KONCERNREDOVISNING 2011 Koncernredovisning för räkenskapsåret 2011 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning och koncernredovisning. InnehållSida Vd har ordet Dala Kraft-koncernen Verksamheten Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys 3 4 6 8 9 10 12 Noter, gemensamma för 13 Foto: Lasse Arvidsson, Ulf Palm samt Heimer & company. moderbolag och koncern Revisionsberättelse19 Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år. Dala Kraft AB Org nr 556132-9466 2 Koncernredovisning 2011 Vd har ordet 2011 Jag kommer att minnas 2011 som ett år av både mörker och ljus. Det är kanske inget märkligt med det. Vi är ett aktivt företag på en marknad i ständig förändring där varje år bjuder både framgång och motgång. Vi går vidare, stärkta av våra erfarenheter. En av årets ljuspunkter var försäljningen av Säter Energi till Vattenkraftbolaget i Dalarna. Affären var ett led i Dala Krafts strategiska renodlingsprocess som pågått sedan 2009. Genom att avveckla våra verksamheter inom nätdrift och elproduktion kan vi koncentrera oss på elhandel, vår affärsmässiga kärna. För mig känns det roligt att Säter Energi drivs vidare med en lokal ägare som har ambitionen att växa. Året som gått har präglats av viktigt internt arbete med syfte att stärka Dala Kraft inifrån, så att vi kan nå framgång på marknaden under kommande år. Jag menar dels vårt omfattande varumärkesarbete, som blev färdigt under vintern 2011, dels det lednings- och medarbetarprogram som vi alla deltagit i med stor entusiasm. Här kan vi se tillbaka på två processer som engagerat alla medarbetare. I varumärkesarbetet kunde vi fritt vädra våra tankar om Dala Kraft. En tydlig, gemensam identitet skulle tas fram och givetvis börjar ett sådant arbete hos oss som arbetar på Dala Kraft och hos våra kunder. Det är vi som känner Dala Kraft bäst och för mig som vd är det mycket värdefullt att alla är inblandade i en intern granskning av denna typ. ”Ledarskap för alla” är den andra stora, och mycket positiva, process som vi startade under fjolåret. Här har vi jobbat på att minska avståndet mellan våra olika verksamheter och att stärka den enskildes roll i företaget. Det Dala Kraft som jag vill leda ska utmärkas av öppenhet och diskussionslust. Här ska alla kunna göra sin röst hörd och uppleva känslan av betydelse och delaktighet. Det är en nyckel till personlig utveckling på arbetsplatsen och en nödvändighet om vi alla ska tycka att det är roligt att gå till jobbet. En av fjolårets mörkaste stunder var när vi upptäckte ett fel i bokföringen. Under flera år hade avsevärda kostnader felaktigt bokförts i den löpande redovisningen, som därmed visade bättre siffror än vad som verkligen var fallet. Effekten blev att resultatet för 2010 försämrades med 35 miljoner kronor. Det är en smäll vi har fått ta under 2011 och som också påverkar oss framåt, bland annat genom att den omorganisation som var planerad till sommaren 2012 har tidigarelagts. Vi har nu en mycket god anledning att analysera kostnader och resultatuppföljning för att höja vår beredskap för eventuella liknande händelser. Dåliga resultat tar energi ur en organisation, men ger också kämpaglöd. Jag är säker på att vi just nu bygger ett starkare, effektivare Dala Kraft, med bättre sammanhållning och en tydlig gemensam värdegrund. Carina Håkansson Koncernredovisning 2011 3 Dala Kraft-koncernen Nya elområden kräver kundperspektiv Elområde Luleå (SE1) ÖVERSKOTT PÅ EL VATTENKRAFT Begränsning i elnätet VATTENKRAFT Elområde Sundsvall (SE2) ÖVERSKOTT PÅ EL Begränsning i elnätet KÄRNKRAFT I november 2011 delade statliga Svenska Kraftnät in riket i fyra elområden efter beslut i EU-kommissionen. Orsaken var att kommissionen ogillade Sveriges sätt att hantera överföringsbegränsningar i det svenska elnätet. Den modell som vi tidigare haft i Sverige ansågs diskriminera utländska kunder. Problemet var och är att kraftnätet innehåller ett antal flaskhalsar. Uppdelningen gör det tydligt var i Sverige dessa flaskhalsar finns och således var det finns behov av att bygga ut stamnätet för el. Beslutet att införa elområden ingår i EU:s strävan att skapa en gemensam europeisk elmarknad. För Dala Kraft är beslutet en parentes i ett större arbete som vi följer noggrant. Förändringar i elmarknadens spelregler leder alltid till konsekvenser för kunderna. Under sådana förhållanden är det viktigt att kunden finner trygghet i oss som leverantör. De ska kunna lita på att vi gör vårt bästa och anpassar vårt utbud till det rådande läget. Enkla Elbolaget lanserade under slutet av 2011 produkten Norden-el, som en direkt respons på elområdesindelningen. Dala Kraft-koncernen är inte för beslutet om elområden, men vi hanterar konsekvenserna av det och är en pådrivare för att flaskhalsarna skall byggas bort. Elområde Stockholm (SE3) UNDERSKOTT PÅ EL KÄRNKRAFT KÄRNKRAFT Begränsning i elnätet Elområde Malmö (SE4) UNDERSKOTT PÅ EL 4 Koncernredovisning 2011 De tre ”gränser” som dragits genom landet visar var elnätet är i störst behov av utbyggnad. Vid dessa gränser går också uppdelningen i de fyra elområdena. Syftet med indelningen är att stimulera utbyggnad av energiproduktionen där efterfrågan är störst, samt att förstärka nätet så att mer el kan överföras mellan olika delar av landet. Dala Kraft-koncernen Småskaligt och förnybart – profilerande segment D ala Kraft har en uttalad ambition att vara drivande i utvecklingen av elproduktion från förnybara källor. I Sverige finns många mindre energiproducenter som behöver hjälp att komma ut på marknaden med sin el. Dessa resurser kan vi som elhandelsbolag tillvarata genom att skapa specialutformade konceptuella lösningar. Detta innebär inte att vi ska äga produktionsanläggningar, utan enbart bidra med vårt kunnande och vår dörr till marknaden. En av Dala Krafts styrkor är kompetensen inom finansiell- och fysisk elhandel. Rätt använd är den en strategisk resurs som på sikt kan ge Dala Kraft en position som en av landets tongivande aktörer inom småskalig elproduktion från förnybara källor. Goda möjligheter på nordisk elmarknad Under 2011 togs ytterligare ett viktigt steg mot en gemensam nordisk elmarknad. Detta efter att den nordiska tillsynsmyndigheten för elmarknaden, NordREG, fattat beslut att införa en fakturamodell som innebär att slutkunderna bara ska behöva ha kontakt med ett företag: elhandelsbolaget, som då sköter fakturering för både elhandel och elnät. Tanken är att alla elkunder i Norden från och med år 2015 fritt ska kunna välja elhandelsbolag över nationsgränserna. Fakturafrågan är ett delbeslut i en mer omfattande process om en gemensam elmarknad, en process som kommer att ge fördelar för såväl leverantörer som kunder. En större marknad innebär fler krav på elhandelsbolagen. Inte alla kommer att kunna leva upp till kraven och en konsolidering är att vänta. Dala Kraft har med sin kompetens inom elhandel goda möjligheter att bli en vinnare på den gemensamma nordiska marknaden. Vår uttalade ambition är att arbeta proaktivt för att dra nytta av förändringen. Ny koncernekonomichef D alarna är ett landskap av återvändare. Kanske är det något med lugnet och närheten. Mats Bengtsson är en av dem. Efter många år i den internationella resebranschen har han landat i ett nyköpt hus i den gamla hemstaden Falun. – För tjugo år sedan kändes det osannolikt att jag någonsin skulle ha min arbetsplats i Rättvik, säger Mats Bengtsson, som ursprungligen är Rättviksbo, men uppvuxen i Falun. Som ny koncernekonomichef för Dala Kraft har han sitt kontor vid Siljans strand och trivs utmärkt. Mats Bengtsson har en gedigen erfarenhet som ekonomichef vid flera stora resebolag och kommer senast från en chefstjänst på Sandvik. Han ser sin tydliga uppgift på Dala Kraft: – Min roll är att stärka det ekonomiska arbetet på alla håll. Bättre rutiner, prognoser och uppföljning ska ge stabilitet i ekonomin. Mats Bengtsson rekryterades under hösten 2011 och tillträdde i januari 2012. Mats Bengtsson Koncernredovisning 2011 5 Kölds en ko äkra ditt el mman Vi vet at de va avtal t du inte vill tänk elpriser rgavi a på vint just nu. er, kyla Med Dal får du et n och hö a Krafts t fast el ga nya el pris sommar avtal Vi under vi en. Då nterfast ntern oc sitter du komman säkert oc h ett rörligt un de vintra der h slippe r. Köldsä r oroa di kra dig Ring os g för redan i s nu på dag. 0771 48 80 00 Succé för Vinterfast U nder året lanserades vår nya produkt Vinterfast. Det är ett avtal som ger kunden Fast pris under perioden oktober-april, de månader på året då konsumtionen oftast är som störst och priserna riskerar att rusa iväg. Under sommarmånaderna övergår avtalet till Rörligt pris och följer då elmarknadens svängningar. Många kunder har insett fördelen med en kombination av avtalsformer som ger en bra riskspridning över året. Det gjorde att Vinterfast blev en försäljningssuccé under 2011. ww w. da Bemötande och produktkvalitet bäst enligt kunderna Vilken är kundens upplevelse av Dala Kraft? Vi lät undersökningsföretaget Svenskt Kvalitetsindex (SKI) fråga drygt 400 av våra kunder, jämnt fördelade mellan företagsoch privatkunder, om sin bild av Dala Kraft. Utgångspunkten var frågor om image, förväntningar, prisvärdhet, produktkvalitet, service, nöjdhet och lojalitet. Undersökningen visar att Dala Kraft, enligt kunderna, är bland de ledande inom områdena produktkvalitet, service och nöjdhet. Kunderna uppskattar vårt proffesionella och personliga bemötande, det vet vi sedan tidigare. Att detta bekräftas gång på gång är ett tecken på vår långsiktighet i arbetet. Särskilt nöjda med bemötandet är företagskunderna. De företagskunder som varit i direktkontakt med Dala Kraft under det senaste året är mer nöjda med servicen och upplever Dala Kraft som mer prisvärda, än de som inte haft direktkontakt med oss. lak ra ft. 0771 48 80 00 ” Dala Kraft kommer med tips och förslag som hjälper mig att spara” Kommentar om Dala Kraft ur marknadsundersökning hösten 2011. Självkännedom – en nyckel till framgång Den som vill nå framgång, måste känna sig själv. Det är en sanning som vi har tagit fasta på under 2011. Under årets första månader slutförde vi nämligen ett omfattande varumärkesarbete som syftade till att skapa en tydlig plattform för Dala Kraft. I arbetet har vi ställt frågor om oss själva – till oss själva. Frågor som: Vad är utmärkande för Dala Kraft? Vilka är våra värderingar? Hur vill vi bli uppfattade av vår omvärld? I olika arbetsgrupper fick alla medarbetare möjlighet att vara med och fastställa vår gemensamma identitet. Slutligen träffades samtliga medarbetare under en gemensam dag i Tällberg, där vi tillsammans kom överens om våra viktiga värdeord. Resultatet är en varumärkesplattform som ger stöd till allt vårt arbete, både internt och externt. Dala Kraft gjorde bästa reklamen Gyllene Hästen är en årlig tävling för alla marknadsförare i Dalarna. Tävlingen avslutas med en gala där de bästa kampanjerna från det föregående året som gått prisas med var sin gyllene dalahäst. Vid den senaste galan, i mars 2011, vann vi, tillsammans med vår reklambyrå Heimer & Company, första pris i kategorin konsumentreklam. 6 Koncernredovisning 2011 se inf o@ da lak ra ft. se heim er & comp any för nter Norden-el populär nyhet S edan Sverige i slutet av 2011 delades in i fyra elområden kan elpriset i södra Sverige bli 10 öre dyrare per kWh, och ibland så mycket som 50 öre, jämfört med Norrland. Orsaken är att områden med större efterfrågan än produktion drabbas av högre elkostnader. Vi bestämde oss för att skapa en produkt som är anpassad till de nya förutsättningarna. Resultatet blev Norden-el. Det är en produkt med en fast del och en rörlig. Den rörliga delen, en så kallad elområdesjustering, följer marknadens svängningar i det aktuella elområdet. I ett fast pris inkluderas elområdesjusteringen. Med Norden-el är denna kostnad istället flexibel, vilket ger ett lägre pris över tid. Produkten har på kort tid blivit mycket uppskattad av våra kunder. ” Med ett eget vindkraftverk kan elkostnaden halveras” Thomas Nordström, vd för ecWind. Mikroproduktion breddar vårt erbjudande Genom ett samarbete med vindkraftentreprenören ecWind kan vi nu erbjuda våra kunder att själva producera sin miljövänliga el med små vindkraftverk för privat behov. –Målgruppen är framförallt lantbrukare och småföretagare som vill få en högre självförsörjningsgrad. Med ett eget vindkraftverk kan elkostnaden halveras, säger Thomas Nordström, vd för ecWind. Bolaget säljer vindkraftverk med en produktionskapacitet på 120 MWh/år. Enligt Thomas Nordström är investeringen intjänad efter cirka 10 år. Därefter är elen gratis. Enkla Elbolaget och ecWind samarbetar kring marknadsföring och försäljning av verken. Tanken är att fler ska få upp ögonen för ecWind och mikroproduktionens fördelar samtidigt som Enkla Elbolaget får ytterligare en produkt i sin portfölj. I södra Sverige kan invånarna räkna med högre elpris i och med den nya indelningen i elområden. Detta i kombination med en allmänt ojämn elmarknad gör vårt nya erbjudande attraktivt. –Mikroproduktion är en intressant utveckling på elmarknaden. Vi vill vara med och driva den, till nytta för våra kunder, säger Kenneth Johansson, vd på Enkla Elbolaget. Priskoll ger mervärden Vi jobbar vidare med vår ambition att alltid erbjuda kunden det minst krångliga avtalet. Under fjolåret lanserade vi tjänsten Priskoll, som sammanställer våra fördelar när det gäller bland annat prissättning, spartips och marknadsbevakning. Enkla Elbolagets verksamhet syftar till att erbjuda optimal kundnytta. Detta måste vi också systematiskt berätta i all vår kommunikation. Ledord för Priskoll * Koll på marknaden * Skräddarsydda avtal * Vi hör av oss innan ditt avtal går ut Vi vann Guldeken Guldeken är en gala där de bästa prestationerna inom Blekinges näringsliv prisas. Enkla Elbolaget vann priset som Årets Marknadsförare 2011. Utmärkelsen är en bekräftelse på att vårt kommunikationsarbete håller hög nivå. Riktigt kul tycker vi! Koncernredovisning 2011 7 Förvaltningsberättelse Information om verksamheten Risker i verksamheten Verksamheten omfattar köp och försäljning av el. Året inleddes med höga spotpriser orsakade av kall vinter, låg fyllnadsgrad i vattenmagasinen och mycket stort produktionsbortfall i den svenska kärnkraften. Då vi varit väl prissäkrade blev resultatet för första kvartalet bra. Därefter blev det varmare än normalt och vattenmagasinen fylldes varpå spotpriserna föll i rask takt. Då vi alltjämt var högt prissäkrade föll resultatet för var månad. Dessutom upptäcktes periodiseringsfel i 2010 års bokslut på 35 Mkr som kom att drabba årets resultat. För att minska årets stora förlust har vi nu löst upp de obeskattade reserverna. Dala Krafts verksamhet innebär att bolaget skall hantera en rad finansiella risker såsom valutarisker och risker gällande fysisk handel av el och elcertifikat. Koncernens finansiella exponering utgörs framförallt av elprisrisk, volymrisk och valutarisk. Bolaget har även en betydande finansieringsrisk kopplad till elhandeln eftersom kreditbehovet tidvis kan vara betydande. Ägarförhållanden Aktierna i bolaget ägs av följande företag: Envikens Elkraft Ekonomisk Förening Falu Energi och Vatten AB Hedemora Energi AB Dala Energi AB Malungs Elverk AB Ryssa Energi AB Smedjebacken Energi AB Antal 6 286 202 680 55 312 161 124 106 640 128 516 28 426 688 984 % 1 29 8 24 15 19 4 100 Koncernstruktur Bolaget är moderbolag i en koncern med det helägda dotterbolaget Enkla Elbolaget i Sverige AB (556415-2402) som också är ett rent elhandelsföretag. Väsentliga händelser under räkenskapsåret Den 1 januari såldes dotterbolaget Säter Energi AB och koncernen Dala Kraft AB kan därefter betecknas som en renodlad elhandlare. Bolaget har ställt ut en tidsbegränsad kapitaltäckningsgaranti för Enkla Elbolaget i Sverige AB. I och med detta bokslut har densamma infriats genom att ett koncernbidrag om 4,3 Mkr lämnats. Framtida utveckling Koncernen förväntas driva likartad verksamhet som 2011. Styrelsens förslag till beslut om vinstutdelning Förslag till vinstdisposition Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: 136 461 -29 451 107 010 Balanserat resultat (se not 19) Årets resultat Försäljning Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så Koncernen Nettoomsättningen har under räkenskapsåret uppgått till 1 875 Mkr (2 471), vilket är en minskning med 24% jämfört med föregående år. Minskningen beror på minskad energiomsättning och lägre elpriser. att i ny räkning överförs 107 010 107 010 Moderbolaget Nettoomsättningen har under räkenskapsåret uppgått till 1 807 Mkr (2 357), vilket är en minskning med 23 % jämfört med föregående år. Investeringar Koncernen Koncernen har under året inte gjort några investeringar i materiella anläggningstillgångar (föregående år 1 758) eller i immateriella anläggningstillgångar (föregående år 1 665). Moderbolaget Bolaget har under året inte gjort några investeringar i maskiner och inventarier (föregående år 88). Flerårsjämförelse Koncernens ekonomiska utveckling i sammandrag Nettoomsättning exkl. energiskatt Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Medelantal anställda Soliditet i % Avkastning på totalt kapital i % Avkastning på eget kapital i % Nyckeltalsdefinitioner framgår av not 1 8 Koncernredovisning 2011 2011 1 875 195 -68 852 521 139 62 34 neg neg 2010 2 471 137 30 253 792 715 71 29 4 14 2009 1 922 750 31 720 839 668 82 24 4 16 2008 1 413 394 31 128 901 935 65 21 6 17 2007 843 661 36 187 501 247 57 36 8 21 Resultaträkning Koncernen Rörelsens intäkter mm Nettoomsättning Avgår: Energiskatt Aktiverat arbete för egen räkning Övriga rörelseintäkter Summa intäkter m m Rörelsens kostnader Kostnader för inköp av elkraft Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Resultat från andelar i intresseföretag Övriga rörelsekostnader Not 2011 2010 2011 2010 24 2 522 598 3 139 473 2 219 094 2 784 248 -647 403 -668 336 -411 643 -427 068 - 319 2 7 822 58 351 3 1 883 017 2 529 807 1 807 451 2 357 180 -1 787 186 -2 350 278 -1 746 950 -2 279 483 4 -74 532 -84 649 -51 546 -53 218 5 -43 674 -47 554 -30 786 -30 301 6 -11 881 -16 079 -273 -388 7 8 -36 -35 000 64 - -35 000 - -1 952 309 -2 498 496 -1 864 555 -2 363 390 -69 292 31 311 -57 104 -6 210 -14 000 25 806 Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Resultat från andelar i koncernföretag Nedskrivning av andelar i intressebolag Ränteintäkter Räntekostnader 25 Finansiellt resultat Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat Moderbolaget - 4 164 1 906 3 760 2 527 -3 724 -2 964 -1 904 -2 681 440 -1 058 -12 894 25 652 -68 852 30 253 -69 998 19 442 35 321 12 635 17 677 4 345 5 226 -2 025 -51 175 34 598 -29 451 30 052 26 9 -750 Koncernredovisning 2011 9 Balansräkning Koncernen Moderbolaget Not 2011 2010 10 62 700 71 989 11 3 243 5 513 65 943 77 502 2011 2010 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Goodwill Dataprogram Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Produktionsanläggningar Inventarier, verktyg och installationer Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Andelar i intresseföretag Övriga långfristiga värdepappersinnehav Uppskjutna skattefordringar Övriga långfristiga fordringar 12 - 14 13 - 2 522 14 188 458 178 399 188 2 994 178 399 75 516 105 516 7 1 380 1 387 1 250 2 000 15 5 493 5 637 5 492 5 636 16 9 174 1 183 6 520 - 17 2 490 2 490 2 490 2 490 18 537 10 697 91 268 115 642 84 668 91 193 91 446 116 041 129 947 189 525 105 566 155 920 27 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos dotterbolag Elcertifikat Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 80 188 102 950 15 969 66 707 72 737 100 002 46 721 37 179 45 049 37 176 179 492 371 431 121 087 258 084 436 348 701 085 360 408 617 889 123 437 123 394 Summa omsättningstillgångar 436 471 701 522 360 531 618 283 Summa tillgångar 521 139 792 715 451 977 734 324 Kassa och bank 10 Koncernredovisning 2011 18 Koncernen Not 2011 Moderbolaget 2010 2011 2010 68 898 68 898 68 898 68 898 9 471 37 356 149 386 90 348 9 609 9 609 78 507 78 507 136 461 113 023 Eget kapital och skulder Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital Bundna reserver Fria reserver Reservfond 19 Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat -51 175 Summa eget kapital 176 580 Obeskattade reserver 28 Avsättningar Uppskjuten skatt 16 Summa avsättningar Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Checkräkningskredit Skatteskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 34 598 231 200 - 10 437 0 10 437 -29 451 30 052 107 010 143 075 185 517 221 582 - 35 173 18 455 7 752 16 858 6 487 20 26 289 166 548 26 289 166 548 - 1 305 22 223 736 303 420 150 244 237 408 23 76 079 72 053 73 069 67 126 Summa kortfristiga skulder 344 559 551 078 266 460 477 569 Summa eget kapital och skulder 521 139 792 715 451 977 734 324 235 004 237 589 203 933 215 460 Inga Inga Inga Inga Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser 21 Koncernredovisning 2011 11 Kassaflödesanalys Koncernen 2011 Den löpande verksamheten Rörelseresultat före finansiella poster Avskrivningar och nedskrivningar Reavinst vid avyttring av dotterbolag Erhållen ränta Erlagd ränta Betald inkomstskatt Ökning/minskning av kundfordringar Ökning/minskning av övriga kortfristiga fordringar Ökning/minskning av leverantörsskulder Minskning/ökning av övriga kortfristiga rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Moderbolaget 2010 2011 2010 -69 292 31 311 -57 104 -6 210 11 829 16 079 273 388 -7 822 -57 470 -65 285 -10 080 -56 831 -5 822 4 164 1 906 3 760 2 527 -3 724 -3 097 -1 904 -2 814 -4 838 -1 332 -1 962 -1 877 -69 683 -12 603 -56 937 -7 986 59 578 -43 422 50 354 -34 397 208 610 -83 628 208 873 -103 039 10 860 -1 283 10 370 -1 595 -75 604 56 620 -77 671 60 900 133 761 -84 316 134 989 -86 117 - -1 665 Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anläggningstillgångar Investeringar i materiella anläggningstillgångar Försäljning/förvärv av dotterbolag Placeringar i övriga finansiella anläggningstillgångar Avyttring av övriga finansiella tillgångar Återbetalda insatser - -719 - -88 16 000 140 940 16 000 134 941 -7 - -7 - - 21 982 - 23 136 151 151 151 151 Kassaflöde från investeringsverksamheten 16 144 160 689 16 144 158 140 Finansieringsverksamheten Amortering av skuld Minskning av check, kortfristiga finansiella skulder Lämnat koncernbidrag Utbetald utdelning - -39 298 - -34 947 -146 774 -31 274 -140 259 -31 274 -3 445 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -7 700 - -5 512 -3 445 -5 512 -150 219 -76 084 -151 404 -71 733 -314 289 -271 290 Likvida medel vid årets början 437 148 394 104 Likvida medel vid årets slut 123 437 123 394 Årets kassaflöde 12 Koncernredovisning 2011 Noter Noter, gemensamma för moderbolag och koncern Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år. Koncernredovisning I koncernredovisningen ingår dotterföretag där moderbolaget direkt eller indirekt innehar mer än 50 % av rösterna. Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterbolagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas verkliga värden, elimineras i sin helhet. I koncernens egna kapital ingår härigenom endast den del av dotterbolagens egna kapital som tillkommit efter förvärvet. Under året förvärvade bolag inkluderas i koncernredovisningen med belopp avseende tiden efter förvärvet. Resultat från under året sålda bolag har inkluderats i koncernens resultaträkning för tiden fram till tidpunkten för avyttringen. I koncernens resultaträkning redovisas minoritetens andel i årets resultat. Minoritetens andel i dotterbolags kapital redovisas i separat post i koncernens balansräkning. I moderbolagets bokslut redovisas andelar i dotterföretag till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Som utdelning från dotterföretag redovisas endast erhållen utdelning av vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Intresseföretagsredovisning Som intresseföretag betraktas de företag som inte är dotterföretag men där moderbolaget direkt eller indirekt innehar minst 20 % av rösterna för samtliga andelar, eller på annat sätt har ett betydande inflytande. I koncernens bokslut redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelar i ett företag redovisas till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och därefter justeras med koncernens andel av förändringen i intresseföretagets nettotillgångar. Andelarnas värde inkluderar goodwill (efter avdrag för ackumulerade avskrivningar) vid förvärvet. I koncernens resultaträkning ingår som intäkt koncernens andel av intresseföretagets resultat. Ej utdelad ackumulerad vinstandel hänförlig till intresseföretag redovisas i koncernbalansräkningen som kapitalandelsfond under bundna reserver. I moderbolagets bokslut redovisas andelar i intresseföretag till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Som intäkt från intresseföretag redovisas endast erhållen utdelning av vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Utländska valutor Materiella anläggningstillgångar Tillgångar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. I de fall valutasäkringsåtgärd genomförts, t ex terminssäkring, används terminskursen. Transaktioner i utländsk valuta omräknas enligt transaktionsdagens avistakurs. Vid valutasäkring av framtida budgeterade flöden omvärderas inte säkringsinstrumenten vid förändrade valutakurser. Hela effekten av förändringar i valutakurserna redovisas i resultaträkningen när säkringsinstrumenten förfaller till betalning. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Utgifter för förbättringar av tillgångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader. Vissa lånekostnader aktiveras, se avsnitt om lånekostnader. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella tillgångar. Följande avskrivningstider tillämpas: Intäkter Försäljning redovisas vid leverans till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljning redovisas netto efter moms, rabatter och kursdifferenser vid försäljning i utländsk valuta. I koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning. Övriga intäkter som intjänats intäktsredovisas enligt följande Hyresintäkter: i den period uthyrningen avser Ränteintäkter: i enlighet med effektiv avkastning Erhållen utdelning: när rätten att erhålla utdelning bedöms som säker. Inkomstskatter Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt, förändringar i uppskjuten skatt samt andel i intressebolagsskatt. Värdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas. För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital. Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. I moderbolaget redovisas - på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning - den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver, som en del av de obeskattade reserverna. Immateriella tillgångar Koncern Goodwill Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel i det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill avskrives på 10 år för dotterbolaget Enkla Elbolaget i Sverige AB. Koncern Dataprogram Avskrives på fem år. Byggnader och markanläggningar Distributionsanläggningar Produktionsanläggningar Inventarier verktyg och installationer 33-50 år 10-33 år 20-50 år 3-10 år Finansiella instrument Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar värdepapper, andra finansiella fordringar, kundfordringar, leverantörsskulder, och låneskulder. Marknadsvärden på finansiella instrument beräknas utifrån aktuella marknadsnoteringar på balansdagen. För övriga finansiella instrument, i huvudsak kortfristiga lån och placeringar där marknadsvärden ej finns noterade, bedöms marknadsvärdet överensstämma med bokfört värde. Kundfordringar Kundfordringar redovisas som omsättningstillgångar till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för bedömda osäkra kundfordringar. Låneskulder Låneskulder redovisas initialt till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Skiljer sig det redovisade beloppet från det belopp som skall återbetalas vid förfallotidpunkten periodiseras mellanskillnaden såsom räntekostnad eller ränteintäkt över lånets löptid. Här igenom överensstämmer vid förfallotidpunkten det redovisade beloppet och det belopp som skall återbetalas. Alla transaktioner redovisas på likviddagen. Energisäkring Finansiella kontrakt avseende prissäkring på energi avräknas till spotpriser och resultatredovisas i takt med att leverantörsfakturor avseende säkrade leveranser redovisas i balansräkningen. Elcertifikat Elcertifikat är en immateriell rättighet, som bedöms som ett kortfristigt innehav för bolaget. Värderingen har därmed skett enligt lägsta värdets princip, dvs till lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Elcertifikat som används för egen annullering värderas till anskaffningsvärdet. Den skuld som företaget bygger upp är att kategorisera som ett avräkningskonto som regleras årligen. Skulden ingår i Övriga kortfristiga skulder i balansräkningen. Fordringar Fordringar med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen redovisas som anläggningstillgångar, övriga som omsättningstillgångar. Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Koncernredovisning 2011 13 Avsättningar Not 2 Not 4 Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av inträffade händelser, det är mer sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet än att så inte sker, och beloppet har kunnat beräknas på ett tillförlitligt sätt. Övriga rörelseintäkter Ersättning till revisorerna Kassaflödesanalys Koncernen 2011 Reavinst vid försäljning av dotterbolag Övrigt 7 822 57 470 881 Summa 7 822 58 351 2010 Koncernen Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Not 3 Nyckeltalsdefinitioner Intäkterna fördelar sig på rörelsegrenar enligt följande: Soliditet Eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) i förhållande till balansomslutningen. Avkastning på totalt kapital Resultat före avdrag för räntekostnader i förhållande till genomsnittlig balansomslutning. Avkastning på eget kapital Resultat efter finansiella poster i förhållande till genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt). Intäkternas fördelning på rörelsegrenar Koncernen 2011 2010 - 20 676 Elhandelsverksamhet Avgår energiskatt Övriga poster (not 2) 2 522 598 -647 403 7 822 3 118 797 -668 336 58 670 Summa 1 883 017 2 529 807 Moderbolaget Elhandelsverksamhet 2 219 094 2 784 248 -411 643 -427 068 1 807 451 2 357 180 Elnätsverksamhet Avgår energiskatt Summa 2011 2010 Revision Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget Skatterådgivning Övriga tjänster 500 783 215 20 51 25 30 568 Summa 786 1 406 Moderbolaget Revision Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget Skatterådgivning Övriga tjänster 350 390 195 15 50 15 20 504 Summa 610 929 Not 5 Medelantal anställda, löner, andra ersättningar och sociala avgifter Koncernen Medelantalet anställda, med fördelning på kvinnor och män har uppgått till Moderbolaget 2011 2010 2011 2010 Kvinnor 35 36 24 24 Män 27 35 20 21 Totalt 62 71 44 45 Löner och ersättningar har uppgått till 3 092 2 358 2 062 1 697 Övriga anställda 25 130 28 158 18 023 18 319 Totala löner och ersättningar 28 222 30 516 20 085 20 016 Sociala avgifter enligt lag och avtal 9 023 9 725 6 329 6 273 Pensionskostnader (varav för styrelser och v erkställande direktörer i koncernen 1000 (1171) samt i moderbolaget 570 (305)) 4 542 5 402 2 990 2 895 41 787 45 643 29 404 29 184 Styrelse och verkställande direktören Totala löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader Förmåner till verkställande direktören omfattar en uppsägningslön i 24 månader vid uppsägning från företagets sida. Vid egen uppsägning utgår 3 månadslöner. 14 Koncernredovisning 2011 Not 8 Styrelseledamöter och ledande befattningshavare 2011 Övriga rörelsekostnader 2010 Antal på balansdagen Varav Antal på män balansdagen Varav män Koncernen (inkl dotterbolag) Styrelseledamöter Verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare 12 92 % 16 87 % 2 50 % 3 67 % Koncernen/moderbolaget Kostnader 2011 för 35 000 har identifierats vara hänförliga till räkenskapsåret 2010. Not 9 Skatt på årets resultat Koncernen Moderbolaget Styrelseledamöter Verkställande direktör och andra ledande befattningshavare 9 100 % 8 100 % 1 1 0% 0% Aktuell skatt för året Aktuell skatt hänförlig till tidigare år Förändring av uppskjuten skatt, obeskattade reserver Uppskjuten skatt Skatteeffekt av koncernbidrag Not 6 Avskrivningar Koncernen Goodwill Dataprogram Byggnader och mark Produktionsanläggning Distributionsanläggningar Maskiner och inventarier Moderbolaget 2011 2010 2011 2010 9 289 2 270 322 9 289 1 660 92 215 4 018 805 273 388 11 881 16 079 273 388 Summa 2011 2010 - -790 -163 - 9 849 7 991 3 955 1 180 17 677 4 345 -163 6 520 -1 131 -2025 5 226 -2 025 Moderbolaget Aktuell skatt hänförlig till tidigare år Uppskjuten skatt Skatteeffekt av koncernbidrag Summa Not 10 Goodwill Koncernen Not 7 Andelar i intresseföretag Kapitalandel (%) Redovisat värde i koncernen Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Antal andelar 556596-4045Rättvik 50 Redovisat värde i moderbolaget Energiråd Sverige AB Direkt ägda Energiråd Sverige AB Säte Rösträttsandel % Org nr Kapitalandel % Koncernen/ Moderbolaget Ingående anskaffningsvärde Årets förändringar -Inköp -Försäljning Ingående avskrivningar Årets förändringar -Avskrivningar -Avskrivningar på försåld tillgång i samband med avyttring av dotterbolag 50 50 1 250 100 1 380 Utgående ackumulerade avskrivningar Summa 1 250 Skillnaden mellan redovisat värde i koncernen och koncernens andel av intresseföretagens egna kapital uppgår till 0 tkr. 1 380 Utgående restvärde enligt plan 2011 2010 92 838 142 889 - -50 051 92 838 92 838 -20 849 -61 611 -9 289 -9 289 - 50 051 -30 138 -20 849 62 700 71 989 Koncernredovisning 2011 15 Not 11 Not 14 Dataprogram Koncernen Ingående anskaffningsvärde Årets förändring Anskaffning Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets förändringar -Avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde enligt plan Inventarier, verktyg och installationer 2011 Koncernen 2010 9 825 8 160 - 1 665 9 825 9 825 -4 312 -2 652 -2 270 -1 660 -6 582 -4 312 3 243 5 513 Ingående anskaffningsvärde Årets förändringar -Inköp -Försäljningar i samband med försäljning av dotterbolag Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets förändringar -Avskrivningar på försålda tillgångar -Avskrivningar på försålda tillgångar i samband med försäljning av dotterbolag -Omräkningsdifferens 2010 12 999 2011 6 270 2010 6 214 - 88 - 88 - -6 613 - -20 6 462 6 474 6 270 6 282 -6 004 -10 019 -5 871 -5 515 - 20 - 20 51 4 788 - 51 - -321 -805 -273 -388 -6 274 -6 016 -6 093 -5 883 188 458 178 399 Avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Not 12 Utgående restvärde enligt plan Byggnader och mark Koncernen 2011 2010 Ingående anskaffningsvärde Årets förändringar -Försäljning i samband med försäljning av dotterbolag 72 4 541 -72 -4 469 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 0 72 -58 -2 394 Ingående avskrivningar Årets förändringar -Avskrivning på försålda byggnader i samband med försäljning av dotterbolag -Avskrivningar Koncernen 2011 2010 Ingående anskaffningsvärde Tillkommande värdepapper Avgående värdepapper Återbetalda insatser 5 641 7 -151 5 497 28 985 -23 192 -151 5 642 Ingående uppskrivningar/nedskrivningar -5 -5 Utgående ackumulerade uppskrivningar/ nedskrivningar -5 -5 5 492 5 637 5 641 7 -151 5 497 28 928 -23 136 -151 5 641 -5 -5 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 2 428 -92 Utgående ackumulerade avskrivningar 0 -58 Utgående restvärde enligt plan 0 14 Utgående redovisat värde, totalt Moderbolaget Ingående anskaffningsvärde Tillkommande värdepapper Avgående värdepapper Återbetalda insatser Not 13 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Produktionsanläggningar Koncernen 2011 2010 Ingående anskaffningsvärde -Inköp -Försäljning i samband med försäljning av dotterbolag 8 533 - 8 349 184 -8 533 - Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 0 8 533 -6 011 -5 796 Ingående uppskrivningar/nedskrivningar Utgående ackumulerade uppskrivningar/ nedskrivningar Utgående redovisat värde, totalt -215 Utgående ackumulerade avskrivningar 0 -6 011 Utgående restvärde enligt plan 0 2 522 -5 -5 5 492 5 636 Not 16 Uppskjutna skattefordringar Skillnaden mellan å ena sidan den inkomstskatt som har redovisats i resultaträkningen samt å andra sidan den inkomstskatt som belöper sig på verksamheten utgörs av: Koncernen 6 011 - 16 Koncernredovisning 2011 Not 15 Övriga långfristiga värdepappersinnehav 58 - Ingående avskrivningar Årets förändringar -Avskrivning på försålda produktionsanläggningar i samband med försäljning av dotterbolag -Avskrivningar Moderbolaget 2011 6 462 Uppskjuten skattefordran avseende underskott i deklaration Koncernen Moderbolaget 2011 2010 2011 2010 9 173 1 183 6 520 - Moderbolaget Utöver den skattekostnad som bolaget redovisat i årets och tidigare års resultaträkningar finns en ej redovisad skatt som avser uppskjuten skatt på obeskattade reserver och uppgår till 0 (9 250 ). Den gällande skattesatsen för inkomstskatt är 26,3 (26,3) %. Not 17 Not 20 Övriga långfristiga fordringar Checkräkningskredit Koncernen 2011 2010 Ingående anskaffningsvärde 2 490 2 490 2 490 2 490 Utgående bokfört värde Koncernen/moderbolaget Checkräkningskredit utgör ett koncernkonto och avtalad kredit uppgår till 200 000 (300 000). Not 21 Moderbolaget Ställda säkerheter 2 490 2 490 Ingående anskaffningsvärde Utgående bokfört värde Koncernen 2 490 2 490 Not 18 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Koncernen Moderbolaget 2011 2010 2011 2010 Upplupen elförsäljning Övriga poster 174 969 4 523 368 098 3 333 117 500 3 587 255 041 3 043 Summa 179 492 371 431 121 087 258 084 Not 19 Förändring av eget kapital Aktiekapital Bundna reserver 68 898 44 844 Koncernen Ingående balans 2010 Utdelning Förskjutning mellan bundet och fritt eget kapital Minoritetsintresse Fria reserver Summa eget och årets kapital resultat -7 488 68 898 Förskjutning mellan bundet och fritt eget kapital Årets resultat Eget kapital 2011-12-31 37 356 -27 885 68 898 9 471 Aktiekapital Bundna reserver Moderbolaget Ingående balans 2010 Utdelning 68 898 9 609 Årets resultat 9 609 Lämnat koncernbidrag Skatteeffekt av koncernbidrag Årets resultat Eget kapital 2011-12-31 68 898 -5 512 Moderbolaget Avseende skulder till kreditinstitut - Företagsinteckningar - Aktier i dotterbolag För elhandel - Bankmedel Summa ställda säkerheter 2010 140 000 66 587 140 000 81 645 28 417 15 944 235 004 237 589 2011 2010 100 000 75 516 100 000 99 516 28 417 15 944 203 933 215 460 Not 22 Övriga kortfristiga skulder Koncernen 2011 2010 Annulleringsskuld elcertifikat Skatter Övriga poster 133 465 87 223 3 048 169 837 129 965 3 618 223 736 303 420 574 574 34 598 34 598 124 946 231 200 -3 445 -3 445 Summa ställda säkerheter -51 175 -51 175 2010 176 580 Moderbolaget Annulleringsskuld elcertifikat Skatter Övriga poster 2011 98 211 90 246 57 319 2 679 117 102 116 929 3 377 Summa ställda säkerheter 150 244 237 408 Fria reserver Summa eget och årets kapital resultat Skatteeffekt av koncernbidrag 68 898 -5 512 Summa ställda säkerheter 2011 27 885 Lämnat koncernbidrag Eget kapital 2010-12-31 Utdelning 201 540 7 488 Årets resultat Eget kapital 2010-12-31 Utdelning 87 798 Avseende skulder till kreditinstitut - Företagsinteckningar - Aktier i dotterbolag För elhandel - Bankmedel 9 609 Aktiekapitalet består av 688 984 aktier à kvotvärde 100 kr. 124 210 202 717 -5 512 -5 512 -7 700 -7 700 2 025 2 025 30 052 30 052 143 075 221 582 -3 445 -3 445 -4 300 -4 300 1 131 1 131 -29 451 -29 451 107 010 185 517 Not 23 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Koncernen Upplupet elinköp Övriga poster Summa Moderbolaget Upplupet elinköp Övriga poster Summa 2011 2010 66 430 9 649 76 079 59 254 12 799 72 053 2011 66 430 6 639 73 069 2010 59 254 7 872 67 126 Koncernredovisning 2011 17 Not 24 Not 27 Inköp och försäljning mellan koncernföretag Andelar i koncernföretag Moderbolaget 2011 Nedan anges andelen av årets inköp och försäljning avseende koncernföretag. Försäljning, (%) 2010 Kapital- Rösträttsandel andel Moderbolaget Enkla Elbolaget i Sverige AB Säter Energi AB 26 100 % 100% 100 % 100% Antal aktier 2 000 5 000 25 Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter. Avseende elhandel mot Nordpool som Dala Kraft AB hanterar för koncernen tillämpas samma prissättning mellan Nordpool och Dala Kraft AB som mellan Enkla Elbolaget i Sverige AB och Dala Kraft AB, d.v.s. inget påslag sker. Resultat från andelar i koncernföretag 2010 Realisationsresultat vid försäljningar Nedskrivning 10 000 -24 000 25 806 - Summa -14 000 25 806 Not 26 Bokslutsdispositioner Summa 99 516 6 000 105 516 2011 2010 214 651 6 000 -115 135 105 516 -10 000 -24 000 -24 000 10 000 0 75 516 105 516 2011 2010 Ackumulerad skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan - på dataprogram, maskiner och inventarier Periodiseringsfonder - -168 35 341 Summa 0 35 173 Utgående ackumulerade nedskrivningar Not 28 2011 Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan Upplösning av periodiseringsfond 75 516 105 516 -6 000 99 516 - Ingående anskaffningsvärde Inköp av andelar Försäljningar av andelar Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ingående nedskrivningar Årets förändringar -Försäljningar -Nedskrivning Utgående redovisat värde Not 25 Moderbolaget 2010 Bokfört värde 75 516 Bolagets inköp från dotterbolag uppgår till mindre än 1 %. Moderbolaget 2011 Bokfört värde 2011 2010 20 -60 35 341 12 575 35 321 12 635 Obeskattade reserver Moderbolaget Styrelsen Resultat- och balansräkningarna kommer att föreläggas årsstämman 2012-05-23 för fastställelse. Rättvik 2012-03-07 Jan-Erik Bergkvist Hans Bywall Göran Frendin Ingemar Hällström Ragnar Kroona Jan Lovén Göran Nerpin Johnny Skottheim Jan-Erik Westlund Jan Lovén Ordförande Jan-Erik Bergkvist Hans Bywall Göran Frendin Ingemar Hellström Ragnar Kroona Göran Nerpin Johnny Skottheim Jan-Erik Westlund Carina Håkansson Arbetstagarrepresentant Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har avgivits 2012-03-26 Anders Hvittfeldt Auktoriserad revisor 18 Koncernredovisning 2011 Till årsstämman i Dala Kraft AB Org nr 556132-9466 Revisionsberättelse Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för Dala Kraft AB för år 2011. Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Dala Kraft AB för år 2011. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Mora den 26 mars 2012 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Anders Hvittfeldt • Auktoriserad revisor Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets och koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dessas finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen. Koncernredovisning 2011 19 Heimer & Company Tryck: henningsons.se 2011 www.dalakraft.se 0771 48 80 00 [email protected]