Årsredovisning 2014
Årsredovisning Årsredovisning 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning ...........................................................................................................4 Kommunstyrelsens ordförande har ordet..................................................................6 Samhällsekonomisk utveckling ..................................................................................8 Förvaltningsberättelse.................................................................................................9 Resultat ................................................................................................................................................... 9 Balanskrav ............................................................................................................................................11 Åtgärder för återställning av negativt balanskravsresultat.................................................11 Finansiella mål ....................................................................................................................................12 Budgetutfall ........................................................................................................................................12 Prognossäkerhet................................................................................................................................18 Pensionskostnad ...............................................................................................................................19 Investeringsverksamhet..................................................................................................................20 Ekonomisk ställning .........................................................................................................................25 Förväntad utveckling .......................................................................................................................26 Medarbetarna ............................................................................................................ 28 Antal medarbetare ............................................................................................................................28 Personalkostnader ............................................................................................................................29 Sjukfrånvaro ........................................................................................................................................29 Kompetensförsörjning ....................................................................................................................30 Mål för verksamheten ............................................................................................... 32 Kommunfullmäktiges uppdrag ....................................................................................................32 Kommunfullmäktiges mål i budget 2014 .................................................................................32 Befolkningen.............................................................................................................. 61 Verksamheterna ........................................................................................................ 63 Kommunstyrelse................................................................................................................................63 Plan och stadsmiljö ...........................................................................................................................64 Pedagogisk verksamhet ..................................................................................................................66 Kultur och fritid ..................................................................................................................................74 Vård och omsorg ...............................................................................................................................76 2 Integration och arbetsmarknad ...................................................................................................86 Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö....................................................................87 Kommunens företag.................................................................................................. 91 Koncernbildning ................................................................................................................................91 Omsättning och resultat .................................................................................................................91 Utveckling i de större företagen ..................................................................................................91 Finansiella rapporter ................................................................................................. 97 Översikt över redovisat resultat ...................................................................................................97 Resultaträkning ..................................................................................................................................98 Balansräkning .....................................................................................................................................99 Finansieringsanalys ....................................................................................................................... 100 Redovisningsprinciper.................................................................................................................. 101 Noter ................................................................................................................................................... 108 Finansiell riskhantering och uppföljning ............................................................................... 126 Driftredovisning.............................................................................................................................. 130 Investeringsredovisning .............................................................................................................. 132 3 SAMMANFATTNING År 2014 blev det första året sedan 1990-talet som resultatet blev negativt. Det redovisade resultatet uppgick till -149 Mkr. Resultatnivåerna har varit sjunkande under flera år. Det negativa resultatet innebar också att det lagstadgade balanskravet inte uppnåtts. Senast år 2017 ska det egna kapitalet ha återställts med 193 Mkr. En särskild åtgärdsplan ska tas fram som visar hur återställningen ska ske. Avvikelsen mot budgeten uppgick till -70 Mkr. Prognososäkerheten var under året större än tidigare år. Avvikelsen mellan prognostiserat resultat i delårsrapport januari-augusti och bokslutet blev -150 Mkr. Investeringsnivån fortsätter att öka liksom lånefinansieringen av investeringarna. Årets investeringar uppgick till 2 300 Mkr och drygt 70 % av dessa finansierades med ökad nettoskuld. Inom pedagogisk verksamhet har kvalitets- och likvärdighetsfrågor haft fortsatt fokus och ett stort antal utvecklingsinsatser har genomförts under året inom språkutvecklande insatser, systematiskt kvalitetsarbete, genuspedagogik mm. Nya modeller för fördelning av bidrag till förskolor och grundskolor har börjat tillämpas, med syftet att bidra till ökad kvalitet och likvärdighet. En kontinuerlig anpassning av verksamheten efter förändrade demografiska förutsättningar är en ständig utmaning för de pedagogiska verksamheterna. Antalet barn i förskola och elever i grundskola och fritidshem fortsätter att öka, vilket medfört ett stort fokus på lokaloch kompetensförsörjning. Det genomsnittliga antalet barn i förskola ökade under året med 600 och antalet elever i grundskola ökade med 1 300 jämfört med föregående år. Detta är för förskoleverksamheten en något lägre ökningstakt men för grundskoleverksamheten en betydligt högre ökningstakt jämfört med 2013. Även andelen barn i fritidshem fortsätter att öka och under året hade 63 % av barnen i åldrarna 6-12 år plats i fritidshem. Den tidigare minskningen av antalet Malmöungdomar i gymnasieskola har i år vänt till en ökning. Antalet Malmöelever i gymnasieskola ökade med 300 elever, medan antalet ungdomar som följs enligt det kommunala informationsansvaret minskade. Av eleverna går cirka 20 % på ett introduktionsprogram. Kostnaderna för hemlöshet ökade och uppgick till 209 Mkr, vilket var 13 % mer än föregående år. Det genomsnittliga antalet hushåll per månad som fick ekonomiskt bistånd ökade med 270 och uppgick till 9 840, en ökning med 3 %. I budget 2014 avsattes 30 Mkr för att utveckla arbetet med försörjningsstöd och få fler personer självförsörjande, i synnerhet barnfamiljer. 4 Utvecklingsarbetet har varit intensivt under 2014. Arbetet kring självförsörjningsuppdraget har stärkts. Kostnaderna för vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning fortsatte öka under 2014 med totalt 158 Mkr, eller 4,2 %. Förklaringen ligger bland annat i att antalet brukare ökat något, men framför allt i att vårdbehoven per brukare blivit större. Budgetavvikelsen för verksamheten uppgår till -99 Mkr för 2014, varav -102 Mkr uppstår inom stadsområdesnämnderna och +3 Mkr inom sociala resursnämnden. Resultatet för verksamheten vid utgången av 2013 var -86 Mkr. Under året har nämnderna antagit åtgärdsplaner och arbetat intensivt för att få kostnaderna i balans med budget, vilket inte fullt ut räckt till för att bromsa kostnadsutvecklingen. Arbetet med anpassningar i verksamheten måste därför fortsätta även under 2015. I de fall statistiska uppgifter i årsredovisningen kan redovisas könsuppdelad och där det är relevant görs detta. Det pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete i syfte att ange relevant statistik uppdelad på kön. 5 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET Ytterligare ett händelserikt år har passerat och det har återigen blivit dags att summera och göra bokslut över kommunens ekonomi och verksamheter. 2014 års underskott i resultatet visar att kostnadsutvecklingen i delar av verksamheterna fortsatt behöver ses över och tydliga prioriteringar kommer att krävas för att nå det lagstadgade balanskravet inom en treårsperiod. Arbetet kommer att kräva mod och samarbete i många delar av vår organisation. Samtidigt är det glädjande att Malmö åter igen får högsta kreditbetyg av kreditvärderingsinstitutet Standard and Poor’s. Detta visar att den ekonomiska styrningen i Malmö är god och att Malmö fortsatt har goda lånevillkor. Under 2014 tog vi ytterligare steg för att framtidssäkra den egna organisationen i att möta stadens och Malmöbornas behov och utmaningar framöver. Organisatoriskt innebar detta att vi förde över kommunens sysselsättningsskapande åtgärder till den nya arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, att kommunstyrelsens egen förvaltning genomgick en omorganisering och att vi kraftsamlade kring korttidsvården genom att samla kommunens korttidsverksamhet under Stadsområdesnämnd Öster. Vi tog också beslut om att tydliggöra styrningen av staden genom att gå från 27 kommunfullmäktigemål i budgeten till nio under kommande år. Malmös befolkning ökade för 30:e året i rad. Vid årsskiftet var vi 317 930 Malmöbor i staden, en ökning med 4936 personer jämfört med föregående år. Nära hälften av alla Malmöbor är 36 år eller yngre och har sitt ursprung i 175 olika länder. Det är inte för intet som vi talar om Malmö som en ung och global stad full av och talang och potential. Samtidigt ställer den snabba befolkningsökningen stora krav på vår organisation, så att den möter de förändrade behoven av kommunal service, inte minst vad gäller utbyggnad av förskolor och skolor. Malmö stod under året värd för Nordiskt Forum som lockade besökare från hela världen till en viktig konferens om framtidens jämställdhetspolitik. Under InnoCarnival 2014 visade tusentals skolelever hur ungas idéer, kreativitet och talang kan bidra till innovationer för en hållbar framtid. Dessutom utsågs Malmö till Sveriges idrottsstad 2014, inte så konstigt kanske eftersom vi har två fantastiska fotbollslag som både vann SM-guld och spelade i Champions League. Till detta kommer att staden har ett rikt och engagerat föreningsliv som skapar goda förutsättningar för både bredd och elit. Ett annat kvitto på engagemang och idogt arbete var utnämningen till Miljöbästa kommun igen. Under året antogs Översiktsplanen 2030, ett viktigt dokument som lägger grunden för Malmös fortsatta utveckling. Arbetet med att ta tillvara resultaten från Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö fortsatte. Ett 30-tal utredningsuppdrag sattes igång för att närmare undersöka hur vi som kommun kan jobba för att minska skillnaderna i hälsa tillsammans med olika samarbetspartners inom civilsamhället, näringslivet och det offentliga. Utvecklingen av Malmös skolor, en central komponent för att skapa ökad social hållbarhet i staden, går åt rätt håll. För fjärde året i rad ökade betygen i stadens skolor, trots att utmaningarna generellt ökade. Skolinspektionen meddelade under 2014 att vi har vidtagit 6 åtgärder för att avhjälpa påtalade brister i Malmös skolor och avslutade därmed sin tillsyn som påbörjades 2010. Det är många i staden som har jobbat hårt för detta. På samma sätt behöver vi nu vara många som gemensamt kraftsamlar för att vända utvecklingen med den ökade hemlösheten, få fler Malmöbor i självförsörjning och säkra en kvalitativ, kostnadseffektiv och likvärdig vård- och omsorgsverksamhet i staden. Malmö är en global och attraktiv stad som är relevant för många fler än oss som bor i staden. 2014 hade ca 161 000 personer sin arbetsplats i Malmö, vilket innebar att det i Malmö fanns 25 procent fler jobb än Malmöbor i arbetsför ålder. Dagligen startades det 8 nya företag, och flera företag valde att flytta sina huvudkontor till Malmö, staden som FORBES listade som den fjärde mest innovativa i världen 2013. Malmö och Köpenhamn tog under året ytterligare steg för ökad integration och bättre utveckling på bägge sidor sundet, genom ett tätare och formaliserat samarbete städerna emellan. Utmaningarna är fortsatt många, men förutsättningarna goda när så många varje dag arbetar och kämpar för att erbjuda Malmöborna den bästa möjliga servicen och göra staden till en ännu bättre plats att både besöka, bo och verka i. Tack alla! 7 SAMHÄLLSEKONOMISK UTVECKLING Kommunen största intäktskälla utgörs av skatter och generella statsbidrag, därför är utvecklingen av sysselsättning och tillväxt av betydelse för utvecklingen av kommunens intäkter. Kommunens kostnader för arbetsmarknadsinsatser och ekonomiskt bistånd är också till stor del beroende av den samhällsekonomiska utvecklingen. I Ekonomirapporten december 2014 gjorde Sveriges kommuner och landsting (SKL) följande bedömning av konjunkturen: Produktiviteten i Sverige har utvecklats långsammare under perioden 2009– 2013. Den ligger nu på samma nivå som före finanskrisen. Efter återhämtningen 2010 har BNP och antalet arbetade timmar förändrats i samma takt. Trots relativt svag tillväxt har sysselsättningen stått emot och utvecklats förvånansvärt bra. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften fortsatt att växa. Den ökade tillväxten i ekonomin som vi nu ser kommer att innebära ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. Men det faktum att sysselsättningen tidigare hållits uppe trots svag tillväxt innebär också att det finns gott om ledig personell kapacitet i många företag, vilket kan göra vägen till lägre arbetslöshet trög. Enligt Arbetsförmedlingens rapport Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 gällande arbetsmarknaden i Skåne görs följande bedömning för 2015: De svaga tillväxtutsikterna i Euroområdet – och framför allt Tyskland – kommer att dämpa exportefterfrågan i den svenska ekonomin. Effekterna av en långsammare exporttillväxt fångas upp av en stabil inhemsk efterfrågan. Hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar är en betydande drivkraft för tillväxten i den svenska ekonomin. Detta läge gynnar Skåne, eftersom länets ekonomi med sin stora andel tjänsteföretag, är mer profilerad mot hemmamarknaden. Arbetsförmedlingens prognosundersökning som genomförts under hösten och som riktats mot länets arbetsgivare indikerar därför en positiv – dock något dämpad – stämningsbild. Närmare hälften av länets privata företag bedömer att de kommer att få en ökad efterfrågan på sina varor och tjänster närmaste halvåret, och resten bedömer att de kommer att få en oförändrad efterfrågan. Få företag tror på en försämring i halvårsperspektivet. […] Under prognosperioden ökar arbetskraftsutbudet. Samtidigt ökar efterfrågan på arbetskraft. Men sysselsättningstillväxten bedöms vara för svag för att lämna ett nämnvärt avtryck i arbetslöshetsstatistiken. 8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Resultat Malmö stad redovisar år 2014 för första gången sedan 1990-talet ett negativ resultat. Resultatnivåerna har varit sjunkande under många år. Totalt resultat kommunen Årets resultat uppgick till -149 Mkr vilket är en försämring med drygt 300 Mkr sedan föregående år. I årets resultat ingår en jämförelsestörande post. Konsekvensen av skyfallet i augusti har beräknats till netto 88 Mkr efter avdrag för försäkringsersättningar. Diagrammet visar en översikt över resultatet de senaste fem åren. Resultatets andel av skatter och bidrag Årets resultat i relation till skatter och generella statsbidrag uppgick till -1,0 %. Jämfört med föregående år var detta en sänkning med 2,0 procentenheter. Trenden med allt lägre resultatnivåer fortsatte därmed. Under den senaste femårsperioden har resultaten i genomsnitt uppgått till 1,8 % av skatter och generella bidrag. Diagrammet visar motsvarande femårsgenomsnitt för de senaste åren. De tre senaste årens låga resultatnivåer börjar nu slå igenom allt kraftigare i det rullande genomsnittet. Intäkter Kommunens totala intäkter uppgick under året till 19 099 Mkr vilket var en ökning med 4,3 % sedan föregående år. Den största intäktskällan utgörs av skatter och generella statsbidrag som uppgick till 15 196 Mkr vilket var en ökning med 3,2 % jämfört med föregående år. Den procentuella fördelningen mellan intäktskällorna framgår av diagrammet. Av kommunens intäkter från generella statsbidrag utgjordes 3 778 Mkr av inkomstutjämningsbidrag som kommunen erhåller till följd av kommunens svaga skatteunderlag. Kommunens andel av medelskattekraften i riket uppgick inkomståret 2013 till 85,1 %. 9 Malmös andel av medelskattekraften i riket har allt sedan början av 1970-talet, då Malmös andel var 117 %, varit fallande. Under 2000-talet har den ökat endast vid två tillfällen, inkomståren 2002 och 2006. Diagrammet visar utvecklingen av Malmös andel av medelskattekraften de senaste fem åren. Kostnader Kommunens totala kostnader uppgick under året till 19 248 Mkr vilket var en ökning med 6,0 %. Personalen utgör den största kostnadsposten med cirka 53 % följt av köp av tjänster och material som utgör drygt 30 % av kostnaderna. Den procentuella fördelningen mellan kostnadstyper framgår av diagrammet nedan. Av kommunens verksamhetsområden är pedagogisk verksamhet det största med en andel på 36 % av kommunens kostnader följt av vård och omsorg på 23 % av kostnaderna, vilket framgår av nedanstående diagram. 10 Balanskrav År 2014 uppnådde kommunen inte det lagstadgade balanskravet. Resultaträkningen utgör underlag för avstämning mot lagens krav på ekonomisk balans. Årets resultat -149 Mkr justeras med redovisade realisationsvinster, vilka ej får inräknas i balanskravsresultatet. Årets skatteunderlagsökning var 0,1 procentenhet lägre än ökningstakten under de tio föregående åren varför 12 Mkr kan disponeras ur resultatutjämningsreserven. Kommunfullmäktige har antagit riktlinjer för resultatutjämningsreserven enligt vilka disposition ur reserven kan ske då skatteunderlagsökningen understiger snittökningen under de tio föregående åren. BALANSKRAVSUTREDNING, MKR Årets resultat samtliga realisationsvinster 2014 2013 2012 -149 154 193 -56 -33 -7 vissa realisatinsvinster enl undantag 0 0 0 vissa realisationsförluster enl undantag 0 0 0 orealiserade förluster värdepapper 0 0 0 återföring orealiserade förluster värdepapper 0 0 0 121 186 - - Resultat efter balanskravsjustering medel till resultatutjämningsreserv medel från resultatutjämningsreserv synnerligt skäl RIPS Balanskravsresultat Balanskravsunderskott från tidigare år SUMMA Balanskravsresultat att återställa -205 0 12 - - 0 106 0 -193 227 0 186 0 0 -193 227 186 193 0 0 Efter gjorda justeringar och tillägg uppgår 2014 års balanskravsresultat till -193 Mkr. Åtgärder för återställning av negativt balanskravsresultat Enligt kommunallagen ska en kommun återställa ett negativt balanskravsresultat inom tre år. Ett underskott år 2014 skall vara återställt senast vid utgången av år 2017. Om en kommun konstaterar att de har ett balanskravsunderskott i bokslut 2014 ska fullmäktige anta en särskild åtgärdsplan för hur återställandet skall ske. Planen ska innehålla genomtänkta och genomförbara åtgärder för att täcka hela det belopp som ska regleras och det skall framgå när åtgärderna genomförs. Fullmäktigebeslutet bör fattas snarast efter det att det negativa resultatet konstaterats, dock senast vid det fullmäktigesammanträde som följer efter det sammanträde som behandlat den lagreglerade delårsrapporten för 2015. Åtgärdsplanen ska följas upp kontinuerligt och återrapportering skall ske till fullmäktige om planen inte hålls. Om ett negativt resultat konstateras innan bokslut finns det inget som hindrar att arbetet med åtgärdsplan påbörjas så snart som möjligt. Åtgärdsplanen är alltså ett fristående beslut särskilt från beslut om års- och flerårsbudget. I många fall blir det antagligen naturligt att inarbeta åtgärdsplanen i budgeten för kommande år. 11 Finansiella mål Det långsiktiga finansiella målet har uppnåtts. Kommunfullmäktige har angivit ett finansiellt mål att över en tidsperiod om tre till fyra år skall resultatet täcka värdesäkringen av hela pensionsåtagandet, det vill säga även för den del som redovisas som ansvarsförbindelse. Härutöver ska resultatet också täcka värdesäkringen av eget kapital efter justering för den del av pensionsåtagandet som redovisas som en ansvarsförbindelse. FINANSIELLT MÅL, MKR 2014 2013 2012 2011 -225 -107 18 -96 -20 7 -6 139 0 0 12 43 Årets resultat -149 154 193 492 Målavvikelse -149 154 181 449 Värdesäkra pensioner intjänade före 1998 Värdesäkra justerat eget kapital Finansiellt m ål Det finansiella målet för god ekonomisk hushållning för åren 2011–2014 uppgår till 55 Mkr. Detta mål överträffas med drygt 600 Mkr. Det kan därmed slås fast att Malmö haft en god ekonomisk utveckling enligt den av kommunfullmäktige fastställda definitionen. Från och med år 2015 gäller ett nytt finansiellt mål och nya indikatorer för mätning av måluppfyllelsen. Budgetutfall Den sammanlagda budgetavvikelsen under året uppgick till -70 Mkr Total budgetavvikelse kommunen Årets negativa budgetavvikelse om 70 Mkr har uppkommit i verksamheterna där den negativa avvikelsen uppgick till sammanlagt 188 Mkr. Genom överskott inom finansiering om 117 Mkr kunde budgetavvikelsen begränsas till 70 Mkr. BUDGETAVVIKELSE, MKR Bokslut Nettokostnad -15 432 -varav rea-/expl.vinster Skatter och generella bidrag Budget Avvikelse -15 233 -199 288 200 88 15 196 15 185 11 87 -31 118 -149 -79 -70 Finansnetto Årets resultat I nämndernas budgetar finns verksamheter där nämnderna helt eller delvis befriats från kravet att anpassa kostnaderna till tilldelat kommunbidrag, nämligen ekonomiskt bistånd, hemlöshet, personlig assistans enligt Socialförsäkringsbalken, statsbidrag för flyktingmottagning samt exploateringsvinster. Budgetunderskottet för dessa verksamheter uppgick under året till sammanlagt 236 Mkr. Nedan lämnas en översiktlig redogörelse över de större avvikelserna. 12 Överförmyndarnämnd Överförmyndarnämnden uppvisar ett underskott mot budget om 8,6 Mkr, vilket förklaras i sin helhet av högre kostnader än budgeterat avseende arvoden till gode män. Av underskottet avser 0,3 Mkr årsräkningar till gode män för 2013, som inkommit under våren 2014. Kommunstyrelse Kommunstyrelsen redovisar ett underskott för året om 17,7 Mkr. Avvikelsen hänför sig till anslaget för kommunstyrelsen med -24 Mkr och till anslaget för arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskottet med +6,3 Mkr. Anslaget för arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskottet upphörde under året i samband med att ansvaret för stadens sysselsättningsskapande åtgärder överfördes till arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Underskottet för kommunstyrelsen förklaras främst av stadens samlade kostnader för skyfallet i augusti om totalt 87 Mkr. Ekonomiskt bistånd Kostnaden för ekonomiskt bistånd uppgick till 941 Mkr, vilket är 122 Mkr mer än budgeterat. Jämfört med 2013 ökade kostnaden med 3 %, vilket till största delen beror på att den genomsnittliga kostnaden per ärende ökade jämfört med föregående år. Servicenämnd Nämnden redovisar ett överskott om 38 Mkr. Överskottet återfinns inom stadsfastigheter och beror på lägre kostnader för snöröjning och uppvärmning, lägre elpriser samt ett positivt finansnetto. Teknisk nämnd Nämnden redovisar ett underskott, exklusive realisationsvinster och vinster från exploateringsverksamhet, om 12 Mkr. Underskottet förklaras framförallt av nedskrivningar av tidigare genomförda investeringar samt lägre intäkter än budgeterat gällande felparkering. Detta balanseras till viss del av intäktsposter av engångskaraktär samt högre gatuparkeringsintäkter än budgeterat. Årets exploateringsvinster uppgår till 233 Mkr vilket är 33 Mkr högre än budget. Reavinster, vilka ej budgeteras, ger ett överskott om 55 Mkr och avser främst friköp av äldre tomträtter. Stadsbyggnadsnämnd Nämnden redovisar ett överskott i verksamheten om drygt 13 Mkr. Stadsbyggnadskontoret visar ett överskott om 5,6 Mkr, vilket förklaras av fram för allt högre intäkter än budgeterat. Bostadsanpassningsbidrag hade ett överskott på 6,8 Mkr vilket bl.a. beror på ett nytt arbetssätt som följer Boverkets regler samt färre tagna beslut. Boplats Syd visar ett ekonomiskt överskott på 0,7 Mkr. 13 Förskolenämnd Förskolenämnden uppvisar ett underskott om 5,7 Mkr. Underskottet som motsvarar cirka 0,2 % av förskoleverksamhetens kommunbidrag förklaras framförallt av att kostnader för tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd ökat. Eftersom nämnden prognostiserat underskott redan i delårsrapporten för januari-april har åtgärdsplaner tagits fram löpande under året. Dessa har dock fått mindre effekt än förväntat. Grundskolenämnd Grundskolenämnden redovisar ett underskott om 13,7 Mkr vilket utgör knappt 0,5 % av nämndens kommunbidrag. I årets sista delårsrapport prognostiserade nämnden ett nollresultat. Underskottet kan bland annat förklaras av ett högre elevtal än budgeterat. Det genomsnittliga antalet barn i befolkningen för åldersgruppen 6-15 år uppgick under året till 30 222. Detta är 275 barn fler än vad som var beräknat i den befolkningsprognos som låg till grund för budget 2014. Nämndens resultat har också påverkats av kostnader av engångskaraktär för utrangeringar av anläggningar och oförutsedda kostnader för avsättningar till följd av domar i förvaltningsrätten. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden redovisar ett överskott för året med 21,4 Mkr. Av överskottet avser 3,6 Mkr gymnasie- och vuxenutbildning och 17,8 Mkr JobbMalmö. Det genomsnittliga antalet elever från Malmö i gymnasieskola och gymnasiesärskola var cirka 250 färre än det antal som låg till grund för budget 2014, samtidigt har antalet ungdomar inom det kommunala informationsansvaret varit cirka 400 fler än budget. Överskottet inom gymnasie- och vuxenutbildning avser bland annat praktikenhet, vuxenutbildning och gymnasieskola. Gymnasiesärskolan redovisar underskott. Nämnden har haft kostnader utöver budget för elever med särskilt stöd och extra kostnader till följd av tomställda lokaler på Norra Sorgenfri gymnasium. Den 1 maj övertog nämnden ansvaret för JobbMalmö från servicenämnden. Överskottet i denna verksamhet förklaras till största delen av att medel för åtgärdsanställningar inte använts. Antalet anställningar har dock ökat under året och under hösten har volymen varit något högre än budgeterat. Överskott finns också för Frontdesk och för tjänster som inte tillsatts i avvaktan på omorganisationen. Social resursnämnd Sociala resursnämnden redovisar ett överskott för helåret med 15 Mkr. Överskottet uppstår i huvudsak till följd av att tilldelade medel för nya LSS-bostäder inte förbrukas fullt ut då inflyttningsdatum i flera av bostäderna blivit senarelagt. Överskottet för utbyggnaden på 26 Mkr reduceras av ett underskott för verksamheten i befintliga LSS-bostäder med omkring 19 Mkr. Inom individ- och familjeomsorgen uppstår ett underskott om 10,5 Mkr på grund av ökade kostnader för myndighetsutövning för ensamkommande flyktingbarn som inte 14 ersätts av Migrationsverket. I övriga delar av nämndens individ- och familjeomsorg uppstår överskott som leder till att verksamhetsområdet totalt redovisar ett nollresultat. Utöver sin ordinarie verksamhet ansvarar nämnden också för två områden för vilka den helt befriats från resultatansvar. Personlig assistans med beslut från Försäkringskassan redovisar ett underskott om 29 Mkr till följd av ett ökat antal ärenden samt en högre kostnad per ärende. För statsbidrag för flyktingar redovisas ett överskott om knappt 40 Mkr till följd av att fler flyktingar än beräknat mottagits i Malmö 2014 samt en ny ersättning från Migrationsverket som införts under året och som inte var känd vid budgeteringstillfället. Hemlöshet Kostnaderna för hemlöshet ökade med 13 % till 209 Mkr. Detta innebar ett underskott på 110 Mkr jämfört med stadsområdenas budget. Av detta ligger 75 %, eller 83 Mkr, utanför stadsområdenas budgetansvar, enligt beslut i kommunfullmäktige. Nedanstående tabell visar hur underskottet fördelar sig per stadsområdesnämnd. KOSTNADER FÖR HEMLÖSHET, MKR Budget 23,8 Utfall 53,0 Avvikelse -29,2 varav 25 % -7,3 varav 75 % -21,9 SoN Öster 16,1 55,0 -38,9 -9,7 -29,2 SoN Söder 17,8 29,8 -12,0 -3,0 -9,0 SoN Väster 10,5 19,5 -9,0 -2,3 -6,8 SoN Innerstaden 30,6 51,9 -21,3 -5,3 -16,0 Sum m a 98,9 209,2 -110,3 -27,6 -82,7 SoN Norr Stadsområdesnämnder Stadsområdesnämnderna har ansvar för vård och omsorg, individ- och familjeomsorg, fritid och kultur, gemensam service och övrigt inom sina respektive geografiska områden. Det sammanlagda underskottet för 2014 uppgår till 204 Mkr eller 5,2 % av tilldelat kommunbidrag. I underskotten ingår 83 Mkr som avser kostnader för hemlöshet vilka ej inräknas i stadsområdenas budgetansvar. Efter avräkning för hemlösheten blev stadsområdenas underskott 121 Mkr. Av detta återfinns den största budgetavvikelsen inom verksamhetsområdet vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning. För individ- och familjeomsorgen blev underskottet 116 Mkr. I utfallet ingår underskott om 83 Mkr för hemlöshet där nämnderna delvis befriats från kravet att anpassa kostnaderna till tilldelat kommunbidrag. Återstående underskott utgörs till största delen, 28 Mkr, av den del av hemlöshetsunderskottet som ligger inom stadsområdenas budgetansvar. Resterande 5 Mkr beror på fler och dyrare placeringar av såväl vuxna som barn och ungdomar på institution och i familjehem än budgeterat. För vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning blev underskottet 102 Mkr. Större delen av avvikelsen uppkommer inom verksamheterna hemtjänst, korttidsvård och särskilt boende. I genomsnitt har antalet helårsplatser blivit 0,3 % fler än budgeterat medan kostnaderna avviker med 3,8 %, vilket innebär att den genomsnittliga kostnaden per plats blivit högre än budgeterat. Utvecklingen skiljer sig dock mellan de olika insatsformerna, vilket syns i nedanstående tabell. 15 ÄLDREOMSORGEN 2014 Avvikelse * Utfall Budget 7 448 7 470 -21 266 256 9 3,6% Särskilt boende 2 177 2 138 39 1,8% Totalt antal brukare 9 891 9 864 27 0,3% 1 124 1 076 48 4,5% 211 197 14 7,1% Antal helårsplatser Hemtjänst Korttidsvård -0,3% Totalkostnad, Mkr Hemtjänst Korttidsvård Särskilt boende 1 348 1 312 37 2,8% Sum m a kostnader 2 684 2 586 99 3,8% * Minustecken innebär att utfall är lägre än budget, d.v.s. färre brukare än budgeterat eller lägre kostnad. Om avvikelsen bryts ner per stadsområde blir bilden än mer diversifierad. Nedanstående tabell visar den procentuella avvikelsen mot budget för respektive stadsområde och insatsform, både avseende antal platser och total kostnad. BUDGETAVVIKELSE PER STADSOMRÅDE, ÄLDREOMSORGEN 2014 Norr Öster Söder Väster Innerstaden -3,6% -2,7% -1,4% 0,8% 2,6% Korttidsvård 1,8% 36,1% 4,3% -13,4% 13,4% Särskilt boende 3,9% -0,4% 6,9% 1,4% -0,8% Avvikelse totalt -1,8% -1,3% 0,3% 0,6% 2,0% Hemtjänst 0,9% 10,6% 4,0% 1,5% 7,2% Korttidsvård 2,3% 19,2% 10,9% -2,0% 20,0% Särskilt boende 4,6% 3,1% 5,4% 3,2% -0,5% Avvikelse totalt 2,8% 8,0% 5,2% 2,2% 3,7% Antal helårsplatser Hemtjänst Totalkostnad Minustecken innebär att utfall är lägre än budget, d.v.s. färre brukare än budgeterat eller lägre kostnad. Skillnaden är relativt stor mellan stadsområdena, exempelvis när det gäller utvecklingen inom korttidsvården. Antalet brukare/helårsplatser i korttidsvård har blivit 36 % fler än budgeterat i Öster (motsvarar 11 helårsplatser), medan de blivit 13 % färre än budgeterat i Väster (motsvarar 11 helårsplatser). De totala kostnaderna avviker dock inte från budget i motsvarande omfattning. I de totala kostnaderna ingår också eventuella avvikelser i driften av egen verksamhet inom stadsområdet. Exempelvis förklaras en del av budgetavvikelsen för särskilt boende i Norr av avvecklingskostnader för en verksamhet. Stadsområdesnämnd Norr Stadsområdesnämnd Norr redovisar ett underskott på 35,6 Mkr. Efter avräkning av 75 % av underskott avseende hemlöshet återstår ett underskott på 13,7 Mkr. Underskottet uppstår i 16 huvudsak inom vård- och omsorgsverksamheten till följd av bland annat svårigheter att anpassa kostnaderna i särskilt boende vid sjunkande beläggning. Även kostnader för LSSinsatser, såsom personlig assistans och korttidstillsyn, och för insatser i ordinärt boende har blivit högre än budgeterat. Nämnden vidtog åtgärder redan under hösten 2013 för att under 2014 uppnå balans mellan tilldelat kommunbidrag och faktiska kostnader, men har fått fatta beslut om kompletterande åtgärder under året. Bland annat har ett särskilt boende i Kirseberg avvecklats under hösten 2014. Stadsområdesnämnd Öster Stadsområdesnämnd Öster redovisar ett underskott om 45,3 Mkr. Efter avräkning av hemlöshet blir underskottet 16,2 Mkr. Individ- och familjeomsorgen redovisar en positiv avvikelse jämfört med budget om hela underskottet för hemlösheten lyfts av. Underskottet finns uteslutande i vård- och omsorgsverksamheten där det uppgår till 23,5 Mkr. Orsak till underskottet är framför allt större omvårdnadsbehov hos fler brukare än beräknat inom hemtjänst och korttidsvård. Nämnden beslutade i april om Åtgärdsplan för ekonomi i balans 2014 utifrån ett prognostiserat underskott om 10 Mkr. Samtliga verksamheter fick uppdraget att minska sina kostnader. Trots detta prognostiserades i delårsrapport 2 ett underskott, justerat för hemlösheten, om 11 Mkr. Underskottet återfanns i sin helhet inom vård och omsorg. Nämnden beslutade i oktober om en reviderad åtgärdsplan, med fokus på åtgärder inom vård- och omsorgsverksamheten. Stadsområdesnämnd Söder Stadsområdesnämnd Söder redovisar ett underskott på 51,7 Mkr. Efter avräkning av hemlöshet blir underskottet 42,7 Mkr. Underskottet uppstår inom individ- och familjeomsorgen med 17,2 Mkr och inom vård och omsorg med 26,8 Mkr. Underskottet i individ- och familjeomsorgen beror på ökade kostnader för hemlöshet och ökat behov av institutionsplaceringar för såväl barn och unga som vuxna. I vård och omsorg har behovet av platser i särskilt boende och korttidsvård ökat mer än vad som förutsågs i budgeten. Även vårdtyngden hos befintliga brukare har ökat, vilket ökat kostnaderna per brukare inom såväl hemtjänst som korttidsvård. Nämnden har vid två tillfällen under året beslutat om åtgärdsplaner för att uppnå ekonomisk balans under 2014. Dessa åtgärdsplaner har dock inte fått tillräcklig effekt och arbetet med åtgärder fortsätter in på 2015. Stadsområdesnämnd Väster Stadsområdesnämnd Väster redovisar ett underskott på 16,9 Mkr. Efter avräkning av hemlöshet återstår ett underskott på 10,1 Mkr. Underskottet uppstår i huvudsak inom vårdoch omsorgsverksamheten och beror på att behovet av plats i särskilt boende blivit större än vad som förutsetts i budgeten. Dessutom har det inom hemtjänsten skett en förskjutning mot mer resurskrävande insatser. Inom individ- och familjeomsorgen redovisas ett mindre underskott som i sin helhet förklaras av kostnader för ensamkommande flyktingbarn. Underskottet inom vård och omsorg och individ och familj reduceras av överskott inom nämndens övriga verksamheter. Nämnden har under året antagit två åtgärdsplaner, i april och i augusti. Ytterligare en åtgärdsplan förelades nämnden för beslut i oktober men avvisades. 17 Stadsområdesnämnd Innerstaden Stadsområdesnämnd Innerstaden redovisar ett underskott på 54,9 Mkr. Efter avräkning av hemlöshet återstår ett underskott om 38 Mkr. Underskottet uppstår inom individ- och familjeomsorgen med 13,4 Mkr och inom vård och omsorg med 26,9 Mkr. Inom individoch familjeomsorgen är det högre kostnader än vad som kunnat förutses avseende institutionsvård, framför allt för barn och unga, som orsakar underskottet. Inom vård och omsorg beror underskottet på fler brukare, framförallt med insatser i ordinärt boende, än vad som förväntats i budgeten. Under året har två åtgärdsplaner antagits av nämnden, i april respektive oktober och effekterna har följts upp i nämnden månatligen. Det fortsatta arbetet med åtgärder för en ekonomi i balans arbetas in i nämndens budget för 2015. Finansiering Finansförvaltning och hamnanläggningar redovisade ett budgetöverskott på sammanalagt 117 Mkr. Räntor och utdelningar blev 72 Mkr bättre än budgeterat. Lägre räntenivåer, högre utdelningar från bolagen samt ökad utlåning till bolagen gav upphov till ett förbättrat finansnetto. Av anslaget till kommunstyrelsens förfogande återstod 25 Mkr vid årets slut. Det var framförallt avsatta reserver för drift av tekniska nämndens utbyggnadsinvesteringar som inte avropades i budgeterad omfattning. LSS-utbyggnaden och brandskydd i särskilda boenden medförde emellertid att avsatta reserver överskreds med drygt 9 Mkr. Pensionskostnaderna blev drygt 30 Mkr större än vad som budgeterats. Övriga delar av finansförvaltningen lämnade överskott på några miljoner vardera. Prognossäkerhet Prognossäkerheten var lägre än under tidigare år. En väl fungerande uppföljning och prognosmetodik är en förutsättning för att upprätthålla en god ekonomisk utveckling i enlighet med de uppställda budgetmålen. En god prognossäkerhet gör att nämnderna ges underlag för korrigerande beslut vid befarade budgetavvikelser. I samband med delårsrapport för januari-augusti prognostiserades den totala budgetavvikelsen till +80 Mkr. Vid bokslutet uppgick den emellertid till -70 Mkr, vilket innebär en negativ prognosavvikelse på 150 Mkr. Nedanstående tabell visar hur prognosavvikelsen fördelar sig mellan nämnderna. 18 PROGNOSAVVIKELSE, MKR Delårsrapp jan-aug 38 7 Bokslut Servicenämnd Kommunstyrelse Stadsbyggnadsnämnd Teknisk nämnd Rea-/exploateringsvinster Gymnasie- & vuxenutbildningsnämnd Avvikelse 31 -18 44 -62 13 5 8 -12 -33 21 88 60 28 22 19 3 -14 0 -14 -6 -10 4 Social resursnämnd -15 -17 2 Statsbidrag flyktingar 40 36 4 Grundskolenämnd Förskolenämnd -120 -69 -51 Hemlöshet (75 %) Stadsområdesnämnder -84 -68 -16 Ekonomiskt bistånd -122 -122 0 3 -1 4 Finansiering 117 229 -112 Årets resultat -70 80 -150 Övriga nämnder Avvikelsen i kommunstyrelsens prognos förklaras av att skadekostnaderna för skyfallet i augusti om totalt 88 Mkr ej var sammanställda då delårsrapporten upprättades. Det försämrade resultatet inom finansiering härrör främst från nya prognoser från SKL vad avser skatteintäkter och från KPA vad avser pensionskostnader. Pensionskostnad Pensionskostnaderna ökar i takt med lönesummans utveckling. Av årets kostnader utgjordes 843 Mkr av pensionskostnader. Av dessa avser 529 Mkr pensionsrättigheter som personalen intjänat under året och 22 Mkr finansiella kostnader för värdesäkring av de pensionsåtagande som intjänats efter 1997. Tabellen visar de olika delarna av pensionskostnaderna och hur de förändrats mellan 2013 och 2014. Då kommunen redovisar pensionsförpliktelser enligt den så kallade blandmodellen redovisas utbetalningar av pensionsrättigheter intjänade före 1998 som en kostnad. Denna kostnad uppgick under året till 292 Mkr. PENSIONSKOSTNADER, MKR 2014 Premie KAP-KL Avgiftsbestämd ÅP Avsatt till pensioner exkl ÖK-SAP* Avsatt till pensioner ÖK-SAP ) Utbetalda pensioner intjänade före 1998 Finansiell kostnad Sänkt kalkylränta RIPS Totalt 2013 Förändring 1 1 0 427 382 45 97 87 10 4 5 -1 292 293 -1 22 34 -12 106 -106 0 843 908 -65 * ) ÖK-SAP står för överenskommelse om särskild avtalspension (enl KAP-KL) Om kostnaden för sänkt kalkylränta RIPS exkluderas ökade pensionskostnaderna med 5,1 % mellan 2013 och 2014. 19 Investeringsverksamhet Investeringsnivån fortsätter att öka likaså lånefinansieringen av investeringar. Med investeringsverksamhet innefattas både investeringar i anläggningstillgångar och exploateringsfastigheter. Investeringsvolym Under året uppgick investeringsverksamheten till 2 300 Mkr vilket var en ökning med knappt 80 Mkr jämfört med föregående år. Under de senaste fem åren har den genomsnittliga investeringsvolymen uppgått till 1 935 Mkr per år. Diagrammet nedan visar utvecklingen av motsvarande femårsgenomsnitt de senaste åren. Investeringsvolymen har varit stadigt stigande under de senaste åren men om investeringarna sätts i relation till verksamhetens kostnader blir ökningen inte lika markant, vilket framgår av nedanstående diagram. Försäljning av tillgångar Årets försäljningar har uppgått till sammanlagt 329 Mkr vilket var betydligt mer än under föregående år då de uppgick till 114 Mkr. Av försäljningarna avsåg merparten, 269 Mkr, exploateringsområden. Finansiering av investeringar Under året finansierades investeringsverksamheten till 15 % av skattemedel. Försäljningar bidrag med 14 % och resterande 71 % fick finansieras genom att den finansiella nettoskulden ökade. Finansieringen av investerings-verksamheten har successivt utvecklats mot minskade andelar skatte- och försäljningsfinansiering och en ökad andel finansiering med hjälp av minskad likviditet och ökad upplåning. Bakom denna utveckling ligger inte ökade investeringsvolymer utan snarare allt lägre resultatnivåer i kombination med lägre försäljningsinkomster. 20 Objektsgodkännande Före påbörjande av ett investeringsobjekt skall nämnd inhämta objektsgodkännande från kommunstyrelsen om totala bruttoutgiften för objektet överstiger 15 Mkr. Om totala bruttoutgiften för objektet överstiger 50 Mkr skall kommunfullmäktige lämna objektsgodkännande. Under året har beslut tagits gällande objektsgodkännande om 1 685 Mkr. Nedanstående tabeller redogör för en uppföljning av fattade beslut om objektsgodkännande gällande pågående och avslutade investeringsprojekt. OBJEKTSGODKÄNNANDE - TEKNISKA NÄMNDEN Driftskonsekvenser Totalkalkyl Objekt Malmöringen Beslutsdatum KF 2011-02-17 Scaniabadet KS 2012-02-01 47,9 47,9 Allmän platsmark Malmö Live KS 2012-05-30 43,0 43,0 Millenieskogen KS 2012-08-15 39,0 Nobeltorget Lokalgator och park inom Limhamns läge KS 2013-01-16 28,9 KS 2013-02-06 38,3 Detaljplan 5189 (Badhus i Hyllie) Beslut 88,0 Prognos Avvikelse 102,8 -14,8 Utfall 2014 9,6 Beslut 24,1 Prognos Avvikelse 26,5 -2,4 År 2017 0,0 8,6 5,3 5,7 -0,5 2025 0,0 12,3 5,5 5,5 0,0 2015-17 39,0 0,0 38,1 4,1 4,1 0,0 2017 28,9 0,0 2,6 2,5 2,5 0,0 2018 38,3 0,0 10,7 0,7 0,7 0,0 2021 KF 2013-06-18 78,4 78,4 0,0 24,4 9,3 9,3 0,0 2014-17 Utbyggnad Norra Hamnen KF 2013-08-29 Underhåll av broar på Inre Ringvägen KS 2013-09-04 och andra 60- och 70-talsbroar 260,0 260,0 0,0 19,1 16,0 16,0 0,0 2015-25 37,0 37,0 0,0 27,9 2,8 2,8 0,0 2016 Bärighetsombyggnad av gator KF 2013-09-19 105,5 105,5 0,0 71,5 8,1 8,1 0,0 2016 Omb Trafikplats Spillepengen Byggande av förlängt kollektivkörfält på Stockholmsvägen etapp 3 KF 2013-09-19 313,0 313,0 0,0 125,5 18,5 16,7 1,8 2016 KS 2013-09-04 30,0 30,0 0,0 1,7 1,3 1,3 0,0 2022 Slussplan KS 2013-11-06 16,6 16,6 0,0 10,3 2,0 2,0 0,0 2015 Vintrie Park KS 2013-11-06 28,8 31,0 -2,2 25,1 3,4 3,4 0,0 2015-19 Gyllins Trädgård samt Husie 172-123 KS 2013-11-27 Gyllins Trädgård naturpark, KS 2013-11-27 temalekplats, entréområde 21,3 22,6 -1,3 9,4 1,5 1,6 -0,1 2019 2015-18 41,0 41,0 0,0 10,6 5,8 5,8 0,0 Hyllie vattenpark KS 2013-11-27 27,9 27,9 0,0 19,6 3,2 3,2 0,0 2015 Kvarteret spårvägen KF 2014-02-27 117,5 129,0 -11,5 68,7 8,6 8,7 -0,1 2015-20 Industrigatan KS 2014-02-05 25,7 25,7 0,0 1,5 2,3 2,3 0,0 2018 Cykelbana Nobelvägen KS 2014-02-05 25,9 25,9 0,0 0,6 2,1 2,7 -0,6 2017 Ridanlägging Klagshamn KF 2014-04-24 58,0 58,0 0,0 4,6 0,0 0,0 0,0 2014-15 Södra Vattenparken KS 2014-04-02 35,5 35,5 0,0 1,0 0,8 0,8 0,0 2017 Posthusplatsen KS AU 2014-06-23 26,5 26,5 0,0 1,5 2,9 2,9 0,0 2018 Kanalspont KS 2014-09-03 15,3 15,3 0,0 0,1 1,1 1,1 0,0 2016 Kvarteret Gäddan KF 2014-09-25 210,0 210,0 0,0 23,3 19,2 19,2 0,0 2015-21 Väg- och järnvägstrafik Norra hamnen KS 2011-06-08 30,0 23,6 6,4 23,6 Centralplans förlängning KF 2011-12-01 66,0 70,0 -4,0 69,4 4,4 5,8 -1,4 2014 Allmän platsmark station Triangeln KS 2011-11-30 46,0 55,8 -9,8 61,4 4,2 5,7 -1,5 2014 Kajreparation i Klagshamn KS 2013-09-04 20,0 20,0 0,0 20,0 1,5 1,5 0,0 2014 Superbuss linje 5 KS 2013-01-16 41,8 65,3 -23,5 64,4 4,3 4,6 -0,4 2014 Ekonomiskt avslutade under 2014 2014 Kommentarer till objektsgodkännande – Tekniska nämnden Malmöringen: Kalkyler indexuppräknade med 2 % sedan 2010-2014 vilket ger 9 Mkr, 2 Mkr inlagt för marklösen. Ökningen beror delvis på att projekttiden förlängts med två år, därmed blir det något högre indexering. Tidplan har uppdaterats och slutaktiveringsdatum beräknas just nu till 2016-12-31 för Rosengård och 2015-12-31 Östervärn. Avvikelse som återstår efter 21 indexuppräkning är 5,6 Mkr, dock är både indexering osäker och detaljprojektering av allmän platsmark, Rosengård (23 mkr) ej klar. Scaniabadet: Sammanslagning av projekt 8480 Scaniabadet och 8536 Park vid Scaniabadet. Eftersom projektet är framflyttat till nästa planeringsperiod är också kalkylen justerad till beslutad budget. Spillepengen: Entreprenaden bedöms bli något billigare. Prognos kvarstår p.g.a. att projektet fortfarande är i ett tidigt byggskede och vi tar höjd för risker som kan uppstå under byggnation. Stockholmsvägen: Beslut att projektet sätts i status vilande. Omstart tidigast 2022. Beror bl.a. på komplicerade ledningsdragningar där finansiering av flytt inte är klart. Vintrie park: Avvikelse mellan upphandlad entreprenad och kalkyl. Kvarteret Spårvägen: Fördyrningar p.g.a. större sanerings- och rivningsarbeten än förväntat. Cykelbana Nobelvägen: Projektet projekteras och byggs 2016-2017. Väg- och järnvägstrafik Norra hamnen: Slutbesiktades i mitten av april. Den kommer att finansieras via brukaravgift. Centralplans förlängning: Projektet är byggt och genomfört samtidigt med cykelgaraget vid centralen. Projektet har inneburit tekniska lösningar som varit dyrare än kalkylerat och lösningar vid vatten, som generellt är komplicerat, avancerat och dyrt. Projektet är helt slutfört och aktiverades under hösten. Driftsprognos uppdaterad med beräknade kapitalkostnader om 5,4 Mkr + driftskostnader ca 0,4 Mkr/år. Allmän platsmark Stn Triangeln: Äta kostnader (ändrings- och tilläggsarbeten). Ökningen är kostnader för den sista utformningen av rosplanteringar, reglering, målning etc. Pildammsvägen och Konsthallstorget ingår i utfall och prognos. Superbuss linje 5: Fördyrningar enligt nämndsärende, främst på grund av föroreningar och trafiksignaler. 22 OBJEKTSGODKÄNNANDE - TEKNISKA NÄMNDEN Totalkalkyl Prognos Avvikelse 222,0 -41,0 Utfall 2014 221,0 Objekt Latinskolan Beslutsdatum KF 2011-02-17 KF 2011-12-21 31,0 Förskola Hyllie/Arkitektgatan KS 2011-03-01 49,3 43,2 LSS-boende, Chauffören KS 2011-08-17 KS 2011-09-07 29,0 25,2 3,8 24,3 Förskola Stångbönan KS 2011-09-07 28,7 31,2 -2,5 31,0 Tillbyggnad av Tornhuset, WMU KF 2012-11-22 72,0 112,0 -13,0 90,2 KF 2014-03-27 27,0 Malmö Live Anläggningsentreprenad, KF 2011-10-27 K th KF 2014-02-27 750,0 914,0 -114,5 936,9 Malmö Live Anläggningsentreprenad, KF 2011-10-27 P k i Livehteknik Malmö KS 2012-09-05 Beslut 150,0 Driftskonsekvenser 6,1 Prognos Avvikelse 43,1 47,0 47,0 0,0 36,0 36,0 0,0 49,5 94,0 116,0 -22,0 0,0 48,0 48,0 0,0 6,2 183,6 Pilbäcks skolan/Tygelsjöskolan KF 2011-12-21 170,0 185,0 -15,0 Strandskolan KS 2012-04-30 47,0 45,0 2,0 44,9 Förskola Bastionen KS 2012-05-30 30,0 38,5 -8,5 45,2 LSS-boende Hagstorp KS 2012-05-30 29,0 29,0 0,0 29,4 Förskola Sofielund KS 2012-08-15 34,0 34,0 0,0 6,9 Munkhätteskolan ombyggnad KF 2012-09-06 140,0 156,0 -16,0 61,9 Hylliebadet KF 2012-11-22 349,0 354,0 -5,0 303,9 Förskola Pilevallsvägen KS 2012-11-07 36,0 34,0 2,0 33,2 Akvariet Malmö museer KS 2012-11-27 46,5 48,5 -2,0 39,0 Värner Rydénskolan KS 2013-02-06 17,0 21,2 -4,2 20,9 Södertorps förskola KS 2013-04-02 16,1 16,1 0,0 15,9 Maria förskola KS 2013-04-02 48,6 45,0 3,6 40,5 Parkens förskola KS 2013-04-02 26,5 27,0 -0,5 27,8 Bellevuegårdens förskola KS 2013-04-02 49,0 41,0 8,0 40,8 Gånglåtens förskola KS 2013-05-08 49,0 45,0 4,0 43,1 Rörsjöskolans flexiförskola KS 2013-05-29 35,2 35,2 0,0 2,1 Lorensborgsskolan KS 2013-08-14 43,6 40,0 3,6 2,9 Vindkraft KS 2013-11-06 37,0 36,0 1,0 35,8 LSS-boende Rosentorpsvägen KS 2013-11-06 17,0 16,0 1,0 15,4 Ängsslätt/Myggans förskola och KS 2013-11-06 39,7 39,7 0,0 4,7 Carl Gustafs förskola KS 2013-11-06 34,0 34,0 0,0 23,7 Stapelbäddens flexiskola KF 2013-11-28 170,0 177,8 -16,2 71,5 KF 2014-05-22 24,0 LSS-boende Särslövsvägen KS 2013-11-06 26,0 26,0 0,0 8,3 LSS-boende Dukatgatan KS 2013-11-27 42,0 34,0 8,0 27,6 Svansjöns förskola KF 2014-02-27 55,0 55,0 0,0 6,8 Ellstorps förskola KS 2014-03-05 18,0 18,0 0,0 2,3 Djupadalsskolan KS 2014-04-30 30,0 30,0 0,0 0,6 Rosengårdsskolan KS 2014-04-30 19,5 19,5 0,0 4,7 Risebergaskolan KF 2014-05-22 163,9 163,9 0,0 29,4 Geijersskolan KF 2014-05-22 217,1 202,0 15,1 16,7 Glasugnens skola KF 2014-05-22 230,0 204,0 26,0 22,3 Nya Hyllie skola KF 2014-05-22 270,0 270,0 0,0 21,0 Almängens förskola KS 2014-05-27 49,0 49,0 0,0 5,7 Vindkraftverk nr 2 KS 2014-09-03 49,0 46,0 3,0 0,1 KF 2014-10-23 69,1 69,1 0,0 5,6 Förskola Bulltofta IP KS 2011-09-07 39,0 38,5 0,5 38,5 Förskolan Synoden Sporthall Klagshamn KS 2012-02-29 KS 2012-08-15 34,0 44,0 33,0 42,5 1,0 1,5 33,0 41,7 Värnhemsskolan KS 2013-04-02 16,7 15,4 1,3 15,4 Malmö Opera o Musikteater samt Malmö stadsteater Beslut Ekonomiskt avslutade under 2014 0,0 23 År Kommentarer till objektsgodkännande – Servicenämnden Latinskolan: Kostnaden beräknas uppgå till ca 222 Mkr. Tillkomna kostnader avser bl.a. oförutsägbara extra kostnader avseende osedvanligt besvärliga grundförhållanden i marken samt utökade ytor och kvalitet samt verksamhetsanpassning såsom akustik. Stångsbönans förskola: P.g.a. av försenade beslut har detta medfört merkostnader på befintlig byggnad i form av driftskostnader. Tillbyggnad av Tornhuset/WMU: Under 2012 påbörjades arbetet med att omdana Tornhuset i hamnen till skola för WMU. Entreprenaden upphandlades under 2012 och projekteringsarbeten påbörjades i samarbete med entreprenören. Under 2013 övergick arbetet i spont-och grundläggningsarbete och stommen började resas på nybyggnadsdelen. På grund av fördyrande kostnader begärde och beviljades SN av KF ett nytt objektsgodkännande till totalt 99 Mkr. Projektetet beräknades tidigare vara klart i årsskiftet 2014/2015 men är nu framflyttat till april 2015. Diskussionen med WMU/stadskontoret om gränsdragningen gällande bl.a. möbler, köksutrustning, teknik och IT pågår då dessa kostnader inte ingår i objektsgodkännandet. Malmö Live: Projektet fördyrat p.g.a. av kostnader för indexreglering, kreditiv- och byggherrekostnader enligt markanvisningsavtalet. Pilbäcksskolan/Tygelsjöskolan: Merkostnaderna täcks genom tilläggsavtal med kunder. Tilläggsavtalen avser inredning samt ett tillägg avseende Malmö skolrestauranger. Bastionens förskola: Ombyggnationen av Bastionen till förskola har försenats beroende på byggnadens kulturhistoriska karaktär. Utöver detta uppdagades även föroreningar i mark. Merkostnaden för projektet täcks genom tilläggsavtal med förskoleförvaltningen samt att fastighetskontoret står för marksaneringen. Munkhätteskolans ombyggnation: Prognos högre p.g.a. att renoveringsbehovet ökar allt eftersom projektet framskrider. Husets speciella arkitekturvärde försvårar arbetets utförande vilket är kostnadsdrivande. Hylliebadet: Ett första spadtag togs våren 2013 gällande familjebadet i Hyllie och invigning var tidigare planerad till våren 2015. Projektet är försenat och kan komma att förskjutas någon månad i tiden. Kostnaden för badet var vid objektsgodkännandet 349 mkr. I den summan ingick inte vissa egeninvesteringar för extra energisatsningar samt fritidsförvaltningens egna verksamhetskostnader. En bit in i projektet såg det ut som att dessa kostnader skulle rymmas i de 349 mkr. Under hösten 2014 har prognosen höjts till 354 Mkr exklusive nämnda egeninvesteringar och tillkommande önskemål från hyresgästen. Fördyringen beror bland annat på förbättrad vattenrening och ventilation. En del kostnader härrör sig till klortillverkningsprocessen där främst arbetsmiljöaspekter vägt tungt. För att förbättra och säkra arbetsmiljön för driftsperonalen kommer klortillverkning ske på plats. Fritidsförvaltningen får tilläggsavtal på sin tillkommande del av kostnaderna. Värner Rydén skolan: Utförandekostnaden är högre än mot budget. 24 Ekonomisk ställning Kommunens ekonomiska ställning har försvagats under året. Soliditet Soliditeten visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med eget kapital. Vid årets slut uppgick soliditeten till 47 %. Detta var en minskning med 6 procentenheter sedan föregående årsskifte. Den lägre soliditeten förklaras av att medan tillgångarna ökade med 12 % minskade det egna kapitalet med 1 %. Soliditeten inklusive den del av pensionsförpliktelsen som redovisas som ansvarsförbindelse uppgick till 24 %. Skuldsättningsgrad Skuldsättningsgraden beskriver den del av balansräkningen som inte finansierats med eget kapital. Omvänt till soliditeten har skuldsättningsgraden ökat med 6 procentenheter till 53 %. Det är framförallt andelen långfristiga skulder som ökat, från 27 till 32 %. Lånekvot Lånekvoten visar hur stora nettolånen (placerade och utlånade medel minus upptagna lån) är i förhållande till intäkterna från skatter och generella bidrag. Fram till och med 2013 var lånekvoten positiv men under 2014 kom upplåningen att överstiga placerade och utlånade medel. Räntebärande nettotillgång och nettoskuld Kommunens räntebärande nettoskuld, vari även pensionsavsättningen ingår, ökade under året. Totalt var förändringen 1 017 Mkr. Skulderna ökade med 2 109 Mkr och pensionsavsättningen ökade med 69 Mkr. Tillgångarna ökade med 1 161 Mkr. 25 Pensionsförpliktelser Kommunen har pensionsförpliktelser till anställda och före detta anställda som uppgår till sammanlagt 7 677 Mkr. De pensioner som intjänats fram till 1998 uppgår till 6 093 Mkr och de redovisas som en ansvarsförbindelse. Detta innebär att 79 % av pensionsförpliktelsen ligger utanför balansräkningen. Totalt har förpliktelsen minskat med 248 Mkr. Hela förpliktelsen har återlånats för att därigenom finansiera del av kommunens samlade tillgångar. PENSIONSFÖRPLIKTELSER, MKR inklusive särskild löneskatt 2014 2013 Förändring Avsättningar 1 584 1 515 69 Ansvarsförbindelse 6 093 6 410 -317 Finansiella placeringar Totalt återlånade m edel 0 0 0 7 677 7 925 -248 Reserverat under eget kapital Av tidigare års redovisade resultat har 918 Mkr reserverats i en resultatutjämningsreserv avsedd att täcka negativa resultat som uppstår till följd av svag intäktsutveckling i en lågkonjunktur. I årets bokslut föreslås att 12 Mkr disponeras ur resultatutjämningsreserven. Av tidigare års resultat har 100 Mkr reserverats för förebyggande sociala insatser. Kommunstyrelsen har under 2013 godkänt fem åtgärder till en total kostnad på 34 Mkr. Under 2014 har drygt +6 Mkr av dessa tagits i anspråk. Förväntad utveckling Utvecklingen under år 2014 kommer att påverka ekonomin och verksamheten även under år 2015. Det negativa balanskravsresultatet om 193 Mkr måste återställas under de kommande tre åren. Kommunfullmäktige skall senast i samband med delårsrapporten januari-augusti besluta om en ekonomisk plan som visar hur det egna kapitalet skall återställas. Detta kommer att påverka planeringen för de kommande åren. Då budgeten för år 2015 upprättades hösten 2014 kunde justeringar göras i de verksamheter som i stor utsträckning förorsakat budgetavvikelserna under 2014. Det gäller bland annat överförmyndarnämnd, lägre budget för exploateringsvinster, personlig assistans enligt Socialförsäkringsbalken, hemlöshet och ekonomiskt bistånd. Här har budgeten justerats för att komma i nivå med förväntat utfall 2014. Underskottet inom vård och omsorg kommer att påverka verksamheten under 2015 då åtgärder måste vidtas för att få kostnaderna i nivå med budgeterade medel. Kommunfullmäktige har i sin budget för 2015 gett kommunstyrelsen i uppdrag att göra en fördjupad analys av ekonomi och kvalitet inom vård och omsorg. Kommunstyrelsen har också fått uppdraget att analysera resursfördelningsmodellen till stadsområdena. Flera förändringar är också på gång som kan komma att påverka verksamheten, såsom nytt hälso26 och sjukvårdsavtal med Region Skåne, pågående diskussion kring arbetskläder för personal inom vård och omsorg samt förtydligade föreskrifter från Socialstyrelsen. Den demografiska utvecklingen med ett ökat antal barn i förskole- och skolålder medför framförallt utmaningar för den pedagogiska verksamheten inom områdena lokal- och kompetensförsörjning. Hur kommunens kostnader påverkas av befolkningsökningen beror inte bara på antalet barn utan även på socioekonomisk struktur samt på i vilken utsträckning efterfrågan kan tillgodoses inom den befintliga kapaciteten i kommunens verksamheter. När inte platser finns inom befintlig verksamhet för att bemöta nya invånares behov, utan dessa t.ex. måste skapas i nybyggda lokaler, ökar marginalkostnaden för de nya platserna. 27 MEDARBETARNA Malmö stad är en av de största arbetsgivarna i Skåne. Drygt 23 000 medarbetare inom cirka 400 olika yrken ger varje dag Malmöborna en god service inom olika områden som skola, miljö, äldreomsorg, barnomsorg, stadsplanering, trafik och kultur. Medarbetarnas engagemang, kompetens och ansvar är en viktig förutsättning för en verksamhet med hög kvalitet. En stor utmaning är att kunna rekrytera, behålla och utveckla medarbetare med rätt kompetens för att fortsätta leverera välfärdstjänster av bästa kvalitet. Utöver kontinuerliga kompetensutvecklingsinsatser arbetar Malmö stad därför aktivt med att skapa intresse för att arbeta i Malmö stad, bland annat genom att synliggöra medarbetare och verksamheter på olika sociala medier, samarbete med högskolor och universitet, deltagande på mässor, sommarpraktik för gymnasieelever samt ett nyetablerat program för studentmedarbetare. Implementering av Plan för jämställd personalpolitik som antogs av kommunfullmäktige i december 2013 har inletts under året. Syftet med planen är att skapa en gemensam plattform för det personalpolitiska jämställdhetsarbetet. I planen finns uppsatta mål kring likvärdiga anställningsvillkor och arbetsförhållanden, jämn fördelning av kvinnor och män inom olika yrkesgrupper samt osakliga skillnader i lön. Malmö stads kommungemensamma medarbetarenkät genomfördes för fjärde gången sedan 2006 med en svarsfrekvens på 82 %. Syftet med enkäten är att få ett underlag för utveckling av verksamheterna, arbetsmiljön, medarbetar- och ledarskapet samt stärka Malmö stad som attraktiv arbetsgivare. Ett av de index som mäts i enkäten och som också möjliggör jämförelse på nationell nivå är Hållbart medarbetarengagemang (HME). Detta mäter organisationers förmåga att skapa och upprätthålla ett medarbetarengagemang. Resultatet var 78, vilket låg på samma nivå som det genomsnittliga resultatet för Sveriges kommuner. Antal medarbetare Under året uppgick medelantalet medarbetare inklusive visstidsanställda med timlön till 22 774. Medelantalet medarbetare har ökat med 1 027 jämfört med 2013. Medelantalet medarbetare är det genomsnittliga antalet medarbetare för året, omräknat till antal årsarbetare. MEDELANTAL MEDARBETARE, GENOMSNITT ANTAL ÅRSARBETARE Medelantal medarbetare, inkl visstidsanställda med timlön 2014 2013 2012 2011 2010 22 774 21 747 21 536 20 898 20 225 Den 31 december 2014 var 23 061 medarbetare månadsavlönade, varav 76,9 % kvinnor och 23,1 % män, vilket innebar en ökning med 1 440 jämfört med föregående år. Ökningen berodde bland annat på fortsatt utbyggnad av förskolan. Av samtliga månadsavlönade var 19 861 tillsvidareanställda, 77,5 % kvinnor och 22,5 % män, vilket utgjorde 86,1 %. Antalet tillsvidareanställda ökade med 776 medarbetare under 2014. Medelåldern för medarbetarna 28 uppgick 2014 till 43,8 jämfört med 44,3 föregående år. För såväl kvinnor som män har medelåldern sjunkit något. För kvinnor var den 43,8 år 2014 jämfört med 44,3 år 2013. För män var medelåldern 43,7 år 2014 jämfört med 44,4 år 2013. Malmö stad har en mångfald av olika kompetenser. Det finns cirka 400 yrken som är fördelade inom olika yrkesgrupper i stadens verksamhetsområden. De tio största yrkesgrupperna motsvarade totalt 12 776 medarbetare eller 55,4 % av medarbetarna. ANTAL MÅNADSAVLÖNADE INOM DE 10 STÖRSTA YRKESGRUPPERNA Antal totalt Andel kvinnor Undersköterska, äldreomsorg 2 890 91,2% 8,8% Barnskötare 2450 88,6% 11,4% Förskollärare 1838 94,2% 5,8% Vårdare, gruppboende Andel m än 1165 74,7% 25,3% Lärare grundskola, tidigare år 996 82,7% 17,3% Vårdbiträde, äldreomsorg 891 81,3% 18,7% Socialsekreterare 857 87,2% 12,8% Lärare grundskola, senare år 601 65,7% 34,3% Lärare gymnasium, allmänna ämnen 576 59,4% 40,6% Handläggare, övergripande verksamhplanering 512 68,9% 31,1% Personalkostnader 2014 års löneöversyn genomfördes med samtliga organisationer och det genomsnittliga löneutfallet blev 2,71 %. Utfallet för medarbetarna blev 2,74 % för kvinnor och 2,63 % för män. Medellönen för samtliga månadsanställda uppgick till 26 779 kr, vilket innebar en ökning med 2,24 % jämfört med föregående år. Medellönen för kvinnor ökade med 2,43 % till 26 520 kr och för män med 1,49 % till 27 637 kr. Personalkostnaderna utgjorde cirka 56 % av verksamhetens kostnader. Personalkostnadernas fördelning framgår i nedanstående tabell. I tabellens pensionskostnader ingår även ränta på avsatta pensionsmedel. PERSONALKOSTNADER, MKR 2014 2013 2012 2011 2010 Lön 7 234 6 773 6 329 5 927 5 665 Sociala avgifter 2 326 2 028 1 941 1 830 1 761 679 772 797 880 686 10 239 9 573 9 067 8 637 8 112 Pensionskostnader Totalt Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron 2014 motsvarade 6,12 %, vilket var en ökning motsvarande 0,45 procentenheter i förhållande till föregående år. Sjukfrånvaron för kvinnor var 6,73 % och för män 4,06 %. Vid jämförelse under den senaste tioårsperioden framgår att sjukfrånvaron har 29 ökat sedan 2012 men den är inte på samma höga nivå som för tio år sedan. De yrkeskategorier som har högre sjukfrånvaro än genomsnittet för Malmö stad är barnskötare, undersköterskor, förskollärare, vårdbiträden och vårdare. Det är viktigt att konstatera att en stor andel av Malmö stads medarbetare är friska. Under 2014 hade 34 % av medarbetarna ingen sjukfrånvaro. Fördelat på kvinnor och män var 31,3 % av kvinnorna och 42,7 % av männen friska hela året. De totala sjuklönekostnaderna under 2014 uppgick till 172,4 Mkr. Kostnaderna för den korta sjukfrånvaron, dag 1-14, motsvarade 147,5 Mkr, det vill säga 85,6 % av de totala sjuklönekostnaderna. Utvecklingen av sjukfrånvarovolymen för samtliga månadsanställda under perioden 2010– 2014 framgår nedan: SJUKFRÅNVARO I PROCENT Sjukfrånvaro 2014 2013 2012 2011 2010 6,12 5,67 5,18 4,59 4,47 Nedan syns en tabell över sjukfrånvaron enligt den lagstadgade sjukfrånvaroredovisningen, som är beräknad utifrån särskilt anvisat beräkningsunderlag. Den totala sjukfrånvaron ökade 2014 med 0,4 procentenheter i förhållande till föregående år. SJUKFRÅNVARO I PROCENT (förändring i procentenheter) 2014 2013 Förändring 6,20 5,80 0,40 40,30 35,60 4,70 Sjukfrånvarotid för kvinnor i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor 6,80 6,30 0,50 Sjukfrånvaro för män i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid för män 4,30 4,20 0,10 Sjukfrånvaro i åldersgruppen – 29 år i förhållande till gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid 4,50 4,20 0,30 Sjukfrånvaro i åldersgruppen 30-49 år i förhållande till gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid 5,90 5,50 0,40 Sjukfrånvaro i åldersgruppen 50 år – i förhållande till gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid 7,40 6,80 0,60 Total sjukfrånvarotid i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid -varav tid med långtidssjukfrånvaro (över 60 dagar) i förhållande till total sjukfrånvaro Kompetensförsörjning Under 2014 utannonserades 4 356 tjänster som resulterade i 129 228 ansökningar. Tillgången på sökande var god, även om enstaka yrkesgrupper var svårrekryterade, framför allt förskollärare. Insatser för att säkra den långsiktiga personal- och kompetensförsörjningen genomfördes framför allt inom verksamheterna förskola, skola samt vård och omsorg. För att kunna ge Malmöborna en god service är det viktigt med jämställdhet och mångfald i Malmö stads verksamheter. Bland annat har Malmö stad som mål att andelen medarbetare 30 med utländsk bakgrund 1 ska spegla befolkningssammansättningen. Andelen Malmöbor med utländsk bakgrund var 42,6 % 2014, vilket innebär en ökning med 0,6 procentenheter från föregående år. Andelen medarbetare med utländsk bakgrund uppgick till 31,9 %, vilket innebar en ökning med 1,3 procentenheter i förhållande till 2013. Andel utländsk bakgrund bland kvinnliga medarbetare var 32,2 % och bland manliga medarbetare 30,7 %. Ett väl fungerande ledarskap är viktigt för att möjliggöra en arbetsmiljö där samtliga medarbetare känner motivation, engagemang och delaktighet. En viktig faktor för att uppnå ett välfungerande ledarskap är ledartätheten i organisationen. Under 2014 var den genomsnittliga ledartätheten 20,3 medarbetare per chef jämfört med 18,9 medarbetare per chef 2013. Genomsnittet för chefer som är kvinnor var högre än för män. Kvinnliga chefer hade i genomsnitt 21,7 medarbetare medan manliga chefer hade i genomsnitt 17,1 medarbetare. I Malmö stad fanns vid årsskiftet totalt 1 105 chefer med personal- och verksamhetsansvar, varav 70 % kvinnor och 30 % män. Under den kommande tioårsperioden uppskattas cirka 4 000 tillsvidareanställda medarbetare att avgå med ålderspension (67 år). Det motsvarar 20,1 % av det totala antalet tillsvidareanställda medarbetare. Under 2014 avgick 439 medarbetare med ålderspension. Fördjupad information om och uppföljning av Malmö stads personalpolitiska mål och övergripande personalområden finns i Personalredovisning 2014. 1 Medarbetare med utländsk bakgrund avser medarbetare som antingen är födda i utlandet eller är födda i Sverige av föräldrar som båda är födda i utlandet. 31 MÅL FÖR VERKSAMHETEN Kommunfullmäktiges uppdrag I budgettexten för 2014 skrev kommunfullmäktige: Kommunen är en politiskt styrd organisation, vilket innebär att verksamheterna styrs utifrån politiskt beslutade mål och visioner. Verksamhetens prioriteringar och inriktning uttrycks bland annat i Riktlinjer för det politiska samarbetet i Malmö under 2010-2014 och genom beslut i kommunfullmäktige, nämnder samt styrelser. Denna budgettext beskriver planer och prioriteringar för 2014. Alla skrivningar ska följas upp och resultatet bedömas, även de delar av texten som styr nämndernas verksamhet. Stadskontoret har gjort en genomgång av texten för att strukturera uppföljningen. Vissa av de planer och prioriteringar som beskrivs har en direkt koppling till de mål som kommunfullmäktige beslutat i budgeten. De skrivningar som anknyter till fullmäktigemålen följs upp i den ordinarie måluppföljningen. Övriga uppdrag som delades ut i budgettexten följs upp i särskild bilaga till denna årsredovisning, där nämnderna redogör för sitt arbete. Kommunfullmäktiges mål i budget 2014 I budgeten för 2014 beslutade kommunfullmäktige om ett antal mål för verksamheten samt indikatorer genom vilka måluppfyllelse ska mätas. Nedanstående tabell utgör en översikt över uppmätta indikatorer med trafikljus som signalerar graden av måluppfyllelse. Grönt ljus signalerar att indikatorn förbättrats, gult ljus att den är oförändrad och rött ljus att den försämrats. Svart trafikljus indikerar att bedömning av måluppfyllelse ej kunnat göras till följd av att exempelvis mätning ej kunnat göras eller att mätmetoden förändrats sedan föregående mätning. UPPFÖLJNING AV INDIKATORER FÖR MÅLEN Läs mer Förändringen av andelen unga Malmöbor i arbete eller studier Förändringen av andelen personer med försörjningsstöd som blir självförsörjande genom arbete eller studier Förändringen av antalet förvaltningar som aktivt arbetar med den näringslivspolitiska strategin Förändringen av antalet nybyggda förskoleplatser i förhållande till efterfrågan Förändringen av personaltätheten i förskolan 32 s. 34 s. 35 s. 36 s. 37 s. 38 UPPFÖLJNING AV INDIKATORER FÖR MÅLEN Läs mer Förändringen av elevernas måluppfyllelse Förändringen av andelen elever som upplever att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Förändringen av andelen elever som känner sig trygga och trivs i skolan Förändringen av antalet förskolor och skolor som genomför ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Förändringen av antalet personer som är hemlösa av sociala orsaker Förändringen av antalet förvaltningar som har ett aktivt arbete med ”Utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering” Förändringen av antalet förvaltningar som har ett aktivt arbete med ”Handlingsplanen mot diskriminering” Förändringen av nöjdheten hos vård- och omsorgstagare i eget och särskilt boende Förändringen av trygghetsindex s. 40 s. 41 s. 42 s. 43 s. 44 s. 45 s. 46 s. 47 s. 48 Förändringen av antalet mötesplatser för ungdomar Förändringen av andelen flickor som deltar i fritidsverksamheterna Förändringen av andelen medarbetare med utländsk bakgrund på alla nivåer Förändringen av andelen ofrivilligt deltidsanställda Förändringen av andelen timavlönade timmar Förändringen av löneskillnaderna mellan likvärdiga yrken Andelen bostäder som byggs med extra höga miljöambitioner Antalet miljöbilar, inom kommunala verksamheter, som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Antalet platser i Malmö där miljökvalitetsnormen för luftföroreningar överskrids Andelen inköp som är ekologiskt och etiskt certifierade, samt andelen genomförda upphandlingar i Malmö stad som använder sig av miljöstyrningsrådets kriterier Andelen nybyggnation som uppfyller kravet om biologisk mångfald i Miljöbyggprogram Syd Andelen Malmöbor som anser sig ha god tillgänglighet till natur, park- och grönområden Antalet personer som dödas eller skadas allvarligt i trafiken 33 s. 49 s. 50 s. 50 s. 51 s. 52 s. 54 s. 55 s. 56 s. 56 s. 57 s. 58 s. 59 s. 60 UPPFÖLJNING AV INDIKATORER FÖR MÅLEN Läs mer Nivå för underhåll av kommunens fastigheter Nivå för underhåll av kommunens gatunät och broar s. 60 s. 60 Ungdomsarbetslösheten ska minska Majoriteten av Malmö stads nämnder bidrar aktivt till målet att ungdomsarbetslösheten skall minska. Genom att öppna upp sina olika verksamheter för praktik, främst genom Ung i Sommar men också genom Praktik vid events, ger förvaltningarna unga kvinnor och män i åldrarna 15–19 år möjlighet att lära nytt, skapa kontakter och tjäna pengar. Ett flertal förvaltningar samarbetar med olika utbildningsenheter och ger unga kvinnor och män möjligheter till praktik under utbildningstiden. Stadsområdesnämnderna har påbörjat ett nytt samarbete utifrån den strategiska överenskommelsen mellan Malmö stad och Arbetsförmedlingen med stort fokus på ungdomar. Organisationsförändringen som genomförts inom Malmö stad har inneburit nya samarbeten och nya arbetssätt som har påverkat arbetet med att minska arbetslösheten hos ungdomar. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har under året prioriterat unga kvinnor och män 16–25 år i samtliga sina insatser. Förordningen (2007:813) om jobbgarantin för ungdomar begränsar möjligheterna för JobbMalmö att arbeta med gruppen unga kvinnor och män 16–25 år efter de tre första månaderna av arbetslöshet. Även omorganisationen gällande den nya gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden under 2014 har påverkat arbetet med att uppfylla målen med ungdomsarbetslösheten. Förändringen av andelen unga Malmöbor i arbete eller studier Arbetsförmedlingens månadsstatistik för gruppen unga män och kvinnor 18–24 år visar en markant minskning av antalet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, från 4 077 i december 2013 till 3 672 i december 2014, vilket motsvarar en minskning med 9,9 %. JobbMalmö å sin sida har en marginell minskning av antalet inskrivna unga män och kvinnor 16–24 år under 2014 jämfört med 2013. Andelen inskrivna som gått vidare till Arbetsförmedlingen, till studier eller arbete har minskat från 88 % till 80 %. Enligt JobbMalmö har det varit svårt att hitta praktikplatser inom staden för målgruppen, utmatchningsarbete mot vidareanställning har inte varit aktuellt under året. Som en följd av omorganisationen har arbetssätt förändrats och vakanta tjänster påverkat resultatet. Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande Kommunfullmäktige avsatte 30 Mkr i budget 2014 för att utveckla arbetet med försörjningsstöd och få fler personer självförsörjande, i synnerhet barnfamiljer. Utvecklingsarbetet har varit intensivt under 2014. Primärt har nya socialsekreterartjänster tillsatts för att stärka möjligheten att arbeta i enlighet med Malmö stads riktlinjer för 34 ekonomiskt bistånd. Arbetet kring självförsörjningsuppdraget har stärkts. Antalet besök har ökat under året och antalet personer som har en aktuell genomförandeplan har flerdubblats och uppgår genomsnittligen till 1 820 personer per månad, varav 893 kvinnor och 914 män. JobbMalmös målgrupp har avgränsats så att de kommunala arbetsmarknadsinsatserna enbart riktas till malmöbor med försörjningsstöd samt ungdomar i ålder 16-24 år i syfte att stärka förutsättningarna till egen försörjning. Samverkansöverenskommelser har arbetats fram för att stärka effektiva samarbetsformer mellan Individ och familjeomsorgens verksamheter för ekonomiskt bistånd, JobbMalmö och Arbetsförmedlingen. I tabellen nedan visas utveckling av antalet unika hushåll som någon gång under året beviljas ekonomiskt bistånd i Malmö stad per helår samt genomsnittligt antal beviljade hushåll per månad. UTVECKLING INOM EKONOMISKT BISTÅND 2010-2014 Unika hushåll/ år 2010 2011 2012 2013 2014 12 851 13 660 14 409 15 244 16 218 6,3% 5,5% 5,8% 6,4% 8 309 8 936 9 569 9 840 8,2% 7,5% 7,1% 2,8% 770 667 860 724 927 757 962 938 13,3% 11,7% 7,8% 3,8% Ökning unika hushåll/ år Genomsnitt antal beviljade hushåll per månad 7 682 Ökning genomsnitt antal beviljade hushåll per månad Utbetalt belopp brutto (tkr) 679 983 Ökning utbetalt belopp Förändringen av andelen personer med försörjningsstöd som blir självförsörjande genom arbete eller studier Totalt har ett större antal unika hushåll avslutats med anledning av arbete eller studier under andra halvåret 2014 jämfört med samma period 2013. Över hälften av de unika biståndshushållen i Malmö som inkluderar barn återfinns bland hushåll som omfattar gifta eller sambor, barn är inkluderade i två tredjedelar av dessa hushåll. Bland de ensamstående hushållen har cirka 40 % av kvinnorna barn i hushållet jämfört med 5 % av hushållen med ensamstående man. Antal och andel avslutade hushåll m ed anledning av arbete eller studier i förhållande till unika hushåll under perioden Totalt antal hushåll Ensamstående kvinnor Ensamstående män Juli - decem ber 2014 Unika Andel hushåll Avslutade avslut 13 538 802 5,9% 4 971 242 4,9% 5 371 303 5,6% Juli - decem ber 2013 Unika Andel hushåll Avslutade avslut 13 741 755 5,5% 5 038 298 5,9% 5 096 321 6,3% Det är positivt att det totala antalet, och andelen, hushåll som avslutas med anledning av arbete eller studier ökat. Genomslaget på det totala antalet hushåll kan indikera att arbetet med självförsörjningsuppdraget med särskilt fokus på barnfamiljer haft positiv påverkan för att stärka barnfamiljers möjlighet till egen försörjning. Avseende hushåll med ensamstående kvinna har ett lägre antal och en lägre andel avslutats med anledning av arbete eller studier andra halvåret 2014 jämfört med samma period 2013, 35 detsamma gäller för hushåll omfattande ensamstående man. Arbete och studier registreras totalt som avslutsorsak i 26 % av avslutade hushåll under uppmätt period 2014 (27 % samma period 2013). Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö De flesta förvaltningarna arbetar aktivt med näringslivsutveckling utifrån respektive verksamhetsområde. På ett generellt plan betraktas näringslivet som en naturlig och viktig samarbetspart för att nå flera av de övriga fullmäktige- och nämndsmålen. Fortsatt tillgodoseende av markbehov för företagsutveckling och etablering, förstudier kring eventuella nya näringslivspolitiska profilområden samt serviceförbättring genom till exempel e-tjänster och förebyggande insatser, är några exempel på hur måluppfyllelsen gynnas. Arbetet med att marknadsföra Malmö som en attraktiv näringslivs-, evenemangs- och besöksstad bedrivs av flera förvaltningar. Under 2014 har Malmö stått värd för flertalet evenemang av olika storlek, vilket gett positiva effekter för stadens turist- och besöksnäring. De publika evenemangen besöktes under 2014 av ca 45 000 åskådare, varav 48 % kvinnor och 52 % män. Det förvaltningsgemensamma arbetet för förenkling och förbättrad service bedrivs bland annat genom Malmö stads företagslots, som sedan 2013 mäter antal kvinnor och män som får ärenden registrerade, vilket skapar förutsättningar för att aktivt arbeta för att skapa en jämställd service. Det kommuninterna arbetet för näringslivsutveckling har också förstärkts genom det utvecklingsarbete som bedrivs inom ramen för Företagsamma Malmö. Förändringen av antalet förvaltningar som aktivt arbetar med den näringslivspolitiska strategin Majoriteten av förvaltningarna arbetar med den näringslivspolitiska strategin utifrån respektive ansvarsområde, antingen direkt kopplat till strategins fokusområden, eller genom att ha strategin som utgångspunkt i mötet med näringslivet. Många av stadens förvaltningar engagerar sig fortsatt, på olika sätt, i arbetet för att skapa bättre förutsättningar för näringslivet genom Malmö stads företagslots. De lokala kontakterna med näringslivet har också förstärkts, bland annat genom nya eller utvecklade samarbeten med fastighetsägare, handlare och lokala företagsgrupper. En mer aktiv dialog mellan kommunen och näringslivet har etablerats i syfte att diskutera innovativa lösningar för att underlätta för företagen att hitta rätt arbetskraft och för att kvinnor och män som uppbär försörjningsstöd ska komma ut i arbetslivet. Flera förvaltningar har under året också förstärkt samarbetet med fastighetsägare och byggbolag gällande stadsutvecklingsfrågor. Aktiviteten jämfört med föregående år bedöms dock vara oförändrad, vilket kan förklaras av att den näringslivspolitiska strategin inte marknadsförts i tillräcklig utsträckning. Under året har ett förstärkt kommunövergripande arbete påbörjats inom ramen för Företagsamma Malmö, som syftar till ett mer enhetligt förhållningssätt gentemot näringslivet. Genom detta 36 arbete undersöks också utvecklings- och förbättringsmöjligheter för den näringslivspolitiska strategin. Förskolan ska byggas ut i en sådan takt att alla barn vars föräldrar så efterfrågar kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet inom lagstadgad tid Hemkommunens skyldighet att erbjuda förskoleplats åt barn från och med ett års ålder regleras i skollagens åttonde kapitel. När en vårdnadshavare har anmält önskemål om förskola med offentlig huvudman ska kommunen erbjuda barnet förskola inom fyra månader. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver stöd i sin utveckling i form av förskola ska skyndsamt erbjudas plats. Under 2014 har 6 200 barn erbjudits och tackat ja till en kommunal förskoleplats. Under årets första månader kunde förskoleförvaltningen inte erbjuda plats till alla som så önskade, men från och med 15 mars har platser funnits till alla barn vars vårdnadshavare önskade plats. Behovstäckningen under året var i genomsnitt 99,3 %. Fördelningen av flickor och pojkar på förskolorna både i kommunal och fristående regi var ungefär jämn. År 2025 beräknas antalet barn i Malmö i åldern 1–5 år vara cirka 26 000 att jämföras med att det fanns drygt 22 000 barn vid slutet av 2014. Då ökning av antalet barn i ålder 1–5 fortsätter, om än i långsammare takt, är det viktigt med fortsatt fokus på etablering av nya platser. Särskild hänsyn behöver tas till lokalernas utformning så att dessa passar små barn och den undervisning/omsorg som ska bedrivas där. Välfungerande lokaler är ett led i barnens hälsosamma utveckling. Förändringen av antalet nybyggda förskoleplatser i förhållande till efterfrågan 1 350 bruttoplatser skapades i den kommunala verksamheten under år 2014, samtidigt som 600 platser avvecklades. Antalet barn totalt i åldern 1–5 år i Malmö ökade under året med totalt 500. Nettoökningen av antalet platser var 750, vilket mer än väl täcker platsbehovet. Tillgång och efterfrågan på platser varierar dock över året, exempelvis börjar många barn i förskoleklass i augusti och lämnar då sin förskoleplats. Detta innebär att tillgången på platser är som störst under tidig höst samtidigt som efterfrågan är som störst under våren då nya barn behöver platser året runt. I lokalförsörjningsplanen för 2014 angavs en bruttoutbyggnad på 1 250 platser och en avveckling på 600 platser. Orsaken till att den faktiska platstillgången blev bättre beror bland annat på den akutplanering som genomfördesunder våren 2014 och att antalet planerade avvecklingar kunnat begränsas. Den redovisade ökningen med 1 350 bruttoplatser innebär 250 platser färre än de 1 600 som anges i kommunfullmäktiges riktade uppdrag. Förskolenämnden gör ändå den bedömningen att den planerade utbyggnaden ger förutsättningar för att, om även ekonomin tillåter, 30 timmars vistelsetid skulle kunna införas under år 2017 för barn vars vårdnadshavare är föräldralediga för vård av annat barn. 37 Förskolan ska erbjuda en trygg och pedagogisk miljö där personalen har tid att se varje barn och dess unika behov I skollagens åttonde kapitel anges syftet med utbildningen i förskolan: ”Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.” Enligt Läroplan för förskolan, Lpfö98, ska förskolan erbjuda en trygg miljö. Lärandet i förskolan ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra. För att kunna ”se till varje barn och dess unika behov” krävs att barngrupperna inte är för stora. Att ensidigt titta på personaltäthet eller barngruppernas storlek är dock inte tillräckligt. Det måste finnas en koppling till hur den enskilda förskolan organiseras och hur verksamheten planeras och genomförs. Det är förskollärare som är ansvariga för undervisningen i förskolan, men det är också viktigt att titta på hela personalgruppens sammansättning och samlade kompetens. Projektet ”Förskolans kvalitativa bemanning”, startade våren 2014, innebär bland annat en proaktiv medarbetarförsörjning och kartläggning av hur bemanningen används. Förskolenämndens kartläggning visar på stora skillnader mellan förskolor både när det gäller medarbetartäthet och andel förskollärare. Barngrupp definieras olika i verksamheterna, exempelvis varierar gruppstorleken från 4 till 47 barn. I princip alla förskolor uppger att de regelbundet arbetar med att dela upp barngrupperna i mindre grupper under dagen, i syfte att bättre kunna möta varje barns behov och intresse. Kartläggningen har också visat att yngre barn oftare vistas i mindre barngrupper än de äldre barnen. Det statliga uppdraget understryker förskollärarens ansvar i förhållande till förskolans nationella mål. Det finns fortfarande en brist på förskollärare och tillgången på högskoleutbildad personal ser olika ut i olika delar av staden. En likvärdig fördelning av högskoleutbildad personal över staden är viktigt för att säkerställa kvaliteten och likvärdigheten. Verksamheten vid modersmålsenheten upphörde den 30 juni 2014. Varje förskola ska se språkutveckling och modersmålsstöd som sitt uppdrag. För att barn ska få stöd på sitt modersmål i den dagliga verksamheten krävs en stor andel förskolepersonal med minst tvåspråkig kompetens. Förändringen av personaltätheten i förskolan Tabellen nedan visar hur personaltätheten i förskolan förändrats i Malmö stad och i riket de senaste fem åren. Uppgifterna kommer från Skolverket. Skolverkets statistik för 2014 är dock inte sammanställd ännu och siffran för Malmö är utifrån egen mätning. ANTAL BARN PER ÅRSARBETARE I FÖRSKOLAN Genomsnitt Sverige Genomsnitt Malmö 2014 2013 2012 2011 2010 - 5,3 5,3 5,3 5,4 4,7* 4,9 5,0 5,1 5,2 38 I statistiken för 2013 inkluderades personal som var sjukskriven 14 dagar eller färre i statistiken, medan personal som var sjuk-/tjänstledig mindre än en månad inkluderas i 2014 års siffror. Uppgifterna är därmed inte helt jämförbara. Andelen män i förskolan sjönk från 10 % år 2013 till 7 % år 2014. Ur jämställdhetssynpunkt, en likvärdig förskola för flickor och pojkar, är det angeläget att förskoleförvaltningen fortsätter arbeta för att anställa fler män. Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan I skollagen regleras syftet med utbildningen inom de olika skolformerna. Detta innebär att stimulera elevernas personliga utveckling, ge eleverna kunskaper, förbereda dem för fortsatt utbildning/ge en god grund för yrkesverksamhet och deltagande i samhällslivet. De tre skolformerna grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna vänder sig till elever med utvecklingsstörning. I förskolan finns inga kunskapskrav riktade till det enskilda barnet. Enligt Läroplanen för förskolan ansvarar förskoläraren bland annat för att barnet stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling, i sin matematiska utveckling och i sitt intresse för naturvetenskap och teknik. Förskolenämnden har byggt upp ett system med självskattning och kvalitetsbesök vid vilka särskilda kvalitetsstödjare deltar. Varje förskolas utvecklingsområden blir på detta sätt tydliga och utgör underlag för förvaltningens särskilda satsningar. I grundskolenämnden finns ett starkt fokus på kunskapsresultaten. Nämnden följer upp elevernas kunskapsutveckling med de nationella ämnesproven, kunskapsmålen för årskurs 3 samt betygsutfallen för de högre årskurserna. Differensen mellan skolor och elevgrupper är fortsatt stora, vilket tyder på kvarstående brister i likvärdighet mellan skolorna. Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet anger bland annat att skolan ska främja lärandet men också att skolan ”aktivt och medvetet ska påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar”. Med Malmös socioekonomiska status är det extra viktigt att också fokusera på värdegrundsarbetet i skolan. Även skolans sociala klimat påverkar elevernas förmåga till kunskapsinhämtning. Formativ bedömning, dvs. löpande återkoppling till eleverna kring var de befinner sig i förhållande till målen är ett viktigt utvecklingsområde inom grundskolan. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens uppföljning av målet ”fullföljd utbildning och examen från gymnasieskolan” visar att andelen elever inte ökat under 2014. De högskoleförberedande utbildningarna på Malmös kommunala gymnasieskolor ligger i paritet med rikssnittet medan yrkeseleverna har svårare att nå målen än elever på yrkesprogram i övriga riket. Nämnden når inte delmålet att öka andelen elever med högskolebehörighet och fullföljd utbildning och ser behov av fortsatt stärkt och systematiskt kvalitetsarbete där likvärdigheten är i fokus. Andelen kurser inom vuxenutbildningen som avslutas med ett godkänt betyg har sjunkit något. Minskningen är störst, 4 procentenheter, inom de gymnasiala kurserna. 39 Förändringen av elevernas måluppfyllelse Tabellen visar andelen elever i årskurs 6 med godkänt betyg i alla ämnen. Andelen beräknas på de elever som fått eller skulle fått betyg, det vill säga elever med betyg A-F, streck eller anpassad studiegång. Uppgift om andel godkända flickor respektive pojkar finns inte tillgängliga för årskurs 6. ELEVER ÅK 6, ANDEL MED GODKÄNT I ALLA ÄMNEN, % 2014 Kommunala skolor 60,1 Fristående skolor 84,4 Malm ö totalt 64,2 Det är en något lägre andel elever i åk 6 som får godkända betyg i alla ämnen än andelen elever i åk 9 som uppnått minst betyget Godkänd (minst E) i samtliga ämnen. För den kommunala skolan är andelen 60,1 i åk 6 mot 65,4 i åk 9. Att ge betyg i åk 6 är nytt varför jämförelse över åren inte går att göra. Andelen elever totalt med slutbetyg i årskurs 9 i samtliga ämnen visar på en positiv utveckling. Både flickors och pojkars andel har ökat. Påpekas bör att antalet elever i åk 6 respektive åk 9 i de fristående skolorna är litet i jämförelse med de kommunala skolorna. Tabellen nedan visar andel elever i årskurs 9 som uppnått målen i alla ämnen, det vill säga andel av avgångseleverna som fått betyget godkänt eller högre i samtliga ämnen under läsåret. ELEVER ÅK 9, ANDEL MED GODKÄNT I ALLA ÄMNEN, % 2014 2013 2012 2011 2010 Kommunala skolor 65,4 63,9 63,0 62,1 60,1 Flickor 67,0 68,4 66,3 64,6 61,5 58,8 Pojkar 63,9 59,6 60,0 59,8 Fristående skolor 81,3 82,3 77,9 78,7 82,3 Flickor 85,0 83,5 76,4 81,4 87,3 Pojkar 76,4 81,1 79,2 76,3 77,2 Malm ö totalt 68,0 66,5 65,3 64,5 63,0 Flickor 70,4 70,7 67,9 67,0 65,0 Pojkar 65,7 62,6 62,9 62,2 61,1 I båda årskurserna uppvisas stora skillnader mellan flickor och pojkar i ämnet svenska som andraspråk. Det är extra viktigt att dessa elever också får ett bra stöd i sitt modersmål för att på så sätt kunna inhämta det svenska språket lättare. I gymnasieskolan har behörigheten till högskolestudier sjunkit från 74 % till knappt 66 % mellan åren 2013 och 2014. Den viktigaste förklaringen är att yrkesutbildningarna inte automatiskt ger högskolebehörighet längre. Efter utbildningen på ett yrkesprogram ska det vara möjligt att börja arbeta direkt, men elever har också möjlighet att uppnå grundläggande högskolebehörighet genom att ha behörighet i särskilda kurser. Av alla yrkeselever 2013 blev 57 % högskolebehöriga. Motsvarande siffra var 2014 20 %. Minskningen är störst bland flickor som gått från 63 % till 23 % mellan åren 2013 och 2014. Motvarande siffra för pojkarna är 51 % 2013 och 17 % år 2014. För de högskoleförberedande utbildningarna råder motsatt utveckling. För alla elever i gruppen ökar högskolebehörigheten från 79 % till 82 %. Pojkarna ökar från 78 % till 80 % och flickorna ökar mer, från 80 % till 84 %. 40 De elever som tog studenten 2014 var de första som gått genom en gymnasieutbildning sedan Gy11 infördes varför en jämförelse med tidigare år inte kan göras fullt ut. Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Under våren 2014 genomförde förskolenämnden en föräldraenkät. Enkäten vände sig till alla vårdnadshavare som har flickor och pojkar i både kommunal och fristående förskola i Malmö. Jämförelsevis låg andel vårdnadshavare instämmer i att barnet lär sig matematiska begrepp/naturvetenskap/får möjlighet att utveckla det barnet är bra på/sitt självförtroende, påståenden som alla ingår i området ”Utveckling och lärande”. Andelen vårdnadshavare som på samma frågor uppger ”Vet inte” är dessutom förhållandevis hög. Gällande ”Delaktighet och inflytande”, för både barnet och vårdnadshavaren, visar enkätresultaten på viktiga utvecklingsområden. En relativt stor andel av vårdnadshavarna är osäkra på barnets delaktighet och inflytande. Resultaten gällande ”Utvecklingssamtalen” visar på att en relativt hög andel (26 %) av vårdnadshavarna inte varit på utvecklingssamtal med sitt barn under det senaste året, detta kommer att följas upp i ett särskilt intern kontrollärende under 2015. Grundskolenämnden har ett övergripande mål att arbeta för elevernas måluppfyllelse. Mål och kriterier ska tydliggöras för eleverna. Skolorna arbetar aktivt med klassråd och elevråd. Nämnden genomför årligen en elevenkät för att följa upp elevernas upplevelser. Under 2014 har emellertid denna enkät utvecklats och ska genomföras först våren 2015. En minskande andel elever inom Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden anser sig ha inflytande över undervisningens innehåll och arbetssätt. Förvaltningens ledningsgrupp beslutade och implementerade under hösten en åtgärdsplan där de skolor vars elever angett att deras inflytande över undervisningen minskat och dessa skolor har fått särskilt stöd från central förvaltning i det vidare arbetet. Studiesituation för eleverna inom Komvux mäts varje år i förvaltningens processenkäter som samtliga elever får möjlighet att fylla i. Demokrati och människors lika värde värderas högt på skolan. Förändringen av andelen elever som upplever att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Förskolenämndens föräldraenkät visar inom flera områden att vårdnadshavare till flickor svarar något mer positivt på frågorna än vårdnadshavare till pojkar. Även om skillnaden är liten är detta en viktig fråga ur jämställdhetsperspektivet. För grundskolans del har elevenkäten utvecklats under 2014 och kommer därför att genomföras först våren 2015. År 2014 ansåg 50 % av eleverna inom gymnasieskolan att de hade inflytande över innehållet. År 2012 var andelen 54 %. En mindre andel flickor (47 procent) än pojkar (52 procent) anser sig ha inflytande över innehållet i alla eller de flesta kurser. Motsvarande skillnad fanns även vid förra mätningen (51 resp. 57 procent). I förhållande till påståendet: ”Lärarna är tydliga med vad jag måste göra för att nå de betyg jag vill ha”, svarar 59 procent av eleverna att alla eller de flesta lärare är tydliga. Eleverna är 41 mindre nöjda 2014 (59 procent) än 2012 (62 procent). Pojkarna är mer nöjda. 66 procent av pojkarna och 52 procent av flickorna tycker att de flesta eller alla lärare är tydliga. Jämfört med 2012 är det nästan oförändrat resultat för pojkarna medan andelen flickor som är nöjda minskar från 60 till 52 procent. En större andel av eleverna på yrkesutbildningar än elever på studieförberedande utbildningar är nöjda, 72 jämfört med 54 procent. Ovanstående pekar på viktiga utvecklingsområden för gymnasieskolan, från lågt resultat år 2012 blir resultaten ännu lägre. Flickorna är mindre nöjda vilket pekar på ett särskilt jämställdhetsproblem. Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola I Skolverkets ”Allmänna råd med kommentarer – Förskolan” anges att ”Barnets inställning ska så långt det är möjligt kartläggas och barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som berör honom eller henne”. 5 kap. 3 § skollagen (2010:800) anger att ”utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero”. Det senare gäller alla skolfromer utom förskolan. Trygghet och studiero är en viktig förutsättning för lärande. Att känna sig trygg är ett brett begrepp. Trygghetkänsla under raster för att koppla av och samla kraft. Trygg med vuxna och klasskamrater under lektionstid så att det formativa lärandet kan utvecklas enligt kommunens intention. Av de olika huvudområdena i den enkät, som går till föräldrar med barn i förskolan, både kommunal och fristående, är påståendena om Trivsel det som får högst andel svaret ”Stämmer helt”. Inom området ”Trygghet” instämmer en hög andel av vårdnadshavarna i att barnet känner sig tryggt på förskolan; med andra barn, med personalen, i lokaler och i närmiljön. Grundskolenämnden kommer att genomföra sin elevenkät som bland annat innehåller frågor om trygghet och trivsel under våren 2015. Trivseln i gymnasieskolan kan ses som ett övergripande mått på om lärmiljön i skolan är god. En marginell försämring har skett vad gäller värderingen av trivseln. En minskning av antalet och andelen gymnasieelever som känner sig kränkta på någon av diskrimineringsgrunderna kan ses. Likabehandlingsarbetet på gymnasieskolorna tycks ha inverkat positivt på elevernas upplevelse av att bli likabehandlade. Trygghet och trivsel är fortsatt hög. Förändringen av andelen elever som känner sig trygga och trivs i skolan 2014 ansåg 94 % av gymnasieeleverna att trivseln var mycket bra eller bra. 2013 var andelen 95 %. 6 % ansåg 2014 att lärmiljön var dålig eller mycket dålig. 2013 var andelen 5 %. Under 2013 var det procentuellt lika många kvinnor som män som trivdes bra eller mycket bra. Under 2014 uppgav 5 % fler kvinnor att de trivdes bra eller mycket bra. Flickor är påfallande mer kritiska än pojkar då det gäller likabehandlingen och detta kritiska förhållningssätt ökar. Under 2013 svarade 91 % av alla eleverna inom vuxenutbildningen att de, helt eller till stor del, upplever sig vara trygga och säkra på skolan. Motsvarande siffra för 2014 visar på en marginell minskning, då 89 % upplevde helt eller delvis att de kände sig trygga och säkra. 42 Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete I 1 kap. 5 §, skollagen (2010:800) anges att utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som exempelvis alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Denna paragraf omfattar alla skolformer inklusive förskolan. Alla skolor ska ha en ”plan mot diskriminering och kränkande behandling”, ofta benämnd ”likabehandlingsplan”. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling ska syfta till att stödja och synliggöra verksamheternas arbete med att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter och för att förstärka verksamheternas arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna såsom exempelvis kön och könsöverskridande identitet. Inom förskolenämnden har det genuspedagogiska utvecklingsarbetet till stor del genomförts tillsammans med Pedagogisk inspiration, PI. En del av de processer som initierades 2013 har fortsatt under våren 2014. Utöver de förskolor som arbetat tillsammans med PI finns också förskolor som på andra sätt bedriver ett genuspedagogiskt arbete. Inom Malmö förskolor finns ett ökat fokus på kompetensutveckling som innehåller en ökad medvetenhet kring genus. Under 2014 har 23 grundskolor deltagit i ett genuspedagogiskt arbete. Utöver detta bedriver ett antal skolor ett aktivt genuspedagogiskt arbete på egen hand och inom ramarna för sitt ordinarie arbete enligt gällande förordningar. Samtliga gymnasieskolor utom Universitetholmens gymnasium och Byggymnasiet bedriver ett medvetet genuspedagogiskt utvecklingsarbete. Dessa två skolor saknar fortfarande en strategi för arbetet. Det genuspedagogiska arbetet, att ge flickor och pojkar samma möjligheter, är en förutsättning för likvärdig undervisning som i sin tur kan bidra till högre måluppfyllelse för alla. Förändringen av antalet förskolor och skolor som genomför ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete 33 nya förskolor har under 2014 tillsammans med Pedagogisk Inspiration, PI, genomfört genuspedagogiskt utvecklingsarbete. För grundskolor och gymnasieskolor är det inte lika tydligt vilka som är just nya skolor som deltar i det genuspedagogiska arbetet. Många skolor har ett flerårigt arbete men deltar kanske inte just i den satsning som PI driver. Det ingår också i skolans styrdokument att arbeta med genus. 43 Den socialt betingade hemlösheten ska minska Målet infördes 2011. Socialt betingad hemlöshet avser sådan där den hemlösa personen har en social problematik i form av missbruk, psykisk ohälsa eller samsjuklighet. Bristen på framför allt hyresbostäder med rimliga hyresnivåer påverkar i allt högre utsträckning hemlöshetssituationen i Malmö. En av de viktigaste insatserna är att förebygga hemlöshet och stadsområdena har ett bra samarbete med budget- och hyresrådgivningen, hyresvärdar och kronofogdemyndigheten. Det bedrivs ett omfattande arbete för att möta behoven hos hemlösa och kommunen utökar kontinuerligt resurserna. Efterhand som hemlösheten ändrat karaktär har fler förvaltningar än kommunens socialtjänst involverats i arbetet. I nuläget förbereder till exempel stadsfastigheter inköp av bostadsrätter som ska ingå i kommunens bestånd för andrahandsuthyrning. Sociala resursnämnden ansvarar för kommungemensamma resurser och för upphandling av boenden. Eftersom den grupp som har en social problematik har svårare att komma in på den ordinarie bostadsmarknaden har utbyggnaden av speciella resurser hittills huvudsakligen varit inriktad på dem. Sociala resursförvaltningen driver bland annat ett Bostad först-program som bygger på att en egen bostad är grundläggande för att kunna åstadkomma andra förändringar. I programmet ingår bostadsrehabiliterande åtgärder och individuellt stöd. Det finns ett stort intresse från hemlösa att delta i programmet. Stadsområdena har egna boenden för hemlösa och köper boendeplatser av privata entreprenörer samt hotell. Därutöver har kommunen 1 185 lägenheter för andrahandsuthyrning, med tillsyn och/eller stöd, till hemlösa. 477 av dem är genomgångs-/referensboenden för att underlätta en ingång på den ordinarie bostadsmarknaden medan övriga kan övergå till förstahandskontrakt under förutsättning att hyresgästen uppfyller hyreslagens bestämmelser och hyresvärdens krav. Förändringen av antalet personer som är hemlösa av sociala orsaker Uppföljning av målet sker genom en årlig kartläggning av Malmös hemlösa den 1 oktober varje år. Kartläggningen beskriver således inte hela omfattningen av hemlöshetsproblematiken. Den sociala hemlösheten ökade med 21 personer 2014 men andelen minskade från 42 % till 37 %. Utvecklingen av andel socialt respektive strukturellt betingad hemlöshet visas i nedanstående diagram. 44 Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet Förändringen av antalet förvaltningar som har ett aktivt arbete med ”Utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering” För att mäta nämndernas aktivitet i arbetet med utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering rapporterar nämnderna om användning av könsuppdelad statistik i beslutsunderlag och rapportering samt hur nämnden har arbetat med jämställdhetsanalyser i sin verksamhetsutveckling under året. Sammantaget redovisar nämnderna ett aktivt arbete med Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering. Exempelvis på aktiviteter är förvaltningsgemensamma strategier för jämställdhet, att jämställdhetsintegrera verksamhetsplaneringen, att jämställdhetsintegrera planerings- och styrprocesser, att analysera fördelning av resurser och att analysera utlåning av böcker på nämndens bibliotek. Det sistnämnda visar att 83 % av litteraturen för unga lånades av flickor. Flera nämnder har deltagit med personal på konferensen Nordiskt forum och ansvarat för Malmö stads värdskap. Det finns dock variationer i omfattningen på arbetet som nämnderna bedriver. Flera nämnder beskriver mycket omfattande arbete andra mer begränsat arbete. Nämnderna rapporterar att de könsuppdelar individbaserad statistik inom sina verksamhetsområden. Jämställdhetsanalyser används i verksamheterna. För helåret 2014 anges 56 slutförda och 13 pågående jämställdhetsanalyser i verksamheter. Ett exempel på genomförda analyser och granskningar samt resultat av dessa är kulturförvaltningen som gjort 9 analyser i 9 olika verksamheter. Samtliga kommer att påverka verksamheternas utformning. Ett annat exempel är en pågående analys inom ekonomiskt bistånd för att se om det ställs olika krav på och används olika resurser avseende kvinnor och mäns självförsörjning. För verksamheten på Garaget har en undersökning gjorts av biblioteksservicen utifrån ett barn- och ungdomsperspektiv på Garaget, vilket bland annat resulterat i läsfrämjande aktiviteter samt att lyfta pappors betydelse som läsande förebilder. Värt att notera är att det i samband med de utbildningar som anordnas genom stadskontoret så har ytterligare jämställdhetsanalyser genomförts/påbörjats. Vissa av dem anges dock inte i nämndernas redovisning. Flera nämnder har också nämndsmål för jämställdhetsintegrering. Exempel på nämndmål är att det ska finnas jämställdhetsambassadörer som stöd i förvaltningens verksamheter, medarbetare ska ha kunskap om utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering samt riksdagens jämställdhetspolitiska mål och att jämställdhetsanalyser ska genomföras, att chefer på specifika verksamheter ska ha genomgått utbildning. Flera nämnder har mycket ambitiösa målsättningar. Till exempel anger Kulturnämnden att samtliga verksamheter ska vara jämställda. Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet Ökad kunskapsnivå inom området ligger i fokus hos samtliga nämnder. Förvaltningschefer deltar i utbildningar i de utbildningar som stadskontoret anordnar om diskrimineringslagen. Nämnderna anordnar också egna utbildningar som riktar sig till chefer och medarbetare. 45 Huvudsaklig fokus i dessa är diskrimineringslagen och kränkande särbehandling. Exempelvis anordnade Sociala resursnämnden en utbildning i Normkritik och genus för medarbetare och chefer inom IoF och LSS. Grundskolenämnden redovisar att deras antirasistiska nätverk har mött rektorers och skolors behov av kompetensutveckling inom diskrimineringslagen samt förstärkt skolornas likabehandlings- och värdegrundsarbete. Valnämnden har utbildat samtliga röstmottagare och vaktmästare i bl.a. bemötande och tillgänglighetsfrågor. Stadsdelsnämnd Öster redovisar att förvaltningens avdelning för vård och omsorg under 2014 genomfört studiecirklar om den nationella värdegrunden för äldre där bemötande var en av utgångspunkterna. Kulturnämnden har under 2014 inlett en HBT-certifiering, vilket inneburit utbildningsinsatser för bibliotekets personal. Kommunstyrelen som ansvarar för implementeringen av antidiskrimineringsplanen anordnade under 2014 utbildningar för chefer och ledare, HR-personal och kommunikatörer. Utöver detta anordnades fyra externa seminarier samt två konferenser riktade mot malmöbor. Enstaka nämnder lyfter fram egna granskningar av sina verksamheter. T ex. genomförde förskolnämnden ca 80 kvalitetsbesök som ledde till diverse åtgärdsförslag. Stadsområdesnämnd innerstaden har gjort en normkritisk granskning utifrån alla sju diskrimineringsgrunder av all publicerad information under april och maj 2014. Nämnderna redovisar vidare att stödmaterial tas fram i syfte att stödja verksamheters arbete inom området. Stadsområdesnämnderna har bl.a. tagit fram en checklista för diskrimineringsfri kommunikation. Nästan samtliga nämnder redovisar aktivt arbete med Malmö stads kompetensbaserade rekryteringsprocess för att främja likabehandling av arbetssökande. Vissa nämnder fokuserade under 2014 på ökad tillgänglighet i lokaler. JobbMalmö:s verksamhet har med hjälp av stödmaterial ifrån Handisam genomfört en tillgänglighetsanalys av JobbMalmö:s publika lokaler. Kulturnämnden och valnämnden redovisar också aktivt arbete inom området. Malmö stad har ett bred samverkan med andra samhällsaktörer som också verkar mot diskrimineringen, till exempel Svenska kommittén mot antisemitism, Coexist, European Coalition of Cities against Racism (ECCAR) samt Unescos Lokalt Unescocenter för samverkan (LUCS). Förändringen av antalet förvaltningar som har ett aktivt arbete med ”Handlingsplanen mot diskriminering” Malmö stads nämnder redovisar ett aktivt arbete inom antidiskrimineringsområdet. Undantaget är förtroendenämnden, servicenämnden och tekniska nämnden där redovisning saknas. Årets uppföljning baserades inte på specifika indikatorer. Nämnderna hade istället möjlighet att lyfta fram aktiviteter som genomfördes under 2014 och som de själva tycker har bidragit till uppfyllelsen av målet. Ett flertal av nämnderna har tagit fram särskilda planer (jämställdhets- och mångfaldsplaner, likabehandlingsplaner m.m.) som samlar nämndernas ambitioner/mål inom området. En 46 majoritet av nämnderna förde ihop jämställdhetsintegrerings- och antidiskrimineringsplanen i syfte att uppnå synergieffekter samt undgå parallella spår. Grundskolenämnden skriver att en gemensam plan har tagits fram för samtliga tre skolförvaltningar. De framtagna planerna kan både vara av personalpolitisk- och verksamhetsorienterad karaktär. Aktiviteter som anges i planer varierar. Grundskolenämnden önskar till exempel erbjuda samtliga chefer utbildning i normkritiskt förhållningssätt, satsa på mångfaldsspelet och kvalitetssäkra platsannonserna ur ett diskrimineringsperspektiv. Exempel på målen ser också olika ut. Kulturnämnden formulerar t ex att: ”Kulturförvaltningen ska verka för att alla Malmöbor oavsett kön, könsidentitet etnisk tillhörighet, ålder, funktionsnedsättning, religion och sexuell läggning ska kunna delta, inspireras och engagera sig i kulturella och konstnärliga aktiviteter.” Malmös äldre ska känna att de få den vård och omsorg de behöver Ett omfattande förändringsarbete pågår sedan flera år i stadsområdena för att höja nöjdheten bland brukarna. Brukarundersökningarna de senaste åren och det som framkommit, ligger till grund för hur verksamheten ska utvecklas och förbättras. Undersökningen 2014 tillför ännu mer information till hur utvecklingsarbetet kan fortsätta. De senaste åren har stadsområdena arbetat med att förändra inriktningen i verksamheten till en mer brukarorienterad organisationskultur och individanpassad omsorg. Åtgärder som pågår är bland annat ökat antal möjligheter till sociala aktiviter, förbättrad måltidssituation, ökad personalkontinuitet, bättre introduktion av vikarier, fler som har och som är delaktiga i genomförandeplanen, bättre information till brukare och anhöriga om förändringar eller aktiviter samt ett bättre bemötande. Socialstyrelsen gör analysen att skillnader i resultat mellan olika grupper inte verkar bero så mycket på kön eller på vem som fyller i enkäten, utan i första hand på om den äldre bor ihop med någon eller känner sig ensam. Ensamheten har betydelse både för den egenupplevda hälsan och för hur den äldre upplever äldreomsorgen. De sammanboende äldre med hemtjänst har sämre hälsa än ensamboende äldre men ger trots det överlag mer positiva svar på frågorna i enkäten. Tidigare års undersökningar har visat att brukarna är nöjda med den hjälp de får samt att kvinnor och män är nästan lika nöjda, men att det kan variera mellan åren och mellan hemtjänst (ordinärt boende) och äldreboende (särskilt boende). Som helhetsintryck bedöms brukarna var något mindre nöjda inom hemtjänst men att den ökat något inom äldreboende mellan 2013 och 2014. Förändringen av nöjdheten hos vård- och omsorgstagare i eget och särskilt boende Undersökningens resultat för 2014 är jämförbart med tidigare år. På frågan ”Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende?” svarade 81 % att de var mycket eller ganska nöjda medan motsvarande andel 2013 var 79 %. Andelen mycket eller ganska nöjda var samma för kvinnor som för män, 81 %. Högst andel nöjda i Malmö hade Väster med 84 % och lägst Norr med 78 %. Medel i riket var 83 %. Malmös resultat var således 2 procentenheter lägre än medel i riket. 47 På frågan ”Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med den hemtjänst du har?” svarade 82 % att de var mycket eller ganska nöjda medan, motsvarande andel 2013 var 84 %. Andelen mycket eller ganska nöjda kvinnor var 83 % medan motsvarande siffror för männen var 81 %. Högst andel nöjda i Malmö hade Söder med 85 % nöjda och lägst hade Norr och Väster med 81 %. Medel i riket var 89 %. Malmö hade alltså lägre resultat än riket. Med anledning av resultatet 2014 och tidigare år, pågår ett analysarbete samt framtagande av ytterligare förslag på åtgärder i stadsområdena. Dessa kommer att rapporteras till kommunfullmäktige under 2015. Malmöborna ska känna sig trygga i sin stad Förändringen av trygghetsindex Sedan 2012 mäts trygghet i Malmö stad på ett nytt sätt genom Malmö områdesundersökning (MOMS). Syftet med den nya trygghetsmätningen är att beskriva mått som bidrar till att bredda trygghetsbegreppet samt att få tillgång till underlag som i större utsträckning ger förutsättningar för att kunna påverka utvecklingen i Malmö. I mätningen lyfts några index fram, så som t ex kollektiv styrka och konkret otrygghet. Dessa ger förutsättningar för att tydliggöra samband mellan orsak och utfall. Med anledning av ny mätmetod är jämförbarheten med tidigare mätningar begränsad. Mätningen kommer att ske vart tredje år och nästa mätning genomförs under hösten 2015. Några nya resultat sedan mätningen som genomfördes 2012 finns därför inte. Malmö områdesundersökning görs i samverkan med Polisområde Malmö och Malmö högskola, samt från och med mätningen för 2015, också tillsammans med Burlöv. I mätningen från 2012 går det att utläsa att nära 70 procent av Malmöborna känner sig trygga. Men kvinnor rapporterar högre otrygghet än män och det finns skillnader mellan olika geografiska områden. Otrygghet är en kombination av individuella egenskaper och erfarenheter samt i vilka sociala miljöer som individen befinner sig. Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid Malmö stads ”Policy för mötesplatser för unga i Malmö” har fått förlängd giltighetstid. I samarbete med företrädare för stadsområdesförvaltningarna, har en revidering av den nuvarande policyn påbörjats. Arbetet har emellertid inte avslutats, då kommunfullmäktige beslutat alla olika mötesplatsers organisatoriska tillhörighet ska utredas under 2015. Innehållet i policyn kan komma att påverkas av denna utredning. En mötesplats definieras enligt Policy för mötesplatser för unga i Malmö som: En målinriktad, icke-kommersiell, och bemannad verksamhet öppen för alla mer än en gång per vecka. Den har de ungas behov och önskemål i fokus och riktar sig till ungdomar, inom åldersspannet 12-25 år, på deras fritid och är helt eller delvis finansierad av kommunen. Tillgång till mötesplatser för barn och unga kan indirekt påverka måluppfyllelsen i skolan, barns och ungas självkänsla kan stärks då de har en meningsfull fritid. Fritidsnämnden bidrar i hög grad till att Malmös barn och unga får tillgång till meningsfull fritid. Den verksamhet som bedrivs går dock inte in under ovan nämnda definition. Däremot 48 kan de föreningar till vilka fritidsnämnden lämnar bidrag bedriva en mötesplats i enlighet med definitionen. Även kulturnämnden bidrar i hög grad till att Malmös barn och unga får tillgång till meningsfull fritid, utan att verksamheterna motsvarar definitionen. De åldrar som stadsområdenas mötesplatser vänder sig till varierar, det finns relativt många som har en lägre åldersgräns än de 12 år som anges i definitionen. Många erbjuder inte aktiviteter ända upp till 24 års ålder. Det finns en svårighet i att erbjuda aktiviteter som passar alla i åldersspannet 12 – 24 år. En del mötesplatser erbjuder därför olika aktiviteter olika dagar. Förändringen av antalet mötesplatser för ungdomar Stadsområdesnämnd Norr har skapat en ny mötesplats under året. Denna finns i tillfälliga lokaler på Västra Hamnens skola. Antalet mötesplatser i stadsområde Öster har minskat. Fokus under året har varit att utveckla kvaliteten. Stadsområdesnämnd Söder och stadsområdesnämnd Väster har fokuserat på att utveckla kvaliteten vid mötesplatserna/fritidsgårdarnas öppna verksamhet. Stadsområdesnämnd Innerstaden har under året öppnat tre nya mötesplatser. Sammantaget har antalet mötesplatser inom stadsområdesnämndernas anvarsområde ökat med tre stycken. Alla mötesplatserna, både gamla och nya, vänder sig både till pojkar och till flickor. Ur ett genusperspektiv är detta viktigt. Det är också viktigt att beskrivning och eventuell inbjudan till aktiviteter är könsneutrala. Det finns ofta större skillnader inom könen än mellan könen. I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheterna på lika villkor Sammantaget redovisar de berörda nämnderna ett aktivt arbete, som ligger i linje med utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering, för att utvärdera, utveckla och säkerställa att flickor och pojkar deltar i fritidsverksamheten på lika villkor. Flera arbetar med framtagande av könsuppdelad statistik, jämställdhetsanalyser, resursfördelning ur ett jämställdhetsperspektiv och utbildning för personalen kring jämställdhet. Ett flertal nämnder rapporterar ett arbete med att försöka fånga upp flickors och pojkars önskemål och behov i syfte att arrangera aktiviteter så att de attraherar både flickor och pojkar. För att alla unga, oavsett sexuell läggning, ska känna sig inkluderade på Malmö stads mötesplatser har fritidsgårdspersonal, i samverkan med RFSL rådgivning, även erbjudits utbildningsinsatser kring HBTQ-frågan. För att underlätta för personer med funktionsnedsättning att ta del av olika fritidsaktiviteter fortsätter arbetet med Malmönyckeln. En stor del av fritidsutbudet till flickor och pojkar tillhandahålls av föreningslivet. Där har utbildning erbjudits i praktiskt jämställdhetsarbete och särskilda medel har avsatts för jämställdhetsbidrag till föreningslivet. Fritidsgårdarna uppger även att de i samarbetet med föreningar har samtal med föreningarna kring hur de arbetar för att inkludera alla och att fritidsgårdarna försöker göra aktiva val kring vilka aktörer de samarbetar med. I fördelningsprinciperna för tilldelningen av träningstider vid kommunens idrottsanläggningar har jämställdhetsperspektivet beaktats. Ett arbete pågår för att göra bad49 och rekreationsanläggningar mer tillgängliga för kvinnor i form av utbud, aktiviteter och lokalanpassningar. Förändringen av andelen flickor respektive pojkar som deltar i fritidsverksamheterna Med anledning av omorganisationen inom Malmö stad anger stadsområdena att det inte går att jämföra besöksstatistiken mellan 2013 och 2014. Skillnaderna mellan pojkar och flickor i fritidsverksamheterna är stor. Fritidsgårdarna når fortfarande flest pojkar via aktiviteterna och i ordinarie verksamheter. Traditionell fritidsverksamhet med öppen verksamhet tycks locka fler pojkar. Förvaltningarna anger att det är lättare att engagera och nå flickor för aktiviteter i slutna grupper eller strukturerade aktiviteter än i öppen verksamhet. Det kan också ses i de fritidsverksamheter som bland har mer av dessa aktiviteter, såsom Kulturskolan, UMIS, Garagets kreativa verkstad, UGE och Allaktivitetshuset Lindängen där könsfördelningen är jämnare. En förvaltning anger även att flickornas deltagande i aktiviteter minskar särskilt under den mörka årstiden. Det är också lättare att nå ut till flickorna i åldern 7-15 år, medan äldre flickors deltagande fortfarande är lägre än pojkarnas. Fler pojkar än flickor deltar i verksamheter med kommunalt aktivitetsstöd på fritidsförvaltningens anläggningar 2014 (63 procent jämfört med 37 procent) och där har inte skett någon förändring från år 2013. När det gäller Malmönyckeln är det 20 procent fler pojkar än flickor som ansöker om insatsen. Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Andelen Malmöbor med utländsk bakgrund var 42,6 % 2015-01-01, vilket var en ökning med 0,6 procentenheter jämfört med motsvarande mättillfälle 2014. Andelen medarbetare i Malmö stad med utländsk bakgrund har stadigt ökat sedan 2008. Ökningen har skett i ungefär samma takt som ökningen av andelen Malmöbor med utländsk bakgrund. Av de 23 061 medarbetare som var månadsavlönade 2014-12-31 hade 31,9 % utländsk bakgrund. Det var en ökning från föregående år med 1,3 procentenheter. I nämndernas redogörelser för vilka åtgärder som har vidtagits lyfter merparten insatser för att kvalitetssäkra en kompetensbaserad och diskrimineringsfri rekrytering. Exempel på insatser som har genomförts är utbildning om Malmö stads gemensamma rekryteringsprocess, utbildning i normkritiskt förhållningssätt samt antidiskrimineringsutbildning. 50 Förändringen av andelen medarbetare med utländsk bakgrund på alla nivåer Medarbetare med utländsk bakgrund avser medarbetare som antingen är födda i utlandet eller är födda i Sverige av föräldrar som båda är födda i utlandet. Uppgifter om medarbetare med utländsk bakgrund gäller månadsavlönade och redovisas tre gånger per år. Aktuellt mättillfälle är 2014-12-31. Andelen kvinnor med utländsk bakgrund var 32,2 % och andelen män 30,7 %. Av Malmö stads drygt 1 100 chefer hade 14,2 % utländsk bakgrund. Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad Sedan 2008 har kommunfullmäktige haft inriktningsmålet att Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad. I maj 2007 antogs nuvarande kommungemensamma riktlinjer angående önskad tjänstgöringsgrad. I riktlinjerna definieras ofrivilligt deltidsanställd som tillsvidareanställd medarbetare med deltidsanställning, som önskar högre tjänstgöringsgrad och är beredd att acceptera utökning av tjänstgöringsgrad på annan arbetsplats på förvaltningen, andra arbetstider och/eller andra arbetsuppgifter inom ramen för anställningsavtalet. Enligt riktlinjerna är det arbetsgivarens ambition att tillgodose önskemålet inom sex månader efter medarbetarens anmälan. I december 2014 hade Malmö stad 19 003 heltidsanställda medarbetare, vilket motsvarade 82,4% av totalt 23 061 medarbetare. Andelen månadsavlönade medarbetare med heltidsanställning var oförändrad jämfört med 2013. Andelen heltidsanställda kvinnor var 81,1%, vilket var en ökning med 0,1 procentenheter i förhållande till föregående år. Andelen heltidsanställda män var 87,0%, vilket var en minskning motsvarande 0,6 procentenheter i förhållande till 2013. Siffrorna avseende tjänstgöringsgrad baseras på månadsavlönade medarbetares grundanställning. Förändringen av andelen ofrivilligt deltidsanställda Den 31 december 2014 var det totalt 65 medarbetare, 57 kvinnor och 8 män, som hade aktiv anmälan att de var ofrivilligt deltidsanställda. Av dessa var det 35 medarbetare, 32 kvinnor och 3 män, som varit ofrivilligt deltidsanställda mer än sex månader. Av de medarbetare som varit ofrivilligt deltidsanställda mer än sex månader arbetade 33 inom vård och omsorg och 2 inom övriga verksamheter. Antalet medarbetare som varit ofrivilligt deltidsanställda mer än sex månader ökade i förhållande till 2013 då det totala antalet var 8 medarbetare. Det var ingen generell ökning utan den härrör sig från en verksamhet i en förvaltning. Andelen medarbetare som varit ofrivilligt deltidsanställda mer än sex månader den 31 december 2014 motsvarade 0,9 % av alla deltidsanställda medarbetare. För kvinnor var andelen 1,0 % och för män 0,4 %. 51 OFRIVILLIGT DELTIDSANSTÄLLDA KVINNOR OCH MÄN 2014 Antal deltidsanställda Kvinnor Män Antal ofrivilligt deltidsanställda mer än 6 månader Kvinnor Män Andel ofrivilligt deltidsanställda mer än 6 månader 2013 2012 2011 2010 4 058 3 803 3 763 3 745 3 787 3 365 3 199 3 172 3 264 3 222 693 604 591 481 565 35 8 11 27 32 32 8 8 25 29 3 0 3 2 3 0,9% 0,2% 0,3% 0,7% 0,8% Kvinnor 1,0% 0,3% 0,3% 0,8% 0,9% Män 0,4% 0,0% 0,5% 0,4% 0,5% Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Sedan 2012 har kommunfullmäktige haft inriktningsmålet att andelen timavlönade timmar ska minska till förmån för månadsavlönade anställningar. Merparten av de timavlönade medarbetarna finns inom vård- och omsorgsverksamheten samt förskoleverksamheten. För Malmö stad övergripande och för de yrkeskategorier som främst berörs görs uppföljning på helårsbas, för de enskilda nämnderna görs den för andra halvåret 2013 och 2014 med anledning av omorganisationen 2013. I augusti 2014 fastställde arbetsgivarutskottet riktlinjer avseende timavlönade. I riktlinjerna framgår att de nämnder som främst ansvarar för ovan nämnda verksamheter under november månad 2014 skulle fastställa en särskild handlingsplan för 2014-2015 i syfte att minska andelen timavlönade timmar och antalet timavlönade medarbetare. Flera förvaltningar beskriver att ett fokuserat arbete startat under 2014. Alla berörda förvaltningar har tagit någon form av centralt grepp om korttidsbemanning, t ex i form av att använda IT-stöd, vissa har också infört eller planerar införa bemanningsteam. Möjlighet till uppföljning av använda personalresurser har förbättrats betydligt tack vare nya IT-stöd för personaluppföljning. Förändringen av andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning Kommunfullmäktiges inriktningsmål, att halvera andelen timavlönade timmar är fortfarande inte uppnått. Målet i riktlinjen för 2014, att timavlönade timmar ska minska med minst 20 %, är uppnått för Malmö stad som helhet. För stadsområdesförvaltningarna och förskoleförvaltningen är målet väl uppnått under andra halvåret 2014 jämfört med andra halvåret 2013. När det gäller de timavlönade medarbetarna återfinns de flesta inom fyra yrkeskategorier: vårdbiträden, vårdare, barnskötare och undersköterskor. Målet i riktlinjen nås inom 52 vårdbiträdes- och undersköterskegrupperna. För andra halvåret uppnås målet om minskning om minst 20 % även för barnskötargruppen. ANDEL ARBETADE TIMMAR UTFÖRDA AV TIMAVLÖNADE Procentuell 2014 2013 förändring Vårdbiträde dag/natt 29,6% 38,5% -23,1% Vårdare dag/natt 17,0% 16,1% 5,6% Barnskötare 11,6% 13,0% -10,8% 6,0% 8,4% -28,6% Undersköterska dag/natt ANTAL TIMAVLÖNADE MEDARBETARE, 2014 Kvinnor Män Vårdbiträde dag/natt 1 356 329 Vårdare dag/natt 679 251 Barnskötare 1 370 340 Undersköterska dag/natt 670 103 FÖRDELNING TIMAVLÖNAD TID, 2014 Kvinnor Vårdbiträde dag/natt 79,0% Vårdare dag/natt 69,6% Barnskötare 81,6% Undersköterska dag/natt 84,8% Män 21,0% 30,4% 18,4% 15,2% Huvuddelen av de timavlönade medarbetarna är kvinnor såväl vad gäller antal unika medarbetare som andelen tid i jämförelse med männen. Vårdare är den grupp som har flest antal timavlönade män och där männen står för närmare en tredjedel av den timavlönade tiden. Det finns en nedåtgående trend såväl när det gäller andelen timavlönade timmar som antalet unika timavlönade medarbetare till förmån för månadsavlönade. När det gäller de fyra nämnda yrkeskategorierna ligger andelen timavlönade timmar fortfarande högt men minskar med undantag för yrkeskategorin vårdare. Det skall inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad Ett av Malmö stads antagna personalpolitiska mål är att det inte ska finnas några osakliga löneskillnader. Målet återfinns också i Plan för jämställd personalpolitik med målindikatorn att löneskillnaderna mellan kvinnor och män i likvärdiga yrken ska minska jämfört med 53 föregående år. I enlighet med planen ska lönekartläggning och löneanalys (Diskrimineringslagen) göras på kommunövergripande nivå vartannat år och varje förvaltning ska årligen analysera och åtgärda osakliga löneskillnader inom förvaltningen. Förändringen av löneskillnaderna mellan likvärdiga yrken I Malmö stads lönekartläggning jämförs kvinnodominerade yrken både med mansdominerade och jämnt könsfördelade yrken som bedömts vara likvärdiga. I förekommande fall där mansdominerade yrken eller jämnt könsfördelade yrken har en högre medellön har bakomliggande orsaker kommenterats. Av analysen kan konstateras att det inte föreligger några osakliga löneskillnader vad avser yrken som är att betrakta som lika eller likvärdiga. Detta är dock inte detsamma som att Malmö stad idag har önskad lönestruktur. Effektmålet i Plan för jämställd personalpolitik uttrycks i att Malmö stad ska uppnå, upprätthålla och utveckla önskad lönstruktur i såväl i det löpande lönesättningsarbetet som i löneöversynsprocessen. För de yrken som särskilt uppmärksammats i löneöversyn 2013 och 2014 kan konstateras att medellöneökning har varit högre för identiska medarbetare inom respektive yrkesgrupp än för yrket som helhet. Malmö ska vara framstående inom ekologiskt hållbar stadsutveckling Malmö stads fortsatta arbete med ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet går hand i hand och miljöambitionerna genomsyrar arbetet med den fysiska förnyelsen av Malmö. 21 förskolor har beviljats medel inom Gröna Skolgårdars miljöfond för att göra miljöförbättringar på sina utegårdar. En dokumentation över dessa håller på att sammanställas. Kommunfullmäktige antog 2014 en ny översiktsplan. I den anges tre prioriterade inriktningar för Malmö stad under planperioden. För det första ska Malmö vara en regional motor för grön tillväxt och sysselsättning. För det andra ska staden vara en kulturell och demokratisk arena. Slutligen ska stadskontoret följa, ge stöd och styra att intentionerna i översiktsplanen följs då andra planer för Malmö utvecklas. Sommarscen Malmö har arbetat med ekologiskt hållbar stadsutveckling samt anordnat hållbara evenemang. Som exempel kan nämnas att publiken uppmanas att ta sig fram till fots, kollektivt eller med cykel till nya platser i staden, samt att mötas och vistas i stadens offentliga rum och grönområden. Malmö stad har arbetat med byggherredialoger i framför allt Norra Sorgenfri samt med detaljplaner och bygglov. En inventering av alla hittills certifierade byggnader har genomförts. Malmö stad mäter andelen nybyggnation som uppfyller kravet om biologisk mångfald i Miljöbyggprogram Syd. Miljöfrågorna ges hög prioritet genom att Miljöbyggprogram Syd tillämpas för alla bostadsprojekt på kommunal mark samt de skolor, förskolor och andra byggnader som kommunen själv uppför. Då lagstiftningen har ändrats vid årsskiftet kommer inte programmet kunna användas på samma sätt som tidigare. Fastighetskontoret deltar i arbetet med att utveckla programmet efter de nya förutsättningarna men även att genom byggherredialoger driva utvecklingen av olika lösningar som en del av en ekologiskt hållbar utveckling. Olika former av matråd och brukarråd har tagits fram, där brukare ges möjlighet att påverka till exempel mat och måltidsmiljö. Rekrytering sker av lokala arbetssökande till jobb som skapats inom renoveringssatsningen på Vårsången. Malmö stad har beslutat att vid 54 utbyggnad i egen regi för sina egna verksamheter ska höga miljökrav sättas. Dessa krav har även uppnåtts. Andelen bostäder som byggs med extra höga miljöambitioner När fastighetskontoret säljer/upplåter mark som skall bebyggas med flerbostadshus, kontor, skolor eller andra lokaler, ställs krav i avtal på att Miljöbyggprogram Syd följs. Ambitionerna avseende biologisk mångfald i Miljöbyggprogram Syd är högre än vad Boverkets byggregler kräver. Miljöbyggprogram Syd tillämpas för alla bostadsprojekt på kommunal mark och programmet utvecklas kontinuerligt. Totalt har 97 projekt, varav 64 med bostäder, som sedan starten tecknat kontrakt med Miljöprogram Syd utvärderats. Fördelningen av dessa är: • Högsta nivå (A), 30 projekt, varav 16 med bostäder • Mellannivå (B), 25 projekt, varav 20 med bostäder • Lägsta nivå (C), 42 projekt, varav 28 med bostäder Detta innebär att samtliga dessa 97 projekt har byggts med ambitionsnivåer högre än vad Boverkets Byggregler kräver. Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Malmö Stads miljöbilsstrategi är det verktyg som används för att uppnå kommunstyrelsens budgetmål. I strategin finns följande mål uppsatta för Malmö Stads fordonsflotta: Vid utgången av år 2015 ska samtliga fordon i Malmö stads lätta fordonsflotta vara miljöbilar. Av dessa ska 75 % drivas med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor. Delmål 1: 2011 – 40 % av samtliga lätta fordon drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor. Delmål 2: 2013 – 60 % av samtliga lätta fordon drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor. Under 2013 nåddes delmål 2 i miljöbilsstrategin, se diagram nedan, och under 2014 förbättrades resultaten ytterligare. I princip samtliga förvaltningar ökar andelen bilar som drivs med el, biogas eller laddhybridmotor. Detta är möjligt tack vare ViSAB:s fordonsupphandling. ViSAB har ansvaret att leasa kommunens fordon och när förvaltningarna väljer att införskaffa nya fordon, så är alltid förstahandsvalet el, gas eller laddhybrid. Enbart i undantagsfall får andra fordon väljas. Utifrån förvaltningarnas redovisningar av måluppfyllelsen är det tydligt att varje förvaltning känner till målet och arbetar för att uppfylla den. Ansvaret för att uppnå målet ligger hos varje enskild förvaltning eftersom dessa själva står för leasandet av sina fordon. 55 Antalet miljöbilar, inom kommunala verksamheter, som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor På grund av omorganisationen av Malmö stadsdelsförvaltningar så går det inte att göra en jämförelse rakt av mot föregående år uppdelat på förvaltningar. Däremot går det bra att titta på totalen. Målet enligt Malmö Stads miljöbilsstrategi är att vi ska ha uppnått 75 % vid utgången av år 2015. Utifrån de senaste årens starka ökning så är det realistiskt att tro att vi kommer att nå målet – vi kan se en tydlig positiv trend sedan 2010 och i den senaste sammanställningen är vi uppe i 74 %. I slutet av 2015 ska arbetet med miljöbilsstrategin följas upp och en ny strategi tas fram med nya, skarpare målsättningar. Luftföroreningarna ska minska För staden finns ett framtaget åtgärdsprogram för kvävedioxid de sista åtgärderna från programmet kommer att genomföras under 2015. Huvudelen av åtgärderna har genomförts. Miljöförvaltningen ställer i samband med tillsyn enligt miljöbalken och tillståndsprövningar krav på minskade utsläpp från industrierna. På de mest föroreningsutsatta platserna, där också miljökvalitetsnormen överskrids, är andelen luftföroreningar som har lokalt ursprung 75 %, lokala åtgärder i dessa trafikintensiva miljöer är därför effektiva. Antalet platser i Malmö där miljökvalitetsnormen för luftföroreningar överskrids Under 2014 har miljöförvaltningen med mätningar följt upp stadsbussarnas flytt från Södra Förstadsgatan till Rådmansgatan samt införandet av Malmö Expressen på Amiralsgatan. Vid utgången av 2014 hade trafikbelastningen minskat med 22 % och kvävedioxidhalterna med 12 % i Malmös centrala delar jämfört med år 2006. Kvävedioxidhalten tangerar miljökvalitetsnormen vid fyra gator i Malmö. En revidering av befintligt åtgärdsprogram eller framtagandet av ett nytt åtgärdsprogram kan bli aktuellt om trafikflödena börjar öka. 56 Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier Målet tar sin utgångspunkt i ”Policy för hållbar utveckling och mat” som antogs av Kommunfullmäktige 2010 och Plattform 2011-2014 för Malmö Fairtrade City Alla nämnder och styrelser är ansvariga för att målet uppföljs, och ansvar för samordning och förvaltningsövergripande frågor som rör målet har miljöförvaltningen genom Fairtrade City kansliet och projektgruppen för implementering av ”Policy för hållbar utveckling och mat”. Flertalet nämnder jobbar med utbildning och uppföljning av detta mål. Ett exempel att lyfta fram är EKort från stadsdelsområde Söder, som är en utmärkt åtgärd för att göra det ”lätt att göra rätt”. En kontinuerlig dialog pågår med Malmö stads upphandlade leverantörer för att utveckla sortimentet av ekologiska och etiskt certifierade produkter. I pågående livsmedelupphandlingar har det arbetet intensifierats. Andelen inköp som är ekologiskt och etiskt certifierade, samt andelen genomförda upphandlingar i Malmö stad som använder sig av miljöstyrningsrådets kriterier Andelen ekologiska livsmedel har ökat från 41 % sista halvåret 2013 till 45 % 2014. De flesta nämnder visar på ökande andel ekologiska inköp vilket är glädjande. De verksamheter som är kvar under stadsområdena, främst äldreomsorgen, ligger under medelvärdet för staden men ökar sin andel ekologiskt. Genomförda informations- och utbildningsinsatser i stadsområdena har gett effekt, men behovet av kompetensutveckling kring varför och hur man kan öka sina inköp av ekologiska produkter utan att kostnadsökningen blir för stor, är fortfarande mycket stort. I nyligen avslutade och pågående upphandlingar har en stor del konventionella produkter bytts ut mot ekologiska vilket ger bättre priser på ekologiska varor. I 2014 års bokslut redovisas t-shirts som en av produkterna under etiskt märkt och detta har gjort att siffran för etiskt märkt i Malmö stad totalt har sjunkit från 72 % 2013 till 70 % 2014. Siffrorna för övriga etiskt märkt produkter ligger på ca 73 %, en svag ökning från förra året. Utan att ge förslag på åtgärder hänvisar flera av nämnderna den minskade andelen etiska inköp till att profil t-shirts nu är en del av mätningen. I Malmö stads avtal finns enbart tshirts i ekologisk och etiskt märkt bomull upphandlade så det är många som går utanför avtal. För Fairtrade City-kansliet blir detta en fråga att se över 2015. Vårt mål är också att Malmö stad ska nå 100 % ekologiskt och etiskt märkt kaffe under 2015. Alla berörda inköpare kommer att bli kontaktade under våren 2015. De kommer att få information kring hur mycket pengar de kan spara på att köpa in det ekologiska och Fairtrade-märkta, upphandlade kaffe som finns i våra avtal och varför Malmö stad har antagit denna policy. Stadskontoret arbetar med upphandlingen som ett instrument för att öka andelen inköp med låg miljöpåverkan. Under 2014 utvecklades en arbetsmodell för upphandling där hållbarhetsaspekterna naturligt kan länkas in i inköpsprocessen. Modellen ska implementeras i Malmö stad under 2015. Då centrala upphandlingar planeras, undersöks alltid om Miljöstyrningsrådet har relevanta miljökriterier. Om så är fallet används de. Stadskontoret har under 2014 infört en metod och en rutin för att följa upp hur stor andel av de kommunövergripande upphandlingarna, där Miljöstyrningsrådets kriterier tillämpats, eller om krav på ekologiska och/eller etiskt certifierade produkter ställts. 57 Biologisk mångfald ska värnas Malmö stad har utvecklat kultur- och naturbussarna för att öka kunskapen hos eleverna om samspelet mellan människa och natur. Det har även byggts nya biotyper i urban miljö med fokus på att öka den biologiska mångfalden i stadsmiljön. Malmö stad mäter genom andelen nybyggnation som uppfyller kravet om biologisk mångfald i Miljöbyggprogram Syd. När Malmö stad säljer/upplåter mark som skall bebyggas med flerbostadshus, kontor, skolor eller andra lokaler, ställs krav i avtal på att ”Miljöbyggprogram Syd” följs. Malmö stad uppmuntras och efterlyses nydanande lösningar inom t.ex. energiförsörjning. Projektet Vinnova vidareutvecklar idén om att finna metoder för boende i stadsmiljö att odla för eget bruk eller kommersiell vinning. Med fokus på social och ekologisk hållbarhet förväntas projektet bidra till att nya arbetstillfällen skapas och att stadens mark utnyttjas bättre. Andelen nybyggnation som uppfyller kravet om biologisk mångfald i Miljöbyggprogram Syd Miljöbyggprogram Syd tillämpas för alla bostadsprojekt på kommunal mark och programmet utvecklas kontinuerligt. Exploateringsarbeten utförs av företag som är miljöcertifierade eller kan visa på motsvarande kvaliteter och tillsammans med byggherredialog driva utvecklingen av olika lösningar. Totalt har 97 projekt som sedan starten tecknat kontrakt med Miljöprogram Syd utvärderats. Fördelningen av dessa är: • Högsta nivå (A), 30 projekt • Mellannivå (B), 25 projekt • Lägsta nivå (C), 42 projekt Detta innebär att samtliga dessa 97 projekt har byggts med ambitionsnivåer högre än vad Boverkets Byggregler kräver. Malmöborna ska ha god tillgänglighet till natur-, park- och grönområden Alla invånare i Malmö ska ha närhet till grönområden, oavsett kön och bostadsplats. Ökad tillgänglighet till natur-, park- och grönområden sker dels genom utveckling av nya grönområden och dels genom ökad tillgång och bättre tillgänglighet till befintliga grönområden, på såväl allmän platsmark som kvartersmark. För att stärka Malmö som en stad med mycket grönska pågår utveckling av naturområdena Limhamns kalkbrott, Klagshamnsudden, Husie Mosse, Käglinge rekreationsområde och Bunkeflo strandängar. Ytterligare projekt är utvecklingen av Lindängelunds rekreationsområde samt Gyllins park. En förtätning av Malmö innebär att fler människor vistas på samma yta. Konkurrensen om allmänna ytor ökar och grönytorna utsätts för ett hårdare tryck. Nya grönytor kan behöva anläggas och de befintliga skyddas och utvecklas så att de blir tillgängliga och attraktiva för alla och tål ett hårdare slitage. 58 Till hjälp i det fortsatta arbetet med att på lång sikt säkerställa tillgången på grönområden kommer Grönplanen att vara ett viktigt redskap. Ett förvaltningsövergripande arbete med att ta fram en ny Grönplan (Plan för Malmös gröna miljöer) har påbörjats under året. Parallellt med detta pågår ett projekt om hur Malmö stad ska arbeta med ekosystemtjänster i framtiden. Andelen Malmöbor som anser sig ha god tillgänglighet till natur, park- och grönområden Malmö är parkernas stad. I stadsmiljöenkäten som genomförts av gatukontoret uppger malmöborna att de tycker att Malmö mer än något annat är parkernas stad. En högre andel kvinnor än män anser att Malmö är parkernas stad. Malmöborna anser att miljön i parkerna, framförallt i city, är attraktiv. Andelen som anser det har ökat något. På frågan om man anser sig ha god tillgänglighet till parker och grönområden i den egna stadsdelen instämmer 81 % av malmöborna helt eller delvis, vilket är en mindre ökning jämfört med 2013. Vad gäller frågan om god tillgänglighet i centrala delar instämmer 87 % av malmöborna helt eller delvis, vilket är exakt samma resultat som 2013. På frågan om man anser sig ha god tillgänglighet till naturen i den egna stadsdelen instämmer 60 % att jämföra med 62 % 2013. Kvinnor tycker i högre grad än män att tillgängligheten till parker och grönområden är god, tillgängligheten till natur är god, utformningen av stadsmiljön är attraktiv och att miljön i parker och grönområden är attraktiv. I delområdena Rosengård/Sorgenfri och Fosie anser man i lägre grad att tillgängligheten till parker och grönområden i den egna stadsdelen är god. I delområdena Rosengård/Sorgenfri och Centrum instämmer man i lägre grad vad gäller god tillgänglighet till naturen i den egna stadsdelen. Ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken Antalet trafikolyckor varierar naturligt år från år. Trenden i Malmö är dock att antalet svårt skadade minskat de senaste åren. Trafiksäkerhetsarbetet utgår ifrån utpekade satsningar i Trafiksäkerhetsprogrammet. Särskilt fokus ligger på trafiksäkerhetsåtgärder på huvudgatunätet och längs skolvägar i syfte att minska kollisionsolyckorna mellan motorfordon och oskyddade trafikanter. Utbyggnaden av cykelvägnätet fortsätter i enlighet med Cykelprogrammet, som antogs under året. Satsningen på enkelt avhjälpta hinder är en viktig del i arbetet med att minska antalet fallolyckor. Den sänkning av hastigheten till 40 km/h som sedan maj månad omfattar hela Malmö innanför Inre Ringvägen har gett positiva effekter. På tio platser i Malmö finns hastighetsmätning via digitala displayer. Medelhastigheten på dessa platser har sjunkit med 5 km/tim, från 52 km/tim till 47 km/tim. Med denna hastighetsminskning har den teoretiska risken för trafikanter att bli svårt skadade vid en kollision minskat med 25 % och dödsolyckor minskat med 35 %, vilket är mycket bra siffror trots att alla inte håller den skyltade hastigheten. De faktiska siffrorna, i form av minskat antalet olyckor är inte möjliga att få fram förrän tidigast om ett par år. Arbetet med hastighetsöversyn pågår för resten av staden. 59 Arbetet med att höja trafiksäkerheten vid obevakade övergångsställen i fyrfältiga huvudgator fortsätter med kompletterande åtgärder. På flera platser, där framförallt många barn och äldre rör sig i trafiken, har dessutom hastigheten sänkts till 30 km/tim. Ett flertal beteendepåverkande åtgärder genomförs också varje år. Det pågår även ett aktivt arbete med att öka fokus på trafiksäkerhetsfrågorna i planeringsprocessen. Antalet personer som dödas eller skadas allvarligt i trafiken Olycksrapporteringen i Malmö består av både olycksdata från sjukvården och från polisen. Den preliminära statistiken för 2014 visar att 129 personer dödades eller skadades svårt i trafikolyckor i Malmö. Detta är en ökning med drygt 4 % jämfört med året innan. Jämfört med genomsnittet för åren 2009-2013 minskade antalet dödade och svårt skadade med drygt 6 %. Under 2014 omkom sju personer i trafikolyckor i Malmö. Av dessa var fem fotgängare, två som blev påkörd av personbil och tre i singelolycka, två bilister, en i kollision med andra bil och en i singelolycka. Antalet som dödas i trafiken i Malmö varierar något år från år, men nivån är relativt konstant och ligger genomsnitt sex dödsolyckor sett över åren. Äldre skadas oftare i trafikolyckor än andra åldersgrupper. Detta beror bl.a. på en till vissa delar komplicerad trafikmiljö som inte är anpassad till äldre men också att äldre har ofta sämre rörlighet, nedsatt syn och blir skörare med ökad ålder. I Malmö är det framförallt äldre fotgängare och busspassagerare som skadas i trafikolyckor. Kvinnor är något skörare än män och vistas mer i trafikmiljö och detta visar sig också i skadestatistiken i Malmö då kvinnor som helhet står för 80 % av skadorna i singelolyckor som gående. Kommunens fastigheter ska underhållas på en sådan nivå som anses relevant i branschen Genom att följa branschens riktvärden för normalt långtidsplanerat underhåll ska servicenämnden säkerställa att kommunens fastigheter förvaltas på ett långsiktigt sätt och tillse att det avsätts medel för detta. Nämndens avsatta medel i 2014 års budget är 162 kr/m² för långtidsplanerat underhåll. Målvärdet långsiktigt är satt till 140 kr/m². Utfallet 2014 är 166 kr/m². Nivån för år 2014 har möjliggjorts genom lägre kostnader för bland annat värme, överskott på finansnettot till följd av lägre investeringsvolym samt ett gynnsamt ränteläge. Kommunens gatunät och broar skall underhållas på en sådan nivå att ett eftersatt underhållsbehov inte uppkommer Arbeteten med att arbeta bort den underhållsskuld som belastar Malmös kajer, broar och beläggningar har fortsatt. För broar är det främst isoleringsåtgärder för broar äldre än 30 år som åtgärdats och när det gäller beläggningar så handlar det framförallt om bärighetshöjande åtgärder på huvudgator. 60 BEFOLKNINGEN Vid årsskiftet 2014/2015 omfattade den totala befolkningen 317 930 2 personer i Malmö, varav 161 450 kvinnor och 156 480 män. Befolkningen var vid förra årsskiftet 312 994 personer, vilket innebär att befolkningen ökat med cirka 5 000 personer under 2014. Befolkningsökningen är i år mindre än föregående år och i nivå med utvecklingen under år 2012 och 2010. Antalet kvinnor och män fördelar sig relativt jämt i de yngre åldersgrupperna upp till 18 år. I gruppen 19-29 år är det betydligt fler kvinnor än män och i åldersgruppen 30-39 år gäller det omvända förhållandet, om än inte i lika stor utsträckning. För åldersgrupperna från pensionsålder och uppåt så ökar skillnaden mellan antal män och kvinnor igen, vilket till stor del kan förklaras av att kvinnor har en längre medellivslängd jämfört med män. Diagrammet nedan visar befolkningsutvecklingen sedan år 2010. Antalet födda har ökat relativt stadigt under de senaste åren och med utgångpunkt i befolkningsstrukturen och de senaste årens utveckling så kommer antagligen denna ökning att fortsätta. Antalet döda ligger på en stabil nivå jämfört med föregående år. Detta innebär därför att födelseöverskottet succesivt ökat över tid. Födelseöverskottet uppgick under året till knappt 2 600 personer. Antalet inflyttade under 2014 blev totalt cirka 21 500 och utflyttade cirka 18 800 vilket ger ett positivt flyttningsnetto på cirka 2 700 personer. Det utrikes flyttningsnettot uppgick till cirka 1 900 personer och det inrikes flyttningsnettot till cirka 700 personer. Den utrikes in- och utflyttningen varierar mer över tid jämfört med den inrikes, vilket sannolikt beror på att utrikes flyttningsnettot är starkare kopplat till externa faktorer i omvärlden så som konflikter och oroshärdar i olika delar av världen. Av den totala inflyttningen är cirka 70 % inrikes inflyttade och 30 % utrikes inflyttade Den totala inflyttningen under 2014 har ökat jämfört med de fyra föregående åren. 2 Preliminär statistik från ”Årsavstämning enligt kommunala invånarregistret”. Slutliga uppgifter från Statistiska Centralbyrån (SCB) publiceras i kommunens ”Befolkningsbokslut” i juni. 61 Budgeten för år 2014 upprättades med stöd av den befolkningsprognos som färdigställdes under våren 2013. Antalet invånare i de olika åldersklasserna beräknades som genomsnittet av befolkningen mellan de prognostiserade värdena för den 31 december 2013 respektive 2014. INVÅNARE 2014 Utfall* Budget* Avvikelse 5 097 5 211 -114 1-5 år 22 250 22 254 -5 6-15 år 30 223 29 947 276 16-19 år 12 276 12 217 59 20-64 år 196 958 197 055 -98 65-79 år 34 036 34026 10 80-84 år 85-89 år 90-w år Totalt 6 717 4 825 3082 315 462 6 736 4 796 3045 315 287 -19 29 37 175 0-år * Utfall beräknas som genomsnitt av utfall 2013-12-31 och 2014-12-31. Budget avser beräknat genomsnitt för 2014 vid beslut om budget (juni 2013) med utgångspunkt i prognostiserat utfall 2013-12-31 och 2014-12-31. Avvikelsen mellan utfall och budget är totalt sett relativt liten. Totalt blev det 175 invånare fler än vad som låg till grund för budget 2014. Antalet invånare i åldern 6-19 år och 85 år och äldre har varit högre än vad som budgeterats. Dessa åldersgrupper har stor inverkan på kommunens kostnader eftersom kommunen bland annat tillhandahåller grundskola, gymnasieskola samt vård och omsorg för dessa invånare. Åldersgruppen 20-64 är en relativt stor grupp till antalet, vilket avvikelsen bör förhållas till. Denna grupp efterfrågar kommunal service i lägre grad, differensen har därför mindre betydelse. 62 VERKSAMHETERNA Kommunstyrelse Kommunstyrelsens verksamhet präglades under våren av organisationsförändringar, bland annat avseende Malmö stads sysselsättningsskapande åtgärder där ansvaret övergått till arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Även organisationen inom kommunstyrelsens förvaltning har förändrats under året, bland annat till följd av organisationsförändringarna i staden under 2013 och 2014. Andra organisationsrelaterade förändringar som skett under året är koncernbildning av kommunens helägda bolag samt bildandet av nya Malmö Live, inklusive ombildning av Malmö Symfoniorkester, MSO. Syftet med koncernbildningen, i Malmö Stadshus AB, är att samla styrningen och effektivisera den ekonomiska hanteringen av de helägda bolagen. MSO ombildades till Malmö Live Konserthus AB och fick ny bolagsordning och nya ägardirektiv. Bolaget fick bredare inriktning än tidigare och ska erbjuda konserter, kulturarrangemang och fungera som mötesplats. Arbetet har fortsatt med rekommendationerna från Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö och under året har kommunstyrelsen delat ut ett 30-tal utredningsuppdrag till olika nämnder. Arbetet för ett socialt hållbart Malmö har väckt stort intresse i omvärlden och har under året presenterats i såväl lokala och regionala som nationella och internationella sammanhang. Besöksnäringen fortsatte att utvecklas under året och flera stora arrangemang genomfördes. Bland de evenemang som Malmö stad varit direkt inblandad i kan nämnas Nordiskt forum, Junior-VM i ishockey, InnoCarnival och Malmö Copenhagen Summit. Malmö tog hem prestigefulla idrottspriser och utsågs till Årets elitidrottskommun och Årets idrottsstad 2014. Kommunstyrelsens förvaltning samordnar satsningar på infrastruktur och bostadsbyggande inom ramen för storstadspaketet för Malmö och omkringliggande kommuner. Satsningarna ingår i regeringsinitiativet Sverigeförhandlingen som berör infrastrukturfrågor i storstadsregionerna. Initiativet handlar om att stat, kommuner och näringsliv ska samverka runt finansiering av höghastighetståg, stambana och storstadsutveckling med särskilt fokus på bostadsbyggande. Nettokostnaderna för kommunstyrelsen ökade från 2013 till 2014 med 17,8% till 661 Mkr. Ökningen är framför allt hänförlig till att vissa riktade anslag inom kommunstyrelsen har ökat, anslag som i många fall fördelas för aktiviteter i andra verksamheter än kommunstyrelsens egen. Även omorganisationen i staden och kostnaderna för skyfallet i augusti påverkar nettokostnadsutvecklingen. 63 Plan och stadsmiljö Teknisk nämnd Nämndens nettokostnad, exklusive exploaterings- och realisationsvinster, uppgick till 732 Mkr vilket är en ökning med 5 % jämfört med föregående år. Ökningen förklaras framförallt av ökade kapitalkostnader samt kostnader för anläggnings- och reparationsentreprenader. Försäljning av exploateringsmark uppgår till 423 Mkr, vilket är 123 Mkr högre än budget. Av dessa har försäljningsintäkter på 269 Mkr resultatförts; köpeskillingar på 362 Mkr minskat med gatukostnadsersättningar på 93 Mkr. Avvikelsen mot budget förklaras av flera större försäljningar såsom Tyfonen, Dragörkajen och IKEA i Vintrie park. Med investeringsverksamhet innefattas både investeringar i anläggningstillgångar och exploateringsfastigheter. Nämndens bruttoinvesteringsvolym uppgick under året till 780 Mkr vilket är 506 Mkr lägre än budgeterat. Avvikelsen förklaras till största del av förskjutning i tiden i bland annat projekten Posthusplatsen, Spillepengen, Elinelundsgård, Nobelvägen, Nobeltorget, ridanläggningar samt allmän platsmark för Malmö Live och Dragörkajen. Några av de projekt som färdigställts under året är Malmöexpressen, Triangelplatsen, Masttorget i Västra hamnen, temalekplatser Teater och Fiskelekplats, fem utegym samt Millenieskogen. Ambitionshöjning på cykelsatsningarna har fortsatt utifrån cykelprogrammet, framförallt handlar det om utbyggnad av nya cykelbanor och åtgärder för att stärka Malmös profil som cykelstad. Byggnationen av bostäder och kontor har tagit fart under 2014. Byggnation av 1 450 bostäder har påbörjats, varav 50 % på mark som kommunen tillhandahållit. Av byggstarter på kommunal mark utgör mer än hälften hyresrätter. Inom Hyllieprojektet har åtta markavtal för bostäder tecknats omfattande ca 620 lägenheter varav byggnationen av 320 hyreslägenheter har startat under året. I Vintrie Park har IKEA påbörjat byggnationen av sin globala mötesplats. Utvecklingen av Nyhamnen har inletts med framtagande av fördjupad översiktsplan. Under året har ännu ett samverkansavtal med MKB Fastighets AB slutits vilket innebär att ytterligare 100 övergångslägenheter ska förvaltas av lägenhetsenheten inom fastighetskontoret. Målgruppen är barnfamiljer som idag bor i dyra och otillfredsställande alternativ. Under skyfallet i slutet av augusti uppstod stora skador på gatubelysningsanläggningar, vid Citytunnelns norra nedfart och på olika pumpanläggningar. Vid vissa av stadens broar blev mycket vatten stående vilket föranledde underminering av körbanor samt slänter som rasade. En hel del återställnings – och reparationsarbete samt renhållningsarbete har utförts. Det har genomförts många arrangemang under året bland annat Toughest, Barnens trädgård, Malmö Sailweek och Malmöfestivalen som firade 30-års jubileum. 64 Stadsbyggnadsnämnd Nämndens nettokostnad uppgick till 86 Mkr under 2014 vilket är en minskning med 3,6 % jämfört med föregående år. De lägre nettokostnaderna förklaras framförallt av ökade intäkter inom BoPlats Syd. Under året har det varit fortsatt fokus på att skapa en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar stad. I utbyggnadsområdena Västra hamnen och Hyllie har det varit fortsatt stor aktivitet Omfattande utredningsinsatser har gjorts för bl.a. SUS sjukhusområde och Stadionområdet. Nämnden har under året antagit detaljplaner som möjliggör byggandet av ca 1 700 bostäder, 1 360 förskoleplatser samt 950 grundskoleplatser. Översiktsplanen för Malmö antogs i kommunfullmäktige i maj månad. Implementeringen av översiktsplanen påbörjades under året med två nya fördjupade översiktsplaner, Kirseberg och Nyhamnen. En annan viktig del av implementeringen är Arkitekturstaden Malmö där visionerna för hur staden ska bevaras, utvecklas och förnyas formuleras. Under året har Boplats Syd fortsatt att växa geografiskt och flera nya fastighetsägare har anslutit sig. Det har förmedlats fler bostäder än något tidigare år, åt fler än 40 fastighetsägare i 12 kommuner. Servicenämnd Nämndens nettokostnad under 2014 uppgick till 30 Mkr vilket är 18 Mkr högre än under föregående år. Differensen beror framförallt på förändring av resultatkrav mellan åren. Nämndens bruttoinvesteringsvolym uppgick under året till 1 333 Mkr vilket är 1 048 Mkr lägre än budgeterat. Avvikelsen mot budget beror på att ett antal projekt gällande skolor och förskolor har förskjutits framåt i tiden bland annat till följd av beslutsgången hos beställande nämnder, olika myndighetskrav som påverkar processen, föroreningar i mark samt krav på bullernivå. Av den totala volymen avser 199 Mkr förskolor, 258 Mkr skolbyggnader, 198 Mkr fritidsanläggningar samt 405 Mkr Malmö Live med tillhörande parkeringsanläggning. Under 2014 har ett flertal projekt färdigställt gällande förskolor och skolor. Projektet gällande nyckelfärdigt vindkraftverk har färdigställts under året. Under 2014 har förvaltningen tillfört ca 900 förskoleplatser i Malmö, vilket är lägre än planerat. Det lägre utfallet beror framförallt på överklaganden och föroreningar i mark. Skyfallet i slutet av augusti drabbade servicenämndens verksamheter hårt. 165 fastigheter identifierades som skadade och värst drabbat blev Heleneholmsområdet där bland annat specialtransporter för färdtjänst har sin verksamhet. De verksamheter inom serviceförvaltningen som finansierats genom arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskottet har fr.o.m. 1 maj överflyttats från servicenämnden till gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden. Undantag är verksamheterna Återbyggdepå, Malvin, Grönyteskötsel, Tjänstecyklar samt I Malmö möts vi. Dessa verksamheter benämns Merservice. 65 Två nya verksamheter har tillkommit inom nämnden under året. Under våren startade driftentreprenaden Byte och reparation av allmänbelysning i Malmö gentemot gatukontoret. Fr.o.m. februari övergick Räddningstjänsten Syds enhet för färdtjänst med specialtransporter till kommuntjänster. Miljönämnd Nämndens nettokostnad för 2014 uppgick till 60 Mkr, vilket var en minskning med 10 % eller 6,4 Mkr jämfört med 2013. Detta beror främst på att nämnden fick ett engångsbelopp på 3 Mkr till en vätgassatsning under 2013 samt att 2013 var sista året för ett matprojekt som uppgick till 3 Mkr. Under 2014 drevs ett flertal projekt, nätverk och aktiviteter. Exempel är den särskilda satsningen på lärande för hållbar utveckling och det ömsesidiga lärandet med städer i Kina och Namibia, samt arbetet med att fördjupa kunskaperna om ekosystemtjänster. Vad gäller konsumtions- och livsstilsfrågor har nämnden bland annat drivit ett arbete kring Fairtrade, stadsodling, implementering av Malmö stads matpolicy och hållbara event. Under 2014 avslutades det femåriga investeringsprogrammet Rosengård i förvandling. Projektet har varit en katalysator för fortsatt fysisk utveckling i stadsdelen, t ex MKB:s planer för tornet på Törnrosen, det så kallade Culture Casbah. Nämndens arbete med förebyggande och riktad bostadstillsyn i Lindängen har bland annat medfört att fastighetsägarna startat egna inventeringar av inomhusmiljö. Under året konstaterades läckage från bilskrotar i Fosie, och ett samarbete med berörda förvaltningar har inletts då fastigheten där bilskrotarna finns ägs av Malmö stad. Avgörande beslut om bärgning av den sjunkna båten vid Öresundsbron togs under 2014 och denna båt är nu omhändertagen. Arbetet med att bedriva en effektiv, riskbaserad och ändamålsenlig livsmedelskontroll pågår kontinuerligt. Totalt har 2 773 planerade kontroller genomförts under året. Pedagogisk verksamhet Den stora genomgripande förändringen av nämnds- och förvaltningsorganisationen av skolan som genomfördes 2013 har medfört att även detta år präglats av ett intensivt arbete med att utveckla respektive organisation och dess interna processer, men även att utveckla samverkan med de övriga skolnämnderna och med andra interna och externa aktörer. Arbetet har fortsatt med att genomföra ett stort antal utvecklingsinsatser i förskolor och skolor. Kommunstyrelsen fattade år 2012 beslut om en flerårig skolsatsning för ökad måluppfyllelse, med inriktning mot språkutvecklande ämnesundervisning, flerspråkig ämnesundervisning, formativ bedömning och utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet. Denna satsning har bland annat möjliggjort för fortsatta insatser för kompetensutveckling inom olika skolformer. Exempel på andra utvecklingsområden inom den pedagogiska verksamheten är genuspedagogik och likabehandling. Därutöver har utvecklingsarbete bedrivits inom ramen för Områdesprogrammen. 66 Skolinspektionen avslutade under hösten den tillsyn som påbörjades år 2010. Av beslutet framgår att Skolinspektionen bedömer att Malmö kommun har vidtagit sådana åtgärder att de påtalade bristerna i grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola samt kommunens anvarstagande för förskola och vuxenutbildning avhjälpts. När det gäller fritidshemmen kan dock Skolinspektionen inte ta ställning, utan kommer i stället under våren 2015 att göra en riktad tillsyn. En kontinuerlig anpassning av verksamheten till förändrade förutsättningar såsom ett förändrat barn- och elevunderlag är en ständig utmaning för de pedagogiska verksamheterna. Inom förskola och grundskola sker en kraftig utbyggnad, vilket innebär ett stort fokus på tillgången till ändamålsenliga lokaler och kompetensförsörjning. Förskolenämnd I oktober 2014 fanns i Malmö 258 kommunala förskolor och 73 fristående förskolor. Antalet kommunala förskolor är färre än 2013, vilket beror på att en hel del bussförskolor och uteförskolor slagits ihop med vanliga förskolor. Pedagogisk omsorg bedrevs i 10 familjedaghem i kommunens regi och 31 i enskild regi. 8 öppna förskolor fanns i kommunens regi och 2 i enskild regi. Nettokostnaden för förskolenämnden uppgick under året till 2 424 Mkr. Jämfört med 2013 har nettokostnaden för förskoleverksamheten ökat med 169 Mkr eller 7,5 %. Nettokostnaden mellan åren är dock inte helt jämförbar. I förskolenämndens nettokostnad ingår, från och med juli 2013, även nämnds- och förvaltningsövergripande kostnader samt verksamhet som överförts från kommunstyrelsen i samband med bildandet av en ny skolorganisation. Kostnadsökningen beror främst på utbyggnaden, pris- och löneutvecklingen, en utökad ram i budget 2014 för en fortsatt satsning på förskolorna samt ökade kostnader för barn med särskilda behov. Antalet barn som är inskrivna i förskola eller pedagogisk omsorg har ökat med 3,3 % jämfört med föregående år. Andelen barn som efterfrågar plats har under året minskat marginellt sedan föregående år och uppgår till drygt 88 % av det totala antalet Malmöbor i åldersgruppen 1-5år. FÖRSKOLEVERKSAMHET - EFTERFRÅGAN 2014 2013 Förändring Antal barn i befolkningen, 1-5 år 22 250 21 579 671 Efterfrågan 88,3% 88,4% -0,1% Antal barn som efterfrågar plats 19 649 19 079 570 Under 2014 skapades 1 350 nya förskoleplatser i den kommunala verksamheten. På grund av att ett stort antal platser samtidigt avvecklades uppgick nettotillskottet till 750 platser. Drygt 600 platser har avvecklats under året, antingen till följd av att lokaler återlämnats till grundskolan eller på grund av att lokalerna haft miljöproblem eller tidsbegränsade bygglov. 67 Nämnden har under året också godkänt nyetablering och utökning för ett antal fristående huvudmän. Drygt 600 fler barn har haft plats förskola eller pedagogisk omsorg under året jämfört med 2013. Ökningen har skett både inom kommunal och fristående verksamhet. Under året uppgick antalet barn med plats i förskola eller pedagogisk omsorg till cirka 19 500. Av diagrammet nedan framgår utvecklingen sedan 2010. Av barnen var 49 % flickor och 51 % pojkar, vilket är samma fördelning som för det totala antalet barn i åldersgruppen 1-5 år i Malmö. 286 barn var i oktober 2013 inskrivna under kvällar och helger, vilket är en ökning med 10 barn jämfört med motsvarande period föregående år. Antalet barn i kö minskade något under 2014 vilket medförde att behovstäckningsgraden ökade med 0,3 procentenheter till 99,3 %. Andelen barn i fristående verksamheter har ökat något sedan 2013. FÖRSKOLEVERKSAMHET - ANTAL INSKRIVNA BARN 2014 2013 Förändring Antal inskrivna barn totalt 19 508 18 892 616 Behovstäckning 99,3% 99,0% 0,3% Andel barn med heltidsplacering 94,4% 94,3% 0,1% Andel barn i fristående verksamhet 14,5% 13,8% 0,7% Personaltätheten ökade med 0,2 procentenheter i Malmös kommunala förskolor och var vid mätningen i oktober 4,7 barn per årsarbetare. En ny ersättningsmodell började tillämpas i januari. Den nya modellen ska säkerställa att bidrag till förskolor och pedagogisk omsorg fördelas efter barnens behov samt skapa förutsättningar för en kvalitetsmässigt likvärdig verksamhet. En utvärdering gjordes under hösten men det visade sig vara för tidigt att dra några långtgående slutsatser. I budget 2014 beslutade kommunfullmäktige om en resursförstärkning till de pedagogiska verksamheterna med totalt 100 Mkr, varav 36 Mkr riktades till förskolenämnden. Resursförstärkningen har fördelats på lika villkor till kommunal och fristående verksamhet. 68 Den kommunala verksamhetens andel har främst använts till verksamhetsnära pedagogiska utvecklingsteam och kvalitetstödjare. Inom nämnden fortgår arbetet med att öka kvalitet och likvärdighet i verksamheten. Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet har under året insatser gällande särskilt stöd, modermålsstöd, arbete mot kränkande behandling, kompetens och barngruppernas storlek prioriterats. Grundskolenämnd Grundskoleverksamheten omfattar förskoleklass, grundskola, grundsärskola samt fritidshem, pedagogisk omsorg och öppen fritidsverksamhet för skolbarn. I slutet av 2014 fanns det 70 kommunala grundskolor, 1 mottagningsskola (Mosaik), 7 resursskolor och 25 fristående grundskolor i Malmö. Nettokostnaden för grundskolenämnden uppgick under året till 3 071 Mkr. Nettokostnaden har för grundskoleverksamheten ökat med 235 Mkr eller 8,3 % jämfört med föregående år. Liksom för förskoleverksamheten är nettokostnaden inte helt jämförbar mellan åren, vilket är en följd av att verksamheten organiserats om vid halvårsskiftet 2013. Ökningstakten är betydligt högre än förra året och påverkas främst av ett ökat antal elever, pris- och löneutvecklingen samt den resursförstärkning som destinerats till grundskolenämnden i budget 2014 för en fortsatt satsning på skolorna. Antalet elever/ barn har under året ökat med 4,7 % i grundskola och med 9 % i fritidshem. Totalt fanns under året drygt 29 900 elever i skolan vilket är en ökning med cirka 1 300 elever jämfört med 2013. Cirka 49 % av eleverna är flickor och 51 % är pojkar. Antalet elever i förskoleklass och grundskola ökar medan antalet elever i särskola har fortsatt att minska något, vilket framgår av tabellen nedan. Ökningen har skett både inom kommunala och fristående skolor. Andelen elever i fristående skolor har ökat något sedan föregående år. GRUNDSKOLA - ELEVER 2014 Antal elever i förskoleklass 2013 Förändring 3 538 3 335 203 26 124 24 991 1 133 268 274 -6 Totalt 29 930 28 600 1 330 Andel i fristående verksamhet 16,0% 15,8% 0,2% Antal elever i grundskola Antal elever i särskola Betygsutfallet för Malmös elever i årskurs 9 som nått målen i alla ämnen har ökat med 5 procentenheter sedan år 2010, då det var som lägst. Betygsutfallet är betydligt lägre än i riket, men skillnaden har minskat. Mer information om betygsutfallet framgår i målavsnittet under målet Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan på sidan xx. Från och med 2013 tillämpas en ny betygsskala med sex steg, A-F där A-E står för godkända resultat. 69 Källa: Skolverket (SIRIS) Sedan 2010 har också en tydlig ökning av det genomsnittliga meritvärdet skett för Malmös elever i såväl kommunal som fristående verksamhet. Även när det gäller detta resultatmått ligger Malmö lägre än riket, men skillnaderna har minskat. Meritvärdet för flickor är cirka 11 % högre än för pojkar. Skillnaden har ökat med drygt 1 procentenhet sedan förra läsåret. Källa: Skolverket (SIRIS) 3 Efterfrågan på fritidshem har fortsatt att öka. Cirka 13 900 barn vistades i fritidshem under året. Det är en ökning med 1 150 barn jämfört med föregående år. Andelen som efterfrågar plats har det senaste året ökat med 2 procentenheter. En förklaring till ökningen är att antalet barn i de lägre årskurserna ökar. I tabellen nedan framgår att det nu är i genomsnitt 63 % av barnen i åldern 6-12 år som har plats i fritidshem. Efterfrågan varierar dock kraftigt i olika 3 Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Det möjliga maxvärdet för varje enskild elev är 320 poäng. 70 delar av staden. Efterfrågan för pojkar är cirka en procentenhet högre än för flickorna. Jämfört med riket har Malmö en högre andel barn i åldrarna 10-12 år och en lägre andel barn mellan 6 och 9 år som har plats i fritidshem. En ny ersättningsmodell för fördelning av resurser till kommunala och fristående skolor började tillämpas i januari. Den nya modellen ska öka likvärdigheten och bättre svara mot skolornas behov att öka måluppfyllelsen hos eleverna. Av kommunfullmäktiges resursförstärkning till den nya skolorganisationen i budget 2014, erhöll grundskolenämnden 54 Mkr. Satsningen har fördelats till kommunala och fristående skolor i enlighet med den nya ersättningsmodellen att användas efter varje skolas behov. En del av den kommunala verksamhetens resurser reserverades också för att likställa simundervisningen mellan skolorna, förstärka resursteamet samt utöka antalet förstelärartjänster. Under året har ett antal utbyggnadsprojekt färdigställts för att möta den ökade efterfrågan. Även återställning av förskolelokaler och lokaler för folktandvård till grundskola samt uppförandet av paviljonger har under perioden gett en ökning av kapaciteten. Det har också skett en förtätning i befintliga lokaler. Före sommaren beslutades det att slå samman tidigare Centrum för Pedagogisk Inspiration, CPI, och Forskning och Utveckling Malmö, till en gemensam funktion för de tre skolförvaltningarna, Pedagogisk Inspiration Malmö, PI. Avdelningen har uppdrag inom områdena information- och kommunikationsteknologi, forskning, didaktik 4 och metodik samt specifikt verksamhetsstöd. Skolutveckling sker bland annat genom Skolsatsningen och skolornas kvalitetsarbete där skolorna identifierar sina lokala utvecklingsbehov och vidtar förbättringar och åtgärder. Karriärtjänster är en nationell satsning som är ett led i skolutvecklingen. Totalt har 249 förstelärartjänster inrättats vid utgången av året. Karriärtjänsterna ska bidra till att utveckla undervisningen men även till att göra läraryrket mer attraktivt. 4 Didaktik (grekiska didaktiko´s 'undervisande', av dida´skō 'undervisa'), läran om undervisning; undervisningens och inlärningens teori och praktik. (Nationalencyklopedin) 71 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd Nämnden ansvarar för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och svenska för invandrare. Från och med den 1 maj 2014 ansvarar nämnden också för kommunala arbetsmarknadsinsatser. Nettokostnaden uppgick under året till 1 495 Mkr, vilket är en ökning med 282 Mkr eller 23,2 % sedan föregående år. Den ökade nettokostnaden är utöver pris- och löneutveckling, volymförändringar samt extraordinära kostnader, framförallt en effekt av ett förändrat ansvar för arbetsmarknads- och vuxenutbildningsinsatser. Det totala antalet Malmöungdomar i gymnasieskola ökade med cirka 300 elever mellan 2013 och 2014. Ökningen skedde främst i de kommunalt drivna gymnasieskolorna. Andelen elever i kommunala gymnasieskolor uppgick under året till cirka 58 % av det totala elevantalet. Antalet elever från Malmö som går i fristående gymnasieskola är på samma nivå som 2013 och uppgår till cirka 3 700. ELEVER I GYMNASIESKOLA 2014 Antal elever totalt 2013 Förändring 9 570 9 245 325 Andel i kommunal skola i Malmö 57,5% 56,5% 1,0% Andel i fristående skola 38,3% 39,6% -1,3% Andel i annan kommun 4,2% 3,9% 0,3% Till skillnad från de senaste årens utveckling har antalet Malmöelever i gymnasieskola ökat under 2014. Av eleverna gick cirka 20 % på introduktionsprogram. De ungdomar som inte fyllt 20 år och inte går i gymnasieskola eller har avslutat sina gymnasiestudier med slutbetyg, följs enligt det kommunala informationsansvaret, KIA. Vägledningscentrum kontaktar ungdomar, bistår med vägledning till studier eller praktik och följer upp. Under året var i genomsnitt 1 200 elever registrerade som ungdomar inom KIA, därav cirka 44 % kvinnor och 56 % män. Det totala antalet ungdomar har minskat med cirka 8 % sedan föregående år. Av tabellen nedan framgår att antalet elever i Malmös kommunala gymnasieskolor ökat under 2014. Antalet elever uppgick i under året till 6 800 vilket är en ökning med knappt 300 72 elever jämfört med 2013. Antalet elever från andra kommuner har varit relativt konstant under den senaste femårsperioden. Av eleverna i Malmös kommunala gymnasieskolor gick under året cirka 53 % på ett högskoleförberedande program och cirka 15 % på ett yrkesförberedande program. Antalet elever på introduktionsprogram uppgick till knappt 1 900 vilket motsvarar 28 % av det totala antalet elever på de kommunala skolorna. Sedan gymnasiereformen, GY11, infördes har nya mönster i ungdomarnas val av utbildning trätt fram. Andelen sökande till högskoleförberedande program har ökat på bekostnad av yrkesutbildningarna. En resursförstärkning till skolan gjordes i budget 2014. Nämndens andel uppgår till 10 Mkr och har använts till att förstärka reformen om karriärtjänster för lärare samt att ge gymnasieskolor en förstärkning som möjliggör åtgärder för att förebygga studieavbrott och korta genomströmningstiden. Under sommaren 2013 fick Norra Sorgenfri gymnasium problem med inomhusluften. Lokalerna är nu tomma på grund av den pågående miljöutredningen. Detta har föranlett att verksamheten bedrivs i tillfälliga lokaler. Skolutveckling med fokus på kvalitén i verksamheten fortgår bland annat genom Skolsatsning, Matematiklyftet och ett fortsatt arbete med kvalitetsverktyget Qualis. Qualis bygger på självvärdering där skolan identifierar vad man uppnått och vad som behöver vidareutvecklas. Karriärtjänster är en nationell satsning som är ett led i skolutvecklingen. Förvaltningen har 78 förstelärare och 3 lektorer. Efterfrågan på kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå har varit hög för såväl för allmänna och yrkesinriktade kurser. Statliga bidrag för yrkesvux och lärlingsvux har bidragit till förhållandevis stora utbildningsvolymer och bredd i utbildningsutbudet. Efterfrågan på 73 utbildning i svenska för invandrare har fortsatt varit mycket hög, vilket medfört en ökad kö samt volymökningar under året. Kultur och fritid Kulturnämnd Kulturnämndens nettokostnad för 2014 uppgick till 361 Mkr, vilket var en ökning med 3,5 % eller 12 Mkr jämfört med 2013. De främsta orsakerna till den ökade nettokostnadsutvecklingen var bland annat flytten av Stadsarkivet från Västra Hamnen till de nya lokalerna på Bergsgatan samt ökade kapitalkostnader på det nya Stadsarkivet. Under året firades 100-årsjubileet av Baltiska utställningen som hölls i Malmö 1914. Malmös kulturinstitutioner och andra aktörer arrangerade en mängd olika utställningar, föredrag och andra evenemang på temat. Malmö stad var även värd för Nordisk Forum Malmö 2014 - New action on Women´s rights, ett möte om jämställdhet och kvinnors rättigheter med syfte att sätta agendan för framtidens jämställdhetspolitik. Under sommaren började flytten av Stadsarkivet till de nya lokalerna på Bergsgatan. I nära samarbete med Malmö Stadsbibliotek har det upprättats en ny biblioteksfunktion på det nya Stadsarkivet. Science Center Malmö invigdes även på Malmö Museer, i syfte att skapa engagemang och intresse för naturvetenskap och teknik. I Malmö idag finns inte de ekonomiska förutsättningarna för alla att betala för kultur och därför har kulturskolan utrett avgiftsfrågan för att hitta en nivå som inte utesluter några grupper. Under 2014 tog kulturnämnden beslut om en sänkning av avgifterna till kulturskolan. Kulturnämnden har de senaste åren prioriterat insatser och verksamheter som underlättar för allt fler att besöka kulturinstitutioner och ta del av olika kulturverksamheter t.ex. ökade öppettider på Stadsbiblioteket, Malmö Museer och Malmö Konstmuseum samt fri entré för unga upp till 20 år på museerna. Nya arbetsmetoder har också utvecklats för att nå olika åldersgrupper och andra publikgrupper än de som traditionellt tar del av kulturutbudet. Under 2014 ökade antalet besök på Malmö Konstmuseum och Malmö Konsthall. Antalet besök minskade dock på Malmö Museer, vilket främst beror på att Museet har varit stängt under 2014 för ombyggnad av det nya Akvariet och en mer tillgänglig entré. ANTALET BESÖK PER KULTURINSTITUTION 2014 2013 Förändring Malmö Stadsbibliotek 922 094 932 338 -10 244 Malmö Museer 264 940 295 503 -30 563 Malmö Konstmuseum 167 973 141 722 26 251 Malmö Konsthall 187 882 130 581 57 301 74 Fritidsnämnd Nämndens nettokostnad för 2014 uppgick till 367 Mkr vilket var en ökning med 2 % eller 6 Mkr jämfört med 2013. Orsakerna till nettokostnadsökningen var främst ökade hyreskostnader (bland annat för isträningshallen vid Malmö Arena) och lönekostnader (inklusive ca 3,6 nya årsarbetare). Bidragskostnaderna var också 3 % högre jämfört med föregående år, vilket främst beror på utökat stöd till ridverksamheten. Dessutom uppstod en engångskostnad om 3 Mkr i form av nedskrivning av anläggningstillgångarna vid Föreningarnas Hus. Under 2014 fortsatte nämnden sin satsning på Spontan i stan som innebär att flickor och pojkar får tillgång till olika typer av aktiviteter som är avgiftsfria och utan krav på medlemskap och regelbunden närvaro. Aktiviteterna bedrivs i nämndens anläggningar, men det är föreningar som håller i aktiviteterna. Föreningarna erhåller bidrag för sin ledarinsats. Nämnden har arbetat vidare med sin satsning att skapa bättre förutsättningar för ridföreningarna i Malmö. Nybyggnation av ridanläggningar till föreningarna Klagshamns Ryttarförening och Malmö Civila Ryttarförening beräknas påbörjas under 2015. Antalet registrerade föreningar hos fritidsförvaltningen uppgick till 562 stycken i slutet av 2014, vilket är en ökning med 17 föreningar jämfört föregående årsskifte. Antalet föreningsanslutna medlemmar har minskat med 2 % 2014 jämfört med 2013. ANTAL REGISTRERADE FÖRENINGAR 600 500 523 530 530 545 562 2010 2011 2012 2013 2014 400 300 200 100 0 Kultur och fritid i stadsområden Den totala nettokostnaden för kultur- och fritidsverksamheten i stadsområdena var under året 131 Mkr, vilket var 8,8 Mkr eller 7 % mer än motsvarande kostnad i stadsdelar och stadsområden 2013. Verksamheten består av bl.a. stadsområdesbibliotek, fritidsgårdar, aktivitetshus och andra mötesplatser för ungdomar och förebyggande arbete. Nedanstående tabell visar omfattningen på verksamheten på fritidsgårdarna. 75 FRITIDSGÅRDAR Antal Öppethållandedagar för allmänheten Antal besök (tusental) Antal besök per öppethållandedag 25 5 588 309 55 I fyra de 25 fritidsgårdarna som drivs av kommunen finns föreningsverksamhet. Besöken fördelade sig på 42 % flickor och 58 % pojkar. De tio stadsområdesbiblioteken hade totalt 1,1 miljoner besök under året och totalt 550 000 utlåningar. Någon heltäckande könsuppdelad statistik finns inte, men en analys av utlåning av litteratur för unga visade att 83 % lånades ut till flickor. Vård och omsorg Individ- och familjeomsorg Den totala nettokostnaden för individ- och familjeomsorgsverksamheten var under året 1 154 Mkr (exklusive ekonomiskt bistånd), vilket var 113 Mkr eller 10,8 % mer än föregående år. Ökningen var 11,1 % i stadsområdena och 9,8 % i sociala resursnämndens verksamheter. I ökningen av stadsområdenas nettokostnader ingår satsning om 30 Mkr på att utveckla arbetet med försörjningsstöd. Med stöd i de lagar som reglerar verksamheten kan barn och ungdomar samt vuxna placeras på externa och interna institutioner samt i familjehem. Antalet årsplaceringar av vuxna var 157, vilket är i nivå med den senaste femårsperioden, då de varit i genomsnitt 160 per år. Kostnaden för placeringar av vuxna har under samma period ökat från 83 Mkr 2010 till 91 Mkr 2014, en ökning med 9,6 %. I tabellen nedan framgår kostnaden för olika typer av placeringar. SiS-institution avser hem som drivs av Statens institutionsstyrelse och där placeringar görs med stöd i LVM (Lag om vård av missbrukare i vissa fall) och LVU (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga). HVB betyder hem för vård och boende. PLACERINGAR VUXNA (18 ÅR - ) PÅ INSTITUTION OCH I FAMILJEHEM 2014 Totalt (Mkr) Antal dygn Motsvarar årsplatser SiS-institution Övrigt externt HVB Malmö stads egna institutioner Familjehem Totalt 9,4 52,7 20,3 8,3 90,7 3 130 33 220 10 800 10 020 57 170 9 91 30 27 157 Kr/dygn Kr/år (genomsnitt) (genomsnitt) 3 000 1 590 1 880 830 1 093 300 579 000 687 700 303 200 Placeringar av barn och ungdomar motsvarade 417, snittet de senaste fem åren har varit 420. Kostnaderna för dessa placeringar har ökat med 23,9 %, från 184 Mkr 2010 till 228 Mkr 2014. 76 PLACERINGAR BARN OCH UNGDOMAR PÅ INSTITUTION OCH I FAMILJEHEM 2014 Totalt (Mkr) Antal dygn Motsvarar Kr/dygn Kr/år årsplatser (genomsnitt) (genomsnitt) SiS-institution Övrigt externt HVB Malmö stads egna institutioner Familjehem Totalt 44,6 76,2 26,3 7 140 24 860 5 700 20 68 16 6 240 3 070 4 620 2 278 000 1 119 100 1 686 800 81,0 228,1 114 530 152 230 314 417 710 258 200 Kostnaden per dygn på institution var i genomsnitt 3 900 kr, vilket motsvarar 1,4 Mkr/år. Tyngre och mer komplexa vårdbehov som kräver särskilda insatser gör att kostnaden kan hamna på över 15 000 kr/dygn (5,5 Mkr/år). Den genomsnittliga kostnaden per dygn i familjehem var 710 kr. Kostnaden per familjehemsdygn har ökat med 30 % under den senaste femårsperioden, vilket bl.a. kan förklaras med ökande svårigheter att rekrytera familjehem och att barnen har mer komplexa behov, t.ex. ensamkommande flyktingbarn med traumatiska upplevelser i bagaget. Antal individer och vårddygn på institution och i familjehem mäts fördelat på kvinnor och män respektive pojkar och flickor. PLACERINGAR VUXNA (18 ÅR -) PÅ INSTITUTION OCH I FAMILJEHEM 2014, FÖRDELAT PÅ KVINNOR OCH MÄN SiS-institution Övrigt externt HVB Malmö stads egna institutioner Familjehem Totalt Boendedygn Kvinnor 28% 34% 19% 45% 32% Män 72% 66% 81% 55% 68% Individer Kvinnor 27% 30% 17% 36% 27% Män 73% 70% 83% 64% 73% En högre andel i kolumnen för boendedygn än motsvarande för individer innebär att det genomsnittliga antalet dygn per individ är högre än för det motsatta könet. T.ex. var 75 % av barn och ungdomar som vårdades på SiS-institution pojkar. Pojkarnas andel av boendedygnen var 84 %, vilket innebär att pojkar i genomsnitt vårdades fler dygn än flickor hos SiS. PLACERINGAR BARN OCH UNGDOMAR PÅ INSTITUTION OCH I FAMILJEHEM 2014, FÖRDELAT PÅ FLICKOR OCH POJKAR SiS-institution Övrigt externt HVB Malmö stads egna institutioner Familjehem Totalt Boendedygn Flickor Pojkar 16% 84% 31% 69% 54% 46% 43% 57% 41% 59% 77 Individer Flickor 25% 33% 40% 42% 38% Pojkar 75% 67% 60% 58% 62% Socialtjänsten tillhandahåller också stöd och insatser i form av öppenvård. Kostnaderna för öppenvård för vuxna ökade 2014 jämfört med 2013 och minskade något avseende barn och ungdomar. Hemlöshet Inom verksamhetsområdet individ- och familjeomsorg ingår arbetet med hem- och bostadslösa. Den totala nettokostnaden för boende för hemlösa uppgick till 209 Mkr. Detta är en ökning med 13 % jämfört med 2013. Ökningen är i nivå med den genomsnittliga årliga ökningstakten den senaste femårsperioden, och även den årliga genomsnittstakten under de nio år som hemlöshetskostnaderna mätts på motsvarande sätt. I dessa kostnader ligger stadsområdenas direkta kostnader för hemlöshet. Det är dessa kostnader som får räknas av mot särskild budgetram och som ligger till grund för beräkning enligt den regel som begränsar hur stor del av stadsområdes eventuella underskott som överförs till nästkommande år. Detta avser direkta kostnader för boende i dygnsboenden, härbärgen, stadsmissionen, hotell, vandrarhem, campingar etc. och uteblivna hyresintäkter från kvinnor och män som bor i de lägenheter som kommunen hyr och hyr ut i andra hand till hemlösa. Utöver dessa direkta kostnader finns kostnader för bl.a. hantering av hyreskontrakt, arbete med att hitta lägenheter för andrahandsuthyrning, förebyggande åtgärder samt socialtjänstens kostnader för planering, uppföljning och utredning inför beslut om socialt boende. Stora delar av dessa kostnader ingår i stadsområdenas grunduppdrag för individ- och familjeomsorg och särredovisas inte som kostnader för hemlöshet. En kvalificerad uppskattning är att dessa kostnader uppgår till ytterligare 70 Mkr, varför Malmö stads totala kostnad för hemlösheten är ca 280 Mkr. Den årliga kartläggningen av hemlösa i oktober visade att antalet hemlösa uppgick till 1 142 vuxna personer, varav 407 kvinnor och 735 män. Antalet har ökat med 169 personer jämfört med föregående år, 86 kvinnor och 83 män. Könsfördelningen är därmed 36 % kvinnor och 64 % män, att jämföra med 33 % kvinnor och 67 % män föregående år. 78 Antalet barn i hemlösa hushåll var 467, vilket var 138 fler än 2013. I kartläggningen görs ingen fördelning på flickor och pojkar. Med undantag för 2012 har antalet barn årligen ökat under den senaste femårsperioden. Personer som är hemlösa kan genom individ- och familjeomsorgen få hjälp med tillfälliga boendelösningar som t.ex. hotell eller dygnsboende. Vid mer långvarigt behov kan hjälp ges till lägenhet med andrahandskontrakt. Sammantaget ökade antalet boendedygn med 20 % jämfört med 2013. Det totala antalet boendedygn var 1 529 500. Boendedygnen ökar i lägenheter och på hotell, medan de minskar i dygnsboende som är den dyraste boendeformen, vilket medfört att ett genomsnittligt boendedygn kostar 5 % mindre än föregående år, och vilket bidragit till att kostnadsökningen har kunna begränsas. Den mycket kraftiga ökningen av dygn på hotell fördelar sig på samtliga stadsområden med undantag för Innerstaden, som har en minskning. I tre av stadsområdena, Norr, Söder och Väster, har hotelldygnen mer än fördubblats sedan föregående år. Några jämförelser med föregående års utfall framgår av nedanstående tabell: 79 BOENDE FÖR HEMLÖSA 2014 2013 Förändring 1 202 700 998 000 +204 700 +21% Hotell 157 000 96 400 +60 600 +63% Dygnsboende 169 800 182 900 -13 100 -7% 1 529 500 1 277 300 +252 200 +20% 51 kr 44 kr +8 kr +18% Antal boendedygn Lägenheter Boendedygn totalt Kostnad per boendedygn Lägenheter Hotell 278 kr 359 kr -81 kr -23% Dygnsboende 611 kr 583 kr +28 kr +5% Genomsnitt för samtliga boendeformer 137 kr 145 kr -8 kr -5% Det totala antalet boendedygn delat med 365 motsvarar i genomsnitt drygt 4 200 individer per dygn eller 1,3 % av Malmös befolkning. Utvecklingen av såväl boendedygn som kostnader för hemlöshet varierar mellan stadsområdena. Jämfört med 2013 (summering av stadsdelarna första halvåret) ökade kostnaden för hemlöshet i samtliga utom Innerstaden som hade i princip samma kostnad. I Norr, Öster och Söder ökade kostnaderna med ca 20 %. En orsak som lyfts fram är anknytningsärenden där nyanlända flyktingar varit inneboende en kortare tid, men sedan blivit akut bostadslösa och ansökt om boende. Vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning Inom verksamhetsområdet vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning har året präglats av utveckling samtidigt som det ekonomiska läget varit pressat i flertalet verksamheter. Anpassning av organisation och arbetssätt pågår fortfarande inom de sex förvaltningar (stadsområdesförvaltningarna och sociala resursförvaltningen) som påverkades av omorganisationen under 2013. Under 2014 genomfördes dessutom ytterligare en organisationsförändring då samtliga av kommunens korttidsverksamheter samlades under stadsområdesnämnd Östers ansvar. Syftet med förändringen är att öka förutsättningarna för en sammanhållen utveckling av korttidsenheterna för att öka likställigheten för de malmöbor som är i behov av korttidsvård. Samtidigt har arbete bedrivits med införande av ett nytt strukturerat utrednings- och beslutsstöd för biståndshandläggare. Stödet kallas BIC, Behov i centrum, och bygger på begrepp enligt ICF, International Classification of Functioning, Disability and Health. Målet med stödet är att erbjuda en struktur och ett standardiserat språk, vilket bland annat skall underlätta i kommunikationen mellan biståndshandläggare, personal i verksamheten, politiker och invånare. Omfattande utbildningsinsatser har genomförts för samtliga yrkesgrupper inom vård och omsorg med anledning av det nya verksamhetssystem som införs från och med januari 2015. Systemet är anpassat för ICF/BIC. Inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning har också pågått verksamhetsutveckling som en följd av omorganisationen som genomfördes under 2013. Sociala resursnämnden har nu ansvar för alla Malmö stads verksamheter som utför insatser 80 enligt LSS, och förvaltningen har under 2014 arbetat med att skapa enhetlig organisationskultur och arbetssätt i verksamheterna samt med att finna synergier verksamheterna emellan. Kostnaderna för vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning fortsatte att öka under 2014. Totalt ökade nettokostnaderna med 4,2 % eller 158 Mkr i förhållande till 2013. Ökningstakten för 2014 är lägre än för 2013, då nettokostnadsökningen uppgick till 5,1 %. Den totala nettokostnaden för all vård och omsorg uppgick för 2014 till 3 789 Mkr. I denna nettokostnad ingår ytterligare kostnader och intäkter utöver de som redogörs för i detalj i nedanstående avsnitt. Omsorg om äldre Det som traditionellt benämns äldreomsorg omfattar insatser inom hemtjänst, korttidsvård och särskilt boende. I detta ingår också insatser såsom trygghetslarm och hälso- och sjukvårdsinsatser. Nettokostnaderna för dessa insatser ökar med cirka 80 Mkr eller 3,1 % i förhållande till 2013. Antalet brukare som har sådana insatser ökar för samma period med 0,9 %. Vilken förändring som skett mellan åren skiljer sig åt mellan hemtjänst, korttidsvård och särskilt boende, vilket syns i nedanstående tabell. ÄLDREOMSORGEN Förändring 2014 2013 Antal helårsplatser Hemtjänst Korttidsvård Särskilt boende Totalt antal 7 448 266 2 177 9 891 7 345 285 2 174 9 804 104 -19 3 87 1,4% -6,7% 0,1% 0,9% Totalkostnad, Mkr Hemtjänst Korttidsvård Särskilt boende Sum m a kostnader 1 124 211 1 348 2 684 1 062 218 1 324 2 604 62 -7 25 80 5,9% -3,2% 1,9% 3,1% För hemtjänsten ökar såväl antal brukare som de totala kostnaderna. Kostnadsökningen är dock större än volymökningen. En del av förklaringen till detta kan vara att behoven per brukare ökat, vilket också beskrivs av flera stadsområdesnämnder i deras årsanalyser. I dagsläget finns ingen enhetlig metod för att mäta så kallad vårdtyngd. Dock finns ett samband mellan ålder och vårdtyngd, då personer som har insatser tenderar att behöva mer hjälp ju äldre de blir. Nedanstående diagram visar utvecklingen av antalet brukare sedan 2006, fördelat på de äldsta åldersgrupperna (brukare 80 år och äldre utgör 70 % av alla brukare inom ordinärt och särskilt boende). 81 Andra förklaringar till kostnadsökningen inom hemtjänsten som lyfts fram är svårigheter att anpassa kostnader i verksamheten vid tillfälligt minskade behov samt att brukare i högre grad vårdas hemma efter sjukhusvistelse med mer komplicerade behov. Kostnaderna i hemtjänsten ökar också som en följd av att kostnaderna för korttidsvård minskar, eftersom verksamheterna i flera fall arbetat för att i större utsträckning kunna tillgodose brukares behov i hemmet. För särskilt boende ökar det totala antalet brukare endast marginellt. De totala kostnaderna ökar dock med 25 Mkr, vilket innebär att kostnaden per helårsplats ökat med drygt 10 tkr eller 1,8 %. Även för särskilt boende beskrivs svårigheter att anpassa kostnaderna i verksamheten vid tillfälligt minskad beläggning. Här har också de nya ramavtalen för platser i extern regi haft betydelse. Totalt är det cirka 30 % av alla dygn i särskilt boende som köps av extern utförare, där kostnaden under 2014 varit i genomsnitt 7,6 % högre per dygn än i Malmö stads egna särskilda boende. Tabellen nedan visar hur antalet dygn i särskilt boende fördelar sig mellan utförare, med utgångspunkt från stadsområdenas befolkningsansvar. Med ”eget stadsområde” avses därmed dygn som tillgodoses inom samma stadsområde som beviljat insatsen. ANDEL DYGN OCH SNITTPRIS PER UTFÖRARE Andel Snitt per Särskilt boende dygn dygn, kr Eget stadsområde 45% 1 649 Annat stadsområde 25% 1 690 Extern utförare 30% 1 775 100% Omsorg om personer med funktionsnedsättning För insatserna inom omsorg om personer med funktionsnedsättning ökar nettokostnaderna med cirka 63 Mkr eller 6,0 % i förhållande till föregående år. Nedanstående tabell visar förändringen av antalet brukare samt totala kostnader per insatsform. 82 PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 Antal brukare LSS-bostad 880 Daglig verksamhet 688 Personlig assistans enl SFB 456 Övriga insatser enl LSS saknas* 849 663 438 1 202 31 25 18 - 3,7% 3,8% 4,1% - Totalkostnad, Mkr LSS-bostad Daglig verksamhet Personlig assistans enl SFB Övriga insatser enl LSS Sum m a kostnader 619 129 127 174 1 048 22 9 7 25 63 3,6% 6,6% 5,5% 14,3% 6,0% 641 137 134 198 1 111 2013 Förändring *mätmetoden för övriga insatser har under 2014 förändrats i de verksamhetsmått som sammanställs över stadsområdenas verksamhet, vilket gör att jämförelse av antal brukare i nuläget inte är möjligt. Arbete pågår för att förbättra detta. Den största kostnadsökningen uppstår för det som i tabellen benämns övriga insatser enligt LSS. Dessa omfattar bland annat personlig assistans med biståndsbeslut från Malmö stad (till skillnad från personlig assistans enl. SFB med beslut från Försäkringskassan), korttidsvistelse, korttidstillsyn, ledsagning och avlösning. Framför allt är det kostnaderna för personlig assistans som ökar till följd av ett ökat antal beviljade timmar. Fram till 2013 har ingen samlad mätning av antal beviljade timmar gjorts i samband med bokslutet varför ingen jämförelse med tidigare år är möjlig. Den andra stora kostnadsökningen inom omsorg om personer med funktionsnedsättning sker för insatser i bostad med särskild service enligt LSS, i tabellen benämnd LSS-bostad. Kostnaderna för externa placeringar, som sker då brukare har särskilda behov som inte kan tillgodoses inom Malmö stads egen verksamhet, har ökat med drygt 30 %, eller 6 Mkr, till följd av ett ökat antal brukare samt högre kostnad per placering. För Malmö stads egna LSSbostäder ökar nettokostnaderna med knappt 3 %, eller 16 Mkr, vilket är i samma storleksordning som ökningen av antalet brukare. Kostnaderna hade dock ökat mer om det inte vore för att starten av ett flertal nya LSS-bostäder blivit fördröjd under året. Ekonomiskt bistånd Det genomsnittliga antalet hushåll per månad som mottog ekonomiskt bistånd uppgick till 9 840 under 2014, vilket var en ökning med i genomsnitt 270, eller knappt 3 %, per månad. Detta kan jämföras med en ökning på 7 % föregående år. Genomsnittskostnaden per hushåll och månad var 8 155 kr, vilket var en ökning med 75 kr eller 0,9 % jämfört med föregående år. Sedan 2010 har nettokostnaden för ekonomsikt bistånd ökat med i genomsnitt 5 % per år. Ökningen mellan 2013 och 2014 var 3 %. 83 Den genomsnittliga tiden för mottagande av försörjningsstöd under 2014 var 7 månader och 9 dagar (7,28 månader), vilket var 8 dagar färre än föregående år. EKONOMISKT BISTÅND Antal biståndsmånader senaste 48 månaderna av hushåll med bistånd i december respektive år 1-3 4-6 7-9 10-12 13-24 25-36 36+ Totalt 2011 1 284 729 579 455 1 418 983 3 378 8 826 2012 1 288 775 578 529 1 485 1 001 3 695 9 351 2013 1 353 818 645 545 1 575 1 016 3 990 9 942 2014 1 500 818 656 534 1 526 996 4 119 10 149 Av de 10 149 hushåll som mottog ekonomiskt bistånd i december 2014 var det 4 119, eller 41 %, som varit biståndsmottagare 36 månader eller fler under den senaste fyra åren. 84 Nedan visas fördelning av bruttokostnaden för försörjningsstödet på hushållstyper 2014. Någon större förändring i fördelningen har inte skett sedan 2013. Andelen som betalas ut till hushåll utan barn har ökat något, från 55 % till 58 %. Fördelning utifrån orsak till behov av ekonomiskt bistånd 2014 framgår nedan. Andra orsaker består av sjuk- eller aktivitetsersättning, föräldraledig, arbetar deltid ofrivilligt, arbetar heltid och utan försörjningshinder. Inför 2014 gjordes en satsning på 30 Mkr för att utveckla arbetet med försörjningsstöd och få fler personer självförsörjande, i synnerhet barnfamiljer. Antalet handläggare har ökat med 20 % under året, 166 i januari hade ökat till 199 i december. Antalet hushåll i december var knappt 4 % fler än i januari, 9 793 jämfört med 10 149. Detta innebär att varje handläggare 85 har färre hushåll att arbeta med, 59 ärenden per handläggare i genomsnitt i januari hade minskat till 48 i december. Den uppföljning som gjorts under året indikerar en omställning i arbetssätt, med mer fokus på självförsörjningsuppdraget, vilket borgar för en ökad kvalitet och högre delaktighet och inflytande ut ett brukarperspektiv. Det faktum att man träffas mer samtidigt som det även skett satsningar på nya metoder och arbetssätt, framtagande av kärnprocess, organisering av verksamheterna etc. under året ger bättre förutsättningar för mer gedigna och kvalitativa utredningar, bättre kännedom kring den enskilde klienten och dennes behov, och i förlängningen därmed bättre möjlighet att matcha behov och insatser. Integration och arbetsmarknad Sysselsättning och arbetsmarknad Antalet arbetslösa i Malmö har, enligt Arbetsförmedlingens månadsstatistik, minskat med 2 % sedan december 2013. I åldersgruppen 16-64 år har antalet öppet arbetslösa 5 minskat medan antalet personer i program med aktivitetsstöd ökat. I december var antalet öppet arbetslösa i Malmö 11 870 varav 44 % kvinnor och 56 % män. Antalet personer i program med aktivitetstöd uppgick till 10 060. I åldersgruppen 16-24 år var i december 3 672 ungdomar öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Av dessa var 1 415 öppet arbetslösa, varav 42 % kvinnor och 58 % män. Malmö stads arbetsmarknadsinsatser förmedlas huvudsakligen genom JobbMalmö. Nedanstående statistik 6 har rapporteras från JobbMalmö. Under 2014 deltog totalt 4 417 personer i stadens arbetsmarknadsinsatser, vilket är 944 färre inskrivna än föregående år. Av deltagarna var 46 % kvinnor och 54 % män. Att verksamheten haft färre inskrivna deltagare i år, förklaras bland annat av att målgruppen förändrats och nu har fokus på försörjningsstödstagare samt att möjligheten för självinskrivning för malmöbor äldre än 25 år togs bort under våren. Av de 2 757 deltagare som avslutade insatser under 2014, 1 291 kvinnor och 1 466 män, gick 20 % till arbete, 11 % till studier och 34 % som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Andelen som gick till arbete har minskat med åtta procentenheter jämfört med 2013. En något högre andel män än kvinnor gick vidare till arbete, studier eller som arbetssökande. 5 Öppet arbetslös: arbetssökande utan arbete som aktivt söker och omgående kan tillträda på arbetsmarknaden förekommande arbete och som inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program 6 Siffrorna hämtas från verksamhetens IT-system, där bl.a. inskrivningar och avslut registreras. Orsaker till avslut registreras när deltagaren lämnar JobbMalmö. 86 Flyktingmottagande Malmö stad ska erbjuda svenska för invandrare, sfi, samt samhällsorientering och information till nyanlända flyktingar för deras etablering i Malmö. Arbetsförmedlingen har huvudansvaret för etablering i arbetslivet. Den ökning av antalet flyktingar som registrerades hos Invandrarservice 2013 har fortsatt 2014. Bland annat oroligheterna i Syrien har ökat flyktingströmmen till Sverige, men även andra konfliktområden lyfts fram i Migrationsverkets prognoser. Under 2014 togs 1 810 flyktingar emot i Malmö, varav 39 % kvinnor, jämfört med 1 375 under 2013. Den största flyktinggruppen 2014 var statslösa palestinier, därefter syrier och afghaner. En av de största utmaningarna inom flyktingmottagandet har varit boende för nyanlända flyktingar. Bostadsbrist är ett stort hinder för etablering och många flyktingar är hemlösa. Den ökade inflyttningen av nyanlända flyktingar till Malmö har också inneburit ökade väntetider för att komma igång med en första etableringsplan och svenskundervisning. Under 2014 sökte 1 567 ensamkommande barn asyl i Malmö, varav 1 406 pojkar och 161 flickor, vilket är en ökning i förhållande till föregående år. Samtidigt förändrades lagstiftningen så att Migrationsverket från 1 januari 2014 har utökade möjligheter att anvisa barn till kommuner oavsett om överenskommelse finns om mottagande samt att anvisa barn utöver befintlig överenskommelse. Lagändringen har inneburit att alla barn som söker asyl får en kommunanvisning och endast stannar på transitboende under 3-4 dagar. Anvisning kan ske såväl till Malmö stad som till andra kommuner. Under året har Malmö stad tecknat en ny överenskommelse med Migrationsverket om mottagande av barn som fått permanent uppehållstillstånd (PUT). Överenskommelsen innebär att kommunen får en fast ersättning per barn med PUT om 1 900 kr/dygn, vilket förväntas generera ett visst överskott i verksamheten som kan användas för att täcka kostnader för myndighetutövning riktad mot ensamkommande flyktingbarn. Vuxenutbildning Efterfrågan på svenska för invandrare, sfi, har under året varit mycket hög. För att kunna möta efterfrågan undersöks kontinuerligt möjligheten att öka kapaciteten hos olika anordnare. Av de 5 394 studerande som under året avslutat en sfi kurs, har 2 822 erhållit betyg, vilket motsvarar 52 %. 58 % av kvinnorna och 46 % av männen erhöll betyg. Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö är en femårig investering (2010-2015) för att förbättra levnadsvillkoren, öka tryggheten och skapa fler jobb i de områden i Malmö där välfärden är som lägst. Genom att påverka utvecklingen i fem områden verkar områdesprogrammen för att stärka den sociala hållbarheten i hela Malmö. De fem prioriterade områdena är Herrgården, Holma/Kroksbäck, Södra Sofielund/Seved, Lindängen och Segevång. Kommunstyrelsens beslut om programmen innebär ett åtagande 87 för alla Malmö stads förvaltningar, i tid och resurser, där de insatser som visar sig effektiva kan skalas upp och spridas. Arbetet i områdesprogrammen bedrivs i respektive stadsområde samt i samverkan stadsområdesförvaltningarna emellan. Regelbundna träffar kring programmen sker mellan såväl stadsområdeschefer som områdesutvecklingschefer och områdeskoordinatorer. Kommunstyrelsens förvaltning, stadskontoret, ansvarar för uppföljning av områdesprogrammen, vilket bland annat omfattar att förse kommunstyrelsen med lägesrapporter samt samordning av de centrala kommunikationsinsatserna via exempelvis malmo.se, intranät och nyhetsbrev. Stadskontoret arbetar också för att knyta områdesprogrammen närmare arbetet med forskningsresultat i de rapporter som lämnats av Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Totalt omsätter områdesprogrammen cirka 20 Mkr 2014, jämnt fördelat på de fem stadsområdesnämnderna. Inom ramen för områdesprogrammet har stadsområdesnämnderna fått i uppdrag att utveckla lokala mötesplatser för flickor och pojkar och 2 miljoner kronor av medlen per områdesprogram har styrts om för satsningar på bland annat ”Områdesanställningar” och ”Meningsfull fritid”. Samverkan och dialog är två ledord i programmen och en grundläggande uppgift för arbetet är fortsatt fokus på att fånga upp medborgarnas och föreningarnas engagemang och intresse för sitt område och ta reda på vilka frågor som medborgare och föreningar bedömer som mest angelägna att arbeta vidare med. Områdesprogrammen arbetar aktivt för att påverka utvecklingen av nya metoder och arbetssätt för att genom samverkan mellan olika aktörer tillsammans nå social hållbarhet. Ett bra exempel på detta är den tvärsektoriella samverkansprocessen Kraftsamling Herrgården, som påbörjades under hösten 2013. Processen fungerar som en kunskapsallians med aktörer från ideell, privat och offentlig sektor. En samordnande funktion bestående av representanter från offentlig och idéburen sektor håller ihop arbetet. Under 2014 har en fördjupad målbild för Herrgårdens utveckling har tagits fram som grund för en fördjupad samverkan. Nedan beskrivs fler exempel på aktiviteter som genomförts inom ramen för områdesprogrammen under året, indelad efter de tre målområdena: arbete, boende och lärande. Arbete Inom områdesprogrammen prövas nya metoder genom gränsöverskridande samarbeten för att skapa jobb för människor i de aktuella områdena, med särskilt fokus på barnfamiljer och självförsörjning. Satsningen på socialtjänsten i Malmö under 2014 har möjliggjort ett intensifierat arbete på Segevång med barnfamiljer som uppbär långvarigt försörjningsstöd. Syftet med arbetet är att få fler föräldrar i barnfamiljer till arbete, studier eller annan självförsörjning och därmed även förbättra barn och ungdomars levnadsvillkor och framtida möjligheter. Under perioden juni 2013 till december 2014 har projektet haft kontakt med 131 barnfamiljer varav 51 eller cirka 40 % har blivit självförsörjande. Det finns även goda exempel på hur behov av fysiska förändringar i form av byggande eller renovering av bostäder har använts för att skapa jobbtillfällen för arbetslösa i områdena. 88 Bland annat har satsningar gjorts på ekonomiskt och socialt hållbar upprustning av miljonprogramsområden genom Innovationsplattform Malmö Sydost och Bygga-om-dialogen samt byggandet av familjebadet i Holma/Kroksbäck. Gemensamt för dessa projekt är tvärsektoriell samverkan där upprustning eller nybygge både ger arbetstillfällen och är en del av stadsutvecklingen för att göra områdena mer attraktiva. Framtidens hus på Lindängen är ett annat bra exempel där samarbete och samlokalisering av aktörer möjliggör delaktighet och minskat antal Malmöbor med försörjningsstöd. I huset samlas socialsekreterare från Malmö stad med Jobb Malmös områdesarbetare och handläggare från Arbetsförmedlingen. Dessutom har Folkuniversitetet, Röda korset, Rädda Barnen, Sociala resursförvaltningen och Romska Idé Center haft verksamhet i huset. Boende I samtliga områdesprogram pågår ett brett samarbete med ett flertal förvaltningar, fastighetsägare, närpolisen och boende för att bidra till goda lösningar på stadsbyggnad och planering av den fysiska miljön i syfte att öka känslan av trygghet och tillit i områdena. Föreningen Fastighetsägare BID 7 Sofielund bildades i september 2014 med fokus på Boende, Integration och Delaktighet. Styrelsen består av 14 ledamöter och verkar i Norra och Södra Sofielund samt Sofielunds industriområde. Antalet medlemmar i föreningen uppgår till cirka 25 och Malmö stad har en anställd utvecklingsledare engagerad i arbetet. Till styrelsen är adjungerade från stadsbyggnad, gatukontor, trygghet o säkerhet, VA-Syd samt polis och räddningstjänst. BID följs av forskare från institutionen för fastighetsvetenskap på Malmö Högskola. Föreningen har under hösten kommit igång med att se över möjligheterna att hålla rent och snyggt inom Sofielundsområdet. Förnyelsearbetet kring Lindängens centrum går framåt tack vare samverkan mellan olika aktörer. Det planeras för byggnation av fler bostäder, utbyggnad av biblioteket och fortsatt arbete för att öka tryggheten. Under året har också aktörerna som arbetar med området Sege Park arbetat fram en hållbarhetsstrategi som ska gälla fram till 2025, då den planerade utbyggnaden av området ska vara klar. Strategin täcker in alla aspekter av hållbarhet, även om fokus ligger på ekologisk och social hållbarhet. Målen i strategin vilar på de övergripande rekommendationerna från Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Inom områdesprogrammet för Segevång har det exempelvis arbetats med demokratiserat styre genom olika medborgardialoger som man haft i samband med utveckling av området. Lärande Inom ramen för områdesprogrammen bedrivs samverkan och samarbete även med stadens utbildningsansvariga förvaltningar: förskoleförvaltningen, grundskoleförvaltningen och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. Bland annat har grundskolan arbetat med information och trygghet för att förebygga och motverka kriminalitet. Förskolan har bedrivit viss uppsökande verksamhet riktad till flickor och pojkar i åldern 3-5 år som inte går i förskolan. Ett exempel på innovativa metoder och samarbete är Allaktivitetshuset på Lindängeskolan som har öppet sju dagar i veckan och erbjuder gratis aktiviteter till Lindängens barn och 7 BID = Business Improvement District 89 vuxna. Samarbetspartners på allaktivitetshuset är Röda korset, Röda korsets ungdomsförbund, IM och Handbollsklubb Malmö. Under 2014 uppmärksammades verksamheten inom det rikstäckande projektet 1+3=5 som ett gott exempel på samverkan mellan kommuner och föreningar. Allaktivitetshuset nämndes även som ett gott exempel i EU:s Integrating Cities-satsning och fick under året besök av både demokratiministern och bostadsministern. Under 2015 går områdesprogrammen in i en slutfas där fokus kommer att ligga dels på dokumentation och analys av arbetet, dels på spridningen av goda exempel på framgångsrika åtgärder. I områdesprogrammen har flera processer och arbetssätt visat sig vara effektiva för att skapa delaktighet, förbättrade skolresultat och arbete åt kvinnor och män som står långt ifrån arbetsmarknaden. Erfarenheterna från alla inblandade aktörer ska samlas i en slutrapport och spridas genom en konferens i samband med programtidens slut i november 2015. 90 KOMMUNENS FÖRETAG Koncernbildning Den 16 december 2014 beslutade kommunfullmäktige i Malmö att bilda en bolagskoncern genom att överföra ägandet av stadens helägda aktiebolag till det likaledes helägda aktiebolaget Stadsberget nr 1 Malmö (namnändrat till Malmö Stadshus AB efter koncernbildningen). Koncernbildningen genomfördes per den 31 december. Genom koncernbildningen får Malmö stad såväl en aktiebolagsrättslig som skatterättslig koncern med ett direktägt moderbolag och sex stycken indirekt ägda dotterbolag. Kommunens bolagsstruktur blir på så sätt tydligare och det skapas möjligheter till en bättre och mer samlad hantering av bolagen och den kommunala ekonomiska förvaltningen. De sex helägda bolagen som ingår i koncernen är Malmö Stadsteater AB, Malmö SymfoniOrkester AB (under ombildande till Malmö Live Konserthus AB), Vagnparken i Skåne AB, Minc i Sverige AB, Malmö kommuns parkeringsaktiebolag och MKB Fastighets AB. Omsättning och resultat Kommunens företag omsatte 5 642 Mkr under perioden att jämföras med 5 402 Mkr under föregående år. De största företagen räknat efter omsättning, oreducerat från ägarandelar, är följande: OMSÄTTNING, Mkr MKB-koncernen SYSAV-koncernen CMP (Copenhagen Malmö Port AB) VA Syd (kommunalförbund) Malmö Stadsteater AB Malmö Symfoniorkester AB Malmö Kommuns Parkering AB Räddningstjänsten Syd Sydvatten AB 2014 1 887 825 791 1 019 85 103 274 291 271 2013 1 817 829 718 891 80 99 269 311 268 Ägarandel 100% 46% 27,5% 70% 100% 100% 100% 60% 34% Företagens resultat efter bokslutsdispositioner och skatt har totalt sett ökat 2014 (353 Mkr) jämfört med 2013 (293 Mkr). Större vinster redovisas av Copenhagen Malmö Port AB med 90 Mkr (89 Mkr) samt MKB koncernen 229 Mkr (156). Utveckling i de större företagen Koncernen MKB Fastighets AB MKB är Malmös största bostadsbolag med totalt 23 082 hyreslägenheter och en marknadsandel om c:a 33% av hyresmarknaden. Detta innebär att bolaget är Malmös största hyresvärd. MKB är till för Malmö och malmöborna. MKB ska tillhandahålla bra bostäder i 91 hela staden, främja bostadsförsörjningen och arbeta innovativt med att stärka Malmös attraktionskraft och bidra till en stad för alla MKB Fastighets AB (MKB) är moderbolag i koncernen. Förutom MKB omfattade koncernen även dotterbolaget MKB Net AB, som bedriver verksamheter knutna till koncernens bredbandsnät. Efterfrågan på hyresbostäder var fortsatt mycket stark under året. Så gott som alla delmarknader kännetecknades av stor efterfrågan. Vid årsskiftet var 130 lägenheter (138) outhyrda, vilket motsvarar 0,6 procent (0,6) av beståndet. Vakanserna reflekterar den ökade volymen av mer omfattande lägenhetsrenoveringar och moderniseringar. Merparten av de vakanta lägenheterna var kontrakterade för senare inflyttning. Omsättningen på lägenheter var oförändrad och uppgick till 12,6 procent (12,6). Efterfrågan på nyproducerade lägenheter är inte riktigt lika stark, eftersom hyran i många fall upplevs som hög. Vakanserna i nyproduktionen är något högre än i befintligt bestånd, även omsättningen är högre under de första åren. Totalt färdigställdes 385 lägenheter (28) och vid årsskiftet pågick produktion av ytterligare 787 lägenheter (644). Stora insatser gjordes för att bygga upp en betydande och mångsidig projektportfölj. Enligt MKB:s bolagsstyrningsrapport framgår att bolaget under 2015 kommer att färdigställa cirka 200 bostäder och från och med 2016 bedöms nivån på 500 bostäder per år att kunna nås. Resultatet efter finansnetto uppgick under året till 278 miljoner kronor (272). Den underliggande resultatförmågan utvecklades positivt: driftnettot före underhåll (det så kallade superdriftnettot) ökade med 19 miljoner kronor (30) till 1 030 miljoner (1 011). Förbättringen är hänförlig till ett något större bestånd och högre intäkter De totala driftskostnaderna ökade till 812 miljoner kronor (761), samtidigt som den genomsnittliga förvaltningsytan utökades med 4 016 kvadratmeter mellan åren. Underhållskostnaderna uppgick till 367 miljoner kronor (365), vilket motsvarar 215 kronor per kvadratmeter (215). Underhållsvolymen, som de senaste åren legat uppemot 40-50 procent över snittet för kommunägda bostadsbolag, har sin grund i att en stor del av fastighetsbeståndet har nått en ålder där mer omfattande underhållsåtgärder behövs. De totala investeringarna uppgick under året till 756 miljoner kronor (639). Av investeringarna avsåg 537 miljoner (375) nybyggnad inklusive mark och 207 miljoner (223) ombyggnad och förbättringar. Marknadsvärdet på fastigheterna har av MKB beräknats till 24 150 miljoner kronor (21 593) per den 1 januari 2015. Värderingen följer Svenskt Fastighetsindex (SFI) riktlinjer. Den är gjord med hjälp av en avkastningsbaserad metod, där framtida driftnetton, större underhållsbehov och restvärdet vid kalkylperiodens slut bedöms för varje enskild fastighet. 92 Sydskånska avfallsaktiebolag, SYSAV Sysav ägs av 14 sydskånska kommuner. Sysav har två helägda dotterbolag, Sysav Industri AB och Sysav Utveckling AB. I koncernen ingår även sex intressebolag. Sysav svarar för den regionala avfallshanteringen och återvinningen i södra Skåne. Moderbolaget Sysav, Sydskånes avfallsaktiebolag, hanterar hushållsavfall från de 14 ägarkommunerna. Dotterbolaget Sysav Industri AB hanterar brännbart hushållsavfall från kommuner och områden utanför Sysav-regionen samt från företag och verksamheter. Insamling och transport av avfallet till anläggningar sköts av delägarkommunerna och entreprenörer. Dotterbolaget Sysav Utveckling AB finansierar och driver projekt som syftar till att öka återvinningen och minska deponeringen. Den 1 oktober 2014 tillträdde Peter Engström som ny VD för Sysav då tidigare VD Håkan Rylander gick i pension efter 18 år på tjänsten. Under 2014 tog koncernen totalt emot 1 081 300 ton avfall (984 300 ton). Endast 1,8 procent av avfallet behövde deponeras, 98,2 procent återvanns som material och energi. Copenhagen Malmö Port Copenhagen Malmö Port AB (CMP AB) har det avtalsenliga uppdraget att driva och utveckla hamnverksamheten i både Malmö och Köpenhamn. Avtal härom gäller t.o.m. år 2035. CMP AB hyr Malmö stads hamnanläggningar och Udviklingsselskabet By & Havn I/S hamnanläggningar i Köpenhamn. Malmö stad är sedan ingången av 2011 direktägare i CMP AB med en ägarandel av 27,5 %. Rörelseresultatet för 2014 uppgick till 89,5 MSEK (86,7 MSEK år 2013) vilket innebär en rörelsemarginal på 11,7 procent (12,1 procent år 2013) och en resultatförbättring med 2,8 MSEK jämfört med föregående år. Exklusive valutakurseffekter som under året uppgick till 9,4 MSEK var rörelseresultatet 6,6 MSEK lägre än året innan. Huvuddelen av resultatskillnaden förklaras av att effekterna av omsättningsökningar och diverse effektiviseringar inte fullt upp nådde upp till ökningen av nyttjanderättsavgifter (mark och anläggningshyror). Nyttjanderättsavgifterna ökade med 23,3 MSEK jämfört med året innan. Ökningen av nyttjanderättsavgifterna berodde främst på de på de tre nya kryssningsterminaler som invigdes under året. CMP står under de kommande åren inför utmaningar, men också möjligheter. Omfattande investeringar är gjorda i såväl Malmö som Köpenhamn, vilket innebär kraftig ökade möjligheter, men också kostnader i form av nyttjanderättsavgifter för investeringarna. Det krävs en stor insats för att kunna utnyttja investeringarna under en lågkonjunktur. 93 Malmö Kommuns Parkering AB Malmö Kommuns Parkerings AB erbjuder parkering i Malmö, dels i egna anläggningar (Phus) dels på öppen mark. Företaget sköter även, på uppdrag av gatukontoret, parkeringsövervakningen på Malmös gator och torg. Under året togs investeringsbeslut avseende påbyggnad av P-huset Godsmagasinet samt byggnation av nytt P-hus i Hyllie. Dessa investeringar syftar till att hantera parkeringsbehovet i Malmö Live samt för nya bostäder i Hyllie. Bolaget ser en stadigt ökande beläggningsgrad i sina nya anläggningar och beläggningsförbättringen har fortskridit i enlighet med de uppsatta målen. Resultatmässigt var 2014 liksom 2013 ett utmanande år och årets resultat visar ett överskott om c:a 8,1 Mkr före bokslutsdispositioner och skatt. För 2015 budgeteras ett överskott om c:a 9 Mkr. Malmö Stadsteater AB Prioriteringen av barn- och ungdomsteatern fortsätter. Teatern har under de senaste åren drivit en pedagogisk verksamhet med olika teaterkurser som sålts till skolor som erhållit Skapande skola-medel för kulturella ändamål. Bolaget fick 2014 det första bidragstillskottet från Malmö kommun och Region Skåne för att starta Unga Teatern med inriktning mot barn och ungdomar, med teater- och pedagogisk verksamhet. Planeringen är att 2014 är det första året av tre i uppbyggnaden av Unga Teatern till den barn- och ungdomsverksamhet inom teaterkonsten som staden och regionen behöver. Samarbetet med Stiftelsen Framtidsgenerationen fortsatte under året. Bolaget producerade föreställningen Vilja väl, som bygger på berättelser från ungdomar i Malmö. Arbetet startade 2013 med insamlande av berättelse och föreställningen skrevs och producerades under 2014 med premiär i oktober. Projektet innefattar även samarbete med Schaubühne i Berlin, utställningar, seriealbum m.m. Stiftelsen Framtidsgenerationen finansierar med hjälp av Postkodlotteriets Kulturstiftelse en stor del av projektet. Biljettintäkter har motsvarat vad som budgeterats och publiktillströmningen har överträffat det förväntade. De uppsättningar som främst lockat publik är Cabaret, Amadeus och Ottar och kärleken. Bolagets erhållna ordinarie bidrag blev som beräknat. Arbetet med att öka basfinansieringen från kommun, stat och region fortgår eftersom det är bolagets främsta finansieringskällor. Även möjligheten att öka egenintäkterna ses regelbundet över, t ex biljetternas prisstruktur. Malmö Symfoniorkester AB Malmö Symfoniorkester AB är en av Sveriges fyra stora symfoniorkestrar med nationellt uppdrag. Den huvudsakliga uppgiften är dock att möta den lokala och regionala konsertpubliken. 94 Stort fokus ligger på det nya konsert- och kongressanläggningen, Malmö Live. Projektet är resurskrävande och kräver stort engagemang från företagets sida. Verksamheten kommer under 2015 att flytta till det nya konserthuset. Det ekonomiska resultatet före bokslutsdispositioner och skatt 2014 var 217 tkr att jämföra med 2013 års resultat på -2,3 Mkr. Från och med 1 januari 2015 heter bolaget Malmö Live Konserthus AB. VD Per-Ola Nilsson avgick 2014-12-31 och ny VD sedan 1 januari 2015 är Jesper Larsson. Bolaget har per den 1 januari tilldelats en ny styrelse. Sydvatten AB Sydvatten AB har till uppgift att bereda och distribuera dricksvatten med hög och jämn kvalitet till dess ägarkommuner. För detta ändamål utnyttjar bolaget råvattentäkterna Bolmen, Vombsjön och Ringsjön. Bolaget äger och driver Bolmentunneln, Ringsjöverket och Vombverket samt huvudledningssystemet för distribution av dricksvatten. Ägarkommunernas konsortialavtal som ingicks vid bildandet av Sydvatten AB 1966 har reviderats. Samtliga delägarkommuner har beslutat att biträda och underteckna bolagets nya konsortialavtal som trädde i kraft vid årsstämman 2014. Samtliga delägarkommuner har beslutat om bildandet av ett gemensamt FOU-bolag med Sydvatten, NSVA och VA-SYD som jämbördiga delägare. Syftet är att koordinera och utveckla den forskning som idag sker hos var och en av de tre, och att bättre möta de förändringar som vattentjänstsektorn står inför. Från den 1 januari 2014 finns en gemensam verksamhet i bolaget med säte i Lund. Forskare och doktorander har kvar sina anställningar i respektive organisation. En fem år lång, segsliten tvist om Bolmentunneln och grundvattenbortledning har avgjorts till Sydvattens fördel, I juli fastställde Miljööverdomstolen vid Svea hovrätt den tidigare domen från Mark- och miljödomstolen. Den rättsliga processen med E.ON/Statkraft, som förs i Miljödomstolen gällande ersättning för kraftförluster i sjön Bolmen och Lagans vattensystem, har ännu inte nått något avgörande. En utredning gällande skadans omfattning har genomförts och inlämnats till domstolen. Projekteringen för en ny råvattenledning mellan Äktaboden och Ringsjöholm pågår och upphandling partnering har genomförts. Projektet har en sammanlagd budget på 300 mnkr och entreprenaden kommer att pågå under tre år med start 2015. Räddningstjänsten Syd Räddningstjänsten syd är ett kommunalförbund vari räddningstjänsten för Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lund och Malmö organiseras och bedrivs. Verksamhetsområdet är att med förebyggande arbete förhindra och begränsa olyckor i samhället, samt att på ett effektivt sätt förbereda och genomföra räddningsinsatser. 95 Under 2014 har Räddningstjänsten Syd fortsatt att utvecklas i en positiv riktning. Uppföljningen av effektmålen pekar på bättre resultat inom olycksutvecklingen och enskildas förmåga att förebygga och agera vid bränder och olyckor. Flera utvecklingsuppdrag har genomförts under året. ”System för utveckling av operativa ledare” och ”Arbete med barn & unga” har färdigställts. Inga större bränder eller olyckor som inneburit att Räddningstjänst syds förmåga inte räckt till har inträffat under året. Vad gäller bränder i bostäder kan en minskning noteras, samtidigt har bränder i, eller i anslutning till, skolor ökat något. Regionalt har samarbetet fortsatt utvecklats. Gemensam ledningsstruktur och bemanning av vissa ledningsfunktioner har etablerats på räddningscentralen på Hyllie brandstation. Utredningar om inträde av kommunerna inom Sydöstra Skånes räddningstjänstförbund (SÖRF) har utretts under året. Inget beslut är dock fattat i frågan. Arbetet med att skapa en jämställd och mångfaldig räddningstjänst har pågått under hela året. Inom ramen för Brandstation för alla har tre delprojekt avslutats. Rekrytering av nya brandmän skedde i slutet av året och i februari 2015 börjar 20 nya brandmän varav 10 kvinnor. VA Syd VA Syd är ett kommunalförbund, bestående av VA-verksamheterna i Malmö, Lund, Burlöv och Eslöv. VA Syd har inte utvidgats med någon ytterligare medlemskommun under 2013. Dock har flera kommuner i regionen visat intresse av att gå med i förbundet. Förutom VA-frågorna ansvarar förbundet även för avfallshanteringen i Malmö och Burlöv. Den 31 aug föll ett extremt regn över Malmö och delar av Burlöv, som enligt VA Syds regnmätare motsvarade ett s.k. 200-årsregn över så gott som hela området. VA Syd gick in i krisläge och arbetade intensivt under några dygn för att se till att VA-anläggningen fungerade som den skulle, med fokus på de stora pumpstationerna. Ett regn som detta överstiger det som ledningsnät och pumpar dimensionerats för, och följden blev omfattande mark- och källaröversvämningar. Hela VA-anläggningen utsattes för stora påfrestningar beroende på höga tryck och flöden, men också belastningen av den mängd grus, olja, fett etcetera som sköljdes ut av regnet. Hittills har ca 2 000 översvämningar rapporterats in till VA Syd, vilket är fler än vid något annat känt regntillfälle i Sverige. Ett betydande arbete vad gäller kundhantering, utredning och skadereglering återstår. Kostnadsbedömningen för skadorna landar på totalt 50 Mkr, varav drygt 48 Mkr belastar VA Malmö. Diskussionerna om framtiden för Källby avloppsreningsverk fortsätter. Kontakter är etablerade med Lunds kommun för framtagande av beslutsunderlag. VA-Syd avser att under 2015 att lyfta frågan om byggandet av en drygt 6 km lång avloppstunnel mellan Turbinen och Sjölundaverket till kommunfullmäktige. Projektet, benämnt Tunnel 2000, är kostnadsberäknat till 1,1 Mdr. 96 FINANSIELLA RAPPORTER Översikt över redovisat resultat Belopp i miljontals kronor. RESULTAT -79 -70 Budgeterat resultat Budgetavvikelse Resultat -149 BUDGETAVVIKELSER Mkr Servicenämnd Kommunstyrelse Ekonomiskt bistånd Stadsbyggnadsnämnd Miljönämnd Teknisk nämnd Vinster fastighetsförsäljning Gymnasie- o vuxenutb.nämnd Grundskolenämnd Förskolenämnd Kulturnämnd Fritidsnämnd 38 -18 -122 13 0 -12 88 22 -14 -6 4 6 Personlig assistans enl SFB Statsbidrag flyktingar Social resursnämnd Stadsområdesnämnder Hemlöshet (75%) Övriga -30 40 15 -120 -84 -7 Finansiering 117 Sum m a -70 Verksam heter enligt internbudget Stadsom rådesnäm nder SoN Norr SoN Öster SoN Söder SoN Väster SoN Innerstaden Sum m a FINANSIERING Skatter o generella bidrag Räntor och utdelning Fördelade kommunbidrag Personalomkostnader/pensioner Återbetalda AFA-premier Anslag till förfogande Sociala investeringar Lokaler o anläggningar Hamnanläggningar Bolag och kommunalförbund Övrigt 10 72 0 -33 x 25 3 11 12 5 11 Sum m a finansiering 117 Hem lös- Individhet 75% & fam ilje om sorg Vård & om sorg Fritid & kultur Gem . Service & övrigt Totalt -22 -29 -9 -7 -16 -3 4 -17 -3 -13 -10 -23 -27 -16 -27 -1 1 0 5 0 0 1 1 4 2 -36 -45 -52 -17 -54 -83 -33 -102 6 8 -204 0 3 12 15 Social resursnäm nd 97 Resultaträkning Belopp i Mkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar MALMÖ STAD Not 1 2 3 Verksamhetens nettokostnader SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 2014 2013 6 985 6 535 -20 603 -19 445 -1 250 -1 198 2014 3 703 -18 345 -790 2013 3 422 -17 225 -745 -15 432 -14 548 -14 868 -14 108 Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter 4 5 6 10 733 4 463 200 10 406 4 314 176 10 733 4 463 191 10 406 4 314 92 Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster 7 -113 -149 -194 154 -374 145 -332 372 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 Skatt/latent skatt PERIODENS RESULTAT 0 -149 0 154 -77 68 -49 323 Koncerninterna ekonomiska förhållanden framgår av not 22 98 Balansräkning Belopp i Mkr MALMÖ STAD SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 2013 2014 Not 2014 2013 8 1 0 17 720 16 299 31 007 28 936 - Mark, byggnader o tekniska anläggningar 9 16 944 15 591 28 568 26 575 - Maskiner o inventarier 10 776 708 2 439 2 361 Finansiella anläggningstillgångar 11 6 949 5 873 801 1 820 24 670 22 172 31 832 30 768 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Sum m a anläggningstillgångar 24 12 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd mm 12 79 52 87 59 Fordringar 13 1 658 1 636 1 832 1 702 0 0 0 0 Kassa och bank 1 154 659 1 290 905 Sum m a om sättningstillgångar 2 891 2 347 3 209 2 666 27 561 24 519 35 041 33 434 -149 154 72 329 906 918 906 918 12 065 11 899 15 315 14 980 Kortfristiga placeringar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL Årets resultat Resultatutjämningsreserv Övrigt eget kapital* Sum m a eget kapital 14 12 822 12 971 16 293 16 227 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Andra avsättningar 15 1 584 1 515 1 699 1 623 16 94 14 235 149 Latent skatteskuld Sum m a avsättningar 0 0 426 425 1 678 1 529 2 360 2 197 SKULDER Långfristiga skulder 17 8 894 6 632 11 380 10 532 Kortfristiga skulder 18 4 167 3 387 5 008 4 478 Sum m a skulder 13 061 10 019 16 388 15 010 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 27 561 24 519 35 041 33 434 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter 19 3 217 3 101 806 859 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulder eller avsättningar Övriga ansvarsförbindelser 20 6 122 6 463 6 122 6 463 21 6 245 70 311 Koncerninterna ekonomiska förhållanden framgår av not 22 99 Finansieringsanalys Belopp i Mkr MALMÖ STAD Not LÖPANDE VERKSAMHET Årets resultat Jusering för av- och nedskrivningar 8, 9, 10 Justering för realisationsvinster 2014 2013 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 2014 2013 -149 154 68 323 790 745 1 250 1 198 9, 10, 11 -23 3 -63 -3 Justering för exploateringsvinster 12 -233 -101 -233 -101 Justering för pensionsavsättning 15 69 177 76 189 Justering för andra avsättningar 16 80 4 87 9 0 0 0 -7 Justering för bokslutsdisp. och latent skatt Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Netto från löpande verksam het INVESTERINGSVERKSAMHET Investering i immateriella anläggningstillgångar 8 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar -4 157 20 158 530 1 139 1 205 1 766 -1 0 -10 -4 0 0 0 0 -3 439 -3 182 Investering i materiella anläggningstillgångar 9, 10 -2 293 -2 223 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 9, 10 60 36 71 111 Investering i finansiella anläggningstillgångar 11 -7 0 -467 -297 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Netto från investeringsverksam het FINANSIERINGSVERKSAMHET Ökning av långfristiga skulder Minskning av långfristiga skulder 0 0 1 543 3 -2 241 -2 187 -2 302 -3 369 2 261 2 020 2 939 2 524 -12 -9 -2 104 -1 509 Ökning av långfristiga fordringar 11 -1 211 -1 692 -34 -5 Minskning av långfristiga fordringar 11 140 279 13 18 Nyemissioner Netto från finansieringsverksam het 0 0 0 0 1 178 598 814 1 028 -7 KAPITALBINDNING Ökning/minskning av förråd och lager 12 -3 -5 -4 Exploatering 12 1 -1 1 -1 Försäljning av exploateringsmark 12 269 78 269 78 Ökning/minskning av kortfristiga fordringar 13 -21 123 -129 128 Ökning/minskning av kortfristiga skulder 18 782 -65 531 51 1 028 130 668 249 PERIODENS KASSAFLÖDE 495 -320 385 -326 Likvida medel vid årets början 659 979 905 1 231 1 154 659 1 290 905 -1 143 -181 -8 378 -7 264 667 1 406 1 064 277 Netto från kapitalbindning Likvida medel vid periodens slut Räntebärande nettotillgång/-skuld vid årets början Ökning/minskning av räntebärande fordringar Ökning/minskning av likvida medel 495 -320 385 -326 Ökning/minskning av räntebärande skulder -2 179 -2 048 -1 731 -1 065 Räntebärande nettotillgång/-skuld vid årets slut -2 160 -1 143 -8 660 -8 378 100 Redovisningsprinciper Malmö stad Lagstiftning och normgivning Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) om inget annat anges. Därutöver följs det regelverk och den normgivning som gäller för övriga sektorer i samhället och som innefattas i begreppet god redovisningssed. RKR har under året uppdaterat rekommendation 11.4 Materiella anläggningstillgångar. I rekommendationen finns nu ett explicit krav på tillämpning av komponentavskrivning. Kravet gäller från och med bokföringsåret 2014. Malmö stad har under året tagit fram ett regelverk för komponentavskrivning. Regelverket kommer att gälla från och med 2015. Detta innebär att för investeringar som aktiveras under 2015 och där det finns skillnader i förbrukning av en anläggningstillgångs betydande komponenter, kommer komponentavskrivning att tillämpas. Under 2015 kommer även delar av befintliga, materiella anläggningstillgångar att konverteras till komponentavskrivning. I första hand är det anläggningstillgångar med ett bokfört värde som uppgår till väsentligt belopp och som har en lång kvarvarande avskrivningstid som kommer att räknas om. Detta innebär att det är först 2016 som Malmö stad kommer att tillämpa komponentavskrivning fullt ut. Samma redovisningsprinciper har tillämpats 2014 som 2013. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöra kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer i not till respektive post i resultaträkningen och/eller i finansieringsanalysen. Som jämförelsestörande betraktas post som är sällan förekommande och som uppgår till väsentligt belopp. Redovisningsmodell I redovisningsmodellen ingår: − Resultaträkning som visar periodens intäkter och kostnader samt förändring av eget kapital. − Balansräkning som visar den ekonomiska ställningen på bokslutsdagen. − Finansieringsanalys som visar hur verksamheten har finansierats. 101 − Driftredovisning som, per ansvarsområde, redovisar utfall mot budget. − Investeringsredovisning som, per ansvarsområde, redovisar årets investeringsutgifter och investeringsbidrag Verksamhetens intäkter och kostnader Intäkter och kostnader periodiseras till det år då vara levereras, tjänst utförs eller händelse inträffar. Löner och ersättningar till personal periodiseras. Arbetad övertid och ej uttagen kompensation för jour och beredskap skuldbokförs. Intjänad ej uttagen semester skuldbokförs, liksom intjänad ferielön respektive uppehållslön för lärare och övriga uppehållsanställda. Semesterlöneskulden beräknas individuellt för samtliga personalkategorier. Sociala avgifter beräknas utifrån kommande års nivå. I drift- och investeringsredovisningarna på sidorna på sidan 130-132 ingår interna poster. Finansiella kostnader och intäkter liksom avskrivningar ingår på nämndnivå i kolumnerna kostnader respektive intäkter. I resultat- och balansräkningarna på 98-99 har interna poster eliminerats. Leasingavtal Alla leasingavtal som är ingångna 2011 och tidigare klassificeras som operationella. För leasingavtal ingångna efter 2011 tillämpas regelverket enligt RKR 13.2 Redovisning av hyres-/leasingavtal. Malmö stad har dock inga avtal som uppfyller kriterierna för finansiella leasingavtal. Avtal avseende fordonshyra tecknade med Vagnparken i Skåne AB uppfyller inte fullt ut kraven på finansiell leasing. Huvudregeln är att dessa avtal betraktas som rena hyresavtal eller som operationell leasing. Avskrivningar Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. Avskrivning beräknas och bokförs från och med månaden efter anskaffning eller att tillgången tagits i bruk. Avskrivningstider Huvudsakligen tillämpas följande avskrivningstider: Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Publika fastigheter (gator, vägar och parker) Maskiner och inventarier 20, 33 och 50 år 20, 33 och 50 år 10, 20 och 33 år 3, 5 och 10 år 102 För investeringar avseende utbyggnaden av norra hamnen och Citytunneln som aktiverats under 2011 har komponentavskrivning tillämpats. Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med RKR 4.2 Redovisning av skatteintäkter. Räntor Pågående investerings- och exploateringsprojekt med en löptid överstigande sex månader påförs lånekostnader enligt ”alternativmetoden” i RKR 15:1 Redovisning av lånekostnader. Aktiverade lånekostnader beräknas enligt kommunkoncernens upplåningskostnad för checkkrediter. Medelräntesatsen uppgick under 2014 till 0,79 % (1,32 %). Totalt under året har räntor på 24 Mkr (31 Mkr) aktiverats. De, under 2014, aktiverade lånekostnaderna understiger de totala externa lånekostnaderna. Extraordinära poster Inga intäkter eller kostnader har redovisats som extraordinära under 2014 eller 2013. Anläggningstillgångar Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod som överstiger tre år samt ett anskaffningsvärde exklusive mervärdesskatt som uppgår till minst ett basbelopp klassificeras som anläggningstillgång. Detta gäller för materiella- och immateriella anläggningstillgångar samt för finansiella leasingavtal. Anläggningstillgångarna tas i balansräkningen upp till anskaffningsvärde med avdrag för gjorda avskrivningar. Investeringsbidrag och gatukostnadsersättningar tas upp som förutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga skulder. Intäkten periodiseras över anläggningstillgångens nyttjandeperiod för att matcha avskrivningarna. Investeringsbidrag som avser investeringar gjorda före räkenskapsåret 2010 har reducerat anläggningstillgångarnas anskaffningsvärden. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna tas upp till anskaffningsvärdet, eller det verkliga värdet om detta är lägre. Fakturafordringar som är mer än sex månader gamla betraktas som osäkra. Finns inte upprättad avbetalningsplan som följs skrivs fordringarna ned i redovisningen. Pensionsåtaganden Pensionsåtaganden ska enligt den kommunala redovisningslagen redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Detta innebär att: • Pensionsförmåner som intjänats före år 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. 103 • • Garanti- och visstidspensioner samt pensionsförmåner intjänade från och med år 1998 redovisas i balansräkningen som avsättning för pensioner och liknande förpliktelser. Större delen av pensionsförmåner intjänade från och med år 2000 får personalen placera individuellt. Dessa redovisas som kortfristig skuld tills utbetalning sker i slutet av mars året efter intjänandet. Förpliktelser för pensionsåtagande för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS 07. Rätt till visstidspension för förtroendevalda redovisas som ansvarsförbindelse eftersom det inte bedöms sannolikt att den kommer att leda till utbetalningar. Övriga avsättningar Avsättningar kan endast göras för legala förpliktelser. Med avsättningar avses en skuld som är oviss vad gäller förfallotidpunkt eller belopp. Skulder Enligt RKR 20 Redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder, ska en skuld klassificeras som kortfristig när den förfaller till betalning inom tolv månader räknat från balansdagen eller förväntas bli betald inom det normala förloppet av kommunens verksamhetscykel. Alla övriga skulder ska klassificeras som långfristiga. Den del av Malmö stads långfristiga lån som förfaller till betalning under nästkommande år beräknas refinansieras i sin helhet och omfattas till mer än 100 % av avtalade kreditlöften. Denna del av lånen klassificeras därför som fortsatt långfristig i redovisningen. Kommande års amorteringar redovisas som kortfristig skuld. Säkringsredovisning Finansverksamheten inom kommunkoncernen grundar sig på kommunfullmäktiges finansiella föreskrifter samt kommunstyrelsens Finanspolicy. Staden utnyttjar finansiella derivatinstrument i syfte att säkra positioner avseende kurs- och ränteförändringar. RKR 21 Redovisning av derivat och säkringsredovisning, tillämpas från och med bokföringsåret 2013. Säkringsredovisning innebär att utestående finansiella derivat inte värderas enligt lägsta värdets princip. Samtliga innehav av finansiella derivat per 2014-12-31 avser så kallade ränteswapar från rörlig till fast ränta i SEK och kvalificerar sig för säkringsredovisning enligt RKR 21. Köp eller försäljning av finansiella tillgångar eller skulder redovisas per likviddagen. Finansiella omsättningstillgångar och kortfristiga skulder värderas till anskaffningsvärdet. Eventuella emissionsutgifter och liknande transaktionsutgifter periodiseras över löptiden för den underliggande affären. Transparensdirektivet Lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser med mera ställer vissa krav på redovisning i offentliga företag, genom krav på öppen och separat redovisning. Syftet med lagen är att implementera EU-kommissionens direktiv 08/723/EEG i svensk lag (transparensdirektivet) för att motverka otillbörlig konkurrens. 104 Lagen omfattar offentliga företag där staten, kommuner eller landsting har ett direkt eller indirekt dominerande inflytande genom ägande, finansiell medverkan eller genom de regler som gäller för företaget. Även ekonomisk eller kommersiell verksamhet som drivs i förvaltningsform kan omfattas av begreppet. Enligt lagen ska offentliga företag som har en årlig nettoomsättning överstigande 40 miljoner euro under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren tillämpa bestämmelserna om öppen redovisning. De bolag som omfattas av direktivet och uppgiftsskyldigheten är MKB Fastighets AB, Sysav AB, Copenhagen Malmö Port AB samt VA-Syd. Inom staden bedrivs ekonomisk verksamhet av Internbanken på stadskontorets ekonomiavdelning. All upp- och utlåning till stadens bolag sker genom denna enhet. Samtliga bolag erbjuds upplåning och placering till marknadsmässiga villkor. Inga kapitaltillskott, amorteringsfria lån eller förlustbidrag har lämnats till dessa bolag. Sammanställd redovisning Definition och omfattning Begreppet sammanställd redovisning tillkom med den kommunala redovisningslagen och är närmast synonymt med koncernredovisning. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en samlad bild av kommunens och de kommunala företagens verksamhet och ekonomiska ställning. I den sammanställda redovisningen ska, enligt årsredovisningslagens definition av betydande inflytande, ingå bolag i vilka Malmö stad, direkt eller indirekt, har ett röstetal på minst 20 %. Enligt RKR 8.2 Sammanställd redovisning, kan företag som har en verksamhet av obetydlig omfattning undantas. Obetydlig omfattning definieras som företag där kommunens andel av omsättning och omslutning är mindre än 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Den sammanlagda kommunala andelen av omsättningen/omslutningen hos de företag som undantas, får dock inte överstiga 5 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Detta innebär att MINC i Sverige AB, Sturupsaxelns Exploaterings AB, Medeon AB och Kommunassurans Syd Försäkrings AB inte ingår i den sammanställda redovisningen trots att Malmö stads ägarandel överstiger 20 % i bolagen. Följande juridiska personer ingår inte i Malmö stads sammanställda redovisning: • Stiftelser, på grund av att deras verksamhet är av obetydlig omfattning enligt definitionen ovan. • Donationer. • Bolag som är vilande (AB Folkets Park, Kungsparken AB, Malmö Frihamn AB och Fastighets AB Härfågeln). • Bolag som är under avveckling/likvidation. 105 Uppgifterna i den sammanställda redovisningen baseras i vissa fall på icke fastställda bokslut. Jämförelsetalen för år 2013 baseras på fastställda bokslut och har i förekommande fall justerats. Metod för sammanställd redovisning Tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader har upptagits till så stor del som motsvarar kommunens aktieinnehav. Metoden kallas proportionell konsolidering. Under 2014 har en koncernbildning genomförts där kommunen överlåtet samtliga aktier i Malmö Stadsteater AB, Malmö Symfoniorkester AB, Vagnparken i Skåne AB, Minc i Sverige AB, Malmö kommuns parkeringsaktiebolag och MKB Fastighets AB till det av kommunen helägda bolaget Stadsberget nr 1 Malmö AB. Även om bolag sammantaget utgör en koncern har bolagen i den sammanställda redovisningen konsoliderats var för sig. Minc i Sverige AB ingår inte i den sammanställda redovisningen eftersom bolaget faller under gränsvärdena, se ovan. Detta innebär att ingen förändring skett vad gäller metod för konsolidering eller omfattning av inkluderade bolag. Intressebolag som ingår i SYSAV:s koncernredovisning redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Detta innebär att koncernens andel av intresseföretagens nettotillgångar redovisas på en rad i balansräkningen. I övriga fall där det finns underkoncernerer har underkoncernernas bokslut konsoliderats i sin helhet eftersom företagen i dessa underkoncerner i huvudsak består av helägda företag som ej varit föremål för interna förvärv. För övriga dotterföretag har Malmö stads (moderföretagets) bokförda värden på aktier i dotterföretagen eliminerats mot dotterföretagens egna kapital enligt förvärvsmetoden. Fordringar och skulder mellan företagen i den sammanställda redovisningen har eliminerats proportionellt mot aktieandelens storlek. Förändringar i redovisningsprinciper Från och med 2014 har de bolag som ingår i den sammanställda redovisningen upprättat bokslut i enlighet med BFNAR 2012:1 (K3). Bolagens redovisning har påverkats i olika utsträckning av detta beroende på vilken typ av verksamhet som bedrivs samt vilken typ av ekonomiska händelser som redovisats. För några av bolagen har övergång till K3 inte inneburet någon förändring alls av redovisningsprinciper. I samband med övergången till K3 har väsentliga belopp räknats om för jämförelseåret 2013. I dessa fall har utgående balanser för 2013 korrigerats i den sammanställda redovisningen. Kommunalförbunden lyder under samma normering som kommuner och landsting. Detta innebär att de omfattas av RKR:s uppdaterade rekommendation 11.4 Materiella anläggningstillgångar och därmed krav på övergång till komponentavskrivning. I de fall komponentavskrivning är applicerbart tillämpas regelverket hos Räddningstjänsten Syd. VA Syd har under 2014 infört komponentavskrivning till vissa delar på nya investeringar men kommer från och med 2015 att tillämpa komponentavskrivning fullt ut båda på nya investeringar och befintliga anläggningstillgångar. 106 Obeskattade reserver Dotterföretagens obeskattade reserver har i den sammanställda balansräkningen betraktats dels som eget kapital, dels som latent skatt. I den sammanställda resultaträkningen har dotterföretagens bokslutsdispositioner exklusive latent skatt återförts och ingår i posten Förändring av eget kapital. Anläggningstillgångar Enligt de redovisningsprinciper som gäller koncernföretagen ska anläggningstillgångarnas anskaffningsvärden minskas med eventuella investeringsbidrag före beräkning av avskrivningar. Denna redovisningsprincip skiljer sig från vad som gäller för kommunen där investeringsbidrag ska tas upp som förutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga skulder. Om koncernföretagens redovisningsprinciper avviker från kommunens ska de enligt RKR 8.2 Sammanställd redovisning, justeras före konsolidering. Avskrivningar Samtliga bolag och kommunalförbund som ingår i den sammanställda redovisningen tillämpar komponentavskrivning för de anläggningstyper där detta är applicerbart. Komponentavskrivning innebär att förväntas skillnader i förbrukning av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter ska tillgången delas upp på dessa. Respektive komponent ska skrivas av separat. Eftersom respektive bolag gör sin egen komponentindelning finns inget enhetligt regelverk. Byggnader är indelade i komponenter med avskrivningstid mellan 5 – 100 år. För maskiner och inventarier tillämpas inte komponentavskrivning. Avskrivningstiden ligger på 3, 5 eller 10 år. 107 Noter Not 1 – Verksamhetens intäkter Belopp i Mkr Försäljningsintäkter SAMMANSTÄLLD REDOVISNING MALMÖ STAD 2014 51 2013 58 2014 319 2013 339 Taxor och avgifter 876 745 1 566 1 385 Hyror och arrenden 818 808 2 416 2 345 1 244 1 359 1 504 1 615 Verksamhet och entreprenader Bidrag 292 283 293 293 Exploateringsintäkter 269 78 269 78 Realisationsvinster 56 34 101 49 Övriga intäkter 97 57 517 431 3 703 3 422 6 985 6 535 0 100 201 0 0 100 201 0 Sum m a verksam hetens intäkter Jäm förelsestörande poster Återbetalning från AFA Ersättning skador i samband med skyfall* * För mer information se not 2 skador i samband med skyfall. Beloppet avser endast kommunen. Not 2 – Verksamhetens kostnader Belopp i Mkr SAMMANSTÄLLD REDOVISNING MALMÖ STAD 2014 9 397 Personalkostnader exkl pensionskostnader Pensionskostnader 2013 8 920 2014 9 953 2013 10 458 843 772 890 * Lämnade bidrag 1 702 1 648 1 702 * Köp av huvudverksamhet 2 670 2 575 2 714 * 549 536 629 * 3 114 2 761 4 644 8 969 37 -23 37 -23 Lokal- och markhyror Material, tjänster och övr. verksamhetskostnader Bokförda värden sålda exploateringsområden Realisationsförluster och utrangeringar 33 36 34 41 18 345 17 225 20 603 19 445 Kostnader för skador i samband med skyfall 96 0 96 0 Ersättning till Kommunassurans Syd Försäkrings AB 92 0 92 0 Sum m a verksam hetens kostnader Jäm förelsestörande poster *Uppgifter saknas för den sammanställda redovisningen. Malmö stad har ett självförsäkringssystem som administreras av Kommunassurans Syd Försäkrings AB där kommunen betalar ut ersättning till bolaget för att de ska administrera utbetalning av ersättning för uppkomna skador. Konsekvensen av skyfallet uppgår till netto 88 Mkr efter avdrag för försäkringsersättningar. 108 Finansiella leasingavtal överstigande 3 år Belopp i Mkr SAMMANSTÄLLD REDOVISNING MALMÖ STAD 2014 2013 2014 2013 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Därav förfall inom 1 år 0 0 44 43 Därav förfall inom 1 - 5 år 0 0 176 176 Därav förfall senare än 5 år 0 0 180 224 Malmö stad har inga leasingavtal som klassificeras som finansiella. Ej uppsägningsbara operationella leasingavtal överstigande 3 år Belopp i Mkr MALMÖ STAD 2014 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 2013 2014 2013 Maskiner och inventarier Det sammanlagda beloppet av framtida minimileaseavgifter uppgår till: Med förfallotidpunkt inom 1 år Med förfallotidpunkt senare än 1 år men inom 5 år Med förfallotidpunkt senare än 5 år 6 6 15 15 18 17 38 41 6 8 19 27 265 759 788 ** ** ** * * * * * * Hyresavtal Det sammanlagda beloppet av framtida hyresavtal uppgår till: Med förfallotidpunkt inom 1 år Med förfallotidpunkt senare än 1 år men inom 5 år Med förfallotidpunkt senare än 5 år *Uppgifter saknas för den sammanställda redovisningen. **Jämförelsetal för 2013 saknas Not 3 – Avskrivningar och nedskrivningar Belopp i Mkr Immateriella anläggningstillgångar SAMMANSTÄLLD REDOVISNING MALMÖ STAD 2014 0 2013 0 2014 4 2013 3 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 637 596 931 904 Maskiner och inventarier 153 149 315 291 Sum m a av- och nedskrivningar 790 745 1 250 1 198 I beloppen avseende Malmö stad ingår nedskrivningar med 0 Mkr (3 Mkr). Nedskrivningarna i den sammanställda redovisningen uppgår till 31 Mkr (61 Mkr). Beloppet i den sammanställda redovisningen inkluderar också återläggning av tidigare nedskrivningar med 48 Mkr (39 Mkr). I den sammanställda redovisningen finns avvikelse i avskrivningarna mellan resultaträkningen och balansräkningen. Avvikelsen finns hos VA Syd. 109 Not 4 – Skatteintäkter Belopp i Mkr SAMMANSTÄLLD REDOVISNING MALMÖ STAD Preliminära skatteintäkter Prognostiserad slutavräkning för 2014 2014 10 764 2013 10 474 2014 10 764 2013 10 474 2 0 2 0 Korrigering av prognostiserad slutavräkning för 2013 -33 0 -33 0 Korrigering av prognostiserad slutavräkning för 2012 0 7 0 7 Pronostiserad slutavräkning för 2013 0 -75 0 -75 10 733 10 406 10 733 10 406 Sum m a skatteintäkter Not 5 – Generella statsbidrag och utjämning Belopp i Mkr SAMMANSTÄLLD REDOVISNING MALMÖ STAD Inkomstutjämning Kostnadsutjämning 2014 3 778 2013 3 634 2014 3 778 2013 3 634 311 222 311 222 Strukturbidrag 43 121 43 121 Regleringsbidrag/ -avgift 72 140 72 140 Införandebidrag LSS-utjämning Fastighetsavgift Preliminär Prognostiserad slutavräkning för 2014 Korrigering av prognostiserad slutavräkning för 2013 57 0 57 0 -205 -203 -205 -203 380 376 380 376 26 0 26 0 1 0 1 0 Korrigering av prognostiserad slutavräkning för 2012 0 0 0 0 Prognostiserad slutavräkning för 2013 0 24 0 24 4 463 4 314 4 463 4 314 Sum m a generella statsbidrag och utjäm ning Not 6 – Finansiella intäkter Belopp i Mkr Räntor likvida medel Räntor på utlåning Utdelning aktier koncernföretag SAMMANSTÄLLD REDOVISNING MALMÖ STAD 2014 8 2013 10 2014 178 2013 80 130 116 10 7 53 46 0 3 Räntebidrag 0 0 0 0 Övriga räntor och finansiella intäkter 9 4 3 2 200 176 191 92 Sum m a finansiella intäkter Av Malmö stads ränteintäkt på utlåning, 130 Mkr, avser 129 Mkr (115 Mkr) koncernbolag enligt följande: Belopp i Mkr MALMÖ STAD 2014 83 2013 67 Vagnparken i Skåne AB, VISAB 4 4 Malmö Kommuns Parkerings AB 16 17 VA Syd 26 27 MKB Fastighets AB 110 Not 7 – Finansiella kostnader Belopp i Mkr SAMMANSTÄLLD REDOVISNING MALMÖ STAD Räntor långfristig upplåning Aktiverade lånekostnader 2014 105 2013 77 2014 358 2013 221 -45 -24 -31 -38 Ränta pensionsskuld 22 34 23 37 Övriga finansiella kostnader 10 114 31 119 113 194 374 332 0 105 0 105 Sum m a finansiella kostnader Jäm förelsestörande poster Sänkt diskonteringsränta pensionsavsättningar Not 8 – Immateriella anläggningstillgångar Belopp i Mkr Redovisat värde vid årets början SAMMANSTÄLLD REDOVISNING MALMÖ STAD 2014 0 2013 0 2014 12 2013 10 0 Försäljningar och utrangeringar 0 0 0 Investeringar 1 0 10 4 Av- och nedskrivningar 0 0 -4 -3 Omklassificering av tillgångar 0 0 6 1 Redovisat värde vid årets slut 1 0 24 12 Not 9 – Mark, byggnader och tekniska anläggningar Belopp i Mkr SAMMANSTÄLLD REDOVISNING MALMÖ STAD Markreserv och exploateringsmark 2014 1 469 2013 382 2014 1 483 2013 396 Verksamhetsfastigheter 5 763 5 622 16 431 15 732 Fastigheter för affärsverksamhet 2 389 2 369 2 408 2 387 Publika fastigheter 3 372 2 937 3 372 2 937 Fastigheter för annan verksamhet 1 181 1 209 1 181 1 209 18 15 18 15 2 752 3 057 3 675 3 899 Sum m a m ark, byggnader och tekniska anläggningar 16 944 15 591 28 568 26 575 Redovisat värde vid årets början 15 591 13 505 26 575 23 717 -30 -34 -32 -83 2 125 2 062 3 117 2 843 -637 -596 -979 -943 0 0 48 39 -105 654 -161 1 002 16 944 15 591 28 568 26 575 Övriga fastigheter Pågående investeringsprojekt Försäljningar och utrangeringar Investeringar Av- och nedskrivningar Återförda nedskrivningar Omklassificering av tillgångar Redovisat värde vid årets slut 111 Årets försäljningar avser bokfört värde för tillgångarna. Utöver detta har försäljningarna i Malmö stads redovisning givit reavinster om 56 Mkr (33 Mkr). Därutöver har 26 Mkr (30 Mkr) utrangerats vilket sammantaget ger en nettovinst på 30 Mkr (3 Mkr). Omklassificeringarna i Malmö stads redovisning avser följande poster: -65 Mkr -62 Mkr 20 Mkr 2 Mkr Överföring till exploateringsverksamhet (omsättningstillgång). Omklassificering mellan maskiner och inventarier och mark, byggnader och tekniska anläggningar i samband med aktivering av pågående investeringsprojekt. Avser investeringsbidrag som omklassats till långfristiga skulder. Överföring från finansiella anläggningstillgångar, bostadsrätter. Vidare finns i den sammanställda redovisningen avvikelse i avskrivningarna mellan resultaträkningen och balansräkningen. Avvikelsen finns hos VA Syd Not 10 – Maskiner och inventarier Belopp i Mkr SAMMANSTÄLLD REDOVISNING MALMÖ STAD Maskiner Inventarier Byggnadsinventarier 2014 67 2013 69 2014 1 247 2013 1 285 305 292 445 426 88 90 131 134 Bilar och andra transportmedel 0 0 168 179 Pågående investering maskiner och inventarier 7 1 130 72 11 12 11 12 Förbättringsutgifter i ej ägda fastigheter 27 22 32 27 Övriga maskiner och inventarier Konst 271 222 275 226 Sum m a m askiner och inventarier 776 708 2 439 2 361 Redovisat värde vid årets början 708 613 2 361 1 917 -7 -5 -17 -23 168 161 329 339 -153 -149 -336 -309 Försäljningar och utrangeringar Investeringar Av- och nedskrivningar Återförda nedskrivningar Omklassificering av tillgångar Redovisat värde vid årets slut 0 0 0 0 60 88 102 437 776 708 2 439 2 361 Årets försäljningar och utrangeringar 7 Mkr (5 Mkr) avser bokfört värde för utrangerade tillgångar. Omklassificeringarna i Malmö stads redovisning avser följande poster: 62 Mkr -2 Mkr Omklassificering mellan mark, byggnader och tekniska anläggningar och maskiner och inventarier i samband med aktivering av pågående investeringsprojekt. Omklassificering till förutbetalda kostnader (omsättningstillgång). 112 Vidare finns i den sammanställda redovisningen avvikelse i avskrivningarna mellan resultaträkningen och balansräkningen. Avvikelsen återfinns hos VA Syd. Not 11 – Finansiella anläggningstillgångar Belopp i Mkr SAMMANSTÄLLD REDOVISNING MALMÖ STAD 2014 444 2013 437 2014 43 2013 46 10 12 10 12 Långfristiga fordringar 6 495 5 424 748 1 762 Sum m a finansiella anläggningstillgångar 6 949 5 873 801 1 820 Aktier och andelar Bostadsrätter Aktier och andelar Belopp i Mkr SAMMANSTÄLLD REDOVISNING MALMÖ STAD Redovisat värde vid årets början 2014 437 2013 437 2014 46 2013 46 Försäljningar Investeringar -269 0 -270 0 276 0 267 Redovisat värde vid årets slut 0 444 437 43 46 Under 2014 har en koncernbildning genomförts där kommunen överlåtet samtliga aktier i Malmö Stadsteater AB, Malmö Symfoniorkester AB, Vagnparken i Skåne AB, Minc i Sverige AB, Malmö kommuns parkeringsaktiebolag och MKB Fastighets AB till det av kommunen helägda bolaget Stadsberget nr 1 Malmö AB. Överföringen av aktierna i de berörda bolagen har utförts genom en apportemission vilket innebär att kommunen överlåtet aktierna som apportegendom till Stadsberget nr 1 Malmö AB. Kommunen har fått nyemitterade aktier i Stadsberget nr 1 Malmö AB till samma värde vilket innebär att det bokförda värdet på kommunens aktieinnehav därmed är oförändrat. Under året har kommunen också lämnat ett aktieägartillskott på 7 Mkr till Malmö Symfoniorkester AB. 113 Specifikation avseende aktier, Malm ö stad Organisationsnum m er Helägda bolag Antal Ägarandel % Nom inellt värde 2014 2013 Stadsberget nr 1 Malmö AB 556453-9608 514 000 100 51 270 1 MKB Fastighets AB 556049-1432 15 000 000 100 1 500 0 248 Malmö Kommuns Parkerings AB 556191-3095 2 500 100 3 0 3 Malmö Stadsteater AB 556206-4526 5 000 100 5 0 5 Malmö Symfoniorkester AB 556003-7482 5 000 100 5 0 5 Vagnparken i Skåne AB, VISAB 556116-8419 10 000 100 1 0 1 Malmö Frihamns AB 556013-9072 800 100 1 1 1 271 264 Sum m a helägda bolag Delägda bolag Sydskånes Avfallsaktiebolag, SYSAV 556187-0410 15 174 46 15 3 3 Sydvatten AB 556100-9837 1 506 587 34 151 141 141 Copenhagen Malmö Port AB 556027-4077 989 100 28 27 13 13 Malmö Opera och Musikteater AB 556256-2065 2 000 10 2 2 2 Kommunassurans Syd Försäkrings AB 556406-0294 12 588 20 13 13 13 172 172 1 1 444 437 Sum m a delägda bolag Övriga bolag TOTALT MALMÖ STAD Specifikation avseende aktier, sam m anställd redovisning Antal Ägarandel % Nom inellt värde Bokfört värde 2014 2013 556453-9608 514 000 100 51 0 1 556256-2065 2 000 10 2 2 2 Kommunassurans Syd Försäkrings AB 556406-0294 12 588 21 13 13 13 Malmö Frihamns AB 556013-9072 800 100 1 1 1 Organisationsnum m er Stadsberget nr 1 Malmö AB Malmö Opera och Musikteater AB Bolag ägda av Malm ö stad Övriga bolag Sum m a bolag ägda av Malm ö stad Bolag ägda av Sydskånes Avfallsaktiebolag SYSAV Sysav Utveckling AB 556289-5978 2 2 18 19 1 000 100 0 0 0 Sysav Industri AB 556474-8803 1 000 100 0 0 0 PULS Planerad Underhållsservice AB 556379-1259 15 000 50 1 8 9 KS Recycling AB 556353-4741 3 500 50 0 1 2 ÅGAB Syd AB 556616-6848 2 000 40 0 4 4 Sydskånes Energikonsult AB 556158-4425 500 25 0 0 0 Carl F AB 556039-0402 2 500 25 0 12 12 Sum m a bolag ägda av SYSAV 25 27 TOTALT SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 43 46 114 Bostadsrätter Belopp i Mkr Redovisat värde vid årets början Investeringar SAMMANSTÄLLD REDOVISNING MALMÖ STAD 2014 12 2013 12 2014 12 2013 12 0 0 0 0 Omklassificeringar av tillgångar -2 0 -2 0 Redovisat värde vid årets slut 10 12 10 12 Omklassificeringarna i Malmö stads redovisning avser överföring till mark, byggnader och tekniska anläggningar. Långfristiga fordringar Belopp i Mkr MKB Fastighets AB Vagnparken i Skåne AB, VISAB SAMMANSTÄLLD REDOVISNING MALMÖ STAD 2014 4 999 2013 3 995 2014 0 2013 0 129 129 0 0 Malmö Kommuns Parkerings AB 556 555 0 0 VA Syd 912 904 257 256 Stiftelsen Kockums Fritid 4 4 4 4 Ekonomiska/ideella föreningar och stiftelser 8 9 8 9 Lantmännen Kvarnen 7 AB Lunds kommun 20 0 20 0 0 0 40 40 12 Orcla 0 0 22 Husbyggnadsvaror HBV förening 0 0 6 5 Sjömannen i Malmö AB 0 0 386 155 KS Recycling AB 0 0 9 9 Obligationer 0 0 0 1 275 6 628 5 596 752 1 765 -133 -172 -4 -3 6 495 5 424 748 1 762 Kom m unfullm äktige har beslutat om följande låneram ar: Kommunkoncernens sammanlagda ram för extern upplåning 15 000 15 000 Varav beslutad låneram för kommunala bolag/kommunalförbund: MKB Fastighets AB 8 000 8 000 Sum m a Avgår kommande års amortering Sum m a långfristiga fordringar Vagnparken i Skåne AB, VISAB 200 Malmö Kommuns Parkerings AB VA Syd 115 200 600 600 1 200 1 200 Not 12 – Förråd mm Belopp i Mkr SAMMANSTÄLLD REDOVISNING MALMÖ STAD 2014 51 2013 48 2014 59 2013 55 Exploateringsfastigheter 28 4 28 4 Sum m a förråd m m 79 52 87 59 Förråd Exploateringsfastigheter Redovisat värde vid årets början 4 704 4 704 -40 -17 -40 -17 -1 1 -1 1 0 11 0 11 Omklassificeringar 65 -695 65 -695 Redovisat värde vid årets slut 28 4 28 4 Försäljning Exploateringskostnad Värdering pågående exploatering Årets försäljningar avser bokfört värde för tillgångarna. Försäljningarna har därutöver i Malmö stads redovisning givit vinster om 233 Mkr (101 Mkr). Sammantaget har 65 Mkr (-695 Mkr) omklassificerat från mark, byggnader och tekniska anläggningar (anläggningstillgång). Not 13 – Fordringar Belopp i Mkr SAMMANSTÄLLD REDOVISNING MALMÖ STAD 2014 206 2013 194 2014 339 2013 306 Fordringar hos staten 468 469 484 477 Fordran mervärdesskatt 158 151 170 164 Övriga kortfristiga fordringar 207 267 164 130 Förutbetalda kostnader och upplupen intäkt 619 555 675 625 1 658 1 636 1 832 1 702 Kundfordringar Sum m a fordringar Not 14 – Eget kapital Belopp i Mkr Övrigt eget kapital Resultatutjämningsreserv Rättelse av fel / byte av redovisningsprincip Årets resultat Övriga förändringar Sum m a eget kapital SAMMANSTÄLLD REDOVISNING MALMÖ STAD 2014 12 065 2013 11 857 2014 15 321 2013 14 727 906 918 906 918 0 42 0 42 -149 154 72 329 0 0 -6 211 12 822 12 971 16 293 16 227 Enligt de av kommunfullmäktige antagna riktlinjer för resultatutjämningsreserv kan disposition ur reserven göras med 12 Mkr för 2014, se balanskravsutredningen som redovisas i förvaltningsberättelsen. Dispositionen enligt ovan förutsätter att kommunfullmäktige godkänner detta i samband med att årsredovisningen fastställs. 116 Kommunfullmäktige har vid två tillfällen (KS-KOM-2012-00751 och KS-KOM-201300082) beslutat att sammantaget av övrigt eget kapital reservera 100 Mkr för s.k. sociala investeringar. Under 2014 har 6 Mkr (2 Mkr) utnyttjas för detta ändamål. Detta innebär att totalt sett har 8 Mkr disponerats. Övriga förändringar av eget kapital i den sammanställda redovisningen avser bokslutsdispositioner och utdelningar hos koncernbolagen till den del de inte avser latent skatt. För 2013 ingår i övriga förändringar av eget kapital också korrigeringar till följd av övergång till K3. Not 15 – Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Belopp i Mkr SAMMANSTÄLLD REDOVISNING MALMÖ STAD Avsatt till pensioner, exkl garanti- och visstidspensioner Avsatt till garanti- och visstidspensioner Sum m a avsättning till pensioner och liknande förpliktelser Specifikation - Avsatt till pensioner Särskild avtals-/ålderspension 2014 1 570 2013 1 498 2014 1 637 2013 1 563 14 17 62 60 1 584 1 515 1 699 1 623 11 13 * * Förmånsbestämd/kompl pension 818 754 * * Ålderspension 431 437 * * 15 15 * * 1 275 1 219 * * 309 296 * * 1 584 1 515 * * Pension till efterlevande Sum m a pensioner Löneskatt Sum m a avsatt till pensioner Avsatt till pensioner 1 515 1 338 1 623 1 434 Nya förpliktelser under året Ingående avsättning 100 186 107 197 Varav nyintjänad pension 75 49 78 59 Varav ränte och basbeloppsuppräkning 17 28 21 29 Varav sänkning av diskonteringsräntan 0 85 0 85 Varav pension till efterlevande 4 5 4 5 Varav övrig post 4 19 4 19 Årets utbetalningar -44 -44 -45 -46 Förändring av löneskatt Sum m a avsatt till pensioner Aktualiseringsgrad 13 35 14 38 1 584 1 515 1 699 1 623 99% 96% * * *Uppgift saknas för den sammanställda redovisningen Malmö stad redovisar som avsättning för pensioner och liknande förpliktelser garanti- och visstidspensioner samt pensionsförmåner intjänade från och med år 1998. Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet Redovisningsprinciper, se sidan 101. 117 Not 16 – Andra avsättningar Belopp i Mkr Lokalbank Befarad särskild avgift, SoL/LSS Skador vid skyfall Malmö Neptunihusen AB SAMMANSTÄLLD REDOVISNING MALMÖ STAD 2014 9 2013 6 2014 9 2013 6 2 3 2 3 61 0 61 0 7 0 7 0 Övriga avsättningar 15 5 156 140 Sum m a avsättningar 94 14 235 149 Redovisat värde vid årets början 14 10 149 140 Nya avsättningar 91 10 100 17 -11 94 -6 14 -14 235 -8 149 Ianspråktagna/återförda avsättningar Utgående värde avsättningar Malmö stads avsättning för lokalbank avser hyreskontrakt för lokaler som ej används och som efter särskilt beslut i kommunstyrelsen förvaltas av fastighetskontoret. 3 kontrakt har löpt ut under 2014, 1 har reglerats i förtid pga nya hyresrätter och 3 nya har tillkommit. I december 2014 omfattade lokalbanken 3 kontrakt där 2 förfaller under 2017 och 1 under 2018. Det vägda genomsnittet av återstående löptider uppgår till 3 år. Inspektionen för vård och omsorg kan ansöka hos förvaltningsrätten om att kommunen ska dömas att betala särskild avgift om inte bostad med särskild service erbjuds till de personer som beviljats denna insats enligt SoL/LSS. Malmö stad har brist på LSS-bostäder och kan för närvarande inte uppfylla kraven. Bedömning har gjorts utifrån sannolikheten att särskild avgift utdöms i det enskilda fallet samt troligt avgiftsbelopp. För 2014 finns totalt 2 Mkr (3 Mkr) avsatt för befarad särskild avgift avseende ej verkställda beslut om insatser enligt SoL/LSS. I slutet av augusti drabbades Malmö av ett kraftigt skyfall som medförde stora skador på material och egendom. Avsatt belopp på 61 Mkr avser beräknade kostnader för skador som ännu inte åtgärdats. Malmö Neptunihusen AB är ett helägt dotterbolag till Malmö stad. Efter att likvidation av bolaget avslutats och bolagets upplösts anser Skatteverket att bolaget i sin deklaration ska redovisa överskott av näringsverksamhet till följd av uttag av tillgång till underpris. Kommunen har överklagat Skatteverkets beslut. Med anledning av den återupptagna likvidationen av bolaget förbinder sig kommunen att svara för samtliga kostnader som kan uppstå i bolaget om Skatteverkets beslut står fast. Övriga avsättningar innehåller bl a en post som härrör sig från ett fällande domslut från förvaltningsrätten avseende ersättning till friskolor. Beloppet har beräknats till 9 Mkr. 118 Not 17 – Långfristiga skulder Belopp i Mkr Upptagna lån 2014 7 947 Avgår nästa års amortering Förutbetalda intäkter Skuld till VA kollektivet Sum m a långfristiga skulder SAMMANSTÄLLD REDOVISNING MALMÖ STAD 2013 5 837 2014 10 113 2013 9 396 0 0 -40 -39 947 795 947 795 0 0 360 380 8 894 6 632 11 380 10 532 Av Malmö stads långfristiga lån avser 2 148 Mkr (1 446 Mkr) upplåning genom kommunens certifikatprogram och 5 658 Mkr (4 250 Mkr) avser obligationsupplåning. Resterande del av Malmö stads långfristiga lån på 141 Mkr (141 Mkr) avser ränte- och amorteringsfritt lån från kommunalförbundet VA Syd, motsvarande aktieinnehav i Sydvatten AB. Av Malmö stads ökning av upptagna lån om 2 110 Mkr beror 1 032 Mkr på ökad vidareutlåning. Den del av de långfristiga lånen som förfaller till betalning under nästkommande år beräknas refinansieras i sin helhet och omfattas till 100 % av underliggande likviditetsreserver och/eller kreditlöften. För information om kommunfullmäktiges beslutade lånerammar hänvisas till not 11 gällande finansiella anläggningstillgångar. Förutbetalda intäkter som regleras över flera år Belopp i Mkr Investeringsbidrag Återstående antal år (vägt snitt) MALMÖ STAD SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 2014 245 2013 222 2014 245 2013 222 32 33 32 33 Ej aktiverade investeringsbidrag 46 38 46 38 Gatukostnadsersättning 94 21 94 21 Återstående antal år (vägt snitt) 31 31 31 31 Ej aktiverad gatukostnadsersättning 562 514 562 514 Sum m a förutbetalda intäkter 947 795 947 795 Enligt RKR 18 Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar ska investeringsbidrag och gatukostnadsersättning redovisas som långfristig skuld och periodiseras över anläggningarnas respektive nyttjandeperiod. Före år 2010 redovisades investeringsbidrag och gatukostnadsersättning så att de reducerade det bokförda värdet. 119 Not 18 – Kortfristiga skulder Belopp i Mkr SAMMANSTÄLLD REDOVISNING MALMÖ STAD 2014 761 2013 762 2014 1 044 2013 1 028 144 136 156 144 16 23 24 30 Kommande års amortering 0 0 40 39 Övriga kortfristiga skulder 949 525 495 450 2 787 Leverantörsskulder Personalens skatter och avgifter Mervärdesskatt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2 297 1 941 3 249 Varav upplupna löner 122 116 122 122 Varav semesterlöneskuld 554 519 610 598 Varav övertidsskuld Varav arbetsgivaravgifter 22 20 27 26 178 166 202 172 Varav räntekostnader Varav individuellt placerade pensionsmedel 21 27 67 56 424 379 439 394 0 Varav skatteintäkter 108 0 108 Varav exploateringsinkomster 110 8 110 8 Sum m a kortfristiga skulder 4 167 3 387 5 008 4 478 Not 19 – Panter och därmed jämförliga säkerheter Malmö stad BORGENSFÖRBINDELSER Malmö stads beslutade borgensåtaganden uppgick vid årsskiftet till 3 217 Mkr (3 101 Mkr) varav 1 287 Mkr (1 828 Mkr) var utnyttjade. Belopp i Mkr Beslutade åtanden Utnyttjade åtaganden 2014 2013 2014 2013 MKB 2 100 2 100 500 1 000 HSB 0 5 0 2 436 436 228 234 1. Bostadssektorn Föreningar, bolag Statliga bostadslån, småhus 7 8 2 2 Sum m a bostadssektorn 2 543 2 549 730 1 238 500 335 391 393 79 124 71 104 579 459 462 497 95 93 95 93 3 217 3 101 1 287 1 828 2. Övriga Kommunala bolag Ideella föreningar, bolag Sum m a övrigt 3. Pensionsförpliktelser SUMMA BORGENSFÖRBINDELSER Minskning i utnyttjat borgensåtagande beror huvudsakligen på att MKBs förfallande lån, för vilka kommunen tecknat borgen, refinansierats av Malmö stads internbank. Utnyttjade borgensåtaganden för lån upptagna av kommunala bolag om 391 Mkr (393 Mkr) avser AB Sydvatten. 120 Sammanställd redovisning BORGENSFÖRBINDELSER Koncernens beslutade borgensåtaganden uppgick vid årsskiftet till 806 Mkr (859 Mkr) varav 586 Mkr (628 Mkr) var utnyttjade. Belopp i Mkr Beslutade åtanden 2014 2013 Utnyttjade åtaganden 2014 2013 1. Bostadssektorn MKB 0 0 0 0 HSB 0 5 0 2 436 436 228 234 Statliga bostadslån, småhus Föreningar, bolag 7 8 2 2 Sum m a bostadssektorn 443 449 230 238 Kommunala bolag 0 0 0 0 Ideella föreningar 78 124 71 104 Sum m a övrigt 78 124 71 104 3. Pensionsförpliktelser 27 28 27 28 4. Ställda panter och därm ed jäm förliga säkerheter 258 258 258 258 SUMMA BORGENSFÖRBINDELSER 806 859 586 628 2. Övriga 121 Not 20 – Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Belopp i Mkr MALMÖ STAD Pensionsförpliktelser enligt kollektivavtal Pensionsförpliktelser för visstidsförordnanden och visstidspension Totalt 2014 6 093 2013 6 410 29 53 6 122 6 463 0 0 17 12 4 834 5 089 Antal visstidsförordnanden och förtroendevalda m ed rätt till visstidspension Tjänstemän Förtroendevalda Pensionsförpliktelser enligt kollektivavtal Ålderspension Pension till efterlevande 70 70 Sum m a pensioner 4 904 5 159 Löneskatt 1 189 1 251 Sum m a ansvarsförbindelser pensionsförpliktelser enligt kollektivavtal 6 093 6 410 6 410 6 084 -21 498 53 149 0 383 -36 -3 Årets förändring pensionsförpliktelser enligt kollektivavtal Ingående ansvarsförbindelse Årets förändring av pensionsförpliktelser enligt kollektivavtal Varav ränte- och basbeloppsuppräkning Varav sänkning av diskonteringsräntan Varav aktualisering och Bromsen Varav övrigt Årets utbetalningar Förändring av löneskatt Utgående ansvarsförbindelse pensionsförpliktelser enligt kollektivavtal -38 -31 -235 -236 -61 64 6 093 6 410 Pensionsförmåner som intjänats före år 1998 ska redovisas som ansvarsförbindelse enligt den kommunala redovisningslagen. Av ansvarsförbindelsens belopp avser 6 093 Mkr (6 410 Mkr) sådana pensionsförpliktelser enligt kollektivavtal. Därutöver redovisas 29 Mkr (53 Mkr) avseende sjutton förtroendevalda med rätt till visstidspension. I samtliga belopp ingår löneskatt. Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet Redovisningsprinciper, se sidan 101. 122 Not 21 – Övriga ansvarsförbindelser Malmö stad och sammanställd redovisning ÖVRIGA ANSVARSFÖRBINDELSER Övriga ansvarsförbindelser utöver borgensförbindelser i Malmö stad uppgår till 6 Mkr (245 Mkr) och i sammanställd redovisning till 70 Mkr (311 Mkr). Belopp i Mkr SAMMANSTÄLLD REDOVISNING MALMÖ STAD 2014 0 Hyresavtal lokaler i kv Grytan 2013 238 2014 0 2013 238 Malmö Neptunihusen AB 0 7 0 7 Övriga hyresavtal 6 0 6 0 Återvinningsstationer 0 0 61 61 Övrigt Sum m a övriga ansvarsförbindelser 0 6 0 245 3 70 5 311 Övriga hyresavtal Malmö stad har 2013 ingått ett tioårigt hyresavtal avseende hyra av lokaler för gruppboende. Enligt kommunens bedömning finns allvarliga brister i lokalen vilket gör att det inte går att bedriva den för lokalen planerade verksamheten. Tvisten handläggs för närvarande av tingsrätten. Malmö stad har valt att redovisa ovanstående åtaganden som en ansvarsförbindelse eftersom det på balansdagen inte finns något domslut i ärendet samt att det därmed inte heller finns tillräckligt beslutsunderlag för att kunna avgöra lokalernas framtida användningsområde och servicepotential. Nuvärdet av hyresbeloppen beräknas till 6 Mkr. Till grund för uträkningen ligger antaganden om en årlig utveckling av KPI med 2 % och en årlig ränta motsvarande 2 %. Uppgifterna är grundade på Riksbankens antaganden om förväntad inflationstakt och utveckling av styrräntan. Även det nominella värdet av hyresbeloppen beräknas till 6 Mkr. Hyresavtal lokaler kv Grytan Hyresavtal lokaler i kv Grytan redovisas inte längre som en ansvarsförbindelse. Anledningen är att förvaltningsrätten i Malmö har upphävt Arbetsmiljöverkets förbud att utnyttja de förhyrda lokalerna. Malmö Neptunihusen AB Kommunens beslut att täcka samtliga kostnader som kan uppstå i det helägda dotterbolaget Malmö Neptunihusen AB, har tidigare klassificerats som en ansvarsförbindelse, men redovisas nu som en avsättning, se not 16 Andra avsättningar. Säljoptionsavtal Orkanen 1 Malmö högskola hyr lokaler i fastigheten Orkanen 1 i Malmö. Kommunfullmäktige har 2003 godkänt ett säljoptionsavtal avseende fastigheten. Fastigheten ägs av ett bolag som i sin tur 123 ägs av en stiftelse. Innebörden av säljoptionsavtalet är att under vissa, angivna förutsättningar är kommunen skyldig att förvärva samtliga aktier i bolaget om säljaren kräver detta. På balansdagen uppgick värdet till 570 Mkr. Malmö stad har valt att inte redovisa säljoptionen som en ansvarsförbindelse utan endast upplysa om avtalets innebörd. Malmö stad gör bedömningen att det är ytterst osannolikt att säljoptionsavtalet kommer att utlösas samt att i det fall avtalet skulle utlösas kommer kommunen att erhålla motsvarande tillgång i form av fastigheten. Not 22 – Koncerninterna förhållanden Mellan bolagen i koncernen Malmö finns olika typer av ekonomiska engagemang. Det är försäljning och köp av produkter och tjänster. Malmö stad har även långfristig utlåning till vissa bolag för att täcka deras kapitalbehov vid större investeringar. Flera bolag har också sin rörelselikviditet via Malmö stad. Större ekonomiska mellanhavanden, utbetalda/erhållna under 2014, oreducerat från ägarandelar, redovisas nedan (avrundat till närmaste Mkr). Koncernbidrag och utdelningar Belopp i Mkr Koncernföretag/Malm ö stad MKB Fastighets AB Utdelningar Givna 30 Mottagna Malmö stad Sydskånes avfallsaktiebolag, SYSAV 30 5 Malmö stad Copenhagen Malmö Port AB 5 17 Malmö stad Malmö Kommuns Parkering AB 17 1 Malmö stad 1 124 Intäkter, kostnader, fordringar och skulder Belopp i Mkr Koncernföretag/Malm ö stad Malmö stad Intäkter och kostnader Intäkt 232 MKB Fastighets AB Kostnad Givna 6 206 Mottagna 22 Sydskånes avfallsaktiebolag, SYSAV Räntor och Borgensavgifter Lån Intäkt 130 Kostnad 4 998 83 4 Copenhagen Malmö Port AB 106 Malmö Kommuns Parkering AB 19 508 15 Vagnparken i Skåne AB, VISAB 24 87 4 Malmö Stadsteater AB 8 Sydvatten AB 0 Räddningstjänsten Syd VA Syd 34 Malmö stad MKB Fastighets AB Sydskånes avfallsaktiebolag, SYSAV 8 Malmö Kommuns Parkering AB 39 Vagnparken i Skåne AB, VISAB 82 Malmö Symfoniorkester AB 66 Malmö Stadsteater AB 54 Räddningstjänsten Syd 163 VA Syd 45 Sydskånes avfallsaktiebolag, SYSAV 85 3 3 85 14 Räddningstjänsten Syd 8 VA Syd 4 Malmö Kommuns Parkering AB VA Syd 2 71 MKB Fastighets AB 70 Copenhagen Malmö Port AB Sydvatten AB 27 72 10 Vagnparken i Skåne AB, VISAB 613 539 Copenhagen Malmö Port AB VA Syd 1 15 1 143 5 VA Syd 5 143 Sydskånes avfallsaktiebolag, SYSAV 2 1 Copenhagen Malmö Port AB 1 2 Borgen Belopp i Mkr Koncernföretag/Malm ö stad Malmö stad MKB Fastighets AB Beslutade åtanden Givna 3 217 Mottagna Utnyttjade åtaganden Givna 1 287 Mottagna 2 100 500 43 43 Sydskånes avfallsaktiebolag, SYSAV Malmö Kommuns Parkering AB Sydvatten AB 125 18 18 507 398 Finansiell riskhantering och uppföljning I enlighet med rådet för kommunal redovisnings rekommendationer RKR 20 ”Redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder”, samt RKR 21 ”Redovisning av derivat och säkringsredovisning”: har vi valt att i följande avsnitt förklara och redovisa hur finansiella tillgångar och skulder samt finansiella instrument påverkar kommunens resultat, ställning och kassaflöden i de delar som vi anser vara relevanta för kommunens verksamhet. Den finansiella infrastrukturen Kommunkoncernens finansverksamhet regleras i kommunfullmäktiges Finansiella föreskrifter samt i kommunstyrelsens Finanspolicy. Finansverksamheten är samlad i kommunens internbank. Internbanken ansvarar för kapitalförsörjning och likviditetsplaneringen. Internbanken genomför upplåning på den öppna kapitalmarknaden via emissioner av kommunobligationer och kommuncertifikat samt placerar eventuell överskottslikviditet. En grund i detta är att man har etablerade låneprogram, upparbetade relationer och nödvändiga övriga finansiella avtal. Kreditbetyg/Rating Kreditvärdigheten är en av faktorerna som styr vilka priser man i slutändan får betala på emitterade obligationer. Kommunen har sedan 2011 varit ratad som AAA av Standard & Poor´s vilket är det högsta betyget i deras internationella ratingskala. Kreditbetyget motsvarar samma kreditvärdighet som Svenska staten. Endast ett fåtal låntagare globalt sett har högsta kreditbetyg. Kreditbetyget underlättar för staden att få tillgång till de svenska och internationella kapitalmarknaderna. Likviditet Internbanken hanterar kommunens och de helägda bolagens likviditet genom ett gemensamt koncernkonto där kommunens och de helägda bolagens kassaflöde samlas. Internbanken ska hålla betalningsberedskap genom likviditetsreserver om minst 500 Mkr tillgängliga genom bekräftade lånelöften eller genom egen likviditet. Per 2014-12-31 uppgick Internbankens likviditetsreserv till 4 488 Mkr varav 1 167 Mkr utgjordes av likvida medel på bankkonto. Skulder med kapitalförfall inom 12 månader uppgick till 2 600 Mkr Internbankens likviditet har under 2014 ökat med 497 Mkr och uppgick per 2014-12-31 till 1 167 Mkr. Genomsnittlig ränta för Internbankens likviditetsförvaltning har under 2014 varit 0,81 %. 126 Låneskuld Kommunkoncernens totala externa upplåning uppgick vid årsskiftet 2014 till 10,1 Mdr. Låneskulden har därmed ökat med 0,7 Mdr sedan föregående år. Förutom banklån, obligations- och certifikatlån ingår också finansiell leasingskuld i den totala koncernlåneskulden. Malmö stads andel av upplåningen utgörs av 7,8 Mdr i externa obligations- och certifikatlån samt 141 Mkr i ett ränte- och amorteringsfritt lån från VA-Syd avseende aktiekapital i Sydvatten AB. Utöver Internbankens upplåning har MKB Fastighets AB sedan tidigare upptagna lån genom så väl bilaterala låneavtal som genom emitterade obligationer. Totala externa lån, utanför Internbanken, hos MKB uppgick per 2014-12-31 till 0,9 Mdr. Övriga låneskulder i den sammanställda redovisningen avser kommunens andel av delägda bolags upplåning. Den genomsnittliga återstående löptiden för Internbankens externa låneskuld uppgick vid årsskiftet till 2,6 år. Efter hänsyn till kreditlöften uppgick den återstående löptiden till 3,2 år. Räntekostnaden för Internbankens externa upplåning under 2014 uppgick till 1,48 %. Den genomsnittliga låneräntan för Internbankens utestående låneskuld, inklusive räntederivat, uppgick per 2014-12-31 till 1,16 % Den genomsnittliga räntebindningstiden för Internbankens upplåning, inklusive räntederivat, uppgick per 2014-12-31 till i genomsnitt 2,3 år. Utlåning Internbankens utlåning till de helägda bolagen uppgick per 2014-12-31 till 6,6 Mdr. All utlåning från Internbanken sker till marknadsmässiga villkor. De genomsnittliga ränteintäkterna för Internbankens utlåning under 2014 uppgick till 2,03 % Den genomsnittliga räntebindningstiden för Internbankens utlåning uppgick per 2014-12-31 till 1,4 år 127 Finansiell riskhantering Risker förenade med stadens finansiella verksamhet hänför sig huvudsakligen till ränterisk, finansieringsrisk, motpartsrisk samt valutarisk. Med ränterisk avses risken för att en snabb förändring av marknadsräntorna påverkar stadens finansnetto negativt. Med finansieringsrisk avses risken att vid någon tidpunkt inte ha tillgång till, eller endast mot en ökad kostnad, ha tillgång till medel för betalningar. Med motpartsrisker avses risken för att den motpart med vilken kommunen har en placering eller ett derivatavtal inte kan fullfölja de förpliktelser som avtalet innebär Med valutarisk avses risken för att staden drabbas av ökade kostnader eller minskade intäkter till följd av valutakursförändringar. Valuta- och räntederivat får användas för att hantera risker i den finansiella verksamheten. Riskexponeringen avseende finansiella poster mäts löpande i kommunens finanssystem. Varje månad upprättas och tillställs kommunstyrelsen en finansiell rapport med balans-, resultat- och riskavstämning. Typ av risk Policy Utfall Ränterisk riskspridning genom gränsvärden inom policyram Finansieringsrisk 2-4 år 3,2 Placeringar beroende av rating inom policyram Derivat beroende av rating inom policyram ingen ingen Motpartsrisk Valutarisk Ränterisk Med stadens ränterisk menas risken för att en snabb förändring av marknadsräntorna påverkar stadens finansnetto negativt. Ränteriskhantering ska syfta till att undvika stora och snabba genomslag i finansnettot. Ränterisk för kommunen uppstår i samband med upp- och utlåning, vid placeringar och då man använder sig av räntederivat, såväl mot extern motpart som inom koncernen. Hantering av ränteriskerna ska delas upp i en strategi för placeringar och en för strategi för stadens upp- och utlåning samt tillhörande derivat. En förändring av räntan med 1 % -enhet beräknas påverka Malmö stads finansnetto de kommande 12 månaderna med ± 4,3 Mkr. 128 Finansieringsrisk I syfte att minska kommunens finansieringsrisk för upplåning skall löptiderna för kapitalförfall för upplåning spridas över åren. För lån som förfaller inom 12 månader ska likviditetsreserver, checkkrediter och lånelöften täck mer än 100 %. Motpartsrisker Placeringar Överskottslikviditeten placeras i penningmarknaden utifrån krav på kreditvärdighet samt även i vissa fall med löptids- och beloppsbegränsningar. Likviditeten placeras främst på bankkonto eller i papper utgivna av svenska staten, svenska kommuner, kreditmarknadsinstitut och företag. Beloppsbegränsningar per kreditmarknadsinstitut och företag innebär att väsentliga koncentrationer av kreditrisk undviks. Derivat Kommunen är genom finansiella derivatavtal exponerad för en risk att en motpart inte kan fullgöra sina förpliktelser. Motparterna är såväl svenska som internationella banker. Kommunstyrelsen finanspolicy föreskriver att den samlade risken gentemot en enskild bank inte får överstiga specifika gränsvärden beroende på motpartens kreditbetyg. Derivatinstrument används syfte att ränte- och valutasäkra underliggande lån. Internbankens derivatportfölj uppgick på 2014-12-31 till 3,6 Mdr. Marknadsvärdet understeg det nominella värdet med 114 Mkr. Valutarisk Enligt kommunstyrelsen finanspolicy ska valutarisker som uppkommer då staden lånar eller placerar i utländsk valuta säkras omedelbart. Kommunen har inga finansiella positioner i utländsk valuta utöver ett transaktionskonto i EUR. Valutarisken bedöms därför obetydlig. 129 Driftredovisning Belopp i tkr Kostnader Intäkter Budgeterad nettokostnad Budgetavvikelse 2014 2014 2014 2014 -859 NÄMND/VERKSAMHET Kommunfullmäktige -22 040 149 -21 032 Revision -10 564 928 -9 698 62 Valnämnd -22 515 9 476 -14 214 1 175 Förtroendenämnd -959 0 -1 161 202 -21 776 2 862 -10 300 -8 614 Styrelsen -996 728 336 214 -636 518 -23 996 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskott -125 813 0 -132 082 6 269 -122 146 Överförmyndarnämnd Kommunstyrelse -971 174 3 403 -845 625 Servicenämnd Ekonomiskt bistånd -2 927 174 2 957 464 -7 262 37 552 Teknisk nämnd -1 486 226 754 076 -719 695 -12 455 Realisationsvinster fastigheter 0 55 638 0 55 638 -36 779 269 491 200 000 32 712 Miljönämnd -135 769 76 140 -59 834 205 Stadsbyggnadsnämnd -143 362 78 438 -70 484 5 560 -20 834 0 -27 635 6 801 Vinst exploateringsverksamhet Bostadsanpassningsbidrag BoPlats Syd Gymnasie- o vuxenutbildningsnämnd -12 270 12 136 -836 702 -2 005 563 510 899 -1 516 061 21 398 Grundskolenämnd -6 301 123 3 230 522 -3 056 934 -13 667 Förskolenämnd -4 655 361 2 231 597 -2 418 048 -5 716 Kulturnämnd -467 875 106 569 -365 070 3 764 Fritidsnämnd -440 064 73 311 -372 947 6 193 -2 284 014 1 162 155 -1 136 436 14 577 0 112 895 73 000 39 895 -136 110 2 217 -104 686 -29 207 -1 204 018 553 828 -613 095 -37 096 Social resursnämnd Statsbidrag för flyktingar Personlig assistans (enl SFB) Stadsom rådesnäm nd Norr - resursfördelning Norr -anslagsfin.verks. Öster - resursfördelning -27 160 2 629 -26 015 1 484 -1 117 696 539 776 -531 454 -46 466 Öster -anslagsfin.verks. -36 772 1 148 -36 757 1 133 Söder - resursfördelning -1 473 296 701 977 -719 341 -51 979 Söder -anslagsfin.verks. Väster - resursfördelning Väster -anslagsfin.verks. -30 609 6 230 -24 688 309 -2 173 676 1 106 357 -1 049 769 -17 550 -31 985 799 -31 879 693 Innerstaden - resursfördelning -1 995 793 1 058 235 -882 552 -55 006 Innerstaden -anslagsfin.verks. -25 023 5 015 -21 067 1 059 130 Belopp i tkr NÄMND/VERKSAMHET Stadsom rådesnäm nd - ekonom isk hjälp Norr Öster Söder Väster Innerstaden Kostnader 2014 Budgeterad nettokostnad 2014 2014 Intäkter Budgetavvikelse 2014 -146 687 -218 940 -257 082 -143 846 -194 347 146 687 218 940 257 082 143 846 194 347 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 -32 301 025 16 923 478 -15 190 175 -187 372 -126 040 -1 095 549 107 017 16 342 644 -30 645 15 141 861 11 622 105 234 SUMMA KOMMUNEN -33 522 615 33 373 139 -78 959 -70 517 -varav -varav -varav -varav -varav -32 650 384 0 -204 776 -636 927 0 17 218 357 10 732 516 4 667 852 723 886 0 -15 233 059 10 735 800 4 449 300 -31 000 0 -198 968 -3 284 13 776 117 959 0 SUMMA NÄMNDERNA Finansiering Hamnanläggningar Finansförvaltning Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag o utjämning Finansiella poster Extraordinära poster BUDGETERAT RESULTAT -78 959 ÅRETS RESULTAT -70 517 -149 476 131 Investeringsredovisning Belopp i tkr NÄMND/VERKSAMHET Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Hamnanläggningar Investerings- Investeringsutgift bidrag 2014 91 91 47 946 12 380 1 333 218 Teknisk nämnd 780 614 Stadsbyggnadsnämnd Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd** 2014 47 946 Servicenämnd* Miljönämnden 2014 Nettoinvestering 252 12 128 1 333 218 150 348 630 266 614 614 1 202 1 202 6 489 6 489 Grundskolenämnd 29 689 Förskolenämnd 29 897 Kulturnämnd 31 963 Fritidsnämnd 3 065 3 065 Social resursnämnd 3 559 3 559 Stadsom rådesnäm nder Norr Öster Söder 440 29 249 29 897 119 31 844 793 793 2 632 2 632 356 356 Väster 7 555 7 555 Innerstaden 2 543 2 543 SUMMA NÄMNDERNA Finansförvaltning TOTALT 2 294 606 151 159 275 900 2 570 506 * Jobb Malmö januari-april ** Jobb Malmö maj-december 132 2 143 447 275 900 151 159 2 419 347
© Copyright 2025