KRAV-äggproducenter Östergötland
Till: KRAV Ekonomisk förening Box 1037 751 40 Uppsala 2015-03-31 Remissvar på KRAVs regelförslag i översynen av KRAVs regler för djurhållning (kapitel 5) Vi som här insänder svar på förslaget om förtydligade av regler för rastgårdar är en grupp ekologiska äggproducenter i Östergötland. Våra företag kännetecknas av att de finns i slättbygd. Vi är familjeföretag men alla har anställd personal. Vår växtodling baseras på egen areal som ofta kompletteras med arrenderad areal. Vi brukar arealer på mellan 125 och 300 ha per gård. Innan vi går in på de specifika frågeställningarna i förslaget vill vi betona att vi anser att det är viktigt att hönsen fritt kan gå ut under betesperioden. Vi upplever att det är en nyckelregel i ekologisk äggproduktion. Vi möter också många konsumenter i våra äggbodar, på bondens marknad och liknande som ger mycket positiv återkoppling just angående att hönsen kan gå ut. Synpunkter på regelförslaget 5.4.13 Rastgård för alla fjäderfän punkt 6 – inte innehålla flaskhalsar Vi anser inte att det är tillräckligt belagt att så kallade flaskhalsar begränsar hönsens vilja att sprida sig över rastgårdsytan och anser därför att skrivningen är alltför strikt. Det finns inte tydliga indikationer på att hönsen upplever det som är trångt och begränsande i passager under de mått som anges i regelförslaget. Det är troligen andra faktorer som i högre grad styr hönsens vilja att sprida sig i rastgårdarna. Vi anser inte att det finns underlag som styrker att det går att jämföra en passage ute i det fria med passagen från stall till rastgård. Vi anser att det är rimligt att anta att det innebär ett större steg att gå ut från husets trygghet, mat och sällskap jämfört med att gå ytterligare en bit ut i rastgården när hönsen redan är där. Att hönsen skulle känna sig trängda av en passage på de mått som anges är inte troligt med tanke på den beläggningsgrad som är inomhus och tätheten i de grupper som hönsen rör sig i utomhus. Vi anser att om flaskhals-begreppet skall införas i reglerna bör minimimåttet vara högst det som är tillåtet vid rotationsbete det vill säga 3,35 m/3000 hönor. Om man anser att det fungerar vid rotationsbete borde det rimligtvis fungera även annars. Synpunkter på regelförslaget 5.4.13 Rastgård för alla fjäderfän punkt 6 – ”naturlig växtlighet” Vi är inte bekanta med begreppet ”naturlig växtlighet” och förstår inte vad som avses. Alla vegetabilier som används som foder idag är naturlig växtlighet i lantbruksproduktion. Det finns ingen skillnad i naturlighet mellan spannmål, vallväxter eller andra lantbruksgrödor som är aktuella som foder för höns. Idag får vi fodra hönsen med grovfoder i rasthagen, något som flera äggproducenter gör och anser ha betydelse för hönsens trivsel och utnyttjande av rasthagen. Syftar skrivningen ”naturlig växtlighet” på växter som inte växer i rastgården vilket skulle innebära att vi inte längre kommer att få använda grovfoder i rasthagarna anser vi att det är en utveckling i fel riktning. Vi anser: 1. Att begreppet ”naturlig växtlighet” bör bytas ut till något som beskriver vilka växter som avses eftersom det är ett helt okänt begrepp för distinktion mellan olika lantbruksgrödor. 2. Att om skrivningen inkluderar grovfoder är ändringen olämplig och man bör även fortsättningsvis få ge hönsen grovfoder i rastgården. Synpunkter på regelförslaget 5.4.13.1 Detaljangivelser för värphönsens rastgård Synpunkt 1 Vi anser att första meningen har en orimlig innebörd och en komplicerad tolkning. EUförordningen anger att hönsens rastgård skall omfatta en yta på minst 4 m2 per höna. Det har vi inga invändningar mot men regelskrivningen i KRAV-remissförslaget att varje höna under sin livstid skall använda 4 m2 är en otydlig skrivning. Rent språkligt är den otydlig. Hur använder varje höna 4 m2, vilka 4 m2? Från tidigare diskussioner tycker vi oss förstå att KRAV anser att hönsen skall använda hela rastgårdens yta (om rastgården är begränsad till just minimimåtten 4 m2 per höna x antalet hönor). Vi anser, liksom Jordbruksverket, inte att EU-förordningen kräver att hönsen vistas på alla rastgårdens enskilda kvadratmeter men att de ska ha tillgång till hela rastgården på det sätt att den inte är avgränsad. Vi anser att KRAV bör ändra sin skrivning och inte kräva att hönsen använder alla kvadratmeter. KRAVs tolkning bidrar inte till hönsens välfärd eftersom det inte är för hönsens beteende som ytan är satt till 4 m2 och risken för slitage och växtnäringsförluster minskas inte av att till varje pris tvinga hönsen att använda alla kvadratmeter. Fokus bör istället läggas på att öka utevistelsen allmänt i rastgårdarna. Synpunkt 2 Vi anser att skrivningen om rastgårdarnas utsträckning är otydlig rent språkligt angående vid vilka längder på rastgården som kravet på användning träder in. Det första stycket tyder på att det är om man har rastgårdar som är längre än 150 m det blir ett krav på att hönsen använder den längre utsträckningen (se nedan). ”Rastgården ska finnas inom som mest 150 meters avstånd från närmaste utgångshål i hönsstallet. Om hönsen använder en längre utsträckning av rastgården kan de 4 kvadratmeterna per höna finnas inom som mest 250 meters avstånd från närmaste utgångshål i hönsstallet.” Första meningen i stycket efter detta ”Du ska kunna visa att den utsträckning som du gör anspråk på för 4 kvadratmeter utnyttjas av hönsen.” kan däremot tolkas som att det gäller alla producenter. Det är olämpligt med den otydligheten. Det bör vara utom tvivel ifall reglerna avser alla producenter eller om det rör producenter med rastgårdar längre än 150 m. Synpunkt 3 Vi anser inte att regelskrivningen ”ska kunna visa” är lämplig i reglerna. Det är vid första anblicken inte svårt att tänka sig en kontroll av om det finns tramp, spillning eller andra spår av hönsens aktiviteter längst bort i rastgården. Men, eftersom det är mycket stor variation i hur olika omgångar utnyttjar rastgården blir det ändå komplicerat att bedöma och definiera vad som är tillräckligt utnyttjande. Vi anser inte att det är rimligt att vi producenter skall kunna bevisa att hönsen använder hela rastgårdens längd. Vi anser att reglerna skall fokusera på det arbete producenten gör och har gjort i form av åtgärder i rastgården eller på andra sätt för att locka hönsen att utnyttja mer av rastgårdarna. Vi inser att det är svårt att skriva en sådan regel på ett sätt så att den samtidigt är konkret men inte för strikt bindande till vissa specifika åtgärder. Vi inser även att det är svårt att jämföra åtgärder som att exempelvis så in stråk med högväxande örter med att bygga ett visst antal skydd per hektar eller ha fler tuppar i flockarna. Det är ett problem både ni och vi måste leva med nu eftersom kunskapsläget vi har idag gällande hur man får höns att utnyttja rastgårdarna är svagt. Men, samma kunskapsläge kräver att skrivningen ändras. Det är orimligt att behålla den befintliga skrivningen och orimligt att införa det nya formuleringsförslaget när det finns så lite kunskap om hur man lyckas med den. I synnerhet som regelskrivningen inte fokuserar på hur mycket hönsen är ute – bara på om de någonstans går längst bort. Alltså måste en ny skrivning fokusera på det arbete som görs för att öka utnyttjandet av rastgårdarna. Det skulle kanske kunna formuleras som exempelvis en lista med exempel på typåtgärder där man kan välja några och sedan komplettera de åtgärderna med några åtgärder som man väljer helt själv. Synpunkter på regelförslaget 5.x.x Mått på öppningar i stallar för fjäderfän Vi har inga synpunkter på skrivningen om proportionalitet för den sammanlagda bredden på utgångshålen i förhållande till rastgårdsytan utanför som sådan. Men vi vill att för befintliga hus skall viss avvikelse i proportionalitet vara möjlig förutsatt att man gör så många utgångshål som är möjligt för byggnadens hållfasthet. Synpunkter på regelförslaget 5.6.16 Byggnader till värphöns Vi anser att de hus som var byggda före 2010 och som har fler än 18000 höns skall få fortsätta att ha fler än 18000 höns även efter 2020. Undantaget bör vara kopplat till byggnadens livslängd. Vänliga hälsningar Axel Lagerfelt Erik Emanuelsson Fritz Frithiofsson Gunnar Lind Henrik Hermansson Joakim Nordenhed Lennart Samuelson Magnus Davidsson Mats Andersson Pathrik Ahlsen Per-Arne Lööf Robert Emanuelsson Åsa och Thomas Orrenius Patrik Franzén Per-Gunnar Swärdh Antal höns 14000 33000 24000 24000 18000 19100 26300 14000 24700 26500 27700 34000 18000 18000 60000 [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] Frackstad Ekoproduktion
© Copyright 2024