Detaljplan för HALL 4:3 m. fl.(Bostäder)
Samhällsbyggnadskontoret PLANBESKRIVNING P 2013–01741-214 Detaljplan för del av HALL 4:3 och del av HALL 4:1 (Bostäder) inom Södertälje i Södertälje SAMRÅDSHANDLING Upprättad 2015-09-10 Sydhamnen Till planen hör dessa handlingar: Plankarta med planbestämmelser samt tillhörande grundkarta Planbeskrivning Fastighetsförteckning (finns hos kommunen) Miljökonsekvensbeskrivning Innehåll Övrigt planeringsunderlag.................................................................................................... 3 Planens syfte och huvuddrag ............................................................................................... 4 Miljöpåverkan ...................................................................................................................... 4 Allmänt ............................................................................................................................. 4 Förenlighet med 3,4 och 5 kap MB .................................................................................. 4 Behovsbedömning............................................................................................................ 8 Plandata ............................................................................................................................... 8 Lägesbestämning och areal .............................................................................................. 8 Markägoförhållanden....................................................................................................... 8 Tidigare ställningstaganden ................................................................................................. 9 Tidigare beslut och utredningar ....................................................................................... 9 Översiktliga planer ........................................................................................................... 9 Gällande planer .............................................................................................................. 10 Strandskydd .................................................................................................................... 10 Program för planområdet .............................................................................................. 10 Förutsättningar och förändringar ...................................................................................... 11 Naturmark och friytor .................................................................................................... 11 Markbeskaffenhet .......................................................................................................... 19 Bebyggelseområden ....................................................................................................... 22 Vattenområden .............................................................................................................. 29 Gator och trafik .............................................................................................................. 30 Störningar ....................................................................................................................... 33 Teknisk försörjning ......................................................................................................... 35 Administrativa frågor ..................................................................................................... 37 Konsekvenser ..................................................................................................................... 37 Kulturmiljö ...................................................................................................................... 38 Miljö och hälsa ............................................................................................................... 38 Säkerhet och trygghet .................................................................................................... 40 Barn och ungdomar ........................................................................................................ 40 Naturmiljö och friluftsliv ................................................................................................ 40 Nationella Miljömål ............................................................................................................ 42 Medverkande tjänstemän .................................................................................................. 47 Sida 2 av 47 Övrigt planeringsunderlag Planprogram för detaljplan för Hall 4:3, 2010-06-09 Samrådsredogörelse för planprogram för detaljplan för Hall 4:3, 2013-11-11 Kulturmiljöanalys Hall 4:3 Södertälje, Rapport, reviderad 2012-10-02 Arkeologisk utredning Hall. Särskild arkeologisk utredning, etapp I och II, Hall 4:3, Östertälje socken, Södertälje kommun, Rapport nr 2011:59, Stockholms läns museum, 2012-02-06 Mätning av bullerimmission, Sydhamnen, Södertälje, LN Akustikmiljö AB, 2012-09-21 Beräkning av externt buller från täktverksamhet inom fastigheten Hall 4:1 i Södertälje kommun samt Snäckstavik 3:110 i Botkyrka kommun, Rapport: R130277-1, Tunemalm Akustik, 2013-05-28 Om detaljplanen Plan- och bygglagen styr kommunernas fysiska planering. Det finns tre typer av kommunala fysiska planer: översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser. Detaljplanen reglerar mer i detalj hur mark och vattenområden bör användas, var bebyggelse och infrastruktur ska ligga och hur den bör vara utformad. Den ger byggrätt och är bindande. Det som anges i detaljplanen är också det som blir en laglig rättighet att bygga. Den 2 maj 2011 började en ny Plan- och bygglag (2010:900) att gälla. Den 1 januari 2015 skedde ändringar i plan- och bygglagen. Detaljplaneprocessen kan nu ske genom begränsat-, standard - eller utökat förfarande. Standardförfarandet kan tillämpas om förslaget till detaljplan är förenligt med översiktsplanen, inte är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse. Detaljplanen får inte heller antas medföra en betydande miljöpåverkan. När något av dessa kriterier inte uppfylls ska ett utökat förfarande tillämpas. Aktuell detaljplan anses vara av betydande intresse för allmänheten då bland annat hela detaljplaneområdet omfattas av riksintresse för kulturmiljö. Detaljplanen upprättas enligt Plan- och bygglag (2010:900) i sin lydelse från 2 januari 2015, genom utökad förfarande (PBL 5 kap. 7§). Förfarandet består av kungörelse, samråd, samrådsredogörelse, underrättelse, granskning, granskningsutlåtande och antagande innan planen kan vinna laga kraft. Sida 3 av 47 Planens syfte och huvuddrag Planen syftar till att möjliggöra nybyggnad av bostäder inom fastigheterna Hall 4:3 och Hall 4:1. Huvuddelen av marken som tas i anspråk för bebyggelse har tidigare nyttjats av anstalten. Numera sker all verksamhet inom anstaltens väggar, varför den största fastighetsägaren, Specialfastigheter, är intresserad av att undersöka möjligheterna att använda de andra delarna av fastigheten till bostäder. Ett planprogram för detaljplanen finns. Där har ställning tagits utifrån översiktsplanen från 2004 där området föreslogs bebyggas med betydligt lägre exploateringsgrad. För att skapa förutsättningar för ett kollektivtrafikförsörjt område innefattar nuvarande förslag 400-450 enheter. Hela planområdet omfattas av riksintresse för kulturmiljövården med anledning av den värdefulla fornlämningsmiljön och det kustanknutna odlingslandskapet med starka historiska kopplingar. En arkeologisk utredning samt en kulturmiljöanalys har tagits fram i samband med programmet. En del gammal, högklassad åkermark samt delar av strandskyddsområde från Igelstaviken kommer att tas i anspråk för bebyggelse. Nybyggnad av bostadshus inom planområdet kommer att utgöra en ny fas i Halls historiska utveckling genom att erbjuda utrymme för modern arkitektur på landsbygden i ett vattennära läge. Detaljplanens utförande har anpassats med stor respekt för kulturmiljön på platsen och omgivande landskap för att bidra till att säkerställa värden och samtidigt öka tillgängligheten till områdets kulturmiljö och strandområde. Detaljplanen innebär ökade skötselkostnader för kommunen i och med att kommunen tar över huvudmannaskapet för vägen inom planområdet, VA-nätet samt ett mindre område med en fornlämning (park). Miljöpåverkan Allmänt Förenlighet med 3,4 och 5 kap MB Följande bedömningar om planens förenlighet med MB 3-5 kap har gjorts. Kulturmiljö Hela detaljplaneområdet ingår i riksintresseområdet Hall (K:AB 8) som fornlämningsmiljö i kustnära läge som speglar bosättning och näringsfång med trolig början under yngre stenåldern och fram till 1600-talet, då tre byar avhystes i samband med att säteriet Hall bildades. Ett större område än planområdet omfattas i riksintresset. Sida 4 av 47 Avgränsning av riksintresseområdet Hall. Ett större område än planområdet omfattas. Från perioden från och med etablering av säteriet till utveckling till åkerbrukskoloni, består de höga kulturvärdena i sambandet mellan säteriets huvudbyggnad, ekonomibyggnader och annan samtida bebyggelse, tydliga axlar i nord-sydlig respektive ost-västlig riktning, alléer, trädgård, jordbruksmark. För mer information om kulturmiljön i området hänvisas till ”Kulturmiljöanalys Hall 4:3 Södertälje” som togs fram år 2012 i samband med planarbetet av Tyréns. Kulturmiljöfrågan behandlas i MKB. Följande slutsats har dragits: I och med förslaget rivs en ekonomibyggnad (ladugård) då den bedöms allt för svår att bevara och rusta ur ett ekonomiskt perspektiv och öppen, tidigare brukad odlingsmark, byggs på vissa delar igen. Bedömningen är att de stora sambanden och tillräckligt många komponenter bevaras för att området fortsatt ska vara en rik kulturmiljö som förmedlar kunskap om Halls historia. Komponenternas skydd förstärks i och med detaljplanen då fornlämningar planläggs som natur eller park och den kulturhistoriskt intressanta bebyggelsen får varsamhetsbestämmelser, skyddsbestämmelser och rivningsförbud samt omges av mark som inte får bebyggas. Genom att utveckla området och öka tillgängligheten för allmänheten ökar möjligheterna för fler att ta del av Halls och Södertäljes historiska utveckling. Markresurser I området finns högvärdig jordbruksmark med den högsta klassningen i stockholmsregionen. Södertälje är en av Stockholms läns största jordbrukskommuner samtidigt som den är en regional utvecklingskärna (utsedd i RUFS regional Sida 5 av 47 utvecklingsplan för Stockholm) dit bostadsbebyggelse och arbetsplatser ska centreras. I kommunens översiktsplan beskrivs att den största delen av den mest värdefulla åkermarken ligger i kommunens södra delar. Vidare beskriver planen att jordbruket ska bibehållas i konkurrens med annan markanvändning för att motverka behovet av import och skapa förutsättningar för lokal- och närodlat. Hall är beläget i ett förhållandevis centrumnära läge och bedöms kunna övervägas för bostadsbebyggelse och bidra till RUFS vision, i sammanhanget att jordbruksvärdena tillvaratas och utvecklas på landsbygden i kommunens övriga delar. För att bostadsutvecklingen ska nå en kritisk massa som utgör ett tillräckligt underlag för kollektivtrafiken att trafikera området samt för anpassning av väg till kollektivtrafikstandard ianspråktas totalt ca 0,9 ha jordbruksmark. De resterande ytorna som är utsedda som åkermark brukas inte aktivt idag då de har bedömts som svårbrukade och olönsamma på grund av norrläge och för små enheter, men är utpekade som jordbruksmark i länsstyrelsens kartering från 1976. Natur Planområdet består av en varierad natur som innefattar bebyggelse, jordbruksmark, skogsbryn och äng. Hittills har ingen extra värdefull vegetation identifierats undantaget tre alléer och några värdefulla större äldre träd. Ett par alléträd längs Halldalen kommer att behöva fällas för att göra plats åt vägen. Alléerna ges bevarandebestämmelser i planen. En kompletterande naturinventering ska göras inför granskningsskedet. Konsekvenserna för naturvärdena kan beskrivas mer ingående efter att inventeringen är gjord. En del av planen ingår i en utkant av en spridningskorridor för en grön kil. Påverkan på grönkilen anses vara ringa då en mycket liten del av spridningskorridoren berörs av planen och denna mark i sin tur planläggs som kvartersmark som inte får bebyggas. Utifrån den kunskap som finns om områdets förutsättningar idag står en bostadsutveckling inte i strid med naturintresset i området. Strandskydd Föreslagen bebyggelse ligger till allra största del utom strandskyddet för Igelstaviken. Vissa mindre delar av strandskyddet upphävs med hänvisning till att marken redan är avskild av befintlig bebyggelse. En liten del av strandsskyddszon tas i anspråk som tomtmark. Detaljplanen upphäver här strandskyddet men planbestämmelser införs för att behålla strandskyddsområdeskaraktären (se rubriken Administrativa frågor). Genom att i stor utsträckning bibehålla strandskyddet värnas både växt- och djurliv som lever i anslutning till vattnet. Området bedöms även bli mer tillgängligt för allmänheten i och med föreslagen exploatering. Klimat Nya bostäder innebär per automatik en ökad trafikmängd oavsett var den tillkommer. I planförslaget är vägstrukturen anpassad för att möjliggöra flera olika lösningar för Sida 6 av 47 kollektivtrafiken att trafikera området. Planförslaget möjliggör för 400-450 nya bostäder vilket utgör ett bra underlag för busstrafik och som motiverar en ökad turtäthet. Förslaget bedöms därför leva upp till både regionala och kommunala mål om att bostäder bör uppföras där förutsättningar för god kollektivtrafik finns. Miljökvalitetsnormer Planområdet tillhör delavrinningsområdet Östersjökust-Södertörn som omfattar endast Marsjön och Hallbäcken. Planområdet berör vattenförekomsterna Igelstaviken (SE590990174015) och Hallsfjärden (SE590740-174135). Recipient för dagvattnet är Hallbäcken som från Marsjön rinner till Igelstaviken och därefter via Hallfjärden ut i Östersjön. Delavrinningsområde Östersjökust-Södertörn Hallbäcken rinner genom åkermark och annan öppen mark. Bäcken är ofta torr sommartid trots ett 7,6 km² stort avrinningsområde. Närsalthalter bedömdes vara mycket höga vid en inventering 1973. Enligt Länsstyrelsens WebbGIS, juli 2015, har Igesltaviken och Hallfjärden måttlig ekologisk status samt god kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver). I övrigt har dessa vattenförekomster miljöproblem avseende tungmetaller, bekämpningsmedel, industriella föroreningar med mera. Miljökvalitetsnormerna för båda förekomsterna är fastställda till god ekologisk status med tidsfrist till 2021 på grund av övergödning. Genomförandet av detaljplanen innebär att fler ytor hårdgörs som leder till sämre infiltrationsförmåga i området och att större mängder vatten riskerar rinna ut oinfiltrerat i Hallbäcken. Detaljplanen reglerar en buffertzon mot Hallbäcken. Buffertzonen agerar även som filter för att skydda vattenkvalitet och vattenlevande organismer. Dagvatten som genereras i området kan vara en förorenings källa till Hallbäcken eller Igelstaviken. Enligt uppskattning som utgår ifrån markanvändningen kommer dagvattnet i området att innehålla låga halter av förorening. Frågan behandlas närmare i samband med hantering av dagvatten vid nästa skede, granskning. Sida 7 av 47 Behovsbedömning Kommunen har gjort en bedömning att planens genomförande kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som anges i 6 kap. 11 § miljöbalken och att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap. 11 § miljöbalken och 4 kap. 34 § plan- och bygglagen (PBL 2010:900) har upprättas. I MKB har behandlats frågor kring kulturmiljö, natur, odlingslandskap, kommunikationer och klimatpåverkan. Fokusen har lagts på: - riksintresse med fornlämningar, skyddsvärd trädmiljö (Halls trädgårdpark), äldre kulturlandskap, landskapsbildskydd och landmärken - gröna kilar och ianspråktagande av ängsmark och skog - areella näringar - kollektivtrafikförsörjning och närhet till service - lokalisering Miljöbedömning Kommunen har utifrån framtagen miljökonsekvensbeskrivning vidtagit åtgärder för att anpassa planförslaget och gjort bedömningen att planens genomförande inte medför sådan betydande miljöpåverkan som kunde antas i behovsbedömningen. Plandata Lägesbestämning och areal Planområdet ligger i Hall, söder om stadsdelen Östertälje och om Nynäsvägen. Det avgränsas i nordväst av säteriets Hall huvudbyggnad med trädgården medan i nordost av åkermark och kriminalvården. I söder avgränsas planområdet av ett stort sammanhängande skogsområde medan i väst av strandområdet längs med Igelstaviken. Detaljplaneområdet omfattar cirka 30 hektar mark varav 8 hektar säkerställs som naturmark i planen, 0,2 hektar säkerställs som parkmark, cirka 18 hektar är kvartersmark medan utrymmet för vägnätet tar cirka 4 hektar. Sydhamnen ligger cirka 700 m väster om detaljplanegränsen, på andra sidan av Södertälje kanal. I vattenområdet där emellan ligger Halls holme. Markägoförhållanden Berörda fastigheter är Hall 4:3, Hall 4:15 och Hall 4:1. Specialfastigheter AB äger fastigheterna Hall 4:3 och Hall 4:15. Fastigheten Hall 4:3 utgör den största delen av planområdet. Marken söder om anstalten, mellan Hallbäcken och byvägen, arrenderas för bete och för odling av olika grödor. Fastigheten Hall 4:1 som utgör huvudsakligen sydöstra delen av planområdet är i privat ägo. Hall-kungsdalens samfällighetsförening är delägare i gemensamhetsanläggningen för Kungsdalsvägen. Sida 8 av 47 Tidigare ställningstaganden Tidigare beslut och utredningar Fastighetsägaren för Hall 4:3 inkom sommaren 2008 med en förfrågan till kommunen om planläggning för ny bostadsbebyggelse på delar av fastigheten. För att utreda om det är lämpligt att planlägga området för nya bostäder och båtvarvsverksamhet beslutade stadsbyggnadsnämnden 2008-09-02 att ge samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att upprätta ett program för fastigheten 4:3 (Dnr: 08-884/260). Stadsbyggnadsnämnden beslutade 2014-02-05 att godkänna programsamrådet och programsamrådsredogörelsen och gav samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att upprätta planhandlingar för bostäder i delar av fastigheterna Ha11 4:3 och Hall 4:1. För att skapa förutsättningar för ett kollektivtrafikförsörjt bostadsområde kom en av fastighetsägarna med ett förslag där en utveckling med 500-600 bostäder föreslogs. En kulturmiljöanalys upprättades år 2012. För att ta hänsyn till kulturmiljön på platsen har planområdets gränser därefter minskats och med gränserna har även antalet bostäder minskats. Nu gör detaljplanen möjligt för cirka 400-450 bostäder. Hall har även tidigare varit ett intressant utredningsområde för nya bostäder. Redan 1996 inkom den dåvarande fastighetsägaren med en förfrågan till kommunen om att utreda möjligheterna till ny bostadsbebyggelse. Beslut om att upprätta ett planprogram togs av stadsbyggnadsnämnden men arbetet sköts upp på grund av ytterligare utredningsbehov och lades sedan på is. År 2000 återupptogs ärendet men på grund av behovet att fokusera på andra utbyggnadsområden inom kommunen avskrevs ärendet. Översiktliga planer Översiktsplan 2013-2030 – Framtid Södertälje Detaljplanen anses vara överens med kommunens gällande översiktsplan i följande frågor: - - - Detaljplanen möjliggör för ett attraktivt och varierat bostadsutbud med närhet till vattnet Utrymme ges för nytt tänkande och modern arkitektur på landsbygden med stor respekt för befintlig kulturmiljö på plats och omgivande landskap. Stora krav har ställds på lokalisering av ny bebyggelse. Den nya bebyggelsen är av sådan skala att den ensamt, eller tillsammans med befintlig bebyggelse, ger underlag för en god tillgänglighet till kollektivtrafik inom rimlig tid. Allmänhetens tillgång till strandskyddade områden ökar. Detaljplanen avviker från gällande översiktsplan i följande frågor: Sida 9 av 47 - - En del åkermark som också är av intresse för kulturmiljön tas i anspråk för bebyggelse. I översiktplanen står det att jordbruksmarkens värden ska beaktas vid avvägning mot annan markanvändning med avseende på hushållnings-, kultur- och naturvårdshänsyn. I enlighet med miljöbalken får brukningsvärd jordbruksmark endast tas i anspråk om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Frågan bemöts i miljökonsekvensbeskrivningen. Området i Hall är inte utpekat som ett utvecklingsområde i nuvarande översiktsplan. Översiktsplan 2004 för Södertälje kommun Hall utpekades i tidigare Översiktsplan 2004 som ett utredningsområde för bostäder. Där föreslogs att området byggs med cirka 50 bostäder. I översiktsplanen uttrycktes även målsättningen att planera för attraktiva boenden i närheten till vatten. Gällande planer Området är inte planlagt idag. Strandskydd Delar av detaljplaneområdet omfattas idag av strandskydd på 100 meter från Igelstaviken. Beslut om införande av generellt strandskydd i Södertälje kommun fattades den 28 februari 1980. Hallbäcken omfattas inte av detta generella strandskydd. Kommunens bedömning är att eftersom strandskyddet inte har upphävts så återinträder inte heller strandskyddet enligt 7 kap. 18 g § Miljöbalken. Program för planområdet Av byggnadsnämnden godkänt planprogram finns för Hall (dnr 2009–00058-214). I programmet har tagits ställning utifrån dåvarande översiktsplan från 2004 för att bland annat utreda möjligheterna att etablera 40-80 bostäder inom område markerat med ett B i kartan. Av remissyttranden framkom bland annat att en sådan Sida 10 av 47 bostadsutveckling är alldeles för liten för att skapa förutsättningar för ett kollektivtrafikförsörjt bostadsområde och att det därmed inte följer riktlinjerna i den regionala utvecklingsplanen (RUFS 2010). Efter programsamråd utökades antalet bostäder rejält till 500-600. Medan efter upprättning av kulturmiljöanalysen har område B för etablering av bostäder minskat och på så sätt bevaras den största delen av Halls trädgårdspark. Nuvarande förslag inbegriper cirka 400-450 bostäder. Området markerat med A planläggs för båtvarv medan område C avses planläggas för småbåtshamn. Förutsättningar och förändringar Naturmark och friytor Terräng och vegetation Hall ligger i ett sprickdalslandskap som är typiskt för Mälardalen med förkastningsbranter, omväxlande långsträcka dalgångar och odlingsmarker som breder ut sig mot vattnet (Igelstaviken). Här finns höjdryggar i form av rullstensåsar med företrädesvis tall- och granskog. Dessa omger den långsträckta dalgång i östvästlig riktning som hyst de medeltida byarna Hall (senare Bondehall), Hagaby (senare Hågelby) och Håga. Dalgångens mark är idag till stora delar uppodlad och består av bördiga lerjordar som bildades när isen drog sig tillbaka. Dalgången sluttar ner mot Igestaviken i väster. Planområdet är vidsträckt och i stora delar öppet, men består även av skogspartier av blandad karaktär. Topografin är huvudsakligen flack, men sluttar mot vattnet och ganska kraftigt i skogsbrynet i tomtgräns. Sydöstra delen av planområdet utgörs av ett skogsbryn tillhörande den privatägda fastigheten Hall 4:1. Cirka 1,6 ha av denna mark kommer att tas i anspråk för bebyggelse. Där, på en bergshöjd med vid utsikt finns 3 stycken jättegrytor (Östertälje 298:1) ca 1,1–1,5 m i diameter, liggande intill varandra med olika nivåer. Dessa har ursprungligen haft vattensamband. Grytorna är igenfyllda med jord, gräs och annan växtlighet. Den nederst belägna grytan är beväxt med en tall och sälg samt ormbuskar. 8 meter söder om översta grytan finns ytterligare en vågrätare jättegrytsbildning. Området där dessa objekt ligger ges bestämmelsen NATUR i planen. Sida 11 av 47 Detaljplanegräns Stora träd och värdefull vegetation finns inom planområdet längs Hallbäcken. Dessa bevaras i planen genom att området planläggs som natur. Området övergår till kommunalt huvudmannaskap så att allmänheten ska kunna få tillgång till detta. Detaljplanen säkerställer sammanlagt cirka 8 hektar mark som naturmark. Jordbruk Av Länsstyrelsen klassificerad som högproduktiv åkermark tas i anspråk för bebyggelse. Frågan behandlas i Miljökonsekvensbeskrivningen. Marken söder om anstalten ända ner till byvägen används för bete och för odling av olika grödor. En del av odlingsmarken, cirka 0,6 hektar kommer att tas i anspråk för bebyggelse. Medan cirka 0,3 hektar åkermark längs vägen kommer att tas i anspråk för breddning av vägen. Länsstyrelsens WebbGIS tjänst (augusti 2015) redovisar följande markindelning. Sida 12 av 47 Åkermark Del av åkermark som tas i anspråk för bebyggelse Betesmark, tas i anspråk för bebyggelse Åkermark, tas i anspråk för bebyggelse Åkermarken söder om byvägen som ligger i fastigheten Hall 4:1, cirka 3 ha, tas i anspråk för bebyggelse. Marken ligger för närvarande i träda. Gulmarkerad mark på bilden till vänster visar ungefärlig utsträckning av åkermark år 1630. Längre ut fanns ängsmarker. I samband med 1800-talets agrara revolution, då industriellt framställt konstgödsel blev tillgängligt, odlades delar av de äldre ängsmarkerna upp och började brukas som åkermark. Nästan all odlings- och betesmark inom detaljplaneområdet är klassificerad som högproduktiv åkermark av den värdefullaste klassen (klass 5) som finns i Södertälje och Stockholms län, enligt gradering av åkermark i Stockholms län 1976. Det handlar sammanlagd om cirka 4,5 hektar. Planen medger lägre bebyggelse vid gränsen till återstående jordbruksmark för att inte negativt påverka solförhållandena för jordbruksmarken. Sida 13 av 47 Betesmark I planområdets södra delar finns, från strandområdet bakom sommarstugorna ända till paviljongerna betesmark och igenväxande betesmark. Den igenväxande betesmarken söder om radhuslängorna och närmast vattnet har störst naturvärden och ingår ej i planområdet. Denna mark som inte har varit odlingsmark har också potential att hysa en fin betesmarksflora. Här avses att utföras en naturartsinventering i samband med nästa skede, granskning. Marken inom detaljplaneområdet som ligger söder om byvägen och tillhör fastigheten Hall 4:3, redovisas som betesmark i Länsstyrelsens WebbGIS tjänst (se rubriken ovan). Denna betesmark av en yta på cirka 1.9 hektar, tas i anspråk för bebyggelse. Fornlämningar I samband med detaljplanen har Stockholms läns museum genomfört en särskild arkeologisk utredning år 2011 av delar av fastigheten Hall 4:3. I dalgången där Hall är belägen finns rikligt med fornlämningar från främst bronsålder och järnålder. Fornlämningsbilden hänger intimt sammas med områdets topografi. Fornlämningarna domineras av hällristningar och yngre järnåldersgravfält i anslutning till den lägre liggande odlingsmarken och av ensamliggande stensättningar på de omgivande bergryggarna. På höjdryggarna mot Igelstaviken finns även stora bronsåldersrösen, gravar för stormän. Dessa är placerade som landmärken på de högsta punkterna vid vattnet och måste ha varit väl synliga under förhistorisk tid. Idag är dessa områden inbäddade i granskog. På de högre belägna berghällarna finns hällristningar i form av skålgropar som går att härleda till bronsåldern. Dessa har sannolikt gett namn åt Hall (häll-hall). Följande fornlämningar finns inom planområdet. Vid strandskyddslinjen, i sydvästra delen av planområdet finns ett gravfält från stenåldern/bronsåldern/järnåldern (RAÄ Östertälje 148:1) 40x30 m stor, bestående av 4 fornlämningar. Dessa utgörs av cirka 3 runda, fyllda stensättningar och en treudd. Gravfältet har belamrats med trädgårdsavfall från det intilliggande bostadsområdet Radhusen. En gångstig löper över gravfältet. Gravfältet skyddas i detaljplanen genom planbestämmelsen PARK och går över till kommunalt huvudmannaskap. Planbestämmelsen ställer också krav på att området ska skötas. Sida 14 av 47 Husgrund RAÄ 321 Stensättningsliknande lämning Småindustriområde med kvarnlämningar Skålgropar Gammalt torp Husgrund RAÄ 323 Kvarn Husgrund RAÄ 324 Stensättning Jättegrytor Gravfält RAÄ 148:1 Husgrund RAÄ 327 Fornlämningsliknande bildning Detaljplanegräns I allra södra delen av planområdet ligger en husgrund (RAÄ Östertälje 327) från nyare tid, ca 5x4 m (sydväst-nordöst) i storlek och 0,3 m hög, övertorvad med talrika stenar i ytan. Den norra sidan ansluter till en grusväg i riktning sydväst-nordöst. Där bredvid, norr om grusvägen ligger en fornlämningsliknande bildning (RAÄ Östertälje 143:1). Vid särskild utredning 2011 provgrävdes den stensättningsliknande formationen och den konstaterades vara en naturbildning. Den del av ängen där dessa objekt ligger bebyggs ej för att behålla karaktär och siktlinjer. Lite längre bort mot norr, i en liten avsats vid foten av en större bergshöjd, i barrskogsmark ligger en välbevarad husgrund från nyare tid (RAÄ Östertälje 324), ca 4x3 m (nord-syd) stor och 0,3 m hög, övertorvad och med väggsyllar av 0,4-0,6 m stora stenar. Fornlämningen är inte undersökt. Där bredvid, 12 m öster om nordöstra hörnet av en anstaltspaviljong och 15 m om sydöstra hörnet av annan anstaltspaviljong ligger en rund stensättning från bronsålder/järnålder (RAÄ Östertälje 142:1), ca 8 m i diameter och ca 0,4 m hög med en fyllning av i allmänt 0,3-0,4 m stora stenar. Fornlämningen är beväxt med 2 tallar och 2 granar samt 1 videbuske. Stensättningen är av betydelse för kulturmiljön enligt Riksantikvarieämbetets beskrivning. I planområdets mitt ligger en husgrund från nyare tid (RAÄ Östertälje 323), ca 8x5 m i storlek (nord-syd) och upp till 0,4 m hög i norra delen, kraftigt övertorvad. I södra Sida 15 av 47 delen är en tydlig väggsyll av 0,3-0,5 m stora stenar. I övrigt är endast enstaka syllstenar synliga längs grundens sidor. Fornlämningen är inte undersökt. Fornlämning undersöks och tas bort därefter för att lämna plats åt nybebyggelse. Strax väster om grunden finns en förfallen jordkällare av betong med taktäckning av korrugerad plåt. Även jordkällaren tas bort. I sydvästra delen av korsningen mellan Hallsbäcken och Halldalen ligger en knuttimrad kvarnbyggnad (skvaltkvarn) i två våningar och med brutet tak (RAÄ Östertälje 164:1), ca 12x7 m. Kvarnen som är uppförd i mitten av 1800-talet har särskild karaktär som landmärke mitt i planområdet enligt kulturmiljöanalysen och skyddas därför i planen med bestämmelser om rivningsförbud, skyddsbestämmelse och varsamhetsbestämmelse. Kvarnstomten ges användningen R (besöksanläggning) kombinerad med B (bostäder) i planen. I sydöstra delen av samma korsning ligger ett småindustriområde med kvarnlämningar (RAÄ Östertälje 320), ca 30x10-20 m. I sydvästra delen ligger en husgrund, sannolikt från hjulkvarn (underfallskvarn) övertorvad. I bäckravinen norr om grunden finns 2 kvarnrännor med stensatta kanter. Fornlämningen som är välbevarad är inte undersökt. Området skyddas i detaljplanen genom planbestämmelsen NATUR. I planområdet norra sida ligger ett husgrund från nyare tid av betong (RAÄ Östertälje 321), ca 5x2 m stor och 0,3-0,4 m hög, övermossad till övertorvad. Fornlämningen som är välbevarad är inte undersökt. Denna fornlämning kommer förmodligen att behöva tas bort och tas i anspråk för väg efter undersökningen. Alla husgrunder inom planområdet förutom kvarnlämningarna härrör från uthus eller ekonomibyggnader och är alla sannolikt från relativt sen tid, dvs. från 1800- eller 1900-talet. I planområdets östra sida ligger tomten till gamla byn Hall. Där finns talrika med spår efter gammal bebyggelse. Halls gamla tomt skyddas i planen genom planbestämmelsen NATUR. Ett gravfält finns vid bytomten. Sida 16 av 47 Norr om gamla bytomten Hall i finns 3 skålgropar (RAÄ Östertälje 198:1). Dessa är 4-7 cm i diameter och 0,5-1,5 cm djupa, belägna på krönet av ett större nordöst sluttande berghäll. Därintill ligger en stensättningsliknande lämning (RAÄ Östertälje 132:1), rund, ca 6 m i diameter, fylld, ca 0,1 m hög. Området där dessa fornlämningar ligger skyddas i planen genom bestämmelsen NATUR. I övrigt är de förhistoriska lämningarna inom området sannolikt i huvudsak från järnåldern (ca 500 f Kr-1100 e Kr). Okända bronsålderslämningar kan dock finnas i området. Naturskyddsområden Flera alléer och skyddsvärda träd finns inom detaljplaneområdet. Dessa beskrivs i Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) tillhörande detaljplanen. Parkområden En del av Halls trädgårdspark som ligger i norr, kommer att ingå i planområdet och att tas i anspråk för bebyggelse. Frågan behandlas i MKB. Skyddsvärda träd inom parkområdet är träd längs befintliga alléer, några enstaka jätteträd i området längs Hallbäcken och ett jätteträd vid torpet. Området är oerhört påverkat av vildsvins bök. Unga plantor av till exempel bok är omkullvräkta. Grönstruktur Söder om planområdet går en grön kil, en del av vilken kommer att omfattas i detaljplanen. SÖDERTÄLJE KOMMUN Grön kil Sida 17 av 47 BOTKYRKA KOMMUN Den del av kilen som kommer att tas i anspråk utgörs i huvudsaken av äng. Den är delvis bebyggd med en anstaltpaviljong och väg. Kilen tillhör en spridningskorridor som kopplar ihop ett stor sammahängande naturområde med vattenområdet Hallsfjärden. Detaljplanegräns Den gröna kilen spänner över bland annat Södertälje och Botkyrkas kommun. Botkyrka kommun tar del av planhandlingarna för att kunna lämna synpunkter över ianspråktagen del av grön kil. Södra delen, ungefär hälften av den del av kilen som ingår i planområdet, bebyggs ej för att behålla karaktär och siktlinjer. Södra delen av planområdet utgör en entrépunkt till den gröna kilen. Naturen i den gröna kilen är variationsrik med skogsmark, öppna kulturlandskap, vatten och stränder och dramatiska höjdskillnader. Lek och rekreation l stora delar av strandområdet från smedjan ända ner till småbåtshamnen finns dumpade schaktmassor. Området äger inget rekreationsvärde idag. Medan gränslandet söder om radhusen, mellan bete och igenväxning/skog, har stora kvaliteter för rekreation. Söder om de befintliga småstugorna vid stranden utgör stranden av en naturlig miljö med mycket fina rekreationsvärden (mestadels utanför planområdet). Detta område Sida 18 av 47 har förmodligen de finaste kvaliteterna med möjligheter till små badplatser med mera. Vid båtvarvet finns en bergknalle som har fina rekreationskvaliteter med utsikt över Igelstaviken. Området ligger idag inne på småbåtshamnens område och är privatiserat. Invid bergknallen på sydöstra sida finns en liten vik med sandstrand. Denna är i dagsläget mycket skräpig och kantas av schaktmassor, men skulle efter uppröjning kunna utgöra en fin rekreationsmiljö. Markbeskaffenhet Geotekniska förhållanden och jordarter Detaljplanegräns Lera dominerar största delen av planområdet (gulmarkerad på bilden) enligt kommunens översiktliga jordartskarta. Det handlar om jordbruks- och ängsmark. En del av marken är tagen i anspråk för bebyggelse (radhus). I nordvästra delen av den tilltänka utbyggnadsområdet där äldre byggnation är koncentrerad, dominerar sand (brunmarkerad på bilden). På vissa platser finns även inslag av morän och berg. Lermark har låg bärighet och kan betraktas som sättningskänslig. I lerområden är det vanligt med konsolideringssättningar. Dessa uppstår i samband med markuppfyllningar, byggnader och grundvattensänkningar. En översiktlig geoteknisk undersökning kommer att göras i samband med nästa skede, granskning. Förorenad mark Vid platsbesök konstaterades att längs stranden, hela vägen från det skogliga naturvärdet i norr, förbi marinan och fram till de första sommarstugorna längs vattnet, består marken av schaktmassor. Sida 19 av 47 På vissa ställen går de hela vägen ut i vattnet och på vissa ställen ser det ut att vara naturlig strand och massorna ligger ett par meter in från strandlinjen. Schaktmassorna ligger väster om planområdet, i direkt anslutning till detta. Sydväst om marinan, från den lilla viken norr om första sommarstugan, verkar en hel sänka upp mot befintlig väg/bebyggelse vara igenfylld. Detaljplanegräns Telefonstolpar, vilka är impregnerade och utgör farligt avfall, noterades på ett ställe och ur marken sticker det på vissa ställen upp plast och annat skräp. Betongbitar med uppstickande rostiga armeringsjärn sticker upp på många ställen. Ett brunnsrör man kan falla ned i noterades bredvid ett nyligen rensat dike. Som det ser ut idag utgör det en farlig miljö för barn och inte lämpligt att ha som granne till bostadsbebyggelse som troligtvis riktar sig till stor del mot barnfamiljer. Dessutom är det oklart vad massorna består av. Eventuellt kan det finnas förorenade massor som läcker till omgivande vatten. I detta område är skogen uppväxt på schaktmassor och utgör inte en skog med höga naturvärden. Området behöver åtgärdas och återställas med vegetation. Schaktmassorna behöver utredas och tas omhand på lämpligt sätt. En utredning sker i samband med nästa skede, granskning. Mellan år 1971 och 1986 drev Kriminalvårdsmyndigheten Hall en impregneringsverksamhet på Hall 4:3, som låg delvis inom detaljplaneområdet (se bilderna nedan). I processen användes preparatet Bolidensalt K33, vilket bland annat innehöll arsenik, krom och koppar. Verksamhetens omfattning är ej känd, men var sannolikt relativt liten. Höga arsenikhalter har uppmätts vid undersökningarna i direkt anslutning till platsen för den f.d. impregneringsbyggnaden inom ett ca 100150 m² stort område. Sida 20 av 47 Schaktat område Detaljplanegräns Sanering av området har gjorts år 2008 genom schaktning samt deponering av förorenat material. Kvarvarande föroreningar understiger Naturvårdsverkets förslag på generella riktvärden för känslig markanvändning enligt saneringsraporten från 2008-09-18. Radon Södertälje kommun har gjort en kartering av markradon. Den anger ungefär vilken risk det finns för markradon i olika områden. Kartan bygger på hur geologin ser ut och på ett antal stickprovsmätningar. Marken indelas i områden med hög, normal eller låg risk för markradon. Området söder om bäcken (grönmarkerat i bilden), vilken utgör den största delen av planområdet, ligger inom ett lågriskområde för radon. Medan området nor om bäcken (gulmarkerat i bilden) ligger inom ett normalriskområde vad för radon enligt kartering av markradon. Normalriskområde betyder att halten radon i marken är medelhög. Sida 21 av 47 Risk för skred/höga vattenstånd En översvämningsanalys har gjorts år 2010 för att utreda översvämningsrisker längs Södertälje kanal vid höga nivåer i Mälaren och i Östersjön samt översvämningsrisker i centralorten vid extrem nederbörd, skyfall. Analysen visar att inga delar av planområdet riskerar att översvämmas vid extrem nederbörd samt att inga delar av planområdet påverkas av de högre framtida havsnivåerna. Detaljplanegräns Bebyggelseområden Bostäder I den södra delen av planområdet finns radhusbebyggelse som uppfördes som arbetarbostäder för de som arbetade på anstalten. Kriminalvården ligger vid östra och norra gränsen av planområdet. De bostäder som finns inom fastigheten, fristående villor och radhus, hyrs ut. De små sommarhusen längsmed vattnet arrenderas ut. Totalt bor idag cirka 40 personer inom planområdet (interner på anstalten inte inräknade). Detaljplaneförslaget innebär att något eller samtliga befintliga radhus samt anstaltspaviljonger inom detaljplaneområdet rivs. Föreslagen utbyggnad omfattar villor, tvåfamiljshus, radhus och flerbostadshus. Sida 22 av 47 Arbetsplatser, övrig bebyggelse Övrig närmast befintlig bebyggelsestruktur ligger vid Östertälje, cirka 3 km fågelväg från planområdet. Igelstavärmeverket och Astra Zenecas verksamhet ligger cirka 2 km fågelväg från detaljplanegränsen. Astra Zeneca har idag cirka 2 000 anställda. Verksamheten kommer att utökas vilket leder till att cirka 1 000 nya arbetsplatser skapas. Bostadsområdet i Hall tillsammans med bostadsområdet för Igelsta Strand och de nya hyreslägenheterna som planeras i fastigheten Östertälje 1:15, kommer att erbjuda boendemöjligheter för anställda vid dessa verksamheter. Ny bergtäktverksamhet Svevia AB har ansökt om tillstånd enligt miljöbalken för brytning av berg samt vidareförädling till krossprodukter inom fastigheterna Hal 4:1 i Södertälje kommun och Snäckstavik 3:110 i Botkyrka kommun, Stockholms län. Den tilltänkta täktverksamheten kan komma att ligga cirka 2 km söder om detaljplaneområdet. Offentlig och kommersiell service Viss service i form av förskola, centrum karaktär, verksamheter möjliggörs inom planområdet. Användningen Skola ges till två tomter inom detaljplanen, tomten mellan byvägen och Hallbäcken, enligt förslaget i kulturmiljöanalysen och tomten som innefattar den gula ladugården. Den första tomten har en yta på cirka 7 000 m² och en kapacitet för 6 förskoleavdelningar (cirka 110 elever). Tomten som tillhör ladugården har en yta på cirka 4700 m² medan byggnaden anses ha en kapacitet för 4 förskoleavdelningar (70-80 elever). Vissa av de byggnader som sparas kan också vara lämpliga för verksamheter av olika slag. Den gula ladugården ges också användningen C (centrum), K (kontor) och R (besöksanläggning). Kvarnen får bland annat användningen R (besöksanläggning) medan smedjan får bland annat användningen Z (verksamheter). I Östertälje, 3-4 kilometer från planområdet, finns tillgång till såväl dagligvaruhandel, vårdcentral, förskola och skola. Södertäljes stadskärna ligger 5-6 kilometer bort från planområdet. Småbåtshamn Kommunen har i programmet undersökt möjligheten att planlägga för att den befintliga småbåtshamnen väster om planområdet ska kunna ligga kvar och utvecklas. Hamnområdet föreslås byggas ut för småbåtsverksamhet, samt så långt som möjligt utvecklas som besöksmål, med t ex caféverksamhet. Denna kan bli en viktig del av områdets attraktionskraft för de boende och även ett utflyktsmål för Södertäljebor. Sida 23 av 47 Tillgänglighet Detaljplanens utförande kommer att bidra till en ökning av tillgängligheten för att bättre utnyttja vad platsen har att bjuda. Allmänheten kommer lättare att kunna ta del av områdets kulturmiljö och strandområde. Byggnadskultur och gestaltning Halls historia består av två historiska skeenden medan en eventuell utbyggnad av bostäder kan ses som ett tredje skikt i landskapets historiska utveckling. 1. Förhistoria till medeltid Etableringar på platsen från åtminstone bronsålder och framåt övergår i fast jordbruk och de medeltida byarna Hall och Hagaby. Denna etablering utgör riksintresse som uttrycks i följande: Bronsålderslämningar i form av rösen, stensättningar, boplatser och skålgrops-förekomster. Flera järnåldersgravfält samt tomterna till byarna Hall, Håga och Hågelby. 2. Från säteri till kriminalvård Säteriet etableras på 1600-talet och utvecklas under 1800-talet till åkerbrukskoloni och senare kriminalvårdsanstalt. En stor del av bebyggelsen inom Hall är uppförd under 1700- och 1800-talen. Inom planområdet finns den H-formade ladugårdslängan, den stora nya ladugården, smedjan, kvarnen, det lilla torpet, trädgårdsmästarbostaden samt de gråputsade bostadshusen. De höga kulturvärdena från denna period består i sambandet mellan säteriets huvudbyggnad, ekonomibyggnader och annan samtida bebyggelse, tydliga axlar i nord-sydlig respektive ost-västlig riktning, alléer, trädgård, jordbruksmark. Den H-formade ladugårdslängan (gula ladugården) är uppförd kring år 1858 av dåvarande ägaren Alexander Gerhard Röhl som vid denna tid även lät bygga på huvudbyggnaden. Det är oklart vem som har ritat byggnaden. Möjligen kan Johan Fredrik Åbom vara arkitekten. Ladugården är uppförd av tegel, på grund av delvis gjuten, delvis tuktad sten. Fasader är slätputsade och delas in i fält av putsade pilastrar vars krön avslutas i mittelbandlister och i gavlarnas hör med omvikta hörn som kapitäl som bär upp den profilerade takgesimen under takfoten. I fasaderna syns synliga ankarslutar. Sadeltak Sida 24 av 47 täckt med enkupigt lertegel. Fönstren är varierande form, såväl rundbågiga fönster som lågt sittande rektangulära fönsteröppningar förekommer. Värde: Ekonomibyggnaden är omsorgsfullt utformad och betingar ett högt kulturhistoriskt värde som en del av säteriets kulturmiljö. Utpekad i Bebyggelseinventering 1972 som byggnad av högt kulturhistoriskt värde samt utpekad som del i kulturmiljön Hall i kommunens kulturhistoriska kunskapsunderlag ”Inventering av kulturmiljöer i Södertälje”. Den H-formade ladugårdslängan, smedjan, kvarnen, det lilla torpet, trädgårdsmästarbostaden samt de gråputsade bostadshusen skyddas i planen med varsamhetsbestämmelser, skyddsbestämmelser och rivningsförbud. Den H-formade ladugårdslängan får i planen flera användningsmöjligheter för att den ska kunna bevaras och utvecklas. Smedjan får användningen verksamheter samt bostäder. Nya ladugården är tillkommen i början av 1900-talet och tillhör bebyggelseperiod Åkerbrukskolonin 1870-1940-tal. Utpekad i kulturmiljöanalysen av Tyréns som landmärke tillhörande åkerbrukskolonin. Byggnaden har en tidstypisk utformning med bottenvåning med ladugårdsdel i murat tegel och med en hög påbyggnad i trä och brutet tak. Den utgör ett riktmärke i sin stora volym och tillhör om inte den största så en av de största ekonomibyggnaderna i kommunen. Dess kulturhistoriska värde är av miljöskapande betydelse, byggnadshistoriskt och som en del av åkerbrukskolonins verksamhet av samhällshistorisk betydelse. Det finns ett kulturhistoriskt värde av pedagogisk betydelse i att ekonomibyggnaderna ligger samlade som en miljö på andra sidan allén från mangården sett. Anstaltens bebyggelse och anläggningar dominerar idag området när man kommer in i området via infarten från Nynäsvägen. Det beror dels på att anstalten i sig är stor men även på att terrängen runt omkring består av flack mark utan någon högre vegetation. 3. Bostadsområde nära Södertälje Nybyggnad av bostadshus inom planområdet kommer att utgöra en ny fas i Halls historiska utveckling. Södertälje stad växer och radhus- och villabebyggelse i natursköna omgivningar efterfrågas. Sida 25 av 47 I kulturmiljöanalysen redovisas gul markerade områden på bilden som möjliga utbyggnadsområden och anges bland annat följande riktlinjer: Nybyggnad av bostadshus är en helt ny etablering på platsen vilket bör synas i utformning av bebyggelsen. Bostäderna bör förhålla sig till platsens topografi och förutsättningar. Det är en gestaltningsmässig balansgång att hitta ett förhållningssätt till befintlig bebyggelses karaktärsdrag, proportioner och material som samtidigt låter tillkommande byggnaderna spegla vår tid. De historiska byarna, säteriet och kriminalvården har etablerats här på grund av områdets goda jordbruksmark och kommunikationsmässigt gynnsamma läge vid Igelstaviken. Den agrara prägeln bör vara vägledande även vid planering av tomt och trädgård, placering av komplementbyggnader, val av väggmaterial, etc. Sambandet mellan säteriet med den gula ladugården, startarbyggnaden som är putsad grå, kvarnen och det lilla torpet Kvarnlyckan som ligger nära den stora ekonomibyggnaden samt ekar, park och trädgård bör bibehållas. Sambandet mellan åkerbrukskolonin med de två kasernbyggnaderna (gula) intill fängelset, verkstaden i tegel, the gate house, trädgårdsmästarbostaden samt de gråputsade bostadshusen med taksparrar bör bibehållas. Planförslaget Avsikten med detaljplanen är att uppnå en tillräckligt hög exploatering för att göra området intressant att utveckla, samtidigt som det varit väsentligt att så långt möjligt bibehålla de kvaliteter avseende natur och miljö som ger området sin karaktär och gör det attraktivt. Kulturmiljö, vägar, befintliga byggnader, samt natur och topografi utgör det ramverk som den nya bebyggelsen infogas i. De för kulturmiljön viktiga sambanden beaktats genom att områden inte får bebyggas, värdefulla byggnaderna har fått varsamhetsbestämmelser, skyddsbestämmelser och i vissa fall pålagts rivningsförbud och fornlämningar och naturområden bevaras. Befintligt vägnät kompletteras med gator, gång- och cykelvägar. Genom olika möjligheter att röra sig genom området blir naturen tillgänglig för alla. Sida 26 av 47 Sida 27 av 47 Aktuellt utvecklingsförslag innehållandes 400-450 nya bostäder Volymstudier Sida 28 av 47 Principen för placering och fördelningen av den nya bostadsbebyggelsen är följande: • Lägre bebyggelse i form av villor och sammanbyggda hus närmast vattnet, åkermarken och annan bebyggelse av vikt för kulturmiljö. • Högre bebyggelse i form av flerfamiljshus och sammanbyggda hus i skogsbacken och ängen. Här är exploateringsgraden lite högre. Med valt angreppssätt finns det många möjligheter till en variation i fördelningen mellan bebyggelsetyper, t ex villor, radhus och flerbostadshus. Huvudbyggnader i områden i anslutning till den H-formade ladugårdslängan, smedjan, kvarnen, trädgårdsmästarbostaden samt de gråputsade bostadshusen får utföras endast med sadel- eller mansardtak. Även taklutning regleras i planen för huvudbyggnader i direkt anslutning till ovannämnd byggnation av värde för kulturmiljön på plats. Tomtmarken längs med byvägen har det svåraste läget för bostadsbebyggelse eftersom endast ena sidan av byvägen bebyggs för att inte bygga på den gamla åkermarken norr om vägen samt behålla det öppna landskapsrummet. Den visuella kontakten med anstalten är påtaglig och området är relativt avskuret från övrig bebyggelse. Vattenområden Hallbäcken går genom planområdets norra del i öst-västlig riktning. Från Marsjön rinner vattnet via Hallbäcken ut i Igelstaviken. Hallbäcken rinner genom åkermark och annan öppen mark. Bäcken är ofta torr sommartid trots ett 7,6 km² stort avrinningsområde. Hallbäcken Avvattningsdike Detaljplanegräns Hallbäcken som gav möjlighet till vattenkraft har betydelse för kulturmiljön enligt kulturmiljöanalysen. Sida 29 av 47 Bäcken är registrerad som vattendrag i Länsstyrelsens WebbGIS (juli 2015). Beslut om införande av generellt strandskydd i Södertälje kommun fattades den 28 februari 1980. Hallbäcken omfattas inte av det generella strandskyddet. Enligt Skogsstyrelsens föreskrifter (SKSFS 1993:2) till skogsvårdslagen ska skyddszoner med träd och buskar lämnas mot vattendrag och sjöar. Det finns idag dock inte reglerat hur breda dessa zoner ska vara eller hur de ska vara utformade. Detaljplanen säkerställer skyddszoner med träd och buskar mot Hallbäcken genom att lägga ut dessa som naturområde. Åtgärder som berör vattendraget ingår i vattenverksamhet. Flytt och/eller omgrävning av vattendraget, byggning av en bro eller anläggning av trumma utgör sådana anmälningspliktiga verksamheter som ska anmälas till Länsstyrelsen. Väster om detaljplaneområdet går ett enligt bedömning markavvattningsdike, med början strax söder om smedjan. Inget markavvattningsföretag med koppling till diket finns redovisat i Länsstyrelsens WebbGIS. Enligt kommunens bedömning omfattas inte det konstgjorda diket av strandskydd. Området längs diket är kraftigt påverkat av dumpade schaktmassor. I detta område är naturen uppväxt på schaktmassor och äger inte någon hög värde. Gator och trafik Gatunät, biltrafik och utfarter Stommen i strukturen utgörs av den gamla vägförbindelsen i öst-västlig riktning från bytomten Hall/Bondehall mot kvarnen som sedan fortsätter norrut mot säteriets huvudbyggnad och Nynäsvägen. Befintliga vägar bevaras så långt som möjligt och breddas. Dessa kompletterats med nya gator och gång- och cykelvägar för att skapa en fungerande kommunikationsstruktur. Detaljplanen möjliggör för två anslutningspunkter från planområdet till Nynäsvägen, genom Halldalen och Kungsdalsvägen. Nynäsvägen fortsätter österut fram till väg 225 och norrut genom Igelstaverket mot Östertälje. Sida 30 av 47 Nynäsvägen Halldalen Väg 225 Gamla vägförbindelsen utgör stommen i strukturen Kungsdalsvägen Byvägen Genomförandet av detaljplanen innebär att trafik genereras inom planområdet. All trafik från och till planområdet, kommer att gå genom Nynäsvägen. Det handlar om cirka 2100 fordonsrörelser per dygn. En stor del av trafiken kommer att gå norrut genom Igelstaverket till mål som skolor eller stationen i Östertälje samt Södertälje centrum. En del trafik som har för mål handelsområdet i Moraberg eller motorvägen kommer att gå österut till väg 225. Efter att väg 225 öppnades har Nynäsvägen blivit en förhållandevis lugn väg från Söderenergis anläggning till Halls infart och ännu lugnare efter infarten till Hall och fram till väg 225. På denna sista sträcka passerar ca 700 fordon idag. Nynäsvägen är 7.5 m bred på den här sträckan och har en hel del längsgående sprickor. Sträckan av Kungsdalsvägen som ingår i detaljplaneområdet är ca 5.7 m bred. Kungsdalsvägen används idag som tillfartsväg av Kungsdalens samfällighetsförening i Botkyrka kommun. Den här sträckan av enskild väg behöver förbättras och breddas. I korsningen mellan den enskilda vägen och Nynäsvägen är sikten god. Ny bergtäktverksamhet Om planerna för ny täktverksamhet i söder förverkligas kommer Kungsdalsvägen att också användas av all tung trafik från täktverksamheten. Det handlar om mellan ca 80 och 150 fordonsrörelser med tunga fordon per vardag från bergtäkten och 40 fordonsrörelser med tung trafik från asfaltsverket. Till detta tillkommer fordonrörelser för arbetande på bergtäkten. Den tunga trafiken kommer att passera sedan genom Nynäsvägen i öster mot väg 225. Vid tillägga av trafik genererad av bergtäkt/asfaltverket och nyexploatering vid Hall, blir beräknad trafikmängd ca 1650 fordon per vardagsmedeldygn (varav 11% tung trafik) på Nynäsvägen, jämfört med dagens ca 700 fordon. Sida 31 av 47 Korsningspunkten ut på väg 225 är utformad för att klara en större trafikmängd än vad det är idag och bör klara den nya trafikmängden från planområdet och täktverksamheten. Gång-, cykel- och mopedtrafik Förbindelserna med cykel till och från Östertälje är bristfälliga. Den sista biten av cykelstråken mot Hall saknar cykelbana som är separerad från bilvägen. I kommunens cykelplan från 2013 finns förslag på att bygga ut den sista biten som saknas bort till Hall (se karta). Ny detaljplan för Igelstaverket kommer att möjliggöra utsträckning av detta separata cykelstråk genom Igelstaverket. Bild: Utdrag ur kommunens cykelplan (2013) Detaljplanen möjliggör en fortsättning av gång- och cykelvägen genom hela detaljplaneområdet ända ner till spridningskorridoren för den gröna kilen. Kollektivtrafik Närmaste pendeltågsstation ligger i Östertälje på ett avstånd av cirka 3 km från planområdet. Därifrån går även bussar mot Södertälje centrum och de övriga stadsdelarna i kommunen samt till andra destinationer som Nykvarn, Botkyrka och Liljeholmen. Linje 783 (Södertälje centrum - Nynäshamn) går längs Nynäsvägen norr om detaljplaneområdet och stannar där vägen möter Halldalen. Turtätheten är tämligen låg, cirka en buss i timmen under vardagar, förutom under rusningstrafik när det är något fler. Kvällar och helger är dåligt trafikerade. Sida 32 av 47 Befintlig busshållsplats Busslinje 783 Busshållsplatsen ligger idag mellan 700 och 1 800 meter från det nya bostadsområdet. Enligt kommunens bedömning behöver busstrafik dras genom detaljplaneområdet för att kunna erbjuda en hållbar bebyggelse. Detaljplanen möjliggör för detta. Bostadsområdet som detaljplanen möjliggör, tillsammans med två tillkommande verksamheter, båtvarvet i norr och bergtäkten söder om planområdet, skulle kunna erbjuda ett bra underlag för en tätare kollektivtrafik samt en utsträckning av busslinjen längre in i Hallområdet. Parkering Parkering sker på den egna tomten för villabebyggelse eller på mindre parkeringsytor/i garage i nära anslutning till bostaden för radhus och flerbostadshus. Störningar Störande verksamheter - Jordbruk bedrivs strax öster och norr om detaljplanegränser. - Tung trafik från tilltänkt täktverksamhet kan passera längs Kungsdalsvägen öster om planområdet. En utredning avseende vibrationer från denna trafik kan behöva göras i samband med en geoteknisk utredning vid nästa planskede, granskning. - Öster om planområdet har Svenska Kraftnät två 400 kV ledningar med beteckningar CL11 S6-7 och FL8 S1. Svenska Kraftnät har ledningsrätt för ledningarna och kraftledningarna är av betydelse för rikets elförsörjning. De planerade bostäderna ligger cirka 200 meter som närmast från ledningarna. Svenska Kraftnät har därför bedömt att avståndet till ledningarna är lämpligt med bland annat hänsyn till påverkan på människohälsan. Buller Buller kommer att uppstå av trafik som genereras inom planområdet. Gällande riktvärden för buller bedöms kunna uppfyllas. En bullerutredning genomförs i samband med nästa planskede, granskning, då även skissförslaget anpassas till kommande synpunkter. Cirka 700 m väster om detaljplanegränsen, på andra sidan av Södertälje kanal, ligger Sydhamnen. Den har tillstånd enligt miljöbalken att bedriva hamnverksamhet under förutsättning att buller från verksamheten begränsas. Verksamheten i Sydhamnen omfattar regelbundet anlöpande och avgående fartyg förutom den direkta verksamheten som består i lossning och lastning av Sida 33 av 47 transportfartyg och godståg. Den omfattar också containerhantering med kranar, hjullastare, lastbilar etc. samt anslutande godståg på räls i hamnområdet. LN Akustikmiljö har fått i uppdrag att kontrollera bullernivåer från hamnverksamheten. Mätning utfördes år 2012 bland annat i en mätposition (mätposition 2 i bilden nedan) vid detaljplanegränsen. Detaljplaneområdet Resultatet från ljudnivåmätningar visar att Boverkets riktvärden för industribuller från hamnverksamheten vid fasad och vid uteplats klaras vid mätpunkt 2 som ligger strax utanför detaljplanens västra gräns. Detaljplaneområdet ligger i zon A enligt Boverkets klassificering av områden som är utsatta för industri- eller annat verksamhetsbuller. Detta innebär att bostadsbebyggelse bör kunna uppföras utan bulleranpassad utformning av bebyggelsen. Boverkets riktvärden från industri eller annan verksamhet, utomhus vid bostadsfasad är som följande: ekvivalent ljudnivå dagtid (06-18) 50 dBA, ekvivalent ljudnivå kväll (18-22) samt ekvivalent ljudnivå lördagar, söndagar och helgdagar (06-22) 45 dBA, ekvivalent ljudnivå natt (22-06) 45 dBA. Ny bergtäktverksamhet Bullerfrågan för täktverksamheten som eventuellt tillkommer söder om planområdet, behandlas i ”Beräkning av externt buller från täktverksamhet inom fastigheten Hall 4:1 i Södertälje kommun samt Snäckstavik 3:110 i Botkyrka kommun”, Rapport R130277-1, upprättad 2013-05-28 av Tunemalm Akustik på uppdrag av Svevia. Enligt beräkningar i rapporten kommer Boverkets utomhusriktvärden för externt industribuller med de planerade åtgärderna, inte att överskridas vid fasad och uteplats inom tillkomande bostadsområde i Hall. Även riktvärden för dygnsekvivalent ljudnivå och maximal ljudnivå från transporter kommer att klaras vid fasad och uteplats inom planområdet. Sida 34 av 47 Teknisk försörjning Vatten och avlopp Inom Hall finns det interna ledningsnät för vatten och spillvatten. Befintliga vattenledningar i planområdet är gamla medan avloppet är underdimensionerat redan nu. Det finns möjlighet till en ny anslutning till en leveranspunkt för vatten utanför infarten till Hall, norr om Halls Allevilla. För spillvatten finns möjlighet till ny anslutning till befintlig spillvattentunnel (SYVAB-tunneln). Vattenledning Spillvattenledning Räddningstjänstens möjligheter till brandvattenförsörjning ska beaktas. Dagvatten Genomförandet av detaljplanen innebär att fler ytor hårdgörs som leder till ökad dagvattenmängd och sämre infiltrationsförmåga i området. Större mängder vatten riskerar att rinna ut oinfiltrerat i Hallbäcken. En del kommer att hamna i natur- och jordbruksmark utanför detaljplanen. Enligt uppskattning som utgår ifrån markanvändningen (bostadsområden, vägar, parkeringsplatser) kommer dagvattnet i området att innehålla måttliga halter av förorening. Detaljplanen möjliggör för svacka diken längs med huvudaxlarna för omhändertagning av dagvattnet. Medan skogsbrynen i södra delen av detaljplanen planeras som naturområde för att kunna anlägga diken som ska skydda bebyggelsen i anslutningen till skogsbrynen från dagvatten från höjdryggen utanför detaljplaneområdet. Söder om planområdet går en grön kil. Kilarna har bland annat en funktion för att infiltrera, rena eller flödesutjämna dagvatten (så kallade ekosystemtjänster). Det finns förutsättningarna för LOD inom detaljplaneområdet enligt bedömning. Hantering av dagvatten kommer att visas vid nästa skede, granskning, då en Sida 35 av 47 geoteknisk undersökning är genomförd samt att skissförslaget har anpassats till kommande synpunkter. Värme Fjärrvärmeledningar i mark går genom detaljplaneområdet från anstalten till området nära radhusen och därifrån längs befintlig gata till bytomt Hall. Möjligheten finns att koppla det nya bostadsområdet till befintlig fjärrvärme El Elledningar passerar genom detaljplaneområdet genom att försörja befintliga byggnader med el. Förutom två befintliga transformatorstationer inom planområdet möjliggör detaljplanen för två nya tranformatorstationer. De ligger indragna från vägen för befintlig fjärrvärmeledning och ny högspänningsledning. Samtliga tranformatorer är åtkomliga med lastbil. Tele Skanova har teleanläggningar inom planområdet, se karta, där in mätt markförlagd ledning illustreras med heldragen linje och ledning i osäkert läge med streckad linje. Avfall/Återvinning Källsortering av sopor förutsätts. Kompostering kan också vara tänkbart. Något särskilt område för kompostering eller övrig sophantering anvisas ej i detaljplanen. Sida 36 av 47 I samband med bygglov/bygganmälan diskuteras konkret hur sophanteringen ska ske. Administrativa frågor Strandskydd Delar av detaljplaneområdet omfattas idag av strandskydd på 100 meter från Igelstaviken. Strandskyddet upphävs i detaljplanen för områden 1, 2, 3 på bilden med motivering att marken är redan avskild från området närmast strandlinjen genom befintlig bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering (MB kap 7, § 18c, punkt 2). 1 2 3 4 Område 4 behöver tas i anspråk för breddning av befintlig bro med 5 motivering att området behövs för att utvidga en Område där strandskyddet upphävs pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området (MB kap 7, § 18c, punkt 4). Område 5 tas i anspråk som tomtmark. Detaljplanen upphäver här strandskyddet men planbestämmelser införs för att behålla strandskyddsområdets karaktär: marken får inte förses med byggnad, inte hårdgöras och nivåer får inte förändras. Lov krävs för samtliga byggnadsverk. Området är så litet att livsvillkoren för djur eller växtarter inte anses förändras väsentligt. Åtgärdet bedöms inte strida mot strandskyddets syften eller påverka allmänhetens tillgänglighet till strandområdet negativt. Dessutom är området närmast strandlinjen redan ianspråktaget av mindre fritidhus. Konsekvenser Hall är ett mycket naturskönt område, med fina skogsområden, gamla alléer och öppna fält. Närheten till vattnet ger området en extra kvalitet. Dessa faktorer talar för att förutsättningarna finns för att skapa en fin boendemiljö. Samtidigt behöver kommunen utveckla ett varierat boende inom kommunen. Sida 37 av 47 Kulturmiljö Det är främst två följder av föreslagen exploatering som bedöms påverka kulturmiljön. Dels bevaras inte säteriets ekonomibyggnad, som är utsett till landmärke i Tyréns kulturmiljöanalys och dels kommer den förhistoriska markanvändningen inte att vara intakt och där med blir mer svårläst. Sambanden mellan ladugården, huvudbyggnaden och jordbruksmarken i öster (utanför planområdet) bedöms kunna berätta historien om det åkerbruk som idkats på platsen. Ekonomibyggnaden bedöms i dagsläget vara i så pass dåligt skick att den inte är ekonomiskt försvarbar att behålla och restaurera för att innehålla ny användning. Efter den förhistoriska markanvändningen har nya epoker/anpassningar skett. Först till herrgårdsmiljö/säteri, åkerbrukskoloni och säkerhetsanstalt. Utvecklingsförslaget innebär en ytterligare ändrad markanvändning för de delar som enligt detaljplanen föreslås bebyggas och detta utgör en ny epok i områdets utveckling. Läsbarheten av tidigare markanvändning liksom de funktionella och visuella sambanden mellan säteriet och ekonomibyggnaden (ladugården) bedöms som en följd av detta att till viss grad försvåras. Övriga objekt som omnämns i kulturmiljöanalysen avseende vad som påverkar läsbarheten kulturmiljön är säteriets huvudbyggnad och kvarnen, förhistoriska landmärken i form av gravfält och bytomter, fornlämningar, tydliga axlar i nord-syd och öst-väst, alléer, historisk vägsträckning, trädgård, jordbruksmark och Hallsfjärden. Med undantag för jordbruksmarken kommer samtliga av dessa objekt att förbli intakta eller i och med exploateringen i vissa fall att få en än mer framträdande roll som bidrar till en ökad läsbarhet av områdets kulturhistoria. Kulturhistoriskt intressanta byggnader och fornlämningarna skyddas med planbestämmelser som säkerställer att de bevaras och inte förvanskas. Planens norra del skyddas helt från bebyggelse och planläggs som prickad kvartersmark för att värna viktiga siktlinjer och en sammanhållen kulturhistorisk miljö. Föreslagen exploateringen stärker de nord-sydliga och öst-västliga sambanden/axlarna genom att områdets huvudsakliga vägstruktur behålls och ytterligare förstärks genom att bebyggelsemönstret i stor grad även följer denna struktur. Bebyggelsemönstret har utformats med respektavstånd mot befintliga kulturhistoriska bebyggelsegrupper och anpassats så att de inte inkräktar på deras inbördes visuella samband. Detta säkerställs även genom att marken inte får bebyggas enligt plankartan. En komplettering av bebyggelse i när men inte direkt anslutning kan medföra att de äldre byggnadernas värde framhävs tydligare när de kontrasteras mot mer modern arkitektur. Gravfält, bytomter, fornlämningar och Halls trädgård tillgängliggörs i och med exploateringen för fler människor som kommer att vistas i området och stora möjligheter att synliggöra dem ytterligare finns. Sida 38 av 47 Halls trädgårdspark är ett utbrett område som idag är präglat av ängsmark, tomtmark och hårdgjorda ytor och inte anlagd eller skött park. Dess högsta värden bedöms finnas i de mellersta och nordligaste delarna samt i sambanden mellan parken, kvarnen, alléerna och säteribyggnaderna. Genom bestämmelser och mark som inte får bebyggas samt bevarande- och varsamhetsbestämmelser anses parkens värde tillvaratas och den föreslagen exploatering endast utgöra ett mindre intrång. Andel åkermark minskar i och med exploateringsförslaget, främst de delar som idag har karaktären av ängsmark. Ca 0,6 ha jordbruksmark som aktivt brukas idag ianspråktas av bebyggelse. Medan cirka 0,3 hektar åkermark längs vägen kommer att tas i anspråk för breddning av vägen. För att värna kulturmiljön som är kopplad till jordbrukshistorien i området bevaras siktlinjer som berättar hur stort område som tidigare brukats. Jordbruk kommer att fortgå i till planområdet angränsade område. Miljö och hälsa En impregneringsverksamhet har drivits på Hall 4:3, som låg delvis inom detaljplaneområdet. Sanering av området har gjorts år 2008 genom schaktning samt deponering av förorenat material. Kvarvarande föroreningar understiger Naturvårdsverkets förslag på generella riktvärden för känslig markanvändning enligt saneringsraporten från 2008-09-18. Öster om planområdet har Svenska Kraftnät två 400 kV ledningar. De planerade bostäderna ligger cirka 200 meter som närmast från ledningarna. Avståndet till ledningarna bedöms som lämpligt med bland annat hänsyn till påverkan på människohälsan. Enligt en kartläggning av halter av partiklar PM10 från 2010 klaras MKN för PM10 inom planområdet. Ny bergtäktverksamhet Påverkan av den ökade mängden tung trafik från den tilltänkta täktverksamheten på PM10 halterna har inte utretts för planområdet. Tung trafik från täktverksamhet kan komma att passera längs Kungsdalsvägen öster om planområdet. Vibrationer kan komma att genereras av denna trafik. En utredning avseende vibrationer kan behöva göras i samband med en geoteknisk utredning vid nästa planskede, granskning. Strandskydd En liten del av strandsskyddszon tas i anspråk som tomtmark. Detaljplanen upphäver här strandskyddet men planbestämmelser införs för att behålla strandskyddsområdets karaktär: marken får inte förses med byggnad, inte hårdgöras och nivåer får inte förändras. Lov krävs för samtliga byggnadsverk. Området är så litet att livsvillkoren för djur eller växtarter inte anses förändras väsentligt. Åtgärdet bedöms inte strida mot strandskyddets syften eller påverka allmänhetens tillgänglighet till Sida 39 av 47 strandområdet negativt. Detaljplanen bedöms tvärtom påverka allmänhetens tillgänglighet till strandområdet positivt i och med att en allmän väg, en gång- och cykelväg och allmänt tillgängliga passager anläggs. Schaktmassorna längs stranden utreds och tas omhand på lämpligt sätt i samband med detaljplanen. Säkerhet och trygghet Bostadsområdet ligger nära Kriminalvårdsanstalten Hall. Det finns inget underlag som visar att det är mindre tryggare att bo nära en kriminalvårdsanstalt. Planen medger låg bebyggelse nära stängslet till anstalten. Barn och ungdomar Detaljplanen möjliggör för attraktiva bostäder nära natur och vatten dit barnfamiljer flyttar. Det höga antalet bostäder och blandad bebyggelseform möjliggör för att ett betydligt antal barn flyttas till området. Detaljplanen möjliggör också för samlingsplatser för barn där barn kan umgås med varandra som förskola och lekplatser. Säkerhetssåtgärder längs Hallbäcken i form av stängsel kan behöva tas framförallt om området söder om Hallbäcken bebyggs med skola såsom planen medger. För att inte barn skulle exponeras av höga metallhalter som detekterades i ytliga jordmassor där en gång bedrevs tryckimpregneringsverksamhet har saneringsåtgärder vidtagits. Naturmiljö och friluftsliv Med sin lantliga karaktär och vattennära läge har planområdet bra möjligheter att bli ett kvalitativt rekreationsområde både för de boende i området och södertäljebor i allmänhet. Dumpade schaktmassor som finns i stora delar av strandområdet från smedjan ända ner till småbåtshamnen utredas och tas omhand på lämpligt sätt i samband med detaljplanen. Tillgången till området söder om de befintliga småstugorna vid stranden med möjligheter till små badplatser, säkerställs från detaljplaneområdet. En utbyggnad av området kan göra den här delen av Södertäljes stadsnära natur mer tillgänglig både för de boende i området och för allmänheten. Genomförandet av denna detaljplan anses medföra att området blir mer inbjudande samt blir det enkelt att röra sig i strandomnrådet. Att människor i regionen har god tillgång till stranden bidrar till uppfyllning av ett av planeringsmålen i Regionala utvecklingsplanen för Stockholmregionen 2010 (RUFS). Det krävs också att knyta ihop områdets promenad- och cykelstråk med de stråk som leder in mot Södertälje. Sida 40 av 47 Spridningskorridor för grön kil Den del som kommer att tas i anspråk utgörs i huvudsak av äng, skogsbryn, väg och bebyggelse. Spridningskorridorens utbredning är grovt markerad i kartan och berör en mindre del som inte bedöms påverka kilens sammanhängande struktur eller helhet, dess landskaps- eller tidsaspekt. Negativa konsekvenser ur sociala, ekologiska och samhällsekonomiska aspekter bedöms inte heller uppstå i och med anspråkstagandet av området. Av vikt för en spridningskorridors funktion är bl.a. dess bredd och inslag av olika naturtyper. Spridningskorridoren som ligger inom detaljplanens gräns lämnas obebyggd och markeras som prickad kvartersmark som förhindrar uppförande av byggnader. Området tillgängliggörs för allmänheten med kopplingar till och från området via gång- och cykelväg. Den del av spridningskorridoren som ingår i planförslaget ligger inte inom någon av kilens värdekärnor som är särskilt värdefulla för växt- och djurlivet. Kontakten med stranden bibehålls och planens genomförande anses bidra till att den gröna kilen blir mer tillgänglig för allmänheten. Att människor i regionen har god tillgång till gröna kilar bidrar till uppfyllning av ett av planeringsmålen i Regionala utvecklingsplanen för Stockholmregionen 2010 (RUFS). Alléer Ett par alléträd längs Halldalen kommer att behöva fällas för att göra plats åt vägen. Samtliga av områdets alléer och minnesmärkta träd bevaras i planen. Däremot är flera av träden i allén längs Halldalen drabbade av sjukdom. Om det behövs ersätts den sjuka allén genom plantering av nya träd. Ängsmark och skogsmark I och med förslaget ianspråktas stora delar av ängsmarken i de södra delarna och ett skogsbryn i planens östra del. framtida naturinventering får vidare bedöma konsekvenserna av intrånget som sker i planens södra delar. Kommunikationer, infrastruktur och teknisk försörjning Detaljplanens genomförande innebär att kommunen anlägger cirka 3 km väg, 2 gator, gång- och cykelväg samt anordnar vatten- och avloppsanläggningar. Största delen av kostnader kommer att täckas av byggprojektet. Förutom det innebär detaljplanens genomförande ökade skötselkostnader för kommunen i och med att kommunen tar över huvudmannaskapet för vägen, två gator, en gång- och cykelväg i planområdet samt ett parkområde. Sida 41 av 47 En utveckling och utbyggnad av Hallområdet, med nya bostäder och verksamhetsområde, gör det möjligt att förbättra och bygga ut vägar, kollektivtrafik samt gång- och cykelstråk. Detaljplanen innebär ökad trafik genom Nynäsvägen framförallt längs Igelstaverket. Nationella Miljömål Detaljplanen anses beröra följande miljömål Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft Exploateringen skapar förutsättningar för kollektivtrafik att försörja området genom ett tillräckligt bostadsunderlag och infrastrukturella förutsättningar som hållplatslägen och vägbredd. Området planeras för småhus och flerbostadshus och bilanvändningen kommer att öka i området och så även utsläpp av växthusgaser som kommer påverka det lokala klimatet negativt. I den fortsatta planeringen kan även åtgärder som energieffektiva hus, klimatsmarta energilösningar och gemensamma transporter så som bilpooler belysas för att begränsa klimatpåverkan och bidra till en frisk luft. Levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet och hav i balans samt levande kust och skärgård: Planen verkar för ovanstående mål genom att tillgängliggöra Hall och dess friluftskvaliteter i anslutning till Igelstaviken för både boende och besökare. Föreslagen bebyggelse ligger till allra största del utom strandskyddet för Igelstaviken som i övrigt inte ingår i avgränsningen för planen men som påverkas ändå på olika sätt. Vissa mindre delar av strandskyddet föreslås upphävas med hänvisning till att marken redan är avskild av befintlig bebyggelse. Genom att i stor utsträckning bibehålla strandskyddet värnas både växt- och djurliv som lever i anslutning till vattnet. Vid en hård bedömning av målet om levande sjöar och vattendrag kan upphävandet av strandskyddet anses verka mot måluppfyllelsen. Södertälje och stockholmsregionen befinner sig i stark tillväxt och bostadsutveckling i attraktiva lägen är starkt efterfrågat i regionen. Sjönära boende i ett område med tillgång till kollektivtrafik är ett bra komplement till de bostadsutbud som Södertälje idag erbjuder sina invånare och kan bidra till en större mångfald i kommunen. Levande skogar, rikt odlingslandskap och ett rikt växt och djurliv Planområdet inbegriper en del skog, men å andra sidan gränsar det till både skogsmark och en grönkil med varierad natur. Planförslaget verkar varken för eller emot målet om levande skogar. Däremot tillgängliggörs skogen för fler personer och dess rekreativa värde ökar i och med att fler kan ta sig dit både med bil och via gångSida 42 av 47 och cykelvägar. Planförslaget ianspråktagande av skogsbryn bedöms inte påverka skogen och dess växt- och djurliv. Stora delar av planområdet är jordbruksmark och ängsmark varav ca 4,5 ha jordbruksmark (enligt länsstyrelsens gradering av åkermark från 1976). 0,9 ha brukas idag, 3 ha ligger i träda medan resten används som betesmark. Att bebygga nämnda mark går emot målet om ett rikt växt- och djurliv men hittills har ingen unik flora eller djurliv identifierats på platsen. En naturinventering ska göras för att vidare undersöka växt och djurlivet. På platsen sparas stora delar av sammanhållen jordbruksmark och delar av ängsmark utspritt i området som gör att djur och växtliv som lever i dessa sorts marker kommer att kunna vara kvar i området och att den biologiska mångfalden i Hall inte inskränks i lika stor utsträckning. God bebyggd miljö Den föreslagna exploateringen går till viss del emot men verkar framför allt för miljömålet för en god bebyggd miljö. Platsen är belägen 2,5 km från Östertälje pendeltågsstation och ligger i anslutning till Hallanstalten och Igelstaverket samt andra större arbetsplatser i Södertälje. Ur ett regionalt perspektiv bedöms platsen vara lämplig för bostäder då det ligger i ett attraktivt vattennära läge med förutsättningar för god kollektivtrafik. Södertälje är en av sju utpekade regionala kärnor där bostäder och arbetsplatser ska förläggas i regionen. De boende på platsen får tillgång till rekreation, naturupplevelser och ett boende i en vacker kulturmiljö. Området tillgängliggörs även för besökare genom att gång- och cykelvägar inom planområdet och till den regionala grönkilen upprättas. För att gång- och cykelvägen ska fylla sin funktion krävs att kommunen anlägger en trafikseparerad gång- och cykelväg i enlighet med cykelplan 2013, så att Hall kopplas ihop med övriga Södertälje. Förslaget skapar förutsättningar för kollektivtrafik med ett tillräckligt stort antal bostäder och med infrastruktur som är anpassad för flera olika lösningar för bussar i området. Kulturmiljön i området värnas då samtliga fornlämningar av vikt för kulturmiljön planläggs inom detaljplaneområdet som park eller natur med syfte att öka det juridiska skyddet. Byggnaderna får varsamhetsbestämmelser, skyddsbestämmelser, rivningsförbud och omges av mark som inte får bebyggas. Detta gäller all kulturhistoriskt intressanta bebyggelse med undantag för ekonomibyggnaden (ladugården) som av ekonomiska skäl, inte bedöms kunna bevaras. Ladugården är ett av två utpekade landmärken i området och valet att ej bevara denna kan anses gå emot målet om god bebyggd miljö. En mindre del av ett äldre öppet odlingslandskap avses även att bebyggas, vilket kan försvåra läsbarheten av det kulturhistoriska landskapet. Sida 43 av 47 Alla övriga kulturhistoriska komponenter bevaras och de intressanta sambanden som visar på platsens tidigare funktion sparas och förstärks i och med planens bebyggelsestruktur med tydliga axlar i nord-syd och öst-väst. Förslaget innebär en målkonflikt där nya bostäder i attraktiva lägen som medför en god och hälsosam miljö ställs mot biologisk mångfald och andra gröna värden. Förslaget ianspråktar jordbruksmark som inte brukas idag då de anses vara för små och skuggiga enheter, ängsmark och en del skogsbryn. Strandskyddet förslås upphävas i begränsad omfattning kring Igelstaviken. De rekreativa, sociala och naturliga värdena kring vattnet sparas och tillgängliggörs för flera att upptäcka och uppleva i och med exploateringen. Genomförandebeskrivning Organisatoriska frågor Tidsplan Preliminär tidplan för den fortsatta planprocessen: Granskning – juni 2016 Antagande - oktober 2016 Laga Kraft - november 2016 Genomförandetid Genomförandetiden är 15 år från närmsta halvårsskifte efter det att planen vunnit laga kraft. Ansvarsfördelning Inom planområdet ansvarar Kommunen för utbyggnad av den del av vägnätet där Kommunen är huvudman. VA-huvudmannen (Telge Nät) ansvarar för utbyggnad av vatten- och avloppsnätet längs gator med kommunalt huvudmannaskap. Separat avtal skall tecknas mellan kommunen och exploatör (fastighetsägare) till Hall 4:1 och Hall 4:3, i form av exploateringsavtal angående kostnadsfördelning mm. innan planen antas. Kostnaden för utbyggnad av vägar och VA avses bekostas av fastighetsägarna till Hall 4:1 samt Hall 4:3. En reglering av ansvar och kostnadsfördelning skall tecknas mellan kommunen och fastighetsägaren Hall 4:3 innan detaljplanen antas, avseende omhändertagande av dumpade schaktmassor som finns i stora delar av strandområdet, från smedjan ända ner till småbåtshamnen. Sida 44 av 47 Huvudmannaskap Inom detaljplaneområdet tillämpas delat huvudmannaskap. Kommunen tar över huvudmannaskapet för stommen i väg, vatten- och avloppsnätet. Kommunen tar över huvudmannaskapet för område redovisat som ”PARK” inom detaljplaneområdet. Utbyggnad av gator, vatten- och avlopp inom kvartersmark svarar respektive fastighetsägare för. Exploateringsavtal Ett exploateringsavtal skall tecknas innan detaljplanen antas, i enlighet med huvuddragen i avsnittet ”Genomförandefrågor” i denna planbeskrivning. Fastighetsrättsliga frågor Gemensamhetsanläggning Eventuella servitut och gemensamhetsanläggning för delar av Kungsdalvägen som kommunen tar över huvudmannaskapet för avses upphöra att gälla. Vid utfarten från Kungsdalsvägen till Nynäsvägen finns en grind tillhörande gemensamhetsanläggningen för Kungsdalsvägen. I och med genomförandet av detaljplanen kommer möjligheten till grind vid utfart från Kungsdalsvägen till Nynäsvägen att upphöra Gatuområde (där kommunen avses vara huvudman) regleras över till kommunalt ägd fastighet utan ersättning. Med ”Natur” betecknat område utmed bäcken (i anslutning till äldre kvarnbyggnad) avses regleras över till kommunalt ägd fastighet utan ersättning. Exploatör (Hall 4:3 och Hall 4:1) svarar för kostnader gällande lantmäteri förrättningar med mera. Ekonomi Planekonomi Byggnadsprojektet belastas för gatuutbyggnadskostnader. Om- och utbyggnadskostnader för planområdets befintliga teleanläggningar belastas på byggnadsprojektet. Om- och utbyggnadskostnader för planområdets befintliga högspänningsledning belastas på byggnadsprojektet. Inlösen, ersättning Sida 45 av 47 Telge Nät AB ska kostnadsfritt disponera E-områden. Tekniska frågor Tekniska utredningar Dessa tekniska utredningar avses utföras i samband med nästa planskede, granskning: - Förprojektering av vägen - Artinventering för del av detaljplaneområdet tillsammans med inventering av alléträd - Dagvattenutredning - Bullerutredning - Översiktlig geoteknisk undersökning tillsammans med utredning avseende vibrationer från tung trafik från tilltänkt bergtäkt i söder - Utredning av dumpade schaktmassor - Undersökning av husgrunder från 1800-talet som kommer att tas bort - VA-utredning - Eventuell studie av solljusförhållander inom detaljplaneområdet och på åkermarken i anslutning till detaljplanegränsen Sida 46 av 47 Medverkande tjänstemän Kommunen Emma Tibblin, stadsantikvarie, Kultur och fritid Anders Eklind, utredningsingenjör, Gata och Trafik Kurt Ackerblad, planeringsingenjör, Gata och Trafik Anna Gustafsson, trafikplanerare, Gata och trafik Nils Rundqvist, exploateringsingenjör, Projekt och Exploatering Liselotte Löthagen, miljöplanerare Hillerdal Ljungqvist Carolina, kommunekolog Britt-Marie Hedström, karttekniker Medverkande konsulter Linda Sjögren, NAI Svefa Kristina Sandberg, NAI Svefa SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Plan Urban Dahlberg Plan- och Bygglovschef Sida 47 av 47 Alvin Mielli Planarkitekt Samhällsbyggnadskontoret MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING P 2013–01741-214 Detaljplan för Hall 4:3, del av, m fl. (Bostäder) inom Södertälje i Södertälje Upprättad 2015-08-10 SAMRÅDSHANDLING Innehållsförteckning Bakgrund planarbete Hall ........................................................................................ 3 Avgränsning miljöbedömning........................................................................................... 3 Beskrivning av platsen ............................................................................................. 3 De tre alternativen .................................................................................................. 5 Nollalternativet ................................................................................................................ 5 Föreslagen exploatering (samrådsförslaget) .................................................................... 6 Ursprungligt/tidigare exploateringsförslag ...................................................................... 7 Påverkan och konsekvenser ..................................................................................... 8 Påverkan kulturmiljö ........................................................................................................ 8 Påverkan natur ............................................................................................................... 14 Påverkan strandskydd .................................................................................................... 16 Påverkan klimat .............................................................................................................. 18 Påverkan markresurser .................................................................................................. 20 Sammanvägd bedömning ...................................................................................... 21 Miljökvalitetsmålen............................................................................................... 24 De 16 nationella miljökvalitetsmålen ............................................................................. 24 Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft ....................................................................... 25 Levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet och hav i balans samt levande kust och skärgård: ......................................................................................................................... 25 Levande skogar, rikt odlingslandskap och ett rikt växt och djurliv ................................ 26 God bebyggd miljö ......................................................................................................... 26 Sida 2 av 28 Bakgrund planarbete Hall Hall är ett område i ett natur- och vattennära läge med en strandkant som vetter mot sydväst och som pekades ut som intressant för bostadsutveckling i en mindre skala i kommunens översiktsplan från 2004. Efter en förfrågan om att starta planarbete från en av fastighetsägarna år 2008, inleddes ett programarbete, i linje med översiktsplanens intentioner. Kommunen valde att avgränsa områdets utveckling till ett båtvarv, en småbåtshamn och en bostadsutveckling på ca 40-60 bostäder. I remissyttranden framkom bland annat att en sådan bostadsutveckling är alldeles för liten för att skapa förutsättningar för ett kollektivtrafikförsörjt bostadsområde och att det därmed inte följer riktlinjerna i den regionala utvecklingsplanen (RUFS 2010). Därefter kom en av fastighetsägarna med ett förslag där en utveckling om 500-600 bostäder föreslogs. En kulturmiljöanalys upprättades år 2012. För att ta hänsyn till kulturmiljön på plats har planområdets gränser därefter minskats och med gränserna har även antalet bostäder minskats. Nu har ett planarbete inletts i syfte att pröva områdets lämplighet för 400-450 bostäder. Området för båtvarv och småbåtshamn har lämnats utanför detta planarbete och bedrivs i separata detaljplaner. Kommunen antog 2013 en ny översiktsplan där det geografiska området i Hall inte pekas ut som ett utvecklingsområde. Däremot är bostäder i attraktiva lägen fortsatt prioriterat i kommunen. Denna miljökonsekvensbeskrivning ska beskriva den nu pågående detaljplanens konsekvenser och sätta dem i relation till ett nollalternativ och ett annat tänkbart utvecklingsförslag. Avgränsning miljöbedömning Om en plan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas, vars innehåll styrs av en behovsbedömning framtagen av kommunen. Södertälje kommun har inte beslutat att planen innebär betydande miljöpåverkan, men däremot identifierat att flera frågor får stora konsekvenser, varför dessa ska redogöras för separat i denna MKB. Dessa frågor är kulturmiljö, natur, strandskydd, klimatpåverkan och markresurser. Innehållet i en MKB regleras i miljöbalken. I dessa bestämmelser ställs krav på rimliga alternativ samt att nollalternativ ska redovisas för planen. Den geografiska avgränsningen för MKBn fokuserar på planområdet som föreslås i och med samrådsförslaget för Hall 4:3 m fl. Det alternativa utvecklingsförslaget omfattar även en utveckling väst och nordväst om anstalten samt breder ut sig något mer i alla riktningar. Nollalternativet har samma geografiska avgränsning som planförslaget. Beskrivning av platsen Hall ligger längs med kanalen strax söder om Södertälje och är del av en dalgång, angränsande till Hallsfjärden i öster. Hall ligger i ett sprickdalslandskap typiskt för Sida 3 av 28 Mälardalen. Här finns höjdryggar i form av rullstensåsar med företrädesvis tall- och granskog. Dessa omger den långsträckta dalgång i öst-västlig riktning som hyst de medeltida byarna Hall (senare Bondehall), Hagaby (senare Hågelby) och Håga. Dalgångens mark är idag till stora delar uppodlad och består av bördiga lerjordar som bildades när isen drog sig tillbaka. Dalgången sluttar ner mot Hallsfjärden i väster. Landskapet kring Hall upplevs idag som starkt kulturpåverkat och herrgårdspräglat med gamla ekar, bokar och askar. Utmed vägen norr om säteribyggnaden – i det som under 1700- och 1800-tal kallas för Mossängen – står en rad av minnesmärkta ekar. Säteriets huvudbyggnad med tillhörande ekonomibyggnad, några bostadshus och kvarnen finns kvar i området och är samtliga uppförda under1700-1800-tal och utgör kvarlevor från det Säteri som bedrivits på platsen. Fornlämningar från både bronsoch järnåldern finns i området i form av bland annat gravfält, kolmila och boplats. Området ingår i riksintresset Hall (K:AB 8) . Riksintressets motivering behandlar lämningar från järn- och bronsålder samt utvecklingen av säteriet Hall som via åkerbrukskoloni för vanartiga barn nu står som modernt fängelse. Sydöstra delen av planområdet med en yta av cirka 7,5 ha mark är klassificerad som högproduktiv åkermark av den värdefullaste klassen som finns i Södertälje och Stockholms län (klass 5 av 10 i landet som helhet). Sida 4 av 28 De tre alternativen Nollalternativet I ett nollalternativ förutsätts att de förutsättningar som finns idag i form av arrenden, skötsel och ägarstruktur fortsätter att vara densamma. Den pågående markanvändningen fortgår med jordbruk, ängs- och skogsmark. Flygfoto över aktuellt område De värden som finns i den kulturhistoriskt intressanta miljön idag förväntas bli intakta. Utifrån antagandet att nuvarande skötselnivå gäller i nollalternativet riskerar befintliga byggnader med koppling till säteriet att förblir allt mer eftersatta. Risk att den öppna marken blir allt mer igenväxt finns också. Den tidigare jordbruksmarken söder om vägen i planområdets östra del brukas sedan några år tillbaka och kommer mer stor sannolikhet att förslyas allt mer. Fornlämningarnas status kommer troligen att vara intakt. Sida 5 av 28 Föreslagen exploatering (samrådsförslaget) Området utvecklas med 400-450 bostäder som i huvudsak placeras utmed områdets befintliga gatunät, tillika huvudaxlar. Bebyggelsestrukturen är anpassad för att bibehålla det lantliga intrycket och läsbarheten av områdets kulturmiljö samtidigt som en attraktiv kontakt med vattnet kan skapas. Bostadsutvecklingen som föreslås består av gruppbyggda småhus (rad-/kedjehus), friliggande hus för en- och två familjer samt flerfamiljshus och förskola. Det huvudsakliga vägnätet utgörs av de befintliga vägarna i området och kompletteras med kvartersgator. Kollektivtrafik möjliggörs i området med hållplatslägen och tillräcklig vägbredd på huvudgatorna. En för allmänheten tillgänglig gång- och cykelväg leder genom området ner mot det stora skogsområdet i söder. Aktuellt utvecklingsförslag innehållandes 400-450 nya bostäder Utvecklingen innebär ianspråktagande av ca 3,6 ha åkermark enligt Länsstyrelsens WebbGIS tjänst (ca 4,5 ha åkermark enligt gradering av åkermark i Stockholms län 1976), ca 2,5 ha ängsmark, ca 1,6 ha skogsbryn samt del av Halls trädgårdspark (inräknat i ängsmarken). Av den ianspråktagna jordbruksmarken är det 0,9 ha som brukas idag. I förslaget bevaras den kulturhistoriskt intressanta bebyggelsen och dess närmaste omgivning/sammanhang genom varsamhetsbestämmelser, skyddsbestämmelser, rivningsförbud och bebyggelsefria zoner. En ekonomibyggnad som tillhör säteriet och är belägen norr om Hallbäcken bevaras ej på grund Sida 6 av 28 av dess dåliga skick. Det finns tre biotopsskyddade alléer och några värdefulla större träd vilka alla bevaras genom planbestämmelser. En husgrund från 1800-talet inom detaljplaneområdet kommer att tas bort efter undersökning. Alla andra fornlämningar inom planförslaget bevaras och inbegrips inom park- eller naturmark i plankartan för att få ett stärkt skydd. Befintlig bebyggelse (radhus och byggnader i skogsbrynet) i områdets södra delar som tillkommit under modern tid bedöms inte besitta något högt bevarandevärde och föreslås rivas i och med utbyggnadsförslaget. Bebyggelsen ligger i huvudsak utanför strandskyddad område, så när som på ett par ställen inom vilka upphävande av strandskydd motiveras med att det redan finns befintlig bebyggelse och vägar. Ursprungligt/tidigare exploateringsförslag Utvecklingen innebär ca 500-600 bostäder i form av friliggande hus, rad-kedjehus och flerbostadshus samt serviceanläggningar och mindre handel och en småbåtshamn. Strukturen följer i huvudsak området huvudaxlar och kvartersgatorna har en böljande karaktär. Längs med vattnet föreslås en gång- och cykelväg. Tidigare exploateringsförslag med ca 500-600 bostäder Sida 7 av 28 Utvecklingen innebär en omfattande bostadsutveckling i och runt omkring kulturhistoriska miljöer och ianspråktar ca 6,7 ha jordbruksmark, ca 2,7 ha äng, ca 0,8 ha skogsbryn och ca 4 ha av Halls trädgårdspark. Förslaget innebär att flertalet fornlämningar, bevarandevärda byggnader, träd och alléer tas bort eller flyttas medan byggnader som är utpekade landmärken bevaras. Bebyggelsen i de södra delarna föreslås rivas. Bebyggelsen ligger i huvudsak utanför strandskyddad område. Påverkan och konsekvenser I detta avsnitt sammanfattas konsekvenserna för de tre alternativen utifrån kulturmiljö, natur, klimat och markresurser. Påverkan kulturmiljö Kulturmiljön i Hall omfattas av landskapet och dess topografi samt byggnader och fornlämningar. För att kunna avläsa och förstå kulturhistoriska värden behövs kulturhistoriska objekt bevaras men också det sammanhang som objektet befinner sig i. Därför är sambanden mellan olika kulturhistoriskt värdefulla objekt och omgivningar viktiga att beakta när en utveckling ska ske i ett kulturlandskap. Riksintresse Hela detaljplaneområdet ingår i riksintresseområdet Hall (K:AB 8) som fornlämningsmiljö i kustnära läge som speglar bosättning och näringsfång med trolig början under yngre stenåldern och fram till 1600-talet, då tre byar avhystes i samband med att säteriet Hall bildades. Uttryck för riksintresset beskrivs som följer: Bronsålderslämningar i form av rösen, stensättningar, boplatser och skålgrops-förekomster. Flera järnåldersgravfält samt tomterna till byarna Hall, Håga och Hågelby. Från mer modern tid är det säteriverksamheten och de lämningar som finns kvar från åkerbrukskolonin som är viktiga delar av riksintresset och kulturmiljön. Säteriets huvudbyggnad och flygel, kvarnen samt två anstaltsflyglar från slutet av 1800-talet bedöms i kommunens inventering av kulturmiljöer ha högt kulturhistoriskt värde. För mer information om kulturmiljön i området hänvisas till ”Kulturmiljöanalys Hall 4:3 Södertälje” som togs fram år 2012 i samband med planarbetet av Tyréns. Sedan området pekades ut som ett riksintresse för kulturmiljövården, har ett utökat perimeterskydd anlagts omkring kriminalvårdsanstalten. När beslutet om denna utvidgning togs gjorde aldrig länsstyrelsens kulturmiljöenhet någon bedömning av hur utvidgningen skulle komma att påverka riksintresset. Nämnvärt är också att det mitt i riksintresseområdet Sida 8 av 28 och det kulturhistoriska landskapet har uppförts ett högriskfängelse, Hallanstalten, som till stor del har inverkat på områdets ursprungliga kulturhistoriska läsbarhet. Avgränsning för riksintresseområdet Hall. Ett större område än planområdet omfattas. Odlingslandskap Odlingslandskapet är också en del av kulturmiljön. Nästan all odlings- och betesmark inom detaljplaneområdet är klassificerad som högproduktiv åkermark av den värdefullaste klassen (klass 5) som finns i Södertälje och Stockholms län, enligt gradering av åkermark i Stockholms län 1976 (se karta nedan). Det handlar sammanlagd om cirka 4,5 hektar. Ytterliggare cirka 0,3 hektar åkermark av huvudsakligen klass 4 tas i anspråk för breddning av vägen. Cirka 0,9 hektar mark brukas aktivt idag. Länsstyrelsens kartering av åkermark från 1976 Sida 9 av 28 Marken som är identifierad som åkermark är idag dels aktivjordbruksmark och dels ängsmark. Åkermarken som brukas idag är belägen nord och nordväst om ”Backen” i mitten av det utmärkta området. För mer detaljerad beskrivning av åkermarkens funktionsindelning hänvisas till detaljplanen under avsnittet Jordbruk. Den öppna åkermarken är ett viktigt karaktärsdrag i området. De öppna landskapsrummen är relativt små och därmed känsliga för förändringar som bygger igen öppenheten. Kriminalvårdsanstalten Hall är ett storskaligt objekt som fyller stora delar av dalgången vilket ger kvarvarande odlade markytor en ännu viktigare roll för upplevelsen av det historiska landskapet. Marken runt bytomterna har brukats sedan 1600-talet, och kanske även medeltiden medan större delar av området började brukas under 1800- talets agrara revolution. Halls trädgårdspark Halls trädgårdspark ligger i områdets norra del och dess omfattning är markerad i rött på kartan nedan. En del av Halls trädgårdspark kommer att ingå i planområdet och att tas i anspråk för bebyggelse. I parkområdet ligger två av områdets tre alléer samt spridda grova träd. Asp, ek och bok förekommer i området, men någon föryngring pågår ej. Parken är idag av blandad karaktär innehållandes byggnader från säteriverksamheten från 1700-1800 talet, mer modern bostadsbebyggelse och enkla lagerbyggnader, ängsmark och skogsbryn. Halls trädgårdspark är skrafferad i rött Landmärken (Tyréns kulturmiljöanalys) I Tyrens kulturmiljöanalys har landmärken för bebyggelseperioden för åkerbrukskolonin 1870-1940-tal identifierats. En av dessa är en ekonomibyggnad (ladugård tillkommen i början Sida 10 av 28 av 1900-talet). Byggnaden har en tidstypisk utformning med bottenvåning med ladugårdsdel i murat tegel och med en hög påbyggnad i trä och brutet tak. Den utgör ett riktmärke i sin stora volym och tillhör en av de största ekonomibyggnaderna i kommunen. Dess kulturhistoriska värde är av miljöskapande betydelse, byggnadshistoriskt och som en del av åkerbrukskolonins verksamhet av samhällshistorisk betydelse. Att ekonomibyggnaderna ligger samlade som en miljö på andra sidan allén från mangården har ett kulturvärde av pedagogisk betydelse. Det ger en förståelse för hur säteriverksamheten och åkerbrukskolonin organiserades och bedrevs. Sambanden mellan säteriets huvudbyggnad, ekonomibyggnader, tydliga axlar i nord-sydlig respektive ost-västlig riktning, alléer, trädgård, jordbruksmark och Hallsfjärden har ett högt kulturvärde. Bild på ekonomibyggnaden (ladugården) från början av 1900-talet. Nollalternativet I ett nollalternativ förutsätts att de förutsättningar som finns idag i form av arrenden, skötsel och ägarstruktur fortsätter att vara densamma. Vid utebliven exploatering kommer de kulturhistoriskt intressanta byggnader som finns idag tills vidare att stå kvar. Standarden riskerar dock att sjunka då någon skötsel-/bevarandeplan inte finns framtagen och vissa av byggnaderna är tomställda och saknar varaktigt användningsområde. Ekonomibyggnaden har bedömts av fastighetsägaren som i mycket dåligt skick och dess framtid i nollalternativet är svårbedömd. Jordbruks- och ängsmarkens hävd styrs av arrendeavtal. Den befintliga jordbruksmarken närmast bytomten hall riskerar att växa igenom med sly då ytan bedöms som en liten enhet belägen i norrslutning och oekonomisk att bruka. Sammantaget bedöms Hall fortsätta vara en avskild plats och de avläsbara sambanden och enskilda kulturhistoriska objekt kommer tills vidare att finnas kvar i ungefär samma utsträckning som idag. Jordbruket i den skala den bedrivs idag väntas fortgå och Halls trädgårdspark finns kvar i befintligt skick med främst en prägel av ängsmark. Sida 11 av 28 Föreslagen exploatering Det är främst två följder av föreslagen exploatering som bedöms påverka kulturmiljön. Dels bevaras inte säteriets ekonomibyggnad, som är utsett till landmärke i Tyréns kulturmiljöanalys och dels kommer den förhistoriska markanvändningen inte att vara intakt och där med blir mer svårläst. Sambanden mellan ladugården, huvudbyggnaden och jordbruksmarken i öster (utanför planområdet) bedöms kunna berätta historien om det åkerbruk som idkats på platsen. Ekonomibyggnaden bedöms i dagsläget vara i så pass dåligt skick att den inte är ekonomiskt försvarbar att behålla och restaurera för att innehålla ny användning. Efter den förhistoriska markanvändningen har nya epoker/anpassningar skett. Först till herrgårdsmiljö/säteri, åkerbrukskoloni och säkerhetsanstalt. Utvecklingsförslaget innebär en ytterligare ändrad markanvändning för de delar som enligt detaljplanen föreslås bebyggas och detta utgör en ny epok i områdets utveckling. Läsbarheten av tidigare markanvändning liksom de funktionella och visuella sambanden mellan säteriet och ekonomibyggnaden (ladugården) bedöms som en följd av detta att till viss grad försvåras. Övriga objekt som omnämns i kulturmiljöanalysen avseende vad som påverkar läsbarheten kulturmiljön är säteriets huvudbyggnad och kvarnen, förhistoriska landmärken i form av gravfält och bytomter, fornlämningar, tydliga axlar i nord-syd och östväst, alléer, historisk vägsträckning, trädgård, jordbruksmark och Hallsfjärden. Med undantag för jordbruksmarken kommer samtliga av dessa objekt att förbli intakta eller i och med exploateringen i vissa fall att få en än mer framträdande roll som bidrar till en ökad läsbarhet av områdets kulturhistoria. Kulturhistoriskt intressanta byggnader och fornlämningarna skyddas med planbestämmelser som säkerställer att de bevaras och inte förvanskas. Planens norra del skyddas helt från bebyggelse och planläggs som prickad kvartersmark för att värna viktiga siktlinjer och en sammanhållen kulturhistorisk miljö. Föreslagen exploateringen stärker de nord-sydliga och öst-västliga sambanden/axlarna genom att områdets huvudsakliga vägstruktur behålls och ytterligare förstärks genom att bebyggelsemönstret i stor grad även följer denna struktur. Bebyggelsemönstret har utformats med respektavstånd mot befintliga kulturhistoriska bebyggelsegrupper och anpassats så att de inte inkräktar på deras inbördes visuella samband. Detta säkerställs även genom att marken inte får bebyggas enligt plankartan. En komplettering av bebyggelse i när men inte direkt anslutning kan medföra att de äldre byggnadernas värde framhävs tydligare när de kontrasteras mot mer modern arkitektur. Gravfält, bytomter, fornlämningar och Halls trädgård Sida 12 av 28 tillgängliggörs i och med exploateringen för fler människor som kommer att vistas i området och stora möjligheter att synliggöra dem ytterligare finns. Halls trädgårdspark är ett utbrett område som idag är präglat av ängsmark, tomtmark och hårdgjorda ytor och inte anlagd eller skött park. Dess högsta värden bedöms finnas i de mellersta och nordligaste delarna samt i sambanden mellan parken, kvarnen, alléerna och säteribyggnaderna. Genom bestämmelser och mark som inte får bebyggas samt bevarandeoch varsamhetsbestämmelser anses parkens värde tillvaratas och den föreslagen exploatering endast utgöra ett mindre intrång. Andel åkermark minskar i och med exploateringsförslaget, främst de delar som idag har karaktären av ängsmark. Ca 0,9 ha jordbruksmark som aktivt brukas idag ianspråktas av bebyggelse. För att värna kulturmiljön som är kopplad till jordbrukshistorien i området bevaras siktlinjer som berättar hur stort område som tidigare brukats. Jordbruk kommer att fortgå i till planområdet angränsade område. T.v. Vy norr ut från befintlig vägkorsning. Ca 0,6 ha av den närmaste jordbruksmarken på höger sida om vägen inbegrips i planområdet i föreslagen exploatering. Hallanstalten i bakgrunden. T.h. Området längt öster ut i planområdet, närmast Halls gamla bytomt. Bebyggelsen föreslås ej bevaras och den öppna marken har sedan lång tid tillbaka hållits öppen för bland annat jordbrukshävd, men den brukas ej längre idag då den anses vara för orationell i sitt läge och storlek. I nollalternativet riskerar marken att på sikt förslyas och i exploateringsförslagen föreslås den bebyggas. Något som delvis minskar läsbarheten av tidigare markanvändning. Sida 13 av 28 T.v. Vy norr ut mot Hallbäcken som föreslås bevaras genom bestämmelser i plankartan. Th. Vy väster ut i trädgårdsparken. Som föreslås bevaras genom bestämmelser i plankartan. Ursprungligt/tidigare exploateringsalternativ Förslaget innebär att flera fornlämningar tas bort eller flyttas. Ett respektavstånd från säteriets huvudbyggnad med ekonomibyggnader upprätthålls och de kulturhistoriska sambanden i säterimiljön bibehålls. Området är format kring den befintliga vägstrukturen i både öst-västlig och nord-sydlig riktning och framhäver områdets historiska struktur. I detta alternativ behålls ekonomibyggnaden men nästan 4 ha av Halls trädgårdpark i anspråkstas för bebyggelse. Påverkan natur Spridningskorridor för grön kil Planområdets södra spets berörs av en spridningskorridor för den gröna kil som kopplar ihop ett stort sammanhängande naturområde med Hallsfjärden. Enligt kommunens översiktsplan ska värdet av de gröna kilarna i Södertälje beaktas vid ny bebyggelse. Spridningskorridorer är särskilt viktiga att skydda. Kilarna som sammanhängande yta har dock inget formellt skydd. I den regionala utvecklingsplanen för Stockholm, RUFS2010, anges att de gröna kilarna ska bevaras, utvecklas och göras tillgängliga för invånarna. Eftersom kilarna ofta spänner över flera kommuner är det ett mellankommunalt planeringsområde och konsekvenser av förändringar i en kil bör beskrivas avseende kilen som helhet, landskapsperspektivet och olika tidsperspektiv. De sociala, ekologiska och samhällsekonomiska aspekterna bör också beskrivas. Ängsmark och skogsbryn Ca 2,5 ha ängsmark och 1,6 ha skogsbryn inryms inom planområdet. Hittills har ingen värdefull vegetation identifierats men delar av ängsmarken söder om de befintliga radhusen och väster om jordbruksmarken kan hysa hotade och/eller sällsynta växtarter. Inför Sida 14 av 28 granskningsskedet ska en naturinventering tas fram där bland annat kärlväxter och biodiversiteten kopplat till ängsmarken utreds vidare. Alléer Tre alléer finns i detaljplaneområdet idag. I den ena som går längs Halldalen, är lövträden planterade i dubbel rad. Allén börjar vis Säteriet och slutar vid Hallbäcken innan kvarnen. Flera av träden längs allén har drabbats av sjukdom. I den andra allén är lövträden planterade i enkel rad längs vad som tidigare utgjort en väg. Allén går parallellt med den första, ca 70 m väster ut. Den börjar strax söder om smedjan och slutar vid vägen som går parallellt med Hallbäcken. I områdets södra del finns en enkelsidig allé bestående av björkar. Utmed Halldalen, norr om planområdet står 5 ekar och 2 bokar som skyddas genom naturminnesmärkning. De är rester av en tidigare lövängsvegetation. Två naturminnesmärkta tallar finns också i närheten. En naturminnesmärkt gran står söder om planområdet. Dubbelsidig allé vid huvudentrén och enkelsidig allé vid Smedjan Nollalternativet Nollalternativet innebär inga större förändringar. Ängen riskerar att växa igen och bli till skog över tid vilket medför en oönskad homogen natur i grönkilens spridningskorridor. Områdenas rekreativa värden bedöms inte tas tillvara då Hall är svårtillgängligt med förhållandevis okända rekreativa värden. Den biologiska mångfalden i området och spridningskorridoren förblir intakt. Föreslagen exploatering Spridningskorridor för grön kil Den del som kommer att tas i anspråk utgörs i huvudsak av äng, skogsbryn, väg och bebyggelse. Spridningskorridorens utbredning är grovt markerad i kartan och berör en mindre del som inte bedöms påverka kilens sammanhängande struktur eller helhet, dess landskaps- Sida 15 av 28 eller tidsaspekt. Negativa konsekvenser ur sociala, ekologiska och samhällsekonomiska aspekter bedöms inte heller uppstå i och med anspråkstagandet av området. Av vikt för en spridningskorridors funktion är bl.a. dess bredd och inslag av olika naturtyper. Spridningskorridoren som ligger inom detaljplanens gräns lämnas obebyggd och markeras som prickad kvartersmark som förhindrar uppförande av byggnader. Området tillgängliggörs för allmänheten med kopplingar till och från området via gång- och cykelväg. Den del av spridningskorridoren som ingår i planförslaget ligger inte inom någon av kilens värdekärnor som är särskilt värdefulla för växt- och djurlivet. Kontakten med stranden bibehålls och planens genomförande anses bidra till att den gröna kilen blir mer tillgänglig för allmänheten. Att människor i regionen har god tillgång till gröna kilar bidrar till uppfyllning av ett av planeringsmålen i Regionala utvecklingsplanen för Stockholmregionen 2010 (RUFS). Alléer Ett par alléträd längs Halldalen kommer att behöva fällas för att göra plats åt vägen. Samtliga av områdets alléer och minnesmärkta träd bevaras i planen. Däremot är flera av träden i allén längs Halldalen drabbade av sjukdom. Om det behövs ersätts den sjuka allén genom plantering av nya träd. Ängsmark och skogsmark I och med förslaget ianspråktas stora delar av ängsmarken i de södra delarna och ett skogsbryn i planens östra del. framtida naturinventering får vidare bedöma konsekvenserna av intrånget som sker i planens södra delar. Ursprungligt/tidigare exploateringsalternativ Naturvärden i området påverkas genom att ängsmark, skogsbryn och högvärdig jordbruksmark tas i anspråk till förmån för bostadsbebyggelse. Grönkilen går i områdets sydligaste del och bebyggelse i form av småhus och flerbostadshus uppförs inom kilens avgränsning. Områdets alléer behöver tas ned i och med planförslaget. Påverkan strandskydd Strandskyddet ska långsiktigt trygga medborgares tillgång till strandområden genom allemansrätten. Dessutom ska strandskyddet bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. För att tillgodose syftena är det enligt huvudregeln förbjudet att inom strandskyddsområden vidta vissa åtgärder, bl.a. att uppföra nya byggnader. Det skyddade området är normalt 100 meter från strandkanten både på land och i vattenområdet. I Miljöbalkens 7 kap §18c.Som Sida 16 av 28 särskilda skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet får man beakta endast om det område som upphävandet eller dispensen avser: 1. redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften, 2. genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen, 3. behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området, 4. behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området, 5. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området, eller 6. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse. Från Igelstaviken råder strandskydd på 100 meter. Från Marsjön rinner vattnet via Hallbäcken ut i Igelstaviken. Bäcken rinner genom åkermark och annan öppen mark för att sedan passera genom planområdets norra del i öst-västlig riktning. Beslut om införande av generellt strandskydd i Södertälje kommun fattades den 28 februari 1980. Hallbäcken omfattas inte av detta generella strandskydd. Kommunens bedömning är att eftersom strandskyddet inte har upphävts så återinträder inte heller strandskyddet enligt 7 kap. 18 g § Miljöbalken. Omedelbart väster om detaljplaneområdet och söder om smedjan finns ett mindre avvattningsdike. Enligt bedömning omfattas inte diket av strandskydd på grund av dess ringa utbredning. Nollalternativet Nollalternativet innebär inga förändringar i förhållande till strandskyddszonen. Föreslagen exploatering En mindre del av strandskyddet föreslås upphävas till förmån för bostadsbebyggelse med hänsyn till punkt 2 MB kap 7 § 18c. Det vill säga att marken är redan avskild från området närmast strandlinjen genom befintlig bebyggelse. Sida 17 av 28 Område där strandskyddet upphävs Föreslagen exploatering En liten del av strandsskyddszon tas i anspråk som tomtmark. Detaljplanen upphäver här strandskyddet men planbestämmelser införs för att behålla strandskyddszonskaraktären: marken får inte förses med byggnad, inte hårdgöras och nivåer får inte förändras. Lov krävs för samtliga byggnadsverk. Området är så litet att livsvillkoren för djur eller växtarter inte anses förändras väsentligt. Åtgärdet bedöms inte strida mot strandskyddets syften eller påverka allmänhetens tillgänglighet till strandområdet negativt. Detaljplanen bedöms tvärtom påverka allmänhetens tillgänglighet till strandområdet positivt i och med att en allmän väg, en gång- och cykelväg och allmänt tillgängliga passager anläggs. Schaktmassorna längs stranden utreds och tas omhand på lämpligt sätt i samband med detaljplanen. Ursprungligt/tidigare exploateringsalternativ Bebyggelse förläggs utanför strandskyddzon. Påverkan klimat En bostadsutveckling genrerar ett ökat transportbehov och i sin tur mer utsläpp och klimatpåverkan. Hall ligger med ca 5,5 km till den kommersiella servicen i Södertälje centrum och ca 2,5 km till pendeltåget och Östertälje station. Från stationen går bussar mot Södertälje centrum och de övriga stadsdelarna i kommunen samt till andra destinationer som Nykvarn, Botkyrka och Liljeholmen. Buss 783 trafikerar sträckan Hall – Östertälje station med en till en halvtimmestrafik beroende av veckodag och rusningstider. Med ett tillskott av 400-450 bostäder är det sannolikt att trafikmängden kommer att öka markant i området och så även trafikbelastningen på Nynäsvägen som beräknas öka med ca 1 000 bilrörelser/dygn. Det Sida 18 av 28 är även troligt att kollektivtrafikförsörjningen till området ökar med det utökade befolkningsunderlaget. Idag är förbindelserna till Hall bristfälliga och området är svårtillgängligt för gång- och cykeltrafik. Mellan Östertälje station och Hall går Nynäsvägen som i aktuell sträckning saknar trafikseparerad gång- och cykelväg. I kommunens cykelplan från 2013 finns förslag på att bygga ut gång- och cykelväg mellan Hall och Östertälje station. Nollalternativet Ingen förändring i antal fordonrörelse i området kan påvisas och området fortsätter att vara otillgängligt med gång- och cykel och med ett begränsat antal bussavgångar till och från Hallanstalten. Föreslagen exploatering Detaljplanen utformas så att bussförbindelse kan trafikera området. Vägbredder, svängradier och utfartsförbud på huvudgatan etc. anpassas så att en buss både kan vända inne i området/alternativt vid Hallanstaltens entré och så att den kan passera igenom området. Det utökade underlaget av personer bedöms ge goda möjligheter för att en utökad turtäthet, mellan framförallt Hall och Östertälje station, och en eller flera nya hållplatser inom området ska kunna komma till stånd. Turtätheten är avhängig befolkningsunderlaget i området och med en attraktiv bussförbindelse kommer en större andel av de boende att välja kollektiva transportmedel. Den utökade bostadsexploateringen leder till en ökad trafikmängd i området och det ökade transportbehovet kommer att generera mer utsläpp trots att bilarna i framtiden spås vara mer fossilbränslefria. Utsläppen och där med klimatpåverkan, bedöms öka i samband med föreslagen exploatering. Förslaget skapar förutsättningar för gång- och cykel trafikanter genom GC-vägar inom området och är anpassad efter kommunens målsättning att bebygga en trafikseparerad GC-väg längs Nynäsvägen som beskrivs i den antagna cykelplanen från 2013. Ursprungligt/tidigare exploateringsalternativ Den alternativa utbyggnaden av området omfattar ca 500-600 bostäder och kommer att bidra till fler bilrörelser, ökade utsläpp och således påverkan på klimatet. Omfattningen av bostäder ger ett större underlag för kollektivtrafiken och skapar bra förutsättningar för SL att dra en busslinje genom området. Närhet till hållplatser är en attraktivitetsfaktor för kollektivtrafiken och det ursprungliga förslaget erbjuder kortare avstånd till busshållsplatser för fler bostäder än planförslaget. Underlaget för övrig service är också större men bedöms inte vara stort nog för lokal handel som annars kan bidra till färre resor i området. Däremot kan underlaget ge förutsättningar för kommunal service i form av både skola och förskola inom området. Sida 19 av 28 Påverkan markresurser Sydöstra delen av planområdet med en yta av cirka 6,3 ha mark är klassificerad som högproduktiv åkermark av den värdefullaste klassen som finns i Södertälje och Stockholms län (klass 5 av 10) i landet som helhet, enligt gradering av åkermark i Stockholms län 1976. Cirka 0,6 ha av ytan ligger på åkern norr om vägen mellan säteriet och den gamla bytomten och används för jordbruk idag. Ytterligare cirka 0,3 ha åkermark kommer att tas i anspråk för vägbreddning. Behovet av lokal- eller närodlad mat kommer med all sannolikhet att öka i framtiden. Det är viktigt att värna om jordbruksmarken så att beroendet av att importera livsmedel inte ökar. Ett rikt odlingslandskap är även en resurs för ekologiska värden som är viktiga för ett hållbart samhälle. Det är därför mycket viktigt att bibehålla jordbruksmark i konkurrens med annan markanvändning och Miljöbalkens hänsynsregler poängterar att jordbruk är av nationell betydelse. I både miljöbalken och i Översiktsplanen står att brukningsvärd jordbruksmark endast får tas i anspråk om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Nollalternativet Med förutsättningen att gällande arrendeavtal fortlöper kommer marken i huvudsak att användas på samma sätt som idag. Jordbruksmarken söder om vägen i öst-västlig riktning befaras växa igenom med sly då området anses vara olönsamt att odla av nuvarande markägare. Föreslagen exploatering Kvartersmarken inom förslaget förläggs på ca 6,3 ha jordbruksmark varav 0,6 ha aktivt brukas idag. Den föreslagna exploateringen innebär att andelen jordbruksmark i området minskar till förmån för bostäder. I förslaget har den omfattande kulturmiljön och värdet av jordbruksmark balanserats mot behovet av att komma upp i en kritisk massa för bostäder som skapar underlag för kollektivtrafik och ett hållbart bostadsområde ur ett koldioxidutsläppshänseende. Bostadsbebyggelsen är till största del belägen på mark som inte odlas idag och en omfattande del har karaktär av äng snarare än jordbruksmark. Ursprungligt/tidigare exploateringsalternativ Förslaget innebär att ytterligare jordbruksmark tas i anspråk för bostäder. Den befintliga vägen i öst-västlig riktning justeras norr ut och förläggs på jordbruksmark och inskränker på en stor sammanhållen jordbruksenhet som brukas idag. En större jordbruksenhet som brukas idag ianspråktas för bostadsutveckling i områdets norra del. Sida 20 av 28 Sammanvägd bedömning Region Södertälje är en del av den snabbt växande Stockholmsregionen där behovet av bostäder är stort och ständigt ökande. Enligt RUFS (regional utvecklingsplan för Stockholm) ska bostadsområden beläggas i kollektivtrafiknära lägen och koncentreras till redan ianspråktagen mark för att spara gröna värden och hålla nere utsläppen. Hall ligger inom cykelavstånd till Östertälje station och har goda möjligheter att försörjas med kollektivtrafik. Bostadsområdet planeras i en rik kulturmiljö där det redan i dag finns bostadsbebyggelse men området som helhet är starkt präglat av Hall anstalten. En bostadsutveckling i Hall bidrar med ett sjönära boende i sydvästläge som bidrar till ett attraktivt och varierat bostadsutbud i regionen och kommunen och bedöms därför som viktigt ur ett regionalt perspektiv. Södertälje är en utsedd värdekärna i Stockholms län där det är uttalat att en större del av den tillkommande bostadsbebyggelsen samt arbetsplatser ska beläggas. Kulturmiljö Hall är ett riksintresse och mycket intressant ur ett kulturhistoriskt perspektiv. För att områdets historiska funktion och betydelse ska kunna avläsas behöver så många komponenter som möjligt sparas och samband mellan viktiga enheter bevaras. Förslaget är i stor utsträckning anpassat för att bevara sambanden i området både vad gäller bebyggelse och vägstruktur och för att framhålla de kulturhistoriska miljöerna och deras läsbarhet. I och med förslaget rivs en ekonomibyggnad (ladugård) då den bedöms allt för svår att bevara och rusta ur ett ekonomiskt perspektiv och öppen, tidigare brukad odlingsmark, byggs på vissa delar igen. Bedömningen är att de stora sambanden och tillräckligt många komponenter bevaras för att området fortsatt ska vara en rik kulturmiljö som förmedlar kunskap om Halls historia. Komponenternas skydd förstärks i och med detaljplanen då fornlämningar planläggs som natur eller park och den kulturhistoriskt intressanta bebyggelsen får varsamhetsbestämmelser, skyddsbestämmelser och rivningsförbud samt omges av mark som inte får bebyggas. Natur Planområdet består av en varierad natur som innefattar bebyggelse, jordbruksmark, skogsbryn och äng. Hittills har ingen extra värdefull vegetation identifierats undantaget tre alléer och några värdefulla större äldre träd. Alla dessa får bevarandebestämmelser i planen. En kompletterande naturinventering ska göras inför granskningsskedet. Konsekvenserna för naturvärdena kan beskrivas mer ingående efter att inventeringen är gjord. En del av planen ingår i en utkant av en spridningskorridor för en grön kil. Påverkan på grönkilen anses vara ringa då en mycket liten del av spridningskorridoren berörs av planen och denna mark i sin tur planläggs som kvartersmark som inte får bebyggas. Utifrån den kunskap som finns om Sida 21 av 28 områdets förutsättningar idag står en bostadsutveckling inte i strid med naturintresset i området. Strandskydd Föreslagen bebyggelse ligger till allra största del utom strandskyddet för Igelstaviken. Vissa mindre delar av strandskyddet föreslås upphävas med hänvisning till att marken redan är avskild av befintlig bebyggelse pkt 2 MB 6 kap 18§C. En liten del av strandsskyddszon tas i anspråk som tomtmark. Detaljplanen upphäver här strandskyddet men planbestämmelser införs för att behålla strandskyddszonskaraktären: marken får inte förses med byggnad, inte hårdgöras och nivåer får inte förändras. Lov krävs för samtliga byggnadsverk. Området är så litet att livsvillkoren för djur eller växtarter inte anses förändras väsentligt. Åtgärdet bedöms inte strida mot strandskyddets syften eller påverka allmänhetens tillgänglighet till strandområdet negativt. Detaljplanen bedöms tvärtom påverka allmänhetens tillgänglighet till strandområdet positivt i och med att en allmän väg, en gång- och cykelväg och allmänt tillgängliga passager anläggs. Schaktmassorna längs stranden utreds och tas omhand på lämpligt sätt i samband med detaljplanen. Klimat Nya bostäder innebär per automatik en ökad trafikmängd oavsett var den tillkommer. I planförslaget är vägstrukturen anpassad för att möjliggöra flera olika lösningar för kollektivtrafiken att trafikera området. Planförslaget möjliggör för 400-450 nya bostäder vilket utgör ett bra underlag för busstrafik och som motiverar en ökad turtäthet. Förslaget bedöms därför leva upp till både regionala och kommunala mål om att bostäder bör uppföras där förutsättningar för god kollektivtrafik finns. Markresurser I området finns högvärdig jordbruksmark med den högsta klassningen (5 av 10) i stockholmsregionen. De högst klassade åkermarkerna (8-10/10) återfinns i Skåne. I övrigt anses Skåne och Blekinge samt Sörmland och Mälardalen vara av högre bördighet än resterande Sverige med några undantag för kommuner söder om Vänern. Södertälje är i sin tur en av Stockholms läns största jordbrukskommuner samtidigt som den är en regional utvecklingskärna(utsedd i RUFS regional utvecklingsplan för Stockholm) dit bostadsbebyggelse och arbetsplatser ska centreras. I kommunens översiktsplan beskrivs att den största delen av den mest värdefulla åkermarken ligger i kommunens södra delar. Vidare beskriver planen att jordbruket ska bibehållas i konkurrens med annan markanvändning för att motverka behovet av import och skapa förutsättningar för lokal- och närodlat. Hall är beläget i ett förhållandevis centrumnära läge och bedöms i denna MKB och i planarbetet kunna övervägas för bostadsbebyggelse, och bidra till RUFS vision, i sammanhanget att Sida 22 av 28 jordbruksvärdena tillvaratas och utvecklas på landsbygden i kommunens övriga delar. Av de delar som brukas idag ianspråktas ca 0,6 ha för att bostadsutvecklingen ska nå en kritisk massa som utgör ett tillräckligt underlag för kollektivtrafiken att trafikera området. Medan 0,3 ha tas i anspråk för breddning av vägen. De resterande ytorna som är utsedda som åkermark brukas inte aktivt idag då de har bedömts som svårbrukade och olönsamma på grund av norrläge och för små enheter, men är utpekade som jordbruksmark i länsstyrelsens kartering från 1976. Sida 23 av 28 Miljökvalitetsmålen Riksdagen har beslutat om en samlad miljöpolitik för ett hållbart Sverige. Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Utöver generationsmålet finns 16 nationella miljökvalitetsmål med preciseringar samt etappmål. De 16 nationella miljökvalitetsmålen 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Länets prioriterade miljömål Inom ramen för den regionala miljömålsdialogen har sex av de 16 nationella miljömålen som ska nås till år 2020 valts ut för prioriterade insatser i länet. • Begränsad klimatpåverkan • Frisk luft • Giftfri miljö • Ingen övergödning • God bebyggd miljö • Ett rikt växt- och djurliv I detta underlag till MKB behandlas miljömål 1, 2, 8, 9,10, 12, 13,15. Sida 24 av 28 Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft ”..Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturmiljövärden inte skadas”. Exploateringen skapar förutsättningar för kollektivtrafik att försörja området genom ett tillräckligt bostadsunderlag och infrastrukturella förutsättningar som hållplatslägen och vägbredd. Området planeras för småhus och flerbostadshus och bilanvändningen kommer att öka i området och så även utsläpp av växthusgaser som kommer påverka det lokala klimatet negativt. I den fortsatta planeringen kan även åtgärder som energieffektiva hus, klimatsmarta energilösningar och gemensamma transporter så som bilpooler belysas för att begränsa klimatpåverkan och bidra till en frisk luft. Levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet och hav i balans samt levande kust och skärgård: Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas… Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag… Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Planen verkar för ovanstående mål genom att tillgängliggöra Hall och dess friluftskvaliteter i anslutning till Igelstaviken för både boende och besökare. Föreslagen bebyggelse ligger till allra största del utom strandskyddet för Igelstaviken som i övrigt inte ingår i avgränsningen för planen men som påverkas ändå på olika sätt. Vissa mindre delar av strandskyddet föreslås upphävas med hänvisning till att marken redan är avskild av befintlig bebyggelse. Genom att i stor utsträckning bibehålla strandskyddet värnas både växt- och djurliv som lever i anslutning till vattnet. Vid en hård bedömning av målet om levande sjöar och vattendrag kan upphävandet av strandskyddet anses verka mot måluppfyllelsen. Södertälje och stockholmsregionen befinner sig i stark tillväxt och bostadsutveckling i attraktiva lägen är starkt efterfrågat i regionen. Sjönära boende i ett område med tillgång till Sida 25 av 28 kollektivtrafik är ett bra komplement till de bostadsutbud som Södertälje idag erbjuder sina invånare och kan bidra till en större mångfald i kommunen. Levande skogar, rikt odlingslandskap och ett rikt växt och djurliv "Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas… Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt. Arternas livsmiljöer och ekosystemen ska värnas…Människor skall ha tillgång till en god natur och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd…Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks”. Planområdet inbegriper en del skog, men å andra sidan gränsar det till både skogsmark och en grönkil med varierad natur. Planförslaget verkar varken för eller emot målet om levande skogar. Däremot tillgängliggörs skogen för fler personer och dess rekreativa värde ökar i och med att fler kan ta sig dit både med bil och via gång- och cykelvägar. Planförslaget ianspråktagande av skogsbryn bedöms inte påverka skogen och dess växt- och djurliv. Stora delar av planområdet är jordbruksmark och ängsmark varav ca 4,5 ha jordbruksmark (enligt länsstyrelsens gradering av åkermark från 1976). 0,9 ha brukas idag, 3 ha ligger i träda medan resten används som betesmark. Att bebygga nämnda mark går emot målet om ett rikt växt- och djurliv men hittills har ingen unik flora eller djurliv identifierats på platsen. En naturinventering ska göras för att vidare undersöka växt och djurlivet. På platsen sparas stora delar av sammanhållen jordbruksmark och delar av ängsmark utspritt i området som gör att djur och växtliv som lever i dessa sorts marker kommer att kunna vara kvar i området och att den biologiska mångfalden i Hall inte inskränks i lika stor utsträckning. God bebyggd miljö ”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas”. Den föreslagna exploateringen går till viss del emot men verkar framför allt för miljömålet för en god bebyggd miljö. Platsen är belägen 2,5 km från Östertälje pendeltågsstation och ligger i anslutning till Hallanstalten och Igelstaverket samt andra större arbetsplatser i Södertälje. Ur ett regionalt perspektiv bedöms platsen vara lämplig för bostäder då det ligger i ett attraktivt vattennära läge med förutsättningar för god kollektivtrafik. Södertälje är en av sju utpekade regionala kärnor där bostäder och arbetsplatser ska förläggas i regionen. Sida 26 av 28 De boende på platsen får tillgång till rekreation, naturupplevelser och ett boende i en vacker kulturmiljö. Området tillgängliggörs även för besökare genom att gång- och cykelvägar inom planområdet och till den regionala grönkilen upprättas. För att gång- och cykelvägen ska fylla sin funktion krävs att kommunen anlägger en trafikseparerad gång- och cykelväg i enlighet med cykelplan 2013, så att Hall kopplas ihop med övriga Södertälje. Förslaget skapar förutsättningar för kollektivtrafik med ett tillräckligt stort antal bostäder och med infrastruktur som är anpassad för flera olika lösningar för bussar i området. Kulturmiljön i området värnas då samtliga fornlämningar av vikt för kulturmiljön planläggs inom detaljplaneområdet som park eller natur med syfte att öka det juridiska skyddet. Byggnaderna får varsamhetsbestämmelser, skyddsbestämmelser, rivningsförbud och omges av mark som inte får bebyggas. Detta gäller all kulturhistoriskt intressanta bebyggelse med undantag för ekonomibyggnaden (ladugården) som av ekonomiska skäl, inte bedöms kunna bevaras. Ladugården är ett av två utpekade landmärken i området och valet att ej bevara denna kan anses gå emot målet om god bebyggd miljö. En mindre del av ett äldre öppet odlingslandskap avses även att bebyggas, vilket kan försvåra läsbarheten av det kulturhistoriska landskapet. Alla övriga kulturhistoriska komponenter bevaras och de intressanta sambanden som visar på platsens tidigare funktion sparas och förstärks i och med planens bebyggelsestruktur med tydliga axlar i nord-syd och öst-väst. Förslaget innebär en målkonflikt där nya bostäder i attraktiva lägen som medför en god och hälsosam miljö ställs mot biologisk mångfald och andra gröna värden. Förslaget ianspråktar jordbruksmark som inte brukas idag då de anses vara för små och skuggiga enheter, ängsmark och en del skogsbryn. Strandskyddet förslås upphävas i begränsad omfattning kring Igelstaviken. De rekreativa, sociala och naturliga värdena kring vattnet sparas och tillgängliggörs för flera att upptäcka och uppleva i och med exploateringen. Sida 27 av 28 Medverkande konsulter: Linda Sjögren, NAI Svefa Kristina Sandberg, NAI Svefa Bilderna är tagna av Linda Sjögren. SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Plan Urban Dahlberg Plan- och Bygglovschef Sida 28 av 28 Alvin Mielli Planarkitekt Sam hällsbyggnadskont oret PLAN ROGRAM Dnr 2009- 00058- 214 Det alj plan för H ALL 4 :3 inom Öst ert älj e i Södert älj e Godkänt dokument - Martin Mansell, Samhällsbyggnadskontoret Södertälje, 2014-02-26, Dnr 2009-00058 Upprät t ad 2010- 06- 09 PROGRAMSAMRÅDSHANDLI NG Rothug HALL 4:1 2 Kullen 1:28 1 Furutorp Hågelby gamla tomt Hågelby Björk- Fridhem udden Fruåker 4:5 1 4:6 1 Kriminalvårdsanstalt 4:3 1 Hallsfjärden GA:1 Va d ä r k om m una l pla ne r ing? Kommunen är ansvarig för att det finns en övergripande planeprogram, för hur området skulle kunna användas. planering som beskriver hur marken inom kommunen är Programmet skickas därefter ut på samråd till de sakägare, tänkt att användas. Det kan handla om var det är lämpligt boende och myndigheter som berörs. att bygga nya bostäder, handelsområden eller var det behövs nya vägar eller mer utbyggd offentlig service. Efter samrådet sammanställer man de tankar och kommen- Allt för att på ett bra och effektivt sätt använda den mark tarer (yttranden) som kommit in till kontoret i en samråds- som finns inom kommunens gränser, oavsett om den är redogörelse. Efter den sammanställningen bearbetar privatägd eller kommunalägd. kommunen planförslaget och ser om det är någonting som behöver undersökas mer, förbättras eller kompletteras. Det här arbetet sker både på en översiktlig nivå, där man tittar på och försöker planera för huvuddragen av utvecklingen i hela kommunen (översiktsplan), och mer lokalt genom så kallade detaljplaner. En detaljplan berör ett mindre område och ska ge en samlad bild av hur marken används idag och hur den är tänkt att förändras eller bevaras. Det är en process som grundar sig på lagstiftning; Pla nsa m rå d I den här fasen finns det ett mer genomarbetat och detaljerat förslag. En viktig del av förslaget är den plankarta med bestämmelser som kommer att reglera markanvändningen. Planförslaget ska precis som programhandlingarna skickas ut på samråd till de sakägare, boende och myndigheter som berörs. plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken (MB). Progra m sa m rå d Efter samrådet sammanställer man de nya tankar och Arbetet börjar med att samhällsbyggnadskontoret samlar kommentarer som kommit in i en ny samrådshandling. in information om området. Man tittar bland annat på grönområden, kommunikationer, karaktären på befintlig bebyggelse, mark och vatten samt teknisk försörjning som vatten och avlopp. Samhällsbyggnadskontoret tittar också över de behov som finns inom kommunen och det aktuella området, exempelvis elevunderlag för skolor och förskolor eller vägar och tekniska system, lokaler för industri och handel, bostäder och annat som kan vara intressant. Samtidigt tittar man också igenom de riktlinjer och beslut som finns inom kommunen som berör planering, exempelvis skydd av natur, tillgänglighet för funktionshindrade och säkerhet. Ut st ä llning Kommunen bearbetar återigen igenom planförslaget och ser om det behöver justeras. Efter eventuella ändringar ställer man ut förslaget i stadshusets entréhall för granskning. Utställningstiden ska vara minst fyra veckor. Samrådskretsen av sakägare, boende och myndigheter har möjlighet att lämna in synpunkter och de sammanställs sedan i ett utställningsutlåtande. Ant a ga nde & La ga k ra ft För att detaljplanen ska börja gälla måste Stadsbyggnadsnämnden ta ett formellt beslut om att planen ska antas. Tre veckor efter att Stadsbyggnadsnämnden beslutat att anta Med hjälp av den insamlade informationen utarbetar kommunen ett första och mer översiktligt förslag, detalj- planen börjar den gälla (vinner laga kraft) och det blir till exempel möjligt att ansöka om bygglov. Efter varje skede i planprocessen behandlas planen politisk i berörd nämnd (stadsbyggnadsnämnd eller kommundelsnämnd). PROGRAMSAMRÅD Programarbete 2 Planarbete PLANSAMRÅD UTSTÄLLNING Planarbete ANTAGANDE Ev revideringar Syft e t byggnadsnämnden, 2008-09-02, att ge samhällsbyggnads- Syftet med programmet är att utreda möjligheterna för ny kontoret i uppdrag, att upprätta ett program för fastigheten bostadsbebyggelse och ett nytt verksamhetsområde för 4:3 (Dnr: 008-884/260). båtvarv och båtvarvsrelaterad verksamhet. Tidiga re beslut och ut redninga r Allmänhetens möjlighet att lättare kunna ta del av områdets kulturmiljö och stranzon ska också undersökas. Att skapa förutsättningar att bygga fler bostäder till kommunens invånare är en viktig målsättning för kommunens arbete. Särskilt intressant är områden med närhet till vatten. Viktigt är också att skapa bra möjligheter för näringslivet att utvecklas i kommunen. Samtidigt ska den här typen av utveckling ske med hänsyn till den omkringliggande miljön och landskapsbilden. Cent ra la frå gest ä llninga r Hall har även tidigare varit ett intressant utredningsområdet för nya bostäder. Redan 1996 inkom den dåvarande fastighetsägaren med en förfrågan till kommunen om att utreda möjligheterna till ny bostadsbebyggelse. Beslut om att upprätta ett planprogram togs av stadsbyggnadsnämnden men arbetet sköts upp på grund av ytterligare utredningsbehov och lades sedan på is. År 2000 beslutade man om att återuppta ärendet och skickade ut programförslaget på samråd. På grund av behovet att fokusera på andra utbyggnadsområden inom kommunen avskrevs ärendet. Förutom de generella frågeställningarna som är viktiga vid planläggning (exempelvis vatten och avlopp, risker, Öve r gr ipa nde pla ne r och policys terräng mm) så finns särskilda frågor som är centrala för Här nedan sammanfattas de kommunala riktlinjer som är planläggning av Hall 4:3. centrala för utredningen av nya bostäder • Fornlämningar och kulturmiljö Översik t spla nen • Strandskydd Hall utpekas i Södertälje Översiktsplan (2004) som ett • Tillgänglighet och rekreation utredningsområdet för bostäder. I Översiktsplanen uttrycks • Båtvarvets miljöpåverkan även målsättningen att planera för attraktiva boenden i närheten till vatten. De här frågorna kommer att beskrivas utförligt längre fram i den här programhandlingen. I kapitlet om näringsliv och arbete poängteras också vikten av att det finns företagsområden i attraktiva lägen. Beslut om a t t ut reda H a ll 4 :3 Kommunen ska också sträva efter att antalet arbetstill- Fastighetsägaren för Hall 4:3 inkom sommaren 2008 med fällen ökar genom tillväxt av befintliga företag och genom en förfrågan till kommunen att utreda möjligheterna för nyetablering. ny bostadsbebyggelse på delar av fastigheten. Hall är även markerat som ett riksintresse genom den Wasa Yacht, som har båtverksamhet och båtuppläggning värdefulla fornlämningsmiljön och det kustanknutna i Pershagen idag, har visat intresse för att kunna utöka odlingslandskapet med starka historiska kopplingar. sin verksamhet. För att kunna göra det krävs ett större verksamhetsområde än de har idag och Hall ses som en Viktigt är också att beakta värdet och kvalitén av den möjlig och intressant ny placering. odlingsmark som ligger inom programområdet vid avvägning mot annan markanvändning. För att utreda om det är lämpligt att planlägga området för nya bostäder och båtvarvsverksamhet beslutade stads- 3 Gä lla nde det a lj pla ner Om rå de A Området är idag inte planlagt. För att kunna uppföra ny I det här området föreslås att ett verksamhetsområdet för sammanhängande bebyggelse krävs enligt lag att området båtvarv upprättas. Utbyggnad är tänkt att ske i två etapper. är planlagt med detaljplan. I första utbyggnadsetappen beräknas ca 34.000 kvm vatten och ca 16.000 kvm markyta tas i anspråk. Fullt utbyggt Folk hä lsopla n för Södert ä lj e I Folkhälsoplanen, antagen av kommunfullmäktige, kan verksamhetsområdet uppta ca 65.000 kvm vatten och 55.000 kvm markyta. uppmärksammas betydelsen av att skapa en bra fysisk miljö. Vikten av att bevara och utveckla grönområden och att göra dem tillgängliga för rekreation och fysisk aktivitet finns med som en central målsättning. Da gva t t enpolicy För att motverka att regn och smältvatten (dagvatten), som av olika orsaker blivit förorenat, släpps ut i Södertälje vattendrag har kommunen antagit en dagvattenpolicy (2001). Den ska användas som som underlag vid frågor som rör hantering av hur dagvatten ska ske. Programsamråd 3:e kvartalet 2010 Plansamråd 2:e kvartalet 2011 Utställning 4:e kvartalet 2011 Antagande 1:a kvartalet 2012 Om rå de B Ungefär en tredjedel av område B är utredningsområde för nya bostäder (se karta sid 7). Det är inom det här området som vi undersöker om det är möjligt att komplettera med ny bebyggelse. Pla ne r ingpr oce ss i t vå de la r Kommunen vill även i programmet undersöka möjlighe- Hall är utpekat som ett riksintresse för kulturmiljövård på terna att planlägga för att den befintliga småbåtshamnen grund av den värdefulla fornlämningsmiljön i kustnära ska kunna ligga kvar. läge samt det kustanknutna odlingslandskapet med starka historiska koppling. Därför är det viktigt att planlägg- Programsamråd 3:a kvartalet 2010 ningen av området hanterar både fornlämningsfrågan och Plansamråd 2:a kvartalet 2011 kulturmiljöfrågan på ett genomarbetat sätt. Utställning 4:e kvartalet 2011 Antagande 1:a kvartalet 2012 För att kunna göra det föreslår kontoret att man efter programmet delar upp programområdet i två detaljplaner. En stor plan, för alla de delar av programområdet där det finns fornlämningar och en mindre plan i nordvästra hörnet där båtvarvsverksamheten är tänkt att placeras (se kartan nästa sida). För ut sä t t ninga r och för sla g I den här delen av programmet följer en beskrivning av områdets karaktär och historia. Därefter beskrivs de utbyggnadsförslag av båtvarv, bostäder och småbåtshamn som finns för området. Det här gör det möjligt att mer djupgående utreda vilka Lä gesbest ä m ning och a rea l konsekvenser planläggning av de centrala delarna av Hall Hela programområdet är ca 65 hektar stort. Utrednings- leder till när gäller fornlämningar och kuluturmiljö. Det är området för bostäder är ca 25 hektar och utredningsom- viktigt att konsekvensanalysen görs ur ett helhetsperspektiv, rådet för båtvarvsverksamhet ca 15 hektar. Stora delar av att man lyfter blicken från de enskilda fornlämingarna och programområdet kommer med andra ord att fortsätta vara ser dem som en del av ett större fornlämningsområde. För antingen åkermark eller skogsmark. att kunna göra det får område B inte vara för litet. Pla t sens hist oria Södertälje kommun täcker ett område som historisk sett har 4 Rothugge HALL 4:1 2 Kullen A 1:28 1 Furutorp Hågelby gamla tomt Hågelby Björk- Fridhem udden Fruåker B 4:5 :5 1 4:6 4 :6 1 Kriminalvårdsanstalt 4:3 1 Hallsfjärden GA:1 Skiss: Föreslagen indelning av området efter programsamrådet (se ”Planeringsprocess i två delar”). haft ett strategiskt läge intill farleden mellan Mälaren och antingen gjorde krigstjänst eller arbetade inom ämbetena Östersjön. Den bördiga jorden och den strategiska place- stora jordegendomar (säterier). Ofta uppfördes även stora ringen längsmed farleden, vilket var mycket fördelaktigt och praktfulla gårdar. Många av de tidigare självägande för handelsutbyten, gjorde att området tidigt bosattes av bönder på platsen blev ofta arrendatorer eller bortkörda människor. från sina gårdar. Arkeologiska fynd som gjorts väster om Håga är daterade Under 1660-talet uppförde Lars Sparre säteriet i Hall. Ett till stenåldern och vittnar om miljöns betydelse som av hemmanen kom att ingå i säteribildningen medan de två boplats. I området kan man även hitta gravrösen och andra låg kvar på sina ursprungliga platser och kallades boplatslämningar från bronsåldern liksom spår från den Bondehall. 1719 brändes Hall ned av ryssarna men gården bebyggelse som fanns här under medeltiden. Första byggdes upp under den nya ägaren, von Schewen. Den gången Hall omnämns i skrift är 1331 då byn bestod av tre timrade kvarnbyggnaden som uppfördes under den här hemman (gårdar med tillhörande jordbruksfastighet och tiden finns fortfarande kvar idag och är i gott skick. Fram boende). till 1920-talet var Hall en av de fem stora gårdarna som dominerade stadsdelen Östertälje. Under stormaktstiden på 1600-talet var kontanta pengar en bristvara i Sverige på grund av de kostnadskrävande I slutet av 1800-talet öppnades en uppfostringsanstalt för krigen. För att klara av krigen erbjöds de adelsmän som så kallade ”vanartiga” barn i området. Den utvidgades 5 under början på 1900-talet och 1940 ovandlades det till Inom programområdet finns en fastighet som avstyckats fängelse. Anstalten har sedan, i olika omgångar, byggts ut från Hall 4:3. och renoverats. Befi nt lig bebyggelse N a t ur och la ndsk a p Anstaltens bebyggelse och anläggningar dominerar idag Hall ligger i en dalgång angränsande till Hallsfjärden området när man kommer in i via infarten från Nynäs- i öster. Det omkringliggande landskapet är typiskt för vägen. Det beror dels på att anstalten i sig är stor men Södermanland; ett sprickdalslandskap med förkastnings- även på att terrängen runt omkring består flack mark utan branter, omväxlande långsträcka dalgångar och odlings- någon högre vegetation. marker som breder ut sig mot vattnet (i det här fallet Hallsfjärden). I de västra delarna av planområdet finns ett antal bostadshus i form villabebyggelse och i den södra delen av planom- Planområdet avgränsas i norr av Nynäsvägen som slingrar rådet finns radhusbebyggelse som uppfördes som arbetar- sig fram på en hög brant. I söder avgränsas planområdet bostäder för de som arbetade på anstalten. av ett stort sammanhängande skogsområde. Det finns även bebyggelse kvar från den period när det För att begränsa utbyggnaden på åkermark, som är en bedrevs jordbruksverksamhet i anstaltens regi. viktig naturresurs, är utbyggnadsområdet för nya bostäder till störst del lokaliserat till det område där det redan idag Ut redningsom rå den för bå t va rv, nya bost ä der finns bostäder. Det föreslaga verksamhetsområdet för och sm å bå t sha m n båtvarvet tar en del av jordbruksmarken vid infarten i Med det här programmet vill kommunen undersöka möjlig- anspråk. heterna att etablera ett verksamhetsområde för båtvarv, nya bostäder och planlägga för en mindre småbåtshamn Vägen som går genom området, från avfarten till radhus- (se karta sid 7). området, är kantad av en fin allé. De stora ekarna vid infarten och allén ger tillsammans en fin karaktär till Båtvarvsverksamhet (A) området. Den nya bebyggelsen bör på ett bra sätt ta till Verksamhetsområdet för båtvarv är placerat i den vara på de här två elementen i landskapet. nordvästra delen av Hall 4:3 för inte påverka kultumiljövärdena, samt för att minimera omfattande markarbeten. M a rk ä goförhå lla nden och boende Specialfastigheter AB äger fastigheten Hall 4:3 och deras Huvudverksamheten kommer bestå av vinterförvaring av största hyresgästen är kriminalvårdsanstalten. Tidigare båtar i stora hallar. Utöver det tillkommer verksamheter utnyttjade anstalten även marken runt utanför själva i form av motorverkstad, båtreparationer, båttvätt samt anstaltsområdet men numera sker all verksamhet inom försäljning av båtar och båttillbehör. Visst arbete med anstaltens väggar. Fastighetsägaren är därför intresserad glasfiber kommer att ske. Förbrukningen av polyester av att undersöka möjligheterna att använda de andra förväntas ligga på max 800 kilo per år. Ingen bränslehan- delarna av fastigheten till bostäder. tering eller fullskalig båtproduktion är planerad. Uppförande av kaj och bryggor för båtplatser behövs samt De bostäder som finns inom fastigheten, fristående villor lyftanläggningar för iläggning och upptagning av båtar. och radhus, hyrs ut fastighetsägaren. De små sommarhusen längsmed vattnet arrenderas ut. Totalt bor idag cirka Första utbyggnadsetappen beräknas uppta ungefär 34.000 40 personer inom planområdet (interner på anstalten inte kvadratmeter vattenyta och 16.000 kvadratmeter markyta. inräknade). Fullt utbyggt kan verksamhetsområdet maximalt uppta 6 Rothug HALL 4:1 2 Kullen A 1:28 1 Furutorp Hågelby gamla tomt Hågelby Björk- Fridhem udden Fruåker 4:5 1 4:6 1 Kriminalvårdsanstalt 4:3 1 Hallsfjärden C B GA:1 Skiss: Utredningsområden för A) båtvarv B) bostäder C) småbåtshamn 65.000 kvadratmeter vatten och 55.000 kvadratmeter I utredningen ska framgå vart, inom utredningsområdet, markyta. det är möjligt att placera ny bebyggelse och hur stor exploatering som är möjlig. Utredningen ska även ge riktlinjer Det är idag svårt att avgöra hur stor vattenyta respektiva för placering och utformnig av ny bebyggelse. markyta som är möjligt att planlägga för båtvarvsverksamhet. Men räknat med den yta som krävs för för att Innan kulturmijlöutredningen är gjort så är det svårt att klara full utbyggnad bör en miljökonsekvensbeskrivning avgöra exakt hur många nya bostäder det kan handla om. upprättas. Men ett rimligt antagande är att det rör sig om cirka 40-80 nya bostäder. Ny bostadsbebyggelse (B) Med programmet önskar kommunen även utreda möjlig- Planlägga för befintlig småbåtshan (C) heterna att etablera ny bostadsbebyggelse i Hall. Det Inom programområdet finns idag en liten småbåtshamn område som kan vara möjligt att antigen förtäta och/eller och programmets inriktning är att den ska kunna ligga bygga ut är markerat på kartan ovan med ett B. kvar även i framtiden. Om det är möjligt bör man även se Utredningsområdet för nya bostäder ligger inom ett över möjligheterna att utöka småbåtshamnen något för att området med högt kulturmiljövärde och riksintresse. kunna erbjuda båtplatser även till de nya boende. Därför ska en kulturmiljöutredning tas fram till planskedet. 7 HAL Kullen Furuto Hågelby gamla tomt Hågelby Fruåker 4:5 1 4:6 1 Kriminalvårdsanstalt 4:3 1 Hallsfjärden Bild: Utdrag ur kommunens kartdatabas 2010-05-24 Vatten Strandskyddslinje Odlingsmark Fastighetsgräns Öppen gräsyta Väg Barrskog Traktorväg Lövskog Gång- och cykelväg Sankmark Fornlämning 8 Vattendrag Ledning Fornlä m ninga r, rik sint ressen och k ult urm ilj ö genom 100 meter strandskydd. Syftet med strandskyddet Hall är utpekat som ett riksintresse för kulturmiljövård är att trygga allmänhetens möjligheter till friluftsliv och genom den kustnära fornlämningsmiljö som finns i bevara livsmiljön för det djur- och växtliv. Strandskyddet området. I området finns bronsålderslämningar och flera är fastställt av Länsstyrelsen. järnåldersgravfält. Från mer modern tid är det säteriverksamheten och de lämningar som finns kvar från Att planera för ny båtvarvsverksamhet inom strandzonen åkerbrukskolonin som är viktiga delar av riksintresset och medför en inskränkning av allmänhetens tillgång till den kulturmiljön. delen av strandzonen där den föreslås ligga. Att Södertälje kommun ändå anser att planläggning för ett nytt verksam- Att området är markerade som riksintresse betyder att hetsområde är rimligt grundar sig på att båtvarvsverksamhet platsen ska skyddas mot ingrepp eller åtgärder som kan måste ligga vid vatten och att det idag inte finns någon innebära ”påtaglig skada” (3 kap. 6 § Miljöbalken). Ett annan bra lokalisering vid vatten i kommunen. Verksam- riksintresse ger även en signal om att Länsstyrelsen eller hetsområdet är också placerat så nära järnvägsbron som staten kan gå in och upphäva kommunala beslut, om man möjligt för att minimera störningarna. inte anser att kulturvärdena blivit tillräckligt beaktade. En utveckling och utbyggnad av Hall-området, med nya Inom programområdet finns även 5 ekar, 2 bokar och en bostäder och verksamhetsområde, gör det möjligt att tall som skyddas genom naturminnesmärkning. Denna förbättra och bygga ut vägar samt gång- och cykelstråk. skyddsform liknar naturreservat men omfattar normalt Så även om just området för båtvarvet inte kommer vara bara vissa naturföremål eller mycket små områden. tillgänligt för allmänheten så kommer de andra delarna av strandzonen öppnas upp mer för allmänheten vid ny Det här betyder att det är viktigt att man i planeringsar- etablering. betet aktivt analyserar vilka positiva och negativa effekter en utbyggnad kan ha på fornlämningarna i området och Syftet med strandskyddet är inte bara att trygga allmän- den kulturmiljö som platsen utgör. För att på ett bra sätt hetens möjligheter till friluftsliv utan finns även till för att kunna göra det föreslår kontoret att planläggningen delas bevara en bra livsmiljö för djur- och växtlivet. Därför är upp i två delar efter programsamrådet (dvs två olika detalj- det viktigt att även belysa hur båtvarvet påverkar miljön i planer) samt att planen för del B (se karta) kompletteras strandzonen. med en utredning som ger underlag och riktlinjer för hur området ska utformas för att inte skada riksintresset. Att flytta båtvarvet från Pershagen till Hall har två viktiga miljövinster. Dels blir det möjliggör att sanera den Det är viktigt att poängtera att en utbyggnad av Hallom- förorenade marken där båtvarvet ligger idag och det blir rådet kan vara positiv ur kulturmiljösynpunkt, men att även möjligt att etablera ett nytt området för båtvarv enligt det måste ske på ett lämpligt sätt. Genom att utveckla de riktlinjer och miljöpolicys som finns idag. Även om man området och öka tillgängligheten för allmänheten vilket planerar för ett nytt verksamhetsområde i strandskyddad också ökar möjligheterna för fler att ta del av Halls och zon, vilket leder till miljöpåverkan, så leder omlokalise- Södertäljes historiska utveckling och den fina miljön som ringen till en förbättring för djur- och växtlivet i stort. finns i området. Ny bebyggelse och en tydligare struktur i området, med bättre ankytande gång och cykelförbin- Enligt lag är det inte nödvändigt att upprätta en miljökon- delser kan öppna upp området på ett positivt sätt. sekvensbeskrivning för för båtvarvsverksamhet. Däremot finns det goda skäl att tro att ett betydande vattenområde St ra ndsk ydd kommer att tas i anspråk för bryggor och liknande vatten- Strandzonen längsmed Hallsfjärden är idag skyddad 9 verksamhet. Därför bör en miljökonsekvensbeskrivning upprättas med fokus på den miljöpåverkan vattenverksamheten kan leda till. Eftersom det finns indikationer på att sjöbottnen i Hallsfjärden är förorenad så är det också lämpligt att det ingår en analys av hur sjöbottnen påverkas vid nyetablering av ett båtvarv. Pla nom rå det s vä rde som rek rea t ionsom rå de Med sin lantliga karaktär och vattennära läge har planområdet bra möjligheter att bli ett kvalitativt rekreationsområde både för de boende i området och södertäljebor i allmänhet. För att göra området attraktivt som rekreationsområdet krävs att området utvecklas och görs mer tillgängligt. En utbyggnad av området kan göra den här delen av Södertäljes stadsnära natur mer tillgängliga både för de boende i området och för allmänheten. Viktigast är att göra det mer inbjudande och enkelt att röra sig i strand- Bild: Utdrag ur kommunens cykelplan (2007) zonen samt att knyta ihop områdets promenad- och cykelstråk med de stråk som leder in mot Södertälje. Mer exakt Stadsdelscentrum var gångstråk ska gå och hur det ska ansluta till befintliga Skola gång- och cykelvägar ska utarbetas i planförslaget (nästa Idrott/fritid steg i planprocessen). Handel Järnvägsstation Odlingsla ndsk a p och j ordbruk sm a rk Cykel i blandtrafik Enligt de nationella miljömålen som antagits av Sverigs Större cykelstråk riksdags är det viktigt att odlingslanskapet och jordbruks- Förslag till utbyggnad markens värde skyddas. går även bussar mot Södertälje centrum och de övriga För att följa ovanstående miljömål, samt att ta hänsyn till stadsdelarna i kommunen samt till andra destinationer kulturmiljölandskapet, är det föreslagna utbyggnadsom- som Nykvarn, Botkyrka och Liljeholmen. rådete placerat så att endast en begränsad odlingsmark tas i anspråk. Det finns även en busshållpalats vid infarten från Nynäsvägen men turtätheten är tämligen låg. Där passerar linje N ä rhet t ill ha ndel och sk olor I Östertälje, cirka 3,5 kilometer från Hall, finns tillgång till såväl dagligvaruhandel, vårdcentral, förskola och skola. Södertälje stadskärna ligger 5,5 kilometer från Hall. 783 (Södertälje centrum - Nynäshamn). Turtätheten ligger på cirka en buss i timmen under vardagar, förutom under rusningstrafik när det är är något fler. Kvällar och helger är dåligt trafikerade. Kom m unik a t ioner Närmaste pendeltågsstation ligger i Östertälje. Därifrån 10 Förbindelserna med cykel till och från Östertälje är brist- fälliga. Den sista biten av cykelstråken mot Hall saknar cykelbana som är separerad från bilvägen. I kommunens cykelplan från 2007 finns förslag på att bygga ut den sista biten som saknas bort till Hall (se karta nästa sida). Möjligheterna att anknyta strandpromenaden med de gång- och cykelvägar som leder in mot Södertälje ska utredas noga i planförslaget (nästa steg i planeringsprocessen). Jorda rt er och geot ek nisk a förhå lla nden I de tilltänka utbyggnadsområdena är sand, lera och isälvssediment dominerande. På vissa platser finns även inslag av morän och berg. Ra don Radon är en ädelgas som ger upphov till joniserande strålning som i höga doser har skadlig inverkan på människor. Radon finns i marken i stora delar av Sverige och kan tränga in i byggnader genom otätheter i grunden eller i källaren. I områden med höga mängder radon krävs därför åtgärder för att man ska klara de riktvärden som har tagits fram. Vanliga åtgärder är bättre tätning av husgrunden och förbättrad ventilation. Den delen av Hall som utreds för ny bebyggelse ligger inom ett lågrisk- respektive normalriskområde vad gäller radon. Därmed behövs inga särskilda åtgärder inom det området. Däremot ligger utredningsområdet för båtvarvet Bild: Utdrag ur kommunens radonutredning (1990) inom ett lokalt högriskområde vilket ska uppmärksammas i det fortsatta planarbetet. Tek nisk försörj ning Normalriskområde (morän, salt och silt) Lågriskområde (lera eller silt) Idag finns fjärrväme utbyggt till anstalten men inte till den övriga bebyggelsen i området. Möjligheten att bygga Högradonmark lokalt (isälvssediment) ut fjärrvärme även till den omgivande bebyggelsen ska utredas till planskedet. det är möjligt att ta hand om regn- och smältvatten följer de målsättningar som finns i kommunens policy kring En analys ska även göras för att se var lämpliga anslut- dagvattenhantering (se sid 4). ningen för avlopp kan göras till det kommunala VA-nätet samt vilken kapacitet det befintliga nätet har. Det finns Buller och föroreninga r även en önskan om att se över möjligheten att ha separata Det föreslagna området för ny bostadsbebyggelse anses system för anstalten och den omgivande bebyggelsen. inte ligga inom riskzonen för att överskrida de riktvärden kring buller som socialstyrelsen har tagit fram. Planläggningen av Hall ska göras på ett sådant sätt att Verksamhetsområdet för båtvarvet är en arbetsplats och 11 ska därför kunna följa de riktvärden som naturvårds- Frågan om eventuella föroreningar i den delen av Halls- verket har tagit fram. Den verksamhet som planeras fjärden som berörs av utbyggnaden av verksamhetsom- inom området är framförallt av den typen där bullrande rådet ska beaktas i miljökonsekvensbeskrivningen. maskiner och utrustning används, vilket ger ett riktvärde på 80 dBA i ekvivalent ljudnivå (dvs medelljudnivå under Behovsbedömningen är gjord enligt den praxis som en arbetsdag). tillämpas av samhällsbyggnadskontoret i Södertälje kommun. Samhällsbyggnadskontoret har även haft ett Verksamhetsområdet ligger nära en järnväg som alstrar tidigt samråd med Länsstyrelsen kring behovsbedöm- buller, vilket ska beaktas. Men även om verksamhetsom- ningen och hur ett eventuellt upphävande av strandskyddet rådet är placerat väldigt nära järnvägen så beräknas place- kan komma att gå till. ringen klara de riktvärden som finns uppsatta. Verksamhet som kräver en lägre ekvivalent ljudnivå (klass 2 eller klass 1) på 60 respektive 40 dBA går också att placera inom verksamhetsområdet men kräver en god placering av byggnaderna. Vid behovsbedöm ningen bedöm t s a t t : a) Riksintresse, fornlämningar och landskapsbild (s 7-9) Hall är utpekat som ett riksintresse för kulturmiljövård genom den kustnära fornlämningsmiljö som finns i området. I området finns bronsålderslämningar och flera Det buller som verksamhetsområdet själva skapar beräknas inte hamna på de nivåer att det skulle vara en risk för omgivande verksamheter eller bostäder. järnåldersgravfält. Från mer modern tid är det säteriverksamheten och de lämningar som finns kvar från åkerbrukskolonin som är viktiga delar av riksintresset och kulturmiljön. Området där sågen tidigare låg är idag sanerad och kan bebyggas. Däremot är bottensedimentet i vattnet, utanför sågens tidigare placering, fortfarande förorenat. Det är därför viktigt att den nya utbyggnaden av området inte uppmuntrar till bad på den platsen. Vårt ställningstagande är att det är möjligt att utveckla området utan att riksintressets skadas. Men för att det ska vara möljigt krävs en kulturmiljöutredning. Den utredningen ska ge riktlinjer om vart i området det är lämpligt med ny bebyggelse samt ange riktlinjer för placering, utformning och gestaltning av ny bebyggelse. En väl Be hovsbe döm ning Det är i dagsläget osäkert om detaljplanen för Hall 4:3 anpassad bebyggelse anses kunna stärka riksintresset och öka allmänhetens tillgänglighet till området. kommer att medför betydande miljöpåverkan eller ej. Detta på grund av att det är svårt att avgöra exakt placering och utbredning av båtvarvets verksamhetsområde. De övriga delarna i programmet bedöms inte medföra någon betydande miljöpåverkan. Båtvarvsverksamheten i sig bedöms inte medföra någon betydande miljöpåverkan. Däremot finns det goda skäl att tro att ett betydande vattenområde kommer att tas i anspråk för bryggor och liknande vattenverksamhet. Vilket kräver att en miljökonsekvensbeskrivning upprättas med fokus på den påverkan vattenverksamheten kan leda till. Det ställ- b) Strandskydd och vattenmiljö (s 9) Ett verksamhetsområde för båtvarvsverksamhet kräver att Länsstyrelsen ger strandskyddsdispens för de delar av verksamhetsområdet som ligger inom skyddszonen. Båtvarv kräver närhet till vatten. Ingen annan lämplig placering, utan strandskydd, finns för den här typen av verksamhet inom kommunen. Därför anses det rimligt att planlägga för verksamhet i det här området. Detta till trots att viss inskränkning kommer att ske av allmänhetens tillgänglighet i just den här delen av strandkanten. ningstagande är beräknat på den vattenyta som kan tänkas tas i anspråk vid full utbyggnad av verksamhetsområdet. 12 Flytt av båtvarvet från Pershagen till Hall leder med stor sannolikhet till miljövinster för djur och växter i Halls- M edverk a nde t j ä nst em ä n fjärden. Marken i Pershagen kan saneras och risken för Nils Rundqvist Planarkitekt spridningar av markföreningar ut i vattnet minskar. Vidare Åsa Hansson Exploateringsingenjör kommer planläggning och upprättande av nytt båtvarv på Anna Persson Landskapsarkitekt Hallsidan följa dagens riktlinjer och utformningsbestäm- Aila Vuorio-Strid Bygglovsarkitekt melser som rör miljön. Thomas Örn Vik. Stadsantikvarie Anders Eklind Utredningsingenjör c) Buller (s. 11) Bo Ljungberg Kommunekolog Det föreslagna området för ny bostadsbebyggelse anses Tuuli Kivimäki Miljöinspektör inte ligga inom riskzonen för att överskrida de riktvärden kring buller som socialstyrelsen har tagit fram. Det buller som kan uppkomma inom båtvarvet beräknas inte hamna på de nivåer att det skulle utgöra en risk för omgivande verksamheter eller bostadsbebyggelse. Radon SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Delar av programormådet (båtvarvet) ligger inom ett lokalt högriskområde för radon. Det här ska uppmärksammas i det fortsatta planarbetet och kan eventuellt kräva bestämmelser kring ventialtion och grundläggning. Urban Dahlberg Planchef Isak Ericsson Planarkitekt 13 RAPPORT KULTURMILJÖANALYS HALL 4:3 SÖDERTÄLJE 2012-04-02. Reviderad 2012-10-02 Uppdrag: 240594, Hall 4:3 Södertälje Kulturmiljöanalys Titel på rapport: Kulturmiljöanalys Hall 4:3 Södertälje Tyréns AB Status: Slutleverans Datum: 2012-10-02 118 86 Stockholm Peter Myndes Backe 16 Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Medverkande Beställare: Södertälje kommun Kontaktperson: Isak Ericsson Konsult: Tyréns AB Uppdragsansvarig: Fredrika Mellander Rönn, Hanna Gårdstedt Handläggare: Fredrika Mellander Rönn, Hanna Gårdstedt, Sara Johansson, Johanna Alton, Anna Aalto och Hanna Cöster (praktikant) Kvalitetsgranskare: Peter Joseph Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986 O:\STH\240594\BK\_Text\Kulturmiljöanalys Hall. Reviderad 20121002.docx 2012-10-02 2(27) Sammanfattning Hall ligger i Södertälje kommun, i en dalgång med Hallsfjärden i öster. Hall är ett riksintresse för kulturmiljövården, som ett område med historisk kontinuitet från förhistorisk tid och fram till idag. Hall är även en utpekad miljö i kommunens inventering av kulturmiljöer. Då planer finns för bostadsbebyggelse i riksintresseområdets västra del har Södertälje kommun uppdragit åt Tyréns AB att utföra en kulturmiljöanalys och en konsekvensbedömning av de planerade utbyggnadsområdena. Utredningens syfte är att belysa de historiska sammanhangen på platsen samt bedöma utbyggnadens påverkan på riksintresset. Utredningen gjordes under mars 2012. I närområdet kring Hall finns lämningar från bronsålder men framför allt från järnålder. Inom området finns platserna för två medeltida bytomter. På delar av byarnas mark anlades säteriet Hall på 1660-talet och vidareutvecklades under 1700- och 1800-talen. På 1870-talet öppnades en anstalt för s.k. vanartiga barn som år 1940 omvandlades till säkerhetsanstalten Hall. Landskapet präglas idag av dess naturgeografiska förutsättningar i form av ett typiskt sprickdalslandskap vid Hallsfjärden, områdets förhistoria och agrara historia samt den storskaliga kriminalvårdsanstalten, vilken dominerar västra delen av dalgången. Inom utredningsområdet finns kulturvärden i form av objekt – exempelvis fornlämningar, bebyggelse, enskilda träd och vägar, samt kulturhistoriska samband – det vill säga relationen mellan kulturhistoriska objekt i landskapet. Sambandet mellan förhistoriska gravfält, medeltida bytomter och den brukade jorden är ett tydligt och storskaligt historiskt sammanhang med lång kontinuitet. Det har därmed höga kulturvärden. Den brukade och odlade jorden som helhet har särskild betydelse för platsens historia. Den odlingsbara marken har varit avgörande för alla etableringar på platsen inklusive åkerbrukskolonin som under 1900-talet utvecklades till säkerhetsanstalten Hall. Aktuella förslag för utbyggnad inom området innehåller bebyggelse på åkermark i nära anslutning till gravfält, förhistoriska boplatser och de historiska bytomterna. Detta är olämpligt ur kulturmiljösynpunkt då det gör sambandet gravfält/bytomt/åkermark mindre tydligt och riskerar därmed att skada riksintressets värden.. Bebyggelse i mindre exponerade landskapsrum i områdets södra del kan dock vara möjligt. Bebyggelse i säteriets trädgård väster om säteriets huvudbyggnad samt vid vägen till kvarnen från norr är olämpligt då kulturhistoriska samband inom säterianläggningen försvagas. Nybyggnad av bostadshus är en helt ny etablering på platsen. Eventuell nybebyggelse bör spegla sin tid och förhålla sig till platsens topografi och förutsättningar. Det är en gestaltningsmässig uppgift och balansgång att hitta ett förhållningssätt till befintlig bebyggelses karaktärsdrag, proportioner och material som samtidigt låter de tillkommande byggnaderna spegla vår tid. Det är viktigt att ny bebyggelse inte blir pastischer av andra historiska företeelser som inte har någon koppling till historien på platsen, exempelvis brukssamhälle eller det tidiga 1900-talets trädgårdsstad. Uppdrag: 240594, Hall 4:3 Södertälje - Kulturmiljöanalys Beställare: Södertälje kommun 2012-10-02 O:\STH\240594\BK\_Text\Kulturmiljöanalys Hall. Reviderad 20121002.docx 3(27) Innehållsförteckning 1 Inledning............................................................................................................. 5 1.1 1.2 2 Bedömningsgrunder.......................................................................................... 5 2.1 2.2 2.3 2.4 3 Objekt och samband ............................................................................................... 15 Känslighet för förändring ......................................................................................... 21 Konsekvensbedömning .................................................................................. 23 5.1 5.1.1 5.1.2 5.2 6 7 Topografi och landskap............................................................................................. 8 Fornlämningsbild....................................................................................................... 8 Bebyggelse och trädgård .......................................................................................... 9 Hall och Håga – historien om svensk kriminalvård ................................................. 13 Kulturvärden .................................................................................................... 15 4.1 4.2 5 Underlag för analys ................................................................................................... 5 Riksintresseområdet ................................................................................................. 6 Plan- och bygglagen ................................................................................................. 7 Metod och begrepp ................................................................................................... 7 Områdesbeskrivning och historik .................................................................... 8 3.1 3.2 3.3 3.4 4 Vad är en kulturmiljöanalys? ..................................................................................... 5 Bakgrund och omfattning .......................................................................................... 5 Konsekvenser av aktuella förslag ........................................................................... 23 AG Arkitekter Förslagsskiss 2011-09-09 ................................................................ 23 Tema Förslagsskiss 2011-10-20 ........................................................................... 24 Förslag till riktlinjer inför utbyggnad ........................................................................ 25 Förslag till åtgärder för att levandegöra området .......................................... 26 Förslag till fortsatt arbete ................................................................................ 26 Uppdrag: 240594, Hall 4:3 Södertälje - Kulturmiljöanalys Beställare: Södertälje kommun 2012-10-02 O:\STH\240594\BK\_Text\Kulturmiljöanalys Hall. Reviderad 20121002.docx 4(27) 1 Inledning 1.1 Vad är en kulturmiljöanalys? En kulturmiljöanalys eller analys av kulturvärden är en fristående utredning och bedömning av eventuella kulturvärden i en byggnad eller miljö. En analys av kulturvärden kan fungera som underlag vid beslutsfattande enligt Plan- och bygglagen (PBL), eller annan lagstiftning som reglerar kulturarv, ofta Kulturminneslagen (KML) eller Miljöbalken (MB). 1.2 Bakgrund och omfattning Fastigheten Hall 4:3 omfattar området för kriminalvårdsanstalten Hall med omkringliggande områden i Östertälje, före detta Tveta socken utanför Södertälje. Hall ligger naturskönt på östra sidan av Hallsfjärden mitt emot Södertälje hamn. Specialfastigheter AB som äger och förvaltar Hall har planer för utveckling av området. Södertälje kommun arbetar med en ny detaljplan som ska möjliggöra förtätning med villa- och radhusbebyggelse. Ett planprogram för detaljplan har tagits fram (dnr 2009-00058-214). Inför fortsatt detaljplanearbete har Södertälje kommun uppdragit åt Tyréns AB att utföra en kulturmiljöanalys av området. Hall 4:3 är del av ett riksintresseområde för kulturmiljövården, med historisk kontinuitet från stenåldern fram till idag. Kulturmiljöanalysen omfattar fastigheten Hall 4:3 och innehåller en analys av områdets kulturvärden samt av områdets känslighet för förändring. Analysen är inte en fördjupad beskrivning av hela riksintresseområdets värden. I rapporten ingår även en konsekvensbedömning av de aktuella utvecklingsförslag som finns för området. 2 Bedömningsgrunder 2.1 Underlag för analys Besök på plats 2012-03-26. Deltog gjorde Fredrika Mellander Rönn, Hanna Gårdstedt och Hanna Cöster (praktikant). Beskrivning av riksintresseområde för kulturmiljövården Hall (AB 8), Riksantikvarieämbetet 1997. Arekologisk utredning Hall, Stockholms läns museum, rapport 2011:59. Historiska kartor från år 1636 (Hall 1-3 1636 A128-5 C7 47-48), 1713 (01 ÖSS 4) och 1951 (ekonomiska kartan blad Igelsta J133 10 I2b69) www.lantmäteriet.se www.raa.se – fornsök med information om registrerade fornlämningar Framtid Södertälje – förslag till ny översiktsplan 2012, Södertälje kommun. Uppdrag: 240594, Hall 4:3 Södertälje - Kulturmiljöanalys Beställare: Södertälje kommun Gelotte, Hanna. Hall – Bebyggelsehistorisk dokumentation, 1995 Gelotte, Hanna. Hall – kriminalvårdsanstalt med anor. Sörmlandsbygden 2009. Hedin, A. Åkerbrukskolonien på Hall. Svenska familjejournalen, oktober 1879 Rudstedt, Gunnar. Hallanstalten i ny skepnad. Skyddsvärnet. Tidskrift för skyddsverksamhet. Nr 6 1941. Rudstedt, Gunnar. Östertälje. Från forntid till nutid i en södertörnssocken. Östertälje 1952. Schnell, Ivar. Hall före kristendomen. Täljebygden 1942. Hall i nyare tid. Täljebygden 1945. Sundin, Olof. Skyddshemmet Åkerbrukskolonien Hall. Södertälje 1926. Ståhle, Carl Ivar. Hall under medeltiden. Täljebygden 1943. Tibblin, Emma. Inventering av kulturmiljöer i Södertälje kommun. Åman, Anders. Om den offentliga vården. Uddevalla 1926. Andersson, Sofia. E-postutlåtande om länsstyrelsens beslut om arkeologisk utredning, 2005. 2012-10-02 O:\STH\240594\BK\_Text\Kulturmiljöanalys Hall. Reviderad 20121002.docx 5(27) 2.2 Riksintresseområdet Riksintresseområden för kulturmiljövården regleras i Miljöbalken (MB) 3 kap 6 §. Bestämmelsen anger att områden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av sina kulturvärden så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. Riksintresseområdet Hall (K:AB 8) omfattar dalgången i öst-västlig riktning som under medeltiden hyste hemmanen Håga, Hågelby och Hall. I Riksantikvarieämbetets beskrivning har riksintresseområdet följande motivering: Fornlämningsmiljö i kustnära läge som speglar bosättning och näringsfång med trolig början under yngre stenåldern och fram till 1600-talet, då tre byar avhystes i samband med att säteriet Hall bildades. Uttryck för riksintresset beskrivs som följer: Bronsålderslämningar i form av rösen, stensättningar, boplatser och skålgropsförekomster. Flera järnåldersgravfält samt tomterna till byarna Hall, Håga och Hågelby. I området ingår även Säteriet Halls bebyggelse som via åkerbrukskoloni för vanartiga barn förvandlats till modernt centralfängelse. Skrivningen ” I området ingår även..” innebär att dessa företeelser inte är av riksintresse men har kulturhistoriskt värde. Riksintresseområdet Hall med kriminalvårdsanstalterna Hall och Håga. Sedan området pekades ut som ett riksintresse för kulturmiljövården, har ett utökat perimeterskydd anlagts omkring kriminalvårdsanstalten. När beslutet om denna utvidgning togs gjorde aldrig länsstyrelsens kulturmiljöenhet någon bedömning av hur utvidgningen skulle komma att påverka riksintresset. Uppdrag: 240594, Hall 4:3 Södertälje - Kulturmiljöanalys Beställare: Södertälje kommun Hall har också valts ut i kommunens inventering av kulturmiljöer. Här nämns platsens långa kontinuitet som boplats, men även säteriet och anstaltshistoriken lyfts fram. Säteriets huvudbyggnad och flygel, kvarnen samt två anstaltsflyglar från slutet av 1800-talet bedöms ha högt kulturhistoriskt värde. 2012-10-02 O:\STH\240594\BK\_Text\Kulturmiljöanalys Hall. Reviderad 20121002.docx 6(27) 2.3 Plan- och bygglagen 2.4 Metod och begrepp I Plan- och bygglagens (PBL) åttonde kapitel finns följande bestämmelser om särskilt värdefulla byggnader eller bebyggelseområden. Metoden för denna kulturmiljöanalys har varit besök och fotografering i fält samt inläsning av litteratur och annat underlag. Översiktligt kartöverlägg har gjorts digitalt: 1600-talets storskaliga geometriska karta har rektifierats schematiskt på ortofoto. Även 1713 års karta över säteriet Hall har analyserats schematiskt, då som överlägg på ekonomiska kartan från 1951. Förvanskningsförbudet i PBL 8 kap 13 § reglerar att en byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt inte får förvanskas. Bestämmelsen gäller även anläggningar, allmänna platser och bebyggelseområden Underhåll och varsamhet regleras i PBL 8 kap 14 § och innebär att ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och tekniska egenskaper i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras. Även vid ändring och eventuell flytt av en byggnad ska varsamhet beaktas genom att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden (PBL 8 kap 17 §). Fredrika Mellander Rönn, byggnadsantikvarie, har gjort den bebyggelsehistoriska analysen. Hanna Gårdstedt, bebyggelseantikvarie, och Sara Johansson, arkeolog, har arbetat med landskap och fornlämningsbild. Hanna Cöster (student och praktikant) har tagit fram kartillustrationer på ortofoto (figur 1-5). Landskapsantikvarie Johanna Alton och landskapsarkitekt Anna Aalto har medverkat vid revidering av rapporten. Med kulturmiljö avses miljöer som tydligt avspeglar vår historia och berättar om mänsklig verksamhet i förfluten tid. Helhetsmiljöer och historiska samband är lika viktiga som enskilda objekt. Kulturmiljön speglar hur tidigare generationer har dragit nytta av naturens förutsättningar, hur de har organiserat sig och hur maktförhållanden och olika tankesätt igenom tiderna har präglat den fysiska miljön. Ort- och platsnamn är en viktig aspekt av kulturmiljön. Kulturarv är ett vidare begrepp än kulturmiljö. Det innefattar inte bara föremål, byggnader och Uppdrag: 240594, Hall 4:3 Södertälje - Kulturmiljöanalys Beställare: Södertälje kommun fornlämningar utan också berättelser, traditioner och andra immateriella värden som vi övertar från tidigare generationer. Kulturarv utgörs av vad tidigare generationer har skapat och hur vi i dag uppfattar, tolkar och för det vidare. Kulturarv är något som ständigt förändras och omformuleras. Varje tid bildar sig en egen uppfattning om vad som är kulturarv och vad det betyder. Vanliga begrepp som används för att beskriva värden hos kulturmiljö är kulturvärden samt kulturhistoriska värden. Kulturvärden är ett vidare begrepp som inte bara inkluderar rent historiska värden utan även miljömässiga värden och konstnärliga värden med betydelse för kulturmiljön. Kriminalvårdsanstalten Hall mitt i ett odlingslandskap med lång historisk kontinuitet. Anläggningen sedd från söder. 2012-10-02 O:\STH\240594\BK\_Text\Kulturmiljöanalys Hall. Reviderad 20121002.docx 7(27) 3 Områdesbeskrivning och historik 3.1 Topografi och landskap Hall ligger i ett sprickdalslandskap typiskt för Mälardalen. Här finns höjdryggar i form av rullstensåsar med företrädesvis tall- och granskog. Dessa omger den långsträckta dalgång i öst-västlig riktning som hyst de medeltida byarna Hall (senare Bondehall), Hagaby (senare Hågelby) och Håga. Dalgångens mark är idag till stora delar uppodlad och består av bördiga lerjordar som bildades när isen drog sig tillbaka. Dalgången sluttar ner mot Hallsfjärden i väster. På en storskalig geometrisk karta över byarna Hall och Hagaby från år 1636 är det tydligt att all den mark som idag är uppodlad inte var odlad under 1600-talet och därför inte heller under medeltid. Åkermarken var då främst belägen i direkt anslutning till bytomterna. Längre ut fanns ängsmarker. Åkergärdena var inhägnade för att fredas från djuren som betade på utmarken eller ängsmark efter slåttern (se figur 1 på sid. 17). I samband med 1800-talets agrara revolution, då industriellt framställt konstgödsel blev tillgängligt, odlades delar av de äldre ängsmarkerna upp och började brukas som åkermark. På 1660-talet etablerades säteriet Hall på marker som tillhört byn Hall och Hagaby. Landskapet kring Hall upplevs idag som starkt kulturpåverkat och herrgårdspräglat med gamla ekar, bokar och askar. Utmed vägen norr om säteribyggnaden – i det som under 1700- och 1800-tal kallas för Mossängen – står en rad av minnesmärkta ekar. De är rester av en tidigare lövängsvegetation som finns redovisad på en karta från 1700-talet. Idag är denna yta åkermark. Den uppodlade dalgången mot öster sett från Halls hällar vid bytomten Hall. 3.2 Fornlämningsbild Områdets topografi hänger intimt samman med fornlämningsbilden i området. På höjdryggarna mot Hallsfjärden finns stora bronsåldersrösen, gravar för stormän. Dessa är placerade som landmärken på de högsta punkterna vid vattnet och måste ha varit väl synliga under förhistorisk tid. Idag är dessa områden inbäddade i granskog. Inom utredningsområdet finns hällristningar i form av skålgropar (RAÄ Östertälje 198:1) som går att Uppdrag: 240594, Hall 4:3 Södertälje - Kulturmiljöanalys Beställare: Södertälje kommun härleda till bronsåldern (ca 1800-500 f Kr). Dessa finns på den högre belägna berghäll öster om säteriet som sannolikt gett namn åt Hall (häll-hall). I övrigt är de förhistoriska lämningarna sannolikt i huvudsak från järnåldern (ca 500 f Kr-1100 e Kr). Okända bronsålderslämningar kan dock finnas i området. Nära vattnet finns ett par lägre belägna gravfält. Dessa är sannolikt från yngre järnålder, eventuellt vikingatid (ca 800-1100 e Kr), och måste också ha haft ett väl synligt läge mot Hallsfjärden. I övergången mellan äldre och yngre järnålder (ca 500 e Kr) förändras gravskicket från gemensamma gravfält till gravbackar för den egna byn eller gården intill boplatsen. Denna förändring hänger sannolikt samman med att man började odla mer kontinuerligt på samma plats. En förutsättning för kontinuerligt jordbruk är gödning i form av gödsel, vilket i sin tur kräver djurhållning nära odlingsmarken. Under denna tid börjar många boplatser etableras som sedan utvecklas till byar under tidig medeltid. Gravfälten är därför en indikation på bosättning under lång tid. Utöver de gravfält som finns nere vid vattnet mot Hallsfjärden så finns stora gravfält vid bytomterna för hemmanen Hall/Bondehall och Hagaby/Hågelby (RAÄ Östertälje 129:1 och RAÄ Östertälje 152:1). Dessa har troligen använts under lång tid. De varierade gravformerna antyder att gravfältet använts under både äldre och yngre 2012-10-02 O:\STH\240594\BK\_Text\Kulturmiljöanalys Hall. Reviderad 20121002.docx 8(27) järnålder. Gravfältet vid bytomten Hall/Bondehall är mycket stort med omkring ett 225 gravar från olika perioder under järnålder. Intill bytomten Hall/Bondehall finns även ett mindre gravfält från järnåldern (RAÄ Östertälje 149:1). Vid bytomterna Hall/Bondehall och Hagaby/Hågelby är sambandet mellan gravfält och bytomt mycket tydligt. På 1600-talskartan finns lägena för de medeltida byarna markerade. I norra delen av området på dagens åkermark finns en odaterad boplatslämning registrerad som fast fornlämning. Även denna kan möjligen härledas till järnåldern. Dateringen är dock på intet sätt säker. Vid vattnet finns två fornlämningar i form av så kallade liggmilor, en medeltida typ av kolmila. Hällarna i Hall som gett namn åt området. Här finns det hällristningar i form av skålgropar, sannolikt ristade under bronsåldern (1800-500 år f Kr). Bronsåldersröse på höjd vid Hallsfjärden, söder om utredningsområdet. År 1719 brändes säteriet Hall ner av ryssarna, men byggdes snart upp igen. Även gården Hagaby/Hågelby försvann vid denna tid. Den siste private ägaren av säteriet sålde Hall till ”Föreningen till minne av konung Oscar I och drottning Josefina.” Kartor från 1600- och 1700talet visar att den brukade jorden i stort sett hade samma utbredning som före säteribildningen. På kartorna syns vägen i nord-sydlig riktning förbi säteriets huvudbyggnad till kvarnen i söder. Även vägen från huvudbyggnaden och österut, samt vägen mellan kvarnen och bondehall är utritade. 3.3 Bebyggelse och trädgård På 1660-talet bildades säteriet Hall. De tre hemmanen i byn Hall och det enstaka hemmanet i byn Hagaby finns på 1500-talet dokumenterade som skattehemman, det vill säga gårdar ägda av självägande bönder som betalade skatt till kronan. Under 1600-talet fick adelsmannen Lars Sparre av kronan rätten att beskatta bönderna. Det kom i praktiken att innebära att gårdarna blev Sparres egendom. Säteriet Hall grundades av Lars Sparres änka Carin Bååt. Hagaby (senare Hågelby) och en av gårdarna i byn Hall uppgick då i säteriet. De kvarvarande gårdarna i Hall kom efter säterbildningen att kallas Bondehall. Idag finns ingen bebyggelse kvar i anslutning till dessa bytomter. Vid bytomten Bondehall fanns dock en byggnad så sent som på 1940-talet. Uppdrag: 240594, Hall 4:3 Södertälje - Kulturmiljöanalys Beställare: Södertälje kommun Vägen norrut från kvarnen mot säteriets huvudbyggnad. Denna vägsträcka är samtida eller äldre än säteriet Mellan vattnet och säteriets huvudbyggnad fanns vid denna tid en trädgård. Söder om huvudbyggnaden, på båda sidor om vägen, fanns ladugård, trädgårdsland och humlegård. Under 1700- och 1800-talen uppfördes stora delar av den bebyggelse som finns kvar idag. På 18502012-10-02 O:\STH\240594\BK\_Text\Kulturmiljöanalys Hall. Reviderad 20121002.docx 9(27) talet skedde omfattande byggnadsarbeten. Den dåvarande ägaren Alexander Gerhard Röhl lät bygga på huvudbyggnaden och uppföra en ny ladugårdsbyggnad. Bränneriet nere vid sjön byggdes om till statarbostad och kvarnen flyttades till sitt nuvarande läge. om säteriets gårdsplan. Norr om säteriets huvudbyggnad finns även ett par bokar från 1600talet. Mot slutet av 1800-talet utfördes täckdikning och slåtter- och betesängar odlades upp. Även trädgården växte vid denna tid. Väster och söder om huvudbyggnaden fanns ett antal anläggningar som fruktträdgård, köksland, humlegård med mera. Dagens terrasser väster om huvudbyggnaden är spår av trädgården. En mängd nya byggnader uppfördes under anstaltsepoken. Under 1900-talets första år byggdes bland annat ett kapell öster om mangården, vilket förstärkte den öst-västlig axel som funnits redan under säteriets tid. Axeln sammanfaller sannolikt med bygränsen mellan Hall och Hagaby som den är utritad på kartan från år 1636. Planterad allé väster om säteriets huvudbyggnad ner mot vattnet. Dagens bokbestånd mellan trädgården och fjärden planterades i början av 1880-talet. Planteringarna talar för att området norr om säteriets huvudbyggnad och mellan trädgården och vattnet hade karaktären av park vid denna tid. Om det vittnar även de promenadvägar i skogsområdet direkt väster om säteriet som syns på en karta från 1860-talet. Säteriets huvudbyggnad från väster. I förgrunden terrasseringar och trappor. Norr om huvudbyggnaden fanns i mitten av 1800talet fortfarande äng men denna kallades för ”Bellmans park”. De flesta träd i detta område fälldes på 1870-talet då ängen odlades upp. Idag finns endast tre stora ekar kvar längs vägen norr Kvarnbyggnaden intill bäcken. Under Hall fanns många torp. Systemet med dagsverkestorp upphörde 1881 på Hall. Sedan brukades torpens ägor antingen under gården eller arrenderades ut till de före detta torparna. På 1870-talet öppnade en anstalt för vanartiga barn som år 1940 omvandlades till säkerhetsanstalten Hall (se historik under 3.4). Uppdrag: 240594, Hall 4:3 Södertälje - Kulturmiljöanalys Beställare: Södertälje kommun Bostadshus norr om kvarnen intill bäcken. 2012-10-02 O:\STH\240594\BK\_Text\Kulturmiljöanalys Hall. Reviderad 20121002.docx 10(27) Sammanfattningsvis är det tydligt att dagens muromgärdade och storskaliga fängelseområde är placerat i en miljö med bebyggelse som speglar utvecklingen från 1700-talet fram till 1960-tal. Nere vid vattnet finns även en båtklubb och små sommarstugor tillkomna i senare tid. Här finns också mindre pirar för fritidsbåtar och fundament till en tidigare ångbåtsbrygga. Bryggor nere vid vattnet. Dagens äldre bebyggelse inom området är knuten till olika faser och går att dela in i följande tre kategorier och tidsperioder (se figur 3 sid. 19). Säteriet (1600-1800-tal): huvudbyggnaden, norra flygeln, kvarnen, ladugården, bostaden Kvarnlyckan, statarbostaden (före detta bränneri). Åkerbrukskolonin (1870 -1940-tal): två kasernbyggnader, verkstadsbyggnad Allévillan/Grindstugan, trädgårdsmästarbostaden samt ytterligare två bostadshus. Säkerhetsanstalten (1940-tal fram till idag): paviljonger för öppen och halvöppen förläggning, med flera. Sedan Hall blivit säkerhetsanstalt 1940 tillkom nya förläggningsbyggnader inom nuvarande fängelseområde och i skogsbrynet. Under följande decennier skedde ytterligare kompletteringar, bland annat förläggningar i områdets östra del. Statarbostaden som ursprungligen var bränneri. Den äldsta bevarade bebyggelsen är från säteriepoken, huvudbyggnaden och en flygel är kvar från denna tid. Huvudbyggnaden har ett mycket högt läge och är vida synlig i landskapet. Nedanför mangårdsbyggnaden ligger trädgårdsterrasser. Övriga byggnader som bevarats från tiden då Hall fortfarande var i privat ägo är ladugården, kvarnen, statarbostaden (före detta bränneriet) och möjligen en timrad stuga kallad Kvarnlyckan. Säteriets byggnader togs i anspråk av åkerbrukskolonin och kompletterades med förläggningar, gymnastiksal, kök, kapell, ny ladugård, smedja med mera. Ladugården, senare stall. Uppförd år 1858. Verkstadsbyggnad, smedja och slöjdhus. Uppdrag: 240594, Hall 4:3 Södertälje - Kulturmiljöanalys Beställare: Södertälje kommun 2012-10-02 O:\STH\240594\BK\_Text\Kulturmiljöanalys Hall. Reviderad 20121002.docx 11(27) Storskalig geometrisk karta över byarna Hall och Hagaby upprättad år 1636 (från lantmateriet.se) Uppdrag: 240594, Hall 4:3 Södertälje - Kulturmiljöanalys Beställare: Södertälje kommun 2012-10-02 O:\STH\240594\BK\_Text\Kulturmiljöanalys Hall. Reviderad 20121002.docx 12(27) 3.4 Hall och Håga – historien om svensk kriminalvård Dagens anstalter Hall och Håga med bebyggelse från olika tider berättar om en viktig del av kriminalvårdens utveckling i Sverige. Denna historia är dock i detta sammanhang relativt okänd och bör utredas närmare. På säteriet Hall etablerades så tidigt som på 1870talet en verksamhet som är föregångare till dagens kriminalvård. Inom riksintresset för kulturmiljövården ligger även Håga, också det en tidig anläggning. Idag speglar den fysiska miljön i Hall och Håga flera viktiga epoker i kriminalvårdens utveckling. Under 1800-talet förändrades strafflagstiftningen i Sverige och successivt infördes en humanare fångvård. Kung Oscar I var mycket intresserad av kriminalvård och förde 1840 fram de nya straffteorierna med en skrift Om straff och straffanstalter. På initiativ av justitierådet Knut Olivecrona och Gustaf Fridolin Almqvist, generaldirektör i fångvårdsstyrelsen, instiftades år 1873 ”Föreningen till minne av konung Oscar I och drottning Josefina”. Föreningens syfte var dels att uppfostra ”vanartade” unga personer, dels att ge moraliskt stöd till frigivna och hjälpa dem att söka anställning. 1874 köptes egendomen Hall och här startades 1876 en ”åkerbrukskoloni” efter fransk förebild. Genom att förlägga inrättningen till landsbygden krävdes mindre tvångsåtgärder än vad som skulle vara nödvändigt i staden. Arbetet på fälten ansågs vara mer hälsosamt och stärkande än instängda verkstadsarbeten. Planen var att man skulle kunna ta emot 300 pojkar, mellan 10 och 15 år gamla. Främst bestod verksamheten i praktiskt arbete, men även teoretiska studier förekom. Hela anstalten skulle ha ett vårdat yttre och inre skick. Ordningen tog sig uttryck i dagsprogram, enhetlig klädsel, ordningsregler, hygienska föreskrifter och ändamålsenliga lokaler. Barnen fick arbeta med trädgård och jordbruk. De fick undervisning i skrädderi och skomakeri, sång, gymnastik, exercis och simning. Säteriets byggnader utgjorde grunden i denna anläggning. Huvudbyggnaden blev bostad för direktören och framför den uppfördes fyra nya flyglar, putsade stenhus i två våningar. Tre av byggnaderna innehöll sovsalar, den fjärde bestod av administrationslokaler, sjukavdelning och straffceller. De nya byggnaderna ritades av J. F. Åbom och hade plats för cirka 50 pojkar i varje. Senare byggdes gymnastiksal och kök. 1902 byggdes ett kapell ritat av F.G.A. Dahl. Grindstugan/Allévillan samt smedjan och slöjdstugan ritades av ingenjör Milson Day. En ny ladugård uppfördes i början av 1900-talet. År 1926 uppfördes vid Håga en särskild koloni för äldre pojkar. Kolonin lades ner 1940. Byggnaden blev senare personalbostäder för Håga sjukhus. Uppdrag: 240594, Hall 4:3 Södertälje - Kulturmiljöanalys Beställare: Södertälje kommun Logementsbyggnader uppförda år 1877. Den stora ladugårdsbyggnad som är väl synlig från området öster om säteriet. Strafflagstiftningen reformerades successivt under första halvan av 1900-talet. Genom beslut av 1938 års riksdag bestämdes att en säkerhetsanstalt, samt en ny sinnesjukavdelning inom fångvården, skulle anläggas på egendomen Hall. Hall köptes av staten och omvandlades till säkerhetsanstalt 1940. Ett antal nya byggnader, ritade av G. Birch Lindgren uppfördes. Samma år lades 2012-10-02 O:\STH\240594\BK\_Text\Kulturmiljöanalys Hall. Reviderad 20121002.docx 13(27) verksamheten vid åkerbrukskolonin ned. De gamla institutionsbyggnaderna blev verkstad, personalbostäder och administrationslokaler. ansågs vara fysiskt och psykiskt välgörande. Ganska ofta placerades de före detta fångarna ut hos lantbrukare och trädgårdsidkare i trakten. omfattande utbyggnad. Idag är både Håga och Hall kriminalvårdsanstalter. Hall med en högre säkerhetsklass. 1942 kunde anstalten ta emot 200 intagna. Av dessa var cirka 100 så kallade förvarade och internerade, det vill säga otillräkneliga och återfallsförbrytare. Det fanns både slutna, öppna och halvöppna avdelningar för denna grupp. Sinnessjukavdelningen placerades i Håga och omfattade ett 70-tal platser i en sluten avdelning och 24 i en mera öppen förläggning. 1946 blev Håga en självständig enhet kallad Håga sjukhus. Patienterna fick bruka jorden kring sjukhuset samt ägna sig åt vävning och strumptillverkning. Sinnesjukanstalten var en väntanstalt för de som skulle vidare till statliga sinnessjukhus. Förläggning intill bytomten Hall/Bondehall. Troligen tillkommen på 1960-talet. Vid anstalten Hall uppfördes en ny förläggning, vakt- och entrébyggnader, samt hus för tvätt och panncentral. Logementen byggdes om till expedition, verkstäder, personalmäss med mera. De slutna avdelningarna på Hall omslöts av en fem meter hög mur. Området innanför murarna var väl tilltaget för att minska känslan av instängdhet. Utanför det muromgärdade området byggdes en halvöppen avdelning med fönstergaller med 20 platser och två helt öppna avdelningar, med 20 respektive 10 platser. Dessa avdelningar var avsedda som etapper mot utskrivningen. Fångarna sysslade med jord- och skogsbruk, snickeri, trädgårdsarbete och tvätt. Det hårda arbetet Paviljonger från år 1940. Arkitekten Gustaf BirchLindgren är känd för sina sakliga och ändamålsenliga institutionsbyggnader. Överst halvöppen avdelning med galler för fönstren. Både vid Håga och Hall uppfördes personalbostäder. 1952 arbetade ett sjuttiotal personer vid Hall. Under 1960-talets skedde en Uppdrag: 240594, Hall 4:3 Södertälje - Kulturmiljöanalys Beställare: Södertälje kommun Radhusbebyggelse i områdets södra del vilka har fungerat som personalbostäder för Hall. 2012-10-02 O:\STH\240594\BK\_Text\Kulturmiljöanalys Hall. Reviderad 20121002.docx 14(27) 4 Kulturvärden 1. Sambandet mellan förhistoriska gravfält, gamla bytomter, den förhistoriska åkeroch ängsmarken tillsammans med den förhistoriska vattenlinjen är tydligt avläsbart i området. Dessa faktorer var förut-sättningen för bosättning under förhistorisk tid. De funktionella och rumsliga sambanden som fortfarande kan uppfattas, har lång konstinuitet och därmed höga kulturvärden (se figur 2 och 3). 2. Sambandet mellan säteriets huvudbyggnad, ekonomibyggnader, de tydliga axlarna i nord-sydlig respektive ost-västlig riktning, alléer, trädgård, jordbruksmark och Hallsfjärden är mer eller mindre tydligt i området eftersom senare tiders verksamheter delvis har brutit vissa av dessa samband. De resterande funktionella och rumsliga sambanden har höga kulturvärden. 3. Sambanden mellan åkerbrukskolonin som under 1900-talet utvecklades till centralfängelset Hall och såväl åker- som skogsmark, på en plats avskild från staden är till stor del fortfarande tydligt då den omgivande markanvänd-ningen har förändrats endast marginellt det senaste århundradet, med undantag från säkerhetsanstaltens utvidgning med ett perimeterskydd år 2005. 4.1 Objekt och samband Inom utredningsområdet finns kulturvärden i form av objekt, exempelvis fornlämningar, bebyggelse, enskilda träd och vägar. Vissa historiska objekt har även en viktig rumslig funktion som landmärken i landskapet. Här finns också kulturhistoriska, funktionella samband, d.v.s. relationen mellan olika objekt. Ett av syftena med riksintresseområdena är att sätta in kulturhistoriskt värdefulla objekt i ett sammanhang. Den historiska relationen mellan objekten finns oavsett om den går att uppleva visuellt eller ej; t.ex. kan ju en väg mellan en övergiven bytomt och utmarken ha försvunnit, men platserna ingår fortfarande i ett sammanhang. Ju fler pusselbitar som faller bort, desto svårare blir det att förstå ett gammalt kulturlandskap förhistoriska gravfält eller herrgårdar ligger ibland som öar i sentida bostadsområden. Därför är det viktigt att samband inte bryts, utan att man istället förtydligar dem vid förändringar i ett riksintresseområde. Vid Hall finns ett antal tydliga funktionella samband: Uppdrag: 240594, Hall 4:3 Södertälje - Kulturmiljöanalys Beställare: Södertälje kommun Vägnätets funktion är naturligtvis att binda samman och det har anpassats till den förändrade bebyggelsestrukturen över tid. Vägarna sammanlänkande de äldsta byarna med yttervärlden. Vid säteriets tillkomst anpassades de till herrgårdsmiljöns representativa och funktionella behov. De senaste förändringarna är anpassningen till åkerbrukskoloni och senare säkerhets-anstalten, med allt vad det innebär. Närheten till vattenleden i Hallsfjärden har varit av avgörande betydelse för bebyggelse-etableringen i området. Under förhistorisk tid låg vattnet högre och kopplingen mellan den dåvarande bebyggelsen och vattnet var tydligare. Vid Mossängen har det troligen funnits en förhistorisk hamn. Säteriet Hall placerades på en höjd för att vara väl synligt från vattenleden som var den vanligaste färdvägen till säteriet. Vad är då viktigt för att man ska kunna uppleva och förstå sammanhang? En betydelsefull faktor är att så många komponenter i sammahanget som möjligt ska förbli intakta (gravfält, bytomt, brukad mark). En annan är att sammanhanget ska kunna upplevas visuellt, man ska inte bygga barriärer mellan de olika objekten - mellan boplats och gravfält, mellan herrgård och ladugård, etc. 2012-10-02 O:\STH\240594\BK\_Text\Kulturmiljöanalys Hall. Reviderad 20121002.docx 15(27) Objekt med betydelse för kulturmiljön består till stor del av fornlämningar, historiska vägsträckningar, rester av park och trädgård samt bebyggelse från olika epoker. Vissa av dessa objekt är särskilt framträdande i landskapet och har karaktär av landmärken och markeras med *. Dessa objekt finns redovisade på en karta på s. 18. Den öst-västliga axeln från vattnet till mangården som tidigare fortsatte i en allé vidare österut men som byggts bort i samband med säkerhetsanstaltens uppförande. Denna axel motsvarar också i stort bygränsen mellan de gamla byarna Hall och Hagaby. Spår från förhistorisk tid i form av rösen, stensättningar, boplatser och skålgropsförekomster Hällen mitt i dalgången* som gett området Hall dess namn. Allé som omger säteriets trädgård på dess västra och norra sida. De stora förhistoriska gravfälten* som ligger på dalgångens norra sida. De gamla bytomterna belägna på var sida om dalgången. Den enskilda mycket gamla eken*, vilken är ett naturminne, som står mitt i den öppna åkermarken vid vägen norr om säteriets huvudbyggnad. Åkermarken med dess historiska arrondering. Bäcken som gav möjlighet till vattenkraft. Vägsträckningen i nord-sydlig riktning förbi säteriets huvudbyggnad. Denna vägsträckning är från tiden när säteriet anlades eller tidigare. Vägförbindelsen i öst-västlig riktning från bytomten Hall/Bondehall mot kvarnen vilket är ett stråk med lång kontinuitet. Trädrad av bok från 1880-talet längs skogsbrynet mot Asphagen, söderut mot trädgården. Bland byggnaderna har ett antal särskild karaktär som landmärken: Säteriets huvudbyggnad.* Kvarnen vid bäcken* mitt i området, uppförd i mitten av 1800-talet. På platsen har kvarnar funnits långt tillbaka i tiden. Säteriets stora ekonomibyggnad.* Grindstugan.* När det gäller den befintliga bebyggelsen går den att hänföra till de tre epokerna; säteriet Hall, åkerbrukskolonin anlagd på 1870-talet samt, säkerhetsanstalten från 1940 och framåt. Bebyggelsen i sin helhet vittnar om dessa epoker och har därmed kulturvärden (se figur 5). Exakt vilka värden den sentida bebyggelsen har är dock inte utrett då uppdaterad bebyggelseinventering och klassificering av bebyggelsen saknas. Uppdrag: 240594, Hall 4:3 Södertälje - Kulturmiljöanalys Beställare: Södertälje kommun Sambandet mellan boplats/gravfält och odlad mark. I fonden till höger i bild del av gravfält som sluttar ner mot den brukade jorden. Till vänster en ek som utgör ett väl synligt landmärke. Ungefär där eken står finns även spår av förhistorisk boplats. På bilden syns även allévillan/grindstuga, ett landmärke som markerar entrén till området. 2012-10-02 O:\STH\240594\BK\_Text\Kulturmiljöanalys Hall. Reviderad 20121002.docx 16(27) Figur 1: Fornlämningar och 1630-talets markanvändning (ungefärlig utsträckning) O:\STH\240594\BK\_Text\Kulturmiljöanalys Hall. Reviderad 20121002.docx 2012-10-02 17(27) Figur 2: Landmärken och historiska vägarsträckningar O:\STH\240594\BK\_Text\Kulturmiljöanalys Hall. Reviderad 20121002.docx 2012-10-02 18(27) Figur 3: Byggnationsepoker Uppdrag: 240594, Hall 4:3 Södertälje - Kulturmiljöanalys Beställare: Södertälje kommun 2012-10-02 O:\STH\240594\BK\_Text\Kulturmiljöanalys Hall. Reviderad 20121002.docx 19(27) Den öppna ytan väster om säteriets huvudbyggnad, fruktträdgård på 1800-talet. Vy från väster mot Hall. Säteriets huvudbyggnad har en upphöjd placering och är väl synlig från vattnet. Vy mot kvarnen från vägen norrifrån. Kvarnen utgör ett landmärke i området. Säteriets huvudbyggnad och den kvarvarande norra flygeln sedd från norr. Vy mot säteriets bebyggelse och kriminalvårdsanstalten från vägen öster om utredningsområdet. Till höger syns ett stort gravfält. Mitt i bild skymtar gaveln på den stora ekonomibyggnaden, väl synlig från många platser. Allévillan/Grindstugan vid entrén till området norrifrån. Uppdrag: 240594, Hall 4:3 Södertälje - Kulturmiljöanalys Beställare: Södertälje kommun 2012-10-02 O:\STH\240594\BK\_Text\Kulturmiljöanalys Hall. Reviderad 20121002.docx 20(27) 4.2 Känslighet för förändring Den öppna åkermarken är ett viktigt karaktärsdrag i området (se analys 4.1) vilket gör området känsligt för förändring. De öppna viktiga landskapsrummen är relativt små och därmed känsliga för förändringar som bygger igen öppenheten. Kriminalvårdsanstalten Hall är ett storskaligt objekt som fyller stora delar av dalgången vilket ger kvarvarande odlade markytor en ännu viktigare roll för upplevelsen av det historiska landskapet. boplatserna i området mer känsliga för tillkommande bebyggelse än de mindre exponerade områden som utgjort skogsbeväxt ängsmark längre tillbaka i tiden. Dessa områden är mindre exponerade från områdets historiska kärnor, bytomterna samt säteriets anläggning, och därmed möjliga utbyggnadsområden (se figur 4. Sid.22). Övergången mellan åker- och ängsmark i områdets sydvästra del. Detta mindre landskapsrum mellan strand och mer storskalig åker har ett inbäddat och mindre exponerat läge i landskapet. Strandängar vid vattnet i områdets södra del. Från väster mot bytomten Hall/Bondehall. Öppna odlade ytor som möter höjden med Halls häll, gravfält och läge för den historiska bytomten. För att kunna uppleva mötet mellan gravfält, bytomt och öppen mark krävs även visst avstånd från utblickspunkter mot dessa platser. Detta gör också att noggrann planering krävs vid eventuell nybyggnad. Generellt sett är de landskapsrum som gränsar till de stora gravfälten och de historiska Utblick över landskapet från vägen i norr. Anstalten Hall dominerar dalgången. Ytor söder om bäcken som eventuellt kan tas i anspråk för ny bebyggelse, t.ex. en handelsträdgård. Uppdrag: 240594, Hall 4:3 Södertälje - Kulturmiljöanalys Beställare: Södertälje kommun 2012-10-02 O:\STH\240594\BK\_Text\Kulturmiljöanalys Hall. Reviderad 20121002.docx 21(27) Figur 4: Områden där utbyggnad kan vara möjlig. O:\STH\240594\BK\_Text\Kulturmiljöanalys Hall. Reviderad 20121002.docx 2012-10-02 22(27) 5 Konsekvensbedömning 5.1 Konsekvenser av aktuella förslag Aktuella förslag för nybyggnation inom området har tagits fram av AG Arkitekter och Tema Arkitekter hösten 2011. Sammanfattningsvis innebär de båda aktuella förslagen en relativt stor utbyggnad i ett område med höga kulturvärden. Båda förslagen skulle vid ett genomförande innebära att denna utbyggnad ytmässigt blir den största byggnationsfasen i områdets historia. Nedan analyseras olika delar i förslagen. Möjliga utbyggnadsområden redovisas även ovan i figur 5. 5.1.1 AG Arkitekter Förslagsskiss 2011-09-09 Område 1 Ett mindre bostadsområde har placerats på höjden längs med vattnet strax nordväst om huvudbyggnaden och trädgården. Ytterligare bostadshus har placerats vid den ursprungliga vägen och i säteriets träd- och fruktträdgård samt mitt emot den gamla stenladugården. Kommentar: Nya byggnader på den mark som idag utgör säteriets träd- och fruktträdgård, centralt i den gamla säterimiljön bör undvikas, då det riskerar att påtagligt skada riksintresset. Platsen bör vara obebyggd så att vyn mot säteriets huvudbyggnad från andra sidan fjärden kan bevaras. Placeringen av bostadshus på höjden längs vattnet kan vara möjlig under förutsättning att den nya bebyggelsen inte förtar upplevelsen av Halls säteri. Bostadsgruppen kan förslagsvis placeras närmare det planerade båtvarvet och trafikmatas via en gemensam tillfartsväg till varvet och bostäderna. Den nya vägen skulle då ansluta till befintlig nordsydlig väg. Man bör dock vara uppmärksam på de fasta fornlämningar som finns i området. Område 2 Område 2 har placerats söder om säteribebyggelsen, där det idag ligger radhus. Kommentar: Detta område är ett möjligt utbyggnadsområde. Läget är relativt undanskymt och påverkar inte de stora landskapsrummen i anslutning till de historiska bytomterna. Den bostadsgrupp som är belägen strax söder om ladugården, norr om vägen, bör dock minska i storlek och inte ta åkermark i anspråk. En mer lämplig användning av området skulle kunna vara verksamhet som knyter an till jordbruket, såsom en handelsträdgård. En annan möjlighet är att Uppdrag: 240594, Hall 4:3 Södertälje - Kulturmiljöanalys Beställare: Södertälje kommun bebygga området mer extensivt, med exempelvis en skola eller förskola som kräver större ytor.. Område 3 Bostäderna har placerats på åkermark längs med den gamla vägen som löpte mellan säteriet och Bondehall. I öster gränsar området till den gamla bytomten tillhörande Bondehall. Vid ett uppföljningsmöte mellan Tyréns och beställaren av denna utredning föreslogs att vägen flyttas norrut för att skapa större utrymme för bostäder söder om vägen. Kommentar: De föreslagna bostadshusen bör placeras minst 50 meter från gränsen till den gamla bytomten, då man annars riskerar att skada befintliga lämningar som inte syns ovan mark. Ett respektavstånd är även lämpligt för att ge den gamla bytomten ett visuellt utrymme som underlättar för besökare att uppfatta lämningen. Respektavståndet minskar risken för att påtagligt skada riksintresset. Vägen mellan säteriet och den gamla bytomten är åtminstone 400 år. Att flytta den norrut skulle tillsammans med det redan flyttade vattendraget och tillkommande bebyggelse göra det svårt att uppfatta de funktionella och historiska sambanden i landskapet. För att inte riskera att riksintresset påtagligt skadas bör vägen därför ligga kvar i befintligt läge. Inga bostadshus bör placeras på åkern norr om vägen. 2012-10-02 O:\STH\240594\BK\_Text\Kulturmiljöanalys Hall. Reviderad 20121002.docx 23(27) Service, hamn Ny infartsväg från området norrifrån 5.1.2 Ett serviceområde har förlagts till vägkorsningen vid kvarnen. Vid vattnet, där det redan idag finns en småbåtshamn, placeras en ny hamn. En ny tillfartväg har dragits över åkermarken och i den västra delen av åkermarken mot vattnet för att sedan fortsätta söderut genom säteriets träd- och fruktträdgård. Område 1 Lummig trägårdstad i norr Kommentar: Kvarnen för förmalning av spannmål var en viktig funktion i jordbruket vilket gör området med kvarn och kvarnlämningar till en central plats i området. Det kan tyckas logiskt att bygga vidare i detta läge. Värdefullt är att denna plats fortsätter att utgöra ett nav i området men ytorna i direkt anslutning runt bäcken och vägkorsningen vid kvarnen bör inte bebyggas. Ett serviceställe kan dock anläggas närmare vattnet i anslutningen till hamnen. Båtvarv i norr Ett båtvarv planeras i områdets norra del, nära bron. Kommentar: Området i direkt anslutning till den höga tågbron är karaktärsmässigt förändrat på grund av bron. Ett båtvarv i detta läge är tänkbart om nya anläggningar kan planeras så att fornlämningar på platsen inte skadas. Vid vattnet finns en fornlämningsklassad kolmila. Eventuell nybyggnad bör placeras ner mot vattnet och inte ta stor del av åkermarken i anspråk. Befintlig vägdragning direkt söder om den höga bron kan användas som tillfartsväg. Kommentar: Denna vägsträckning riskerar att förskjuta fokus från en av de två historiska entréerna till området med kontinuitet sedan åtminstone 1600-tal. Den nya vägsträckningen går dessutom tvärs igenom säteriets åkermark och trädgård. Båda dessa aspekter är negativa ur kulturmiljösynpunkt. Placeringen av vägen över åkermarken och längs skogsbrynet kan eventuellt göras under förutsättning att den dras så nära skogsbrynet som möjligt så att så lite åkermark som möjligt tas i anspråk. Ytterligare en förutsättning är att den underordnas den befintliga nordsydliga vägen mot säteriet, i dess utformning och storlek. Man bör dock vara uppmärksam på de fasta fornlämningar som finns i området, samt på värdefulla lövträd. Vägen bör inte skära av delar av den historiska trädgårdsanläggningen från huvudbyggnaden. Därför bör en alternativ förkortad lösning tas fram som trafikmatar endast de föreslagna bostadshusen på höjden längs med vattnet i Asphagen (område 1). Övriga nya bostadsområden föreslås att trafikmatas från öster med anslutning från väg 225 så att säterimiljön med dess träd- och fruktträdgård bevaras intakt. Uppdrag: 240594, Hall 4:3 Södertälje - Kulturmiljöanalys Beställare: Södertälje kommun Tema Förslagsskiss 2011-10-20 Ett stort bostadsområde har föreslagits i områdets norra del, mellan den förhistoriska boplatsen vid Hågelby och nuvarande Hallsfjärden. Bostäderna ligger på åkermarken väster om den väg som utgjort en av två historiska entréer till Halls säteri samt på höjden i Asphagen med dess lövträdsbestånd. Kommentar: Placeringen av bostäderna bryter sambandet mellan den förhistoriska bosättningen och vattnet, vilket riskerar att påtagligt skada riksintresset. Lokaliseringen är negativ då den omfattande bebyggelsen förtar upplevelsen av en av det två historiska entréerna till säteriet. Dessutom bygger den igen den historiska åkermarken väster om vägen. I någon mån kan det vara möjligt att bygga i området närmast vattnet och mot den höga tågbron. Område 2 Infill i herrgårdsmiljö Söder om säteriets huvudbyggnad och mitt emot de gamla ekonomibyggnaderna placeras parhus i två rader. Kommentar: Infillbebyggelse i denna känsliga miljö är en svår uppgift. Den historiskt medvetna separeringen mellan säteriets fä- och mangård försvinner och det innebär också att siktstråket 2012-10-02 O:\STH\240594\BK\_Text\Kulturmiljöanalys Hall. Reviderad 20121002.docx 24(27) från vägen mot kvarnen byggs igen. Området närmast vägen mellan säteriets huvudbyggnad och kvarnen bör därför inte bebyggas. Längre ner mot vattnet i anslutning till äldre bebyggelse kan dock ett fåtal byggnader möjligen uppföras. Område 3 Trädgårdsstad i mindre skala Söder om den stora ladugården, i anslutning till befintliga radhus, väster om kriminalvårdens paviljonger från 1940-talet och i ett stråk bort mot Halls gamla bytomt planeras kvarter med parhus, enfamiljshus och radhus. Bebyggelsen ligger på båda sidor om vägen som går i öst-västlig riktning. Kommentar: Västra delen av utbyggnadsområdet är tänkbar eftersom detta är ett relativt undanskymt läge som inte påverkar de stora landskapsrummen i anslutning till de historiska bytomterna. Ny bebyggelse i den östra delen av området mot bytomten Bondehall är negativ ur kulturmiljösynpunkt då den innebär att sambandet gravfält/bytomt/åkermark blir mindre tydligt. De föreslagna bostadshusen bör placeras minst 50 meter från gränsen till den gamla bytomten, då man annars riskerar att skada befintliga lämningar som inte syns ovan mark. Ett respektavstånd är även lämpligt för att ge den gamla bytomten ett visuellt utrymme som underlättar för besökare att uppfatta lämningen. Respektavståndet minskar risken för att påtagligt skada riksintresset. Inga byggnader bör placeras norr om vägen. Den bostadsgrupp som är belägen strax söder om ladugården, norr om vägen, bör minska i storlek och inte ta åkermark i anspråk. En mer lämplig användning av området skulle kunna vara verksamhet som knyter an till jordbruket, såsom en handelsträdgård. En annan möjlighet är att bebygga området mer extensivt, med exempelvis en skola eller förskola som kräver större ytor. 5.2 Förslag till riktlinjer inför utbyggnad Nybyggnad av bostadshus inom utredningsområdet kommer att utgöra en ny fas i Halls historiska utveckling. I rapporten har områdets bebyggelse kategoriserats som tillkommen under tre historiska perioder. På ett övergripande plan kan man dock se att Halls historia består av två historiska skeenden. Brytpunkten utgörs av att säteriet etablerades. En eventuell utbyggnad av bostäder kan utifrån denna analys ses som ett tredje skikt i landskapets historiska utveckling. 1. Förhistoria till medeltid: Etableringar på platsen från åtminstone bronsålder och framåt övergår i fast jordbruk och de medeltida byarna Hall och Hagaby. 2. Från säteri till kriminalvård: Säteriet etableras på 1600-talet och utvecklas Uppdrag: 240594, Hall 4:3 Södertälje - Kulturmiljöanalys Beställare: Södertälje kommun under 1800-talet till åkerbrukskoloni och senare kriminalvårdsanstalt. 3. Bostadsområde nära Södertälje: Södertälje stad växer och radhus- och villabebyggelse i natursköna omgivningar efterfrågas. Utifrån denna analys kan följande riktlinjer formuleras: Nybyggnad av bostadshus är en helt ny etablering på platsen vilket bör synas i utformning av bebyggelsen. Det är viktigt att bostäderna som byggs speglar sin tid. Samtidigt bör de förhålla sig till platsens topografi och förutsättningar. Det är en gestaltningsmässig balansgång att hitta ett förhållningssätt till befintlig bebyggelses karaktärsdrag, proportioner och material som samtidigt låter tillkommande byggnaderna spegla vår tid. Det är viktigt att ny bebyggelse inte blir pastischer av andra historiska företeelser som inte har någon koppling till historien på platsen, exempelvis brukssamhälle eller det tidiga 1900talets trädgårdsstad. Hall är en jordbruksbygd. De historiska byarna, säteriet och kriminalvården har etablerats här på grund av områdets goda jordbruksmark och kommunikationsmässigt gynnsamma läge vid Hallsfjärden. Den agrara prägeln bör vara vägledande även vid planering av tomt och trädgård, placering av komplementbyggnader, val av vägmaterial, etc. 2012-10-02 O:\STH\240594\BK\_Text\Kulturmiljöanalys Hall. Reviderad 20121002.docx 25(27) 6 Förslag till åtgärder för att levandegöra området Inom riksintresseområdet har det på många sätt skett relativt omfattande förändringar de senaste åren, inte minst genom den omfattande utvidgningen med perimeterskyddet. För att tydligoch levandegöra områdets rika kulturhistoria föreslås följande åtgärder: Upprätthålla åkerbruket på den historiska åkermarken. Bedriva bete på åkerholmar och på anslutande skogsmark. Slå dikes- och vägrenar. Genom att slå dessa med skärande redskap och ta bort det slagna gräset från ytorna kan den tidigare ängsfloran åter växa där. Röja fram enskilda gravar och gravfält samt tillgängliggöra de ofta relativt oansenliga skålgroparna. Röja fram de gamla bytomterna. Återställa kvarnanläggingen genom att rensa fram dammen och vattendraget och genom att återställa kvarnen i så gott skick att den kan besökas. Tillgängliggöra och återställa trädgården i anslutning till säteriet. 7 Återställa säteriets angöringsbrygga. Uppsättning av informationsskyltar vid fornlämningar, byggnader och betydelsefulla platser. Förslag till fortsatt arbete I arbetet med denna rapport har behov av ytterligare kunskapsunderlag identifierats. Därför formuleras följande förslag till fortsatt arbete. En fördjupad riksintressebeskrivning av hela riksintresseområdets miljöer skulle kunna tas fram. En sådan skulle fördjupa bilden av riksintressets kulturmiljöer, exempelvis även miljöer och sammanhang från bronsålder vilka till stora delar ligger utanför aktuellt utredningsområde. För att fullt ut kunna bedöma kulturvärden hos bebyggelse kopplad till kriminalvårdens utveckling i området behöver man genomföra en bebyggelsehistorisk inventering och analys av verksamheten vid Hall och Håga. Man bör överväga om även kriminalvårdens historik är av riksintresse. Även inventering av gröna kulturvärden kopplade till säteriet skulle kunna tas fram och komplettera tidigare byggnadsinventering. Uppdrag: 240594, Hall 4:3 Södertälje - Kulturmiljöanalys Beställare: Södertälje kommun 2012-10-02 O:\STH\240594\BK\_Text\Kulturmiljöanalys Hall. Reviderad 20121002.docx 26(27) Uppdrag: 240594, Hall 4:3 Södertälje - Kulturmiljöanalys Beställare: Södertälje kommun 2012-10-02 O:\STH\240594\BK\_Text\Kulturmiljöanalys Hall. Reviderad 20121002.docx 27(27)
© Copyright 2024