sig delaktiga, och det bubbla de av idéer. Utifrån detta bestämde man sig för en liten uppsätt ning rutiner som alltid ska följas. En grundsten i all per soncentrerad vård är ett or dentligt samtal med patien ten redan vid inläggningen; på referensavdelningen förs det samtalet med en sjukskö terska och brukar vara mel lan en halvtimme och en tim me. På avdelningen har man fastslagit tre frågor som alltid ska ställas under detta sam tal: »Varför söker du?«, »Hur påverkar detta ditt liv?« och »Vad har du för önskemål om vårdtiden?«. Tillsammans med läkarsamtalet ligger det till grund för ett gemensamt teambeslut vid nästa rond. Där finns också ett prelimi närt utskrivningsdatum som är förankrat hos patienten. Beslutet skrivs ner i journa len, kortfattat och på begrip lig svenska, och patienten får en utskrift av det. På Jerzy Kaczynskis avdel ning införde man de nya ruti nerna våren 2012. Och det har gett resultat. År 2013 har ▶ 71 2014-01-13 11:37 ■■ nyheter vårdutveckling den genomsnittliga vårdtiden minskat med cirka 25 procent jämfört med 2011, medan vårdtiderna vid de andra av delningarna på medicinklini ken ligger kvar på samma nivå som tidigare. Han framhåller också att den nationella patientenkä ten 2012 visar att patienterna på referensavdelningen var mer nöjda då än 2010, trots att vårdtiderna blivit kortare. Att korta vårdtiderna har många fördelar, inte minst för patienterna som slipper vistas längre än nödvändigt i sjuk husmiljön, med ökad risk för bland annat fallolyckor och smitta med resistenta bakte rier. Men det har en stor nack del, säger Jerzy Kaczynski: – Vi har fått mer att göra när patientomsättningen ökat. Varje ny patient innebär ju mycket jobb. Det börjar bli ohållbart. Vi borde ha lite mer personal. Önskemål om modernare IT-lösningar, som skulle kun na reducera dubbelarbete för sjuksköterskorna, har inte heller fått något gehör. För en tid sedan gick det så långt att man vid ett avdelningsmöte ställde frågan om man skulle fortsätta att arbeta med per soncentrerad vård. Alla sva rade ja, men för hur länge? Under hösten har man på GPCC och referensavdelning arna märkt ett ökat intresse för personcentrerad vård, med studiebesök från bland andra Socialdepartementet och flera landsting. När Jerzy Kaczynski berät tar om personcentrerad vård för kollegor är de sällan nega tiva. Däremot är det många som säger »så där har jag all tid arbetat«. – Det trodde jag själv också innan jag prövat, säger han. Men det krävs mer. Att hitta enkla rutiner som man alltid följer, och att få med hela tea met. Personcentrerad vård skul le gå att tillämpa på de flesta sjukhuskliniker, och även inom delar av öppenvården, anser han: – Det är märkligt att man inte arbetar mer på detta sätt. Det är ju inte precis raket forskning det handlar om. n 72 LKT1403s70_77.indd 72 »Att lyssna till patienterna är inte bara humant, utan har också visat sig vara mer effektivt«, konstaterar Inger Ekman, professor i omvårdnad och föreståndare för GPCC. Foto: Lena Garnold Inger Ekman, föreståndare för GPCC: »Partnerskap med patienten gör vården effektivare« Inger Ekman började arbeta med personcentrerad vård för att hon ville att patienter na skulle må bättre. Det visa de sig att vården dessutom blev effektivare. Inger Ekman är professor i omvårdnad och föreståndare för GPCC, Centrum för per soncentrerad vård vid Göte borgs universitet. Centrumet är det enda i sitt slag i Europa, och har ett hundratal forska re knutna till sig i olika pro jekt. Nyligen blev det också klart att GPCC ska leda ett EU-projekt, som ska formule ra en forskningsplan för en effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet i framtidens Europa. För Inger Ekmans del bör jade det hela när hon var dok torand i mitten av 1990-talet och gick en forskarutbild ningskurs i dialogfilosofi. Hon intresserade sig för be greppet person, som är eta blerat inom samhällsveten skap och humaniora, och läs te filosofer som Martin Buber och Paul Ricœur. Enligt personfilosofin ska pas man som person genom att vara i relation med andra. Dagens medicinska forskning går i en annan riktning, med fokus på biologisk och gene tisk profil hos varje enskild patient: – Den medicinska forsk ningen har haft fantastiska framgångar och ska på intet sätt underskattas, betonar Inger Ekman. Men den har inte lett till större delaktig het från patienternas sida. – Vad vi förespråkar är att man lyssnar noga på patien ten, kommer överens om mål och erbjuder patienten part nerskap. Även gamla och sju ka patienter har oftast resur läkartidningen nr 3–4 2014 volym 111 2014-01-13 11:37 ■■ nyheter vårdutveckling vård och kommunal omsorg. Ett projekt testar hur patien terna ska kunna använda smarta telefoner och surf plattor för att kommunicera med sjukvården. – En sak är klar, säger Inger Ekman. Sjukvården kan inte fortsätta på samma sätt som i dag. Den är alldeles för inef fektiv och dyr, och det är frustrerande för den enskilde att det är så svårt att få kon takt med vårdapparaten. Hela Europa står inför lik nande problem, och det är bakgrunden till det nya EU-projektet WeCare, som presenterades i höstas. I pro jektgruppen ingår bland and ra Imperial College i London, Berlins tekniska universitet och datajätten IBM, men pro jektet samordnas av GPCC i Göteborg. »En sak är klar. Sjukvården kan inte fortsätta på samma sätt som i dag.« ser i termer av vilja och moti vation. Att lyssna till patien terna är inte bara humant, utan har också visat sig vara mer effektivt. GPCC:s första färdiga forsk ningsstudier visar mycket riktigt att personcentrerad vård leder till kortare vårdti der (se föregående artikel). I dag pågår ett trettiotal forsk ningsprojekt, om personcen trerad vård vid tjocktarms cancer, hypertoni, IBS och andra sjukdomstillstånd, och om ett personcentrerat för hållningssätt inom primär I somras skrev Inger Ekman och två medförfattare ett in lägg som publicerades på Da gens Nyheters debattsida. De tog sin utgångspunkt i Läkar uppropets och DN-journalis ten Maciej Zarembas kritik av sjukvårdens nuvarande styrsystem – framför allt NPM, New public manage ment. De tre debattörerna ställer frågan om det är möjligt att driva sjukvården efter ett hu manistiskt och demokratiskt synsätt, och samtidigt vara kostnadseffektiv. Deras svar på frågan är att det går – med personcentrerad vård. – Det vi föreslår är något väldigt radikalt: att se patien ten som medmänniska och partner, säger Inger Ekman. Inte som ett passivt objekt. – Min uppfattning är att personcentrerad vård går att tillämpa i hela sjukvården. Men ska den införas i större skala krävs ordentliga för ändringar av styrmekanis merna. Karl Swedberg är kardiolog, seniorprofessor vid Sahl grenska akademin och forsk ningsrådgivare vid GPCC. Förutom sina egna projekt har han översyn över ett tret tiotal andra forskningspro jekt som drivs i anknytning till GPCC. Karl Swedberg har lång erfarenhet som forskare läkartidningen nr 3–4 2014 volym 111 LKT1403s70_77.indd 73 Leder EU-projekt n WeCare är ett nytt EU-pro- jekt som handlar om hur sjukvården i Europa ska se ut i framtiden. Sjukvårdskostnaderna stiger snabbt i praktiskt taget alla EU-länder. Projektets uppgift är att hitta vägar att hålla kostnaderna nere, samtidigt som vårdens kvalitet ska bli oförändrad eller rentav bättre. n I projektgruppen ingår bland andra Imperial College i London, Berlins tekniska universitet, IBM och European Patients Forum. Men projektet samordnas och leds av GPCC i Göteborg. n Projektet WeCare kommer att avslutas med en stor internationell konferens i Göteborg 14–15 april 2015. Meningen är att man där ska anta en så kallad färdplan över hur EU:s forskning och utveckling på detta område ska fortsätta. Totalt ska EU-kommissionen fördela cirka 70 miljarder kronor till forskning om vård och hälsa under åren 2014–2020; detta enligt det nya forsknings- och innovationsprogrammet Horizon 2020. n och har lett stora internatio nella studier, inte minst läke medelsprövningar. Men det här forskningsområdet är svårare, säger han. De inter ventioner som ska studeras är mer komplexa. – Ger personcentrerad vård verkligen bättre medicinska resultat? Det vet vi ännu för Karl Svedberg, kardiolog, seniorprofessor och forskningsrådgivare vid GPCC. lite om, säger Karl Swedberg. Här behövs fler studier. Karl Swedberg har varit kli niskt verksam i över 40 år och har upplevt en enorm medi cinsk-teknisk utveckling, med nya och alltmer precisa laboratoriemetoder och av bildningstekniker. Han tyck er att den utvecklingen är »Att förändra journalsystemen är en av våra stora utmaningar.« fantastisk, men konstaterar att den har en baksida: ana mnesen, patientens sjukhis toria, trängs undan av alla röntgenbilder, provsvar och andra biomarkörer (se LT nr 6/2010). – I många av dagens jour nalsystem finns det inte ens något standardiserat utrym me för anamnes och symtom, konstaterar Karl Swedberg. Däremot är det lätt att hitta labbvärden och röntgenbilder. – Att förändra journalsy stemen är en av våra stora ut maningar. De bör ha en struktur som sätter press på läkaren att ta en ordentlig anamnes. All personcentrerad vård börjar med ett längre samtal, där patienten berättar för lä karen om sin sjukdomshisto ria och sina symtom – och hur detta inverkar på hens liv. Steg två är en överenskom melse mellan patienten och läkaren: vad man vill uppnå med behandlingen och, om det gäller sjukhusvård, ett preliminärt datum för ut skrivning. Steg tre är att do kumentera det som har be rättats och överenskommits. Är det inte risk att läkaren abdikerar från sitt ansvar, om hen måste komma överens med patienten om behandlingen? – Nej, säger Karl Swedberg. Som läkare är vi ansvariga för att erbjuda behandling som är baserad på korrekt kunskap och evidens. Men inom de ra marna kan det skilja sig åt vad som är bäst för individen. Miki Agerberg 73 2014-01-13 11:37 ■■ nyheter vårdutveckling »Framtidens avdelning« ska jaga tidstjuvar i Göteborg Hon tror på ökat teamarbe te, vill att erfarna läkare i högre grad ska stötta yngre och mer oerfarna kollegor och att sjuksköterskornas möjligheter att göra karriär förbättras. Överläkare som tömmer pap perskorgar och sjuksköters kor som bär ut matbrickor. I Göteborg har man tröttnat på onödiga tidstjuvar och testar ett nytt grepp: »Framtidens avdelning« på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Avdelningen ska bli ett slags experimentverkstad med syf te att spåra de onödiga tidstjuvarna i vården för att frigöra mer tid till patientbe sök. Projektet drivs som ett samarbete mellan Västra Gö talandsregionen, Sahlgrens ka akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset, som Östra sjukhuset tillhör. Tan ken är att utforma ett mer ef fektivt och patientsäkert ar betssätt. Ann-Marie Wenn berg Larkö hoppas att avdel ningen blir en vändpunkt. – Vi vill utarbeta en ny struktur som stimulerar till arbetsglädje och på sikt också är mer kostnadseffektiv. Det vi gör här ska kunna applice ras på andra avdelningar. Avdelningen blir en del av Östra sjukhusets kirurgkli nik, med plats för 14 patien ter. – Egentligen skulle den ha kunnat hamna på vilken kli nik som helst. Men det fanns 74 LKT1403s70_77.indd 74 Här på Sahlgrenska universitetssjukhuset/Östra testar »Framtidens avdelning« nya grepp. ett starkt intresse inom kir urgin, säger sjuksköterskan Yvonne Berger som leder pro jektet. Hur skiljer sig »Framtidens avdelning« från en vanlig avdelning? – Uppdraget som vi fått handlar inte om att produce ra utan att utarbeta nya ar betsmetoder. Ur det skapas förutsättningar för att vara innovativ, testa och utvärde ra. På vanliga avdelningar finns inte det utrymmet. Vi kommer främst att fokusera på att hitta tidstjuvarna. Vad är det som inte nödvändigtvis måste göras här och nu eller av mig? Foto: Marie Ullnert – Vi använder våra mest kom petenta läkare till att göra jobb som de är helt överkvali ficerade för. Onödig administ ration, frustration över dåligt fungerande IT-system, ja till och med att tömma pappers korgar. Vi slösar med kompe tens. Jag vill att alla medar betare ska arbeta med det man egentligen är utbildad för och använda sin kompe tens på ett optimalt sätt, sä ger Ann-Marie Wennberg Larkö. Hon är områdeschef på Sahlgrenska universitets sjukhuset, överläkare i der mato-venereologi och sitter med i styrgruppen för »Framtidens avdelning« som öppnar i maj på Östra sjukhu set i Göteborg. Ann-Marie Wennberg Larkö »Vi vill utarbeta en ny struktur som stimulerar till arbetsglädje och på sikt också är mer kostnadseffektiv.« Flera riktlinjer har satts upp: Inget dubbelarbete får utfö ras (exempelvis dokumenta tion), och varje arbetsuppgift ska utföras av den som har den mest lämpliga kompeten sen. Personalens arbetstider ska utgå från när de är till störst nytta för patienterna, inga traditioner eller konven tioner ska få styra sättet att arbeta på, och varje föränd ring som görs ska vara mer re surseffektiv än det existeran de arbetssättet och får inte leda till sämre arbetsmiljö. Trots sitt namn kommer »Framtidens avdelning« inte bara att blicka framåt, utan även bakåt. För en del saker fungerade bättre förr, konsta terar Ann-Marie Wennberg Larkö. – Ibland har man slängt ut barnet med badvattnet. I dag ska få personer göra allting. Många viktiga medarbetare har minskat i antal, till exem pel de medicinska sekrete rarna. En annan viktig uppgift för avdelningen blir att hitta smartare lösningar för admi nistration och IT. Nya lös ningar kommer att testas i nära samarbete med IT-di rektören i Västra Götalands regionen. Ett exempel är att läkaren som går rond kan för ses med en bärbar elektro nisk platta där patienternas journal enkelt kan uppdate ras, i stället för att som i dag behöva föra in uppgifterna på en stationär dator. Ett annat mål är att öka patienternas insyn. Ann-Marie Wennberg Larkö är positiv till öppna pa tientjournaler. – Personligen tror jag att det är framtiden. Det är vik tigt att se patienten som en jämbördig partner och det är alltid bra med ett par extra ögon som kan upptäcka om något blivit fel. Just nu pågår en uppfräsch ning av några lokaler på Östra sjukhuset som stått tomma i fem år. Från maj ska de rym ma »Framtidens avdelning«. Satsningen sker utöver den ordinarie verksamheten och efter årsskiftet startar rekry teringsarbetet. En av tjäns terna ska gå till en klinisk farmaceut. – Vi tror att en apotekare kan stödja både sjuksköters kor och läkare genom att ha ordning på floran av synony ma läkemedel i läkemedels förrådet, hålla koll på vad som finns upphandlat i regio nen och göra läkemedelsge nomgångar bland vissa pa tientgrupper, säger Yvonne Berger. Undersköterskor, sjukskö terskor och medicinska sek reterare ska också anställas. Om det blir någon extern re läkartidningen nr 3–4 2014 volym 111 2014-01-13 11:37 ■■ nyheter Foto: Stefan Pahi Lagändring krävs för att läkare ska få arbeta ideellt Yvonne Berger »Tiden är inte uttalad. Men vi är överens om att det inte är en ’quickfix’.« krytering av läkare är däre mot inte klart ännu. – Vi ska först höra om de som redan arbetar på sjukhu set är intresserade. Hur länge kommer projektet att pågå? – Tiden är inte uttalad. Men vi är överens om att det inte är en »quick-fix«. Det be hövs i vart fall två–tre år för att få en chans att utvärdera, säger Yvonne Berger. Från fackligt håll hörs en för siktig optimism. Michael Breimer, professor och över läkare i kirurgi som sitter i Göteborgs läkarförenings styrelse, tror att det är nöd vändigt att starta något nytt för att göra större föränd ringar möjliga. Men om det ska lyckas krävs engagerade läkare som får tid att satsa på utvecklingsarbetet, enligt Breimer. Han ser helst att det blir en erfaren läkare och en yngre specialist som befinner sig i början av karriären. –Det är ett uppdrag som ställer höga krav på medi cinsk kompetens och erfa renhet, men även ledarskaps erfarenhet och en diploma tisk personlighet som kan jämka samman olika syn punkter. Den läkare som en gagerar sig i detta har stor möjlighet att profilera sig kompetensmässigt. Marie Ström Kan en läkare hjälpa en skid åkare som brutit benet under ett lopp eller en plåstra om scout på sin fritid utan att riskera sanktioner? Enligt Socialdepartementet finns bara en lösning för att möj liggöra frivilligarbete – att ändra lagen. 2012 kom Socialstyrelsen med en promemoria om vad som gäller för legitimerad personal vid frivilliga insat ser (LT nr 26/2012 och LT nr 23–24/2013). Enligt myndig hetens tolkning av lagen ska de räknas som yrkesutövande även vid ideellt arbete. För eningarna som läkarna arbe tar för har ett vårdgivaran svar och måste se till att jour naler förs, att tillsyn bedrivs – ja, i princip uppfylla samma villkor som ett sjukhus eller en vårdcentral. »Jag tycker att man borde ha någon form av Anna ElmerWallinder, förenklat feldt läkare och vårdgivar scout ansvar.« Enligt Thomas Flodin, ordfö rande i Läkarförbundets etikoch ansvarsråd, har Social styrelsens promemoria ska pat en tveksamhet till frivil ligarbete. – Om du är legitimerad lä kare och tar hand om någon som skadats i sin idrottsutöv ning eller på ett scoutläger så riskerar du att få en sanktion emot dig om inte kraven på vårdgivare är uppfyllda. Det är en otrygghet som inte är bra. Han tycker att Socialsty relsens tolkning är för strikt. – Vi tycker inte att man kan jämställa den här typen av situationer med ordinarie sjukvård. Det här är en form av första hjälpen-insatser, som visserligen sker med viss beredskap. Därför bör man inte ha samma krav varken på vårdgivaren eller på vårdgiv arens skyldigheter. avråda legitimerad vårdper sonal från att hjälpa till om inget görs. – Föreskrifterna är egentli gen ganska tydliga. Det ska finnas ett tydligt vårdgivar ansvar och man är alltid skyl dig att skriva journal för allt man gör, säger hon och fort sätter: – Men tittar man på vad det Nyligen träffade Thomas Flo din representanter från Soci aldepartementet och Social styrelsen tillsammans med Vårdförbundet, Röda Korset, Scouterna och Riksidrotts förbundet. Han beskriver mötet som en besvikelse. – Vi hade förhoppningar om att få någon form av mer aktiv respons på våra syn punkter. Anna Elmerfeldt Wallinder, specialist i allmänmedicin, har varit engagerad i scouter na sedan barnsben och led ningsansvarig läkare på stora scoutläger som världsscout jamboreen 2011. Hon ser en risk att föreningar tvingas läkartidningen nr 3–4 2014 volym 111 LKT1403s70_77.indd 75 innebär är det helt absurt. Står jag som förälder och tit tar på en fotbollsträning eller hänger med mina scouter ut på hajk så kan jag inte sätta på ett plåster eller bedöma en stukad fot. Men om grannen, som inte har medicinsk ut bildning, gör det så går det bra. Hur borde det fungera? – Jag tycker att man borde ha någon form av förenklat vårdgivaransvar. Man borde definiera vad första hjälpen egentligen innebär – för den få vi alltid ge – och utvidga begreppet. Är man ute på en hajk och något händer kan det räknas in, tycker jag. Man kan till exempel dra gränsen vid att ge läkemedel. »Vi tycker inte att man kan jämställa den här typen av Thomas Flodin situationer med ordinarie sjukvård.« På Socialdepartementet håller man med om att legiti merade yrkesutövare ska kunna arbeta ideellt. – Det är fantastiskt viktigt att man vill bidra till ung domsrörelser och olika idrottssatsningar på sin fri tid, säger kansliråd Petra Zet terberg Ferngren. Men hon ser bara en lös ning för att möjliggöra det: att ändra lagen. – Socialstyrelsen har slagit fast hur rättsläget bör tolkas och det är det vi har att utgå ifrån. Inom ramen för befint lig lagstiftning kan man inte göra så mycket. Just nu skissar departemen tet på ett uppdrag till Social styrelsen om att utreda vilka lagändringar som behövs. Uppdraget ska överlämnas senare i vinter. Men det lär dröja minst ett år – troligen två år – innan lagändringar na är i hamn. – Vi arbetar aktivt med frå gan men det är naturligtvis något som tar lite tid. Vi kan inte strunta i vad lagen säger eller hafsa iväg en lagändring utan att den är hållbar och korrekt, säger Petra Zetter berg Ferngren. Hur ska legitimerad personal som vill arbeta ideellt göra till dess? – Det kan inte Socialdepar tementet säga. Man får agera som man själv tycker är lämpligast utifrån den promemoria som Socialsty relsen har tagit fram. Marie Ström 75 2014-01-13 11:37 ■■ nyheter EU-regler om kliniska prövningar Etikkommittéerna blir kvar Den oberoende etikpröv ningen blir kvar i den nya förordning om kliniska pröv ningar som förhandlats fram på EU-nivå. I EU-kommissio nens förslag hade etikkom mittéerna lyfts bort, något som starkt kritiserats av många läkarorganisationer. Lättare att bedriva multinationella studier Foto: Colourbox I sitt förslag till ny förordning för kliniska prövningar hade EU-kommissionen strukit det nuvarande kravet på att en ansökan om en läkemedels prövning ska godkännas av en oberoende etisk kommitté. Antalet kliniska prövningar i EU har minskat med 25 procent Argumentet var att etikpröv mellan 2007 och 2011. ningen är ett nationellt an svar och att hur den organise ras inte bör regleras på ler direkt som lag i hela Euro Kritiken har inte enbart EU-nivå. Även hänvisningen handlat om etikkommittéer pa, och genom att en ansökan nas ställning, utan också om bara behöver lämnas in i ett till Helsingforsdeklaratio nen, där oberoende etikkom att tidsramarna för de enskil land oavsett hur många län mittéer utgör en av grundbul da ländernas prövning, där der studien omfattar, är tan tarna, hade tagits bort. ken att ansökningsprocessen alltså etikprövningen skulle ska bli enk ingå, var Förslaget har kritiserats från orimligt kor lare för ta. Tio dagar många håll, däribland en rad företagen. var allt län läkarorganisationer, för att Att all kom munikation innebära en avsevärd försäm derna skulle ring av skyddet för patienter få på sig efter sker via en na. WMA, World Medical As att ansök särskild sociation, har talat om risken ningen utvär EU-portal derats av det för »etisk shopping«, när fö hoppas man retagen väljer att lämna in land där den också ska Carl Schlyter Thomas Flodin sina ansökningar i länder där lämnats in. underlätta. etikkraven är mindre tuffa. Nu får varje För Carl Och när EU:s beslutsfattare, land i stället 45 dagar på sig, Schlyter är dock den främsta ministerrådet och parlamen något som Thomas Flodin vinsten med den nya regle tet, nu sagt sitt står det klart tycker är betydligt rimligare. ringen att öppenheten ökar, att etikkommittéerna får en – Tio dagar var helt orealis vilket leder till bättre möj ligheter att upptäcka pro fortsatt stark roll i framtiden. tiskt. 45 dagar är inte heller lång tid, med tanke på att det blem i tid innan patienter – Etikkommittéerna ska drabbas. ofta handlar om ett omfat involveras tidigt i processen och kunna säga nej till en an tande material som man sökan, berättar Carl Schlyter måste sätta sig in i och reflek – Vår huvudkritik har varit (MP), ledamot i Europaparla tera över. bristen på transparens och ments utskott för miljö, folk Skälet till EU-kommissio möjligheten att styra resulta hälsa och livsmedelssäkerhet, nens initiativ att se över det ten så att de ser mer positiva för Läkartidningen. nuvarande direktivet om kli ut än vad de är genom att inte niska prövningar är den vi Beskedet tas emot med ta hänsyn till negativa resul tat. De möjligheterna har glädje av Thomas Flodin, ord kande trenden för kliniska förande i Läkarförbundets prövningar i Europa. Enligt minskat genom att man ska etik- och ansvarsråd. kommissionens uppgifter har redovisa den kliniska för söksrapporten för alla försök – Det är oerhört positivt att antalet studier minskat med i Europa. man lyssnat på kritiken. Vi 25 procent mellan 2007 och Den nya förordningen vän var väldigt förvånade och del 2011, och en orsak antas vara vis upprörda över att man ve ett krångligt och tidsödande tas bli formellt antagen under lat korta ansökningstiderna våren, innan EU-parlamen regelverk. tens nuvarande mandatperi genom att minska möjlighe terna till en ordentlig etik Genom att den nya reglering od löper ut. prövning. en är en förordning som gäl Michael Lövtrup 76 LKT1403s70_77.indd 76 Redan i dag ingår två av tre europeiska patienter som medverkar i kliniska prövningar i en multinationell studie. Framtiden kommer att ställa ännu högre krav på internationellt samarbete när behandlingar blir mer individualiserade och det blir svårt att hitta tillräckligt många patienter i ett land. I dag måste ett läkemedelsbolag ansöka i varje land där man vill bedriva en studie. För att snabba upp och förenkla ansökningsförfarandet kommer vissa delar i en ansökan i framtiden att bedömas gemensamt. Det land som tar emot en ansökan utreder dessa delar, exempelvis avvägningen risk/nytta, och tar då in synpunkter från övriga länder. Andra delar bedöms precis som i dag av varje enskilt land, däribland frågor om skydd av försökspersoner och informerat samtycke. Den gemensamma och den nationella bedömningen sker parallellt och får ta maximalt 45 dagar, en minskning från dagens 60 dagar. mer ur överens kommelsen Hänvisningen till Helsingforsdeklarationen blir kvar. n En ansökan blir offentlig i samband med att den registreras på EU-portalen. n Särskild hantering för prövningar som innebär små och övergående risker för patienterna. Även sådana studier ska leva upp till de vanliga kraven på vetenskaplig stringens, säkerhet och spårbarhet. n Regler kring informerat samtycke skärps. Rätten att avstå eller dra sig ur ska framgå tydligt. n EU-kommissionen får möjlighet att kontrollera hur regelverket följs både i EU-land och i tredje land. n läkartidningen nr 3–4 2014 volym 111 2014-01-13 11:37 ■■ nyheter Etikprövningar försenas Etikprövningsnämnderna i Uppsala och Stockholm har tvingats ställa in årets första sammanträden. Nära hundra medicinska studier som vän tar på prövning drabbas. Inför 2014 beslutade Utbild ningsdepartementet att 30 procent av ledamöterna i lan dets etikprövningsnämnder skulle bytas ut. Men beslutet om vilka som skulle sitta i nämnderna kom inte förrän i slutet av december. I Stock holm innebar det bland annat att tre av fem vetenskapliga sekreterare plötsligt sakna des. Där, liksom i Uppsala, har årets två första samman träden ställts in. Det innebär att nästan hundra medicins ka studier får vänta längre än planerat på tillstånd. – Det drabbar förstås de sö kande forskarna som måste vänta längre på beslut, säger Helena Hallgren Lönn, kans lichef för nämnden i Stock holm. – Det är kanske inte fel att byta ut ledamöter för att få en bättre sammansättning, men man lamslår myndigheten när vi inte får någon tid att planera. Majoriteten av nämnderna tycker att Utbildningsdepar tementet gjort en alltför dra matisk utrensning och är be svikna över det sena beske det. Enligt Katarina Bjelke, de Bortförd svensk saknas fortfarande partementsråd på Utbild ningsdepartementet, är syf tet att förnya och föryngra nämnderna. Många ledamö ter har suttit på sina poster länge – vissa uppemot tio år. – Vi vill få in fler i verksam heten för att sprida kunska pen om etikprövning. Hon tycker inte att något fel gjorts rent formellt, men har viss förståelse för de upp rörda känslorna i etikpröv ningsnämnderna. – Det jag kan tycka är be klagligt så här i efterhand är att vi inte hunnit ringa runt till samtliga ledamöter och förhandsinformera dem. Men förordnanden går ut, det här är absolut inget personligt. Marie Ström BB Sophia saknar fortfarande läkare I måndags kallades hälsooch sjukvårdsnämnden till ett extra möte. En enda punkt stod på dagordningen: BB Sophia. Landstingets för valtning föreslår att kliniken godkänns för Vårdval förloss ning. Men inte på de villkor som BB Sophia hade hoppats. Trots att de ansökt om att få ta hand om kvinnor från gra viditetsvecka 32, föreslås de endast få ta emot kvinnor från vecka 37. Heidi Stensmyren, ordföran de i Stockholms läkarfören ing, tycker att begränsningen är bra. – Jag tror att det är lättare om man ligger nära ett akut sjukhus där det även finns ett bredare uppdrag i övrigt – förutom förlossningsverk samheten. När det inte finns är det kanske bra att starta försiktigt. Hon tycker även att det är viktigt att lyfta frågan om hur läkarnas kompetensutveck ling blir på sikt, i och med att Foto: Praktikertjänst BB Sophia i Stockholm ska öppna i mars, men föreslås bara få ta emot kvinnor från graviditetsvecka 37. Och re kryteringen av läkare har gått trögt. Harald Almström de inte får samma dagliga närhet till akutsjukvården som läkare på andra förloss ningskliniker i Stockholm. – Kompetensutvecklingen behöver prioriteras och det gäller särskilt för läkare som över längre tid enbart arbetar inom en nisch av sin speciali tet. Vi ser fördelar med kom pletta sjukhus med stor bredd på verksamheten. I övrigt är hon positiv till att det blir flera arbetsgivare inom förlossningsvården, som hon beskriver som en pressad verksamhet som behöver sat sa på bättre arbetsvillkor. BB Sophia drivs av Prakti kertjänst. Initiativtagarna är barnmorskan Gudrun Abascal och läkaren Harald Almström, som även startat BB Stockholm. – Vi är förstås glada över att det blir ett beslut, men är naturligtvis inte nöjda med läkartidningen nr 3–4 2014 volym 111 LKT1403s70_77.indd 77 att vi inte får uppdraget som vi ansökt om, säger Harald Almström. BB Sophia kommer att skicka in en ny ansökan för att få ett utökat uppdrag. Planen är att öppna den 3 mars med kapacitet för 4 000 förlossningsplatser per år. Kliniken kommer att ha drygt 80 fast anställda barn morskor och cirka 20 läkare. Rekryteringen av barnmors kor och sjuksköterskor har gått snabbt, men läkarna har varit mer svårflörtade. Det saknas fortfarande en del neonatologer. – Vi har tillräckligt många för att dra igång, men skulle behöva några till för att bli fullbemannade. Min uppfatt ning är att läkare är lite mer konservativa och försiktiga när det gäller nya arbetssätt och organisationsformer, sä ger Harald Almström. Vid Läkartidningens press läggning var det ännu inte klart om BB Sophia godkänts för Vårdval förlossning. Marie Ström läs mer En uppdaterad version av artikeln finns på Läkartidningen.se De fem medarbetarna från Läka re utan gränser som fördes bort i Syrien i början av januari saknas fortfarande. Bland de bortförda finns en svensk. De fem medarbetarna fördes bort från ett av organisationens hus i norra Syrien. En av dem är svensk. De andra kommer från Belgien, Danmark, Peru och Schweiz. Samtliga arbetade vid ett av Läkare utan gränsers sjukhus. Vilken yrkeskategori som de tillhör vill organisationen inte avslöja. »Vi vill poängtera att det i detta läge är mycket viktigt med diskretion, för vår personals säkerhet och med hänsyn till de anhöriga. Vår främsta prioritet är nu att arbeta för en snabb lösning på situationen. Därför kan vi i nuläget inte ge någon ytterligare information om händelsen eller om de bortförda«, skriver de i ett pressmeddelande. Ett kristeam har startats. Läkare utan gränser säger att de har kontakt med den bortförda personalens anhöriga och »alla relevanta aktörer«. Organisationen driver sex sjukhus och fyra vårdcentraler i norra Syrien och har även ett program som stöttar 27 sjukhus och 56 vårdmottagningar i det krigshärjade landet. Dessutom hjälper de hundratusentals syriska flyktingar som tagit sig till Turkiet, Libanon eller Jordanien. Sedan kriget startade för snart tre år sedan har Läkare utan gränser gång på gång påpekat att alla stridande parter måste respektera sjukvården som en fredad zon och inte låta sjukvårdspersonal bli måltavlor för hot och attacker. Marie Ström Företagshälso vården lanserar egna riktlinjer För första gången presenteras riktlinjer särskilt framtagna för företagshälsovården. Det är Svenska företagsläkarföreningen, Sveriges företagshälsor samt forskare vid Karolinska institutet som tagit fram riktlinjer för ländryggsbesvär. Riktlinjerna bygger på att det finns ett samband mellan ryggbesvär och arbetsmiljöfaktorer och på att det genom att involvera arbetsgivaren tidigt och vidta åtgärder på arbetsplatsen finns goda förutsättningar för att åtgärda ryggbesvär. ML 77 2014-01-13 11:37