Modern växtodling på historisk mark Gotländska profiler. Ulf Gahne (t v) och Åke Ahlsten i höstrapsen som är paradgrödan sedan sockerbetorna försvann från Gotland. På Roma Kungsgård utnyttjar man de gamla sockerbruksdammarna som bevattningsreservoar och kan vattna hela arealen med ca 45 mm per hektar. Ulf Gahne och Åke Ahlsten driver Roma Kungsgård på Gotland i ett samarbete som är inne på 3:e generationen. Deras 30 hektar sockerbetor är borta sedan odlingen försvann från ön. Nu ersätter vår- och höstraps sockerbetorna i växtföljden och höstrapsen är lönsammaste grödan. Text och foto: Johan Biärsjö, Svensk Raps G otland har fördubblat sin rapsareal under den senaste femårsperioden. År 2008 var arealen 4 500 hektar varav ca 1 000 hektar var vårraps företrädesvis odlad på de gotländska myrjordarna. Arealökningen för oljeväxterna hänger samman med arealminskningen för en annan gröda. Sedan 2007 är sockerbetorna försvunna från ön. Det odlades knappt 3 000 hektar 10 sockerbetor på Gotland och en stor del av denna areal har nu blivit höstraps. Höstraps lönsammaste grödan Typiska representanter för odlarekategorin som lämnade sockerbetor och hoppade på rapståget är Åke Ahlsten och Ulf Gahne. – Tidigare odlade vi 30 hektar sockerbetor, men nu när de är borta är höstrapsen den lönsammanste grödan för oss, konstaterar Åke. De driver tillsammans Roma Kungsgård. Gården är bara ett av alla 1000-tals fornminnen och historiska platser som Gotland är översållat av. Men när det gäller växtodlingen på Roma Kungsgård befinner vi oss mitt i nuet. Åkes och Ulfs samarbete är inne på tredje generationen som sträcker sig tillbaka till tiden för 2:a världskrigets utbrott. – Ulfs farfar och min morfar började arrendera Roma Kungsgård 1939 som ett släktsamarbete, berättar Åke. Såtid viktigare än sorttyp De odlar 50 hektar höstraps och 15 hektar vårraps på den gemensamt brukade arealen om 340 hektar. Det innebär raps vart 4:e eller vart 5:e år men det kan också bli vart 3:e år om valet av lämpliga fält skulle kräva det. Gotland har ganska milda höstar så Åke och Ulf menar att det går bra att så under hela augusti. De har inte märkt någon väsentlig skillnad i avkastning mellan hybrider och linjesorterna. – Det är nog såtid och förfrukt som spelar störst roll för skörden, säger Ulf. Höstvetehalmen bärgas För skörd 2008 odlades hybridsorten Calypso och linjesorten Carousel. Men sortutvecklingen går snabbt så inför skörd 2009 odlas Vision och Excalibur. Skörden blev i medeltal 3 200 kilo per hektar förra året vilket är hyfsat på Gotland där torkan ofta tär hårt på grödan, vilket den också gjorde 2008. Svensk Frötidning 3/09 Höstvete är huvudsakliga förfrukten till höstraps efter att trädan försvunnit. Ni plöjer väl säger jag eftersom jag har en allmän uppfattning att plöjning trots kostnaden är ett ganska säkert sätt att skapa bra förhållanden för höstrapssådd. Men inte hos Åke och Ulf. – Nej vi satsar på tallriksredskap och kultivator eller enbart kultivator, berättar Åke. Men först bärgas halmen. Den säljs till grannen Odd Norrman som har en stor köttdjursbesättning vilken sväljer mängder av ströhalm. – Halm i såbädden är ett störande inslag då man sår utan plöjning, konstaterar Åke. Roma en historisk plats Roma är för den sockerbetsodlande delen av svenska jordbrukare känt för att vara sockerbruket på Gotland. Men det är slut med den saken sedan några år. Roma vilar dessutom på betydligt äldre historia än gotländsk sockerbetsodling. Redan i forntiden var Roma mötesplatsen för det gutniska alltinget. Här fattades beslut som rörde det på den tiden självständiga riket Gotland. På 1100-talet anlades ett kloster i Roma vilket man ser ruinerna av än i dag. Men det mesta av byggnadsmaterialet användes för att på 1700-talet uppföra den vackra Roma Kungsgård. Gotländskt segertåg för höstraps Kombisått höstkväve Kan vattna 45 mm På Kungsgården har man fördelen av att kunna bevattna. I de gamla sockerbruksdammarna pumpar man på våren upp vatten som avvattnar den intilliggande myren. Det här ger ett rejält vattenmagasin på 100 000 kubikmeter och med nedgrävda stamledningar når man Kungsgårdens 220 hektar. Utslaget på arealen ger det möjlighet att lägga ca 45 mm på Kungsgårdens alla hektar. Man vattnar i stort sett alla grödor minst en gång. Kostnaden är 1 krona per kubikmeter och med den vattenmängd som tas ut blir det ca 300 kronor per hektar på hela arealen. Värd att satsa på Tillgången på vatten är en av anledningarna till att Åke och Ulf också odlar vårSvensk Frötidning 3/09 5000 4500 4000 Hektar En normal såbäddsberedning är att snarast efter skörd av förfrukt och halmbärgning köra med en kultivator för att blanda in den halm som är kvar och stimulera spillsäd att gro. Om det finns tid får fältet ligga några dagar. Därefter kör man en gång till, då oftast med tallriksredskap. Slutligen jämnas fältet till med kultivator med påkopplad Crosskillvält. Sådden görs med Väderstad Rapid och samtidigt kombisås ca 50 kilo kväve. Utsädesmängden är 4 kilo per hektar för hybriden och 5 kilo för linjesorten. Man har lite dålig erfarenhet med att ogräsbekämpa med Nimbus som tidigare har satt tillbaka rapsen några dagar. Nu väntar man till efter uppkomst och kör Butisan Top blandad med Select för att få effekt på uppkommen spillvete. Dosen är 1,75 Butisan Top plus 0,4-0,5 Select. 3600 3100 3000 2000 2200 2200 2004 2005 1000 0 2006 2007 2008 Sedan sockerbetorna försvann från Gotland 2007 har oljeväxterna varit på frammarsch. raps. Normalt brukar man kunna få vårrapsskördar på mellan 25 och 30 deciton per hektar även om det var extra besvärligt 2008 så skörden stannade på 22 deciton per hektar. Hittills har man valt att så vårrapsen ganska sent för att ha varm jord som ger snabb uppkomst. Men då brottas man alltid med risken för att det blir för torrt vilket hände 2008. Lösningen blev att vattna upp vårrapsen. Nu planerar man faktiskt att så tidigare trots varningar om att vårraps bör sås i varm jord. Strategin är att efter höstplöjt och tiltpackat göra en sladdning tidigt på våren med t.ex. en Crosskillvält. Därefter sådd så snart som möjligt i den fukt man har. Detta kräver ogräsbekämpning. – Men med dagens rapspris är det värt att satsa lite hårdare på vårrapsen, menar Åke och Ulf. « Samarbetet & oljeväxterna • Samarbete i 3:e generation – startade 1939 • Roma Kungsgård – 220 ha gemensamt arrende • Åke Ahlsten – 60 ha eget • Ulf Gahne – 60 ha eget • Totalt arealunderlag – 340 ha • Maskiner ägs gemensamt • 40 ha höstraps 2009 • 20 ha vårraps 2009 • Medelskörd höstraps 32-35 dt/ha • Medelskörd vårraps 25-30 dt/ha • Höstraps är lönsammaste grödan 11
© Copyright 2024