GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2014
GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2014 Årsredovisning 2014 Gävle Energi AB Produktion Foto: Gabriel Liljevall, Albin Bogren, Gävle Energi Text: Cecilia Westergård, Annelie Kedbrant, Malin Eriksson, Håkan Jönsson Grafik: Marknadskommunikation Gävle Energi Tryck: Tierps Tryckeri AB 2 ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ägarstruktur4 Förord5 Händelser från 2014 6 VD har ordet 8 Hållbarhet på Elnät 9 Prisdialog med fjärrvärmekunder10 Framåt för fjärrkyla i Gävle 11 Energitjänster tar sikte på år 2020 12 Effektiviserade processer på Elhandel 14 Nyrenoverade dammar ökar säkerheten 15 Miljö och hållbarhet och Miljöpolicy16 GavleNet en del av bredbandsstrategin 18 Nya webbplatser med fokus på besökaren 19 Ekogas bygger för framtidens behov20 Nya och fortsatta projekt för Bionär21 Elnätsbranschens egen olympiad blev succé i Gävle 22 Förvaltningsberättelse24 Resultaträkning30 Balansräkning31 Eget kapital och skulder32 Kassaflödesanalys33 Noter, gemensamma för moderbolag och koncern 34 Revisionsberättelse54 ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV LE E N E RG I 2 0 14 3 31 DECEMBER 2014 Gävle kommun Gävle Stadshus AB Gävle Energi AB Håkan Jönsson, VD Gävle Energisystem AB Gävle Kraftvärme AB Anton Holton, VD Bionär Närvärme AB Inger Lindbäck, VD 95 % Gävle Energi AB 5 % Söderhamn NÄRA AB 100 % Gävle Energi AB Roger Belin, VD 59 % Gävle Energi AB 24 % Ockelbo kommun 17 % Älvkarleby kommun Intressebolag Samkraft AB Gästrike Ekogas AB Norrsken AB Bomhus Energi AB Mikael Johansson, VD Håkan Jönsson, VD Björn Jonsson, VD Conny Malmkvist, VD 49 % Gävle Energi AB 51 % Gästrike Återvinnare 10,4 % Gävle Energi AB 20 st Övriga delägare 25 % 18 st 4 Gävle Energi AB Övriga delägare ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 4 50 % 50 % Gävle Energi AB BillerudKorsnäs MEDARBETARSKAP OCH FRAMGÅNG Ännu ett år har passerat i framgångens tecken. I årets årsredovisning blickar vi tillbaka på några av våra succéinsatser under 2014. Hur är det möjligt att lyckas år efter år? Svaret finns hos våra stolta och kompetenta medarbetare. Innanför väggarna på Gävle Energi råder ett positivt arbetsklimat där över 95 procent är stolta över sin arbetsplats. Detta i kombination med ett stort förtroende hos våra ägare tillåter oss att fortsätta utvecklas framgångsrikt och bidra till en positiv energi och drivkraft i Gävle. Vårt fokus ligger på nöjda kunder och ett hållbart samhälle. Det är genom våra goda insatser vi får vår bekräftelse från våra kunder och uppdragsgivare. Och varje insats räknas, allt från hållbarhetsprofiler på stora anläggningar, utbyggnation av större produktionsanläggningar till den enskilde villaägarens fiberanslutning. liggör aktiviteter för ett hållbart samhälle och vi deltar aktivt i positiva sammanhang som gör Gävle attraktiv för de som lever och verkar i vår stad. Kanske är det tack vare vår långa historia som vi också på ett naturligt och självklart sätt tar ett långsiktigt och miljöriktigt ansvar för stadens infrastruktur inom vårt verksamhetsområde. Vi vill fortsätta ligga i framkant och samtidigt bidra till ett hållbart samhälle. Det är en härlig känsla att få vara med att utveckla staden där man bor tillsammans med alla stolta medarbetare! Malin Eriksson, marknadschef Vi hjälper företag med energieffektiviseringar, vi möj- ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV LE E N E RG I 2 0 14 5 UTV EC K L I N GEN AV DE T NYA A F FÄ R S S YS TE ME T BF U S HÄNDELSER FRÅN 2014 Vi sa tt och å e punkt f rets g ör 20 13 o med en ge da result at men arbet s am m ar ed Ener dag som gikic vi ka ken. llade dv huvu ation a är byggn H ll . ti 4 h 1 c 0 -o e2 En om startad ingar. t Fören kontore järrvärmeledn f s ed er förb På innergå rden förber eds för en på utsidan korridor av en befin tlig byggn ad. Utbytesprojektet med Buffalo City i Sydafrika fortsätter. År 2014 besökte medarbetare från bland annat elnät och energitjänster vänstaden. Praktikprog rammet Tekn iksprånget erbj uder blivande högskolestude nter att testa ingenjörsyrk et innan de väljer utbild ning. och re Albin prånga ånader att s ik n ek örsta T under fyra m Våra f de a testa ir m rer. a S ingenjö m o s a jobb Teater. Här en på Gävle e. Energikick rt samhäll ba ll ar vi om hå workshopp t med tesprojekte kus för utby ing och sn ly Fjolårets fo be tu ga ty ligger på n. te Buffalo Ci t i elnä a effektbris att motverk d- vu klart hu jorde vi maren g ärrkyla. om s l il T r fj snätet fö ledning Fjärrkylaby gge utanfö r Förvaltnin huset i cen gstrala Gävle . jobbar med fjärrMedarbetarna som siga arbetskläder. tju a värme fick ny 6 es Den gränsen nådd 8 000 unika avtal. firade med smarriga vi och 14 20 der un GavleNet-tårtor. ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 4 Brynäs IF tog emot ett stort gäng av Gävle Energis kvinnliga medarbetare som fick prova på att lira hockey i full utrustning. Succé! UTV E C KL IN G E N AV D E T N YA AF FÄRSSY STE M E T BFU S Vi v ar bran värdar fö sc kom hens st r elnätsör m Meto ande m sta återäs d Läs - och ma sa EBR mer s på si kindag ar. dan 22. pp under ställde u Energiare le svärdar äv n G io a at a st Mång r vi glad ha rätt. är n H ar . sök a mässan uidade be bravur g som med Mats Andersson från Sve nsk Energi och vår egen Nils Westlin g projektledde arbetet med mässan. ordnade ommun Gävle k jögala. M rsta il ilGävles fö goda m v a bestod g, in Kvällen n ll å h l, under jöexempe jältar. h miljöh politik oc vår energick, chef för Inger Lindbä på scen om es intervjuad produktion, . gi er Bomhus En Söders Källa var första företaget att få vårt intyg som visar att man endast använder 100 % förnybar el. ille- på H ne med jättetur n i r a Vi v n. En för bar fe l träf i fotbol l 8. il n i r g rna 5 t a r d l å h vara med oc ga som ville rna ko as fl en Det var mån tt Va fina priser. tävla och få n. smör i solske gick åt som Förutom tävlingar visade Vår energipedagog Samuel spännande experiment. Under en stor del av fjolåret rullade reklamfil mer för både Gävle Energi och GavleNet på TV. st! Våra en främ Säkerhet jorde den sista er g r elteknik ning fö n utbild delen i si letta motorsågsomp att få k t. or k ör k Vår GIS -ingenjö r Åsa W spelade esterber en centr g al för Gäv le Energ roll i reklamfi lmen i. e g på att d iker inty en när ra eltekn og vå sk i ar h ja u N an rö ingar. ert sätt k nätsledn på ett säk träd på el it ll fa det har n av inspelninge en lisserna till lm ku fi m om la ak B . Rek gi-reklamen i Gävle. n Gävle Ener le äl st a g på olik utspelar si Reklam en för G avleNet värld a vis v möjlig heter som ade på den fiber er bjuder. bredban d via ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV L E E N E RG I 2 0 14 7 UTV EC K L I N GEN AV DE T NYA A F FÄ R S S YS TE ME T BF U S Ett energibolags ekonomiska resultat är väderberoende. Det får varken vara för varmt, kallt, vått eller torrt. Vädrets makter påverkar nämligen vår energiproduktion och verksamhet på ett avgörande sätt. Följderna av en väldigt kall vinter kan till exempel bli att vi måste använda dyra bränslen och extra produktionsanläggningar. 2014 var inte ett bra år för energibolag i allmänhet. Det var alldeles för varmt och alldeles för torrt men för Gävle Energi var det ett rekordår! Det finns många förklaringar till den positiva utvecklingen. Jag vill nu ta tillfället i akt att berätta om ett antal områden som är särskilt värda att framhålla. Kunder Vi har nöjda kunder som blir än mer nöjda över tid, vilket visar sig i de kundundersökningar vi genomför löpande. Det återspeglas också i att vi ökar antalet kundavtal. Medarbetare Gävle Energis nästan 200 medarbetares engagemang och vilja till utveckling är en nyckelfaktor för att bibehålla och få Gävle Energis positiva utveckling att växa ännu mer. Under 2014 ökade vi antalet anställda något för att möta kommande pensionsavgångar och säkra kompetensen i 8 ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 4 företaget. Vi växlade även ut konsulter mot egen kompetens inom nyckelområden. Genom att intressera barn och ungdomar för energifrågor i en tidig ålder, tar vi ett ansvar för branschens framtida rekryteringsbehov. Utöver det har vi även ett långsiktigt samarbete med Högskolan i Gävle. Inom programmet Energisystemingenjör co-op gör fyra studenter vardera 10 veckor arbetspraktik per läsår. Hållbart samhälle Genom att aktivt jobba mot skolor, förvaltningar och företag i form av utbildningar inom energi och miljö, bidrar vi till ett hållbart samhälle. Under fjolåret genomfördes drygt 70 sådana utbildningstillfällen. Samarbetet med BillerudKorsnäs inom ramen för Bomhus Energi har möjliggjort effektiv energiförsörjning för både BillerudKorsnäs och Gävle Energi. Den effektiva energiförsörjningen bidrar till både ekonomisk utveckling och miljövinster för samhället. 2014 års miljövärden visade på hela 99,7 procent förnybar energi inom fjärrvärmen vilket innebär att vi ligger i toppklass i Sverige. Håkan Jönsson, VD UTV E C KL IN G E N AV D E T N YA AF FÄRSSY STE M E T BFU S HÅLLBARHET PÅ ELNÄT Vårt elnätsområde är fortsatt mycket starkt. Nätet består av cirka 2 800 kilometer kabelnät som likt tidigare år har levererat trygg och stabil el till våra abonnenter med väldigt få avbrott och korta avbrottstider. För att höja kvaliteten ytterligare och göra elnätet hållbart även i framtiden arbetade affärsområdet extra framtidsfokuserat 2014. Elnät är ett affärsområde som styrs av mängder av regelverk som förändras över tid och ställer oss inför nya utmaningar. Dessutom har vi en utmaning i att flera av våra medarbetare kommer att gå i pension de närmaste åren. För att möta dessa behov har affärsområdet jobbat framtidsfokuserat och för hållbarhet under fjolåret. Arbetets fokus har utöver fortsatt vädersäkring av elnätet legat på två förbättringsområden: nya, smartare IT-system och en moderniserad driftcentral. Smarta IT-system som pratar med varandra När det är dags att nyanställa är det extra viktigt att vi har IT-system som är överskådliga, begripliga och enkla att sätta sig in och arbeta i. Därför gjorde vi under fjolåret en kravspecifikation för upphandling av ett nytt nätinformationssystem. Det nya systemet kommer att vara byggt för framtiden och hålla reda på hela elnätet. Ett annat system som kommer att modernisera vår verksamhet är ett nytt SCADA-system som vi upphand- lade under fjolåret. Systemet som används till att styra och övervaka elnätet kommer att tas i drift under våren 2015 och är bättre anpassat till storleken på vårt nät. Därmed blir det mer ekonomiskt att underhålla samt lättare att utveckla och arbeta med. Ny driftcentral anpassad efter våra behov Under 2014 påbörjade vi om- och tillbyggnationen av vårt huvudkontor Fören. I projektet ingår en ny driftcentral där våra drifttekniker får de bästa förutsättningarna för att sköta elnätet. Idag görs många arbetsuppgifter manuellt med papper och penna på kartor och tavlor som i framtiden istället kommer att finnas i våra nya smarta IT-system. I den nya driftcentralen kommer det dessutom finnas möjlighet att växa. Om vårt elnätsområde blir större kommer vi att kunna möta det behovet tack vare en tilltagen storlek på driftcentralen. Dessutom kommer våra drifttekniker att få en bättre arbetsmiljö genom moderna arbetsplatser och avskilda pausutrymmen. – Alla dessa åtgärder kommer att leda till ett elnät och en arbetsmiljö som gör oss hållbara för en lång tid framöver, säger Thomas Tillman, chef för affärsområde Elnät. ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV L E E N E RG I 2 0 14 9 TR E N Y FÖR VÄR V I B I O NÄ R F Ö R R E G I O NA L S A M VE R K A N O C H KO N KURRE N SKRAF T. PRISDIALOG MED FJÄRRVÄRMEKUNDER 2014 var ett händelserikt år för Affärsområde Fjärrvärme där kundvård, samverkan och miljö återigen stod i fokus. Vi blev medlemmar i Prisdialogen och nominerades till Årets Fjärrvärmeföretag. Dessutom nådde vi nya nivåer på våra miljövärden. på prisändringsmodellen från Prisdialogen samt kraven på en god genomförd dialog beviljas vi fortsatt medlemskap. På det sättet intygar vi för våra kunder att vi sätter våra priser på ett sjyst sätt. År 2013 satsade vi stort på kundvård i form av Projekt Fjärrvärmeambassadörsskapet. Vi erbjöd samtliga företagskunder ett personligt besök och de allra flesta kunderna tackade ja. Träffarna var mycket uppskattade och under 2014 fortsatte vi vårt kundfokuserade arbete. Branschorganisationen Svensk Fjärrvärme utlyste under fjolåret för första gången en tävling där vinnaren utses till Årets Fjärrvärmeföretag. Vi valdes ut tillsammans med sju andra finalister. Det var ett jämnt lopp och den här gången nådde vi tyvärr inte hela vägen fram. Däremot fick vi några månader senare väldigt glädjande besked om våra miljövärden för 2014. Läs mer om detta på sidan 15. Nya medlemmar i Prisdialogen Prisdialogen är ett branschsamarbete för att pröva prisändringar hos kunden. Genom samråd med kunderna stärks deras ställning när det gäller prissättning för fjärrvärme. Sedan februari förra året är vi medlemmar och medlemskapet prövas varje år. Förutsättningen för att få fortsätta som medlem är att vi tillsammans med våra kunder varje år för en prisdialog. Om vi uppfyller kraven 10 ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 4 Nominerade till Årets Fjärrvärmeföretag UTV E C KL IN G E N AV D E T N YA AF FÄRSSY STE M E T BFU S FRAMÅT FÖR FJÄRRKYLA I GÄVLE År 2014 tog vi ett stort kliv mot en rejäl miljöförbättring i Gävle då vi byggde färdigt stora delar av stamnätet för fjärrkyla. Med fjärrkyla blir mängder av enskilda, ofta energikrävande kylaggregat överflödiga. Med minskat buller, minskad användning av kemikalier och minskade fossila koldioxidutsläpp är fjärrkyla en stor vinst för miljön. på rätt plats genom borrhålet. På det här sättet kunde vi undvika att gräva stora schakt i gator och trottoarer. Gävleborna visade stort tålamod med våra arbeten som i förlängningen beräknas leda till en minskning av fossila koldioxidutsläpp med 75 procent. Redan i slutet av 2013 började vi att förlägga en fjärrkylaledning i Gavleån som ett första steg mot ett färdigt stamledningsnät. Till sommaren 2014 blev å-ledningen klar och den ligger nu på Gavleåns botten och kommer förse Gävle med naturlig frikyla. Ungefär samtidigt blev vi färdiga med stora delar av stamnätet efter 16 veckors arbeten i centrala Gävle. I och med detta projekt har vi tagit ett stort första kliv mot en långsiktig investering för såväl miljön och framtida generationer som näringslivet och Gävle stads utveckling. Borrningsarbeten i Gävles stadskärna – Fjärrkylan kommer i hög grad att bidra till målet i kommunens miljöstrategiska program att Gävle ska bli klimatneutralt till år 2050, säger Peter Rosenkvist, affärsområdeschef för fjärrvärme och fjärrkyla. Under arbetet med stamnätet använde vi oss framför allt av en metod som kallas styrd borrning. Med styrd borrning borrar man under markytan och drar ledningarna ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV L E E N E RG I 2 0 14 11 ENER GI T J ÄN S T ER TA R S I K TE PÅ Å R 2 0 2 0 ENERGITJÄNSTER TAR SIKTE PÅ ÅR 2020 Från och med den 1 januari 2015 är Energitjänster ett eget affärsområde. En stor del av 2014 ägnades därför åt att ta fram Energitjänsters affärsplan som tar ut riktningen för hur vårt nyaste affärsområde ska arbeta de närmaste fem åren. Med affärsplanen har vi tagit de första stegen mot att leverera helhetstjänster till kunderna. Med det menar vi att vi tar ansvar för hela energikedjan – från produktionen av kundernas värme, till ventilationsanläggningen, till att varmvattnet funkar ända till radiatorerna samt tappställena och vattenkranarna. Den senaste tiden har våra stora kunder allt mer börjat efterfråga ett helhetsåtagande. De vill ha någon som kan sköta hela energikedjan åt dem. För att tillmötesgå kundernas behov rekryterade vi i slutet av förra året därför en drifttekniker till Energitjänster. Driftteknikern kommer att arbeta med sträckan från fjärrvärmecentralen till den punkt där energin används t.ex. vattenkranen, elementet eller ventilationsaggregatet. Denna nya tjänst erbjuder alltså en helt ny nivå av service och komfort för våra kunder. 12 ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 4 Mål och visioner för Energitjänster 2020 Vi kommer hela tiden att utveckla tjänster för att bygga och stärka våra kundrelationer samt att uppnå verkliga kostnadsbesparingar och miljöförbättringar. För att nå målet jobbar vi långsiktigt för både effektivitet och funktion i kundernas anläggningar med tjänster som vi utvecklar utifrån vad kunderna efterfrågar. Målet är att Energitjänster ska fördubbla sin årsomsättning samt uppfylla Gävle Energis generella avkastningskrav år 2020. För att nå detta mål kommer fokus alltså att ligga på helhetsåtagande där kunden får och upplever en trygghet i sin leverans av hela energikedjan. Genom att arbeta på det här sättet bidrar vi till att nå målen i kommunens miljöstrategiska program. Vi stärker även Gävle Energis konkurrenskraft och det lokala näringslivet. Genom att erbjuda företag och verksamheter välmående, välunderhållna och driftsäkra lokaler ökar vi attraktionskraften för Gävle som stad och region. UTV E C KL IN G E N AV D E T N YA AF FÄRSSY STE M E T BFU S ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV L E E N E RG I 2 0 14 13 UTV EC K L I N GEN AV DE T NYA A F FÄ R S S YS TE ME T BF U S EFFEKTIVISERADE PROCESSER PÅ ELHANDEL Vi jobbar ständigt med att effektivisera våra kundserviceprocesser för att göra all avtalshantering smidigare både för våra kunder och oss själva. Under 2014 avslutade vi det så kallade kundserviceprojektet, där vi gjorde en genomlysning och förbättrade flera arbetssätt för att bättra på servicen för våra elhandelskunder. Gävle med omnejd är en region med stor inflyttning och även flyttar inom regionen. Gävle Energisystem hanterar kunder för Gävle Energi, Söderhamn NÄRA och Hofors Elverk, därmed rör det sig om en relativt stor hantering. Det är många avtal som ska ändras, avslutas och nytecknas, vilket i praktiken innebär en hel del administration för vår kundservice. Smidigare och snabbare för alla De konkreta åtgärderna som gjordes i projektet var att göra en grundlig genomgång av arbetssätt, processer och it-systemstöd. Det som upptäcktes var att flera 14 ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 4 kundärenden skulle kunna hanteras snabbare och enklare bara genom att börja använda potentialen i våra IT-system och skapa rutiner för hur inkommande ärenden ska hanteras. Kort sagt anpassade och optimerade vi våra rutiner efter möjligheterna i våra system. Våra kunders val av elbolag gör skillnad för staden och regionen där de bor. Genom att vi nu har tydligare, snabbare och mer strukturerade processer får vi mer kvalitetstid i varje enskilt kundmöte och stärker vår relation och konkurrenskraft inför framtiden. UTV E C KL IN G E N AV D E T N YA AF FÄRSSY STE M E T BFU S NYRENOVERADE DAMMAR ÖKAR SÄKERHETEN Under de senaste åren har vi renoverat flera av våra vattenkraftanläggningar. Den äldsta anläggningen byggdes 1929 medan den yngsta är från 1990. Samtliga anläggningar behöver tillsyn och underhåll för att fungera på bästa sätt och skapa bästa möjliga säkerhet och arbetsmiljö för våra medarbetare. Sommaren 2013 bytte vi dammluckorna på Strömdalens kraftverk för bättre funktion och ökad säkerhet. Under fjolåret var det Mackmyras tur att renoveras. Den senaste större åtgärden gjordes år 1964. Därmed fanns det ett och annat att åtgärda. Efter några månaders arbete var ruttet trä och rostiga stålkonstruktioner utbytta mot en ny fjärrstyrd utskovsdamm med automatiserade dammluckor. vi kan sköta driften på bästa möjliga sätt, säger Inger Lindbäck, affärsområdeschef för Energiproduktion. Den nya dammen är dessutom säkrare och ett riktigt lyft vad gäller arbetsmiljö. Den tidigare konstruktionen styrdes helt manuellt och innebar en hel del tunga lyft men nu styrs alltså dammen i Mackmyra enkelt via några knapptryckningar från driftcentralen på huvudkontoret Fören på Näringen. – Nu har vi en ökad säkerhet och förbättrad arbetsmiljö. Tack vare fjärrstyrningen kan vi dessutom snabbt styra och ändra inställningarna till dammen. På det sättet sparar vi både restid och utsläpp från resor samtidigt som ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV L E E N E RG I 2 0 14 15 MILJÖ OCH HÅLLBARHET Miljö- och hållbarhetsarbete är en naturlig del av vår vardag. Det genomsyrar precis allting vi gör. Genom specifika projekt och aktiviteter höjer vi vår egen kompetens, berättar om vårt arbete utåt och håller externa utbildningar för till exempel skolbarn, andra bolag och förvaltningar i kommunen. om kommunens goda arbete. Vi var på plats både som utställare och som en del av kvällens program. Inger Lindbäck, affärsområdeschef för Energiproduktion, intervjuades om det goda samarbetet kring Bomhus Energi och miljönyttan som det har lett till. Vår energipedagog fortsatte under hela 2014 att besöka skolor och arbetsplatser med sina spännande energiexperiment och föreläsningar. Även Gävle Energis medarbetare fick en utbildning i hållbar energianvändning. Totalt under fjolåret besökte energipedagogen ungefär 30 förskolor och skolor. Dessutom höll han i cirka 70 föreläsningar för medarbetare inom kommunala förvaltningar och bolag. Vi spelar en viktig roll för kommunens arbete att nå målen i Miljöstrategiska programmet. Våra åtaganden innebär att vi bland annat ska bidra till att energianvändningen minskar och att energin används effektivt samt att Gävle kommun som geografiskt område ska vara klimatneutralt år 2050. Ett av delmålen består av att produktionen av biogas ska öka med 400 procent till år 2017. Läs mer om hur vi jobbar med detta mål på sidan 20. Medverkan vid Miljögalan För första gången någonsin höll Gävle kommun en miljögala. Syftet var att inspirera besökarna och berätta En viktig del av Miljöstrategiska programmet Läs me r om vår m iljöpro fil på sid an EN NATURLIG DEL I VÅR VARDAG Gävle Energi AB ska med omsorg om miljön tillgodose våra kunders behov av effektiva energilösningar i form av el, värme, biogas, kyla, tele- och datakommunikation och därtill hörande energitjänster på ett affärsmässigt sätt. Klimatfrågan är central och präglar vår strategi. Hållbarhet och ständiga förbättringar Vi är ett företag som ser miljöfrågorna som en del i allt det vi gör, och miljöhänsyn ska därför beaktas på alla nivåer i organisationen. Vi ska aktivt delta i utvecklingen av miljöanpassade och effektiva energi- och tekniklösningar. Vårt handlande ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling och våra produkter och tjänster ska medverka till en ökad hushållning av naturresurser samt till minskad klimatpåverkan. 16 ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 4 25 För att uppnå ständiga miljöförbättringar har vi miljömål och arbetar aktivt med att begränsa och förebygga negativ miljöpåverkan. Lagar och andra myndighetskrav utgör en miniminivå. Engagemang Vi stimulerar vår personal till engagemang och ansvar i miljöarbetet genom delaktighet, utbildning och information. Kommunikation Vår miljökommunikation bygger på öppenhet och fakta rörande vår miljöpåverkan och vårt miljöarbete. Vi påverkar, ställer krav och samarbetar med våra kunder, företag, leverantörer, myndigheter och organisationer när det gäller vår miljö. UTV E C KL IN G E N AV D E T N YA AF FÄRSSY STE M E T BFU S ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV L E E N E RG I 2 0 14 17 UTV EC K L I N GEN AV DE T NYA A F FÄ R S S YS TE ME T BF U S GAVLENET EN DEL AV BREDBANDSSTRATEGIN Bredbandsstrategi för Gävle kommun 2014-2020. Så heter ett av de dokument som styr och leder Affärsområde Kommunikations arbete. Strategin blev klar under fjolåret och sätter upp mål för hur många företag och villor som ska vara anslutna till fibernätet år 2020. Regeringen har slagit fast att 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband med en kapacitet om minst 100 megabit per sekund senast år 2020. Länsstyrelsen Gävleborg och Region Gävleborg har i sin regionala bredbandsstrategi satt målet ännu högre – 95 procent av alla företag ska ha tillgång till samma hastighet. Anledningen är att främja företagande och sysselsättning i regionen. Stor efterfrågan på fiber Målet är satt högt, samtidigt är efterfrågan på fiber stor vilket är glädjande. 2014 blev ett rekordår för GavleNet på villasidan. Vi lyckades leverera fiber till dubbelt fler 18 ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 4 villor än vi hade budgeterat för. Även på företagssidan var 2014 ett lyckat år och vi utökade antalet kunder. – De internetbaserade tjänsterna blir bara fler och då behövs en bättre bredbandskapacitet. Mer och mer tv levereras över internet och allt fler av våra kunder börjar se att utvecklingen rör sig bort från telefontråden som det gamla ADSL-bredbandsnätet är byggt på, säger Christer Englund, affärsområdeschef för Kommunikation. På god väg mot målet Enligt Post- och telestyrelsen hade 64 procent av Gävle kommuns hushåll och 60 procent av företagen tillgång till bredband om minst 100 megabit per sekund år 2013. Den stora utmaningen blir att nå resten av hushållen och företagen i kommunen, inte minst hushåll och företag på landsbygden. – Intresset bland företag och villaägare är den avgörande faktorn. Där intresset är tillräckligt stort, där bygger vi, säger Christer Englund. UTV E C KL IN G E N AV D E T N YA AF FÄRSSY STE M E T BFU S NYA WEBBPLATSER MED FOKUS PÅ BESÖKAREN Under 2014 lanserade vi tre helt nya webbplatser. I januari lanserades en ny extern webbplats för våra kunder och besökare, gavleenergi.se. Kort därefter utkom vår nya webbplats för GavleNet, gavlenet.se och i slutet på året introducerades Gävle Energis nya intranät för våra medarbetare. Våra tidigare webbplatser var omoderna och svåra att administrera. De nya webbplatserna har nu en modern, lätthanterlig plattform som gör det möjligt att på ett effektivt och enkelt sätt nå ut med snabb information till våra kunder och medarbetare. – Den nya webbplattformen integrerar med våra underliggande system och på så sätt kan administrationen av olika kundärenden hanteras mer effektivt, vilket är viktigt både för våra kunder och medarbetare, säger Malin Eriksson, marknadschef. Webbplatserna är byggda med fokus på användaren. De har fått ett användarvänligt utseende med tydliga och lättåtkomliga menyer som hjälper besökaren att snabbare hitta den information som söks. De externa webbplatserna är uppbyggda så att de anpassar sig till olika skärmstorlekar, som mobiltelefon och läsplatta, vilket ökar vår tillgänglighet för olika målgrupper. Flexibelt intranät för medarbetarna Vårt nya intranät underlättar medarbetarens vardag genom att innehållet är anpassat till varje användare. Medarbetarna kan på ett enkelt sätt dela sin kunskap på intranätet och kan medverka socialt på flera sätt. Det i sin tur ökar medarbetarnas engagemang och höjer värdet på informationen. ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV L E E N E RG I 2 0 14 19 UTV EC K L I N GEN AV DE T NYA A F FÄ R S S YS TE ME T BF U S EKOGAS BYGGER FÖR FRAMTIDENS BEHOV Efterfrågan på fordonsgas fortsätter att öka. Under 2014 arbetade vi intensivt med olika projekt för att möta marknadens behov. Den största förändringen var att bolaget nu även äger en komposteringsanläggning norr om Forsbacka som planeras byggas om till en biogasanläggning. Den 1 januari 2014 blev vi ägare till hela SBI Ekogas och sålde 51 procent av aktierna till Gästrike återvinnare i syfte att skapa en stabil ägarbas för en framtida expansion. Bolaget bytte även namn till Gästrike Ekogas AB och Gästrike återvinnare förde över ägandeskapet av Forsbackas komposteringsanläggning till Ekogas. Fler och fler väljer att gå över till miljövänliga bränslen. Där är biogas är ett mycket bra alternativ. Efterfrågan på fordonsgas överstiger bolagets nuvarande produktionskapacitet. Därför kommer vi fortsatt att investera för att både bygga ut produktionen samt för att öka antalet tankstationer. 20 ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 4 Fortsatt expansion i Forsbacka Genom Gästrike Ekogas jobbar vi för att bygga en ny biogasanläggning i Forsbacka för att ta vara på det organiska avfallet som kommer från vår region. När anläggningen är på plats kommer vi att producera 25 gigawattimmar vilket motsvarar årsförbrukningen av bränsle till 1 600 bilar. I dagsläget finns endast tankstationen på Sörby Urfjäll. Men det behövs fler möjligheter till att tanka biogas. Under fjolåret tog vi därför beslutet att investera i ytterligare en tankstation samt en LBG/LNG-backup. LBG/ LNG-backup är en lagring av flytande gas (Liquid BioGas/Liquid NaturalGas) i syfte att säkerställa tillgången för en regional expansion. Backupen kommer att byggas vid tankstationen på Sörby Urfjäll. Placeringen av den kommande tankstationen planeras ligga intill Teknikparken i Gävle med öppning planerad till hösten 2015. UTV E C KL IN G E N AV D E T N YA AF FÄRSSY STE M E T BFU S NYA OCH FORTSATTA PROJEKT FÖR BIONÄR Vi jobbar ständigt för regional samverkan inom Bionär. Vårt mål är att nå ut med klimatsmart, småskalig fjärrvärme till de områden som ligger långt ifrån fjärrvärmenätens upptagningsområden. Under 2014 jobbade vi tillsammans med kommunalägda Tierpsbyggen för att vidareutveckla nätet i Söderfors. Dessutom startade vi ett nytt projekt i Forsbacka. Under en längre tid har vi arbetat tillsammans med Tierps kommun och det kommunala bostadsbolaget Tierpsbyggen. Häromåret byggde vi ut Söderforspannans kapacitet. Under fjolåret tog vi ett till steg för att vidareutveckla nätet ytterligare när vi skrev avtal om att bygga flera nya anslutningar. Småningom kommer vi att leverera värme till badet, bostadsområdet Tallbackshöjden och kyrkan i Söderfors. Bort med fossilt i Forsbacka Sedan slutet av förra året driver vi även ett nytt projekt i Forsbacka. Där kommer vi att bygga bort den fossila delen av produktionen på vår befintliga panna. Under somrarna har vi nämligen varit tvungna att använda gasol som energikälla. Anledningen är att flispannan är för stor när det under sommaren inte behöver produceras lika mycket värme. För att få till en mer hållbar uppvärmningsform kommer gasolen att ersättas med en ny biobränslepanna som kommer att eldas med en förnybar energikälla i form av pellets. Detta stärker Forsbackas, Gavlegårdarnas, Gavlefastigheters miljöprofiler samt miljövärdena för flera andra aktörer som berörs av projektet. Den här typen av projekt och den regionala samverkan inom Bionär gör stor skillnad för miljön. Bionärs småskaliga fjärrvärmepannor levererade under 2014 totalt 123 gigawattimmar värme. Det gav en besparing på hela 13 000 kubikmeter fossil olja. ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV L E E N E RG I 2 0 14 21 ELN ÄT S B R AN S C H E NS E G E N O LYM P I A D BL E V S U C C É I G ÄV L E ELNÄTSBRANSCHENS EGEN OLYMPIAD BLEV SUCCÉ I GÄVLE Speciellt tack till Gävle Energis personal som hjälpte oss på ett fantastiskt sätt före, under och efter arrangemanget. Under alla mina år i branschen har jag aldrig träffat så serviceinriktade personer. - Raoul Afzelius, Melbye Skandinavia Sverige AB I slutet av maj stod vi värdar för elnätsbranschens största återkommande event, EBR Metod- och Maskindagar. Mässan som äger rum vart fjärde år arrangeras av branschorganisationen Svensk Energi och i fjol hade vi äran att vara medarrangör. Eventet och organisationen bakom överöstes med beröm av deltagare och utställare. de besöker samtliga stationer. Med styrda visningar garanteras att besökarna får se hela utbudet vilket gynnar både besökarna, utställarföretagen och i förlängningen även branschen i sin helhet. Bland 2014 års utbud fanns stationer som behandlade vägbelysning, luftledningsteknik och arbetsmiljö. – Det var en fantastisk resa, från att vi fick den hedrande frågan om att vara medarrangör till genomförandet då allting gick i lås. Genom att medverka i den här typen av arrangemang knyter vi enorma kontakter med andra energibolag. Vi lär oss av varandra och utvecklas tillsammans, säger Nils Westling, som agerade projektledare för Gävle Energis räkning. Mycket arbete låg bakom evenemanget. Både inför, under och efter evenemanget. Vi fick frågan om att vara medarrangörer för fyra år sedan och därefter var förberedelserna igång. Veckan innan eventet var fullspäckad och medarbetarna på entreprenadavdelningen gjorde en enorm insats som drog el, fiber och förberedde annan infrastruktur uppe på området. Vi jobbade på som vi alltid gör. Magnus Jonsson som var med i organisationen och jobbade med förberedelserna berättar: Demonstrationer och prova på-montrar Mässan lockar utställare och deltagare från hela Sverige men även en och annan deltagare från våra nordiska grannländer. Vid 2014 års upplaga anlände en värmebölja på närmare 30 grader samtidigt som de nästan 2 000 besökarna samlades vid Gavlerinken Arena för att ta del av både den senaste tekniken och beprövade metoder inom branschen. Det som är unikt för EBR Metod- och maskindagar jämfört med andra mässor är att visningarna är styrda. Besökarna delas in i grupper och följer ett schema där 22 ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 4 Förarbete gav fantastisk feedback – Vi är vana att jobba på det här sättet. När det är stora strömavbrott är det mycket som ska göras och snabbt ska det gå. Man hugger i där det behövs. Deltagarna och utställarna uppmärksammade allt hårt arbete. Organisationen översköljdes av beröm för hur bra allting var ordnat, hur snabbt det gick att få hjälp och vilket tillmötesgående och trevligt sätt vi gjorde det på. UTV E C KL IN G E N AV D E T N YA AF FÄRSSY STE M E T BFU S Mässområdet började förberedas en vecka innan. En bråkdel av mässområdet med tält och utställare. Besökarna börjar anlända till mässans första dag. Rinken användes till både invigning och lunchställe. Trailåkning och pyroteknik vid invigningen. Särskilt inbjudna gymnasieprogram besökte mässan. ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV L E E N E RG I 2 0 14 23 FärHela organisationen på uppföljningsresa på öarna. Här på studiebesök på energibolaget SEV. ÅR S R ED OV I S N I N G O C H K O NC E R NR E DO VI S NI NG F Ö R RÄKE N SKAPSÅRE T 2 0 14 Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år. KONCERNEN Verksamheten Gävle Energi AB och dess dotterbolag producerar, distribuerar och säljer el, värme, kyla, biogas och tele- och datakommunikation. Bolaget är ett helägt dotterbolag till Gävle Stadshus AB som till 100 % ägs av Gävle kommun. I koncernen ingår moderbolaget Gävle Energi AB samt det helägda dotterbolaget Gävle Kraftvärme AB och Hedesunda Elförsäljning AB. Dessutom äger moderföretaget 95 % av aktierna i Gävle Energisystem AB och 59 % av aktierna i Bionär Närvärme AB. Koncernen innehar också andelar i Bomhus Energi AB 50 %, Samkraft AB 27 %, Gästrike Ekogas AB 49 % samt Norrsken AB 10 %. Vi ska - såsom uttryckt i vår affärsidé - med starkt engagemang för Gävle och regionen tillföra energi och kommunikation som ger komfort, kvalitet och växtkraft. Detta gör vi med miljön och klimatet i fokus. Ledord för verksamheten är samverkan, utveckling och attraktionskraft. Väsentliga händelser under räkenskapsåret Gävle Energi är ett företag vars verksamheter påverkas av väderfaktorer. Det får varken vara för varmt eller för kallt, för torrt eller för blött. Väderförutsättningarna var inte optimala 2014. Det regnade för lite och medeltemperaturen var högre än vanligt. Trots det gjorde bolaget ett starkt resultat. Mycket tack vare samarbetet med BillerudKorsnäs inom ramen för Bomhus Energi. Att energibolagets anläggningar är i gott skick med få driftstörningar bidrar också i form av lägre kostnader för reparation och underhåll. Dessutom har mycket gjorts för att effektivisera olika arbetssätt samt för att ta in färre konsulter för sådant Gävle Energis egna medarbetare kan utföra. Det goda resultatet beror mycket på medarbetarnas kompetens och starka engagemang. Kunder - hög kundnöjdhet Under 2014 genomfördes en NKI-undersökning (nöjd kundindex). Resultatet var tillfredsställande och de satta målen uppnåddes. Gävle Energi upplevs som ett tryggt energibolag som levererar produkter och tjänster med hög tillgänglighet och god servicekvalitet. Kunderna uppskattar vår lokala närvaro. De har höga förväntningar på bolaget. Vi har en potential att förbättra resultatet ytterligare genom att kommunicera vårt miljöarbete ännu tydligare. 24 ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 4 Ett fortsatt fokus under året var att fortsätta förenkla och effektivisera kundens ärenden både utifrån ett webbperspektiv men också vid besök eller via telefonkontakt. Syftet var att öka den upplevda enkelheten och servicegraden för kunden, samtidigt som fler produkter erbjuds. Utifrån ett företags kundperspektiv fortsätter utvecklingen med bland annat energipartnerskap där energieffektiviseringstjänster ingår som en väsentlig del. Ekonomi - resultat, avkastning och finansiell ställning Omsättningen minskade jämfört med föregående år vilket främst beror på varmare väder. Resultatet efter finansnetto uppgick till 129 (128) mnkr. I rörelseresultatet ingår andel av resultat i intresseföretag med 9 (14) mnkr. Årets bruttoinvesteringar uppgick till 128 (110) mnkr. Av detta uppgår materiella investeringar till 128 (95) mnkr och finansiella investeringar till 0 (15) mnkr. Materiella investeringar var Fjärrvärme 36 (37) mnkr, Elnät 20 (24) mnkr, Kommunikation 18 (18) mnkr, Fjärrkyla 34 (13) mnkr, Vattenkraftstationer 10 (3) samt Övrigt 10 (0) mnkr. Ett bra resultat i kombination med låga investeringsnivåer har medfört ett positivt kassaflöde. Lån har amorterats med 100 mnkr. Soliditeten uppgick till 50 (45) %. Avkastningen på sysselsatt kapital blev 8,4 (9,1) %. Moderbolag Resultatet efter finansiella poster blev 91 (74) mnkr. De totala investeringarna uppgick till 103 (92) mnkr. Soliditeten i moderbolaget uppgick till 52 (46) %. Avkastningen på sysselsatt kapital blev 9,2 (8,7) %. Moderbolaget redovisar verksamheten i det delägda bolaget Bomhus Energi AB som kommission för delägarna i enlighet med lydelsen i 36 kap 4 § inkomstskattelagen (IL). Hållbart Samhälle - miljö och utveckling Koncernen har en viktig roll i utvecklingen av produktion, distribution och förbrukning av förnybar energi enligt våra marknaders behov. Satsningarna på biokraftvärme i Johannes, fjärrkyla, Bionär Närvärme AB, Bomhus Energi AB, restvärme från BillerudKorsnäs, Samkraft, Ekogas AB och energieffektiviseringar går helt i linje med de åtgärder som behövs för att minska miljö- och klimatpåverkan i samhället. Andelen förnybar energi i form av biobränslen och restvärme i bränslemixen för fjärrvärmen var 99,7 % (99,2 %). Det är ett resultat av hög tillgänglighet i anläggningarna och gynnsamma väderförutsättningar. Vi bidrog till ytterligare energieffektivisering för våra kunder med ca 1,5 (1,9) GWh. Under året skedde inga konverteringar från olje- eller eluppvärmda fastigheter utan endast anslutningar av nybyggda fastigheter. Å R SRE D O V ISN IN G O C H KO N C E RN RE D O V ISN IN G F Ö R RÄKE N SKAPSÅRET 2014 Det var andra året för de nya hetvattenavtalen med Bomhus Energi och BillerudKorsnäs. Syftet är att säkerställa fjärrvärmeleveranserna i Gävle på ett miljömässigt och ekonomiskt effektivt sätt. Årets gynnsamma väderlek, hög tillgänglighet i anläggningarna och optimerad körning visar att avtalen är positiva både vad gäller ekonomi och miljö (bränslemix med endast marginell mängd fossil olja och betydande mängder restvärme). Samarbetet har minskat den fossila oljeförbrukningen hos BillerudKorsnäs och Gävle Energi AB (Gävle Kraftvärme AB) med totalt cirka 20 000 m³ per år. All el som säljs produceras av 100 % förnybara energikällor som vatten, vind eller biobränslen. Produkten heter Källmärkt El. Bolaget arbetar aktivt med att möjliggöra mikroproduktion av el, det vill säga att förbrukare av el även producerar el och ges möjlighet att leverera el på nätet. Gävle Energi medverkar också i andra utvecklingsprojekt med målet att öka kundnyttan, energieffektivisera och minska koldioxidpåverkan. Under året har biogasbolaget SBI Ekogas AB ändrat firma till Gästrike Ekogas AB där Gästrike Återvinnare är delägare till 51% och Gävle Energi AB till 49%. Satsningen på biogas minskar den fossila koldioxidpåverkan i regionen genom leverans av biogas till fordon. Produktionen sker på Duvbackens avloppsreningsverk. Den producerade volymen biogas motsvarar cirka 2 500 liter bensin per dygn. Arbetet pågår för att bygga en ny anläggning för utvinning av biogas ur organiskt avfall (matrester mm) i Forsbacka. Gävle Energis arbete med att öka den regionala samverkan fortsätter genom ett flertal utvecklingsprojekt som syftar till ökat partnerskap mellan infrastrukturbolag och näringslivet i regionen. Miljöpåverkan I bolaget finns ett flertal tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter. I moderbolaget finns ett tillstånd från Mark och Miljödomstolen för ”bortledande av ytvatten för kyländamål”, en viktig del i utvecklingen av fjärrkylan. Gävle Kraftvärme AB bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken i form av sju vattenkraftstationer. Det finns även ett nytt tillstånd från Mark och Miljödomstolen för uppförande av ett nytt vattenkraftverk, som ska ersätta det gamla i Forsbacka. Dessutom biokraftvärmeverket Johannes samt reservvärmeanläggningarna Ersbo och Carlsborg är tillståndspliktiga och har tillstånd. Johannes, Ersbo och Carlsborg ingår i systemet för handel av utsläppsrätter för åren 2013-2020. De har tillstånd från länsstyrelsen för utsläpp av koldioxid och därmed påföljande övervakningsplaner. Koncernen har ett antal anmälningspliktiga kylaggregat. När det gäller dessa sker årlig kontroll och rapportering till kommunen. Johannes, Ersbo och Carlsborg har krav på miljörapportering som sker i det nationella SMP-systemet samt kväveoxid- och koldioxidrapportering till Naturvårdsverket. Med Energimyndighetens godkännande för tilldelning av ursprungsgarantier för el producerad i flera av bolagets anläggningar kan produktionen av förnybar el från kraftvärme-, vattenkraftsanläggningar styrkas. Gävle Energi AB har rätt att transportera begränsade mängder farligt avfall (avfallsförordningen) enligt godkännande från Länsstyrelsen. I Bionär Närvärme AB finns tretton anmälningspliktiga verksamheter i form av biobränslepannor med tillhörande distributionsnät. Förutom dessa finns några mindre pelletseldade närvärmeanläggningar. Anläggningarna är geografiskt spridda i Gävle-, Ockelbo-, Älvkarleby-, Uppsala-, Bollnäs-, Sandvikenoch Hofors kommun. Dessutom finns en anmälningspliktig värmepumpsanläggning i Hagaström. Koncernens beroende av tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet är betydande. Koncernen är miljö- och kvalitetscertifierad enligt ISO 9001 och ISO 14001. Miljöförbättrande åtgärder För att skapa goda förutsättningar för framtiden har Gävle Energi tillsammans med några andra kommunala aktörer haft en energipedagog som varit ute på skolor, events och i egna verksamheten för att lära ut energi- och miljöfrågor. Pedagogen har genomfört Energi- och miljöutbildning för hela Gävle Energis personal. Fordonsflottan inom Gävle Energi uppdateras kontinuerligt och i dagsläget finns 27 (27) personbilar varav 22 (21) stycken eller 82 % (78 %) är miljöfordon. Miljöfordonsflottan består av 15 (14) biogasbilar samt 7 (5) elbilar. Målet är 100 % miljöfordon till år 2016. Arbetet att förbättra infrastrukturen för tankning av miljöbilar fortgår. Under året fortsatte utbyggnaden av fjärrkylasystem i Gävles centrala delar. Arbetet med nybyggnation av vattenkraftverket i Forsbacka har fortsatt. Avsikten är att inom gällande vattendom öka effekten för förnybar energiproduktion och förbättra förutsättningarna för miljö- och vattenreglering. I samband med detta pågår ett arbete tillsammans med länsstyrelsen kring faunaåtgärder i Gavleån. I projektet har under året bland annat ålinsamling skett vid Strömdalen. Rensning i Storsjön vid utloppet till Gavleån har genomförts. Detta har gjorts för att regleringen av sjön ska kunna ske lättare vilket är en viktig förutsättning vid höga flöden för att minska riskerna för översvämning. För utveckling av befintliga anläggningar sker kontinuerligt ett arbete med förbättringar i form av utbildning, egenkontroll, besiktningar och revisioner av interna och externa konsulter, effektiviseringar och optimeringar, kemikaliehantering med mera. ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV LE E N E RG I 2 0 14 25 ÅR S R ED OV I S N I N G O C H K O NC E R NR E DO VI S NI NG F Ö R RÄKE N SKAPSÅRE T 2 0 14 Incidenter I samband med ett fjärrvärmearbete skedde en explosion där en entreprenör skadades. Entreprenören skulle hämta en gasolflaska i sin bil och när han öppnade dörren exploderade en gasolflaska och en stark tryckvåg skapades. Polisutredning har skett och ärendet har avskrivits som en olycka. Några mindre miljöavvikelser på Johannes har rapporterats till Byggnads- och Miljönämnden. Händelserna har inte medfört några krav från myndighetens sida. Byggnads- och Miljönämnden åtalsanmälde i maj 2014 ett överskridande av dygnsvärde för koloxid som skedde 23:e januari 2014 på Johannes. Byggnads- och Miljönämnden bedömer i sin anmälan att inga åtgärder behöver vidtas av bolaget med anledning av anmälan. Utveckling och kvalitetsförbättring Utveckling och innovation är ledord i bolagets verksamhet. En omfattande omvärldsbevakning pågår och de olika verksamhetsområdena utvecklar löpande koncernens erbjudanden till kunderna. Samarbetet med Högskolan i Gävle utvecklas löpande. Viktiga beståndsdelar är delaktighet och engagemang hos personalen. Inom koncernen sker ett kontinuerligt arbete med förbättringar i form av egenkontroll, besiktningar och revisioner av externa konsulter och internrevisioner. Samordning sker där så är möjligt med det förebyggande arbetsmiljöarbetet och risk- och säkerhetsarbetet. Medarbetare - en attraktiv arbetsgivare Arbetet med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aktiviteter pågår kontinuerligt. Bolaget har en hög frisknärvaro med ett utfall på 96 %. Arbete med resultatet från medarbetarenkäten har genomförts i arbetsgrupper. En gemensam medarbetardag har anordnats med fokus på företagsstrategi. Gävle Energi samarbetar med Högskolan i Gävle avseende forskning och utbildning tillsammans med andra aktörer. Företaget har haft fyra studenter på arbetspraktik inom utbildningen Energisystemingenjör co-op. Samarbetet kring företagsforskarskolan Reesbe fortsätter där en av medarbetarna genomför forskarstudier. Samverkan med grund- och gymnasieskola pågår genom praktikplatser, informationsträffar, studiebesök och stipendium. Två elever som slutat gymnasiet har haft fyra månaders betald praktik inom ramen för Tekniksprånget i syfte att få fler att söka ingenjörsutbildning. Många rekryteringar har genomförts till följd av pensionsavgångar och avslutade anställningar med många intresserade sökanden vilket tyder på ett gott arbetsgivarvarumärke. BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Inledning God bolagsstyrning bygger på att beslutsprocesser är definierade, har en tydlig ansvarsfördelning och effektiva kontroller. God bolagsstyrning skapar värde genom att säkerställa ett effektivt 26 ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 4 beslutsfattande, en öppenhet mot ägarna och omvärlden så att dessa kan följa bolagets utveckling. Ägarstyrning Gävle Energi AB är ett helägt bolag av Gävle Stadshus AB som i sin tur är helägt av Gävle kommun. Koncernens verksamheter samordnas och optimeras med moderbolagets verksamhet för bästa styrning och effektivitet. Policys, riktlinjer och övriga styrdokument samordnas. Balanserad styrning tillämpas i bolaget och verksamhetsplan finns utarbetad utifrån perspektiven kunder (medborgare och brukare), medarbetare, hållbart samhälle och ekonomi. Styrelsen i moderbolaget Gävle Energi AB och de helägda dotterbolagen utses av Gävle kommunfullmäktige. Väsentliga styrdokument för Gävle Energikoncernen utgörs bland annat av Gävle kommuns företagspolicy, ägardirektiv, bolagsordning, arbetsordning för styrelsen, VD-instruktion och rapportinstruktion. Uppfyllelse av bolagsordning och ägardirektiv Bolagen i koncernen har bedrivit sin verksamhet inom de ramar som slagits fast i respektive bolagsordning. Koncernens verksamhet har vidare bedrivits i enlighet med ägardirektiven. Måluppfyllelsen bedöms som god. Enligt lämnat ägardirektiv ska resultat efter finansiella poster, exklusive värdejusteringar men före bokslutsdispositioner och skatt uppgå till minst 120 mnkr. Resultatet uppgår till 129 mnkr. Utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete Utvärdering har skett av styrelsens och verkställande direktörens arbete. Utvärderingen har dokumenterats och förbättringsområden har identifierats. Styrelsens arbete Styrelsen består av sju ledamöter samt fem suppleanter. Arbetstagarföreträdare i styrelsen har närvaro- och yttranderätt men inte beslutanderätt. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Någon uppdelning av ansvaret har inte skett i styrelsen. Arbetsordningen reglerar information till styrelsen, antalet styrelsemöten samt formerna för styrelsemöten och styrelsens arbete. Styrelsen har utöver arbetsordningen fastställt rapportinstruktion samt instruktion till verkställande direktören. Under året har åtta styrelsemöten samt ett konstituerande styrelsemöte genomförts. Styrelsens arbete följer en årlig plan. Viktiga frågor som har hanterats är bolagets strategiska och ekonomiska utveckling inklusive bokföring och medelsförvaltning, interna kontrollen inklusive risker och hantering av risker, utvärdering och beslut kring ledning, styrning och organisation. Närvaron vid styrelsemöten har varit god, suppleanter har kallats och deltagit i stor utsträckning. Å R SRE D O V ISN IN G O C H KO N C E RN RE D O V ISN IN G F Ö R RÄKE N SKAPSÅRET 2014 Intern kontroll Styrelsen ansvarar enligt aktiebolagslagen för den interna kontrollen. Förutom ägarens direktiv baseras bolagets styrning på lagar och regler såsom i första hand Aktiebolagslagen, Miljöbalken, Kommunallagen och Plan- och Bygglagen. Övriga väsentliga interna regelverk är styrelsens arbetsordning, VD-instruktion, delegationsordning samt verksamhetens ledningssystem. Bolaget är miljö- och kvalitetscertifierat enligt ISO 9001 och ISO 14001. Bolagets beroende av tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet inom miljöområdet är betydande. Under 2014 har koncernens ledningsgrupp genomfört en utvärdering av den interna kontrollen enligt COSO-ramverket. Internkontroll enligt COSO-ramverket definieras som: Intern kontroll är en process som påverkas av organisationen, ledning och annan personal, och den har utformats i syfte att ge en rimlig försäkran om att organisationens mål uppnås inom följande områden: - Ändamålsenlig och effektiv verksamhet - Tillförlitlig redovisning/rapportering - Efterlevnad av externa och interna regelverk Utvärderingen genomfördes utifrån COSO-ramverkets komponenter. - Kontrollmiljö - Riskbedömning - Kontrollaktiviteter - Information och kommunikation - Uppföljning/övervakning Varje kontrollkomponent bedömdes och förstärkningsområden identifierades. Utvärderingen kommer tillsammans med genomförda riskanalyser att lägga grunden för 2015 års internkontrollplan. Riskhantering Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer En övergripande målsättning i riskarbetet är att skapa en fungerande kontroll över bolagets framtida kassaflöden och resultat till en så låg kostnad som möjligt. Samtliga riskexponeringar inom verksamheten definieras och regleras genom policys, anvisningar och riskbedömningar. Bolagets risker kan delas in i huvudområdena marknads- och finansiella risker, teknikrisker, infrastruktur, personal & organisation samt politiska och samhälleliga risker. Marknads- och finansiella risker De största riskerna i verksamheten är pris- och volymvariationer av bolagets produkter, tjänster och inköp under olika perioder samt kreditrisker. Bolaget hanterar dessa dels genom regelbunden omvärdering och justering av företagets strategier och dels löpande genom driftoptimeringar och utveckling av företagets erbjudande. Teknikrisker Området omfattar anläggningsrisker, miljörisker och investeringsrisker. Anläggningsrisker optimeras genom driftoptimeringar, förebyggande och avhjälpande underhåll, reinvesteringar samt riskreducering genom försäkring av anläggningarna. Miljörisker hanteras genom kontroll, uppföljning och minimering av utsläpp och användning av kemikalier. Genom simuleringar och genomgångar av olika alternativ prövas behov av investeringar för optimal drift och utveckling av verksamheten. Politiska och samhälleliga risker Även politiska risker såsom affärsrisker till följd av olika politiska beslut, exempelvis förändringar i lagstiftning och regelverk och samhälleliga trender som rör branschen är omfattande. Dessa hanteras genom en aktiv omvärldsbevakning och justeringar i verksamheten anpassat till bolagets behov. Personal & organisation, IT-infrastruktur Löpande analyser och optimeringar av bolagets organisation, medarbetarnas kompetens och IT-infrastruktur görs utifrån strategiska och operationella behov. Strategisk planering Omvandlingstrycket inom energisektorn har under senare år varit stort. För att hantera en allt mer föränderlig omvärld har under året en ny strategisk plan tagits fram. Den strategiska planen har initierats av styrelsen och genomförts i samverkan med ägaren Gävle Stadshus AB. Den strategiska planen utgår ifrån de fyra styrningsperspektiv som Gävle kommunkoncern använder (Hållbart samhälle, Kunder, Medarbetare och Ekonomi). Den strategiska planperioden sträcker sig 2015-2025 och innehåller konkreta mål för verksamhetens utveckling. Kommunikation med revisorer och lekmannarevisorer Bolagets revisorer och lekmannarevisorer har utfört granskning enligt gällande regelverk. Företagsledningen har under 2014 haft två möten med revisionen. Vid mötena har revisorerna rapporterat väsentliga iakttagelser från genomförd granskning. Ärenden som överlämnats till kommunen Enligt bolagsordning och ägardirektiv ska kommunfullmäktige i Gävle kommun få ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Under 2014 har följande ärenden överlämnats för fullmäktiges ställningstagande: - Bredbandsstrategi för Gävleborg - Ändring av bolagsordning - Ändring av ägardirektiv ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV LE E N E RG I 2 0 14 27 ÅR S R ED OV I S N I N G O C H K O NC E R NR E DO VI S NI NG F Ö R RÄKE N SKAPSÅRE T 2 0 14 FRAMTIDA UTVECKLING Alla, inklusive Gävle Energi, har ett ansvar att uppnå kommunens miljö- och strategiska mål. Med ett direktiv och vision om att skapa en bättre vardag för de som verkar och bor i Gävle kommun finns ingen annan väg än hållbar utveckling. Gävle Energi har ett långsiktigt ägardirektiv som ska leda oss in i framtiden och som talar om hur Gävle Energi ska prioritera framtida investeringar. Tack vare ett nära samarbete med det lokala näringslivet och aktörer i regionen driver Gävle Energi aktivt hållbarhetsutvecklingen i länet. Förutom leveranssäkerheten på befintlig infrastruktur prioriteras flera andra områden. Bland annat fokuserar koncernen på energieffektiviseringar, kompetenshöjande insatser i form av forskarskolan REESBE samt kompetensutvecklande insatser hos enskilda kunder och skolungdomar vad gäller energi- och miljöfrågor. Genom att engagera omvärlden och driva utvecklingen inom energi- och klimatfrågor skapas en koncernnytta i form av god lönsamhet, ett hållbart samhälle och en ökad konkurrenskraft. Det är en utveckling som är bra för våra kunder, våra leverantörer, vår stad och Gävle Energi. 28 ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 4 Å R SRE D O V ISN IN G O C H KO N C E RN RE D O V ISN IN G F Ö R RÄKE N SKAPSÅRET 2014 FLERÅRSJÄMFÖRELSE Bolagets ekonomiska utveckling i sammandrag Koncern 2014 2013 2012 2011 2010 Nettoomsättning, tkr 990 039 1 032 562 1 072 156 1 039 489 1 122 776 Resultat efter finansiella poster, tkr 129 496 127 703 118 883 95 798 94 814 Nettomarginal, % 13 12 11 9 8 Balansomslutning, tkr 2 371 174 2 279 016 2 338 613 2 264 498 2 269 823 191 Antal anställda, st 195 191 192 196 Soliditet, % 50 45 40 34 32 Avkastning på sysselsatt kapital, % 8,4 9,1 8,5 7,5 7,5 2012 2011 2010 Moderbolag 2014 2013 Nettoomsättning, tkr 717 894 731 890 729 332 671 803 696 041 Resultat efter finansiella poster, tkr 90 638 74 427 58 611 59 562 67 513 Nettomarginal, % 13 10 8 9 9 Balansomslutning, tkr 1 935 561 1 806 301 1 784 265 1 691 669 1 592 612 191 Antal anställda, st 195 191 192 196 Soliditet, % 52 46 42 34 33 Avkastning på sysselsatt kapital, % 9,2 8,7 8,1 6,7 7,3 Nyckeltalsdefinitioner framgår av not 1 Förslag till vinstdisposition Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserat resultat 165 222 674,69 Årets resultat 83 664 933,35 248 887 608,04 Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att till aktieägaren utdela 189 000 000,00 59 887 608,04 i ny räkning överförs 248 887 608,04 Styrelsens motivering till utdelning Verksamhetens art och omfattning framgår av bolagsordningen och denna årsredovisning. Den verksamhet som bedrivs i bolaget medför inte risker utöver vad som förekommer eller kan antas förekomma i branschen eller de risker som i övrigt är förenade med bedrivande av näringsverksamhet. Beträffande väsentliga händelser hänvisas till vad som framgår av förvaltningsberättelsen ovan. Bolagets ekonomiska situation per 2014-12-31 framgår av efterföljande balansräkning och noter. Förslaget innebär att bolaget bör klara oväntade händelser och tillfälliga variationer i betalningsströmmarna i rimlig omfattning. Bolagets ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att bolaget kan fortsätta sin verksamhet samt att bolaget kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt. Med hänvisning till ovanstående och vad som i övrigt kommit till styrelsens kännedom är styrelsens bedömning att utdelningen är försvarlig med hänvisning till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets egna kapital samt bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV LE E N E RG I 2 0 14 29 ÅR S R ED OV I S N I N G O C H K O NC E R NR E DO VI S NI NG F Ö R RÄKE N SKAPSÅRE T 2 0 14 Koncernen Moderbolaget Resultaträkning Not 2014 2013 2014 2013 Nettoomsättning exkl. punktskatter 2,3 990 039 1 032 562 717 894 731 890 Aktiverat arbete för egen räkning 12 715 13 969 12 715 13 969 Övriga rörelseintäkter 3 125 3 829 2 991 3 184 Summa rörelsens intäkter1 005 879 1 050 360 733 600 749 043 Rörelsens kostnader Hetvatten, bränsle, elkraft och förnödenheter - 410 655 - 464 169 Övriga externa kostnader 4 - 137 909 - 138 054 Personalkostnader 5 - 138 438 - 134 253 - 137 855 - 133 462 6,7 - 164 259 - 154 665 - 100 010 - 97 472 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader - 2 414 - 1 151 Summa rörelsens kostnader - 853 675 - 892 292 - 298 406 - 87 839 - 2 414 - 626 524 - 317 891 - 86 791 - 1 151 - 636 767 Andel intresseföretags resultat 9 077 14 032 - - Rörelseresultat 161 281 172 100 107 076 112 276 Resultat från finansiella poster Resultat från andelar i intresseföretag - - 8 090 - Resultat från övriga värdepapper som är anläggningstillgångar - 5 890 - 13 606 - 4 679 - 13 406 6 152 6 668 5 998 6 426 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8 Räntekostnader och liknande resultatposter 9 - 32 047 - 37 459 - 25 847 - 30 869 Summa resultat från finansiella poster - 31 785 - 44 397 - 16 438 - 37 849 127 703 90 638 Resultat efter finansiella poster 129 496 74 427 Bokslutsdispositioner 10 128 800 - - 6 900 45 440 Skatt på årets resultat 11 - 41 500 - 2 394 - 73 - 3 227 Årets resultat 216 796 125 309 83 665 116 640 Moderföretagets aktieägare 216 990 124 627 - - Minoriteten - 194 682 - - Varav hänförligt till 30 ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 4 Å R SRE D O V ISN IN G O C H KO N C E RN RE D O V ISN IN G F Ö R RÄKE N SKAPSÅRET 2014 Koncernen Moderbolaget Balansräkning Not 2014-12-312013-12-312014-12-312013-12-31 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Programvaror 12 5 095 4 749 3 378 Goodwill 13 7 540 9 457 - 4 749 - 12 635 14 206 3 378 4 749 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 14 183 784 199 274 37 482 39 244 Maskiner och andra tekniska anläggningar 15 1 381 271 1 389 648 1 053 054 1 041 454 Inventarier 16 1 445 1 300 1 065 1 000 Pågående nyanläggningar 17 22 454 35 268 22 065 28 803 1 588 9541 625 4901 113 6661 110 501 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 18 - - 132 256 122 256 Andelar i intresseföretag 19 251 999 248 600 234 710 231 677 Andra långfristiga värdepappersinnehav 20 1 932 13 845 1 927 13 839 Uppskjuten skattefordran 21 3 523 3 783 830 903 Andra långfristiga fordringar 22 78 750 84 000 78 750 84 000 336 204 350 228 448 473 452 675 1 989 924 1 565 517 1 567 925 19 990 555 629 Summa anläggningstillgångar 1 937 793 Omsättningstillgångar Varulager m.m Råvaror och förnödenheter 15 355 Pågående arbete för annans räkning 6 451 - 6 451 - 21 806 19 990 7 006 629 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 82 037 85 362 64 207 66 447 Fordringar hos koncernföretag 23 176 064 56 935 170 504 48 629 Koncernkredit Gävle kommun 24 41 907 36 773 50 772 64 892 Elcertifikat 9 541 9 467 - - Övriga fordringar 15 588 10 569 11 159 5 549 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 86 432 69 990 66 390 52 224 411 569 269 096 363 032 237 741 25 Kassa och bank 6 6 6 6 289 092 370 044 238 376 Summa tillgångar2 371 1742 279 0161 935 561 1 806 301 Summa omsättningstillgångar 433 381 ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV LE E N E RG I 2 0 14 31 ÅR S R ED OV I S N I N G O C H K O NC E R NR E DO VI S NI NG F Ö R RÄKE N SKAPSÅRE T 2 0 14 Koncernen Moderbolaget Eget kapital och skulder Not 2014-12-312013-12-312014-12-312013-12-31 Eget kapital 26 Bundet eget kapital Aktiekapital (60.000 aktier) Reservfond 60 000 - 60 000 60 000 60 000 60 000 - 12 000 12 000 60 000 72 000 72 000 Fritt eget kapital Balanserat resultat - - 165 223 103 583 Årets resultat - - 83 665 116 640 0 0 248 888 220 223 Annat eget kapital inkl. årets resultat 1 117 301 956 155 - - Eget kapital hänförligt till moderföretagets aktieägare 1 177 301 1 016 155 320 888 292 223 Minoritetsintresse 41 854 42 047 - Summa eget kapital1 219 155 1 058 202 320 888 292 223 - 890 000 689 800 - Obeskattade reserver 27 - Avsättningar Avsättning för pensioner 28 13 683 14 520 13 683 14 520 Uppskjuten skatteskuld 29 244 616 203 377 - - Summa avsättningar 258 299 217 897 13 683 14 520 Långfristiga skulder 30 Skulder till Gävle kommun 738 750 844 000 578 750 684 000 Summa långfristiga skulder 738 750 844 000 578 750 684 000 5 250 5 250 5 250 5 250 82 348 84 799 38 399 29 514 Förskott från kunder 36 447 28 442 31 244 3 421 66 784 67 653 Aktuella skatteskulder - 67 - 67 Övriga skulder 35 398 38 809 10 701 12 950 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 32 31 694 26 124 11 078 9 882 Summa kortfristiga skulder 154 970 158 917 132 240 125 758 2 279 016 1 935 561 Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Summa eget kapital och skulder 2 371 174 1 806 301 Ställda säkerheter 33 500 2 000 Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Inga Inga 32 ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 4 Å R SRE D O V ISN IN G O C H KO N C E RN RE D O V ISN IN G F Ö R RÄKE N SKAPSÅRET 2014 Koncernen Moderbolaget Kassaflödesanalys Not 2014 2013 2014 2013 107 076 112 276 Den löpande verksamheten Rörelseresultat 161 281 172 100 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet - Avskrivningar 164 259 - Övriga poster som inte ingår i kassaflödet 34 154 665 100 010 97 472 1 616 - 9 353 - 4 465 - 203 6 152 6 958 5 998 6 426 Erlagd ränta - 32 047 - 37 749 - 25 847 - 30 869 Erhållen ränta 290 292 291 509187 034 186 921 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av varulager Ökning/minskning av rörelsefordringar Ökning/minskning av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten - 1 816 - 137 265 - 4 415 37 044 - 3 947 - 25 163 147 264 298 975 - 6 377 - 129 - 139 411 14 795 6 482 10 722 47 728 212 309 Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anläggningstillgångar Investeringar i materiella anläggningstillgångar - 1 792 - 125 830 Sålda materiella anläggningstillgångar 836 Förvärv i övriga finansiella anläggningstillgångar - Sålda finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten 4 200 - 122 586 - 3 191 - 91 786 100 - 14 833 - - 109 710 - 375 - 3 191 - 102 899 - 77 013 836 100 - - 12 112 4 200 - - 98 238 - 92 216 - 50 510 120 093 Kassaflöde efter investeringar 24 678 189 265 Finansieringsverksamheten Återbetalning på fordran Amortering av skuld Erhållet koncernbidrag 5 250 - 105 250 128 800 6 000 - 80 250 5 250 - 105 250 5 250 - 55 250 - 193 300 61 440 Lämnat aktieägartillskott - - -10 000 - Erhållna utdelningar 7 500 - 8 090 - Lämnad utdelning - 55 844 - 50 226 - 55 000 - 50 000 Kassaflöde från finansieringsverksamheten - 19 544 - 124 476 36 390 - 38 560 - 14 120 81 533 Årets kassaflöde 5 134 64 789 Likvida medel vid årets början 36 779 - 28 010 64 898 - 16 635 Likvida medel vid årets slut 41 913 36 779 50 778 64 898 Som likvida medel har betraktats tillgodohavande/skuld på koncernkredit Gävle kommun. ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV LE E N E RG I 2 0 14 33 ÅR S R ED OV I S N I N G O C H K O NC E R NR E DO VI S NI NG F Ö R RÄKE N SKAPSÅRE T 2 0 14 NOTER, GEMENSAMMA FÖR MODERBOLAG OCH KONCERN Redovisnings- och värderingsprinciper Fr o m räkenskapsåret 2014 upprättas års- och Not 1 koncernredovisningarna med tillämpning av årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Tidigare tillämpades årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd förutom BFNAR 2008:1 (K2) och BFNAR 2012:1 (K3). Övergången har gjorts i enlighet med föreskrifterna i K3s kapitel 35, vilket bland annat innebär att jämförelsetalen för 2013 har räknats om och att omräknade jämförelsetal presenteras i samtliga räkningar och noter. Effekterna av övergången visas i not 7. KONCERNREDOVISNING Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och samtliga dotterföretag. Dotterföretag är företag i vilka moderföretaget direkt eller indirekt innehar mer än 50 % av röstetalet eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen. Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden innebärande att ett förvärv av dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom Koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. Genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet fastställs anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen samt det verkliga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar, övertagna skulder och ansvarsförbindelser. Uppskjuten skatt beaktas vid skillnader mellan redovisat och skattemässigt värde på alla poster utom goodwill. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder och ansvarsförbindelser utgör goodwill eller, om beloppet är negativt, negativ goodwill. Värdet av minoritetens andel läggs till anskaffningsvärdet. Minoritetsintressen värderas med utgångspunkt från anskaffningsvärdet för aktierna. Dotterföretagen inkluderas i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten och till och med avyttringstidpunkten. Förvärv och avyttringar av minoritetsandelar redovisas inom eget kapital. Belopp som redovisas för dotterföretag har justerats där så krävs för att säkerställa överensstämmelse med koncernens redovisningsprinciper. 34 ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 4 Intresseföretag Intresseföretag är de företag där Koncernen innehar ett betydande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom att Koncernen äger mellan 20 % och 50 % av röstetalen. Vid förvärv av intresseföretag upprättas en förvärvsanalys på samma sätt som vid förvärv av dotterföretag. Intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden från och med den tidpunkt då det betydande inflytandet erhålls till dess att det upphör. Kapitalandelsmetoden innebär att koncernens andel av intresseföretagets resultat efter skatt redovisas på egen rad inom rörelseresultatet. Detta belopp justerar Koncernens redovisade värde på andelarna i intresseföretaget. Transaktioner som elimineras vid konsolidering Koncerninterna fordringar, skulder, intäkter, kostnader, vinster och förluster som uppkommit genom transaktioner mellan koncernföretag elimineras i sin helhet vid upprättande av koncernredovisningen. Vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Förluster elimineras på samma sätt som vinster men betraktas som en nedskrivningsindikation. RESULTATRÄKNING Intäktsredovisning Nettoomsättningen omfattar försäljningsintäkter från kärnverksamheten, dvs. produktion, försäljning och distribution av el, värme och kyla, elhandel, anslutningsavgifter, samt andra intäkter såsom entreprenadavtal och uthyrning. Belopp som erhålls för annans räkning ingår inte i Koncernens intäkter. I de fall varor och tjänster byts mot likartade varor och tjänster redovisas ingen intäkt. Samtliga intäkter värderas till det belopp som influtit eller beräknas inflyta, dvs. med hänsyn till rabatter och efter avdrag för moms och energiskatter, och redovisas i posten Nettoomsättning. Försäljning och distribution av energi Energiförsäljning intäktsredovisas vid leveranstidpunkten. Anslutningsavgifter Avgifter som betalats av kunden för anslutning till näten med el, värme, bredband eller kyla intäktsredovisas i den omfattning som avgiften inte är för att täcka framtida åtaganden. Om anslutningsavgiften är kopplad till ett avtal med kunden redovisas intäkten över den tid som avtalats med kunden. Elcertifikat Intäkter av elcertifikat som tilldelats från Svenska Kraftnät genom egen produktion redovisas i den månad som produktion sker. Elcertifikat värderas till elcertifikatets verkliga Å R SRE D O V ISN IN G O C H KO N C E RN RE D O V ISN IN G F Ö R RÄKE N SKAPSÅRET 2014 värde för produktionsmånaden och ingår i posten Nettoomsättning. Utsläppsrätter Intäkter från utsläppsrätter redovisas i takt med att tilldelning görs. Utsläppsrätter värderas till verkligt värde vid tilldelningstidpunkten. Portföljförvaltning Koncernen bedriver aktiv handel med elderivat. Denna redovisas i resultaträkningen i takt med att affärer avslutas. Försäkringsersättningar Vid driftsstopp, skador etc. som helt eller delvis täcks av försäkringsersättning redovisas en beräknad försäkringsersättning när denna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Försäkringsersättningar redovisas i posten Övriga rörelseintäkter. Ränteintäkter Ränteintäkter redovisas i takt med att de intjänas. Beräkning av ränteintäkter görs på basis av den underliggande tillgångens avkastning enligt effektivräntemetoden. Erhållna utdelningar Intäkter från utdelningar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. Offentliga bidrag Offentliga bidrag intäktsredovisas när koncernen har uppfyllt de villkor som är förknippade med bidraget och det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas. Bidrag som koncernen erhållit men där alla villkor ännu inte är uppfyllda redovisas som skuld. Bidrag som erhållits för förvärv av en anläggningstillgång reducerar anläggningstillgångens redovisade anskaffningsvärde. Övriga offentliga bidrag redovisas i posten Övriga rörelseintäkter. ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar såsom löner, sociala avgifter, semester, bilersättningar och liknande är ersättningar som förfaller inom 12 månader från balansdagen det år som den anställde tjänar in ersättningen och kostnadsförs löpande om inte utgiften inkluderats i anskaffningsvärdet för en anläggningstillgång. Kortfristiga ersättningar värderas till det odiskonternade beloppet som koncernen förväntas betala till följd av den outnyttjade rättigheten. Pensionsplaner Inom Koncernen finns såväl avgiftsbestämda pensionsplaner som förmånsbestämda pensionsplaner. I avgiftsbestämda pensionsplaner betalar företaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas. I förmånsbestämda pensionsplaner utgår ersättning till anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringstidpunkten och antalet tjänsteår. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas. Låneutgifter Samtliga låneutgifter kostnadsförs i den period som de hänförs till och redovisas i posten Räntekostnader och liknande resultatposter. Avskrivningar Immateriella och materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av tillgångar. Mark har inte någon begränsad nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Följande nyttjandeperioder tillämpas: Immateriella anläggningstillgångar Programvaror Goodwill Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Kontorsbyggnader Produktionsbyggnader Markanläggningar Maskiner och andra tekniska anläggningar Värmeproduktionsanläggningar Anläggningar för värmedistribution/kulvertnät Anläggningar för värmedistribution /abonnentcentraler Anläggningar för eldistribution/nätanläggningar Vattenkraftanläggningar Kylproduktionsanläggningar Kommunikationsnät Maskiner Byggnadsinventarier Inventarier, verktyg och installationer Inventarier 3-5 år 5-10 år 50 år 25-50 år 20 år 5-50 år 33 år 25 år 20-40 år 5-50 år 20 år 3-25 år 3-15 år 10-15 år NEDSKRIVNINGAR 5 år Nedskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar Allmänna principer Per balansdagen bedöms om det föreligger en indikation på att en tillgångs värde är lägre än dess redovisade värde. Om en sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Om återvinningsvärdet understiger redovisat värde görs en nedskrivning som kostnadsförs. Immateriella anläggningstillgångar som inte är färdigställda ska nedskrivningsprövas årligen. Nedskrivningsprövningen görs per varje enskild tillgång med ett oberoende flöde av inbetalningar. Vid behov behöver tillgångarna grupperas ihop till kassagenererande enheter för att identifiera inbetalningar som i allt väsentligt är oberoende av ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV LE E N E RG I 2 0 14 35 ÅR S R ED OV I S N I N G O C H K O NC E R NR E DO VI S NI NG F Ö R RÄKE N SKAPSÅRE T 2 0 14 andra tillgångar eller grupper av tillgångar. Nedskrivningsprövning görs i dessa fall för hela den kassagenererande enheten. En nedskrivning redovisas när en tillgång eller en kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Nedskrivningen belastar resultaträkningen. Beräkning av återvinningsvärdet Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor före skatt som återspeglar aktuella, marknadsmässiga bedömningar av pengars tidsvärde och den risk som är förknippad med den specifika tillgången eller den kassagenererande enheten. Beräkningen görs per tillgång eller kassagenererande enhet. Återföring av nedskrivningar Nedskrivningar på goodwill återförs ej. Nedskrivningar på andra immateriella och materiella tillgångar återförs om skälen som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet vid den senaste nedskrivningen har förändrats. Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar Allmänna principer Per varje balansdag görs en bedömning av om det finns någon indikation på att en eller flera finansiella anläggningstillgångar har minskat i värde. Om en sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde, se ovan. Återföring av nedskrivning Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar återförs om de skäl som låg till grund för nedskrivningen har förändrats. BALANSRÄKNING Immateriella anläggningstillgångar Programvaror Programvaror redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar. Om det sammanlagda anskaffningsvärdet för en tillgång till mer än 50 % avser materiell anläggningstillgång redovisas anskaffningskostnaden för programvaran där. Goodwill Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för ett rörelseförvärv eller ett inkråmsförvärv och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser. Goodwill redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade av- och nedskrivningar. Borttagande från balansräkningen Immateriell anläggningstillgång tas bort från balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inte framtida ekonomiska fördelar väntas från användning, utrangering eller avyttring av tillgången. 36 ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 4 När immateriella anläggningstillgångar avyttras bestäms realisationsresultatet som skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde och redovisas i resultaträkningen i någon av posterna Övriga rörelseintäkter eller Övriga rörelsekostnader. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången sannolikt kommer att tillfalla Koncernen och anskaffningsvärdet kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar. Anskaffningsvärde I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset och utgifter som är direkt hänförbara till inköpet och syftar till att bringa tillgången på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med företagsledningens avsikt med förvärvet. Som direkt hänförbara utgifter hänförs utgifter för leverans, hantering, installation och montering, lagfarter samt konsulttjänster. Anskaffningsvärdet reduceras med offentliga bidrag som erhållits för förvärv av anläggningstillgångar. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter avseende materiella anläggningstillgångar aktiveras endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Övriga tillkommande utgifter kostnadsförs under det räkenskapsår som de uppkommer. När en komponent i en anläggningstillgång byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras. Tillkommande utgifter som avser tillgångar som inte delas upp i komponenter läggs till anskaffningsvärdet till den del tillgångens prestanda ökar i förhållande till tillgångens värde vid anskaffningstidpunkten. Reparationer och underhåll kostnadsförs löpande. Elcertifikat, utsläppsrätter och ursprungsgarantier Elcertifikat, utsläppsrätter och ursprungsgarantier värderas till verkligt värde vid produktionstillfället (elcertifikat och ursprungsgarantier) eller tilldelning (utsläppsrätter). Dessa tillgångar utgör immateriella rättigheter och är att jämställa med betalningsmedel eftersom de som huvudregel ska användas för att reglera den skuld som uppkommer genom förbrukning eller försäljning. Elcertifikat, utsläppsrätter och ursprungsgarantier som utgör kortfristiga innehav ingår i posten Övriga fordringar och värderas enligt lägsta värdets princip. Långfristiga innehav redovisas under rubriken Immateriella anläggningstillgångar och värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade nedskrivningar. Å R SRE D O V ISN IN G O C H KO N C E RN RE D O V ISN IN G F Ö R RÄKE N SKAPSÅRET 2014 Finansiella instrument Allmänna principer Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde vilket motsvarar instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader. En finansiell tillgång eller finansiell skuld redovisas i balansräkningen när Koncernen blir part enligt instrumentets avtalsenliga villkor. Kundfordringar redovisas när faktura har skickats till kund. Skuld tas upp när motparten har utfört sin prestation och Koncernen därmed har en avtalsenlig skyldighet att betala även om faktura inte har erhållits. Leverantsskulder redovisas när faktura har mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller när Koncernen förlorar kontrollen över rättigheterna. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. Övervägande del av finansiella tillgångar och skulder tas bort från balansräkningen genom erhållande eller erläggande av betalning. Kundfordringar och liknande fordringar Kundfordringar och liknande fordringar är finansiella tillgångar med fasta betalningar eller betalningar som går att fastställa med belopp. Fordringar uppkommer då koncernen tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till kredittagararen utan avsikt att bedriva handel med fordringsrätterna. Kundfordringar och liknande fordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Med upplupet anskaffningsvärde menas det värde som framkommer när instrumentets förväntade kassaflöde diskonteras med den effektivränta som beräknades vid anskaffningstillfället. Kundfordringar värderas därmed till det värde som beräknas inflyta, dvs. med avdrag för osäkra fordringar. Nedskrivning av kundfordringar redovisas i posten Övriga externa kostnader. Finansiella skulder Samtliga finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde, dvs. det förväntade kassaflödet diskonterat med den effektivränta som beräknades vid anskaffningstillfället. Det innebär att leverantörsskulder som har kort förväntad löptid värderas till nominellt belopp. Varulager Varulager värderas enligt lägsta värdets princip, dvs. till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet utgörs av inköpspris och utgifter direkt hänförliga till inköpet. Nettoförsäljningsvärdet utgörs av det uppskattade försäljningspriset i den löpande avdrag med avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning. Anskaffningsvärdet har fastställts genom tillämpning av förstin, först-ut-metoden (FIFU). Energiderivat Alla köp av energiderivat som görs i prissäkringssyfte, antingen för produktion eller för försäljning till slutkund redovisas i samband med att kontraktet går i leverans och påverkar därmed enbart inköpspriset på den volym energi som säkrats. Dessa energiderivat utgör således finansiella instrument. Fordringar och skulder i utländsk valuta Monetära fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer redovisas i posterna Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader. Övriga valutakursvinster och -förluster redovisas under rubriken Resultat från finansiella poster. När en fordran eller skuld har terminssäkrats och denna säkring uppfyller kraven för säkringsredovisning värderas fordran eller skulden till terminskursen vid säkringstillfället, se Säkringsredovisning nedan. Inkomstskatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppkjuten skatt. Inkomstskatt redovisas i resultaträkningen utom då den underliggande transaktionen redovisas i eget kapital varvid även tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuella skattefordringar och skatteskulder samt uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas om det finns en legal rätt till kvittning. Aktuell skatt Aktuell skatt är inkomstskatt för innevarande räkenskapsår som avser årets skattepliktiga resultat och den del av tidigare räkenskapsårs inkomstskatt som ännu inte har redovisats. Aktuell skatt värderas till det sannolika beloppet enligt de skattesatser och skatteregler som gäller per balansdagen och nuvärdesberäknas inte. Uppskjuten skatt Uppskjuten skatt är inkomstskatt för skattepliktiga resultat avseende framtida räkenskapsår till följd av tidigare transaktioner eller händelser. Uppskjuten skatt beräknas på samtliga temporära skillnader, dvs. skillnaden mellan de redovisade värdena för tillgångar och skulder och deras skattemässiga värden samt skattemässiga underskott, Uppskjuten skatt redovisas inte på temporära skillnader som härrör från den första redovisningen av goodwill. Förändringar i uppskjuten skatteskuld eller uppskjuten skattefordran redovisas i resultaträkningen om inte förändringen är hänförlig till en post som redovisas i eget kapital. Uppskjuten skatteskuld och uppskjuten skattefordran värderas enligt de skattesatser och skatteregler som är beslutade före balansdagen. Uppskjuten skattefordran värderas till högst det belopp som sannolikt kommer att återvinnas baserat på innevarande och ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV LE E N E RG I 2 0 14 37 ÅR S R ED OV I S N I N G O C H K O NC E R NR E DO VI S NI NG F Ö R RÄKE N SKAPSÅRE T 2 0 14 framtida skattepliktiga resultat. Värderingen omprövas per varje balansdag för att återspegla aktuell bedömning av framtida skattemässiga resultat. Koncernen redovisar ingen uppskjuten skatt på temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterföretag, filialer, intresseföretag eller gemensamt styrda företag eftersom koncernen kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det är uppenbart att de temporära skillnaderna inte kommer att återföras inom en överskådlig framtid. Avsättningar En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Om effekten av när i tiden betalningen sker är väsentlig redovisas avsättningen till nuvärdet av de framtida betalningar som krävs för att reglera förpliktelsen. Diskonteringsräntan utgörs av den räntesats som före skatt avspeglar aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med framtida betalningar till den del riskerna inte betraktas genom att justeringar gjorts vid bedömningen av de framtida betalningarna. Avsättningen tas endast i anspråk för de utgifter som avsättningen ursprungligen var avsedd för. Eventuell gottgörelse som koncernen är så gott som säker på att kunna erhålla av en extern part avseende förpliktelsen redovisas som en separat tillgång. Denna tillgång kan dock inte överstiga beloppet för den hänförliga avsättningen. Avsättningen prövas per varje balansdag och justeringar av avsättningen redovisas i resultaträkningen. Förändringar i avsättningen för återställande, nedmontering och bortforsling som beror på förändringar av den uppskattade utgiften avseende utflöde av resurser eller diskonteringsräntan förändrar tillgångens anskaffningsvärde. Periodisk förändring av nuvärdet redovisas som en räntekostnad. Avsättning för avbrottsersättning görs i den period som avbrottet skett under förutsättning att avbrottet ger upphov till en förpliktelse och avsättningens storlek kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Gottgörelse från försäkringsföretag redovisas som tillgång. Skulder Skulder för elcertifikat, utsläppsrätter och ursprungsgarantier Skulder för elcertifikat, utsläppsrätter och ursprungsgarantier uppkommer i takt med försäljning (elcertifikat och ursprungsgarantier) och utsläpp (utsläppsrätter). Skulden värderas till samma värde som tilldelade och anskaffade rättigheter. Här tas även hänsyn till avtal om framtida leverans av rättigheter och möjligheten till reglering av elcertifikat genom betalning av kvotpliktsavgift. 38 ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 4 Skulder för elcertifikat, utsläppsrätter och ursprungsgarantier redovisas i som en övrig kortfristig skuld. ÖVRIGT Ansvarsförbindelser Som ansvarsförbindelse redovisas • en möjlig förpliktelse till följd av inträffade händelser och vars förekomst endast kommer att bekräftas av att en eller flera osäkra händelser, som inte helt ligger inom koncernens kontroll, inträffar eller uteblir, eller • en befintlig förpliktelse till följd av inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller avsättning eftersom det inte är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Eventualtillgångar En eventualtillgång är en möjlig tillgång till följd av inträffade händelser och vars förekomst endast kommer att bekräftas av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom koncernens kontroll, inträffar eller uteblir. Säkringsredovisning Säkringsredovisning tillämpas för derivatinstrument som ingår i ett dokumenterat säkringssamband. För att säkringsredovisning ska kunna tillämpas krävs att det finns en entydig koppling mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten. Det krävs också att säkringen effektivt skyddar den risk som är avsedd att säkras, att effektiviteten löpande kan visas vara tillräckligt hög genom effektivitetsmätningar och att säkringsdokumentation har upprättats. Bedömningen om huruvida säkringsredovisning ska tillämpas görs vid ingången av säkringsrelationen. Redovisning av värdeförändringen beror på vilken typ av säkring som ingåtts. Förluster hänförliga till den säkrade risken redovisas inte så länge som säkringsförhållandet består. Säkringsredovisningen upphör när säkringsinstrumentet förfaller, säljs, avvecklas eller löses in samt när säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning. Likvida medel Likvida medel utgörs av disponibla tillgodohavanden hos banker och andra kreditinstitut och kortfristiga, likvida placeringar som lätt kan omvandlas till ett känt belopp och som är utsatta för en obetydlig risk för värdefluktuationen. Sådana placeringar har en löptid på maximalt tre månader. Å R SRE D O V ISN IN G O C H KO N C E RN RE D O V ISN IN G F Ö R RÄKE N SKAPSÅRET 2014 REDOVISNINGSPRINCIPER - UNDANTAGSREGLER I JURIDISK PERSON Aktieägartillskott Moderföretaget redovisar lämnade och återbetalda aktieägartillskott till och från dotterföretag som en ökning respektive minskning av värdet på andelarna i dotterföretaget. Koncernbidrag Samtliga lämnade och erhållna koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner. Utdelningar från dotterföretag Utdelningar från dotterföretag intäktsredovisas när moderföretagets rätt till utdelning bedöms som säker och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag I moderföretaget redovisas innehaven till anskaffningsvärde eventuellt minskat med nedskrivningar. Utdelningar från intresseföretag redovisas som intäkt. Varulager Varulagret värderas till 97% av anskaffningsvärdet. Uppskjuten skatt Uppskjuten skatt ingår i obeskattade reserver med 22 %. NYCKELTALSDEFINITIONER Nettomarginal Resultat efter finansiella poster i procent av rörelsens intäkter. Avkastning på sysselsatt kapital Rörelseresultat plus finansiella intäkter i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Soliditet Justerat eget kapital i procent av balansomslutningen. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. De redovisade kassaflödena omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Likvida medel utgörs av kassaoch bankmedel. ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV LE E N E RG I 2 0 14 39 ÅR S R ED OV I S N I N G O C H K O NC E R NR E DO VI S NI NG F Ö R RÄKE N SKAPSÅRE T 2 0 14 Not 2 Nettoomsättning exkl. punktskatter Not 2 Koncernen Moderbolaget 2014 2013 2014 2013 Nettoomsättningen per verksamhetsgren: Fjärrvärme 464 767 481 555 385 786 404 880 Energiproduktion (el och hetvatten) 291 487 304 107 - - Elhandel 203 408 235 348 - - Elnät 197 456 200 171 197 456 200 171 Kommunikation och bredband 62 549 55 874 62 549 55 874 Gatubelysning 17 908 18 873 17 908 18 873 Energitjänster 5 412 4 240 5 412 4 240 Kyla 3 051 2 913 3 051 2 913 Övrigt 45 732 44 939 44 939 45 732 Koncernelimineringar- 301 731 - 315 458 - Nettoomsättning exkl punktskatter 990 039 1 032 562 717 894 Punktskatter 109 237 116 622 - - 731 890 - Nettoomsättning1 099 2761 149 184717 894731 890 Not 3 Transaktioner med närstående Uppgifter om moderföretaget Moderföretaget i den största koncern där Gävle Energi AB är dotterbolag och koncernredovisning upprättas är Gävle Stadshus AB, 556507-1700. Moderföretag i den minsta koncern är Gävle Energi AB. Inköp och försäljning i Gävle Energi koncernen och Gävle Stadshus AB Nedan anges andelen av årets inköp och försäljning. Inköp Försäljning 2014 0,2 % 19,8 % 2013 0,2 % 21,6 % Inköp Försäljning 2014 61,3 % 25,7 % 2013 66,0 % 27,8 % Inköp och försäljning i Gävle Energi AB Nedan anges andelen av årets inköp och försäljning. Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter. 40 ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 4 Å R SRE D O V ISN IN G O C H KO N C E RN RE D O V ISN IN G F Ö R RÄKE N SKAPSÅRET 2014 Not 4 Ersättning tillKoncernen Moderbolaget revisorerna Not 4 2014201320142013 KPMG AB Revisionuppdraget 140 85 140 85 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 150 20 150 20 Övriga tjänster 4 - 4 - 294 105 294 104 230 320 230 320 Lekmannarevisorer Revisionsuppdrag Not 5 Medelantal anställda, löner, andra ersättningar och sociala avgifter Not 5 Koncernen Moderbolaget 2014 2014 2013 2013 Medelantalet anställda, med fördelning på kvinnor och män har uppgått till Kvinnor 48 44 48 44 Män 147 147 147 147 Totalt 195 191 195 191 Löner och ersättningar har uppgått till Styrelse och verkställande direktören 4 389 2 484 3 969 2 082 Övriga anställda 88 930 83 463 88 930 83 463 Totala löner och ersättningar 93 319 85 947 92 899 85 545 Sociala avgifter enligt lag och avtal 28 834 27 014 28 732 26 917 Pensionskostnader (varav för styrelse och verkställande direktören 430 tkr (419)) 11 527 16 977 11 527 16 977 133 680 129 938 133 158 129 439 Totala löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader. Avtal om uppsägningstider och pension För verkställande direktören, tillika koncernchefen, gäller för pension att anställning upphör utan uppsägning vid 65 år. Utöver pension enligt lag åtar sig bolaget att för VD erlägga premie för ITP-försäkring. I övrigt ska företaget teckna och vidmakthålla avtalsförsäkringar vid arbetsskada (TFA) samt gruppliv (TGL).Vid uppsägning av annat skäl än påkallande av pension, gäller 12 månader från bolagets sida och tre månader från verkställande direktörens sida. Styrelseledamöter och ledande befattningshavare 2014 2013 Antal på Varav Antal på Varav balansdagen kvinnorbalansdagen kvinnor Koncernen/moderbolag Styrelseledamöter 12 Verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare 11 16 % 18 % 9 11 33 % 18 % ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV LE E N E RG I 2 0 14 41 ÅR S R ED OV I S N I N G O C H K O NC E R NR E DO VI S NI NG F Ö R RÄKE N SKAPSÅRE T 2 0 14 Not 6 Av- och nedskrivningar av materiella och immatriella anläggningstillgångar Koncernen Moderbolaget 2014 2013 2014 2013 Programvaror - 1 746 - 2 601 - 1 746 - 2 601 Goodwill - 1 917 - 2 345 - - Byggnader och markanläggningar Maskiner - 22 185 - 11 181 - 2 132 - 2 139 - 137 828 - 137 926 - 95 821 - 92 406 - 583 - 612 Inventarier Summa- 164 259- 154 665 Not 6 Not 7 - 311 - 326 - 100 010 - 97 472 Effekter av övergång till K3 Detta är den första års-och koncernredovisning för K3-konverteringen AB som upprättas enligt BFNs Allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning, (K3). De redovisningsprinciper som återfinns i not 1 har tillämpats när koncernredovisningen upprättats per den 31 december 2014 och för den jämförande information som presenteras per 31 december 2013, samt vid upprättandet av rapporten över periodens ingående finansiella ställning (ingångsbalansräkningen) per den 1 januari 2013 (koncernens tidpunkt för övergång till K3). Övergången till K3 redovisas i enlighet med Kapitel 35, Första gången detta allmänna råd tillämpas. Vid en övergång till K3 ska en förstagångstillämpare upprätta en ingångsbalansräkning i vilken K3s redovisnings- och värderingsprinciper tillämpas retroaktivt. När koncernens ingångsbalansräkning enligt K3 upprättades justerades belopp som i tidigare årsredovisningar rapporterats i enlighet med Bokföringsnämndens allmänna råd. En förklaring till hur övergången från tidigare redovisningsprinciper har påverkat koncernens ställning visas i de tabeller som följer nedan och i noterna som hör till dessa. Följande ändringar av redovisningsprinciper och övergångsbestämmelser påverkar bolaget: - Indelning i komponenter och avskrivningstider på dessa. Not Koncernens balansräkningar enligt K3 per 2013-12-31 har sammanställts på följande sätt: Materiella anläggningstillgångar Uppskjuten skatt Koncernens eget kapital har påverkats på följande sätt av övergången till K3: Utgående balans 2013 enligt tidigare principer 15 1 386 340 29 202 649 Koncernen Eget kapital 2013-01-01 enligt tidigare tillämpade principer 1 013 575 Justeringar i ingångsbalansräkningen: Eget kapital 2013-01-01 enligt K3 Justeringar under 2013: - Avskrivningar (komponentindelning) - Skatteeffekter av ovanstående Eget kapital 2013-12-31 enligt K3 42 ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 4 1 013 575 3 308 - 728 1 016 155 Effekter under 2013 3 308 728 Utgående balans 2013 enligt K3-reglerna 1 389 648 203 77 Å R SRE D O V ISN IN G O C H KO N C E RN RE D O V ISN IN G F Ö R RÄKE N SKAPSÅRET 2014 Not Resultatposter 2013 enligt tidigare principer Effekter av K3 2013 Resultatposter 2013 enligt K3-reglerna Koncernens resultaträkning(ar) enligt K3 per 2013-12-31 har sammanställts på följande sätt: Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 6 Uppskjuten skatt Not 8 - 157 973 11 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter - 1 666 3 308 - 728 - 154 665 - 2 394 Koncernen Moderbolaget 2014 2013 2014 2013 Ränteintäkter 5 964 6 532 5 904 6 426 Ränteintäkter koncernbolag 188 82 94 - Värdeförändring kortfristiga placeringar - 54 - - 6 668 5 998 6 426 Summa Not 9 Räntekostnader och liknande resultatposter 6 152 Koncernen Moderbolaget 2014 2014 2013 2013 Räntekostnader - 20 - 30 - 14 - 17 Räntekostnader koncernbolag - 32 027 - 37 429 - 25 833 - 30 852 Summa - 32 047 - 37 459 - 25 847 - 30 869 Not 10 Bokslutsdispositioner Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan Koncernen Moderbolaget 2014 2014 2013 - 2013 - 200 200 -16 000 Erhållna koncernbidrag 128 800 - - 193 300 61 440 Summa 128 800 0 - 6 900 45 440 ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV LE E N E RG I 2 0 14 43 ÅR S R ED OV I S N I N G O C H K O NC E R NR E DO VI S NI NG F Ö R RÄKE N SKAPSÅRE T 2 0 14 Not 11 Skatt på årets resultat Koncernen Moderbolaget Not 10 2014 2014 2013 2013 Aktuell skatt - - - - Uppskjuten skatt - 41 500 - 2 394 - 73 - 3 227 - 41 500 - 2 394 - 73 - 3 227 127 703 83 537 119 867 Redovisat resultat före skatt 258 296 Skatt enligt gällande skattesats (22%) 56 825 25 748 18 378 26 371 Skatteeffekt av uppkommet underskottsavdrag - 624 - 3 329 - 594 - 3 309 - 41 008 - - - 5 861 1 564 4 164 - 27 280 Skatteeffekt av överavskrivningar Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader: - Övriga ej avdragsgilla kostnader 5 473 Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter: - Skatt i komissionsbolag - 27 280 - 17 482 - Övriga ej skattepliktiga intäkter - 3 688 - 1 082 - 2 302 - Underskott till nästa år 504 82 436 54 Redovisad skattekostnad 0 0 0 0 Not 12 Programvaror - 17 482 Koncernen Moderbolaget 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Ingående anskaffningsvärde 24 527 21 336 24 527 21 336 3 191 Investeringar 1 791 3 191 375 Omklassificering 557 - - Utgående anskaffningsvärde 26 875 24 527 24 902 24 527 Ingående avskrivningar - 19 778 - 17 178 - 19 778 - 17 178 Omklassificering - 121 - - - Årets avskrivningar - 1 881 - 2 600 - 1 746 - 2 600 Utgående avskrivningar enligt plan - 21 780 - 19 778 - 21 524 - 19 778 Redovisat värde 5 095 4 749 3 378 - 44 ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 4 4 749 Å R SRE D O V ISN IN G O C H KO N C E RN RE D O V ISN IN G F Ö R RÄKE N SKAPSÅRET 2014 Not 13 GoodwillKoncernen 2014-12-312013-12-31 Ingående anskaffningsvärde 20 596 20 596 Utgående anskaffningsvärde 20 596 20 596 - 11 139 Ingående avskrivningar enligt plan - 8 794 Årets avskrivningar - 1 917 - 2 345 Utgående avskrivningar enligt plan - 13 056 - 11 139 Redovisat värde 7 540 Not 14 Byggnader och mark 9 457 Koncernen Moderbolaget 2014-12-312013-12-312014-12-312013-12-31 Byggnader och markanläggningar Ingående anskaffningsvärde 347 127 347 190 87 708 87 048 Investeringar 6 871 - 546 - Försäljningar/utrangeringar - 313 - Utgående anskaffningsvärde 353 685 347 127 87 941 Ingående avskrivningar enligt plan - 174 734 - 163 552 - 53 064 Försäljningar/utrangeringar 137 - Årets avskrivningar - 11 185 - 11 185 - 2 132 - 2 139 Utgående avskrivningar enligt plan - 185 782 - 174 734 - 55 059 - 53 064 167 903 172 393 32 882 34 644 26 881 26 881 4 600 4 600 - 313 - 87 708 137 - 50 925 - Redovisat värde Mark Ingående anskaffningsvärde Försäljning/utrangeringar Redovisat värde - 11 000 - - - 15 881 26 881 4 600 4 600 183 784 199 274 37 482 39 244 Taxeringsvärden för fastigheter i Sverige 234 643 236 315 17 700 21 735 varav mark 7 178 7 746 4 035 Redovisat värde byggnader och mark 4 035 ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV LE E N E RG I 2 0 14 45 ÅR S R ED OV I S N I N G O C H K O NC E R NR E DO VI S NI NG F Ö R RÄKE N SKAPSÅRE T 2 0 14 Not 15 Maskiner och andra Koncernen Moderbolaget tekniska anläggningar 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Ingående anskaffningsvärde 2 807 436 2 750 518 Statliga stöd 68 586 Investeringar 131 108 Försäljningar/utrangeringar - 21 745 Omklassificeringar - 557 1 940 916 1 892 423 68 586 68 586 68 586 59 475 108 778 51 050 - 2 557 - 21 745 - 2 557 - - - Tidigare erhållna statliga stöd - 68 586 - 68 586 - 68 586 - 68 586 Utgående anskaffningsvärde 2 916 242 2 807 436 2 027 949 1 940 916 - 1 355 787 - 1 241 078 - 855 345 - 779 538 20 450 1 406 20 450 1 406 Ingående avskrivningar enligt plan Försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar 121 Årets avskrivningar Utgående avskrivningar enligt plan - - - - 113 073 - 116 115 - 76 137 - 77 213 - 1 448 289 - 1 355 787 - 911 032 - 855 345 - 62 001 - 43 577 - 44 117 - 28 925 Ingående nedskrivningar Återförda nedskrivningar Avskrivning återförda nedskrivningar - - 147 3 387 - - - - - Årets nedskrivning - 24 534 - 21 811 - 19 746 - 15 192 Utgående nedskrivningar - 86 682 - 62 001 - 63 863 - 44 117 Redovisat värde 1 381 271 1 389 648 1 053 054 1 041 454 Not 16 Inventarier Koncernen Moderbolaget 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Ingående anskaffningsvärde 14 589 13 933 10 695 Investeringar 666 655 313 10 039 656 Utgående anskaffningsvärde 15 255 14 588 11 008 10 695 - 13 288 - 12 676 - 9 695 - 9 368 - 522 - 612 - 248 -326 - 13 810 - 13 288 - 9 943 - 9 694 1 445 1 300 1 065 1 000 Ingående avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar Utgående avskrivningar enligt plan Redovisat värde 46 ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 4 Å R SRE D O V ISN IN G O C H KO N C E RN RE D O V ISN IN G F Ö R RÄKE N SKAPSÅRET 2014 Not 17 Pågående Koncernen Moderbolaget nyanläggningar 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Ingående anskaffningsvärde 35 268 3 611 28 803 3 496 Under året nedlagda kostnader 127 623 94 979 103 274 80 204 - 140 437 - 63 322 - 110 012 - 54 897 22 454 35 268 22 065 28 803 Under året genomförda omfördelningar Redovisat värde Not 18 Andelar i koncernföretag Moderbolaget Org nr Säte Gävle Energisystem AB 556502-9096 Gävle Bionär Närvärme AB 556678-4160 Gävle Gävle Kraftvärme AB 556527-3512 Hedesunda Elförsäljning AB 556528-0798 Kapital- Moderbolaget andel % Gävle Energisystem AB Gävle Kraftvärme AB Bionär Närvärme AB Hedesunda Elförsäljning AB Gävle 95 100 59 100 Rösträtts- andel % 95 100 59 100 Gävle Antal aktier Redovisat värde 2014 5 000 13 781 50 000 153 169 1 000 Redovisat värde 2013 13 781 70 000 60 000 48 375 48 375 100 100 Redovisat värde 132 256 2014-12-31 2013-12-31 Ingående anskaffningsvärde 122 256 122 256 Aktieägartillskott Redovisat värde 10 000 132 256 122 256 - 122 256 ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV LE E N E RG I 2 0 14 47 ÅR S R ED OV I S N I N G O C H K O NC E R NR E DO VI S NI NG F Ö R RÄKE N SKAPSÅRE T 2 0 14 Not 19 Andelar i intresseföretag Koncernen/Moderbolaget Bomhus Energi AB Org nr 556793-5217 SBI Ekogas AB 556036-0785 Säte Gävle Gävle Koncernen/Kapital-Rösträtts -Redovisat värdeRedovisat värde Moderbolaget andel % andel % i moderbolaget i koncernen Bomhus Energi AB Gästrike Ekogas AB Samkraft AB 50 50 49 49 27 27 Summa 226 500 251 999 234 710 251 999 1 173 7 037 Koncernen Moderbolaget 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Ingående anskaffningsvärde 248 600 230 878 231 677 229 686 Förvärv - 6 921 - 4 200 Omklassificeringar 11 912 Nedskrivningar - 8 620 Försäljningar - 2 156 - 11 912 - - 3 231 - 6 723 - - - 2 156 Resultat intressebolag 2 263 14 032 - Redovisat värde 251 999 248 600 234 710 Not 20 Andra långfristiga värdepappersinnehav - 2 209 231 677 Koncernen Moderbolaget 2014-12-312013-12-312014-12-312013-12-31 Ingående anskaffningsvärde 13 844 10 666 13 839 10 661 Förvärv - 7 912 - 7 912 Omklassificeringar - 11 912 12 500 - 11 912 12 500 Utgående anskaffningsvärde 1 932 31 078 1 927 31 073 Ingående nedskrivningar - - 6 037 - - 6 037 Årets nedskrivning - - 11 196 - - 11 197 Utgående nedskrivningar 0 - 17 233 0 - 17 233 Redovisat värde 1 932 13 845 1 927 13 839 48 ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 4 Å R SRE D O V ISN IN G O C H KO N C E RN RE D O V ISN IN G F Ö R RÄKE N SKAPSÅRET 2014 Not 21 Uppskjuten skattefordran Koncernen Moderbolaget 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Avsättning för pensionskostnader 830 903 Nedskrivning av anläggningstillgång 120 122 - - Elcertifikat 2 573 2 758 - - 3 523 3 783 Not 22 830 830 903 903 Andra långfristiga fordringar Koncernen Moderbolaget 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Ingående anskaffningsvärde 84 000 101 750 84 000 101 750 Amortering - 5 250 - 5 250 - 5 250 - 5 250 - - 12 500 Omklassificeringar - Redovisat värde Not 23 78 750 2014-12-31 Fordringar hos bolag i Gävle Stadshus AB koncernen Fordringar hos bolag i Gävle Energi AB koncernen Redovisat värde 84 000 78 750 84 000 Fordringar hos Koncernen Moderbolaget koncernföretag Not 24 - 12 500 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 176 064 56 935 169 954 48 068 - - 550 562 176 064 56 935 1 70 504 48 629 Koncernkredit Koncernen Moderbolaget 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Beviljat belopp på koncernkredit uppgår till 100 000 100 000 60 000 60 000 ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV LE E N E RG I 2 0 14 49 ÅR S R ED OV I S N I N G O C H K O NC E R NR E DO VI S NI NG F Ö R RÄKE N SKAPSÅRE T 2 0 14 Not 25 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Koncernen Moderbolaget 2014-12-312013-12-312014-12-312013-12-31 Upplupen intäkt försäljning el 14 308 Upplupen intäkt elproduktion 2 171 Upplupen intäkt försäljning elnät 4 445 18 239 19 271 18 239 Upplupen intäkt fjärrvärme 50 258 26 821 35 432 26 821 Förutbetald pensionskostnad 317 301 317 301 Förutbet kostnader elcertifikat 14 593 2 486 1 925 - - - - - - - Övriga poster 13 008 7 550 11 370 6 863 Redovisat värde 86 432 69 990 66 390 52 224 Not 26 Förändring av eget kapital Koncernen Aktie- kapital Eget kapital 2012-12-31 60 000 Eget kapital 2013-12-31 60 000 Eget kapital 2014-12-31 60 000 Moderbolaget Aktie- Reservfond kapital Eget kapital 2012-12-31 60 000 12 000 153 583 225 583 Eget kapital 2013-12-31 60 000 12 000 220 223 292 223 Eget kapital 2014-12-31 60 000 12 000 248 888 320 888 Utdelning Årets resultat Utdelning Minoritetens andel Årets resultat Utdelning Årets resultat Utdelning Årets resultat 50 Övr tillskjutet kapital 881 755 Summa eget kapital 41 365 983 119 956 156 1 016 156 42 047 1 058 202 1 117 301 1 177 301 41 854 1 219 155 - 50 226 124 627 - - 55 844 194 216 796 - - - - ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 4 Minoritets- intresse 941 755 - - - - Summa - 50 226 124 627 - 55 844 193 216 796 - - - - - 682 - - 193 - Balanserat resultat - 50 000 116 640 - 55 000 83 665 - 50 226 125 309 - 55 844 216 796 Summa eget kapital - 50 000 116 640 - 55 000 83 665 Å R SRE D O V ISN IN G O C H KO N C E RN RE D O V ISN IN G F Ö R RÄKE N SKAPSÅRET 2014 Not 27 Obeskattade reserver Ackumulerade överavskrivningar Not 28 2014-12-31 890 000 2013 -12-31 689 800 Avsättning för Koncernen Moderbolaget pensioner 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Avsättning vid periodens ingång 14 520 13 955 14 520 13 955 Årets förändringar - 837 565 - 837 565 Redovisat värde 13 683 14 520 13 683 14 520 Bolaget har tryggat pensionsutfästelserna dels genom skuldföring under rubriken Avsättningar för pensioner, dels genom en försäkringslösning. Not 29 Uppskjuten Koncernen skatteskuld 2014-12-31 2013-12-31 Övervärde byggnad 1 659 1 762 Elcertifikat 2 055 1 721 Skattemässiga överavskrivningar 240 902 199 894 Redovisat värde 244 616 203 377 Not 30 Långfristiga skulder Koncernen Moderbolaget 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Lånen förfaller till betalning Mellan ett till fem år 504 750 660 000 344 750 500 000 Senare än fem år 234 000 184 000 234 000 184 000 Redovisat värde 738 750 844 000 578 750 684 000 ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV LE E N E RG I 2 0 14 51 ÅR S R ED OV I S N I N G O C H K O NC E R NR E DO VI S NI NG F Ö R RÄKE N SKAPSÅRE T 2 0 14 Not 31 Skulder till Koncernen Moderbolaget koncernföretag 2014-12-31 2013-12-31 Skulder till Gävle kommun 244 3 421 27 3 594 Skulder till bolag i Gävle Energi koncernen - - 66 757 64 059 244 3 421 66 784 67 653 Summa Not 32 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2014-12-31 Upplupen värmeleverans 10 980 Upplupna semesterlöner 5 291 Upplupen kostnad elinköp 3 408 Upplupna sociala avgifter 1 656 Övriga poster 2013-12-31 2014-12-31 11 196 - 1 513 10 359 8 586 4 131 3 540 31 694 26 124 11 078 9 882 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Bankgaranti - 1 656 Not 34 4 829 - 1 513 Koncernen Moderbolaget För övriga engagemang - 5 291 Ställda säkerheter 2013-12-31 - 4 829 Not 33 2013-12-31 Koncernen Moderbolaget Summa 2014-12-31 Ej likviditetspåverkande 500 2 000 - - Koncernen Moderbolaget poster 20142013 20142013 Tilldelade elcertifikat - 74 7 954 - - Förändring avsättning till pensioner - 837 565 - 837 565 1 051 Realisationsvinster-förluster 1 048 634 Resultatandel i intresseföretag - 9 077 - 14 032 - Summa - 9 353 - 4 465 52 ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 4 635 - 203 - 1 616 ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV LE E N E RG I 2 0 14 53 54 ÅR S R ED O VI S NI NG G ÄVL E E NE R G I 2 0 1 4 ÅRSRE D O V ISN IN G G ÄV LE E N E RG I 2 0 14 55 Organisationsnummer: 556407-2501 Förrådsgatan 6, Box 783, 801 29 Gävle, 026-17 85 75, [email protected], www.gavleenergi.se
© Copyright 2024