1. No category

OCKENSTRUNT
HEMBYGDSFÖRENINGS
KVARTALSTIDSKRIFT
nr.2
.,
;.
TACK FÖR HJÄLPEN!
!
!',
1981
TACK FÖR HJÄLPEN!
FRÖSUNDA STATIONSHUS RÄDDAT
EFTER ATTA ARS SVART FÖRFALL
Den 15 maj 1968 stängdes postkontoret
och järnvägsstationen i Frösunda. Ett
par veckor senare flyttade den sista stinsen och hans fru till Vallentuna.
En gång i framtiden kommer kanske någon
att skriva en fullstäridig berättelse om
allt som sedaA hände, med och kr i ng stationshuset fr:.am till den dag - den 20
,september 1976 .- då ,det övergick "utan
vederlag" i den då endast fem månader
gamla hembygd-föreningens ägo.
En gång i tiden ja~ Här och nu finns
bara tid och plats för en mycket kort
överblick av den situation som då rådde.
Föreningen höll sitt konstituerande
möte den 9 maj 1976, efter en skön vårpromenad med 63 deltagare förbi Helgö
och Näs. Redan då visste vi att mening-·
arna var delade beträffande stationshuset. Därför fanns det en sorts tyst
överenskommelse. Vi skulle försöka undvika beröra frågan tills föreningen
blivit äldre och starkare.
Trodde vi, ja! t·1en trafikbolaget beslöt att riva huset. Frivilliga krafter
bör jade verkställa dess beslut med yxor,
släggor och kBfötter samt en otrolig
mängd energi ~edan grävmaskinen stod
hotfullt parkerad intill väggen. Samtidigt smälte nästan telefonledningarna
medan en upprörd medlem satte fart på
politiker
och massmedier för att
stoppa förstörelsen. Hembygdsföreningen
var tvungen att bestämma sig.
Men 'varför var så många emot en upprustning av stationshuset?
Förutom en rent känslomässig ovilja
samt ett missförstånd beträffande grunden,
berödde nog motståndet främst på två farhågor. Den ena var att en upprustning
skulle kräva allt för stor del av vår egna
frivilliga insatser, både av tid och pengar. Den andrå var att kommunala bidrag
skulle kunna gå till inköp och upprustning av stationshuset istället för den
satsning på Frösundagården som redan då
var tilltänkt.
Det första problemet löstes genom att
hembygdsföreningen beslöt att
"bilda verksamhets-gruppen 'stationshusgruppen i Frösunda hembygdsförening'
med ändamål att leda upprustning av Frösunda stationshus och bemyndigande att
för föreningen fatta därav föranledda
beslut".
MÄNGA HÄNDERS VERK
Om d~t ~to~a · m~n ~o~~ga ~b~t~t på
~~o~h~~t b~~ätt~ v~ hän ~ o~d oeh
b~~d.
Hur stat~onshuset ser ut i dag syns på
framsidan av bladet (övre bilden!). Invändigt har vi övervåningen ganska skapligt
renoverad. Den är uthyrd som bostad, och
Lasse och Lena som bor där, har gjort
mycket arbete själva.
Väntsalen fungerar över förväntan bra.
Vi har glädjande nog varit förskonade
från ödeläggande klotter och sönderslagna fönsterrutor. (Förutom de rutor vi pangat själva som olycksfall under arbetet).
Detta är helt olikt SL:s stationer och
väntsalar. Man märker att också ungdomarna känner sitt ansvar för stationshuset!
Vi håller just nu på med att renovera
ett stort rum i nedervåningen. Vi hoppas att det så småningom skall kunna
användas som vävstuga och sammanträdesrum
för hembygdsföreningen. Men vi behöver
fler "hantverkare" och hantlangare! Alla
kan hjälpa till! Vi arbetar nu några lördagar i månaden. Gå dit ned och prova
hur det är! Ring Ante, 302 69, och kolla
vilken tid det arbetas.
Du kan också hjälpa till genom att
skicka in ett ekonomiskt bidrag på det
inbetalningskort du får samtidigt med
bladet. Vi behöver också grejor och andra don som kan säljas på auktion i vår.
Ring Bernt-Rune, 301 33, så hämtar vi!
Med allas vår hjälp kan stationshuset
bli en fin byggnad som alla som bor i
Frösunda kan ha nytta och glädje av!
Detta var helt i linje med hembygdsrörelsens . sätt att arbeta. Redan tidigare
hade vi startat två andra verksamhetsgrupper för torpinventering Tespektive
sjö- och vattendragsfrågor, dock utan
den självständighet i ekonomiska frågor
som stationshusgruppen fick.
Ante Eklund erbjöd sig att hållai trådarna och en lättad styrelse utsåg honom
skyndsamt till verksamhetsledare innan
han hunnit ångra sig.
Det andra problemet löste sig genom
att föreningen tacksamt tog emot 2 000
kronor som Kulturnämnden råkade ha för
"oförutsedda utgifter" och som aldriq
skulle kunnat hamna i Frösundagården.
6o~u
på
~~d
5
Så här vackert var vårt älskade stationshus omkring år 1920. Vid den tiden var Frösunda station enligt hörsägen "banans pärla"
med vackra planteringar och häckar. Titta
bara på det fina lärkträdet vid knuten!
stationshuset i augusti 1976. Efter det
att huset förfallit i många år beslöt SL,
storstockhalms Lokaltrafik AB, att riva
det. Till hjälp fick man bland ann~t entusiastiska ungdomar från Frösunda (som
fått lov av rivningsgubbarna att gå lös
på inredningen). Resultat: Inte ett helt
fönster eller en hel dörr.
Grävskopan stod vid hörnet och väntade,
och huset verkade vara bortom all räddning.
Då, men inte förr, vaknade allmogen och
reste sig, tveksamt, som en man ~ch stoppade rivningen. I allra sista stund.
Sedan dess har allt bara blivit allt bättre, även om vi har långt kvar till 1920talets glans och härlighet.
På denna interiörbild ser vi ytterligare
resultat av rivningsraseriet. Detta rum
var tågexpedition. Lägg märke till biljettluckan!
När vi började med upprustningen arbetade vi varje lördag några
månader. Här är en fikapaus på
perrongen. Tilihöger en informationsskylt som vi också använde
vid insamlingarna på Östra station.
Här finns den gamla "grunden"
av klinkerplattor kvar. Den var
ful, men hade ingen bärande. funktion, visade det sig.
l
l
or-·
~-·
~
l
Den entusiastiska stationshusgruppen under ytterligare en fikapaus.
Här har målningsarbetet påbörjats
och nya fönster satts på plats.
Frösundas alla stegar fanns under
en period vid stationshuset. Många
stegar i bygden bar gula färgspår
efter målningen långa tider efteråt.
Byggnadsingenjör Anders Englund i full
färd med att renovera ett trasigt fönster.
stationsskylten här är en provisorisk dito som vi fann i magasinet. Den som nu
sitter på plats är en betydligt äldre
skylt som restaurerats av den kände
frösundakonservatorn Bertil de Beer.
···-.--···-.:]
l
L .-
4
Målningsarbetet i full gång. Prästgårdens
långstege var den enda som nådde upp till
gavelspetsarna. Ett fönster på övervåningen är provisoriskt medan det andra är ett
gammalt som vi lagat. På undervåningen sit~
ter två specialtillverkade nya fönster.
Grunden, som många befarade vara
förstörd, visade sig inte vara någon grund
alls utan bara en mur runtom nedkanten på
huset. Det hela vilade i stället på tjocka järnbalkar mot fast berg. Muren däremot
låg på marken, som sjunkit 1 varvid muren
satt sig. Vi rev den gamla, fula och icke
ändamålsenliga muren och snickrade en panel som vi här håller på att tjära.
FRÖSUNDA STATIONSHUS ...
STATIONSHUSETS EKONOMI
6ok~
I begynnelsen stod kassan på noll. Emellertid vart det strax lite pengar. Vallentuna kommun bidrog genom kulturnämnden med
2 000 kr - det hittills enda stödet från
från det offentliga. Idoga bösskramlare på
östra station fick ihop åtskilliga hundralappar när alla mynten växlats in och byxknapparna skilts ifrån. Och så var det hela igång.
6kån ~~d 2
Samtidigt kom vi överens med kommunen
att inga flera bidrag skulle sökas till
stationshuset. I stället skulle den
Good will som vi då fick för vår insats
i stationshuset komma Frösunda tillgodo
i samband med Frösundagårdens upprustning.
Vilket också har skett, även om det
praktiska förverkligandet ibland har
varit tämligen trögflytande.
Nåväl, det var så här stationshuset
hamnade hos Hembygdsföreningen. Nu närmast siktar vi in oss på husets 100-års
jubileum 1985.
Jeanette Bokström
RUSIGA ROSLAGSBANE-RALLARE
Att rallare dricker mycket öl är
en gammal kär fördom. Helt sanningslös är den sannolikt inte heller.
När Roslagsbanan byggdes i början
av 1880-talet bodde en hoper av
dem på Luttergärde. Det berättas
att de plägade åka till stockhalm
och köpa sig öl i 50-liters kannor
som de sedan drack ur med skopa.
Trots detta har ju järnvägen stått
sig bra och hotas nu av helt andra
fördärvliga krafter.
Förutom att dricka öl och bygga
järnväg lär rallarna också hunnit
med att bygga den stora stenmur som
finns vid Luttergärde. Ulla Öhman i
Prästgården har berättat detta som
hon hörde det som barn av en gammal
man som själv varit med bland rallarna.
Ur bokföringen, som lades upp den 1 oktober 1976, kan följande axplock hämtas: Genom två lösöresauktioner, till vilka frösundaborna generöst bidragit med gamla och
nyare klenoder, har inbringat 16 587 kr.
Olika insamlingsaktioner har gett totalt
10 688 kr. Uthyrning av de ännu inte alltför ståndsmässiga lokalerna har resulterat
i 4 950 kr. Hembygdsföreningen själv har
tillskjutit 9 500 kr.
Inkomsterna har dock haft late svårt att
hålla jämna steg med utgifterna. På kontot
"byggnadsmaterial" har totalt bokförts
26 490 kr. Målat har man för 2 963 kr. En
relativt dryg kostnad har elinstallatio~
nerna dragit, 11 405 kr, men så har också
grunden till husets användning i enlighet
med moderna anspråk också blivit lagd och
Roslagsbanans resenärer begåvats med en
behagligt tempererad väntsal.
Kostnaderna representerar inte bara förbrukade medel. I senaste bokslutet togs
byggnadens utgående balansvärde upp till
17 236 kr, och sedan dess har så gott som
hela övervåningen dessutom satts i hyggligt skick som bostad. Den är som bekant
också numera uthyrd för detta ändamål.
Av Frösunda hembygdsförenings egna kapital hänför sig 36 789 kr till stationshuset.
Thomas Adlercreutz
ORDSPRAKSLösARE
ÖKAR MEST I FRÖSUNDA
Till Ordspråket i Sockenstrunt har vi
numera fått in ett otal lösningar. Pris
kommer att utdelas till icke mindre än
tre rättlösare:
Siv Jansson
Mats Lindemalm
AnnCathrin Sjöstrand
Vår misshandlade talesätt löd förra
gången:
En förhastad konklusion är att samtliga objekt som reflekterar makoriteten av
den kortvågiga elektromagnetiska strålningen mot deras yta signifi~rar större
metallurgisk pondus.
Det betyder,
såvitt vi förstår,
detsam ma som:
Det är inte guld allt som glimmar.
Nya djärva tag, emellertid. Eller nya
flummiga ord, om man så vill. Denna gång
tycks det handla om vokalister.
Så
enkelt är det dock inte:
Kva.nt.<..t.a;U.v vok.a.i.~:te.:t äJc. e. n mvc.a. a.de.ke.~Uk~ än ~nk.ompe.:te.n:t a.gvc.a.nde. ~ e.n
k.va.:t
mMtia.k.a.i.~k. k.on:tkovvc.~.
Svar kan lämnas till denna tidnings redaktion. Märk kuvertet Akronymmystifikation om det känns bättre så.
ODENSLUNDA GÅRD
De.t k.änM !Lt..f.t-<.d .6M.6k.-<..f.t Jt o.f.-<. gt -<. e.l'l. he.mbyggd.66ÖJte.n-<.ng då de.t växande. .6.f.äk.te.t böJtjaJt de..f.taga -<. aJtbe.te.t e..f..f.e.Jt -<.ntJte..6.6e.Jta .6-<.g -<.
he.mbygd.660Jt.6k.n-<.ng.
På annan p.f.at-6 -<. Soc.k.e.MtJtunt k. an v-<. .f.ä.6a .
huJt två av våJta bo6Mta ungdomaJt haJt öve.Jttag-<.t aMvaJte.t 6öJt "öppe.thU.6 11 ve.Jtk..6amhe.te.n
på måndagk.vä.f..f.aJtna. Hätr. åte.Jtge.Jt v-<. de..f.aJt av
e.tt .6pe.c.-<.!Lt.aJtbe.te. .60m Mma Re.hn, e. n av våJta
unga .60mmaJtgä.6te.Jt, haJt .6k.Jt-<.v-<.t om Ode.M.f.unda
1624 donerade Gustav II Adolf ett stort
antal gårdar, bland dem Odenslunda, till Uppsal~ Universitet. I donationsbrevet är dock
gården benämnd Oxlunda.
För att få reda på förändringar som skett
på gården måste man läsa gamla syneprotokoll.
Det är laga av- och tillträdesprotokoll som
upprättades när gården bytte arrendator.
Det tidigaste tillgängliga protokollet är
från 1832. Men det finns en karta över hemmanet från år 1781 där man får veta att
Anders Persson innehar åborätten. Det betyder att han har en ärftlig och överlåtbar
rätt på obegränsad tid till nyttjande av
Odenslundas jord.
6
t'rtctr f ttr.fala atf \!ffil IDilQfon l
~~r 1 a6:t"
fiaoo rm garD.
5rl1funlla fod)nl 'Utttr1
®rtta ttn g~rllt tllrt&IJtilld"
g4roar 1 ib1dcm ti\l4 g~rllar 1 Orlun1>11 tm gli r Dl
totartgtlirllt ttl'lt g4rDar 1 f}~tm6rll ttl finllttle:
adrlll eunnQflciQ ttt fitrlltnDtd~ gdrlll :Xot""
ftaDb m gclrll.
HäJt åte.Jtge.Jt v-<. de.t gåvobJte.v -<. vi.f.k.e.t
Den näste som man vet har innehaft åboGU.6tav II Ado.f.6 done.JtaJt b.f. a Ode.M.f.unda
rätten är Anders Mårtensson som 1832 av-::
ti.f..f. Upp.61Lfa Ak.ade.m-<..
träder hemmanet till förmån för Eric AndersI ve.Jtk..f.-<.ghe.te.n be..6tåJt "bJte.ve.t" av åUk.-<..f.son. Men eftersom Eric Andersson är omyndig
.f.iga
.6-<.doJt däJt !Lt..f.a donatione.Jtna JtadM .6-<.da
får Anders Andersson från Avasta bruka jorden.
upp oc.h .6-<.da ne.Jt. Hätr. haJt v-<. baJta tag-<.t me.d
7 år senare får Anders Andersson överta
t-<.te..f.b.f.ade.t .6amt de. gåJtdaJt .60m .f.gge.Jt -<.
åborätten och han innehar den fram till 1843. FJtÖ.6unda. FöJtutom Ode.M.f.unda nämM hätr.
Då får Jan Persson, efter att ha bevisat att
Otte.Jt.6tadh, WJte.ta, TaJte.by, LotaJte.g-<.äJtde.,
han är förmögen att bruka ett hemman, bli
HambJta, ~mnanå oc.h Routadh.
åbo. Han gifter sig med Ulrika Jansdotter
som efter Jan Perssons död 1877 övertar
hennes man, var också Gunnars morbror.)19))
Odenslunda. Det var sålunda Ulrika Jansöverlåter han sedan gården till sin son
dotter och Jan Persson som bodde på OdensHarry som fortfarande brukar den.
lunda år 1852 då lantmätare Johan Nilsson
Gården har förändrats på många sätt, men
skrev sin sockenbeskrivning över Frösunda.
boningshuset har legat på samma plats under
lång tid. Enligt muntlig tradition är huset
Ar 1900 får Carl August Jansson åborätten
från 1730. Det kopplas till att en runsten
efter sin mor. Kvar på gården är också Carl
försvann vid den tiden. Många tror att den
Auqusts syster Augusta. Hon är blind och
finns i husgrunden. Enligt runologen Peringfår bo i undantagsbyggnaden.
skiöld har runstenen stått på gården. TopUndanstagsbyggnaden har aldrig varit i
pen på stenen blev avslagen ganska tidigt
Universitets ägo, utan alltid ägts av gåroch efter år 1728 har stenen varit helt fördens arrendatorer.
sunnen. I närheten av runstenen fanns enligt
Carl August är gift med Anna Charlotta.
Peringskiöld ett gravfält med högar och sten När han dör, genom en olyckshändelse då han
kretsar. Inskriften på stenen lyder:
var ute i skogen och högg ved åt UniversiteVikättel och Ossur .••.. lHto resa denna
tet, får hon överta gården.
sten efter Östen, sin gode fader. Han
1921 får Gunnar Johansson ta över garden
förgicks utomlands med hela skeppsmanav sin faster Anna Charlotta.(Carl August,
skapet. Gud hjälpe hans ande.
Ven
~å ~om
~en~e
nö~~vunna ~u~tenen vid Ode~unda,
den teeknad~ av P~~ng~k~öld und~
häinten
av
1600-tafet. Toppen på
då.
~tenen v~ tydl~gen av~lagen ~edan
Den äldsta källan som visar att huset har
legat på samma plats som nu är ett syneprotokoll från 1832.
Vid norra gaveln av huset har det legat en
källare med kammare över. Kammaren var sammanbyggd med två bodar. I mitten av 1800talet hade kammaren en förstuga och ett kontor. Det fanns även en enkel spis samt bakugn. Ar 1900 har dock källaren blivit ny~
byggd och kammaren förvandlad till visthusbod. Några år därefter byggdes bodarna om.
Källaren försvann och bodarna flyttades en
bit. Men än idag kan man se resterna av stenmuren till källaren och några stenar som har
tillhört grunden på bodarna.
Undantaget på andra sidan vägen blev
flyttat från Asvasta till Odenslunda 1872.
DA var det av trä och hade två rum. Senare
har det blivit tillbyggt, fått vind och förstuga. Den som senast ändrade huset var Gunnar Johansson som reveterade det gult.
En del byggnader har försvunnit och andra
har flyttats om. Av ~e _ som försvunnit märks
badstugan som låg hurr om gården, kölnan
som är ett torkhus för lin, malt o dyl och
malthuset som fanns på ett slätt berg och
hade kakelugn.
Ännu en byggnad är skvaltkvarnen som fanns
vid ån mellan Odenslunda och Attesta. Den
finns utritad på kartan från 1787. Dessa hus
fanns kvar vid mitten av 1800-talet men har
sedan rivits.
Brygghuset har fått bli kvar på gården
även om det flyttats. På 1830-talet stod
brygghuset öster om gården, men har senare
blivit flyttat till väster om gården.
Ven öv~e b~lden v~~ öv~lopp~h~et omk~~ng 1913, oeh den und~e ~amma h~ 1981.
HÖJt h~ ~taka nö~än~~ng~ ~kett: En vån~ng
h~ byggu till oeh h~et h~ ~evet~aU.
Om man övergår till boningshuset så har
även där skett stora förändringar. I mitten
av 1800-talet sattes ett tredje fönster in i
salen. Om det nya fönstret sattes in på södra
gaveln kan boningshuset ha varit sammanbyggt
med svinhuset. Men tyvärr finns det inga bevis för att det varit så. Det som är anmärkningsvärt med salen är att fönstren är olika
stora alla tre.
Det har även funnits en värmekälla i salen.
1839 var det en enkel spis och senare byttes
den mot en gul kakelugn. Ar 1930 togs kakelugnen bort och salen kunde inte nyttjas
vintertid.
Förstugukammaren har också haft både spis
och kakelugn. Kakelugnen uppsattes år 1877
men är numera ersatt med en liten spis. Spisen
används inte längre och har därför byggts in
i en garderob.
Förr i tiden bodde oftast föräldrarna i förstugukammaren när barnen övertagit arrendet.
Även kökskammare~ har haft kakelugn~ En grön
kakelugn var uppsatt år 1839 men den byttes
ut mot en kakelugn av tegel på 1870-talet.
1937 togs även denna kakelugn bort och rummet
fick värmas upp från köksvärmen.
I köket fanns en spis med bakugn ända till
mitten av 1940-talet. Då togs bakugnen bort
och man fick istället ett tvättrum. 1937 kom
elekriciteten och nio år efteråt fick huset
värmeledning.
Tillhörande Odenslunda, Attesta och Vreta
fanns ett soldattorp som bestod av stuga och
fähus. 1878 var tjänstgörande soldat A C
Lundin och senare bebodde C L Fröjd torpet.
Sedan 1965, då det nya arrendatorbostaden
byggdes, har mina föräldrar haft den gamla som
sommarställe. Hur länge det kommer att stå
kvar vet man inte. Man kan bara spekulera.
r
v~nd~kammaken på mangåkd~b
6~n~ på 6leka ~tällen en
väggbeklädnad med kÖda bok~tävek på. Vet åtek~tåk emellektid baka ke~tek av ~kk~6ten ~om Ingegekd
Joha~~on hM v~ak.
Pappeket ~kk~6ten M målad på hak Uk~pkug­
l~gen vak~t tkyQkt med ty~k text ~ 6kaktUk~til. Ven texten hak ~edan mål~ Övek med
v~t l~m6Mg, OQh ovanpå denna hak de kÖda
teQknen
mål~.
Fr~n förstugan går en trappa upp till vinden där det bara finns ett beboeligt rum.
Rummet är beläget vid södra gaveln och hade
1839 en enkel spis med vindspjäll. Under senare hälften av 1800-talet revs dock spisen
och rummet blev en klädkammare.
Verandan utanför ytterdörren byggdes omkring 1920. På sommarmorgnar är där bästa
platsen att äta frukost.
Det nu befintliga trädgården har skapats
av Gunnar Johansson. Det är också han som
planterat äppelträden och lindarna.
uvek~t mangåkd~byggnaden v~d Ode~lundd
19Z 1. Ven undke b~lden v~M ~amma
hUb ~ommaken 1981. Fkukttkäden ~kymmek 6~a­
den dM det tillkomm~ en vekanda. 1 övk~gt
omkk~ng
M
~eendet de~amma.
BÄSTA JULMARKNADSVÄNNER!
Nu när sommartiden är till ända, och
höstmörkret lagrar sig runt stugor ochhus, börjar vi i julmarknadsgruppen, att
vakna till liv igen.
Vi har haft vår första träff, där Vl 1
stora drag bestämt hur vi skall ha det.
Det blir inga nya revolutionerande saker,
utan ungefär som vanligt. Vi syr, stickar,
virkar, bakar och knåpar, så gott vi kan
på tomtar, bonader, vantar, halm, godis,
bullar, limpor m m. Som du säkert redan
förstått, är det här du kommer in. Vi,
"det gamla gänget", delar gärna ut arbetsuppgifter.
Hör av dig till Lilian Ohlsson, 300 53
eller till mig 302 05.
Så lite data på denna vår sjätte marknad: Marknaden blir lördagen den 19 dec
kl 12, i och utanför Frösundagården.
Anne-Marie Karlsson
B
FAOSuNM
CK EN STRUNT
HEMM'GDSFÖRENINGS
KVARTALSTIDSKRJt:.T
Adress:Björkås,Frösunda,186 00 VALLENTUNA
Redaktion:
320 43
Jean Bokström
302 69
Ante Eklund
302 54
Bertil Hellsten (ansv utg)
301 33
Berndt-Rune Jäverbrant
302 05
Anne-Marie Karlsson
FRÖSUNDA HEMBYGDsFÖRENING
Ordförande: Sven Billersjö
Kassör:
Nils Björk
Postgiro nr 80 58 98 - 4
320 54
300 31
Medlemsavgift per år: 15 kr för vuxen,
5 kr för ungdom mellan 12 - 18 år.
Affärs- & Tidskriftstryck Vallentuna 1981