1. No category

LING PÅ
D
O
S
K
A
S
N
Ö
R
G
EKOLOGISK
FRILAND
Arbetstidsåtgång
av Åsa Rölin
Arbetstidsåtgång
Text och foto (där inget annat anges): Åsa Rölin, Hushållningssällskapet,
Skaraborg
Arbete är en stor kostnad i en kalkyl för grönsaker. Ogräsreglering,
plantering, skörd, sortering och packning är de mest arbetskrävande
momenten. Tidsåtgången per hektar eller per kilo varierar kraftigt mellan
olika företag men också mellan olika år inom samma företag. Du behöver
kunskap om tidsåtgången både vid planering och vid utvärdering av ditt
företag.
Skillnader i tidsåtgång mellan konventionell
och ekologisk odling
Ett ökat arbetsbehov för ogräsreglering i ekologisk odling är den största
skillnaden mellan konventionell och ekologisk odling. Skillnaden är allra
störst i sådda kulturer. I planterade grödor är skillnaderna mindre. Även
i konventionell odling finns det odlare som enbart använder mekanisk
ogräsbearbetning i planterade grödor. Men då använder de ofta kemiska
bekämpningsmedel till andra grödor i växtföljden. I flera grödor är
skördenivån högre i konventionell odling vilket gör att tidsåtgången per
kilo grönsak då blir lägre.
Skörd och packning är också tidskrävande moment. Här har däremot val
av odlingsform mindre betydelse. Lägre hektarskörd, mer ogräs och mer
frånsortering kan leda till mer skördearbete i ekologisk odling. Skillnader
i tidsåtgång mellan olika företag beror främst på hur rationell hanteringen
är genom tillgång till rätt utrustning, bra arbetsledning och arbetskraft.
Storleken på företaget och mekaniserings­
graden påverkar tidsåtgången per kilo
produkt
Den största skillnaden arbetsmässigt
mellan ekologisk och konventionell
odling är arbetsbehovet för ogräs­
regleringen. Arbetsbehovet är vanligtvis
betydligt större i en ekologisk odling och
då speciellt i sådda kulturer. Det finns
dock många möjligheter att minska
arbetstiden även i ekologisk odling.
Bilden visar en redskapsbärare med
fingerhjul och gåsfotsskär i majs.
Foto: Elisabeth Ögren
Den totala arealen av frilandsgrönsaker har stadigt ökat mellan 1971 och
2011. Uppgifter om ekologisk odling av grönsaker under åren 1999–2011
visar däremot på små förändringar. Andelen eko var år 2005 17 procent
och 2011 11 procent av den totala frilandsarealen av grönsaker, se figur 1.
Under åren 2002–2011 har de största företagen inom frilands och
växthusodlingen ökat i antal medan övriga företag har minskat kraftigt
i antal. Minskningen är jämnt fördelat över alla storleksklasser utom
de allra största företagen. De stora företagen ökar i omfattning och är
betydligt mer specialiserade och arbetseffektiva än de små företagen.
Medelarealen på de företag som odlar grönsaker på över 0,25 hektar har
ökat sedan 70-talet. 1971 var medelarealen knappt 2 hektar per företag.
2011 var medelarealen uppe på cirka 10 hektar per företag. Bakom
medelvärdena döljer sig uppgifter om att några företag har stora arealer.
2
Figur 1 Utveckling av frilandsodling av köksväxter (över 0,25 ha) mellan
åren 1971 och 2011. Blå linje = totalt antal ha, orange linje = ekologisk
odling av köksväxter antal ha, grå linje = summan av antal odlare med olika
köksväxter. Vissa företag har flera grödor. Beräkning gjord på samma sätt
genom åren. Källa Jordbruksstatistik årsbok 2014 och tidigare årgångar.
Om du har ett större företag har du i de flesta fallen bättre möjligheter
att investera i redskap, maskiner och utrustning. Det gör arbetet
rationellare och arbetstidsåtgången mindre per kilo grönsak, se tabell 1
och i avsnittet med kalkyler. I områden där det finns flera grönsaksodlare
kan maskinstationer, maskinsamarbete och gemensamma packerier
möjliggöra rationell hantering även om du har en mindre areal. Samarbete
mellan konventionell och ekologisk odling är också viktigt för att utnyttja
de resurser som finns och ge utrymme för investeringar.
Tidsåtgång i olika grödor och olika typer
av företag
När du odlar grönsaker behövs det betydligt mer arbetstimmar per hektar
jämfört med spannmål, se tabell 1. Antal timmar varierar också mellan
olika företag. Tänk på att uppgifterna om tidsåtgång per hektar i detta
kapitel är exempel. Det ger dig en uppfattning om storleksordningen av
åtgång på arbetstid. När du gör en kalkyl eller arbetsbehovsplanering
måste du anpassa tidsberäkningar efter de speciella förhållandena i ditt
företag.
I tabell 1 ges exempel även på tidsåtgången i 4 olika typföretag med
grönsaksodling. Underlag till arbetstidsåtgång i de olika typföretagen
är hämtade från, Ekonomi - Kalkyler för odling av grönsaker på friland,
JO08:25, Jordbruksverket. Nedan följer en beskrivning av de olika
typföretagen.
3
Finns det möjlighet till maskinsamarbete
och gemensamt packeri kan du sänka
kostnaderna både för arbete och för
investeringar även i ett mindre företag.
Typföretag 1- Liten odling med många grödor
Detta typföretag odlar många olika grönsaker på en liten areal och säljer
främst produkterna direkt till konsument. Grönsaksodlingen är på totalt
1 hektar och varje kultur odlas på 1000 kvadratmeter. Odlaren gör det
mesta fältarbetet med handredskap, men använder traktorburna redskap
för jordbearbetning. Arbetsinsatsen är hög både i odling och i försäljning.
Produkterna säljs ofta lokalt, i gårdsbutik eller på torget, ibland även till
daghem, skolor, restauranger och butiker. I regel får dessa odlare ut höga
priser för sina produkter.
Typföretag 2 – Medelstor odling med viss specialisering
Detta företag är något större med en viss specialisering på några större
volymprodukter till storkök eller butik. I övrigt säljer odlaren sina
grönsaker direkt till konsument. Grönsaksodlingen är på totalt 5 hektar
och varje grönsakskultur odlas på 1 ha. Odlaren har mekaniserat en del
odlingsmoment och företaget har egna specialmaskiner, lagerutrymmen
och enkel sorteringsutrustning.
Typföretag 3 – Stor odling med egna specialmaskiner och packeri
Denna typ av företag odlar grönsaker i stor skala med 20 ha av
varje grön­saks­gröda och totalt 100 ha åkerareal. Företaget har egna
maskiner och eget packeri och säljer konsumentförpackade
special­
produkter till grossist.
Typföretag 4 – Medelstor kontraktsodling utan egna specialmaskiner
Dessa företag är ofta lantbruk med kontraktsodling åt större
grön­saks­företag eller livsmedelsindustri och finns främst i södra Sverige.
Varje grönsaksgröda odlas på 10 ha på en total åkerareal på 100 ha.
Grönsaksodlingen är mekaniserad men företaget har få eller inga egna
specialmaskiner. Odlingsmoment som kräver specialmaskiner utförs
antingen av kunden (livsmedelsindustrin) eller köps in av maskinstation.
Företaget levererar sina produkter i bulk.
Handrensning är ett tidskrävande arbete. I sådda grödor som du skördar
med maskin är handrensning den åtgärd som tar mest tid. I planterade
grödor är plantering tidskrävande men det ger i gengäld ett mindre behov
av handrensning.
Handrensningen är den åtgärd
som tar mest tid i sådda och
konkurrenssvaga grödor som
lök. Tiden går dock att reducera
betydligt genom god planering
i hela växtföljden och genom att
sätta in åtgärder i rätt tid. Genom
att handhacka nära raden redan när
ogräsen är i hjärtbladstadiet kan du
minska tiden för handrensning.
Foto: Elisabeth Ögren
4
I grödor som du skördar för hand kräver skörden en stor del av
arbetsbehovet. Tid för sortering, putsning, märkning och packning som
tillkommer efter skörd är också tidskrävande.
Blöta somrar är det svårare att få ett bra resultat av mekanisk bearbetning
och tidsåtgången ökar ytterligare. Även skörden kan då påverkas
negativt på grund av konkurrens från ogräs. Teknisk utveckling, ökad
kunskap och förståelse kring ogräsreglering minskar arbetstidsåtgången
i ekologisk odling väsentligt. Kombination av flera åtgärder gjorda vid
optimal tidpunkt minskar arbetsbehovet radikalt. Det sker kontinuerligt
en utveckling och det finns fortfarande mycket att göra för att minska
tidsåtgången.
Tabell 1. Sammanställning av tidsåtgång, timmar per hektar, för olika
grödor till och med skörd. Tid för putsning märkning, packning, transport
och försäljning tillkommer innan grönsakerna är färdiga till konsument.
Typföretag, se beskrivning ovan. Källor: Lantbruksgrödor: Länsstyrelsen
Västra Götaland (2013). Potatis: Hushållningssällskapet Skaraborg 2014.
Grönsaker: JO08:25, Jordbruksverket
Ekologisk, typföretag
Gröda
1
Litet
2
Medel
Ekologisk Konventionell
3
Stort
Stor
Stor
Spannmål
5,3
5
Åkerböna
5,3
5,5
Slåttervall, 2
skördar, plansilo
5,5
5,5
Gröngödsling
3
3
3
Potatis
47
Morot
650
Lök, sättlök
810
Lök planterad
890
303
271
55
54
Rödbeta
Broccoli
47
234
Lök, frölök
Vitkål
2,5
152
48
590
352
275
220
450*
236
185
141
Sockerärt
1900*
Brytbönor
3230*
* inklusive putsning och packning
Jordbearbetning
Jordbearbetning är oftast en liten del av den totala tidsåtgången. Du kan
välja mellan traditionell jordbearbetning med plöjning och harvning eller
en mer omfattande jordbearbetning med till exempel djupkultivering,
fräsning, bäddläggning och vältning.
5
Tabell 2. Arbetstid för några jordbearbetningsmoment, timmar per hektar.
Variation beroende på storlek på redskap och kapacitet. Ställtid samt
körning till och från fälten tillkommer. Källa: Maskinkalkyler 2014.
Hushållningssällskapet Skaraborg
Antal tim/ha
Plöjning växelplog
0,6–1,7
Stubbearbetning
0,2–0,5
Harvning
0,1–0,3
R4 Plantering
Tidsåtgång för plantering beror på typ av planteringsmaskin, planttäthet,
småplantornas kvalitet och hur du organiserar arbetet. Äldre planteringsmaskiner klarar ett par hundra plantor per timme medan halvautomatiska
moderna maskiner kan klara uppåt 7000 plantor per person och timme.
I tabell 3 är timberäkning gjord utifrån följande förutsättningar i
kalkylerna; 300 plantor per timme i typföretag 1, 600 plantor per timme i
typföretag 2 och 1000 plantor per timme i typföretag 3.
Tabell 3. Beräknad tidsåtgång för plantering i olika typföretag, timmar per
hektar. Källa: JO08:25, Jordbruksverket
Tiden för plantering varierar kraftigt
beroende på planteringsmaskinens
kapacitet, planttäthet och plantornas
kvalitet. Foto: Elisabeth Ögren
Ekologisk
Gröda
1
Litet
2
Medel
Konventionell
3
Stort
3
Stort
Lök sättlök
250
Lök planterad
330
Vitkål
120
58
35
35
Broccoli
130
84
40
40
100
Hantering av väv
Hantering av fiberduk utgör en liten del av den totala tidsåtgången. Men
många odlare upplever ändå den tid de arbetar med väven som jobbig
och tidsödande. Risken är stor att väven får ligga på för länge mellan
varje ogräsbearbetning. Det gör att ogräsen blir för stora och därmed
går det åt mer tid än nödvändigt för ogräsbekämpning. Det finns olika
hjälpmedel på marknaden för att mekanisera utläggning och uppsamling
av fiberduk.
Tidsåtgång för hantering av fiberduk på 1 hektar är beräknad till 20
timmar per hektar i typföretag 1, 12 timmar per hektar i typföretag 2 och 9
timmar per hektar i typföretag 3.
Hantering av fiberduk är vanligtvis en
liten post när det gäller arbetstiden
i ett grönsaksföretag men kan ändå
upplevas som tidsödande. Det finns olika
hjälpmedel för att underlätta utläggning
och uppsamling av väven.
Foto: Elisabeth Ögren
Bevattning
Tiden som du använder till bevattning är en god investering som kan bidra
till att avkastning och kvalitet ökar. Därmed kan den totala tidsåtgången
per kilo saluduglig grönsak minska. Antal bevattningar per säsong kan
6
Droppbevattning är arbetsintensivt
under själva utläggningen men kräver
sedan mindre arbete under säsongen.
Droppbevattning passar därför bra
i grödor som kräver regelbunden
bevattning med små vattenmängder.
Foto: Elisabeth Ögren
variera mellan 0 och 10 gånger. I vissa grödor är droppbevattning ett
alternativ. Droppbevattning tar längre tid vid uppstart men kräver mindre
arbetstid under säsong.
I kalkylerna är tidsåtgången för totalt cirka 3 bevattningar schablon-­
mässigt satta till 20 timmar per hektar i typföretag 1, 12 timmar per hektar
i typ­företag 2 och 6 timmar per hektar i typföretag 3.
Gödsling
Tidsåtgång för gödsling är oftast en liten del av den totala tidsåtgången.
I de ekologiska kalkylerna är tidsåtgång för gödsling beräknad utifrån
användning av stallgödsel, pelleterad organisk gödsel och kalimagnesia.
Arbetstiden för spridning av stallgödsel varierar beroende på fyllningstid,
avstånd till åkern och medelhastighet. Vid spridning av pelleterad
eller granulerade gödselmedel med en centrifugalspridare, buren 12 m
eller 24 m åtgår 0,1–0,3 timmar per hektar i fält. (Maskinkalkyler 2014,
Hushållningssällskapet). Om förfrukten är god blir behovet av gödsling
mindre vilket ger ett lägre arbetsbehov. Du kan radgödsla med pelleterade
produkter samtidigt som du planterar.
Tidsåtgång för gödsling är schablonmässigt satt till 10 timmar per hektar
i typföretag 1, 9 timmar per hektar i typföretag 2 och 4–6 timmar per
hektar i typföretag 3.
Växtskydd
I ekologisk frilandsodling kan växtskyddet inkludera sprutning med
biologiska och andra tillåtna växtskyddsmedel. Tidsåtgång för en
sprutning beror på sprutans kapacitet och arbetsbredd. Du kan även
använda täckning med fiberduk och bevattning i växtskyddssyfte men
den arbetstiden är inräknad under rubriken hantering av väv respektive
bevattning.
7
Arbetstiden för bevattning kan du
vanligtvis räkna hem genom en ökad
avkastning och förbättrad kvalitet.
I kalkylerna är tidsåtgången för sprutning schablonmässigt satt till 10, 2
respektive 0,5 timmar per hektar och gång för typföretag 1, 2 respektive 3.
Den höga tidsåtgången i typföretag 1 beror på att de använder ryggspruta.
Den stora skillnaden mellan typföretag 2 och 3 beror främst på tiden för
påfyllning och rengöring av sprutan. I typföretag 2 fördelas den tiden på
en mindre areal.
Handrensning
Du kan använda fiberdukstäckning och
bevattning även som växtskyddsåtgärder.
Foto: Elisabeth Ögren
Handrensning av ogräs innebär mycket arbete, speciellt i direktsådda
grönsaker. I planterade grödor är tidsåtgången för handrensning ofta
betydligt lägre. I ekokalkylerna har handrensning schablonmässigt satts
till 100–200 timmar per hektar i de sådda grödorna och 40–100 timmar
per hektar i de planterade grödorna, se tabell 4. I praktiken varierar
handrensningstiden mycket. Tidsåtgång kan variera mellan under 50
timmar och 500 timmar per hektar i sådda grödor. Medan det i planterade
grödor kan fungera helt utan handrensning.
Läs vidare om olika sätt att minska behov av handrensning i skriften
Ogräsreglering av Johan Ascard, utgiven av Jordbruksverket. Det finns
även olika typer av arbetsvagnar som underlättar handarbetet. Även i
konventionell odling förekommer handrensning. I tabell 4 anges 0 timmar
men det kan även vara 40 timmar eller mer per hektar.
Tiden för handrensning kan vara en stor
post i dirketsådda grödor. Genom att
använda någon typ av arbetsvagn kan du
underlätta arbetet och sänka arbetstiden.
Foto: Elisabeth Ögren
Tabell 4. Beräknad tidsåtgång för handrensning i olika typföretag, timmar
per hektar. Källa: JO08:25, Jordbruksverket
Ekologisk
Konventionell
Gröda
1
Litet
2
Medel
3
Stort
3
Stort
Morot
200
200
200
0
Lök, sättlök
100
Lök, plantlök
100
0
Rödbeta
80
0
100
0
Vitkål
50
40
40
0
Broccoli
50
40
40
0
Sockerärt
100
Brytbönor
100
Vid morotsodling är en lyckad uppkomst avgörande. Det tar lika lång tid
eller längre tid att rensa ett glest och ojämnt bestånd som ett perfekt. Ett
bra morotsbestånd ger större avkastning av säljbara morötter vilket i sin
tur ger mindre tidsåtgång för handrensning per ton morot
Maskinell radrensning
Ett bra bestånd ger högre avkastning
och mindre arbetstidsåtgång per ton
eftersom det vanligtvis tar lika lång tid,
eller längre, att rensa ett ojämnt bestånd
som ett perfekt. Foto: Elisabeth Ögren
Tidsåtgången för maskinell radrensning påverkas av antal körningar,
arbetsbredd, typ av styrning på radrensaren och hastighet. Omsorgsfullt
utförd radrensning minskar det totala antalet arbetstimmar för
ogräs­
bekämpning. I ekokalkylerna är tidsåtgång för varje hackning
schablonmässigt satt till 15 timmar per hektar i typföretag 1, 4 timmar
8
per hektar i typföretag 2 och 3 timmar per hektar i typföretag 3, se tabell
5. Tidsåtgången bygger på att typföretag 1 använder manuellt framförd
hjulhacka. Typföretag 2 och 3 använder en 3-radig enmansbetjänad
radrensare alternativt med 1 person som sitter bak på radrensaren och
styr.
Det sker en kontinuerlig teknikutveckling och det finns flera olika typer
av radrensare som inte kräver att 1 person sitter bakpå. På marknaden
finns även automatiska radrensare med den senaste kameratekniken
som identifierar plantans position. Kamerorna styr rensaggregaten så att
rensningen sker emellan plantorna. Redrensaren är även utrustad med
renspinnar mellan raderna. Läs vidare i skriften Ogräsreglering av Johan
Ascard, utgiven av Jordbruksverket. Där beskrivs exempelvis en radrensare
med 6 m bredd och en hastighet på 2 kilometer i timmen. Vid 2 körningar
åtgår då totalt mindre än 2 timmar per hektar för maskinhackning. Ett
annat exempel är en 3-radig maskin med körhastighet upp till 5 kilometer
per timme som har en kapacitet på cirka 1 hektar per timme.
Med en redskapsbärare kan en person klara radrensningen på egen hand. Foto: Elisabeth Ögren
9
Tiden för maskinell radrensning beror på
maskintyp, arbetsbredd, hastighet och
antal körningar. Radrensare med manuell
styrning. Foto: Elisabeth Ögren
I tabell 4 är tidsåtgången för maskinell hackning lägre vid konventionell
odling jämfört med ekologisk odling. Anledningen är dels att
konventionella odlingar rensar färre gånger i raden och dels att det, på
grund av den kemiska bekämpningen, går att köra snabbare och med
enmansbetjänade radrensare.
Tabell 5. Beräknad tidsåtgång för maskinhackning, timmar per hektar, i
olika typföretag. Källa: JO08:25, Jordbruksverket. Den lägre tidsåtgången
avser enmansbetjänad radrensare
Ekologisk
Gröda
1
Litet
Morot
60
Lök
60
Konventionell
2
Medel
3
Stort
3
Stort
8–16
6–12
1
Rödbeta
6–12
2
4,5–9
1
Vitkål
50
6–12
4,5–9
2
Broccoli
50
6–12
4,5–9
2
Sockerärt
50
Brytbönor
50
Skörd
Ju fler gånger du måste skörda ett fält
desto längre tid tar det. Jämna bestånd
och god kvalitet hos grödan bidrar till att
minska tiden för skördearbetet.
Foto: Elisabeth Ögren
Tidsåtgången för handskörd är en stor del av den totala arbetstiden. För
att minska skördetiden är det viktigt med jämna bestånd och god kvalitet.
Ju fler gånger du måste skörda ett fält och ju fler huvuden som inte är
saludugliga desto längre tid tar det.
Gör rationalisering i grödor som du måste handskörda genom olika typer
av elevatorer som du lägger den skördade produkten på och transporterar
till lådor eller vagnar. Det finns även olika typer av transportörer för de
personer som skördar.
Tidsåtgången för de grödor som du kan skörda med maskin, som till
exempel olika rotfrukter, beror på kapaciteten på upptagaren och hur
du organiserar arbetet. Vädret och förekomst av ogräs påverkar också
tidsåtgången, se tabell 6 och 7.
I grödor som du måste handskörda
kan du underlätta arbetet genom att
använda elevatorer för transport till
lådor och vagnar.
Foto: Elisabeth Ögren
10
Tabell 6. Beräknad tidsåtgång för skörd, timmar per hektar, i olika
typföretag. Källa: JO08:25, Jordbruksverket
Ekologisk
Gröda
1
Litet
Morot
300
Lök
340
2
Medel
47
Rödbeta
Vitkål
Broccoli
Konventionell
3
Stort
3
Stort
34
36
31
29
25
34
260
205
171
164
320*
75
67
79
Sockerärt
1180*
Brytbönor
3010*
* Inkluderar putsning och packning
Tabell 7. Beräknad skördemängd per person i olika typföretag, kg per
timme. Källa: JO08:25, Jordbruksverket. Alla skördekapaciteterna i
typföretag 1 samt för vitkål och broccoli är baserad på handskörd
Ekologisk
Konventionell
Gröda
1
Litet
2
Medel
3
Stort
3
Stort
Morot
170
1200
2000
2500
Lök
120
1500
2000
1500
2000
Rödbeta
Vitkål
200
250
300
400
Broccoli
25*
80
90
120
Sockerärt
3*
Brytbönor
5*
Plockgrödor som bönor och socker­
ärter är väldigt arbetsintensiva under
skörden men betingar också ett högt
pris. Foto: Elisabeth Ögren
* Inkluderar putsning och packning
Om skörden är låg kan arbetskostnaden bli hög per ton grönsak även om
timantalet per hektar är normalt eller lågt. Om arbetskostnaden för skörd
och hantering efter skörd, emballage och transport överstiger odlarpriset
bör du överväga att inte skörda alls.
Putsa, packa, märka
Tidsåtgång för att putsa, packa och märka är en mycket stor post, särskilt
i ett mindre företag utan rationell packeriutrustning. Du bör mäta
tidsåtgång i timmar per ton eller kronor per kg grönsak och inte bara
timmar per hektar.
En god kvalitet minskar behovet av putsning och ger en snabbare
sortering. Vid lagring blir kvaliteten försämrad och då ökar tidsåtgången
för putsning ju längre tid du lagrar. Svinnet kan öka till över 50 procent.
Vid längre tids lagring är lagringsklimatet en viktig faktor. Bättre styrning
av klimatet minskar tid för putsning och svinn. Kvaliteten på produkterna
11
Tidsåtgången för att putsa, packa och
märka kan vara hög, speciellt om du inte
har tillgång till rationell utrustning.
Foto: Elisabeth Ögren
som du lagrar in har också stor betydelse. Sjukdomar och mekaniska
skador ökar också arbetstid och svinn.
Investeringar i sorterings- och packutrustning minskar tidsåtgången. Men
det kräver samtidigt en viss omfattning av verksamhet för att löna sig.
Du kan istället samarbeta med andra odlare eller leverera till ett större
packeri istället för att sortera och packa i liten hantverksmässig skala.
I kalkylerna är kapaciteten för sortering och packning schablonmässigt
satt högre i de större typföretagen på grund av rationellare utrustningen i
de större företagen. Kapaciteten är högst i det konventionella företaget på
grund av större produktstorlek och mindre svinn, se tabell 8.
Genom att investera i eller samarbeta
med ett större packeri kan du minska
tidsåtgången för sortering och packning.
Tabell 8. Beräknad mängd sortering och packning per person i olika
typföretag, kg per timme. Källa: JO08:25, Jordbruksverket
Ekologisk
Konventionell
Gröda
1
Litet
2
Medel
3
Stort
3
Stort
Morot
100
300
350
400
Lök
100
300
350
300
350
250
250
350
50
70
80
Rödbeta
Vitkål
250
Broccoli
Transport och försäljning
Arbetstidsåtgång för försäljning och transport varierar mycket mellan
olika företag. Ju närmare du har till slutkunden desto högre pris är möjligt
att få för grönsakerna. Men samtidigt ökar oftast arbetsbehovet och en
del omkostnader. Räkna med all arbetstid när du gör jämförelser mellan
olika försäljningskanaler.
Hemförsäljning gör att du kan ta ut ett
högre pris för dina produkter och lyfta
fram produkternas mervärden på det sätt
du själv vill. Hemförsäljning kan dock vara
tidskrävande och ta tid från arbetet med
odlingen. Foto: Elisabeth Ögren
12
Hemförsäljning kan bestå av alltifrån självbetjäning till gårdsbutik. Var
observant på att samtal med kunderna också är arbetstid. Ett måttligt
antal avbrott i arbetsdagen kan dock vara positivt för att ge stimulans.
Arbete med sortering och packning blir annars lätt monotont.
Torgförsäljning innebär närkontakt med kunden men även mycket
arbete. I exempel från ekologiska odlare som sålt på torget och Bondens
marknad i stora städer under många år kan försäljning av grönsaker och
potatis variera mellan cirka 0,5 och 1,5 ton per dag. Ju fler olika sorters
grönsaker desto lättare är det att sälja en större mängd totalt. Vid den
lägre mängden klarar 1 person att sköta försäljningen. Vid de större
mängderna går det åt 3–4 personer.
Sammanlagd tidsåtgång för lastning, transport, packning, försäljning
nedplockning varierade mellan 7 och 40 timmar per tillfälle. Planering,
rutiner, volym och effektivitet påverkar tidsåtgång. Vid bra försäljning
sålde ett företag nästan 100 kg grönsaker och potatis per arbetstimme
då avståndet till torget var cirka 3 mil. Vid lite längre avstånd och mindre
kundunderlag kan det bli endast 20 kg per arbetstimme. Du bör även
vara uppmärksam på ökad tidsåtgång för skörd eftersom det är svårare
att skörda rationellt under färskvarusäsong då det oftast är små mängder
av många olika grödor.
Försäljning direkt till butik är relativt vanligt för typföretag 1 och 2.
Beställning görs genom att odlaren ringer butiken inför varje leverans.
Leverans sker 1–2 gånger per vecka, ibland oftare under färskvarusäsong.
Tidsåtgång per kilo grönsak beror bland annat på avståndet till
butikerna, butikernas omsättning och antal, storlek på transportfordon
och eventuell samordning med andra produkter.
Det är viktigt att du dokumenterar all
tid som är kopplad till odling, sortering,
packning och försäljning för att kunna
göra förändringar där det gör störst nytta.
Foto: Elisabeth Ögren
13
Ett par exempel från praktiken:
• 7 butiker inom 3 mil från gården. Leverans 2 gånger per vecka. Varje
leverans är cirka 1,5 ton bestående av främst grönsaker samt en mindre
mängd potatis. Tidsåtgång per leverans: 1 timme för telefonsamtal och
4 timmar för leverans, vilket innebär 300 kg per timme.
• 10 butiker, en rundtur på 10 mil. Leverans 1–2 gånger per vecka. Varje
leverans är 3 ton grönsaker och potatis. Tidsåtgång per leverans: 1,5
timme för telefonsamtal och 6 timmar för leverans, vilket innebär 400
kg per timme.
• 12 butiker inom 1,5 mil från gården. Leverans 1–2 gånger per vecka. Varje
leverans är upp till 3,5 ton, varav hälften grönsaker och hälften potatis.
Tidsåtgång per leverans: 0,5 timme för telefonsamtal och 4 timmar för
utkörning, vilket innebär i 780 kg per timme.
Både vid torg- och butiksförsäljning är det positivt och rationellt att sälja
flera sorters grönsaker. I slutet av säsongen är det färre produkter att
tillgå, främst rotfrukter, vitkål och potatis. Om du inte odlar allt själv kan
samordning ske med andra odlare. Kontakt med butikspersonal är en
värdefull marknadsföring.
Vid försäljning till grossist, packeri eller industri blir arbetstidsåtgången
mindre, ibland mycket liten. Avstånd och kvantitet per leveranstillfälle
är avgörande. Ofta anlitas transportföretag för körningen. När det gäller
försäljning till grossist varierar förutsättningarna beroende på var du bor
i landet. En stor del av grönsaksodlingen, import samt industri finns i
Skåne vilket kan göra det enklare i den regionen.
Tidredovisning är ett viktigt redskap
Det är värdefullt att du dokumenterar all tid som du kan koppla till
odling, sortering, packning och försäljning. Detta för att synliggöra vad
som slukar tid och ge en vägledning inom vilket område förändringar och
investeringar i företaget ger bäst effekt.
En del av den sammanlagda tid som åtgår vid en grönsaksodling är
olika former av ställtid, exempelvis byta redskap på traktorn, åka ut till
fältet, flytta lådor, laga maskiner. När du dokumenterar tidsåtgången är
det viktigt att även denna tid kommer med. Genom god arbetsplanering,
rätt val av redskap, funktionell utformning av ekonomibyggnader och
trivsam arbetsmiljö för anställda kan allting samverka så att arbetet går
lättare och tidsåtgången minimeras.
Genom en noggrann planering kan du
sänka arbetskostnaderna betydligt för
handrensning även i direktsådda grödor.
Bilden är från en ekologisk morotsodling
i Danmark som klarar sin odling helt utan
handrensning. Foto: Elisabeth Ögren
En ekologisk morotsodling noterade tidsåtgång för handrensning under
flera år. Vid första mätningen uppgick tiden till 800 timmar per hektar. 10
år senare hade de successivt sänkt sin tidsåtgång till 100 timmar per hektar
utan att göra direkta investeringar i ny teknik. Tidsminskning berodde
på att de utförde de olika odlingsåtgärderna i rätt tid så att antalet ogräs
minskade på fälten samt på en effektivare planering av handrensningen.
Bland annat jobbade fler personer tillsammans under kortare dagar.
Det finns flera olika dataprogram för administration, fakturering och
tidrapportering. De kan vara mer eller mindre avancerade och integrerade
14
med varandra. Välj ett system som är anpassat för din omfattning av
verksamhet eller utgå från det system som du redan använder i företaget.
Tänk efter vad du vill ha ut av tidrapportering. Hur ambitiös är du att
sammanställa och följa upp? Vilka möjligheter finns i programmet? Tänk
på att det ska vara så enkelt och driftsäkert som möjligt. Tillgång till
support och uppdatering är viktiga faktorer vid val av program.
Försök göra rutinerna kring tidrapportering så enkla som möjligt. Ta för
vana att fylla i varje dag när arbetsdagen är slut. Mata in uppgifterna i
färdiga program för tidrapportering, direkt i mobilen eller i eget uppbyggt
system i kalkylprogrammet Excel. Vid skriftlig inrapportering sätt
tid­rapportblad i en pärm eller fäst upp dem på väggen i personalrummet
och/eller på strategisk plats i hemmet.
Om varje medarbetare har en egen tidrapport, kan du även använda den
som underlag vid löneutbetalning. Om det blir för rörigt med många
lappar eller det tar för lång tid med individuell rapportering kan alla
istället skriva in sina timmar i en gemensam rapport. Om en del av
arbetskraften är skolungdomar är det lämpligt att den gruppen har en
gemensam tidrapporteringslista som förslagsvis arbetsledaren sköter.
Exempel på tidrapportering
Här följer ett exempel på indelning i olika arbetskategorier och en
veckovis eller månadsvis tidrapportmall. Använd det som inspiration
vid utformning. Om du använder rapporterna som löneunderlag för de
anställda ökar chansen att tidsuppföljningen verkligen blir av. Instruera
medarbetarna noggrant hur de ska fylla i rapporterna. Gör det så
enkelt som möjligt men tänk samtidigt noga efter hur du vill använda
informationen senare. Det kan vara lämpligt att alltid ange gröda och
skifte. Plats för kommentar är också bra. Om du samtidigt eller senare
vill mata in uppgifter i odlingsprogram som exempelvis Dataväxt sker det
skiftesvis.
Försök att göra tidsrapporteringen så
enkel och användbar som möjligt både
för dig själv och för dina medarbetare.
Arbetslagen kan exempelvis göra
gemensamma tidsrapporter som är
kopplade till skifte och gröda.
Foto: Elisabeth Ögren
15
Arbetsuppgifterna kan exempelvis delas in i 5 kategorier. Ogräsrensning,
skörd samt sortering och packning är bland de största arbetsmomenten
som också kan variera betydligt mellan olika år. Bland dessa moment
finns det oftast mest rationaliseringsvinster att göra, vilket gör det
intressant att hålla extra koll på dem. Beroende på vad som passar ert
företag bäst kan du välja att tidredovisa med fler eller färre kategorier.
1.Fältarbete (förutom ogräsrensning och skörd)
2.Ogräsrensning
3.Skörd
4.Sortering och paketering
5.Transport och försäljning
6.Övrigt arbete
Behandla grödorna enskilt eller gruppvis.
För att du ska kunna göra en bra utvärdering av tidsrappporteringen är
det viktigt att vara konsekvent i hur du fyller i rapporterna. Data från
handskrivna ark kan du sammanställa i Excel där du sedan kan välja
att sortera efter arbetskategorier, gröda eller skifte beroende på vad du
önskar veta. Även om du inte utnyttjar all information direkt kan det vara
bra att kunna gå tillbaka till den senare.
Tabell 9. Exempel på veckorapport, Kim Rova
Medelareal olika grödor
Månad Juli
Datum
Gröda
Kommentarer
Namn: Kim Rova
7
8
9
10
11
12
13
Mån
Tis
Ons
Tors
Fre
Lör
Sön
Arbetsuppgift
Skifte
Skörd
Lagårdsstycket Isbergssallat
Bra kvalitet
4,0
Ogräsrensning
Backa
Morot
4,0
Fältarbete
Perssons
Isbergssallat
Transp. försälj.
4,0
5,0
4,0
Gårdsbutiken
2,0
2,0
Ogräsrensning
Långholmen
Isbergssallat
Radhacka
4,0
Ogräsrensning
Bråten
Vitkål
Radhacka
5,0
Fältarbete
Långholmen
Isbergssallat
Startat och flyttat
bevattning
Övrigt
1,0
Fältvandring
odlarföreningen
Total summa
45 timmar
2,0
1,0
1,0
6,0
8,0
11,0
9,0
16
7,0
7,0
2,0
1,0
Summa
Tabell 10. Exempel på månadsrappport, Kim Rova
Medelareal olika grödor
Namn: Kim Rova
Datum
Timmar
Arbetsuppgift
Skifte
Gröda och kommentarer
1
5
Ogräsrensning
Backa
Morot
1
4
Skörd
Lagårdsstycket
Isbergssallat
2
3
Fältarbete
Bråten
Vitkål, sprutat med Turex
2
2
Skörd
Lagårdsstycket
Lök, knippat
2
3
Försäljning
3
4
Övrigt
3
4
Ogräsrensning
Backa
Morot
4
5
Skörd
Lagårdsstycket
Isbergssallat
4
1
Övrigt
Planering
4
3
Försäljning
Gårdsbutiken
Gårdsbutiken
Hämtat reservdelar
7
4
Skörd
Lagårdsstycket
Isbergssallat, bra kvalitet
7
4
Ogräsrensning
Backa
Morot
8
5
”
”
”
8
4
Fältarbete
Perssons
8
2
Transp. försälj.
9
4
Ogräsrensning
Långholmen
Isbergssallat, radhacka
9
5
Ogräsrensning
Bråten
Vitkål radhacka
10
4
Skörd
Lagårdsstycket
Isbergssallat
10
2
Transp. försälj.
10
1
Fältarbete
Långholmen
Isberg, startat och flyttat bevattning
11
1
”
”
”
11
6
Övrigt
Isbergssallat planterat
Gårdsbutiken
Gårdsbutiken
Fältvandring med odlarföreningen
Arbetsuppgift välj mellan
1. Fältarbete (utom ogräs och skörd)
2. Ogräsrensning
3. Skörd
4. Sortering och paketering
5. Transport och försäljning
6. Övrigt arbete
Summa
17
Lean
Lean är en företagsfilosofi med ursprung i Toyota som nu används
världen över i olika typer av företag och organisationer. Lean är ett sätt
att tänka, arbeta och förhålla sig till problem. Denna företagsfilosofi
går även att använda inom lantbruksföretag. Metoden grundar sig på
långsiktighet, enkelhet och sunt förnuft. Lean innebär att du investerar
tid i förbättringsarbete och lösning av problem från grunden för att de
inte ska komma tillbaka. Lösningarna kan exempelvis bestå av bättre
arbetssätt som alla i företaget tagit fram tillsammans och rutiner som
från börjar hindrar att medarbetarna gör fel. Men hjälp av Lean kan du
på sikt spara tid.
Genom att arbeta bort onödiga moment åstadkommer du en bättre
stabilitet i ditt företag. Det finns mycket skrivet om Lean och andra sätt
som kan bidra till att ett företag fungerar så att alla jobbar åt samma håll
och trivs. Sätt dig in i dessa frågeställningar och engagera alla på företaget
genom att gå på kurser och ständigt jobba med det i vardagen. På ett
företag som odlar grönsaker finns ofta både fast och säsongsanställd
personal. Det förekommer stressiga perioder och en hel del monotont
arbete. Detta ställer stora krav på företagets arbetsledning och personal
för att alla ska trivas och göra sitt bästa.
18
Läs mer
Agriwise. www.agriwise.org. Internetbaserat informationssystem för
jordbruk, skog och trädgård. SLU.
Ascard, J., Håkansson, B., Söderlind, M. 2008. Ekonomi - Kalkyler för
odling av grönsaker på friland. JO08:25, Jordbruksverket.
Hushållningssällskapet Skaraborg. 2014. Maskinkostnader 2014. Skrift.
Länsstyrelsen Västra Götaland. 2014. Bidragskalkyler. Internetbaserad
information.
www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/lantbruk-ochlandsbygd/lantbruk/ditt-foretags-ekonomi/bidragskalkyler/
Internetreferenser:
www.leanlantbruk.se
19
Jordbruksverket
551 82 Jönköping
Tfn 036-15 50 00 (vx)
E-post: [email protected]
www.jordbruksverket.se
P10:4