1. No category

Livsviktigt
NR 1 • 2015
För Sveriges Livsmedelshandlare
PREMIÄR
!
FÖRSTA N
U
NYA LIVSVMRET AV
IKTIGT
Nytt förslag om livsmedelskontroll
Ålänningar gillar svenska varor
Gästkrönikör Andrea Femrell:
Ta bort regelkrånglet
för företagare NU!
Alarmerande ökning av
butiksrån med skjutvapen
Innehåll • nr 1 | 2015
Sara Wolf
och Milena
Glimbovski
på nystartade
butiken
Original
Unverpacht
12
3 Nyheter
Amerikanska pantföretaget Envipco på väg att etablera sig i Norden
4 Ledaren
Allmosor istället för skattetsubventioner för unga ändrar rekryteringsbasen
6 Tema Brott & Säkerhet
6
Svensk Handel skruvar upp servicen med nytt säkerhetscenter
ID-kapningar ökar - viktigt kolla leg vid paketutlämning
8 Förslag om bättre livsmedelskontroll
12
Statskontorets förslag innebär kontroll först och betala sen
10 Hallå Där!
Astrid Gradin uppmärksammas för hederspris
12 Utblick
Åland växande marknad för svenska varor
Tyska tjejer öppnar stormarknad för mat i lösvikt
16
15 Gästkrönikör: Andrea Femrell
Regeringen måste ta bort regelkrånglet NU!
Tidningen Livsmedelshandlaren ges ut av Livsmedelshandlarna som är en oberoende branschorganisation för handlarare inom dagligvaruhandeln. Livsmedelshandlaren kostar 800 kronor per
år och ingår i serviceavgiften.
Ansvarig utgivare och VD
Pär Bygdeson
Redaktör
Marie Halldestam
2
Tryck
Petra Lindberg,
NittonDesign
Produktion
Caleida Media
Reporter/fotograf
Claes Hallencreutz
Annonser
[email protected]
Regeringsgatan
60
•
103
www.livsmedelshandlarna.se •
29
Stockholm
08-20 24 50
Twitter:
@handlare • [email protected]
Nyheter
Vad äter
ungdomar?
Äter våra ungdomar nyttig mat eller är det snabbmat de stoppar i sig.
Envipco heter ett väletablerat amerikanskt företag
inom pantbranschen som nu satsar på den Europeiska
marknaden. Först ut är Sverige där verksamheten just
nu håller på att etableras.
Amerikansk pantjätte
etablerar sig i Sverige
Bolaget och dess produkter
har redan blivit testade hos
Returpack och deras maskiner är nu godkända för den
svenska marknaden.
– Envipco har funnits
i trettio år i USA och har
mycket välgjorda maskiner.
När de nu beslöt sig för att
etablera sig i Europa valde
man Sverige först eftersom vi har världens mest
mogna pantmarknad, säger
Lars Haglöf, vd för svenska
Envipco.
Han har tidigare arbetat
för konkurrenten Repant
och bolagets marknadsansvarige, Håkan Erngren,
har en bakgrund på Tomra
som är marknadsledande i
Sverige idag.
Mogen marknad
Med mogen pantmarknad
menar Lars att vi svenskar
är så vana att panta burkar,
och gör det i så hög grad, att
vi inte reflekterar över det.
Dessa stora volymer leder till
att inlämningsställena, butikerna, har mycket höga krav
på de maskiner som används.
Olika servicenivår
– Det är detta som är intressant för Envipco för vi kommer att kunna möta våra
kunders höga förväntningar
genom att våra maskiner är
både pålitliga och lätthanterliga. Dessutom kan
vi sänka kostnaderna för
butikerna eftersom vi kan
erbjuda olika servicenivåer.
Låg overhead
Han menar att eftersom
bolaget inte har stora
overheadkostnader då de
inte bygger en hel stab med
servicepersonal som ska
komma och laga och fixa
maskinerna när något går
sönder så blir såväl investeringen i maskinen som servicen till ett lågt och mycket
konkurrenskraftigt pris.
Men hur ska butiken göra
om maskinen går sönder ?
– För det första är pant maskinen uppbyggd kring ett
enkelt modulsystem där alla
kopplingar är olika så man
inte kan koppla fel.
Man kan ha tillvalet att
inte ha tekniker som kommer när något går sönder.
I stället anmäler man det
till oss och vi skickar en ny
del med snabbast möjliga
leverans. Sedan följer man
en enkel instruktionsvideo
på nätet och byter ut den
trasiga delen. Jag har själv
testat och jag klarade det
hur lätt som helst.
Vi behöver veta mer om
barns och ungdomars matvanor. I höst startar Livsmedelsverket sin pilotundersökning
som kommer att omfatta
3 000 flickor och pojkar i
grundskolans årskurs fem
och åtta samt andra årskursen i gymnasiet.
Under åren 2016 och
2017 kommer sedan undersökningen i sin helhet att
genomföras.
När kommer era pantmaskiner att finnas till försäljning här i Sverige?
–Vi vänder oss till små
och medelstora butiker
med en maskin som kallas
Flex. Och den blir klar för
försäljning i november i år.
Nästa år beräknas runt 700
pantmaskiner behövas bytas
ut så vi hoppas på att kunna
hjälpa handlarna till en
lönsam affär på alla sätt.
Olika pantvolymer
En allt vanligare butiksstruktur innebär många
mindre butiker i närområdet och stora affärscentra i
utkanten av städerna.
– Dessa butiker har olika
behov och pantvolymerna
är olika, så vi lanserar Flex
för de mindre butikerna,
en maskin som ger värde
för pengarna och flexibel
driftkostnad.
Quantum för stora
För de stora butikerna
erbjuder vi Quantum, en
maskin som kan ta emot
stora volymer snabbt och
reducera antalet RVM* i de
största butikerna.
Text: Marie Halldestam
Deltagarna ska under två
dagar ska registrera allt de
äter. Undersökningen kompletteras sedan med bland
annat data om livsstil och
dessutom blod och urinprov.
Riksmaten ungdom blir
den femte rikstäckande
undersökningen om matvanor som Livsmedelsverket
genomför.
Källa: Livsmedelsverket
30%
procent ekologiskt blir andelen av
danska Irmas försäljning efter ett
beslut om att helt sluta sälja icke
ekologiska bananer och morötter.
Redan innan hade dessa varor en
mycket hög andel ekologiskt.
Ekologiska bananer hade 92
procent i säljandel och morötter
85 procent. Och tidigare hade
Irma beslutat att bara sälja ekologiska citroner.
*RVM - Reverse vending machine
3
Ledare
Äntligen är nya Livsviktigt här!
Du håller nu första
numret av nya Livsviktigt i din hand.
Via mail har du tidigare fått det första
numret av Livsmedelshandlarnas nyhetsbrev som också
heter Livsviktigt.
ikt
v
s
v
i
L
ig
För Sver
NR
igt
med
es Livs
elshan
För Sverig
tigt
es Livsmede
lshandlare
PREMIÄR!
1 • 2015
RET AV
FÖRSTA NUM TIGT
LIVSVIK
NYA
ontroll
edelsk
m livsm ska varor
o
g
la
rs
n
Nytt fö ar gillar sve
g
Ålännin
mrell:
drea Fe
t
An
le
r
önikö
rång
Gästkr
regelk
Ta bort tagare NU!
g av
re
för fö
öknin
n
e
vape
erand
skjut
Alarmsrån med
butik
Vi hoppas att du kommer att finna
denna nya kombination bra, livsmedelshandlarnyheter varje vecka i din
mailbox och en mer fördjupad och
matigare tidning en gång i månaden.
decennier har varit tuff för många
butiker som är beroende av sommarsäsongen för att få ihop omsättning
och lönsamhet. Å andra sida har
stora butiker haft en bra försäljning.
Kom med synpunkter
Hör av dig med synpunkter och tankar hur vi kan göra Livsviktigt ännu
bättre.
Sommaren som fram till för ett par
veckor sedan var den regnigaste på
Hotat Rot ökar byggandet
De som inte har handlat mat har
istället handlat byggvaror, jag har
förstått att byggvaruhandeln haft
omsättningsökningar på närmare
20 procent i sommar jämfört med
förra året.
Det är nog inte
bara lusten att
bygga själv som
har bidragit till
den omsättningsökningen. Hotet om sänkt rot-avdrag
från kommande årsskifte gör att
hantverkare är fullbelagda resten av
året.
Inte nog med att försäljningen
har varit svajig på många håll, ökade
arbetskraftskostnader för unga har
tärt på lönsamheten och i dagarna
kunde Svensk Handel notera
ett bottenrekord vad gäller
butikers vilja att anställa.
”
arbetsfientlig, det är bara det att de
misstror människors och företags förmåga att lösa problem bara det finns
rätt incitament.
I gammal ”god” socialistisk anda
föredrar de att ta in så mycket skatt de
kan för att sedan dela ut ”allmosor” till
de som de uppfattar som behövande.
En modell som prövats många gånger
och som fungerar allt
sämre med tiden. Till det
att handeln har en komprimerad lönestruktur
med liten skillnad mellan
nybörjare och erfarna
människor.
... i dagarna kunde
Svensk Handel noterar bottenrekord vad
gäller butikers vilja
att anställa.
Allmosor framför subvention
Tyvärr har vi nog bara sett
början av vad en svag och
arbetsfientlig regering kan
åstadkomma. Eller rättare
sagt, regeringen är inte
4
Livsvik
dlare
Unga konkurreras ut
Mycket synd om alla
de unga som kunde
fått sitt första jobb i en
livsmedelsbutik men nu kommer att
bli utkonkurrerade av äldre med mer
erfarenhet till samma kostnad.
Sänk trösklarna, men gör det på ett
sådant sätt att människor och arbetsgivare, stora som små, offentliga som
privata, får lösa detaljerna.
Världen är idag snabbrörlig och
komplex och ingen planekonomisk
modell klarar av att hantera den hur
gärna man än vill.
Pär Bygdeson
VD, Livsmedelshandlarna
Nyheter
Glutenfritt
och paleo
populärt
Nya sedlar i oktober
Försäljningen av glutenfri kost
ökade med 50 procent mellan
2012 och 2014. Förra året låg
försäljningen på nästan en halv
miljard eller 443 miljoner kronor.
Ett antal Hollywoodkändisar
som gick ut i media och talade om hur mycket bättre de
mådde med glutenfri kost anses
ligga bakom det stora intresset
för att utesluta gluten i kosten.
Nu närmar sig datum för när de nya sedlarna kommer i bruk. I oktober
får Sverige fyra nya sedlar.
Den gamla tjugolappen med Selma
Lagerlöf ersätts av en med Astrid Lindgren. Femtiolappen kommer i fortsättningen ha Evert Taubes porträtt.
En helt ny valör kommer i form av
en 200-kronors sedel och den pryds
med Ingemar Bergman.
1 000-kronorssedeln med Gustav
Wasa ersätts en ny sedel med Dag
Hammarskjöld som var generalsekreterare i Förenta Nationerna.
Olika landskap
De olika sedlarna får också representera olika landskap. 20-lappen
Småland och den har också en liten
teckning med Pippi Långstrump.
Evert Taubes landskap var Bohuslän och därför finns det motiv från
skärgården och hällristningar på
dess baksida. Gotland var Ingemar
Bergmans landskap eftersom han
tillbringade så mycket tid på Fårö. På
baksidan finns raukar och bredvid
porträttet en filmklappa.
Hammarskjöld och Lappland
Tusenkronorssedeln har motivet Dag
Hammarskjöld på framsidan och
baksidan anknytningen till Lappland. Han tyckte om att fjällvandra
och skrev dikter med anknytning till
fjällvärlden.
Riksbanken hänger med i den
digitala världen med en app som kan
identifiera giltiga och ogiltiga sedlar.
Det är riksbankschefen Stefan Ingves röst som förkunnar om den sedel
som appen identifierar är giltig.
Text: Claes Hallencreutz
Fler har också börjat följa
paleodieten som är en kost som
våra förfäder åt på stenåldern.
I paleodiet utesluter man helt
mat som innehåller sädesslag.
För livsmedelshandeln betyder det möjlighet till större lönsamhet genom att marginalerna
är högre. Och för kunderna är
det positivt att en del kan må
bättre genom att utesluta gluten
ur kosten.
Enda nackdelen tycks vara,
att om du inte äter gluten kan
du inte utredas för om du är
glutenintolerant eller inte.
Säkrare livsmedel – handbok i hygien
Matsäkerhetsföretaget Food Safety och Liber har tagit fram boken ”Säkrare livsmedel – handbok
i hygien”. Boken vänder sig bland
annat till livsmedelshandeln.
Några av rubrikerna i boken:
• Rutiner för egenkontroll
• Personlig hygien, varför så viktigt?
• Specialkost & allergener- hantering och separering i lagring,
produktion och hantering
• Minska matsvinn med hjälp av
god livsmedelshygien
5
Tema Brott & Säkerhet
SafePay CDS för
bättre kontanthantering
Kontanthanteringsleverantören Gunnebo utökar sitt
sortiment med enheten Safepay CDS för
deponering av
dagskassor.
Den finns i
två utföranden,
antingen med
försluten påse
för värdetransportör eller
med möjlighet
att fylla på butiksplacerade uttagsautomater.
Källa: Gunnebo
ID-kapningar ökar
Under 2014 ökade antalet idkapningar med cirka 7 000 fall
till drygt 67 000. Jämfört med
året före steg också snittbeloppet från 40 000 till 54 000
kronor.
De vanligaste offren är personer
mellan 30 och 35 år i storstäderna, men den största tillväxten sker
i gruppen 46–55 år.
Var därför extra noga med IDkollen när någon hämtar ut paket.
Källa: Fri Köpenskap
35%
har de väpnade butiksrånen
ökat med om man jämför
första halvåret i år med samma
period förra året. Statistiken
gäller skjutvapen och i år har
423 rån anmälts för det första
halvåret.
6
Svensk Handel öppna
Svensk Handel har inrättat ett Säkerhetscenter på sin hemsida som är fyllt av bra information, webbutbildningar och
enkla lösningar för att anmäla brott eller kika på statistik.
Per Geijer, Säkerhetschef,
Svensk Handel
Samtidigt
som många
av brotten i butik
ökar satsar
Svensk
Handel på
att underlätta för handlarna hantera
dem. I sommar
blev Säkerhetscentret på deras hemsida
färdig.
Varningslistan
Här hittar man numera Varningslistan som håller rätt på företag som
sysslar med bland annat bluffakturor,
vilseledande utskick eller andra typer
av oseriösa försäljningsmetoder.
Här går det att läsa hur man ska
göra om man råkar ut för den här
typen av brott samt kolla vilka som
är med på varningslistan och få stöd
på olika sätt. Via denna sida kan du
också ta fram
Varningslistan
som app.
Säkerhetsportalen
Säkerhetsportalen kallas
en annan del i
säkerhetscentret.
Här kan man anmäla
olika typer av brott
man utsatts för till Svensk
Handel som tar upp det i sin
statistik. Det kan vara rån, bedrägeri,
stöld, inbrott, hot och våld, skadegörelse, brand eller vattenskada till
exempel.
Samtidigt kan man skicka vidare
sin anmälan till polisen och föräkringsbolag eller till annan mottagare
man själv väljer. I portalen kan du
också ladda ner bilder på skadan,
händelsen eller gärningspersonen.
– Ambitionen är att underlätta för
medlemmarna att inte behöva göra
Oroväckande ökning av a
Butiksrånen ökar och särskilt
väpnade rån. Det visar statistik
från Brottsförebyggande rådet.
Under första halvåret i år ökade
butiksrånen i Sverige med 14 procent
jämfört med 2014. I år har det totalt
varit 423 butiksrån mot 372 stycken
anmälda i fjol. Antalet rån som förövats med skjutvapen har ökat med
hela 35 procent från 107 stycken till
144 i år. Och oväpnade rån ökade
från 265 till 279 stycken.
Främst är det små butiker med av-
skilt läge som drabbas. Det kan vara
närbutiker och videobutiker.
Har man blivit rånad tidigare ökar
sannolikheten att det ska hända igen.
Per Geijer, säkerhetschef på Svensk
Handel manar dock till försiktighet.
– Ta inga onödiga risker. Huvudsaken är att ingen skadas. Personalens
liv är viktigare än pengar.
Behåll lugnet - provocera inte
Men ett rån är en mycket stressig
situation för alla parter och även i de
fall där rånaren inte kan komma åt
ar nytt säkerhetscenter
Texter: Marie Halldestam
Foto: Svensk Handel
flera anmälningar varje gång något
händer. Jag är också av den åsikten att
alla brott ska anmälas. Annars finns de
inte med i statistiken utan tappas bort
i ett stort
mörkertal,
säger Per
Geijer,
säkerhetschef
på Svensk
Handel.
”
I Säkerhetscentret listas även ett antal
leverantörer av produkter och tjänster
som ökar säkerheten i butiken. Det är
allt från olika larm, övervakningskameror och säkerhetsslussar till sluten
kontanthantering och gratis webbutbildning i butikssäkerhet. Medlemmar
får rabatter på dessa och ibland är det
kostnadsfritt.
– Att ha personal som är insatta
i säkerhetsfrågor är väldigt viktigt.
Webbutbildningen ”Säker i butik” kan
alla i butiken gå och den är dessutom
gratis. Det gäller bara att avsätta tid för
det men man får mycket igen när något
brott inträffar.
Kursen är ett samarbete mellan
Handelns arbetsmiljökommitté, Afa
försäkringar och Prevent – arbetsmiljö i samverkan.
Systematiskt säkerhetsarbete
Tanken med säkerhetscentret
är inte bara att underlätta för
medlemmarna och ge dem möjligheter att förebygga brott och
anmäla brott utan också ett led
i Svensk Handels systematiska
säkehetsarbete.
Så småningom kommer man att
kunna följa arbetet månad för månad
under fliken ”systematiskt säkerhetsarbete” där de fyller på med material
kontinuerligt.
Under fliken ”Ämnesområden”
kan man ta del av bra information
uppdelat efter ämnen som exempelvis butiksrån, inbrottstölder & snatterier, brand och första hjälpen.
Här finns också en bra sammanfattning kring grundsäkerheten som
vi lånar och tipsar om i en faktaruta
härintill.
– Man kan aldrig gardera sig mot
allt men följer man dessa tio säkerhetsråd har man kommit en mycket
bra bit på vägen, säger Per Geijer. n
antalet väpnade butiksrån
några kontanter om butiken exempelvis är utrustad med cash guard,
gäller det att vara lugn.
– Behåll lugnet och försök att
Grundsäkerhet
i 10 steg
1. Utse en säkerhetsansvarig.
Alla brott ska anmälas. Annars finns de
inte med i statistiken.
Säkerhetsleverantörer samlade
Tema Brott & Säkerhet
inte provocera utan förklara i stället
tydligt varför det inte går, att pengarnade är inlåsta i ett slutet system.
En annan viktig sak är att försöka
lägga märke till olika saker med
rånaren så man kan lämna ett
signalement till Polisen. Allt från
tal, röst och dialekt till längd,
hårfärg och klädsel och även
andra karakteristika som t ex
tatueringar. Om rånaren sticker
iväg i en bil är det bra att försöka skynda sig att lägga märke
n
till registreringsnumret.
2. Skaffa en bra butiksförsäkring.
3. Kontrollera så att ni
uppfyller villkoren i försäkringen.
4. Se över risken för inbrott och stöld och förstärk skalskyddet där det
behövs.
5. Utrusta butiken med ett
inbrottslarm med rökdetektorer.
6. Säkerhetsutbilda personalen.
7. Ta fram säkerhetsrutiner
för utsatta arbetsuppgifter, till exempel:
a. Öppning/stängning
b. Kassaarbete
c. Personalköp
d. Rån, hot och våld
8. Låt personalen läsa och
signera rutinerna.
9. Skapa rutiner för att
regelbundet kontrollera
butiken avseende bland
annat:
a. Rån
b. lnbrott
c. Stöld
d. Brand
e. Olyckor
10. Låt säkerhet vara en
prioriterad fråga. Prata
säkerhet med personal
och kollegor. Ring oss på
Svensk Handel eller våra
leverantörer och fråga om
ni har funderingar.
Källa: Svensk Handel
7
Reportaget
Statskontoret föreslår bättre
regler för livsmedelskontroll
Livsmedelskontrollen har kritiserats under flera år. Företagen som ska kontrolleras betalar för
mycket. Konkurrensen snedvrids genom olika riskklassning. Kontroller genomförs inte.
På uppdrag av Regeringen har nu Statskontoret utrett frågan om avgifter för livsmedelkontrollen och lagt förslag till en mer effektiv avgiftsfinansiering.
Texter: Claes Hallencreutz
Under lång tid har det
nuvarande systemet med
avgifter kritiserats.
– Vi konstaterar att
avgiftsmodellen har brister
både i begriplighet och legitimitet, säger projektledare
Peter Ehn på Statskontoret.
Det kanske största problemet är att de kommunala
kontrollmyndigheterna inte
alltid utför de kontroller
som de borde göra enligt
lagstiftningen.
Om konkurrerande företag klassas olika vad gäller
risk påverkar det behovet av
kontroller.
Förhandsbetalning dåligt
Statskontoret vill i sitt
förslag att riskklassningen
förenklas och att fokus
på antalet kontrolltimmar tonas ner. På så vis
kan inspektörerna anpassa
arbetstiden efter behovet av
kontroll.
– Efterhandsbetalning är
Risk för hälsa
värt att pröva. Nuvarande
Bristerna i kontrollen
modell med förhandsbetalmedför en ökad risk för
ning har brister och kan
människors hälsa. Dessbland annat kritiseras för
utom betyder det också att
att den inte är begriplig
livsmedelsföretagen inte
för företagarna och för att
behandlas på likartat sätt av kontroller som företagaren
kommunerna.
betalat för inte genomförs
– Det finns stora variatio- inom rimlig tid, säger Peter
ner i, dels riskklassningen,
Ehn.
dels nivån på timtaxan för
Ändra i lagen
kontrollerna.
Vi föreslår därför att reKonkurrensen påverkas
geringen genom en förKonkurrensvillkoren påver- ordningsändring gör det
kas om företag med likartad möjligt för de kommuner
verksamhet drabbas av olika som vill, ta ut avgiften efter
kostnader för livsmedelsdet att kontrollen har gjorts.
kontrollen.
Statskontoret vill också
att regeringen ger
länsstyrelserna i uppdrag att aktivt arbeta
med att åstadkomma
samverkan mellan
kommuner för att på
så vis effektivisera
kontrollerna. Landshövdingarna ska då
fungera som regionala förhandlingsmän.
Tuffare Livsmedelsverk
– Livsmedelsverket
borde agera mer
aktivt mot kommuner som missköter
sitt kontrolluppdrag. Bland
annat kan Livsmedelsverket
använda sig mer av förelägganden för att påverka
kommunerna.
– Livsmedelsverket borde
också sända rapporten som
sammanställts efter genomförd revision för kännedom
till kommunstyrelsen.
– Då får kommunledningen med säkerhet reda
på de brister som kan finnas
i kontrollen, avslutar Peter
Ehn.
Förslaget | Livsmedelskontroll
Statskontoret har utrett frågan på uppdrag av regeringen och kommer med en rad förslag.
– Förenklad riskklassning med mindre fokus på antal timmar
– Möjlighet för kommuner att använda betalning i efterhand
– Länsstyrelserna får i uppdrag att skapa mer kommunal samverkan
– Livsmedelsverket bör agera skarpare mot kommuner som missköter sig
8
Peter Ehn
Projektledare, Statskontoret
Malin Engdahl
Livsmedelsverket
Livsmedelskontrollen fungerar inte
i många av landets
kommuner.
Skyldigheten att
leverera kontroller
av butiker kan inte
uppfyllas fullt ut.
Kommunerna tar
betalt men i många
fall görs inte några
kontroller.
Reportaget
Rättviksmodellen rätt väg att gå
Rättviks kommun var pionjärer inom en förenklad och mer rättvis modell för tillsyn och kontroll då Markus
Svensson på näringslivssidan började tala med Martin Clarstedt som ansvarade för livsmedelskontroll och tillsyn. Deras idé var att hjälpa företagen att göra rätt istället för att bötfälla dem som gjorde fel utan att förstå vad
som krävdes av dem. Statskontorets utredning visar nu att Rättvik var på rätt väg och föregångare.
”Tllväxt och tillsyn” kallas den modell
för avgiftssystem och livsmedelskontroll som Rättviks kommun skapade
för dryga två år sedan.
Målet var sänkta kostnader för
företagen, minskad och förenklad byråkrati och bättre uppföljning.
– Vi debiterar företagen en mindre
fast avgift i förskott och tar sedan betalt efter utförd kontroll, säger Markus
Svensson, näringslivschef i Rättvik.
Men ganska snart fick Rättvik kritik av Livsmedelsverket som menade
att modellen var olaglig.
Men nu har Rättviksmodellen fått
gehör hos Statskontoret som anser att den vanliga avgiftsmodellen
har brister och Rättviks kommuns
avgiftsmodell är att föredra.
– Det är jättekul och en hållbar
väg framåt, säger Markus Svensson.
I Rättvik har man valt att börja
med en dialog med företagen. Först
en muntlig sedan skriftlig och om det
inte hjälper blir det förelägganden.
– Nu har vi bildat ”Tillväxt och
tillsyn, ideell förening”. I höst kommer vi att gå ut och marknadsföra
den. Syftet är att vi tillsammans kan
erbjuda tjänster till andra kommuner.
Den kommun som inte har kompetensen eller tillfälligt saknar den, kan
hyra in den eller så kan vi dela på
personal mellan kommunerna.
Markus Svensson menar också att
kommunerna behöver bli modigare
för att utveckla sin verksamhet.
– I en kommunal verksamhet
måste man våga testa nya grepp.
Om det blir fel så gör man om och
gör rätt. På så vis blir det bättre för
företagen och för kommunen.
Markus Svensson
Näringslivschef, Rättviks kommun
Livsmedelsverket:
Statskontorets förslag till förbättringar är bra
– Den här frågan om livsmedelskontroll har diskuterats under några år efter
att Rättviks kommun kom
med sitt sätt att arbeta med
livsmedelskontroller, säger
Malin Engdahl, biträdande
områdeschef livsmedelskontroll på Livsmedelsverket.
Mycket av det Rättviks
kommun tog upp som arbetssätt har tagits väl emot.
Men Livsmedelsverket menar att betalning av kontroller i efterskott inte har stöd
i lagen. En av nackdelarna
för företagen är att de inte
kan beräkna kostnaden i
förväg.
– Det är oacceptabelt
att företagen ska betala för
kontroller utan att det görs,
Många gånger beror det på
dålig planering i kommunerna och att de har sårbara
organisationer.
Luckor i kontrollfunktionen
Grovt räknat har en tredjedel av landets kommuner två heltidstjänster, en
tredjedel har en till två
heltidstjänster och sista
tredjedelen har mindre
än en heltidsanställd för
livsmedelskontroll.
– Det här gör att väldigt
många kommuner har en
organisation där livsmedelskontrollen inte fungerar
om en person blir sjuk eller
blir föräldraledig. Till detta
kommer att det är svårt
att rekrytera kompetent
personal.
Livsmedelsverket arbetar
för att påverka kommunerna att skapa mera robusta
organisationer. Exempelvis
försöker man på regional
nivå att få kommuner att
samarbeta så det inte blir
luckor i kontrollfunktionen.
Morot och piska
– Vi jobbar med både
morot och piska för att få
livsmedelskontrollen att
fungera i hela landet.
Malin Engdahl menar att
statskontorets förslag till
förbättringar är bra.
– Jag räknar med att
förslaget som lämnats till
regeringen skickas ut på
remiss från näringsdepartementet. Livsmedelsverket
kommer då att närmare
titta på vilka konsekvenser
de olika förslagen kommer
att få.
Först efter en lagändring
kan sedan en förändring
göras. Förutom svensk lagstiftning ska också livsmedelskontrollen leva upp till
EU-lagstiftningen.
Rapport till regeringen
– Nu närmast, sista september, kommer Livsmedelsverket att lämna en rapport till
Regeringen om hur livsmedelskontrollen kan utvecklas
och förbättras.
Redovisningen ska även
omfatta de brister i kontrollen som verket identifierat
och beskriva hur de kan
åtgärdas, avslutar Malin
Engdahl.
9
Hallå
Där!
Astrid gradin
handlare, ica supermarket ånge
Hej Astrid Gradin, du är en av de nominerade
till Livsmedelhandlarnas hederspris i år som
delas ut på Dagligvarugalan. Hur känns det?
– Jag kom just tillbaka från semestern och blev väl
lite överrumplad när jag fick höra det. Klart att jag är
glad , men lite konstigt känns det också eftersom det
var ett tag sen det hände, säger hon.
Astrid nominerades för att hon kämpat för att
en flyktingfamilj från Armenien skulle få stanna kvar
i Sverige. Detta sedan deras ärende handlagts av
migrationsverket i åtta år för att sedan besluta om
utvisning till Armenien.
Under handläggningstiden var familjen papperslös
och fick inte arbeta. Men familjen behövde försörjning så mamman fick då möjlighet att jobba i Astrids
butik.
– Hon är jätteduktig och nu är hon anställd på
riktigt hos mig.
Vad hände egentligen?
– Det var 2011 som utvisningsbeslutet kom., då hade
Susanna jobbat hos mig under några år samtidigt
som jag försökt få anställa henne på riktigt utan att
lyckas. Så jag sa ifrån.
Det gjorde Astrid bland annat i en debattartikel
riktad till migrationsverket, riksdag och regering.
10
Artikeln publicerades i Afonbladet där hon anmärkte
på det inhumana att bryta upp en familj och kasta
ut dem i total ovisshet. Hon hävdade att hon skulle
anställa mamman för att få tillbaka familjen som
arbetskraftinvandrare.
Hur gick det för familjen?
– Jo, mamman fick ju komma tillbaka och jag anställde
henne men det vara riktigt oroligt ett tag för barnen.
Det såg ut ett tag som att de inte skulle få lämna Armenien och det var en hel del stök med papper och
tillstånd men till slut fick de komma tillbaka.
Lyckligt slut alltså! Hur har det gått sedan dess
med flyktingar i Ånge?
– Vi hade länge ingen flyktingmottagning alls, den lades
ner. Men nu på senare tid har det kommit några men jag
vet inte om de är asylsökande eller kommunplacerade.
Hur ser du på dagens flyktingmottagande?
– För mig var Susanna och hennes familj en personlig
fråga som engagerade mig. Vi kom nära varandra och
hennes situation berörde mig starkt. Hur flytingmottagandet funkar kan jag inte uttala mig om för det
känner jag inte till.
Tack, och grattis till nomineringen!
Noterat
Picard utökar i Sverige
Picard fortsätter sin snabba expansion under hösten och har idag 4
butiker planlagda innan jul.
Den 3e september öppnar
kedjan sin första butik i Göteborg,
centralt placerad på Kungstorget.
Detta är Picards första butik utanför
Stockholmsregionen, därefter följer
butiksöppningar centralt i Sundbyberg och i Sollentuna centrum under
oktober månad.
Kedjans första butik i Malmö öppnar i mitten av november.
Källor: SR, SvD
• Picard finns i Sverige sen februari 2013 och har i dag 11 butiker i Sverige.
• Picards målsättning är att öppna 70-80 butiker i Sverige under de kommande fem åren, med fokus på storstäder och universitetsstäder, såsom Stockholm, Uppsala, Malmö, Göteborg och Linköping.
• Butiken erbjuder 500 artiklar, såväl råvaror som kött, fisk, fågel och grönsaker samt färdigmat som aperitifer, förrätter, huvudrätter och desserter - franska och svenska specialiteter.
• Picard-koncernen har drygt 1000 butiker fördelade i Frankrike, Belgien, Luxemburg och Sverige.
Dyrare import med allt svagare krona
Den svenska kronan har fallit i värde mot dollar, euro och pund. Importvarorna blir därför dyrare. Hui research förutspår en prisuppgång på tre procent
för matvaror i år.
På frukt och grönt har importpriserna stigit med tio procent. För en del
varor som det är brist på som räkor, nötter och fisk framförallt lax har prisuppgången blivit ännu större. Prisökningarna på lax motverkas till en del av
att den norska kronan har sitt lägsta värde på 15 år.
Sök pengar ur Stickans fond
Dessa kan söka
Nu har du som handlare möjlighet att söka pengar ur Stickans fond. Möjligheten
gäller inte bara handlare utan även handlares barn, samt anställda.
Stickans stadgar, §4
Livsmedelshandlarna är sedan 1936
förvaltare av en stiftelse som heter
Stickan och som är en understödsfond till Solstickan.
Syftet med Stickan är att hjälpa
gamla och sjuka eller andra behövande med anknytning till livsmedelshandeln i Sverige. Antingen som
ägare eller före detta ägare, anställd
eller före detta anställd samt minderåriga barn och efterlevande till dessa.
För en mer detaljerad genomgång
över vilka som kan söka pengar ur
stiftelsen Stickan, se paragraf fyra i
rutan intill.
Om du är intresserad av att söka
pengar ur Stickan så gör du det
genom att skriva ett brev och berätta
om vem du är, vilken koppling du
har till livsmedelshandeln i Sverige,
samt varför du söker pengar och hur
mycket.
Glöm inte att skriva ditt namn och
din adress samt gärna ett telefonnummer
som vi kan
nå dig på.
Sänd sedan
ansökan
till: info@
livsmedels-
Av de medel som stiftelsen erhåller från
Stiftelsen Solstickan ska högst 85 %
delas ut till de till Sveriges Livsmedelshandlareförbund anslutna länsförbundens understödsfonder eller solstickestiftelser.
Vad som återstår skall förvaltas av
stiftelsen för att enligt i dessa stadgar
närmare angivna grunder utdelas såsom
understöd till behövande gamla och
sjuka köpmän eller affärsbiträden, som
äro eller varit verksamma inom specerioch livsmedelsbranschen ävensom till
efterlevande make och minderåriga
barn till köpman eller affärsbiträde
inom nämnda bransch.
Dessa understöd må årligen högst
uppgå till det belopp, som enligt §
1 tilldelas stiftelsen från Stiftelsen
Solstickan jämte å kapitalet belöpande
ränta.
Med köpman förstås härvid person,
som är eller varit ägare till eller aktiv
delägare i detaljaffär, även om densamma drivits i aktiebolagsform.
11
fokus på åland
Livsviktigt har gjort en djupdykning i den
åländska dagligvaruhandeln och kikat på allt
från hur butikerna hanterar de svenska varorna
till vilka specifika möjligheter och hinder som finns
för utländska företag som vill etablera sig på Åland. Först
ut är Bergendahls som testade den åländska marknaden för
Åländsk Handelsexpert:
Sverige har stora förutsättningar att växa här
Hur ser då den specifika handelssituationen ut för dem som vetablera sig på den Åländska marknaden? Livsviktigt träffade Daniel Eriksson på Pectus AB som specialiserat sig på handel över
skattegränsen med allt från bolagsbildande till praktisk hantering
genom bland annat lager och packningsverksamhet.
Hur fungerar det med handel mellan två EU-länder som
Sverige och Finland (Åland)? Är det bara att transportera mellan länderna eller finns det speciella regler med
moms, avgifter, kvoter, tull eller andra regleringar som
försvårar för handel med Åland?
– Mellan Sverige och Finland är det som mellan alla
EU-länder. Alltså man skall betala moms i mottagarlandet
då omsättningen under ett år överstiger runt 30 000
euro. Det finns landsvisa variationer. I annat fall kan man
betala sitt eget lands moms.
– Mellan Sverige (EU) och Åland är det mer komplicerat. Åland är med i EU men utanför EUs skatteunion.
Den enklaste förklaringen är att man skall agera på samma sätt som i handel mellan Sverige (EU) och Norge. Det
vill säga export från Sverige, utan moms – och import till
Åland (Norge) och importmoms skall erläggas. Då Åland
är med i EU gäller i princip inga andra tullar/kvoter etc
än vad som gäller i Finland.
Har Ålands särställning i förhållande till Finland någon
betydelse i sammanhanget?
– Ja, Åland har utvecklat en förenklad skattegränshandel i samarbete med Finland. Det förenklas av att Åland
och Finland är samma land och därmed har samma skattesatser.
Företag registrerar sig för skattegräns och fungerar
som momsombud för de privata köparna på vardera
sidan av gränsen. Därmed tar företagen in moms av de
privata köparna och redovisar/betalar i den månatliga
momsredovisningen. Om företagen inte har registrerat
sig kan även en privatperson ”kontantförtulla” varan då
de löser ut den hos tull eller posten.
12
– Mycket tid och
energi har lagts
ned på att nå ett
motsvarande system mellan Åland
och Sverige utan
att lyckas.
Det kompliDaniel Eriksson,
ceras av att det
vd Pectus AB, Åland
är Sverige och
Finland som skall
komma överens
om rutiner etc
och inte Åland. Åland, som är sakägare, kan bara driva
på de övriga parterna. Åland har ingen egen behörighet
att ”lösa” skatte- och momsfrågor mellan Sverige och
Åland.
Finns det trots vissa administrativa svårigheter etableringsmöjligheter för svenska bolag i Åland?
– Idag är cirka 80 procent av den åländska handeln
riktad mot Finland och då 20 procent mot Sverige. Det
beror, förutom på skattegränsen, på tradition och annat.
– Handeln mellan Åland och Sverige har stora förutsättningar att växa på grund av närheten, språket
och så vidare. Ofta är dock agenturinnehavare och
motsvarande knutna till en geografisk region. Så när en
ålänning frågar i Sverige blir de ofta hänvisade till den
finska representanten med språkförbistring som följd.
Detta existerar fortfarande i EU och den fria rörlighetens
tidevarv.
Text: Johanna Isaksson & Victoria Eriksson
Utblick
Bergendahls:
Svenska varor säljer bra på Åland
För fem år sedan hade Bergendahls planer på att se försäljning till dagligvarubutiker på Åland som ett första
steg i att expandera österut. Tanken var att om det gick att sälja svenska varor på Åland varför inte fortsätta
österut. Finland och senare Estland kunde bli en marknad att expandera på. Ännu har den utvidgningen
uteblivit. Men svenska varor på Åland säljer ändå bra till ålänningarna och till svenska turister.
– Sedan 2009 har vi ett bra samarbete
med Kantarellen och Sparhallen som
är de största aktörerna på Åland.
Vi har ingen egen distribution till
Åland, säger Hans Olsson, chef fria
kunder detaljhandel, Bergendahls.
Hämtar varorna i Sverige
Men varorna skeppas inte över till
Åland utan butikerna får hämta
själva sina varor i Bergendahls filial i
Tumba utanför Stockholm.
– Finska Kesko som är en av de
finska leverantörerna till Åländska
dagligvarubutiker har inte de svenska
varorna i sitt sortiment och ålänningar som i stor utsträckning inte
alls talar eller förstår finska vill gärna
läsa tillexempel innehållsförteckningen på svenska. Därför finns ett
utrymme för svenska leverantörer på
den åländska marknaden.
När det gäller utvecklingen berättar
han att inköpen har ökat i år men att
det totala inköpsvärdet är relativt lågt.
Han vill inte offentliggöra några siffror.
Hämtar varorna i Sverige
– Vi ser heller inga handelshinder i
form av administration eller momsregler eftersom kunderna hämtar sina
varor i Sverige. Samma förhållande
gäller för våra kunder i Spanien.
Text: Claes Hallencreutz
Åländska köpmän:
Svenska medier och reklam ökar
efterfrågan på svenska varor
Hur ser butikerna själva på handeln med svenska varor? Vi frågade handlare och butiksansvariga på Mattssons i Godby, Kantarellen i Jomala och Sparhallen i Mariehamn.
SJ:
Sverker Jansson på Mattsons, MH: Marlene Hägglund på Kantarellen och DS: Dick Sirén på Sparhallen.
Vem efterfrågar svenska varor? Är
det ålänningarna eller är det turisterna som vill ha svenska varor?
SJ: Det är både och. Vi har bra relation
med Sverige vilket förenklar samarbetet, transportsträckan är dessutom
kortare om man beställer från Sverige
än om man beställer från Finland. Från
matsidan är det 10-15 procent som tas
in från Sverige, från textilsidan 80 och
järn 50 procent. MH: Det är mycket ålänningar som
läser svenska tidningar med recept
som innehåller svenska varor och därför efterfrågar dessa varor.
DS: I första hand är det ålänningarna som önskar svenska varor.
Varför vill kunderna köpa svenskt?
Är det speciellt vissa produkter
som inte finns i det finska sortimentet som kunderna vill ha? Vilka
typer av varor då?
SJ: En orsak kan vara att den reklam
ålänningarna ser oftast är Svensk.
Sverige har större utbud på frys-
sidan då många kunder efterfrågar
exempelvis ärtsoppa, falukorv, bruna
bönor mm. Svenskt godis är också
stor efterfrågan på.
MH: Det är mat från recept i
svenska tidningar som innehåller varor
som inte går att få från finska sidan.
DS: De flesta pratar svenska på
Åland och den svenska texten kommer tydligare och bättre fram på
varor som är köpta från Sverige än
från finska fastlandet.
Har det betydelse att ålänningarna
har svenska som modersmål och
har lättare att läsa svensk text som
gör att denna efterfrågan finns?
SJ: Absolut! Finska sidan kan fuska
med innehållsförteckningarna. Det
ska finnas en förteckning på svenska
men många gånger saknas den. Vissa
produkter måste man förstå hur man
ska hantera och därför är man beroende av att följa instruktionerna. För
en ålänning som bara pratar svenska
kan det då uppkomma svårigheter om
instruktionerna
då bara står på
finska. MH: Det
stämmer absolut. Priset och
kvalitén har inte
stor betydelse
om man jämför
produkter från
Finland och Sverige. Innehållsförteckningarna
på produkterna
har stor betydelse på vilken vara
kunden väljer. DS: På varor
från finska
fastlandet så
översätts ofta
bara det som
måste enligt lag
och vi ålänningar går ofta miste
Sverker Jansson
Mattssons
Marlene hägglund
kantarellen
Dick Sirén
Sparhallen
fortsättning på nästa sida
13
Utblick
fortsättning från föregående sida sida
Lösvikt för miljön i
nystartad tysk butik
I Kreuzberg, Berlin har man
backat bandet och öppnat
butiken Original Unverpackt
som nobbar förpackad mat.
Allt säljs i lösvikt ungefär som
förr i tiden. Kunderna tar med
sig egna kärl och behållare till
affären, och får dem vägda.
Sen handlar du den maten du
behöver. I kassan dras behållarens vikt av priset.
Bakom det hela står Sara
Wolf och Milena Glimbovski
som lyckats finansiera butiken
genom nätdonationer.
Deras syfte är att göra en
insats för miljön och de båda
hoppas att deras affärsidé ska
sprida ringar på vattnet. De
menar att även om förpackningsfria butiker än så länge är
ovanligt, så finns det på sina
håll i världen, bland annat i
Frankrike och USA.
Källa: Fri Köpenskap
”
De fleste selvmord i
Danmark begås med
kniv og gaffel.
John Engelbrecht
400
butiker har hälsokedjan Life i
Sverige, Norge och Finland, men
än så länge inga i Danmark.
Det blir det ändring på den
20 augusti, när kedjan öppnar
en butik i Köpenhamn.
Den danska butiken kommer ligga i köpcentret Fisketorvet i Köpenhamn.
Källa: Fri Köpenskap
14
om till exempel bra recept,
som finns på artiklar. Vi
ser i huvudsak på svensk
tv och läser svenska
tidningar och påverkas av
reklam där.
Hur mycket svenska varor
säljs och vilka typer av varor? Är det även färskvaror
från Sverige som efterfrågas?
SJ: Vi har inte så mycket färskvaror
från Sverige, utan de tas främst in
från Kesko. Däremot tas vissa produkter som exempelvis nypotatis in
från södra Sverige på grund av det
varmare klimatet.
MH: Alla varugrupper från Sverige efterfrågas. Vi har mera finska
än svenska varor i vårat sortiment då
de Svenska varorna är mera som en
komplettering. Det som beställs från
Sverige är de lite mera speciella varorna
som inte går att få tag på ifrån Finland.
Sverige har viss mån större utbud av
färskvaror än Finland. DS: Bregott och Löfbergs Lila är ju
artiklar som är stora på Åland, men
förhållandevis små på finska fastlandet!
Också färskvaror efterfrågas från Sverige.
Ökar det eller är det samma volymer?
SJ: Volymerna är stabila men kan
variera med kronkursen. Efter 2010
var det mycket mer fördelaktigt att
handla från Sverige. MH: Ökningen av Svenska varor
har stigit på senare år. Orsaken till att
vi tar in mera Finska varor är för att
det blir dyrare att ta in från Sverige.
DS: Importen från Sverige ökar
hela tiden. Idag köper vi uppskattningsvis 20 procent från Sverige.
Hur fungerar transportkedjan? Vem
hämtar och distribuerar varorna?
Hur ofta görs det?
SJ: Från Ålands sida är det Transmar
som driver transporten. Samma sak
gäller när vi beställer från Finland. MH: Vi får torrvaror och färskvaror
en gång i veckan från Bergendhals vilket
Transmar sedan hämtar och levererar.
Sen har vi Arla som även de kommer en
gång i veckan med Transmar.
DS: Ofta levereras de svenska varorna fritt Stockholm. Det är så att på
den svenska sidan så har de svenska leverantörerna bättre kontakter och från
Stockholm till Åland så har vi bättre
kontakter och får bättre fraktpriser. I
de flesta fallen görs leveranserna 1-2
gånger per månad, men vi har leveranser från en stor grossist som kommer
regelbundet en gång per vecka.
Är det så billigt att själv åka över till
Sverige (Rosella) för att handla, så
många ålänningar gör det istället?
SJ: Idag är det absolut inte billigare
eftersom kronkursen har stigit. Det
intressanta med Åland är att vi har
två olika marknader att inhandla
från. Det är då viktigt att man håller
bra relation till de båda.
MH: Det är inte så billigt som det
var tidigare.
DS: Tidigare så handlade ålänningarna mera i Sverige, men idag är kronkursen sådan att folk inte vallfärdar
till Sverige enkom för att handla.
Konkurrenssituationen är stor på
Åland och sedan två år tillbaks
så har Maxinge köpcentrum,
med internationella kedjor som
H&M, Clas Ohlson, KappAhl
och Sportia också påverkat att
ålänningarna handlar allt mera
hemma på Åland.
Intervjuer:
Johanna Isaksson
& Victoria Eriksson
Gästkrönikan
är hög tid att
”Det
regeringen slopar
regelkrånglet för
våra företagare
Vad hände med Sveriges regelförbättringsarbete? Under
våren handlade politikernas ansträngningar om samordning.
Men det tycks inte vara lika intressant när det gäller
att samordna regeringens och myndigheternas arbete
med att minska regelkrånglet för företag – trots att det
är ett effektivt och ibland billigt sätt att underlätta för
svenska företag att gå bättre och anställa fler.
Vi halkar efter internationellt
Sverige verkar på en konkurrensutsatt marknad och
reglernas utformning har en stor betydelse för företagens möjligheter att bli konkurrenskraftiga och framgångsrika.
Många av de länder vi konkurrerar med har en
mer ambitiös politik när det kommer till att minska
företagens regelbörda. Flera EU-länder, såsom Storbritannien, Tyskland och Nederländerna, arbetar aktivt
på olika sätt för att sänka företagens kostnader och
effektivisera regelverket. Givetvis kommer detta att ge
deras företag fördelar gentemot våra.
Orsak och verkan
Den nyligen avslutade konkurrenskraftsutredningen, som
handlade om förutsättningarna för det svenska lantbruket, pekade också ut regler och villkor som ett prioriterat
område.
Krångliga regler är ett hot mot lantbrukens konkurrenskraft och debatten om mjölkböndernas framtid
visar tydligt hur nära sammankopplade regelverket och
förmågan att driva svenska företag är.
Kartlagda regelhinder
Vi på Näringslivets Regelnämnd, NNR, har tillsammans
med våra 18 medlemmar, vilka i sin tur representerar
drygt 300 000 medlemsföretag, kartlagt och identifierat de områden där företagen upplever att regelbördan är störst. Dessa är främst skatt och moms, miljö,
arbetsrätt och specifika branschregler.
Konkreta förslag till förbättringar
Vi har också tagit fram en serie konkreta förslag inom
respektive område på vad som kan förbättras och vilken
effekt det får för företagen i form av ökad investeringsvilja,
minskad osäkerhet, tidsbesparing och kostnadsminskning.
Vi har lämnat förslag om vad som kan göras på övergripande nivå. Här handlar det om att kraftigt förbättra konsekvensutredningarna, synliggöra och undvika överimplementering av EU-regler och om att utvärdera vilka effekter olika
regelverk haft. Det finns med andra ord ett genomarbetat
underlag för lagstiftaren att utgå ifrån.
Andrea Femrell
vd Näringslivets
regelnämnd
Ålder: 42 år
Bor: Stockholm
Familj: fru och två
barn
Brinner för: att
göra livet lättare
och mindre krångligt för Sveriges
företagare, sång
och musik.
Håll löftena i regeringsförklaringen
Vi menar att det nu är dags för regeringen att tala om vad
de vill göra när det gäller regelförbättring för företagen.
Regeringsförklaringen talade om regelförenkling,
sänkta kostnader och uppföljning av förenklingsförslag
från näringslivet.
Näringslivet har levererat sina ingångsvärden för ett
effektivare regelverk, sänkta kostnader och ökad tillväxt. Nu vill vi se regeringens konkreta anträngningar
till att lätta på regelbördan. För ett konkurrenskraftigt
svenskt näringsliv.
Andrea Femrell,
vd Näringslivets regelnämnd, NNR
15
posttidning B
Avsändare:
Regeringsgatan 60 + 103 29 Stockholm
... och 2015 års hederspris går till...
Missa inte den
spännande
prisutdelningen
den 24 september på
Stockholm Waterfront Centre
Snart är det dags för 2015 års Dagligvarugala där Livsmedelshandlarnas Hederspris ska delas ut. Av alla
inkomna förslag har följande tre
Astrid Gradin
blivit nominerade
För sin kamp för att låta en flyktingfamilj, som migrationsverket
handlagt i åtta år, stanna i Sverige, och genom att visa på hur viktigt
arbete är för att människor ska bli delaktiga i samhället.
Fredrik Reinfeldt
Att börja jobba och tjäna egna pengar
innebär för många unga ett jobb i en
matbutik. Livsmedelshandlarna nominerar därför förra regeringen för den
rabatt på arbetsgivaravgiften som de
införde och som skapade tiotusentals
nya, riktiga, ungdomsjobb i Sverige.
Ett incitament som hjälper unga ut på
arbetsmarknaden och låter personer
och företag ta initiativ på egen hand.
Peter Johansson
Genom målmedvetet och långsiktigt arbete
hjälpt Sveriges livsmedelshandlare att öka sin
miljönytta och samtidigt spara stora pengar.
Många är de butiker som ökat sin miljönytta
och sparat stora pengar tack vare Livsmedelshandlarnas avfallprojekt tillsammans med
Svensk avfallsrådgivning.