Årsplan 2016 - Eskilstuna kommun
Årsplan 2016 för Eskilstuna kommun och de helägda bolagen. Beslutad av kommunfullmäktige 16 juni 2015 Innehåll Årsplanen – en vägledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 En stad i utveckling – dess möjligheter och utmaningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Kraftsamling kring Eskilstunas budget 2016. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 HÅLLBAR UTVECKLING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Strategiska mål för hållbar utveckling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Attraktiv stad och landsbygd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 GRAFISK FORM & PRODUKTION: Konsult och uppdrag, Kommunikation FOTO, där inget annat anges: Orasis foto TRYCK: ?????? Ekologisk uthållighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Höjd utbildningsnivå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Social uthållighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 Fler jobb . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Övergripande processer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Att värna demokrati . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Att tillgodose behovet av utbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Att tillgodose behovet av vård och sociala tjänster. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14 Att tillgodose behovet av kultur och berikande fritid. . . . . . . . . . . . . . . . . . .16 Att tillgodose behovet av miljö- och samhällsbyggnadsarbete . . . . . . . . . 17 Att bedriva samhällsskydd och beredskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18 Att främja näringsliv och arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19 EFFEKTIV ORGANISATION . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Strategiska mål för effektiv organisation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Processkvalitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Attraktiv arbetsgivare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22 Stabil ekonomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 EKONOMISK PLAN 2016-2018 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Ekonomisk sammanställning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .29 Foto omslag: Helena Karjalainen KONTAKT: Eskilstuna kommun Kommunledningskontoret 631 86 Eskilstuna Tel 016-710 10 00 Webb eskilstuna.se Årsplanen – en vägledning Å rsplan 2016 beskriver vad kommunfullmäktige vill uppnå under året samt de ekonomiska förutsättningarna för kommunkoncernens verksamheter. Huvuddelen av planens inriktning och ekonomiska förutsättningar beslutas av kommunfullmäktige i juni. Därefter planerar nämnder och bolagsstyrelser sin verksamhet och återkommer i sina verksamhetsplaner med förslag på åtaganden som ska bidra till att nå målen i årsplanen. Under perioden september-november sker dialog kring åtagandena. I november beslutar kommunfullmäktige om kompletteringar till årsplanen. Dessa kompletteringar består av ett urval av nämndernas och bolagsstyrelsernas åtaganden utifrån ett kommunövergripande perspektiv. Årsplanen består således av två delar som kompletterar varandra och ska därför läsas tillsammans. I god tid före årsskiftet, senast 20 december, bör varje medarbetare känna till sin enhets lokala verksamhetsplan så att verksamheten kan drivas effektivt redan från början av verksamhetsåret. Hur är årsplanen uppbyggd? Årsplanen är byggd utifrån två perspektiv – Hållbar utveckling och Effektiv organisation. Hållbar utveckling är det utåtriktade perspektivet och anger vad vi ska åstadkomma för invånare, brukare och kunder. Effektiv organisation är det inåtriktade perspektivet och anger hur det inre arbetet utförs och vilka r esurser som finns. Hållbar utveckling skapas genom sju övergripande processer. I dem skapas sociala, miljömässiga och samhälls ekonomiska värden för Eskilstuna borna. Tillsammans med en effektiv organisation gör det att resultatmålen uppnås. De sju övergripande processerna redovisas i årsplanen utifrån de långsiktiga värden som dessa processer skapar. I årsplan 2016 anges de fem utåtriktade samt de tre inåtriktade strategiska målen. Ägardirektiv För styrning av bolagskoncernen finns också kommunfullmäktiges ägardirektiv som gäller de helägda kommunala bolagen. Begrepp Med begreppet Eskilstuna kommunkoncern menas organisationen, det vill säga Eskilstuna kommun med förvaltningar samt de av Eskilstuna Kommunföretag AB helägda bolagen Eskilstuna Energi och Miljö AB, Eskilstuna Kommunfastigheter AB, Parken Zoo AB, Eskilstuna Bad AB, Destination Eskilstuna AB samt Eskilstuna Jernmanufaktur AB. I texten används kommunkoncernen. Med begreppet Eskilstuna menas det geografiska området Eskilstuna kommun, det vill säga Eskilstuna, Torshälla samt landsbygden. I texten används Eskilstuna. 3 En stad i utveckling – dess möjligheter och utmaningar O m en stad, dess områden och landsbygd skall utvecklas så måste det finnas en kommunal organisation som går i fronten. Erfarenheten visar att bra utbildning, vård och omsorg, stadsplanering, kultur och fritid tillsammans med bra bostäder, kommunikationer och ett dynamiskt näringsliv är själva grundfundamentet för en stads utveckling. Eskilstuna är mitt uppe i en omvandling. Den stolta historiska industri staden är på väg åt ett nytt håll. Smedernas hammarslag och maskinernas dån ersätts av modern high-tech, logistik, handel och service. Och mitt i byn står numer en högskola, ett Science Park och ett nytt torg som exempel på att en ny stad växer fram mitt framför våra ögon. 1960-talens varuhus ersätts av småbutiker och handelscentra. De gamla fina idrottsföreningarna och folk rörelserna som verkat i mer än hundra år kompletteras av nya sporter och framgångsrika föreningar. Estetiken och gestaltningen av byggnader, parker och grönområden hittar nya former och vår vackra å som runnit där i tusentals år får en ny innebörd. Järnväg och trafikleder byggs ut och stärker vår koppling till Stockholmoch Mälardalsregionen på ett nytt spännande sätt. Förorenade områden och användningen av gammal teknik ersätts av miljösmarta lösningar vid nybyggnationer och renoveringar, utbyggd kollektivtrafik, nya cykelbanor och moderna lösningar vi energi produktion. Jag målar medvetet upp den här bilden för att sätta in Eskilstuna och vår stad i ett sammanhang. Den kommunala organisationen lever inte i ett vakuum utan är en direkt återspegling av vad dess stad och dess geografiska plats är på väg. En årsplan är den kommunala organisationens viktigaste dokument. Där 4 sätter politiken inte bara standarden och kvaliteten för verksamheten utan också prioriteringar och vägval. I årsplanen lyfts fem strategiskt viktiga frågor. De fungerar som en färdriktning och ett sammanhållet budskap om vad som är viktigast för Eskilstuna kommun att fokusera på. Det handlar om att höja utbildningsnivån, skapa fler jobb, en attraktiv stad, en hållbar utveckling och social uthållighet. Min bedömning är att det väl fångar Eskilstunas läge. De fem strategiska målen understödjer den utveckling Eskilstuna befinner sig i, men de anger också de stora frågorna vi har att möta de närmaste åren. stora krav på oss att agera klokt och moget. Särskilt när känslan av otillräcklighet och stress lätt smyger sig på. Samtidigt har vår roll aldrig varit viktigare i en värld och i ett samhälle som andas polarisering och turbulens. Att då få verka i en stad, i en kommunal organisation som har en riktning och vill något är en särskild känsla. För mitt i förändringens öga framskymtar inte bara möjligheter utan också stora utmaningar som handlar om en stad som växer. Det skapar också spänningar och m otsättningar som vi har att möta. Vi behöver öka bostadsbyggandet samtidigt som vi moderniserar våra befintliga bostadsområden. Arbetslösheten är alltjämt hög i Eskilstuna. Det kan bara mötas med ökad satsning på utbildning tillsammans med ett framgångsrikt näringsliv som känner att de verkar i en kreativ och expansiv miljö. Vi vet också att många barn, ungdomar och familjer inte mår bra utan är i behov av stöd och vägledning. Det kombinerat med att allt fler äldre och personer med en funktionsnedsättning är i behov av stöd gör att det behövs byggas fler särskilda boenden och en förstärkt hemtjänst. Kodordet är tillsammans. Nu har politiken – ytterst medborgarnas representanter – sagt sitt. Nu är det upp till oss tjänste män, c hefer och alla medarbetare i våra verksamheter att omsätta ambitionerna i verklig heten. Det ställer Det är nu det modiga medarbetar skapet ställs på prov. Det är nu vi ska leverera resultat i form av utbildning och välfärd till Eskilstuna- och Torshällaborna. Och det sker bäst om vi förmår samarbeta – oaktat förvaltning, bolag och organisatorisk tillhörighet. Pär Eriksson kommundirektör Kraftsamling kring Eskilstunas budget 2016 – Vi gasar och bromsar samtidigt – Med fokus på jobb, skola och en tryggad ålderdom i staden och på landsbygden D en nya majoriteten bestående av Socialdemokraterna, Center partiet och M oderaterna lägger i och med denna årsplan sin första helt gemensamma budget. Vi utgår från det program vi presenterat inför majoritetsbildningen. Vår gemensamma politik kretsar runt Eskilstuna kommuns stora utmaningar. Vi gör det medvetna om och med respekt för våra partiers ideologiska skillnader. Vi inser att dessa innebär en ytterligare utmaning. Vår ambition är att sätta kommunens intressen främst, därför har vi funnit en väg där våra tre p artier på ett ansvarsfullt sätt lever upp till stora delar av de ideologiska förväntningarna. Vi hittar gemensamt lösningar för jobben, skolan, vården av våra äldre och unga samt bostadsbyggandet med en välskött ekonomi som grund. Vi ser vår landsbygd, företagens behov för att kunna växa och att jämställdheten måste förbättras. Vi styr åt det håll vi vill. Därför har vi fortsatt målet att bli en av landets mest jämställda kommuner. Vi klarar detta i förvissning om att Eskilstuna kommun kräver ett starkt politiskt ledarskap med fokus på det som är väsentligt. Inget annat politiskt alternativ kan med samma styrka och trovärdighet utmana oss om en gemensam väg framåt för Eskilstuna. Det positiva gensvar vi fått för vårt gemensamma ansvarstagande har stärkt oss i att möta utmaningarna. Eskilstunas utmaningar och möjlig heter är så stora att det krävs sam arbete för att lyckas. Samarbete krävs mellan partier, men också mellan kommun, näringsliv, föreningsliv och varje enskild medborgare. Det civila samhällets betydelse för att möta framtidens utmaningar, inte minst inom välfärden, måste uppvärderas. Alla har vi ett ansvar för att ta Eskils tuna och Torshälla framåt. Samarbete är bättre än konflikt när allt för många idag saknar ett arbete, när näringslivsklimatet måste bli b ättre och jobben bli fler. Tryggheten och välfärden behöver förstärkas och bostadsbyggandet öka. Landsbygden ska värderas högre och brottsligheten bekämpas. Flickor och pojkar, kvinnor och män ska ha samma förutsätt ningar att leva sina liv i Eskilstuna. Det är detta vi vill lägga kraften på. Med öppenhet och ärlighet kring svårigheterna men också för vilka stora möjligheter vi har om vi bara vågar ta dem. Den majoritet som nu styr avser att ta vara på varenda en av dessa möjligheter. Den största resursen i detta är du och jag. Alla vi som verkar i vår kommun är viktiga och behövs. Varje individ förväntas bidra till sin egen och vår kommuns framtid. Ytterst vilar ansvaret på var och en av oss. en fortsatt positiv utveckling inom skolan. Vi vill bygga ut och värna kvalitet i en modern äldreomsorg. Vi vill ta hand om socialt utsatta barn och unga. För det krävs att vi ser vad som händer med ekonomin och klarar av att prioritera och ifrågasätta sådant som kan anses ligga utan för det viktigaste för medborgarna. Våra prioriteringar gör att vi redan i våras kunde förstärka äldreomsorgen med nära 55 nya miljoner kronor och vården av barn och unga med cirka 30 nya miljoner kronor. Även skolan får mer resurser nästa år, cirka 25 miljoner kronor. Skolpengen är av görande för vilken resurs som satsas på varje enskild elev. På samma sätt som vi vet att jämställdhet i skolan är en avgörande framgångsfaktor för hur flickor och pojkar lyckas. Inför nästa år växer kommunens inkomster med cirka 300 miljoner kronor. Så det går absolut åt rätt håll. Utmaningen ligger i att om inget görs ökar utgifterna till 400 miljoner kronor. Utgifterna är alltså 100 miljoner större än inkomsterna. Precis som i vilken familj som helst som inte vill hamna på obestånd, måste Eskils tuna kommun se om sitt hus. Det är mycket pengar. Situationen är all varlig. Samtidigt ska summan ställas mot de sju miljarder som kommunen varje år har att röra sig med. Vi tar ansvar för ekonomin i Eskilstuna kommun nu och för kommande gene rationer. Vi kan inte skjuta skulder och räntekostnader på de medborgare som kommer efter oss. Vi har de inkomster vi har och anpassar utgifterna efter dessa. Det handlar om att priori tera och se över kostnaderna. Det är inte enkelt men det måste göras när så krävs. Att kunna styra en kommun både när det är lättare och när det är svårare ingår i det mandat med borgarna gett oss. Just nu ställs de flesta av landets kommuner inför stora utmaningar. Eskilstuna kommuns medborgare kan känna sig trygga med att de fått en kommunledning som inte kommer att blunda för verkligheten, köra ekonomin i botten och skjuta ansvaret på våra barn. När verkligheten förändras anpassar vi oss till den och möter upp med ansvar för att värna välfärden. Vid sidan av det ekonomiska svåra läget börjar vi också beta av de löften vi har i vår gemensamma plattform för majoriteten. Majoriteten vill utveckla och förbättra välfärden. Det är skälet till att vi gör prioriteringar. Vi vill kunna säkra Avslutningsvis vill vi markera betydelsen av eskilstunabornas arbete. Den som kan gå till sitt arbete får en egen Det ekonomiska läget i kommunen är svårare än på länge. Under ett antal år har trycket ökat på landets kommuner. Kostnaderna för skola, äldreomsorg och vård av barn och unga ökar snabbare än intäkterna. Gapet mellan inkomster och utgifter ökar för varje år. Under några år har vi haft engångsintäkter. När dessa inte längre finns, blir verkligheten högst påtaglig för Sveriges kommuner. 5 inkomst och tar ansvar för sig själv och samhället genom det egna arbetet och kunnandet. Så kan vi bygga Eskilstuna starkare och eskilstunaborna friare. Många saknar idag möjligheten till detta. De går också miste om den betydelse som ett jobb och ett sammanhang har för hälsa och välbefinnande. Huvuduppgiften för att ändra på detta är att stärka barn- och ungdomsskolan, ge fler vuxna möjlighet att utbilda sig i teori eller praktik, utveckla välfärden och bidra till att fler företag etablerar sig genom ett gott näringslivsklimat. Könssegregeringen på arbetsmarknaden måste också brytas. Men det krävs mer. En viktig del är att arbetslösa Eskilstunabor måste s tällas mot hela regionens arbetsmarknad inte bara kommunens. Bara en timmes resa från vår kommun är arbetslös heten mindre än hälften. Därför måste kommunens försörjningsstödsinsatser, stödprogram och vårt samarbete med arbetsförmedlingen vara inriktat på detta. Majoriteten vill under 2015 även ut reda hur de positiva erfarenheterna från traineesatsningen kan tas till vara. Vi vill utreda om och hur ett program med aktivitetsplikt/ansvar vid ersättning från kommunalt försörjningsstöd skulle kunna se ut som komplement till trainee. Vi menar att många hamnar in i en destruktiv tillvaro när de lever på försörjningsstöd, vilket riskerar att permanenta människor i denna situation. Majoriteten önskar ett svar på hur ett program skulle kunna ut formas. Målet måste vara att ingen passivt ska tvingas leva på bidrag. Några av majoritetens satsningar 2016: Ekonomiska ställningstaganden •Kommunens totala budgetram för skola, vård och äldreomsorg ökas 2016 med 240 miljoner kronor jämfört med 2015. Sammantaget växer budgeten med 290 miljoner kronor mellan åren 2015 och 2016. Cirka 83 procent av de nya resurserna riktas således till våra barn och de äldre. •Effektiviseringskravet justeras till 1,7 - 2,0 procent för 2016 och 1,7 procent för 2017. Därefter är majori tetens årliga effektiviseringsmål 1 procent. Vård- och omsorgs 6 verksamheten värnas genom lägre krav, då majoriteten anser att kommunens äldre förtjänar det. Detta klaras genom att andra verksamheter i kommunen får bidra till våra äldre. Kommunstyrelsens effektiviseringskrav uppgår till 2,7 procent för 2016 och 2017. •Kommunens resultat fastslås till 2,5 procent eller 144 miljoner kronor. Detta för att klara investeringar i förskolor, äldreboenden, gator, med mera utan att låneskulden och räntekostnader på sikt ökar lavin artat. Skillnaden mellan ett resultat på 0 och 144 miljoner innebär att kommunen slipper en annars ut ökad upplåning på 2,2 miljarder kronor fram till 2030. Politiska satsningar •Majoritetens fokus ligger på att säkra kvaliteten och den långsiktiga utvecklingen inom vården och omsorgen för våra äldre. Samtidigt värnar vi utvecklingen i skolan och skolpengen. Kraft läggs också på att stötta socialt utsatta barn och unga. •Fria bussresor i lågtrafik för 65+ införs under nästa år. •Fler platser på äldreboenden byggs. Först är Torshälla med ett nytt boende. •Resursfördelningsmodellen till äldreomsorgen utreds i syfte att skapa bättre styrning och för att bättre möta de behov kommunens äldre befolkning har. •En riktad satsning på fyra miljoner kronor för att säkra kompetensförsörjning och utveckling av särskilda yrkesgrupper görs åren 2016 och 2017. •En kartläggning av behovet och en modell för ökat stöd till enskilda vägar och ideellt drivna badplatser tas fram. •En utredning av ansvar och åtgärder runt den offentliga belysningen på särskilda platser på landsbygden görs. •Arbetet med att korta köer och gruppernas storlek i förskolan fortskrider med ökat tempo. •Trainee permanentas på en nivå om 150 jobb efter goda erfarenheter. •Investeringar i vägnätet för att öka framkomligheten i trafiken planeras och genomförs. •Beredskap tas för att stötta den kommande Stadsmissionen i Eskilstuna. •Sex miljoner kronor tillförs kommunens arbete med att stärka näringslivet i syfte att möjliggöra fler jobb och växande företag. •Handelspolicyn avskaffas i syfte att underlätta för fler etableringar. •Arvodeskommittén får i uppdrag att se över hur en modern och för medborgarna ändamålsenlig politisk ansvarsfördelning kan se ut i inför framtiden. •Kommunala resor till möten ska i första hand prövas om de kan ersättas med kontakt via digitala hjälpmedel. •Eskilstuna ligger nationellt i framkant inom miljöområdet. Inriktningen mot klimatneutral kommun 2020 ligger fast. •En satsning på Jobbcirkus görs för att höja kunskapsnivån bland barn och unga och matcha de egna utbildningsvalen mot arbetsmarknadens efterfrågan. •Eskilstuna lyfts fram som en natio nell förebild och har fortsatt hög ambition inom jämställdhetsom rådet. •Minst 300 nya bostäder ska påbörjas 2016. Detta är en del i det påbörjade stadsläkningsarbetet för att knyta ihop staden och förtäta stadsdelar. •En utvecklingsstrategi för Eskils tuna Flygplats tas fram. Den ska väga in det regionala perspektivet och ha fokus på samhällsnytta och fler jobb. Några av de investeringar som är möjliga tack vare resultatmålet •429 miljoner kronor investeras i skolans undervisningsmiljöer åren 2016-2018. •210 miljoner kronor investeras i omsorgsplatser för äldre åren 2016-2018. Kommunen och privata aktörer samverkar. •734 miljoner kronor investeras i en fungerande, attraktiv och fram komlig stad 2016-2018. Jimmy Jansson, Socialdemokraterna Arne Jonsson, Centerpartiet Jari Puustinen, Moderaterna Hållbar utveckling Hållbar utveckling visar utåtriktat vad kommunkoncernen ska åstadkomma för invånare, brukare och kunder. Hållbar utveckling definieras enligt FN:s miljökonferens i Rio 1992 som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling består av tre delar: Miljömässiga värden; att bevara vattnens, jordens och ekosystemens pro duktionsförmåga och inte äventyra naturen och människans hälsa. I Eskilstuna handlar det bland annat om rent vatten, ren luft, mark utan föroreningar och klimatpåverkan. Samhällsekonomiska värden; att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. I Eskilstuna handlar det bland annat om invånarnas eko nomiska välfärd, kommunikationer, möjligheten att driva företag och handel, tillgänglig kompetens för arbetsgivare och möjlighet att få arbete för den en skilde. Sociala värden; att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. I Eskilstuna handlar det bland annat om social omsorg, utbildning och trygghet, jämställdhet, mångfald, icke- diskriminering, jämlika villkor, den enskildes personliga och kulturella välfärd och en god folkhälsa. Det är i de övergripande verksamhetsprocesserna som sociala, miljömässiga och samhällsekonomiska värden skapas för eskilstunaborna. Det ger en hållbar utveckling som tillsammans med en effektiv organisation gör att resultatmålen nås och att vi närmar oss visionen. HÅLLBAR UTVECKLING 7 Jämlik folkhälsa Eskilstuna fortsätter arbetet för att minska skillnader i hälsa med hjälp av socioekonomiska beräkningar och den välfärdsrapport som tagits fram under 2015. Arbetet är en del i stadsdelsutvecklingen. Hälsan förbättras i takt med ökad trygghet, delaktighet och demokrati. Ojämlika villkor i olika delar av kommunen och bostadsområden kompenseras genom aktiv kultur- och fritidsverksamhet och bostadssociala åtgärder. Som grund för jämlik folkhälsa finns beslut om en förnyad handlingsplan för folkhälsa och ANDT-strategi (alko hol, narkotika, doping, tobak) och fortsatt arbete med mötesplatser i stadsdelar. Detta ska prägla hela kommunen, såväl i staden som på landsbygden.Det nya strategiska målet Social uthållighet följs upp med barn och ungdomar i centrum. Tillgänglighet Under 2016 intensifieras arbetet med en kommunal handlingsplan för tillgänglighet. Att öka och fördjupa kompetensen om tillgänglighet och funktionsnedsättning i verksamheterna är en viktig del. Trygghet och säkerhet Trygghetsarbetet inriktas på stadsdelar där otryggheten är störst. Ett kommunikativt arbete kopplas till varumärkesarbetet för att stärka Eskils tunabornas trygghet. I centrumkärnan medverkar kommunen i arbetet Purple flag för en jämställd, trygg, levande och attraktiv stadsmiljö efter kontorstid. För att säkra att kommunens invånare alltid har tillgång till viktig service utarbetas kontinuitetsplaner i all samhällsviktig verksamhet. Jämställdhet Eskilstuna kommun är enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) en förebild som kommit långt i arbetet 8 HÅLLBAR UTVECKLING med att integrera jämställdhet. Kommunen har därför, tillsammans med sex andra kommuner, valts ut av SKL att stå modell för andra. Eskilstuna kommun fortsättar det uthålliga och systematiska arbetet för att bli Sveriges mest jämställda k ommun. Samtliga förvaltningar och bolag i koncernen ska avsätta resurser för att arbeta med jämställdhetsintegrering. De kartläggningar och analyser av all utåtriktad verksamhet som ska genomföras, utvecklar och kvalitetssäkrar en jämställd och jämlik service. Integration och interkulturellt arbete Arbetet för ett interkulturellt Eskils tuna fortsätter med betoning på arbete och utbildning. Samverkan mellan näringsliv och offentliga verksamheter syftar till att identifiera personalbehov för bättre matchning. Delaktighet på arbetsmarknaden förutsätter kunskap. Alla i kommunen som arbetar med samhällsinformation och kontakt mellan etablerade och nyanlända ska stöttas. Eskilstuna fortsätter samordna flyktingguideverksamheten också på länsnivån och nationellt. Arbetet med interreligiös dialog fortsätter att utvecklas inom ramen för UNESCO-samarbetet. Antidiskriminering och rättvisearbete Arbetet med att ytterligare befästa Eskilstuna som en kommun för öppenhet, innovation och berikande mångfald fortsätter genom arbetet i ECCAR (European Coalition of Cities against Racism), satsning på rättvise märkning, kravmärkning och Fair Tradeprodukter. Eskilstuna är ledande Fair Trade City i landet och satsar 2016 på än vassare etiska mål i in köpen. Under 2016 utvecklas metoder för fler verksamheter med HBTQ-certifiering. HBTQ-frågor ska prioriteras och göras synlig. Arbetet med romsk delaktighet i Eskilstuna fortsätter för att nå målet i regeringens strategi för romsk inkludering. Eskilstuna har lagt en grund i utvecklingsarbete med Brobyggare 2014-2015. Miljö Eskilstuna ska vara en föregångare på miljöområdet och nå ett brett miljö engagemang hos verksamma och invånare i hela kommunen. Arbetet med en ekologisk hållbar utveckling har hög prioritet. Åtgärder för att bidra till att nå målen i de strategiska planerna för vatten, avfall och förorenade området ska genomföras. Insatser för att minska klimatpåverkan i syfte att bli en klimatneutral kommunkoncern 2020 intensifieras. EcoFriends är ett samverkansprojekt mellan Eskilstunas skolor och kommunens bolag. Det ska ge alla flickor och pojkar i Eskilstuna en grundkunskap om miljö och hållbar utveckling i Sverige och andra länder. Under 2016 ska arbetet med energi effektivisering fortsätta. Energitjänst avtal och kampanjer för ändrat elbeteende ska genomföras. Omlastningscentralens verksamhet utvecklas. Fortsatt förbättring av kollektivtrafik och cykelvägar görs i syfte att öka andelen hållbara transporter. Satsningar för att ytterligare minska matsvinn görs. Kommunens egen fordonsflotta tar steg mot att bli fossilfri. En strategi för utbyggnad av ladd platser för elbilar tas fram. Den nya återvinningscentralen och Retuna skapar möjligheter för ökad återvinning och återbruk. Färgsortering införs i verksamhetslokaler och inleds i flerbostadshus. Attraktiv stad och l andsbygd Fokus 2016 •Invånarna upplever att kommunens olika verksamheter ger en jämställd och bra service, har ett gott bemötande och når goda resultat. •Byggnation av minst 300 bostäder påbörjas. •Nytt badhus invigs och ny arena byggs. •Utveckling av landsbygden i råd för landsbygdsfrågor. •Genomförande av nytt kultur- och idrottspolitiskt program. •Insatser för att fler invånare ska ta del av kulturutbudet. •Attrahera fler besökare, värva evenemang till Eskilstuna samt förberedelser inför Torshälla stads 700-årsjubileum 2017. •Ökad tillgång till bredband på landsbygden. Ekologisk uthållighet Fokus 2016 •Klimatplanen förverkligas för att göra kommunen klimatneutral 2020. •Stimulera ökat resande med cykel, kollektivtrafik samt gång. •Energieffektivisering av kommunala bostäder och lokaler. •Återvinning och återbruk genom Retuna och ny åter vinningscentral. •Mer lokalproducerad och ekologisk mat i kommunens verksamheter. •Omlastningscentralen verksamhet breddas. Höjd utbildningsnivå Fokus 2016 •Insatser för ökad likvärdighet i resultat i förskola, grundskola och gymnasieskola. •Alla flickor och pojkar ska stimuleras och motiveras till att nå målen med skolans arbete. Så många som möjligt ska nå de högre b etygen. •Flickor och pojkar stimuleras till otraditionella utbildningsval. •Fritidshemmen ska få en starkare roll i arbetet med att förbättra elevernas kunskaper. •Kommunala förskolan kommer att organiseras för att kunna öka andelen pedagogisk personal/barn i förskolan. •Satsning på yrkesutbildning och yrkeshögskolecenter. HÅLLBAR UTVECKLING 9 Social uthållighet Fokus 2016 •Stadsdelutvecklingsarbete i Lagersberg, Råbergstorp, Stenby och Skiftinge. •Stöttning av barn och unga att fullfölja skolan. •Barnrättsarbete och trygghetsskapande åtgärder prioriteras. •Den interkulturella strategin utvecklas med särskilt fokus på arbete, utbildning och deltagande i förenings- och organisationsliv. •Trygghetsfrågorna drivs vidare inom ramen för Trygga Eskilstuna och Torshälla. •Cirka 60 nya platser för äldre i särskilda boenden 2016. Planeringen för ytterligare utbyggnad av cirka 100 nya boendeplatser till år 2018. •Arbetet mot mäns våld mot kvinnor fortsätter enligt plan från 2015. •HBTQ-arbete och certifiering i fler av kommunens verksamheter. Fler jobb Fokus 2016 •Hela kommunkoncernen, näringsliv och samarbetsparter kraftsamlar. Målet är att förverkliga idéer och aktiviteter som stärker industrin, de exporterande branscherna och näringslivsklimatet. •Prioriterade branscher är logistik, handel, industri och besöksnäring. •En affärsplan utarbetas tillsammans med det lokala näringslivet. •Fortsatt satsning på 150 traineejobb och 150 jobb för personer med funktionsnedsättning. 10 HÅLLBAR UTVECKLING Övergripande processer I stort sett all verksamhet genomförs i form av processer. Undantaget är projekt för särskilda ändamål. Det är därför naturligt att styrsystemet utgår från övergripande processer. De lyfter fram kärnverksamheten och visar hur den skapar värde för Eskilstunaborna, hur den bidrar till hållbar utveckling. En process skapar värde för invånare, brukare och kunder. Kommunkoncernen har identifierat sju övergripande processer som beskriver uppdrag, inriktning och ambition. Fyraåriga mål har arbetas fram för varje verksamhetsprocess. Utifrån befintliga resurser prioriteras insatser inom och mellan de olika verksamhetsprocesserna. De övergripande processerna ska säkerställa att miljömässiga, samhälls ekonomiska och sociala värden är i balans och att en hållbar utveckling uppnås. Detta är en förutsättning för alla verksamhetsprocesser. För att säkerställa att hållbar utveckling uppnås är det viktigt att fokusera på vilka behov som processen ska tillfredsställa samt hur dessa fångas av organisationen. Jäm ställdhet, mångfald, interkulturalitet, barnets rättigheter, folkhälsa, trygghet, miljöpåverkan och kommunikation ska alltid beaktas när processen identifierar vilka behov som finns och hur de ska tillfredsställas. HÅLLBAR UTVECKLING 11 Foto: Eskilstuna kommun Barnhearingar är ett sätt att jobba med barnets rättigheter. Flera barn hearingar har genomförts och densenaste var i maj då flickor och pojkar från Gökstensskolan, British junior Secondary samt Lagersbergsskolan deltog. Processen med syfte att värna demokratin ger eskilstunaborna och deras valda representanter information, insyn och möjlighet att bestämma över kommunens gemensamma angelägenheter. Öppenhet och kontroll stärks genom kommunikation och inslag av direktdemokrati och medborgardialog. Den kommunala organisationen ska vara tillgänglig för invånarna och ge för troendevalda förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag. Att värna demokrati Bättre insyn, dialog och inflytande Möten mellan människor i det offent liga rummet är grunden för ett gott demokratiskt samtal. Under året fullföljs arbetet med att bygga en långsiktig strategi för att öka invånarnas insyn, dialog och inflytande. Återkoppling säkras så att människor ser att det lönar sig att bidra. Demokratiarbetet inriktas främst på barn och unga. Barnhearingar, ungdomsfullmäktige och barnpanel, som hos stadsbyggnadsnämnden, blir viktiga instrument för barns och ungas del aktighet. De utgör också en del av barnrättsarbetet som tar sin utgångspunkt i FN:s barnkonvention. En väg in och tillgängliga mötesplatser Under 2016 startar En väg in, ett samlat kontaktcenter där medborgare kan få svar på frågor och uträtta enklare ärenden hos kommunen. Arbetet samordnas med utvecklingen av en mer tjänstebaserad webbplats och e-tjänster dygnet runt. Samtidigt ska resten av 12 HÅLLBAR UTVECKLING kommunen stärka informationen och ge vägledning på kommunens mötesplatser i stadsdelarna för att nå fler medborgare och nya grupper. hälla. Särskilt betonas vikten av drogbekämpning, ökad trygghet i våra skolor och en stärkt förvaltningssamverkan. Utveckling i stadsdelarna och förverkliga den interkulturella strategin Information för att öka kunskapen om trygghetsarbetet sprids. Demokratiprocessen är viktig i arbetet för att förbättra för barn och ungdomar i riskzoner, öka jämställdhet, jämlikhet och bekämpa social utsatthet. En metod (socioanalys) införs som kartlägger och förbättrar läget på våldsutsatta platser, så kallade hot-spots. En viktig del av den interkulturella strategin är en särskild satsning på samhällsinformation och kommunika tion. Under 2016 fortsätter arbetet för att inkludera stadsdelar och ta bort sociala barriärer. Stadsdelsutvecklingsarbetet med mötesplatser i Lagersberg, Råbergstorp och Stenby utökas med Skiftinge. Lokala initiativ och sam verkan med frivilligsektor ska stimuleras. En plan för utveckling av landsbygden tas fram i det nybildade rådet för landsbygdsfrågor. Eskilstuna kommun fortsätter att engagera sig i den EU-stödda Leaderstrategin. Det nya rådet för minoritetsfrågor utvecklar arbetet med minoriteter, finskt förvaltningsområde och strategi för romer. En tryggare stad Trygghetsfrågorna drivs vidare inom ramen för Trygga Eskilstuna och Tors- Arbetet med att stoppa mäns våld mot kvinnor är prioriterat i Eskilstuna kommun. Varje förvaltning och bolag ska, utifrån sitt uppdrag, prioritera arbete med att motverka mäns våld mot kvinnor. Skolan ska stimulera alla elever till fortsatta studier och yrkesutbildning. Här jobbar tjejer och killar med hållfasthetsberäkningar under en teorilektion på fjärde året av Rinman gymnasiets teknikprogram. Processen ger Eskilstunaborna goda kunskaper och bra förutsättningar för att lyckas väl i arbetslivet. Skolan ska stimulera alla elever till fortsatta studier och yrkesutbildning. Dessutom medverkar processen till att barn, elever och studerande utvecklas till kloka, engagerade och demokratiska medborgare genom samverkan mellan skola, föräldrar och samhälle. Att tillgodose behovet av utbildning Processens främsta mål 2016 är bättre kunskapsresultat och ökad likvärdighet i förskola, grundskola och gymnasieskola. Prioriteringen följer väl det nya strategiska målet Höjd utbildningsnivå i strategisk inriktning 2016-2019. Det är viktigt att öka lusten för studier bland barn och unga. Det arbete som har gjorts för att motverka en anti pluggkultur bland pojkar och minska stressen hos flickor lägger en bra grund för fortsatt arbete med att öka lusten för ett livslångt lärande. Stereotypa könsroller, rasism och homofobi ska motverkas i förskolan och skolan genom satsningar på förstärkt värdegrundsarbete, genuspedagogik och ökad kunskap om HBT-frågor. Alla verksamheter växer med fler barn i förskolan, fler elever i grund skolan och gymnasieskolan och ett ökat behov av studieplatser inom vuxenutbildningen. Ambitionen är att arbeta tillsammans med fristående skolutförare för att möta befolknings ökningen. I skolan ska alla flickor och pojkar nå målen och så många som möjligt ska nå de högre betygen. Ett ökat samarbete med övriga förvaltningar i både grundskola och gymnasieskola är angeläget. Arbetet med att stärka förskolechefers och rektorers peda gogiska ledarskap fortsätter. Fritidshemmen ska få en starkare roll i arbetet med att förbättra kunskaps resultaten. Den kommunala förskolan har som mål att minska antalet barn per pedagog. Redan idag finns svårigheter att rekrytera personal inom flera av processens verksamheter. På sikt kommer lärarbristen i Sverige att bli bekymmersam. Lärarlegitimationen som inträder 1 juli 2015 innebär att framförallt grundskolan behöver rekrytera lärare med bredare ämneskompetenser. lagstadgade kommunala aktivitets ansvaret behöver utredas. Behovet av vuxenutbildning är fortsatt högt. Antalet årsstudieplatser på teoretiska gymnasiala kurser ökar, medan antalet årsstudieplatser på grundläggande kurser minskar. Platserna inom sfi och svenska som andra språk ökar kraftigt. Tydligt formulerade förkunskapskrav samt en bra antagning och studie- och yrkesvägledning är viktiga delar i arbetet för att nå godkända betyg och minskade avbrott inom vuxenutbildningen. Fördelningen inom skolpeng för 2016 behöver ses över. Den avsatta summan för tilläggsbelopp i förskola och grundskola är för låg för att täcka behoven. Även finansieringen av det HÅLLBAR UTVECKLING 13 Eskilstunas växande befolk ning skapar ett ökat behov av vård och sociala tjänster för såväl unga som gamla. Fler vårdplatser behövs, liksom bostäder av olika slag. Här samtalar under sköterskan Marie Peterson på Torsiliahemmet med en av de boende. Att tillgodose behovet av vård och sociala tjänster Klara fleras behov, nationella krav och en ekonomi i balans Tillgodose komplexa behov genom att hitta arbetssätt och metoder Eskilstuna har en stadigt växande befolkning, med demografiska pucklar både när det gäller unga och gamla. Det är främst i dessa åldersgrupper behoven av vård och sociala tjänster ökar. Fler barn och unga är i behov av intensiva insatser. Fler kvinnor och män behöver hemtjänst och vård- och omsorgsboenden. Detta påverkar myndighetens utrednings- och uppföljningstider, ökar köerna till boenden och kostnaderna. Den höga arbetslösheten påverkar i synnerhet unga och invandrare. Det i sin tur medför svårigheter ekonomiskt, psykiskt och socialt. Integrations arbetet ska intensifieras och motverka utanförskap och underlätta inkludering. Samtidigt har de statliga kraven på kommunerna skärpts, exempelvis genom dokumentationsskyldighet och bemanning av boenden, vilket ger ökade kostnader. Utmaningen att klara ökade behov, nationella krav och en ekonomi i balans är stor. Det nya strategiska målet Social uthållighet visar fokus i arbetet. 14 HÅLLBAR UTVECKLING Arbetssätt och metoder behöver utvecklas. För att erbjuda god och effektiv vård på hemmaplan för personer med komplexa behov är det nödvändigt med tät samverkan med myndigheter, landstinget, organisationer och föreningar. Gemensamma vårdplaneringar skulle förenkla för de som behöver oss, men också skapa effektivitet och bättre lösningar. Enklare ingångar till utbildning och arbete behövs för unga, försörjningsstödstagare och personer med funk- tionshinder. Tillgång till bostäder/ boenden genom kommunalt bostadsbidrag för de med låga inkomster är viktigt liksom individuella kontrakt för de som inte kan få bostad på annat sätt. Under 2016 fortsätter prioriteringen av stöd och hjälp på hemmaplan för att tillgodose flickors och pojkars behov. Arbetet för ungdomar med riskbeteende eller med ett pågående missbruk fortsätter, bland annat genom tillgång till ett gemensamt HVB-boende i länet. Genom stöd från kommun styrelsens sociala investeringsfond inleds två fleråriga utvecklingsarbeten för att metodutveckla och förbättra villkor för barn och unga. Det finns ett stort behov av hemtjänst, hemsjukvård och vård- och omsorgsboenden. SAMverkan och planering kring Brukare vid återgång till eget Ordinärt boende, SAMBO, är ett gott Processen ger det stöd den enskilde behöver för att utifrån sina egna förutsättningar och behov kunna leva ett så självständigt, aktivt och meningsfullt liv som möjligt. Processen syftar till varaktiga förbättringar med tillämpning av evidensbaserade metoder för behovsanpassad vård och omsorg. exempel på ett förändrat arbetssätt där sjukgymnast och arbetsterapeut följt brukaren från sjukhuset till hemmet. Resultatet är nöjda brukare med ökad självständighet och minskat behov av hemtjänstinsatser. Ny välfärdsteknologi ger också möjligheter att ge fler stöd och hjälp på nya sätt. Stötta barn och unga att fullfölja skolan Att flickor och pojkar går i skolan är en välkänd frisk- och skyddsfaktor. Även barns förutsättningar att delta i fritidsverksamheter är viktigt. Därför behövs ett nära samarbete mellan skola, socialtjänst, kultur och fritid och ett förebyggande arbetet. Barn och unga placerade i familjehem har sämre skolresultat och oregelbunden skolgång varför fokus blir på att stötta just dessa barn och unga. Barnrätts arbete och trygghetsskapande åt gärder prioriteras. Fler bostäder och vård- och omsorgsboenden/platser Bostadsbristen påverkar möjligheten att verkställa exempelvis beslut om bostad med särskild service för kvinnor och män med funktionsnedsättningar. Den begränsar också möjligheten för äldre att flytta till lämpliga bostäder. Vid årsskiftet stod 48 personer i kö vilket är högt jämfört med föregående år och jämfört med lik värdigt stora kommuner. Boende beredningen har föreslagit en utbyggnad av 100 nya boendeplatser till år 2018. Exempelvis beräknas nytt äldreboende i Torshälla invigas 2017. Ny teknik inom vård- och omsorgsverksamheterna planeras för att arbeta effektivt och för att säkerställa att brukare får den vård och omsorg de beviljats. En översyn ska visa om det är mer effektivt att ta hem en del av den hantering av medicintekniska hjälpmedel som idag görs av andra. Kompetensförsörjning Aktiva insatser behövs för att stärka förtroendet för vård och social tjänster både bland brukare och personal. Människor ska känna sig trygga med vården. Svårigheter med kompetens- och personalförsörjning befaras öka. Redan nu är det brist på olika yrkesgrupper som enhetschefer, biståndshandläggare, sjuksköterskor, undersköterskor och socialsekreterare. Arbetet med att attrahera nya medarbetare och behålla medarbetare genom att vara en god arbetsgivare behöver utvecklas och stärkas. HÅLLBAR UTVECKLING 15 På ungdomscaféet Bonsai i Torshälla träffas invånare över generationsgränserna. Processen skapar förutsättningar för goda livsvillkor och en meningsfull fritid för alla Eskilstunabor och besökare, med särskilt fokus på barn och ungdomar. Det sker genom att erbjuda upplevelser, aktiviteter och bildning samt att samla, vårda och visa kulturarvet. Att tillgodose behovet av kultur och berikande fritid De kommande årens kultur- och idrottspolitik fastslås när kommunfullmäktige beslutar om ett nytt idrottsoch kulturpolitiskt program i början av 2016. Samtidigt lyfts utvecklingen av friluftslivet in i arbetet med den nya grönplanen för friluftsliv och naturvård. Alla kvinnor och män, flickor och pojkar i Eskilstuna ska ha tillgång till och möjlighet att ta del av det kulturoch fritidsutbud som erbjuds. Alla utåtriktade processer ska analyseras ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Former för att ännu mer systematiskt få veta invånarnas behov och synpunkter behöver arbetas fram. För att möta de ökade behoven och 16 HÅLLBAR UTVECKLING klara ett bredare utbud inom kultur, idrott och friluftsliv behövs en stärkt samverkan med civilsamhället. Detta gäller även i arbetet för att fler in vånare ska ta del av kulturutbudet. För att säkra ett jämlikt kultur- och fritidsutbud fortsätter processen med främjande och förebyggande insatser där behoven är som störst. Behovet av kulturhus och kulturcheck utreds under året. I arbetet med att förverkliga evenemangsstrategin är inriktningen att värva fler evenemang till Eskilstuna och att växla upp befintliga evenemang och besöksmål genom större samverkan. Det är en del i arbetet med destinationsutvecklingen för att få ett bredare kultur- och idrottsutbud och att locka fler besökare till Eskils tuna. En intensiv period av planering pågår dessutom inför Torshälla stads 700-årsjubileum 2017. Invigningen av det nya badhuset planeras till våren 2016. Även kom munens nya arena kommer att vara klar för säsongen 2017. Flera nya anläggningar tas dessutom i bruk vilket ställer krav på en beredskap för att fylla lokalerna med aktiviteter. En optimerad lokalanvändning och en utvecklad samordning av drift- och anläggningsfrågor är prioriterad. Foto: Pierre Pocs Fler bostäder och byggna tion av solceller för att nå målen i klimatplanen är exempel på prioriterade områden framöver. Processen syftar till att skapa attraktiva stadsdelar med god service, ett pulserande centrum och en hållbar landsbygd för eskilstunaborna. Med de naturliga förutsättningarna som utgångspunkt främjas en hållbar u tveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Stadsbyggnad i form av transportsnål planering, byg gande, skapande av infrastruktur och underhåll syftar till en hållbar utveckling med utnyttjande av kommunens geografiska läge i regionen. Men också till att vårda och bevara värdefulla tillgångar i form av byggnader, stadsmiljöer, landsbygd och natur. Vatten försörjning, avloppshantering, återvinning och energiproduktion bedrivs med miljömässigt hållbara metoder. Att tillgodose behovet av miljö och samhällsbyggnadsarbete Minst 300 nya bostäder ska påbörjas 2016. Arbetet görs i enlighet med den utbyggnadsstrategi som antagits av kommunfullmäktige och arbetet med stadsläkning. Behov av nya äldre boenden, skolor och förskolor integreras i detaljplaner så att tillgång på platser för det långsiktiga behovet säkras. Munktellstaden fortsätter att utvecklas med badhuset som invigs 2016, bygget av arenan och bostäder. Satsningarna för att öka andelen hållbara resor fortsätter. Kommunens egen fordonsflotta tar steg mot fossilfri och en strategi för utbyggnad av laddplatser tas fram. Biogasproduktionen ska öka med syfte att bli själv försörjande i Eskilstuna. Energieffektivisering av kommunal ägda bostäder och lokaler, med fokus på el, fortsätter. I arbetet med renovering värnas energianvändning, inomhusmiljö och materialval. En kampanj för att minska elanvändningen genom beteendeförändringar genomförs. Omlastningscentralen tar in fler produktgrupper efter hand. En satsning på lagerhållning och intern försäljning av möbler görs för att effektivisera lokal användningen och minska kostnader. Mängden avfall som går till förbränning ska fortsätta minska. Den nya återvinningscentralen och Retuna skapar möjligheter för ökad återvinning och återbruk. Färgsortering införs i verksamhetslokaler och inleds i flerbostadshus. En VA-plan tas upp till beslut. Rustningen av VA-nätet fortsätter. Vattenplanens åtgärder inleds och arbetet för att möjliggöra fria vandringsvägar fortsätter. Andelen ekologisk mat ska närma sig 50 procent och mängden lokalproducerade livsmedel ska öka. En fortsatt satsning på att minska matsvinn i alla kommunala kök och caféer görs. En ny strategi för bredband ska bidra till att öka tillgången till bredband på landsbygden. HÅLLBAR UTVECKLING 17 Eskilstuna kommun bedriver ett framgångsrikt arbete med att förebygga och minska konsekvensen av olyckor och bränder. Att utbilda unga flickor och pojkar i brandskydd är en del i det arbetet. Här är det brandmannen Nic Nordin som undervisar barnen. Processen utvecklar en säker och trygg kommun för invånarna. Genom information, utbildning och förebyggande säkerhetsarbete elimineras eller minskas risken för olyckor. I de fall olyckor ändå inträffar minskar konsekven serna för människor, miljö och egendom genom att en hög skyddsnivå säker ställs för människors hälsa och intressen när det gäller säkra livsmedel, skydd mot farliga utsläpp, mot bränder, skadegörelse och olyckor. Att bedriva samhällsskydd och beredskap Den ökande befolkningen i kommunen kan innebära fler olyckor och fler larm. För att förebygga och minska konsekvenser av olyckor fortsätter den långsiktiga satsningen på ubildning i brandskydd för kommun invånare och kommunanställda. Snabba insatser av räddningstjänsten på prioriterade larm är i fokus och ger förutsättningar för att begränsa konsekvenserna vid olyckor. Ett ökat antal invånare betyder också att det blir fler som rör sig i trafik systemet. Det är särskilt drift och underhåll av gång- och cykelvägnät 18 HÅLLBAR UTVECKLING som behöver ses över samt att skapa säkra korsningspunkter mellan motorfordonstrafik och gående/cyklister. Fallolyckor innebär lidande och höga samhällskostnader. Många förvalt ningar har gemensamt ansvar att minska fallolyckor och en bredare samverkan kring riskgrupper påbörjas. Fler invånare innebär också ett ökat behov av tillsyn och kontroll. Ut maningar med miljöproblem kopplat till övergivna fastigheter fortsätter och målsättningen är att hitta en lösning för att åtgärda högen med Fluff under året. Arbetet med krisberedskap fortsätter att utvecklas och övningar ska genomföras regelbundet enligt plan. Arbetet med underlagsplaner till Strategin för trygghet och säkerhet fortsätter. Foto: Pierre Pocs Eskilstunaföretaget Clevr a rbetar med virtuella lösningar och upplevelser. Kommunen vill underlätta för befintliga företag att öka sin tillväxt genom bland annat affärsutvecklings program och kompetens försörjning. Processen främjar arbete och ökar ekonomisk utveckling i kommunen genom att skapa gynnsamma förutsättningar för näringslivets växtkraft. De grundläggande förutsättningarna förbättras; till exempel kommunika tionssystem, trygghet, offentlig service, innovationskraft, markberedskap och arbetsmarknadens kompetensförsörjning. Att främja näringsliv och arbete Eskilstuna växer och har en ung befolkning som ger framtidskraft. Trots det är arbetslösheten högre än rikssnittet. Arbetet fortsätter med den handlingsplan som tagits fram. Målet med handlingsplanen är att skapa bättre förutsättningar för ett framgångsrikt näringsliv och tillväxt. På kort sikt är högre sysselsättning viktig och på lång sikt högre lönenivå. Hela kommunkoncernen kraftsamlar tillsammans med näringsliv och samarbetsparter för att stärka servicen till de företag som verkar i kommunen. Målet är att förverkliga idéer och aktiviteter som stärker industrin, de exporterande branscherna och näringslivsklimatet. Utgångspunkten är att fler kvinnor och män ska få jobb och kunna för sörja sig. Ett gott näringslivsklimat förutsätter bland annat väl fungerande och smidiga kommunikationer och en attraktiv stad att bo i. Den påbörjade handlingsplanen för näringsliv och arbete genomförs och utvecklingsarbetet med att ta fram en affärsplan tillsammans med det lokala näringslivet fortsätter. Samarbetet inom arbetsmarknadsregionen ut vecklas, bland annat inom ramen för Fyra Mälarstäder. Näringslivsarbetet drivs med utgångspunkt från att befintligt företagande utgör basen för nya etableringar och för nyföretagande. Med snabbhet och handlingskraft stöds företag som vill växa, företag som har bärande idéer och företag som vill etablera sig i Eskilstuna. Insatser görs för att fler företag kan utvecklas inom sin nisch och för att fler väljer att sälja sina varor och tjänster utanför kommungränsen. Logistiksatsningen växlas upp under året. Andra prioriterade branscher är handeln, industrin och besöksnäringen. Många viktiga satsningar görs för att kvinnor och män som saknar arbete lättare ska komma in på arbetsmarknaden. Individens ansvar för att stärka sig själv för att kunna bidra är central. Några exempel på satsningar är traineejobb, både internt och externt, jobb för personer med funktionsnedsättning och yrkesutbildningar. Det görs även en satsning på ett yrkeshögskolecenter som inrättas under 2016 vars uppgift är att matcha närings livets efterfrågan på arbetskraft. Alla verksamheter i kommunkoncernen har ett uppdrag att identifiera hur den egna rollen och verksamheten bidrar till att förbättra näringslivs klimatet och skapa fler jobb under 2016. HÅLLBAR UTVECKLING 19 Effektiv organisation Effektiv organisation, med perspektiven medarbetare, ekonomi och processkvalitet, visar inåtriktat hur kommunkoncernen ska genomföra sitt uppdrag. Perspektiv processkvalitet. Hög processkvalitet uppnås genom att systematiskt planera, utföra, följa upp och förbättra verksamheten, det vill säga tillämpa PUFF som är kommunens metod för kvalitetsutveckling. Bättre analys behövs som grund för beslut om förändringar och förbättring. En ny analysmodell införs för att förenkla och stärka analysen i kommunens olika verksamheter. Ett modernt arbetssätt utvecklas bland annat genom att använda nya e-tjänster och ny teknik för att både förenkla administrationen och för att utveckla verksamhets processerna. Även i utveckling av den inre processkvaliteten står slutleveransen till brukare och kunder i fokus. Perspektiv medarbetare. Kommunkoncernens verksamhet består i huvudsak av tjänsteproduktion. Här har medarbetarna en nyckelroll då det är de som utför och förmedlar tjänsten i mötet med invånare, brukare och kunder. Att samtliga medarbetare vet vilka mål som ska uppnås samt att de med sin kompetens och sina idéer bidrar till att uppfylla Eskilstunas vision för framtiden, är en förutsätt ning för att verksamheten ska nå resultat och utvecklas i rätt riktning. Perspektiv ekonomi. En förutsättning för att kunna bedriva en bra verksamhet är en stabil ekonomi där intäkter och kostnader är i balans, inklusive driftkonse kvenser för investeringar och långsiktiga åtaganden. Effektivt resursutnyttjande och en god ekonomistyrning ger en stabil ekonomi. Genom ett tydligt uppdrag och fokus på resultat skapar kommunkoncernen en modern organisation där mötet med kunden och brukaren alltid står i centrum. Bra ledarskap gynnar kreativitet och innovation. Fungerande kommunikation ger tydlighet och samsyn om de mål som organisationen ska nå. Tillgängliga resurser används effektivt. Stora delar av det kommunala uppdraget styrs av lagar och regler. En effektiv inre organisation avgör hur långt man kan nå med tillgängliga resurser och hur arbetet utförs inom processerna. En väl fungerande kommunikation är en förutsättning för demokrati, bra och tillgänglig service och en effektiv styrning. Den effektiva organisationen utgår från och är starkt fokuserad på att skapa resultat och värde för brukare, kunder och invånare. 20 EFFEKTIV ORGANISATION Foto: Munktell Science Park pressbild Genom ett kommunikativt klimat och personliga möten skapas värde för invånare, kunder och brukare. Bilden är från en av många nätverksträffar på Munktell Science Park. Fokus 2016 •Samlat grepp med kommunal 24-timmarsmyndighet; kontakt center på dagtid och webbtjänster dygnet runt. •Stärka Eskilstunas och kommun koncernens varumärke. •Fullfölja kompetenssatsningen Modiga Idéer. •Ny arbetsbesparande teknik i vårdoch omsorgverksamheterna. •Fokus på verksamhetsprocesser som påverkar många. Processkvalitet Stärkt fokus på värde för invånare, brukare och kunder genom processarbete Vi kan med stöd av processarbete bli än tydligare med hur vi arbetar, vad vi levererar och vilket värde det ger invånare, kund eller brukare. Vi kan också med stöd av processarbete hitta förbättringsområden och sätta förbättringsmål i verksamhetens styrkort. Genom styrkort kan verksamheten på ett enkelt sätt löpande följa och förmedla de viktigaste resultaten och vid behov parera brister. Ambitionen är att prioritera de processer som kan förbättras och som påverkar många. Modiga idéer som blir innovationer som löser våra utmaningar För att klara framtida behov, mål och resultat krävs att vi stimulerar utvecklings- och innovationskraften. Nästa steg efter Modigt medarbetarskap blir att fullfölja Modiga idéer, ett kulturoch strukturbygge för innovation. Alla chefer och en av chefen utsedd medarbetare ska med stöd av en kompetenssatsning stimulera en kreativ kultur. Med olika metoder och verktyg ska de tillsammans med arbets kamraterna hitta nya lösningar på enhetens utmaningar. På internportalen och med stöd av idélotsar byggs en struktur för att hantera idéer som har större påverkan än enbart på den egna enheten. Professionellt bemötande, ökad tillgänglighet och service Under 2016 startar det center som ska hantera frågor och enklare ärenden från kommunens invånare, brukare och kunder. Det handlar om service via telefon, besök, e-post och sociala medier. Arbetet med centret behöver samordnas med den självservice som kommunen erbjuder i form av e skilstuna.se och e-tjänster. eskilstuna.se behöver utvecklas till en mer tjänstebaserad webbplats. Tjänsten ”Jämför service”, där invånarna kan jämföra skolor, äldreboenden och annan service är ett led i att utveckla webbplatsen. Genom att skala av och förenkla samt sökoptimera eskilstuna. se för exempelvis Google kan vi utveckla en självservice som ökar till- gängligheten för invånarna och sam tidigt effektivisera verksamheten. Parallellt utvecklas e-tjänster inom de områden där efterfrågan och volymen är stor som utbildning, samhällsbyggnad och miljö, vård och sociala tjänster. Kommunkoncernens varumärke Eskilstunas nya platsvarumärke lanserades under 2015. Platsvarumärket utgör en ledstjärna för hur vi ska utveckla och kommunicera Eskilstuna. Som en följd av det har en plattform för kommunkoncernens varumärke tagits fram. Kommunkoncernens tjänster är en viktig del av platsvaru märket. Nöjd kund-index visar att brukare och kunder i allmänhet är nöjda med verksamheterna. Däremot visar SCB-undersökningar ett sämre resultat avseende allmänhetens bild av kommunkoncernens service. Implementeringen av varumärkesplattform är både ett led i att stärka platsens varumärke men även ett viktigt verktyg för att kommunicera kommun koncernens tjänster. EFFEKTIV ORGANISATION 21 Foto: Eskilstuna kommun En ögonblicksbild från ett av vårens utbildningstillfällen för kommunkoncernens blivande innovationsledare i satsningen Modiga idéer. Attraktiv arbetsgivare Fokus under mandatperioden är att genom det tydliga och goda ledar skapet skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö och innovativ kultur med engagerade medarbetare. Arbetet med att utveckla systematik och metoder för kompetensförsörjning intensifieras och används i arbetet med svårrekryterande grupper. I Eskilstuna kommunkoncern finns förutsättningar för tydligt, gott ledarskap och engagerat medarbetarskap vilket gör oss till ett attraktivt val som arbetsgivare. Medarbetarnas insatser är avgörande för att organisationens mål och vision uppnås. Genom återkoppling och stort förtroende för medarbetarna skapas förutsättningar för delaktighet. Tydligt ledarskap och en god arbetsmiljö ger möjlighet till helhetssyn, 22 EFFEKTIV ORGANISATION engagemang, lärande och utveckling. Det leder till att verksamheterna kan leverera goda resultat och möten. Arbetet med att se över förutsättningarna för chef- och ledarskap fortsätter och bygger på den analys som gjordes 2015. Effektiviseringar ska genomföras vilket ställer stora krav. Samtidigt står organisationen inför stora utmaningar när det gäller kompetensförsörjning. Arbetet med att utveckla metoder behöver därför fortsätta och intensifieras. Det sker genom projektinriktade insatser i mindre skala som a nalyseras och utvärderas. En insats är att se över arbetsuppgifter i olika roller och befattningar. Det pågående arbetet med att ta fram en verktygslåda för svår rekryterade grupper, till exempel lärare och socialsekreterare, fortsätter. Effektiviseringar kan uppnås genom att arbeta med effektiv bemanning utifrån verksamheternas behov. Det gäller såväl för övergripande verksamhetsprocesser som för stöd processerna. En del i detta arbete är behovsanalys vid rekrytering. Under året erbjuds både utbildning och stöd i detta. För att bidra till en ekonomi i balans och samtidigt säkerställa kompetensförsörjning på kort och lång sikt behöver arbetet med omställning tydliggöras och utvecklas. För att kunna svara mot allt större krav på förändring och helhetssyn erbjuds flera koncerngemensamma och även behovsanpassade kompetensutvecklingsinsatser inom olika områden. Ett stöd för arbetet på individ-, gruppoch organisationsnivå är IT-stödet PS Fokus 2016 •Genom det tydliga och goda ledar- •Alternativa karriärvägar och möjligskapet ska förutsättningar skapas heten till intern rörlighet utvecklas. för en god arbetsmiljö, innovativ •Insatser i syfte att minska frånvaron kultur och engagerade medarbetare. genomförs på flera nivåer. •Utveckling av metoder för att säkra •Arbetet med behovsanpassad kompetensförsörjningen. bemanning ska stärkas. Kompetens. Arbetet med att registrera kompetens och roller fullföljs på förvaltningarna för att tydliggöra alternativa karriärvägar och öka möjligheten till intern rörlighet. Fler koncerngemensamma och behovsanpassade utbildingar erbjuds Satsningen på Modigt ledarskap, Modigt medarbetarskap och Modiga idéer är långsiktig och uthållig. Från och med 2016 genomförs obligatorisk introduktion för nyanställda med arbetare och chefer med dessa som grund. Under året ska insatser göras som tydliggör hur alla bidrar till helheten och till att organisationens mål och vision nås. Förståelse för sammanhang och helhet bidrar till medarbetarens engagemang och verksamhetens resultat. För att minska sjukfrånvaron ska arbetsplatser med hög frånvaro genomföra en fördjupad kartläggning av arbetsmiljön och ta fram en handlingsplan. Medarbetarsamtalet ska fokusera på arbetsmiljö och hälsa. Riktlinjen för god hälsa är utgångspunkt i arbetet och under året ska ansvaret i rehabiliteringsprocessen ytter ligare tydliggöras. Förvaltningarnas HR-funktioner och Kommunhälsan är resurser till cheferna i arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet. Utifrån det nya samverkansavtalet genomförs olika partsgemensamma utbildningsinsatser för att stärka samverkan på alla nivåer. Mångfald och olikhet i alla dess former skapar energi och dynamik. Ambitionen är att anställda i Eskils tuna kommun ska spegla samhället. Fortsatta satsningar på feriejobb, traineejobb och anställningar för personer med funktionsnedsättning bidrar till en social hållbarhet. Arbetet med lönebildning fortsätter genom att en ny lönestrategi för 2017 – 2020 tas fram. Ett utvecklingsarbete startar med fokus på hur lönesättning ytterligare kan bidra till kompetensförsörjningen. EFFEKTIV ORGANISATION 23 Foto: Eskilstuna kommun En förutsättning för en stabil ekonomi är att ha god ordning på finanserna. Fokus 2016 •Vidareutveckla beslutsstöd och styr- •Modern kommun med effektivi kort med samlade rapporter till stöd sering och standardisering av för styrning. administrativa resurser och system. •Fokus på drifts- och bemanningskostnader vid investeringar. •Utreda effektiviseringar, exempelvis e-tjänster, gemensamt resursutnyttjande, och standardisering av administrativa resurser och system. Stabil ekonomi Kommunens resultatmål ska vara 2,5 procent för 2016 Ett positivt resultat behövs för att ge stabilitet i kommunens verksamheter och för att finansiera investeringar. För att uppnå en god ekonomistyrning krävs en ekonomi som är integrerad med styrning av verksamheten. Budgeten är en ram för de resurser som finns för att skapa bästa möjliga verksamhet. Genom ett decentraliserat ansvar där budget, personal och verksamhetsansvar tätt sitter samman får vi en effektiv styrning av våra verksamheter. Här är ett utvecklat beslutsstöd med samlade rapporter ett viktigt hjälpmedel (budget och prognos, HR-rapporter, styrkort, skolrapporter, vård- och omsorgsrapporter). Styrkort utvecklas och integreras i verksamhetsplanen som ett månatligt uppföljningsinstrument för att säkra resultatuppfyllnad. Under 2015 och 2016 läggs stor kraft på att utveckla 24 EFFEKTIV ORGANISATION chefernas aktiva arbete med att kommunicera och följa upp styrkort. Modern kommun Arbetet inom Modern kommun syftar till att höja kvaliteten i välfärdstjänster samtidigt som administrationen effektiviseras. Fram till 2017 ska 20 mkr sparas. Medlen ska tillföras operativ verksamhet. Utgångspunkten för effektivisering är e-tjänster, standardisering av administrativa resurser och system, samt utreda inom vilka arbetsområden gemensamt resursutnyttjande skapar effektivisering. Administrativa stordriftsfördelar ska identifieras och tas tillvara. Stora investeringsbehov Eskilstuna växer och under kommande år finns ett stort behov av investeringar. Förskolor och särskilda boenden byggs och planeras. 2016 invigs Munktellbadet och byggnationen av arena tar fart. Vid styrning av investe ringar är det viktigt att ha fokus på drifts- och bemanningskostnaderna. Under året följs beslutade föränd ringar i ansvars- och rollfördelning inom anskaffningsprocessen upp. God ekonomisk hushållning Eskilstuna kommun uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning genom att ha en ekonomi i balans, en effektiv organisation samt hög måluppfyllelse inom hållbar utveckling. Ekonomisk plan 2016 - 2018 Samhällsekonomisk utveckling Ekonomiskt läge 2015 Utsikterna för den svenska ekonomin har stärkts successivt under det senaste halvåret. Ett skäl är att tillväxten i omvärlden ökar. Nästa år väntas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans. Inhemsk efterfrågan och investeringarna har växt rejält och antas fortsätta växa starkt även2015 och 2016. Med en ökad framtidstro bör företagens och hushållens benägenhet att investera och konsumera kunna höjas rejält. För detta behöver den internationella konjunk turen förstärkas ytterligare och den svenska exporten behöver få bättre fart. En stabilare omvärld och en bättre svensk exporttillväxt, gör att den inhemska efterfrågan kan fortsätta växa i snabb takt i år och nästa år. För åren där efter antas utvecklingen bli svagare. Kommunens ekonomi är försvagad jämfört med tidigare år. Kommunens prognostiserade resultat i delårsrapport 1 för 2015 uppgår till 27,5 miljoner kronor vilket innebär att vi inte uppnår årets mål och utgör 0,4 procent av skatte intäkter och generella statsbidrag. Det långsiktiga målet är 2,5 procent. Underskotten i verksamhet uppgår till 100 miljoner kronor. I kommunfullmäktiges beslut om delårsrapporten fastställdes att nämnderna och bolagen åtar sig att förbättra resultatet med 50 miljoner för 2015. Om detta åtagande klaras, förbättras resultatet till ca 75 miljoner som är 1,4 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras. Prisutvecklingen är i år fortsatt mycket svag, men i takt med att effekterna av prisfallet på olja klingar av kommer inflationstalen att höjas. Den fortsatt höga tillväxten väntas också dra upp prisökningstakten. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. Efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. I år beräknas skatteunderlaget realt öka med 2,1 procent vilket är det dubbla mot normalt. Nästa år beräknas tillväxten bli ännu högre 2,3 procent. Den starka tillväxten är en kombination av stark sysselsättningstillväxt och höjda pensioner. Åren 2017 och 2018 förutsätts den svenska ekonomin befinna sig i konjunkturell balans. Det innebär att antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin ökar betydligt långsam mare än under de närmast föregående åren. Utvecklingen i Eskilstuna Under år 2014 ökade antalet invånare i Eskilstuna med 1194 personer. Under det första kvartalet år 2015 visar preliminära uppgifter att antalet invånare ökat med 247 personer, varav invandringsöverskottet svarade för 194 personer. Enligt arbetsförmedlingen minskade antalet arbetslösa från april 2014 till april 2015 med 32 personer. Andelen arbetslösa (öppet + program) av befolkningen (16 -– 64 år) är därmed 13,7 procent, vilket kan jämföras med rikets 7,7 procent. Ungdomsarbetslösheten (18 – 24 år) har minskat det senaste året och är nu 20,3 procent. Vilket är mycket högre än rikssnittet. Särskilt höga siffror gäller för utrikes födda, där andelen arbetslösa uppgår till 34,2 procent. Det är en ökning med nära 2 procentenheter sedan förra året. Motsvarande uppgifter för riket är 12,9 respektive 21,1 procent. Det är 4 av 10 nämnder och 5 av 7 bolag som prognostiserat en budget i balans. Inom bolagskoncernen rapporterar man ett försämrat resultat på Energi- och miljö med 40 miljoner som beror på lägre värmeförsäljning och låga elpriser. Förändringar i ekonomiska förutsättningar Skatteintäkter och generella statsbidrag SKL:s bedömning i april 2015 är att skatteunderlaget ökar med 5,0 procent under 2015 och med 5,4 procent för 2016. Totalt för perioden 2014 till 2018 räknar SKL med en ökningstakt på 22,1 procent vilket är 1,5 procentenheter lägre än regeringens bedömning. Befolkningsförändringen i Eskilstuna beräknas uppgå till 1 000 personer år 2015 och beräknas ge ett tillskott på 52 miljoner kronor. En förutsättning för att uppnå och bevara en god ekonomisk hushållning är att följsamheten är god mellan löpande intäkter och kostnader. Prognosen för 2015 visar att nettokostnaderna ökar med 4,5 procent medan skatteintäkterna ökar med 5,3 procent. Finansnetto och finansiell ställning Finansnettot år 2016 är budgeterat till minus 4,2 miljoner kronor. I finansnettot ingår, förutom de finansiella kostnaderna och intäkterna även utdelning från kommunens helägda bolag. Budgeten för räntekostnaderna bygger på att riksbankens reporänta ligger på 0 procent vid 2016 års slut, att Stibor 90 ligger på 0,10 procent i genomsnitt under 2016 samt att räntemarginalerna från finansinstituten förblir oförändrade. Marknadsmässig borgens- och ränteavgift, tas ut på samt liga nya och äldre lån som innehas av bolagskoncernen. Internbanken fastställer löpande nivån på dessa avgifter. EKONOMISK PLAN 2016-2018 25 Utdelningen från bolagskoncernen för 2016 beräknas till 30 miljoner kronor. Investeringarna om 376 miljoner kronor och exploateringen om 32 miljoner kronor finansieras delvis genom upplåning. Nyupplåningen är beräknad till ca 180 miljoner kronor. Den är en konsekvens av att investeringsbudgeten och exploateringsbudgetens nivå överstiger budgeterat resultat plus kostnaderna för avskrivningar. Befolkningsförändringen påverkar nämndernas verksamheter Enligt den senaste befolkningsprognosen beräknas antalet barn i förskolan öka med 450 fram till 2019. Antalet elever i grundskolan prognostiseras öka med 1400 under perioden 2014 till 2019. Antalet elever i gymnasieskolan beräknas öka med 450 elever fram till 2019. Den demografiska modellen för barn och elever innebär ökade anslag för 2016 med 57 miljoner kronor. Ett ökat antal äldre innebär demografiskt tryck på äldreomsorgen, sammantaget ökar antalet äldre inom kommunen med cirka 1 200 personer fram till 2019. Den demografiska resursfördelnings modellen för äldre innebär ökade anslag med 8,7 miljoner för 2016, varav 5,8 miljoner kronor till Vård- och omsorgs nämnden och 2,9 miljoner kronor till Torshälla stads nämnd. Budgeten bygger på en befolkningsökning med 1000 invånare. Prognosen för invånare, barn och elever uppdateras i samband med komplettering av årsplanen. Ekonomiska förutsättningar som påverkar nämndernas ramar Inflations- och löneförändringar Samtliga nämnders ramar räknas upp och kompenseras för beräknade löne- och prisökningar. Sammantaget är upp räkningen 2,3 procent. Kompensation för löneförändring sker senare i samband med lönerevision. Effektiviseringar För att uppnå en uthållig resultatnivå på 2,5 % gäller följande effektiviseringskrav för de tre närmaste åren. 26 Effektiviseringskrav 2016 2017 2018 Kommunstyrelsen 2,7 % 2,7 % 1,0 % Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 2,0 % 1,7 % 1,0 % Barn- och utbildningsnämnden 2,0 % 1,7 % 1,0 % Kultur- och fritidsnämnden 2,0 % 1,7 % 1,0 % Miljö- och räddningstjänstnämnden 2,0 % 1,7 % 1,0 % Socialnämnden 1,7 % 1,7 % 1,0 % Stadsbyggnadsnämnden 2,0 % 1,7 % 1,0 % Torshälla stads nämnd 1,7 % 1,7 % 1,0 % Vård- och omsorgsnämnden 1,4 % 1,7 % 1,0 % Överförmyndarnämnden 1,7 % 1,7 % 1,0 % EKONOMISK PLAN 2016-2018 Effektivisering administration Kommunens administrativa kostnader behöver ses över. Utöver de höjda effektiviseringskraven ska den totala administrationen i organisationen minskas med 20 miljoner under en femårsperiod fram till och med 2017. Utgångspunkten för effektiviseringen bör vara e-tjänster, standardisering av administrativa rutiner och system, en översyn av arbetsuppgifter samt genom att utreda i vilka områden gemensamt resursutnyttjande skapar effektivitet. Besparingarna inom Modern Kommun uppgår till sammantaget till 16 miljoner kronor till och med 2016. Internränta Internräntan är 4 procent för 2016, vilket är oförändrat mot 2015. Personalomkostnadspålägget Personalomkostnadspålägget är 39,56 procent, vilket är oförändrat. Pensionsskulden De årliga pensionsutbetalningarna beräknas för 2016 till 97 miljoner kronor. Effektiviseringstryck och miljöavgifter på inköp, personbilar och flygresor Tidigare beslutade miljöavgifter kvarstår med 1000 kronor per personbil och månad, 20 procent på flygkostnader vid köp inom avtal och 40 procent på flygresor som köps utanför avtal. Effektiviseringsavgift med 5 procent kvarstår för inköp utanför avtal i aktuella produktgrupper. Demografi – barn och utbildningsverksamheten Alla utförare av förskola, grundskola och gymnasieskola i Eskilstuna får en skolpeng beräknade utifrån gemensamma principer. Skolpengen beslutas av kommunfullmäktige i slutet av november. Förskolorna och skolorna ersätts varje månad utifrån mätningar av antalet barn och elever. För 2016 har det avsatts 57 miljoner kronor för att täcka kostnaderna för fler barn och elever i förskolan och skolorna. Demografi – äldre och personer med funktionsnedsättning Modellen för äldre innebär att Vuxennämnden tillförs 5,8 miljoner och Torshälla stads nämnd 2,9 miljon kronor. Vuxennämnden tillförs 16,5 miljoner kronor för att möta det ökande antalet personer med funktionsnedsättning. Driftkonsekvenser som följd av investeringar och andra beslut I kommunstyrelsens gemensamma anslag finns en central reservering för de objekt som ska kompenseras för nya kapitalkostnader. Nämnderna tilldelas dessa anslag när investeringen färdigställts och aktiverats. För de nya investeringar 2016 och helårskonsekvenser av tidigare års investeringar har 21,0 miljoner kronor reserverats. Obalanser i verksamheten I årsplanen 2016 kompenseras verksamheter för obalanser i budgeten med 83 miljoner enligt följande: Socialnämnden 25 miljoner Torshällas stads nämnd 11 miljoner Vård och omsorgsnämnden 37 miljoner Tilläggsbelopp (skolpeng) – kommun styrelsens gemensamma anslag 10 miljoner Nya ekonomiska prioriteringar Investeringar Äldreboende och omsorg För fler äldreboendeplatser och resurser till omsorg tillskjuts sammantaget 35,3 miljoner kronor till Vård och omsorgsnämnden. Investeringsvolymen för Eskilstuna kommun har under flera år legat på en hög nivå, runt 350 miljoner kronor per år. Budgeten för fastighets- och övriga anläggningsinveste ringar beräknas 2016 till 374 miljoner kronor. För 2017 är motsvarande belopp 423 miljoner kronor. Utöver det tillkommer anskaffning av inventarier i storleksordningen 60-70 miljoner kronor som varje nämnd själv budgeterar. Under 2016 kommer 254 miljoner kronor att investeras i fastigheter. De enskilt största investeringsobjekten som kommer att färdigställas under 2016-2020 är nya äldreboenden både i Torshälla och Eskilstuna, nya gruppboenden, nya förskolor samt energi- och miljöåtgärder i befintligt fastighetsbestånd. Dessutom sker byggnation kopplat till kommunens grundskolor bland annat Skiftingehus. Traineesatsning Satsningen på traineeanställningar permanentas. Den tidigare finansieringen genom återbäring av försäkringspengar från AFA upphör. Därför tillförs 18 miljoner kronor för 150 anställningar 2016 och framåt. Färdtjänst För kvalitetshöjning inom färdtjänster tillförs 13 miljoner kronor. Näringslivsklimat För genomförande av handlingsplan för jobb och förbättrat näringslivsklimat tillförs 2 miljoner kronor utöver tidigare 4 miljoner kronor. Skjulsta idrottshallar 4,7 miljoner kronor tillförs för nya idrottshallar i Skjulsta. Fria resor för 65 + För att kunna erbjuda personer över 65 år fria resor med kollektivtrafik tillförs ytterligare 2,3 miljoner kronor, totalt 3,8 miljoner kronor. Finansiering av prioriteringar Förändrat effektiviseringskrav För att förstärka resultatet införs ett förhöjt effektiviseringskrav om i genomsnitt ca 1,7 procent. För några nämnder skärps kravet ytterligare till 2 procent respektive för kommunstyrelsen till 2,7 procent. Vårpropositionen Resursförstärkning från vårpropositionen beräknas till 56 miljoner kronor. Under 2016 kommer 122 miljoner kronor att investeras i övriga anläggningar, det vill säga gator, vägar, parker, kajer, idrottsplatser, fordon etc. Större investeringar inom denna del rör Munktellstaden och Sundbyholm. Utöver ovan nämnda investeringar genomför byggnation av nytt badhus samt arena. Hänsyn har tagits till de driftkonsekvenser som kan bli aktuella. Totalt beräknas investeringsutgiften för dessa till drygt 700 miljoner kronor. Anläggningarna kommer att ägas av Eskilstuna kommunfastigheter AB. Den långsiktiga ambitionen för självfinansieringsgraden är att den ska uppgå till 80 procent. Investeringstrycket är så högt att nivån inte bedöms kunna uppnås under perioden. Självfinansieringsgraden för perioden 2016- 2018 beräknas sammantaget uppgå till mellan 68 och 94 procent. Anläggningsinvesteringar Anläggningsinvesteringar Prognos 2015 Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 381 374 423 576 57 94 93 68 Nettoinvestreringar, miljoner kronor Självfinanseringsgrad, procent Årets resultat Redovisade förutsättningar ger ett budgeterat resultatmål på 2,5 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag för år 2016, vilket också är resultatmålet i den strategiska inriktningen för 2016-2019. Känslighetsanalys i kommunens budget 2016 Kommunkoncernens ekonomiska läge påverkas av ett antal yttre faktorer. Här redovisas en känslighetsanalys. Den visar vilka effekter på resultatet som förändringar av grundantaganden ger. Känslighetsanalys i kommunbudget miljoner kronor Utdebitering I krona +/- 192 Skatteunderlag I procentenhet +/- 51 Invånare 100 +/- 5,2 Personalkostnader I procentenhet +/- 41 Ränta I procentenhet +/- 6,0 Exploatering av mark De totala investeringarna i markexploatering uppgår till cirka 32 miljoner kronor för 2016. Behovet av mark för bostäder och verksamheter är fortsatt hög och Eskilstuna kommun fortsätter att växa vilket medför investeringar i infrastruktur inom ramen för exploateringsverksamheten. Bland de större bostadsprojekten som pågår i olika faser av genomförande kan nämnas kvarteret Nätet (Norr), Thule parken (Snopptorp), Kv Nithammaren (Munktellstaden), förtätningar i Hällbybrunn, Slottsskolans parkering (Norr), Kv Skolmästaren (Tunafors skola), Hållsta, Bjällersta (Torshälla), Kv Gillet (Torshälla) och i Borsökna. Detaljplanering för bostäder pågår eller kommer att påbörjas under 2016 i bl a Kv Vikingen (Väster), Kv Nystavaren (Norr), Kapellbacken (Norra Stationsgatan) och Skiftinge m fl. Ett större planeringsarbete pågår också med stadsläkning som innebär att man kopplar ihop olika stadsdelar EKONOMISK PLAN 2016-2018 27 med stadskärnan och skapar en mer sammanhållen och tätare stad utan barriärer. En mer sammanhållen stad ger utrymme för fler bostäder och ett bättre utnyttjande av tidigare gjorda investeringar. En utveckling sker också i handelsområdena i Tuna Park och Skiftinge där investeringar görs som möjliggör utbyggnader av nya handelsfastigheter. Eskilstuna logistikpark, Eskilstuna kombiterminal och Svista fortsätter att växa som medför viss utbyggnad av infrastruktur och övrig teknisk försörjning som möjliggör för nya etableringar och fler arbetstillfällen. Vid nyetablering av verksamheter och exploatering ställs krav som leder till en ökad hållbarhet samt att det strategiska målet attraktiv stad uppnås. För att bygga nya bo städer ställs krav på aktiva tak (solfångare, solceller eller växter). Energiförbrukningen i nya byggnader ska vara högst 60 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Handlingsplaner för att säkra hemtagning av effektiviseringar Varje nämnd upprättar i samband med den preliminära verksamhetsplanen för 2016 en handlingsplan som ska redovisa åtgärder som säkrar hemtagning av effektiviseringar 2015-2017. Handlingsplanen kommer att följas på kommunnivå i samband med delårsrapporterna. Budgetreserver på alla nivåer I en föränderlig värld är det omöjligt att förutse alla händelser. För att uppnå en ekonomi i balans på alla nivåer i organisationen krävs budgeterade reserver och handlings beredskap för väntade och oväntade händelser. Budget reserven behöver anpassas till osäkerhetsfaktorerna i respektive verksamhet och bör uppgå till minst 1 procent av respektive enhets nettobudget. En reserv ökar förutsättningarna för att kunna hantera oförutsägbara händelser vilket är särskilt angeläget i rådande ekonomiska läge. Avslutande ekonomiska kommentarer Under det senaste året har den internationella konjunkturen successivt förbättrats och Nordamerika utgör åter ett starkt draglokomotiv för världsekonomin. Den ekonomiska utvecklingen är fortfarande skör i många av de sydeuropeiska länderna. Återhämtningen i Sverige sker nu steg för steg och vårens konjunktursignaler är positiva. SKL pekar på en arbetslöshet om 7,5 procent hösten 2015. Jämvikts nivån i sysselsättning nås först 2017. Koncernens långtidsplan Sveriges kommuner och Eskilstuna prognostiseras ha ökade skatteintäkter under perioden. De beräknas dock inte svara upp mot det successivt ökade demografiska trycket och kommunens pris- och löneökningar. Långtidsprognosen visar på ett högt demografiskt tryck på de kommande två mandatperioderna. Det blir framföra allt fler barn i grundskolorna och äldre över 85 år. För att klara detta, krävs enligt denna rapport, ett årligt effektiviserings- 28 EKONOMISK PLAN 2016-2018 krav, en årlig resultatnivå om ca 2,5 procent, god intäkt och kostnadskontroll samt ett kollektivt ansvartagande och god budgetdisciplin på alla enheter. Här betonas också vikten av att pressa investeringsnivåerna med fokus på driftskonsekvensen av investeringarna. Smartare arbetssätt Fortsatt kostnadstryck på den kommunala organisationen ökar kraven på lokaleffektiviseringar, affärsmässighet, förmåga att följa ramavtal vid inköp samt optimal bemanning av verksamheterna. Att ta tillvara på effektiviseringsmöjligheter genom bland annat e-tjänster, ny teknik, smartare arbetssätt och samverkan såväl internt som externt är av vikt. Den generella effektiviseringsnivån uppgår till i genomsnitt 1,7 procent. Under året kommer särskild uppmärksamhet ges åt att varje nämnd lyckas med hemtagning i sin handlingsplan för att effektivisera sin verksamhet och sänka kostnadsnivån. Samtliga stödprocesser kommer att arbeta med att hämta hem effektiviseringsmöjligheter. Ett särskilt hemtagningskrav om 20 miljoner under en femårsperiod är fastställt. För att stärka ekonomistyrningen är det av största vikt att alla enheter den 20 december har godkända verksamhetsplaner med styrkort och budget fastställda. Fortsatt god intäkts- och kostnadskontroll samt stärkt resultatstyrning är prioriterat. Styrkorten börjar växa fram och genom dem följs resultatdrivande nyckeltal som påverkar verksamhetsresultaten. Det är viktigt att styrkorten utvecklas så att de utgör en naturlig grund för löpande styrning av enheter och för dialog på arbetsplatsträffar. Eskilstuna fortsätter att växa vilket gör investerings trycket är mycket högt. Efter hårda prioriteringar är själv finansieringsgraden på investeringar de två närmaste åren 94 respektive 93 procent. Investeringarna beräknas uppgå till cirka 400 miljoner kronor. De långsiktiga driftkonsekvenserna av investeringarna beaktas fortlöpande inför nya investeringsbeslut. Eskilstuna närmar sig nu kulmen av kostnader för den äldre pensionsskulden. I förtid har 254 miljoner kronor betalats av för att kapa toppen på pensionsskulden. Att beakta driftkonsekvenser för in vesteringar och pensionsskuld är en förutsättning för en ansvarsfull bedömning av investeringsnivån. Ekonomisk hushållning Den stärkning av soliditeten som skett de senaste nio åren gör att kommunkoncernen vilar på en stabil grund. Den successiva förändringen i rating från D- till A-nivå är också en indikation på det. Prognosen i Årsplan 2016-2018 bygger på en successiv återhämtning av konjunkturen och att inga större bakslag kommer. Den prognostiserade ökningen av skatte intäkterna räcker dock inte för att svar upp mot kostnadsutvecklingen i verksamheterna. Resultatnivån för 2016 är 2,5 procent vilket är samma nivå som målet för mandat perioden. En långsiktigt stabil resultatnivå på 2,5 procent är en förutsättning för en långsiktig trygg och stabil utveckling av kommunkoncernens verksamheter och ligger i linje med lagen om god ekonomisk hushållning. För att nå resultatnivån 2016 och få bort obalanser krävs ett hårt arbete med effektiviseringar av alla verksamheter på alla nivåer i kommunkoncernen. Ekonomisk sammanställning FÖRUTSÄTTNINGAR Utdebitering Folkmängd 1/11 året före Inflationspåslag Internränta Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 22,13 99 692 2,3 % 4,0 % 22,08 100 492 2,3 % 4,0 % 22,08 101 492 2,3 % 4,0 % 22,08 102 492 2,5 % 4,0 % 22,08 103 492 2,7 % 4,0 % Kommunalskatt och generella bidrag (mnkr) Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Kommunalskatt Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/-avgift Strukturbidrag LSS-utjämning Slutreglering tidigare år Kommunal fastighetsavgift 3 824,6 1 048,9 149,9 23,1 10,4 10,7 -10,1 152,8 4 012,0 1 085,3 186,3 -3,9 10,5 25,5 12,1 157,1 4 240,7 1 137,9 212,6 -24,2 10,6 11,3 0,0 157,1 4 423,0 1 182,6 214,7 -44,9 10,7 11,4 0,0 157,1 4 608,8 1 235,0 216,8 -72,9 10,7 11,5 0,0 157,1 Summa 5 210,3 5 484,9 5 746,0 5 954,6 6 167,0 5,3 % 4,8 % 3,6 % 3,6 % Utveckling i % Finansnetto (mnkr) Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Finansiella intäkter Finansiella kostnader Utdelning kommunala bolag 87,7 -110,3 11,0 83,4 -108,2 8,0 70,7 -102,9 28,0 69,5 -102,6 8,0 68,3 -110,5 8,0 Summa -11,6 -16,8 -4,2 -25,1 -34,2 Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Verksamhetens driftnetto Avskrivningar -5 035,8 -178,3 -5 254,4 -189,7 -5 388,3 -209,1 -5 538,0 -220,8 -5 740,9 -231,5 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD -5 192,5 -5 424,1 -5 597,4 -5 758,8 -5 972,4 5 210,3 -11,6 6,2 -21,6 5 746,0 -4,2 144,4 5 954,6 -25,1 170,7 6 167,0 -34,2 160,4 47,5 32,1 5 484,9 -16,8 44,0 -20,0 -37,0 40,5 27,5 0,0 144,4 0,0 170,7 0,0 160,4 Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 -0,3 % 0,4 % 2,5 % 2,9 % 2,6 % RESULTATRÄKNING (mnkr) Skatteintäkter och generella statsbidrag Finansnetto Årets resultat Reavinster Nya AFA-pengar 2015 Användning av tidigare års AFA-pengar Årets resultat – justerat balanskravsresultat Resultatmål (2,5 %) Årlig måluppfyllelse, % EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING 29 Ekonomiska driftramar per nämnd, mnkr Driftbudget 2016 nettokostnader (mnkr) Nämnder Kommunstyrelsen Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kommunrevisionen Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och räddningstjänstnämnden Socialnämnden Stadsbyggnadsnämnden Torshälla stads nämnd Valnämnden Vård- och omsorgsnämnden Överförmyndarnämnden Budget 2016 290,3 362,5 1 727,0 2,1 243,5 72,2 373,6 350,2 340,3 0,3 1 402,3 9,3 5 173,6 Övriga kommungemensamma kostnader under kommunstyrelsen Budget 2016 Fastighetsenheten (KLK) Mark- och fastighetsenheten (KLK) Friskolor Skaderegleringsutgifter Pensionsutbetalningar (netto) Pålägg på inköp Miljöavgifter på personbilar och flyg Riktade statsbidrag Internränta PO-pålägg -3,9 10,5 336,7 2,0 99,0 -3,4 -2,0 -54,7 -146,2 -5,8 Förändringar 2016 2017 2018 KOMMUNSTYRELSEN 290,3 289,1 283,2 Ingående budget 2015 297,3 297,3 297,3 Ramförändringar Effektiviseringskrav, grund 0,7% Inflation exklusive löneökningar Löneökningar 2015, helårskonsekvens Justering sociala avgifter unga 6,6 -1,5 3,6 4,1 0,4 8,8 -3,0 7,2 4,1 0,5 10,9 -4,5 10,8 4,1 0,5 Beslutade verksamhetsförändringar Nytt avtal telefoni Projektledare stora investeringar Handlingsplan - näringsliv och arbete (Ej finansierat 2016-2018) Kvalitetsmässa Omlastningscentral Fria vandringsleder i ån, AFA-pengar 2012-2013 -16,6 -0,3 -15,6 -0,3 -0,3 -18,9 -0,3 -0,6 -4,0 -3,0 -1,8 -4,0 0,0 -3,5 -4,0 -3,0 -3,5 -7,5 -7,5 -7,5 Politiska prioriteringar Förändrat effektiviseringskrav Hyror - kfast Stärka kompetens och arbetsmiljö Näringslivsklimat Mathantverk Ökat effektiviseringskrav till 2,7 % Koncerngemensamma effektiviseringar 3,0 -2,2 -0,1 4,0 6,0 -4,0 -2,2 1,5 -1,4 -4,4 -0,1 4,0 6,0 -4,0 -4,4 1,5 -6,1 -5,1 -0,1 Engångsanslag 0,0 0,0 0,0 ARBETSMARKNADS- OCH VUXENUTBILDNINGSNÄMNDEN 362,5 353,7 350,7 Ingående budget 2015 692,2 692,2 692,2 -340,4 -1,7 -0,6 4,4 1,9 -344,4 14,1 -0,3 -4,5 27,0 -342,3 -3,4 -1,2 4,4 2,3 -344,4 9,6 -0,3 -9,0 27,0 -344,6 -5,1 -1,8 4,4 2,3 -344,4 9,6 -0,3 -9,0 27,0 -8,1 -8,1 -8,1 -3,4 -2,4 -0,3 -0,7 -5,8 -4,8 -0,3 -0,7 -6,5 -5,5 -0,3 -0,7 0,0 0,0 0,0 6,0 -4,0 -4,4 1,5 Budgetregleringsposter: Löneökningar KS allmänna Ekologisk utveckling Grön omställning Näringslivsutveckling Ortsutveckling Reserv - oförutsett Demografi - utbildning Kretsloppspark Spetssamverkan Mälardalens högskola Fältarbetare - ungdomar Kapitalkostnader - nya investeringar och helårseffekt tidigare år Större framtida investeringar Kontaktcenter Projekt minskad administration Organisationsförändring, nämnder och förvaltningar Omlastningscentral Lässatsningen finansieras av statsbidrag Statsbidrag i regeringens vårbudget Summa verksamhetens driftnetto 80,7 5,4 2,2 2,0 3,0 2,5 10,0 83,7 2,5 5,0 1,0 21,0 14,0 -0,4 -9,1 3,5 0,6 -9,0 -27,0 5 597,4 Ramförändringar Effektiviseringskrav, grund 0,7% Inflation exklusive löneökningar Löneökningar 2015, helårskonsekvens Justering sociala avgifter unga Flytt av ram till socialnämnden Beslutade verksamhetsförändringar Nytt avtal telefoni Minskat försörjningsstöd Trainee 150 personer per år Minskat försörjningsstöd p.g.a traineesatsning Politiska prioriteringar Förändrat effektiviseringskrav Hyror - kfast Ökat effektiviseringskrav till 2 % Engångsanslag 30 EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING Förändringar 2016 2017 2018 1 727,0 1 700,3 1 684,8 256,8 252,4 249,7 256,0 256,0 256,0 Ramförändringar (anslagsfinansierad) Effektiviseringskrav, grund 0,7% Inflation exklusive löneökningar Löneökningar 2015, helårskonsekvens Justering sociala avgifter unga 4,4 -1,8 -0,1 5,6 0,7 2,6 -3,6 -0,2 5,6 0,8 0,7 -5,4 -0,3 5,6 0,8 Beslutade verksamhetsförändringar (anslagsfinansierad) Nytt avtal telefoni -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 Politiska prioriteringar (anslagsfinansierad) Förändrat effektiviseringskrav Hyror - kfast Ökat effektiviseringskrav till 2 % -3,5 -2,6 -0,1 -0,8 -6,1 -5,2 -0,1 -0,8 -6,9 -6,0 -0,1 -0,8 0,0 0,0 0,0 470,4 466,4 11,1 -3,3 0,6 11,4 2,4 463,4 466,4 8,8 -6,6 1,2 11,4 2,8 459,3 466,4 6,1 -9,9 1,8 11,4 2,8 Beslutade verksamhetsförändringar (förskola skolpeng) Nytt avtal telefoni -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 Politiska prioriteringar (förskola skolpeng) Förändrat effektiviseringskrav Hyror - kfast Ökat effektiviseringskrav till 2 % -6,9 -4,7 -0,7 -1,5 -11,6 -9,4 -0,7 -1,5 -13,0 -10,8 -0,7 -1,5 0,0 0,0 0,0 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Anslagsfinansierad ram Ingående budget 2015 (anslagsfinansierad) Engångsanslag (anslagsfinansierad) FÖRSKOLA (skolpeng) - ingen löne kompensation är utlagd för 16-18 Ingående budget 2015 (förskola skolpeng) Ramförändringar (förskola skolpeng) Effektiviseringskrav, grund 0,7% Inflation exklusive löneökningar Löneökningar 2015, helårskonsekvens Justering sociala avgifter unga Engångsanslag (förskola skolpeng) GRUNDSKOLA (skolpeng) - ingen lönekompensation är utlagd för 16-18 Ingående budget 2015 (grundskola skolpeng) Ramförändringar (grundskola skolpeng) Effektiviseringskrav, grund 0,7% Inflation exklusive löneökningar Löneökningar 2015, helårskonsekvens Justering sociala avgifter unga 715,4 704,5 698,3 710,5 15,5 -5,0 0,9 17,4 2,2 710,5 11,7 -10,0 1,8 17,4 2,5 710,5 7,6 -15,0 2,7 17,4 2,5 Beslutade verksamhetsförändringar (grundskola skolpeng) Nytt avtal telefoni -0,3 -0,3 -0,3 -0,3 -0,3 -0,3 Politiska prioriteringar (grundskola skolpeng) Förändrat effektiviseringskrav Hyror - kfast Ökat effektiviseringskrav till 2 % -10,3 -7,1 -1,1 -2,1 -17,4 -14,2 -1,1 -2,1 -19,5 -16,3 -1,1 -2,1 0,0 0,0 0,0 Engångsanslag (grundskola skolpeng) Förändringar 2016 2017 2018 284,4 280,0 277,5 286,9 5,6 -2,0 0,4 7,1 0,1 286,9 4,1 -4,0 0,8 7,1 0,2 286,9 2,5 -6,0 1,2 7,1 0,2 Beslutade verksamhetsförändringar (gymnasiet skolpeng) Effektiviseringar nya gymnasieskolan Nytt avtal telefoni -3,9 -3,8 -0,1 -3,9 -3,8 -0,1 -3,9 -3,8 -0,1 Politiska prioriteringar (gymnasiet skolpeng) Förändrat effektiviseringskrav Hyror - kfast Ökat effektiviseringskrav till 2 % -4,2 -2,9 -0,4 -0,9 -7,1 -5,8 -0,4 -0,9 -8,0 -6,7 -0,4 -0,9 Engångsanslag (gymnasiet skolpeng) 0,0 0,0 0,0 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN forts. GYMNASIET (skolpeng) - ingen löne kompensation är utlagd för 16-18 Ingående budget 2015 (gymnasiet skolpeng) Ramförändringar (grundskola skolpeng) Effektiviseringskrav, grund 0,7% Inflation exklusive löneökningar Löneökningar 2015, helårskonsekvens Justering sociala avgifter unga KOMMUNREVISIONEN 2,1 2,1 2,1 Ingående budget 2015 2,1 2,1 2,1 Ramförändringar Effektiviseringskrav, grund 0,7% Inflation exklusive löneökningar Löneökningar 2015, helårskonsekvens Justering sociala avgifter unga 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Beslutade verksamhetsförändringar 0,0 0,0 0,0 Politiska prioriteringar 0,0 0,0 0,0 Engångsanslag 0,0 0,0 0,0 KULTUR OCH FRITIDSNÄMNDEN 243,5 240,6 239,3 Ingående budget 2015 244,0 244,0 244,0 Ramförändringar Effektiviseringskrav, grund 0,7% Inflation exklusive löneökningar Löneökningar 2015, helårskonsekvens Justering sociala avgifter unga 2,7 -1,7 1,1 2,9 0,4 2,2 -3,4 2,2 2,9 0,5 1,6 -5,1 3,3 2,9 0,5 Beslutade verksamhetsförändringar Nytt avtal telefoni Gröndal - Kommunalt vatten och avlopp Skjulsta idrottshall Politiska prioriteringar Förändrat effektiviseringskrav Hyror - kfast Ökat effektiviseringskrav till 2 % 4,4 -0,1 -0,2 4,7 -3,9 -2,4 -0,8 -0,7 4,4 -0,1 -0,2 4,7 -6,3 -4,8 -0,8 -0,7 4,4 -0,1 -0,2 4,7 -7,0 -5,5 -0,8 -0,7 Engångsanslag Junior-EM i friidrott -3,7 -3,7 -3,7 -3,7 -3,7 -3,7 EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING 31 Förändringar 2016 2017 2018 Förändringar 2016 2017 2018 MILJÖ- OCH RÄDDNINGSTJÄNSTNÄMNDEN 72,2 71,8 71,5 STADSBYGGNADSNÄMNDEN 350,2 347,4 346,6 Ingående budget 2015 71,0 71,0 71,0 Ingående budget 2015 334,2 334,2 334,2 Ramförändringar Effektiviseringskrav, grund 0,7% Inflation exklusive löneökningar Löneökningar 2015, helårskonsekvens Justering sociala avgifter unga 1,6 -0,1 -0,2 1,5 0,4 1,3 -0,2 -0,4 1,5 0,4 1,0 -0,3 -0,6 1,5 0,4 Ramförändringar Effektiviseringskrav, grund 0,7% Inflation exklusive löneökningar Löneökningar 2015, helårskonsekvens Justering sociala avgifter unga 3,0 -1,9 1,9 2,7 0,3 3,0 -3,8 3,8 2,7 0,3 3,0 -5,7 5,7 2,7 0,3 Beslutade verksamhetsförändringar Nytt avtal telefoni -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 Politiska prioriteringar Förändrat effektiviseringskrav Hyror - kfast Ökat effektiviseringskrav till 2 % -0,1 -0,1 0,0 0,0 -0,2 -0,2 0,0 0,0 -0,2 -0,2 0,0 0,0 Engångsanslag Gemensam Första insatsperson i kvicksund -0,2 -0,2 -0,2 18,8 -2,7 -0,2 10,0 3,0 4,3 0,2 1,5 4,3 18,8 -2,7 -0,2 10,0 3,0 4,3 0,2 1,5 4,3 18,8 -2,7 -0,2 10,0 3,0 4,3 0,2 1,5 4,3 -0,2 -0,2 -0,2 Beslutade verksamhetsförändringar Komponentavskrivningar gator Nytt avtal telefoni Upphandling färdtjänst Beställningscentral Trafikmyndigheten Riktlinjer dagvatten Övriga driftkostnader av investeringar Fria resor 65 plus Bad och slöjdresor, resor IN-klasser upphör -1,6 -1,6 -1,6 Politiska prioriteringar Förändrat effektiviseringskrav Hyror - kfast Fria resor 65 + Ökat effektiviseringskrav till 2 % -5,8 -2,8 -0,2 -2,0 -0,8 -8,6 -5,6 -0,2 -2,0 -0,8 -9,4 -6,4 -0,2 -2,0 -0,8 0,0 0,0 0,0 TORSHÄLLA STADS NÄMND 340,3 338,2 339,0 Anslagsfinansierad ram Ingående budget 2015 (anslagsfinansierad) 214,3 201,3 214,0 201,3 215,7 201,3 18,5 -1,3 0,9 4,0 2,9 1,0 11,0 20,5 -2,6 1,8 4,0 5,2 1,1 11,0 22,8 -3,9 2,7 4,0 7,9 1,1 11,0 -3,5 -0,1 -0,5 -4,0 -0,1 -4,0 -0,1 -0,9 -2,0 -0,9 -2,0 -0,9 -2,0 -2,0 -1,8 -0,2 -3,8 -3,6 -0,2 -4,4 -4,2 -0,2 0,0 0,0 0,0 SOCIALNÄMNDEN 373,6 370,6 369,9 377,6 -2,4 2,7 6,9 1,0 344,4 25,0 378,0 -4,8 5,4 6,9 1,1 344,4 25,0 378,3 -7,2 8,1 6,9 1,1 344,4 25,0 Beslutade verksamhetsförändringar Nytt avtal telefoni -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 Politiska prioriteringar Förändrat effektiviseringskrav Hyror - kfast -3,8 -3,4 -0,4 -7,2 -6,8 -0,4 -8,2 -7,8 -0,4 0,0 0,0 0,0 Ingående budget 2015 Ramförändringar Effektiviseringskrav, grund 0,7% Inflation exklusive löneökningar Löneökningar 2015, helårskonsekvens Justering sociala avgifter unga Flytt av ram från Afn Obalanser i verksamheten Engångsanslag Engångsanslag Ramförändringar (anslagsfinansierad) Effektiviseringskrav, grund 0,7% Inflation exklusive löneökningar Löneökningar 2015, helårskonsekvens Demografi äldre Justering sociala avgifter unga Obalanser i verksamheten Beslutade verksamhetsförändringar (anslagsfinansierad) Nytt avtal telefoni Minskat försörjningsstöd Minskat försörjningsstöd p.g.a traineesatsning Statsbidrag vård av äldre Politiska prioriteringar (anslags finansierad) Förändrat effektiviseringskrav Hyror - kfast Engångsanslag (anslagsfinansierad) 32 EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING Förändringar 2016 2017 2018 TORSHÄLLA STADS NÄMND forts. FÖRSKOLA (skolpeng) - ingen löne kompensation är utlagd för 16-18 Ingående budget 2015 (förskola skolpeng) Ramförändringar (förskola skolpeng) Effektiviseringskrav, grund 0,7% Inflation exklusive löneökningar Löneökningar 2015, helårskonsekvens Justering sociala avgifter unga Beslutade verksamhetsförändringar (förskola skolpeng) Politiska prioriteringar (förskola skolpeng) Förändrat effektiviseringskrav Hyror - kfast Ökat effektiviseringskrav till 2 % Engångsanslag (förskola skolpeng) GRUNDSKOLA (skolpeng) - ingen lönekompensation är utlagd för 16-18 Ingående budget 2015 (grundskola skolpeng) Ramförändringar (grundskola skolpeng) Effektiviseringskrav, grund 0,7% Inflation exklusive löneökningar Löneökningar 2015, helårskonsekvens Justering sociala avgifter unga Beslutade verksamhetsförändringar (grundskola skolpeng) Nytt avtal telefoni Politiska prioriteringar (grundskola skolpeng) Förändrat effektiviseringskrav Hyror - kfast Ökat effektiviseringskrav till 2 % Engångsanslag (grundskola skolpeng) 46,8 46,2 1,3 -0,3 0,1 1,1 0,4 46,2 46,2 1,2 -0,6 0,2 1,1 0,5 45,9 46,2 1,0 -0,9 0,3 1,1 0,5 0,0 0,0 0,0 -0,7 -0,5 -0,1 -0,1 -1,2 -0,1 -0,1 -1,3 -1,1 -0,1 -0,1 0,0 0,0 0,0 79,2 78,0 77,4 78,5 1,9 -0,5 0,1 1,9 0,4 78,5 1,5 0,2 1,9 0,4 78,5 1,1 -1,5 0,3 1,9 0,4 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -1,1 -0,8 -0,1 -0,2 -1,9 -1,6 -0,1 -0,2 -2,1 -1,8 -0,1 -0,2 0,0 0,0 0,0 Förändringar 2016 2017 2018 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN 1 402,3 1 402,0 1 452,5 Ingående budget 2015 1 305,7 1 305,7 1 305,7 Ramförändringar Effektiviseringskrav, grund 0,7% Inflation exklusive löneökningar Löneökningar 2015, helårskonsekvens Demografi äldre Demografi - personer med funktionsnedsättning Justering sociala avgifter unga Obalanser i verksamheten 93,3 -9,1 0,8 33,9 4,3 106,1 -18,2 1,6 33,9 7,3 120,6 -27,3 2,4 33,9 13,6 16,5 9,9 37,0 33,0 11,5 37,0 49,5 11,5 37,0 Beslutade verksamhetsförändringar Nytt avtal telefoni Nya äldreboenden Statsbidrag vård av äldre 0,5 -0,8 19,3 -18,0 0,5 -0,8 19,3 -18,0 40,5 -0,8 59,3 -18,0 Politiska prioriteringar Förändrat effektiviseringskrav Hyror - kfast Ökad ram 2,8 -13,1 -0,1 16,0 -10,3 -26,2 -0,1 16,0 -14,3 -30,2 -0,1 16,0 Engångsanslag 0,0 0,0 0,0 ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN 9,3 9,2 9,1 Ingående budget 2015 8,6 8,6 8,6 Ramförändringar Effektiviseringskrav, grund 0,7% Inflation exklusive löneökningar Löneökningar 2015, helårskonsekvens Justering sociala avgifter unga 0,0 -0,1 0,0 0,1 -0,1 -0,2 0,0 0,1 -0,2 -0,3 0,0 0,1 Beslutade verksamhetsförändringar Justering av ram 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 Politiska prioriteringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5 173,6 5 125,3 5 151,0 Förändringar 2016 2017 2018 Engångsanslag SUMMA NÄMNDERNA VALNÄMNDEN 0,3 0,3 2,3 Ingående budget 2015 0,6 0,6 0,6 -0,3 -0,3 -0,3 FASTIGHETSENHETEN (KLK) -3,9 -3,9 -3,9 Ingående budget 2015 Beslutade verksamhetsförändringar Politiska prioriteringar Engångsanslag -3,9 0,0 0,0 0,0 -3,9 0,0 0,0 0,0 -3,9 0,0 0,0 0,0 MARK OCH FASTIGHET (KLK) 10,5 10,5 10,5 Ingående budget 2015 Beslutade verksamhetsförändringar Politiska prioriteringar Engångsanslag 10,5 0,0 0,0 0,0 10,5 0,0 0,0 0,0 10,5 0,0 0,0 0,0 Ramförändringar Effektiviseringskrav, grund 0,7% Inflation exklusive löneökningar Löneökningar 2015, helårskonsekvens Justering sociala avgifter unga Minskad ram -0,3 -0,3 -0,3 Beslutade verksamhetsförändringar Justering valår 0,0 0,0 0,0 Politiska prioriteringar 0,0 0,0 0,0 Engångsanslag Justering valår 0,0 0,0 2,0 2,0 EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING 33 Förändringar 2016 2017 2018 336,7 331,4 328,5 90,9 90,0 2,1 -0,6 0,1 2,1 0,5 89,5 90,0 1,6 -1,2 0,2 2,1 0,5 88,7 90,0 1,1 -1,8 0,3 2,1 0,5 Beslutade verksamhetsförändringar (förskola skolpeng) 0,0 0,0 0,0 Politiska prioriteringar (förskola skolpeng) Förändrat effektiviseringskrav Hyror - kfast Ökat effektiviseringskrav till 2 % -1,2 -0,9 -0,1 -0,2 -2,1 -1,8 -0,1 -0,2 -2,4 -2,1 -0,1 -0,2 0,0 0,0 0,0 FRISKOLOR (KS-GEM) FÖRSKOLA (skolpeng) - ingen löne kompensation är utlagd för 16-18 Ingående budget 2015 (förskola skolpeng) Ramförändringar (förskola skolpeng) Effektiviseringskrav, grund 0,7% Inflation exklusive löneökningar Löneökningar 2015, helårskonsekvens Justering sociala avgifter unga Engångsanslag (förskola skolpeng) GRUNDSKOLA (skolpeng) - ingen lönekompensation är utlagd för 2016-2018 Ingående budget 2015 (grundskola skolpeng) Ramförändringar (grundskola skolpeng) Effektiviseringskrav, grund 0,7% Inflation exklusive löneökningar Löneökningar 2015, helårskonsekvens Justering sociala avgifter unga Utökad undervisningstid i matematik år 4-6 176,0 174,5 177,5 3,8 -1,2 0,2 4,2 0,6 177,5 2,8 -2,4 0,4 4,2 0,6 177,5 1,8 -3,6 0,6 4,2 0,6 Beslutade verksamhetsförändringar (grundskola skolpeng) 0,0 0,0 0,0 Politiska prioriteringar (grundskola skolpeng) Förändrat effektiviseringskrav Hyror - kfast Ökat effektiviseringskrav till 2 % -2,5 -1,8 -0,2 -0,5 -4,3 -3,6 -0,2 -0,5 -4,8 -4,1 -0,2 -0,5 0,0 0,0 0,0 67,0 65,9 65,3 67,7 1,2 -0,5 0,1 1,6 67,7 0,8 0,2 1,6 67,7 0,4 -1,5 0,3 1,6 Beslutade verksamhetsförändringar (gymnasiet skolpeng) Effektiviseringar nya gymnasieskolan -0,9 -0,9 -0,9 -0,9 -0,9 -0,9 Politiska prioriteringar (gymnasiet skolpeng) Förändrat effektiviseringskrav Hyror - kfast Ökat effektiviseringskrav till 2 % -0,7 -0,1 -0,2 -1,7 -1,4 -0,1 -0,2 -1,9 -1,6 -0,1 -0,2 Engångsanslag (gymnasiet skolpeng) 0,0 0,0 0,0 Engångsanslag (grundskola skolpeng) GYMNASIET (skolpeng) - ingen löne kompensation är utlagd för 16-18 Ingående budget 2015 (gymnasiet skolpeng) Ramförändringar (gymnasiet skolpeng) Effektiviseringskrav, grund 0,7% Inflation exklusive löneökningar Löneökningar 2015, helårskonsekvens 34 178,8 EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING Förändringar 2016 2017 2018 ÖVRIGA KOMMUNGEMENSAMMA KOSTNADER 80,5 295,5 486,3 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 99,0 91,0 8,0 -3,4 -3,4 0,0 107,0 91,0 16,0 -3,4 -3,4 0,0 115,0 91,0 24,0 -3,4 -3,4 0,0 -2,0 -2,0 0,0 -2,0 -2,0 0,0 -2,0 -2,0 0,0 -54,7 -34,7 -20,0 -54,7 -34,7 -20,0 -54,7 -34,7 -20,0 -146,2 -148,4 2,3 -134,1 -148,4 14,3 -120,8 -148,4 27,6 -0,1 -5,8 -5,1 -0,1 -0,6 0,0 -6,0 -5,1 -0,9 0,0 -7,0 -5,1 -0,2 -1,7 80,7 5,4 2,2 2,0 3,0 2,5 10,0 83,7 2,5 5,0 1,0 201,7 5,4 2,2 2,0 3,0 2,5 15,0 116,7 0,5 5,0 1,0 332,7 5,4 2,2 2,0 3,0 2,5 15,0 146,7 0,0 5,0 1,0 21,0 14,0 -0,4 0,0 -9,1 30,9 35,0 -6,2 0,0 -13,1 40,9 40,0 -7,2 0,0 -17,1 3,5 0,0 0,6 -36,0 -9,0 -27,0 3,5 0,0 0,6 -19,0 -9,0 -10,0 3,5 0,0 0,6 -19,0 -9,0 -10,0 5 597,4 5 758,8 5 972,4 Skaderegleringsutgifter Ingående budget 2015 Ramförändring Pensionsutbetalningar (netto) Ingående budget 2015 Ramförändring Pålägg på inköp Ingående budget 2015 Politisk prioritering Ramförändring Miljöavgifter på personbilar och flyg Ingående budget 2015 Politisk prioritering Ramförändring Riktade statsbidrag Förskola Flyktingar (Migrationsverket) Ramförändring Intern ränta Ingående budget 2015 Inflation Ramförändring Politisk prioritering PO-pålägg Ingående budget 2015 Diff summa förändringslistan Diff Budgetregleringsposter: Löneökningar KS allmänna Ekologisk utveckling Grön omställning Näringslivsutveckling Ortsutveckling Reserv oförutsett Skolpeng Kretsloppspark Spetssamverkan Mälardalens högskola Fältarbetare - ungdomar Kapitalkostnader - nya investeringar och helårseffekt tidigare år Större framtida investeringar Kontaktcenter Användning av AFA-pengar från 2013 Projekt minskad administration Organisationsförändring, nämnder och förvaltningar Traineeprojekt - fler i jobb Omlastningscentral Nya politiska prioriteringar Lässatsningen finansieras av statsbidrag Statsbidrag i regeringens vårbudget SUMMA VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER BALANSRÄKNING (mnkr) Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Fastigheter och inventarier Bidrag till statlig infrastruktur 4 074,0 113,3 4 321,5 113,3 4 589,1 113,3 4 890,1 113,3 5 301,1 113,3 Aktier och andelar Räntebärande långfristiga fordringar Finansiella anläggningstillgångar 61,8 1 937,6 1 999,4 61,8 1 937,6 1 999,4 61,8 1 937,6 1 999,4 61,8 1 937,6 1 999,4 61,8 1 937,6 1 999,4 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 6 286,7 6 434,2 6 701,8 7 002,8 7 413,8 Förråd m.m. Övriga kortfristiga fordringar Kassa och bank 132,3 1 316,4 10,3 170,7 1 362,6 10,3 180,8 1 408,9 10,3 154,2 1 458,9 10,3 154,2 1 508,9 10,3 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 1 459,0 1 543,6 1 600,0 1 623,4 1 673,4 SUMMA TILLGÅNGAR 7 645,7 7 977,8 8 301,8 8 626,2 9 087,2 Eget kapital vid årets början Årets förändring av eget kapital 2 396,0 6,2 2 402,2 44,0 2 446,2 144,4 2 590,6 170,7 2 761,3 160,4 EGET KAPITAL 2 402,2 2 446,2 2 590,6 2 761,3 2 921,7 79,7 79,7 79,7 79,7 79,7 142,4 142,4 142,4 142,4 142,4 Långfristiga lån Långfristiga skulder 2 966,6 2 966,6 3 254,7 3 254,7 3 434,3 3 434,3 3 588,0 3 588,0 3 888,6 3 888,6 Kortfristiga lån Övriga kortfristiga skulder Kortfristiga skulder 1 155,0 979,5 2 134,5 1 155,0 979,5 2 134,5 1 155,0 979,5 2 134,5 1 155,0 979,5 2 134,5 1 155,0 979,5 2 134,5 SKULDER 5 101,1 5 389,2 5 568,8 5 722,5 6 023,1 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 7 645,7 7 977,8 8 301,8 8 626,2 9 087,2 Pensionsavsättning AVSÄTTNINGAR Nyckeltal Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Nettokostnadernas (exkl avskr.) andel av skatteintäkter och generella statsbidrag Finansnettots andel av skatteintäkter Andel av skatteintäkter disponibla för investeringar 96,2 % 0,2 % 3,5 % 95,0 % 0,4 % 4,6 % 93,8 % 0,1 % 6,1 % 93,0 % 0,4 % 6,5 % 93,1 % 0,6 % 6,3 % Årets resultat Kassaflöde (förändring räntebärande tillgångar och skulder) 6,2 -361,6 44,0 -288,1 144,4 -179,6 170,7 -153,7 160,4 -300,6 31 % 31 % 31 % 32 % 32 % Soliditet EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING 35 FINANSIERINGSANALYS (mnkr) Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 6,2 178,3 0,0 44,0 210,0 0,0 144,4 208,4 0,0 170,7 219,0 0,0 160,4 230,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 257,5 254,0 352,8 389,7 390,4 +/+/+/- -9,5 -52,6 -29,1 0,0 -38,4 -46,2 0,0 0,0 -10,1 -46,3 0,0 0,0 26,6 -50,0 0,0 0,0 0,0 -50,0 0,0 0,0 166,3 169,4 296,4 366,3 340,4 -528,2 0,3 0,0 -457,5 0,0 0,0 -476,0 0,0 0,0 -520,0 0,0 0,0 -641,0 0,0 0,0 -527,9 -457,5 -476,0 -520,0 -641,0 Utlåning Ökning räntebärande långfristiga fordringar Minskning räntebärande långfristiga fordringar -585,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Upplåning Nyupptagna långfristiga lån Amortering långfristiga lån 944,0 0,0 288,1 0,0 179,6 0,0 153,7 0,0 300,6 0,0 359,0 288,1 179,6 153,7 300,6 -2,6 0,0 0,0 0,0 0,0 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för avskrivningar Just. för förändring pensionsavsättning Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster som ingår i årets resultat Minskning/ökning förråd m.m. Minskning/ökning övriga kortfristiga fordringar Ökning/minskning övriga kortfristiga skulder Förändring av rörelsekapital enligt specifikation Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i aktier och andelar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde 36 EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING INVESTERINGSBUDGET 2016-2020 (mnkr) SAMTLIGA NÄMNDER Nämnd Kommunstyrelsen Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och räddningstjänstnämnden Stadsbyggnadsnämnden kommunalt finansierat delfinansierat övriga medel Torshälla stads nämnd Vård- och omsorgsnämnden Summa nämnder Summa Nettoutgift T.o.m. 2015-12-31 0,0 0,0 0,0 0,0 53,4 37,5 Investeringsbeslut Investeringsplan 2016 2017 2018 2019 2020 0,0 0,0 0,0 0,0 10,9 15,5 92,2 3,6 1,9 109,0 31,6 5,5 74,5 2,9 3,0 149,0 18,1 6,5 73,5 0,0 0,0 168,0 10,7 5,5 38,5 0,0 0,0 191,0 6,0 4,5 38,5 0,0 0,0 99,0 6,0 0,0 456,5 119,5 201,0 385,0 37,0 1,5 0,0 0,0 76,7 10,5 24,0 19,0 95,0 12,5 42,4 19,0 94,9 32,0 87,0 104,0 95,0 46,0 6,0 224,0 85,9 18,0 6,0 19,0 1 252,9 64,9 374,0 422,9 575,6 611,0 272,4 INVESTERINGSBUDGET FÖR ANLÄGGNINGAR OCH LOKALER 2016-2020 (mnkr) KOMMUNSTYRELSEN Investering Säkerhetshöjande åtgärder Energi- och miljöåtgärder Solel Tillgänglighet Mindre ombyggnader Stadshuset, ombyggnad ”En väg in”, Servicecenter Fröslundaskolan, förb inomhusmiljö Komponentredovisning/underhåll Sundbyholm Fastighetsinvestering Plan- och byggprocess Summa Nettoutgift T.o.m. 2015-12-31 X X X X X X X X X X Summa anläggningsinvestering 0,0 0,0 Summa Nettoutgift T.o.m. 2015-12-31 Investeringsbeslut Investeringsplan 2016 2017 2018 2019 2020 3,0 50,0 5,0 0,5 3,0 0,7 5,0 10,0 13,0 2,0 2,0 50,0 5,0 0,5 3,0 2,0 50,0 5,0 0,5 3,0 2,0 15,0 5,0 0,5 3,0 2,0 15,0 5,0 0,5 3,0 13,0 1,0 13,0 13,0 13,0 92,2 74,5 73,5 38,5 38,5 ARBETSMARKNADS- OCH VUXENUTBILDNINGSNÄMNDEN Investering Verksamhetsanpassningar Ombyggnad Viljan 3 Brandskyddsåtgärder Hejargatan Säkerhetsanpassningar Tillgänglighetsanpassningar Summa anläggningsinvestering Fastighetsinvestering Plan- och byggprocess X X X X X Investeringsbeslut 2016 2017 0,7 2,6 1,5 Investeringsplan 2018 2019 2020 0,0 0,0 0,0 0,9 0,3 0,5 0,0 0,0 3,6 2,9 EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING 37 INVESTERINGSBUDGET FÖR ANLÄGGNINGAR OCH LOKALER 2016-2020 (mnkr) SOCIALNÄMNDEN Investering Verksamhetsanpassningar Ombyggnad kök Sågarsvedet Säkerhetsanpassningar Vatten kollogården Åshorn Tillgänglighetsanpassningar Isolering av barnhus, kollogården Åshorn Fastighetsinvestering Plan- och byggprocess Summa Nettoutgift T.o.m. 2015-12-31 X X X X X X Summa anläggningsinvestering 0,0 0,0 Summa Nettoutgift T.o.m. 2015-12-31 Investeringsbeslut Investeringsplan 2016 2017 0,7 1,0 0,2 1,5 1,0 0,5 1,9 3,0 2018 2019 2020 0,0 0,0 0,0 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Investering Förskolan – nya lokaler Ombyggnation Skiftingehus Grundskolan – nya lokaler, utbyggnad samt upprustning Verksamhetsanpassningar Gymnasieskolan – Om-/tillbyggnation Träningsskolan – Odlaren Fritidshem – Grundskolan Utemiljöer skolgårdar Utemiljöer fritidshem Fastighetsinvestering Plan- och byggprocess X X X X X X X X X Summa anläggningsinvestering 0,0 0,0 Summa Nettoutgift T.o.m. 2015-12-31 Investeringsbeslut Investeringsplan 2016 2017 2018 2019 2020 40,0 10,0 40,0 50,0 20,0 70,0 20,0 70,0 20,0 35,0 12,0 3,0 30,0 12,0 3,0 5,0 1,0 3,0 10,0 1,0 3,0 30,0 12,0 15,0 10,0 5,0 3,0 3,0 20,0 20,0 15,0 35,0 5,0 3,0 3,0 10,0 20,0 3,0 35,0 5,0 3,0 3,0 109,0 149,0 168,0 191,0 99,0 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Investering Spontanaktivitetsytor Förbättringar friluftsområden Offentlig konst Balsta musikslott – inomhusmiljöåtgärder Åtgärder för miljö, säkerhet och tillgänglighet Bibliotekshuset – rotrenovering MunktellArenan – ombyggnation Fastighetsinvestering X X X X Plan- och byggprocess Projektering Programutredn. Projektering Byggproduktion Byggproduktion Förstudie Förstudie Summa anläggningsinvestering Investeringsbeslut Investeringsplan 2016 2017 2018 2019 2020 1,5 2,0 1,0 0,5 1,5 2,0 1,0 0,5 1,5 2,0 1,0 0,5 1,5 2,0 1,0 0,5 1,5 2,0 1,0 0,5 1,0 12,1 1,0 4,7 1,0 2,9 8,0 1,0 21,6 4,0 1,0 41,4 12,0 53,4 10,9 31,6 18,1 10,7 6,0 6,0 Summa Nettoutgift T.o.m. 2015-12-31 9,0 2,5 4,0 1,5 4,0 2,0 4,5 5,5 4,5 9,0 2,0 4,0 37,5 15,5 MILJÖ- OCH RÄDDNINGSTJÄNSTNÄMNDEN Investering Torshälla brandstation Övningsanläggning Brandfordon Räddningsbåt Brandfordon Övningsanläggning Brandfordon Brandfordon Brandfordon Summa anläggningsinvestering 38 EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING Fastighetsinvestering X X Plan- och byggprocess Byggproduktion Projektering Upphandling Förstudie Förstudie Förstudie Förstudie Förstudie Förstudie Investeringsbeslut 2016 2017 Investeringsplan 2018 2019 2020 1,5 4,0 2,0 4,5 5,5 4,5 5,5 6,5 5,5 4,5 0,0 INVESTERINGSBUDGET FÖR ANLÄGGNINGAR OCH LOKALER 2016-2020 (mnkr) STADSBYGGNADSNÄMNDEN – Egenfinansierat Investering Fastighetsinvestering Plan- och byggprocess Summa Nettoutgift Cykelprojekt Nollvision- och trafiksäkerhetsåtgärder Kollektivtrafikåtgärder Belysningsåtgärder i centrum, parker m m Omb och upprustn lek- och parkmiljöer Planteringsåtgärder Miniparker Munktellstaden Gränsgatan, infart till Munktellstaden Objekt enligt grönstrukturplan m fl Realtidssystem kollektivtrafik MåttJohanssons väg – GapSundins väg Hamngatan Tullgatan Omvandling Väster – Gång- och cykelväg Vikingen Stadsvision Centrum – Kunskapsstråket Stadsvision Centrum – Strömsholmen Stadsvision Centrum – Kungsplan Stadsvision Centrum – Stadsparken Torshällavägen Rinmansgatan – Idunplan Bro, Väster Shared space, Nygatan Utveckling Norra och nedre hamnstigen Infrastrukturåtgärder vid arena Konst/kultur Vulkanen ombyggnad Ny park i Balsta Kloster Kyrkopark Mindre åtgärder enl trafik- och cykelplan Gång- och cykelväg Uttermarksgatan Slottsbacken Gång- och cykelväg Kungsvägen Gång- och cykelväg Västerleden Barriäråtgärder Tegelbruksgatan Gång- och cykelväg Bynäsvägen Gång- och cykelväg Vilsta industriområde Gång- och cykelväg Klostergatan Rademachergatan GapSundins bro, förstärkning Hagbyvägen Gång- och cykelväg, bhpl & TS Gång- och cykelväg Sundbyvägen Utegym Gredbyvägen Ekosystemtjänster Skiftinge stadsdelspark + torg Våtmark Klippberget Landsbygdsinvesteringar Renovering kaj, Köpmangatan Renovering kaj, Holmen Beläggningsarbeten 15,0 10,0 8,5 11,0 9,0 4,3 1,2 58,0 4,5 9,0 4,0 5,5 16,0 15,0 Summa egenfinansierade investeringar 456,5 2,0 5,0 4,5 10,0 16,0 7,0 20,0 14,0 3,0 32,0 5,0 2,5 5,0 4,5 5,0 3,0 4,0 2,5 5,5 2,0 6,0 4,0 3,0 3,0 4,0 5,5 3,0 1,5 2,0 5,0 2,0 30,0 5,0 5,0 5,0 25,0 24,0 T.o.m. 2015-12-31 15,0 Investeringsbeslut Investeringsplan 2016 2017 2018 2019 2020 1,5 1,0 3,0 2,0 3,0 0,3 0,4 30,0 1,5 1,0 1,0 2,0 1,5 1,0 3,0 2,0 1,0 2,0 1,5 1,0 0,4 3,0 2,0 1,0 2,0 1,5 1,0 2,0 2,0 1,0 2,0 1,5 1,0 0,4 13,0 4,5 1,0 1,0 2,0 1,0 6,0 15,0 1,0 1,0 15,0 2,0 5,0 4,5 10,0 2,0 19,0 1,0 3,0 1,5 2,0 1,0 4,0 1,5 10,0 1,0 2,5 10,0 7,0 1,0 13,0 17,0 1,0 1,0 1,0 1,0 4,5 1,0 5,0 1,0 1,0 1,0 3,0 4,0 2,5 5,5 1,0 2,0 1,0 2,0 4,0 2,0 4,0 3,0 4,0 5,5 3,0 1,5 2,0 1,0 5,0 1,0 30,0 37,0 1,0 1,0 1,0 15,0 2,0 15,0 6,0 15,0 5,0 1,0 5,0 6,0 15,0 76,7 95,0 94,9 95,0 1,0 11,0 6,0 85,9 EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING 39 INVESTERINGSBUDGET FÖR ANLÄGGNINGAR OCH LOKALER 2016-2020 (mnkr) STADSBYGGNADSNÄMNDEN – Samfinansierat med andra medel Fastighetsinvestering Investering Plan- och byggprocess Summa Nettoutgift T.o.m. 2015-12-31 23,5 4,5 16,5 8,0 10,0 1,5 Kungsgatan Gång- och cykelväg Slagsta-Brunnsta Gång- och cykelväg Kvicksund-Hällby Gång- och cykelväg Hållsta-Skogstorp Gång- och cykelväg Kjula-Svista Gång- och cykelväg Prästtorp-Gillberga skola-Skogstorp Gång- och cykelväg Prästtorp-Alberga Gång- och cykelväg Stenkvistarondellen-Eskilstuna Gång- och cykelväg Alberga-Västermokorsning Gång- och cykelväg Folkesta-Dalby Investeringsbeslut Investeringsplan 2016 2017 2018 9,0 8,0 4,5 5,0 1,5 2019 2020 15,0 8,0 10,0 20,0 20,0 2,0 9,0 2,0 6,0 18,0 2,0 18,0 10,0 2,0 6,0 Summa samfinansierat med andra medel 119,5 4,5 10,5 12,5 32,0 46,0 18,0 SUMMA STADSBYGGNADSNÄMNDEN anläggningsinvestering 576,0 38,5 87,2 107,5 126,9 141,0 103,9 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Investering Nya gruppboenden Nytt korttidscentrum 85 platser Ersättning Trumslagargården och Oxen 60 platser (15 nya) Verksamhetsanpassningar Poster som ej är med, ska enligt nämnden upphandlas Nya Vård- och omsorgsplatser (60 platser) Ersättningsplatser Djurgården (60 platser) Summa anläggningsinvestering 40 EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING Fastighetsinvestering Plan- och byggprocess X X Summa Nettoutgift T.o.m. 2015-12-31 75,0 170,0 X 120,0 20,0 X Investeringsbeslut Investeringsplan 2016 2017 2018 2019 2020 15,0 15,0 15,0 85,0 15,0 85,0 15,0 4,0 4,0 4,0 120,0 4,0 4,0 19,0 19,0 104,0 224,0 19,0 120,0 120,0 385,0 0,0 INVESTERINGSBUDGET FÖR ANLÄGGNINGAR OCH LOKALER 2016-2020 (mnkr) TORSHÄLLA STADS NÄMND Investering Nytt äldreboende, ersätta Snäckberget (40 platser) Ny bro vid Krusgården Gökstensskolan Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gång- och cykelbanor Försköna Torshällas infarter Ortsutveckling Upprustning av Torshälla Skulpturpark Lekplatser, hcp-anpassning, byte av redskap Kofältet Utveckla kanalen från slussen till Gökstensskolan Ny parkanläggning längs kanalområdet Trafiksäkerhetsåtgärder Hela Torshällas gatuhållarområde Gatubelysning – trygghetsskapande Cirkulationsplats Upprustning av Spångas äldreboende, inventarier Investeringar Ridskolan Speakerbås Torsharg Upprustning Mälarvik Septitank och gästbryggor i Mälarbaden Bjällersta nya parkeringsplatser för OK Tor Omläggning av vägar Glömsta Omläggning av vägar Torshällas gatu område Krusgårdsparken Tätortsnära naturområde Krusgården Utveckla Holmbergsparken Smidesstaket vid slussarna Nya mittportar till slussarna Utveckla Torshargs IP Tennisbana NTRK ny anläggning Flytt av båtslip Båtupptagningsplats Äldreboenden inventarier Välfärdsteknologi äldreomsorgen Larm och säkerhet Utemiljö förskolor Turistskyltar, bruna och vita Summa anläggningsinvestering Fastighetsinvestering Plan- och byggprocess X Summa Nettoutgift 80,0 3,7 3,5 5,1 6,5 5,5 5,4 2,5 X T.o.m. 2015-12-31 Investeringsbeslut 2017 2018 0,0 10,0 3,7 70,0 X Förstudie Förstudie 6,0 6,0 6,0 6,0 1,0 1,0 0,5 0,5 4,0 4,0 6,0 1,0 1,0 201,0 2020 2,0 0,5 2,0 30,0 1,5 1,0 2,0 1,0 4,0 3,5 0,8 0,5 2,5 1,5 2,5 3,0 1,5 1,0 1,0 2019 3,0 2,6 4,0 0,5 0,8 0,1 1,5 2,0 0,5 3,0 Investeringsplan 2016 2,0 1,0 0,5 2,0 2,0 1,0 1,0 1,0 1,0 6,0 0,8 0,1 1,0 1,0 1,0 6,0 6,0 0,5 3,0 6,0 1,5 1,0 2,0 1,0 4,0 2,5 0,8 1,0 42,4 87,0 0,5 1,5 1,0 24,0 EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING 41 EXPLOATERINGSBUDGET (mnkr) Total prognos Objekt Pågående Eskilstuna Logistikpark, Kjula Expl Djursta bostäder Expl Västerledens industriområde Expl kv. Våghalsen, gamla brandstationen Expl Torshälla 5:8 Eklunda Expl Källsta industriområde Expl Svista Expl Vilsta 2:1, Stålforsen Expl Fristaden 1:10, Kanonhuset bostäder Expl Borsöknatorp 2:1, småhus Expl Vilsta 2:1, Thuleparken Expl Slagsta 1:1, Orkestervägen, bostäder Expl Valhalla 1:1, Bredäng, industritomter Expl Vilsta industriområde Expl Torshälla-Mälby 8:3 Bergrum/tomter Expl Torshälla 5:8, Bjällersta, bostäder Odlaren Trumtorp Expl Gillet 1 bostäder Skolmästaren Förstudie Expl Skiftinge 1:1 handelsområde Expl Hällby 2:161, Lerdalen bostäder Expl Torlunda 1:271, Skogvallen bostäder Expl Hållsta 6:1 Tandlavägen bostäder Expl Hällby 18:1, Vattentornet bostäder Expl Torlunda 1:270, Anneviksvägen, Hällby-Ökna 1:44 Expl Eskilshem 4:7, 4:8 bostäder Expl Hällby-Ökna 1:220, Hagaholmsvägen Expl Hällby-Ökna 1:220, Dalavägen bostäder Expl Torshälla 5:8 Granbacken bostäder Expl Slagsta 1:13 Expl Valhalla 2:1, drivmedelstation Västerleden Expl Roxnäs/Stavstorp tomter Expl Mesta 3:34, bostäder Expl Odlaren 1:13, 1:27 m fl bostäder Ospecificerat Inkomst Utgift 20,5 0,3 1,0 0,5 0,6 0,2 15,6 2,2 2,4 4,0 2,6 0,0 0,7 0,2 0,3 0,7 2,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 10,0 9,0 2,2 0,9 1,5 1,5 1,5 0,4 0,2 1,0 0,3 1,0 1,0 6,5 0,8 0,7 0,2 1,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,0 1,0 0,9 0,1 2,0 1,0 0,8 0,0 1,0 -6,6 -14,8 RESULTAT 42 EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING 0,5 1,0 0,0 1,3 0,2 0,4 3,8 2,5 0,3 6,6 14,8 0,0 -8,4 0,0 0,0 8,4 0,6 754,5 311,1 397,2 3,0 -2,3 0,3 2,6 7,2 0,0 0,0 1,9 0,0 3,6 0,2 0,0 0,5 0,0 1,6 0,0 -0,5 0,1 0,0 0,0 0,0 0,6 Invest. 36,1 3,2 3,6 4,8 3,9 2,7 18,2 11,0 10,5 Prognos 2016 Resultat 305,0 14,1 3,8 1,9 -0,3 1,8 7,8 0,0 2,3 22,7 9,5 0,2 6,8 3,7 0,3 1,6 -10,1 2,9 0,4 -0,5 11,2 0,2 0,5 Invest. 202,3 3,5 7,8 2,5 0,6 5,1 9,6 1,6 0,9 1,6 1,5 0,2 13,0 3,0 1,1 2,6 9,7 1,8 0,1 Tillkommande projekt 2015 och 2016 Gallerian, Tuna Park Nätet Mesta 6:40 Kapitalkostnad Resultat 507,0 19,4 19,4 2,5 4,8 27,8 37,3 1,8 8,2 5,3 2,8 1,8 4,2 6,1 1,5 2,5 24,7 4,5 0,6 Infrastruktur utan inkomster Expl Gunnarskäl rangerbangård Odlaren, gemensam infrastruktur och kostnader Expl Lagersberg 1:1 PEAB Munktellområdet Snälltorpet Expl Kv Vittnet SUMMA Prognos 2015 Investering 3,0 0,5 1,0 2,5 2,4 4,0 2,6 Prognos 2017 Resultat 2,6 2,7 2,0 0,0 0,0 0,0 4,3 0,0 7,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,4 0,0 0,0 0,0 2,7 0,0 0,0 0,0 2,6 2,1 0,0 0,0 Invest. 0,1 10, 5,0 2,2 Resultat 2,6 2,6 2,1 0,0 0,0 2,0 5,2 0,0 0,0 0,0 1,3 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 3,8 2,9 0,0 2,2 3,3 1,2 8,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,8 0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -1,0 0,8 0,0 0,0 -1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,6 0,0 0,0 0,0 5,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 17,8 32,0 33,8 8,3 31,7 24,1 -1,0 -15,3 -21,5 -23,0 2,5 12,3 8,7
© Copyright 2024