Likabehandlingsplan
2015-02-09 Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Berghemskolan Rektor Lotta Eliasson 08 580 29053 Likabehandlingsgruppens medlemmar Kea Terneborg Carina Thorén AnnSofie Ekman Camilla Jansson/ Lotta Mattson Magdalena Hedgren 08 580 28205 08580 29704 08 58029332 08 580 29704 08 580 28527 Läsåret 14 /15 Kea Terneborg Berghemsskolan Telefon: 08 580 28205 1 (21) 2015-02-09 2 (21) 1. Inledning 3 2. Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 4 3. Barnkonventionen 7 4. Ansvarsfördelning 8 5. Kartläggning och analys 9 6. Insatser för likabehandling 11 7. Rutin när personal utsätter elev för kränkande behandling eller vice versa 13 8. Rutin när elev utsätts för trakasserier eller kränkande behandling av annan elev/andra elever 16 9. Arbetsplan för likabehandlingsgruppen 19 10. Kontaktinformation 21 2015-02-09 1. 3 (21) Inledning Likabehandlingsarbete handlar om att: – Skapa en förskola och skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. – Värna om barns och elevers mänskliga rättigheter. – Implementera FN:s barnkonvention i förskola och skola Skolan och förskolan ska varje år upprätta en likabehandlingsplan enligt 3 kap. 16 §, diskrimineringslagen samt en plan mot kränkande behandling enligt 6 kap. 8 §, skollagen. Planen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen vid verksamheten, enligt förordningen om barns deltagande i arbetet med planer mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Förskolan ska ta hänsyn till barnens ålder och mognad. Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla (Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet). 2015-02-09 4 (21) Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2. Nedan förklarar vi de mest centrala begreppen i likabehandlingsarbetet. Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Både skolpersonal och barn kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Däremot kan endast personal göra sig skyldig till diskriminering i juridisk bemärkelse. Personal får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Diskriminering Diskriminering är när en vuxen på skolan behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsgrunderna är: kön könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Från och med den 1 januari 2015 ingår bristande tillgänglighet som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Det nya förbudet mot diskriminering ska bidra till att öka tillgängligheten i samhället så att människor med funktionsnedsättning kan delta på likvärdiga villkor. Diskriminering kan indelas i direkt och indirekt diskriminering. Direkt diskriminering är när en vuxen behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband någon av diskrimineringsgrunderna. Exempelvis; När en pojke går före en flicka i kön till en skola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella skolan. När man däremot behandlar alla barn lika kan det i vissa fall vara indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn på grund av någon av diskrimineringsgrunderna. Exempelvis; Om alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Diskriminering handlar om missgynnande som förutsätter någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Nedan finner du utvecklade förklaringar av de enskilda diskrimineringsgrunderna: 2015-02-09 5 (21) Kön: Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjliganden och skämt kopplade till ett barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är av sexuell natur. Det kan vara svårt att identifiera sexuella trakasserier bland barn. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker Könsöverskridande identitet eller uttryck: Sedan 1 januari 2009 ska barn i skolan även skyddas mot diskriminering och trakasserier som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck. Skolorna är inte skyldiga att arbeta förebyggande mot diskriminering på dessa grunder eller att inkludera dem i planen. Denna diskrimineringsgrund omfattar de flesta transpersoner. De bryter mot föreställningar om hur pojkar och flickor förväntas vara eller se ut. För att omfattas av diskrimineringsskyddet måste den könsöverskridande identiteten eller uttrycket uppfattas av andra, men det krävs inte att den som diskrimineras känner till begreppet. Personer med könsöverskridande identitet eller uttryck kan vara såväl homo- bi eller heterosexuella. Etnisk tillhörighet: Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Skolan har också ett ansvar för att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet enligt skollagen. Religion eller annan trosuppfattning: Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning. Enligt läroplanen ska alla föräldrar kunna lämna sina barn till skolan förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra trosuppfattningen. Skolan är skyldig att se till barnens bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Föräldrar har också rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro. Det gäller för skolan att respektera alla dessa rättigheter. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism eller ateism. Funktionsnedsättning: Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Begränsningen av funktionsförmågan måste bestå över en längre tid. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Allergier, dyslexi, hörsel- och synskador är exempel på funktionsnedsättning som kan märkas mer eller mindre i olika situationer. Det kan även vara neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD eller Aspergers syndrom. 2015-02-09 6 (21) Lagändringen innebär att personer med funktionsnedsättning ska ha en bättre möjlighet att hävda sin rätt att kunna delta på likvärdiga villkor utan hinder i form av bristande tillgänglighet. Vad innebär bristande tillgänglighet? Med bristande tillgänglighet menas att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Sexuell läggning: Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Skolan har särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en stark negativ syn på homosexualitet eller på homooch bisexuella människor. En homofobisk inställning strider mot principen om alla människors värde och allas lika rättigheter. Ålder: Sedan 1 januari 2009 ska barn i skolan även skyddas mot diskriminering och trakasserier som har samband med ålder. Skolorna är inte skyldiga att arbeta förebyggande mot diskriminering på dessa grunder eller att inkludera dem i planen. Det är tillåtet att särbehandla i skolan på grund av ålder om särbehandlingen gäller tillämpning av en bestämmelse som rör ålder. En sådan bestämmelse kan exempelvis finnas i skollagen eller någon förordning som rör skolan. Särbehandling har ett berättigat syfte om de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. När en elev kränker en annan elev och kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna kallas det istället trakasserier. Trakasserier kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga” eller ”homosexuella” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora” eller liknande. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av förälders eller syskons sexuella läggning, funktionsnedsättning med mera. 2015-02-09 7 (21) Kränkande behandling Kränkande behandling är uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. Det kan till exempel vara att kalla någon ful, tjock eller dum. Både personal och barn kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara 3. fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, blickar) text och bild (via internet, SMS, lappar och fotografier) Barnkonventionen FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige ratificerade barnkonventionen 1990, som en av de första länderna. Barnkonventionen syftar till att ge barn oavsett bakgrund rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. Konventionen definierar barn som varje människa under 18 år. Den består av 54 artiklar, där artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra huvudprinciperna. Dessa är vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2, slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den. Artikel 3, anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. Artikel 6, säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. Artikel 12, handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad 2015-02-09 4. 8 (21) Ansvarsfördelning Det är rektors ansvar att: Se till att all personal, elever och vårdnadshavare känner till att alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är förbjudna på skolan. Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter, samt att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Årligen upprätta och utvärdera en plan mot diskriminering och kränkande behandling i samarbete med personal, elever och vårdnadshavare. Dessa två planer sammanförs i en Likabehandlingsplan. Se till att utredning görs och att åtgärder vidtas när skolan får kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommer. Se till att skolpersonal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar och vilka åtgärder som vidtas, när anmäld eller upptäckt diskriminering uppdagas. Kontakta andra myndigheter vid behov. Det är lärares och annan skolpersonals ansvar att: Följa skolans likabehandlingsplan och sträva efter likabehandling. Ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning. Se till att åtgärder vidtas då diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling misstänks, anmäls eller upptäcks. Dokumentera misstänkt, anmäld eller upptäckt diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och de åtgärder som vidtas. Bevaka att utredda fall av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, där den enskilda läraren eller annan personal är berörd, följs upp. Bemöta elever och kollegor på ett respektfullt sätt. 2015-02-09 9 (21) Det är elevers ansvar att: påtala diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som förekommer på skolan. bemöta elever, lärare och övrig personal på ett respektfullt sätt. 5. Kartläggning och analys Nedan följer kartläggning och analys utifrån tidigare likabehandlingsplan. Det har skett utifrån skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete. Vi har kartlagt verksamheten genom elever, lärare, elevhälsopersonal, fritidshemspersonal och föräldrar. Det har skett genom intervjuer, enkäter, tillbudsanmälningar och frånvarorapportering. Materialet har sammanställts av skolans likabehandlingsombud. Resultatet och åtgärdsplanen har diskuterats på ledningsgruppsmöten, på arbetsplatsträffar, samverkansgrupp, elevråd, kamratstödjargrupp, föräldramöten och föräldraråd. Verksamhetsform: Samtlig personal på skolan Nulägesbeskrivning: Nedan kartlagda områden är inte tillfredställande för personalen Identifierade brister/problem Personal känner osäkerhet om sin kunnighet när och om incidentrapport ska skrivas och Lisa anmälan göras Mål Åtgärd Tidsplan Ansvar All personal ska känna Genomgång på personalmöten samt uppföljning Ht 14 Ledning Trygghet och vetskap om när det ska utföras HT14-Vt15 Likabehandlingsgruppen är ny och behöver utbildning i likabehandlingsarbete Likabehandlingsgruppen ska veta och känna sig trygg med sitt åtagande Utbildning Ledning samt gruppens medlemmar 2015-02-09 10 (21) Verksamhetsform: Förskoleklass Nulägesbeskrivning: Nedan kartlagda områden är inte tillfredställande för barnen och personalen. Identifierade brister/problem Sammanställning och analys av senaste trygghetsundersökning saknas Mål Åtgärd Tidsplan Ansvar Genomföra undersökning , analysera svar samt åtgärda eventuella brister som framkommer av svaren Kamratstödjarna på skolan gör enkäter, både skriftliga frågor samt frågor med hjälp av bilder Ht 14 Ledare för kamratstödjar na Verksamhetsform: Årskurs 1-5 Nulägesbeskrivning: Nedan kartlagda områden är inte tillfredställande för barnen och personalen. Identifierade brister/problem I kommunens senaste kvalitetsundersökningsva rade 25% av elever i årskurs 5 att de inte tycker att skolan ger pojkar och flickor samma förutsättningar. Även personal i år 1 och 2 lyfter en försämring av lika förutsättningar Försämrat klimat på skolgården lyfts av personal Mål Åtgärd Tidsplan Ansvar Alla elever ska ges samma möjlighet och förutsättnin g Prioriterat utvecklingsområde för året är värdegrund och förhållningssätt. På samtliga arbetsmöten kommer vi lyfta normkritik och att synliggöra vikten av att alla elever känner likabehandling. Ht14-Vt15 Ledning, Lärare, Fritidshemspersonal, Kökspersonal Alla elever ska erbjudas meningsfull verksamhet på raster Ht14 Fritidhemspersonalen inför ett rastverksamhetsschema där olika arrangemang erbjuds på olika platser Fritidshemspersonal Ht 14 Sammanställning och analys av senaste trygghetsundersökning saknas Genomföra undersöknin g, analysera svar samt åtgärda eventuella brister Kamratstödjarna på skolan gör enkäter, både skriftliga frågor samt frågor med hjälp av bilder Ledare för kamratstödjarna 2015-02-09 11 (21) Verksamhetsform: Fritidshem Nulägesbeskrivning: Nedan kartlagda områden är inte tillfredställande för barnen och personalen. Identifierade brister /problem Sammanställning och analys av senaste trygghetsundersökning saknas Mål Åtgärd Tidsplan Ansvar Genomföra undersöknin g, analysera svar samt åtgärda eventuella brister Kamratstödjarna på skolan gör enkäter, både skriftliga frågor samt frågor med hjälp av bilder Ht 14 Ledare för kamratstödjar na Verksamhetsform: Fritidsklubb Nulägesbeskrivning: Nedan kartlagda områden är inte tillfredställande för barnen och personalen. Identifierade brister/problem Sammanställning och analys av senaste trygghetsundersökning saknas Personal behöver utbildning i konflikthantering 6. Mål Åtgärd Tidsplan Ansvarig Genomföra undersökning, analysera svar samt åtgärda eventuella brister Kamratstödjarna på skolan gör enkäter, både skriftliga frågor samt frågor med hjälp av bilder Ht 14 Ledare för kamratstödjarna Ht14 All personal ska känna säkerhet att ha konflikthanteringsamtal Utbildning i konflikthantering Insatser för likabehandling Skolkurator/ Ledning 2015-02-09 12 (21) Ett progressivt likabehandlingsarbete kräver olika typer av arbete på olika nivåer. Vi delar in dem i: Främjande insatser Dessa handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Utgångspunkten är det som redan fungerar och bidrar till ett positivt skolklimat. Förebyggande åtgärder Dessa åtgärder ska bygga på de risker skolan identifierat i sin kartläggning av verksamheten. Arbetet syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i verksamheten. Det är ett arbete som sker i samarbete med andra skolor och andra myndigheter. Rutiner vid akuta situationer Skolan har skyldighet att agera så snart någon i personalen får kännedom om att en elev känner sig utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Dessa rutiner måste vara tydliga och ständigt aktualiseras. Nedan listar vi Berghemsskolans insatser för likabehandling. Likabehandlingsplanen: Den årliga planen gås igenom och diskuteras med elever, vårdnadshavare och personal inför varje läsårsstart. Arbetslagen uppdaterar sina arbetsplaner utifrån resultatet. Uppgifter för föräldrarådet blir att årligen ta del av utvärderingsresultatet av likabehandlingsarbetet samt att diskutera hur föräldrars inflytande ska utvecklas. Rektor ansvarar för att detta samordnas med de övriga enheterna i kommundelen. Likabehandlingsgruppen Likabehandlingsgruppen startar upp i samband med läsårsstarten. Gruppen ska säkerställa att insatserna som görs är samordnade och riktade mot samma mål. Gruppen utvärderar även likabehandlingsarbetet. Likabehandlingssamordnare: Från och med läsåret 2013 har Berghemsskolan haft en likabehandlingssamordnare som ingår i kommunens likabehandlingsnätverk, denne persona har nu slutat på enheten och en ny samordnare kommer att utses. Syftet är att främja erfarenhetsutbyte och att hålla skolan ajour med nyheter inom området. Likabehandlingssamordnarna ser till att kunskap som erhålls på nätverksträffarna förmedlas till den egna enheten. 2015-02-09 13 (21) Värdegrundsarbetet Vid varje kommande terminsstart: Likabehandlingsgruppen går runt i klasserna och presenterar sig och informerar var man kan vända sig vid behov av hjälp. Värdegrundsarbetet skall hållas levande under läsåret. Genom t.ex. livskunskap, god rastverksamhet, tätt med rastvärdar, kamratstödjare och elevråd. FN-dagen uppmärksammas varje år och i samband med den arbetar alla klasser aktivt med mänskliga rättigheter. Likabehandling ska vara en stående punkt på alla personalmöten. Det möjliggör att information och vidareutbildning hålls aktuellt. Kamratstödjare Vårt befintliga upplägg för Kamratstödjarna gås igenom i samband med läsårsupptakten för personalen. Skolledningen ansvarar för att elevrepresentanter väljs under upptakten så att arbetet kan påbörjas vid skolstarten. Livslångt lärande Likabehandlingsgruppen svarar för att hålla ”biblioteket” aktuellt med litteratur och tips som rör likabehandlingsarbete. En likabehandlingspunkt ska finnas på dagordningen för arbetslagsmöten, arbetsplatsträffar, ledningsgruppsmöten, klassråd och elevråd. Uppföljning och utvärdering Under höstterminen 2014 genomför Likabehandlingsgruppen en ny kartläggning för att följa upp och utvärdera de insatser som gjorts samt för att identifiera eventuella nya utvecklingsområden. Likabehandlingsgruppen sammanställer resultatet, tar fram ett förslag till nya åtgärder och presenterar detta för samtlig personal. Varje läsår arbetas en ny plan fram av personal, elever och vårdnadshavare. Den nya Likabehandlingsplanen ska tas i samverkansgruppen. Ordningsregler och konsekvenser kommer att ha utarbetats under höstterminen 2014. De ska diskuteras och utvärderas varje år. 7. Rutin när personal utsätter elev för kränkande behandling. 1. Personal som ser och uppmärksammar kränkande behandling, våld eller hot om våld agerar för att stoppa detta. Om en elev utsätts för kränkande behandling av personal bör eleven 2015-02-09 14 (21) vända sig till en annan vuxen på skolan. När skolans elever uppmärksammar kränkande behandling, bör de alltid hämta vuxna. 2. Vid fysiska skador ska adekvata åtgärder vidtas, till exempel läkarvård. 3. Det är viktigt att utsatta personer får ett varsamt omhändertagande. Se till att drabbade inte lämnas ensamma. 4. Åtgärder vid hot och våld, bedöms från fall till fall. Skolan omfattas av samma rättssystem som övriga samhället. 5. Ta reda på vad som hänt, dokumentera. 6. Informera vårdnadshavare/anhörig snarast 7. Möte på skolan med berörda. Efter händelsen Vid behov utses kontaktperson till den drabbade som kan bistå i olika situationer. Utomstående professionell hjälp kan behövas, t ex akut samtalsstöd genom sjukvården och/eller Järfällahälsan. Skolledningen ansvarar. Fyll i skolans interna ”incident och tillbudsrapport” som du hittar utanför expeditionen och ge den till rektor. Fyll i incidentrapporten (gäller både personal och elever) i stödsystemet LISA så snart som möjligt. (https://www.halsolaget.se/jarfalla/lisa/Grund.aspx?SessionState=). Berörda inblandade ansvarar för att det görs. Vid behov görs arbetsskadeanmälan (gäller personal) i stödsystemet LISA. Skolledningen ansvarar för att den snarast görs i samarbete med berörd personal. Vid behov görs anmälan till Arbetsmiljöverket. Detta ska ske inom 24 timmar via hemsidan www.av.se. Skolledningen ansvarar. Sammankalla krisgruppen om det behövs. Skolledning/EHT ansvarar. Vidare anmälan till socialtjänsten bedöms och anmäls av EHT. Eventuell polisanmälan görs av skolledning. Information Se till att personalen får korrekt information. Skolledningen ansvarar. Information till förvaltningen. Bedöms och görs av skolledningen. Allmän information till elever/vårdnadshavare. Bedöms och görs av skolledningen. 2015-02-09 15 (21) Uppföljning Samtal med berörda dagen efter. Skolledning/Likabehandlingsgruppen ansvarar. Samtal med berörda efter cirka en vecka. Skolledning/Likabehandlingsgruppen ansvarar. Fortsatt uppföljning vid behov. Skolledning/Likabehandlingsgruppen ansvarar. Rutin när elev utsätter personal för kränkande behandling. 1. Personal som ser och uppmärksammar kränkande behandling, våld eller hot om våld agerar för att stoppa detta. Om en elev utsätts för kränkande behandling av personal bör eleven vända sig till en annan vuxen på skolan. När skolans elever uppmärksammar kränkande behandling, bör de alltid hämta vuxna. 2. Vid fysiska skador ska adekvata åtgärder vidtas, till exempel läkarvård. 3. Det är viktigt att utsatta personer får ett varsamt omhändertagande. Se till att drabbade inte lämnas ensamma. 4. Åtgärder vid hot och våld, bedöms från fall till fall. Skolan omfattas av samma rättssystem som övriga samhället. 5. Ta reda på vad som hänt, dokumentera. 6. Informera vårdnadshavare/anhörig snarast 7. Möte på skolan med berörda. Efter händelsen •Vid behov utses kontaktperson till den drabbade som kan bistå i olika situationer. Utomstående professionell hjälp kan behövas, t ex akut samtalsstöd genom sjukvården och/eller Järfällahälsan. Skolledningen ansvarar. •Fyll i skolans interna ”incident och tillbudsrapport” som du hittar utanför expeditionen och ge den till rektor. •Fyll i incidentrapporten (gäller både personal och elever) i stödsystemet LISA så snart som möjligt. https://www.halsolaget.se/jarfalla/lisa/Grund.aspx?SessionState Berörda inblandade ansvarar för att det görs. •Vid behov görs arbetsskadeanmälan (gäller personal) i stödsystemet LISA. Skolledningen ansvarar för att den snarast görs i samarbete med berörd personal. •Vid behov görs anmälan till Arbetsmiljöverket. Detta ska ske inom 24 timmar via hemsidan www.av.se. Skolledningen ansvarar. •Sammankalla krisgruppen om det behövs. Skolledning/EHT ansvarar. 2015-02-09 16 (21) •Vidare anmälan till socialtjänsten bedöms och anmäls av EHT. Eventuell polisanmälan görs av skolledning. Information • Se till att personalen får korrekt information. Skolledningen ansvarar. • Information till förvaltningen. Bedöms och görs av skolledningen. • Allmän information till elever/vårdnadshavare. Bedöms och görs av skolledningen. Uppföljning • Samtal med berörda dagen efter. Skolledning/Likabehandlingsgruppen ansvarar. • Samtal med berörda efter cirka en vecka. Skolledning/Likabehandlingsgruppen ansvarar. • Fortsatt uppföljning vid behov. Skolledning/Likabehandlingsgruppen ansvarar. 8 Rutin när elev utsätts för trakasserier eller kränkande behandling av annan elev/andra elever Vad betyder orden? Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Dessa är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Om någon i personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara synliga och handfasta likväl som dolda och subtila. Vi delar in dem i fyra kategorier. * Fysiska kränkningar/trakasserier (Slag, knuffar m.m.) * Verbala kränkningar/trakasserier (Hot, svordomar, öknamn m.m.) * Psykosociala kränkningar/trakasserier (Utfrysning, grimaser, blickar m.m.) * Kränkningar genom text och bild (SMS, internetforum, chattar m.m.) Alla som upptäcker trakasserier eller kränkande behandling skall genast ingripa och åtgärda den akuta situationen. Därefter ska arbetsgången nedan användas. Du kan alltid rådfråga likabehandlingsgruppen om du upplever situationen akut och vill hoppa över något steg. Kom ihåg att en lärare eller annan person som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. SL 6 kap 10 §. Incident och tillbudsrapport kan du hämta utanför expeditionen. Om incidenten skett under skoltid ska den även rapporteras i LISA-systemet. https://www.halsolaget.se/jarfalla/Lisa/Grund.aspx?SessionState 2015-02-09 17 (21) 1. Meddela berörd personal och bestäm tillsammans med dem vem som ansvarar för det fortsatta ärendet. 2. Tala med den utsatte eleven för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Tänk på att förbereda samtalet. Om situationen känns komplex är det bra att ta hjälp av en kollega vid samtalet. Förklara att trakasserier/kränkande behandling inte får förekomma och att skolan kommer att åtgärda detta. Bestäm tid för uppföljning inom två veckor, och klargör att eleven genast ska berätta om något händer innan dess. Dokumentera samtalet. Gemensamt samtal med den utsatte och den som utfört kränkningar eller trakasserier ska endast ske om det är okej för det utsatta barnet. 3. Tala med den som har trakasserat eller kränkt någon. Om flera elever utfört handlingen talar den vuxne med en elev i taget. Tänk på att förbereda samtalet. Om situationen känns komplex är det bra att ta hjälp av en kollega vid samtalet. Förklara att trakasserier/kränkande behandling inte får förekomma enligt lag, och att det genast måste upphöra. Gör upp en plan för hur det ska gå till. Bestäm tid för uppföljning inom två veckor. Dokumentera samtalet. 4. Kontakta inblandade elevers föräldrar och berätta vad som hänt och vad som beslutats. Dokumentera samtalet. 5. Eleverna hålls under uppsikt. Informera alltid kollegor som rör sig runt barnen. Pejla av regelbundet med den utsatte hur det går. 6. Uppföljande samtal med den utsatte och den som utfört trakasserier/kränkningar enligt planering i steg två och tre. Meddela därefter föräldrar hur det går. Dokumentera samtalen. 7. Eleverna hålls under fortsatt uppsikt 8. Om trakasserier eller kränkande behandling inte upphört efter steg 1-8 ska likabehandlingsgruppen informeras. I det här läget är det viktigt att ärendet har dokumenterats. Likabehandlingsgruppen samråder om ärendets fortsatta åtgärder. Vid möten med barn och föräldrar är alltid minst två från likabehandlingsgruppen närvarande. Om så krävs samråder likabehandlingsgruppen med rektor och elevhälsogrupp. Likabehandlingsgruppen ansvarar för att berörd personal hålls informerad om ärendets utveckling. 9. Om diskriminering eller kränkande behandling ännu inte upphört vidtas ytterligare åtgärder, till exempel kontakt med andra myndigheter som socialtjänsten. Efter händelsen Fyll i skolans interna ”incident och tillbudsrapport” som du hittar utanför expeditionen och ge den till rektor. Fyll i incidentrapporten snarast i stödsystemet LISA https://www.halsolaget.se/jarfalla/lisa/Grund.aspx?SessionState Berörda inblandade ansvarar för att det görs. Anmäl vid behov till Arbetsmiljöverket inom 24 timmar via hemsidan www.av.se. Skolledningen ansvarar. Stödperson 2015-02-09 18 (21) Vid behov utses stödperson till den drabbade som kan bistå i olika situationer. Utomstående professionell hjälp kan behövas, t ex samtalsstöd genom BUP, skolsköterskan eller kurator. Skolledningen ansvarar. Sammankalla krisgruppen om det behövs. Skolledning/EHG ansvarar. Anmälan till socialtjänsten bedöms och anmäls av EHG. Information Se till att personalen får korrekt information. Skolledningen ansvarar. Information till förvaltningen. Bedöms och görs av skolledningen. Allmän information till elever/vårdnadshavare. Bedöms och görs av skolledningen. Uppföljning. Samtal med berörda dagen efter. Skolledning/EHG/ Likabehandlingsgruppen ansvarar. Samtal med berörda efter cirka en vecka. Skolledning/Likabehandlingsgruppen ansvarar. Fortsatt uppföljning vid behov. Skolledning/Likabehandlingsgruppen ansvarar. Akuta åtgärder för att stävja rasism: Alla ska reagera omedelbart på rasistiska tecken, symboler och/eller uttryck i skrift, tal och handlingar. Klotter ska dokumenteras, saneras och polisanmälas. För de som eventuellt bär symboler eller har kläder med symboliska tryck gäller följande: 1. Samtal tas med personen i fråga, kläder/symbol tas omhand. 2. Om det gäller elev tas omedelbart kontakt med vårdnadshavare. Om symbolen bärs i ett kränkande syfte: 1. Se till att personen omedelbart tar av sig kläder/smycken 2. Kontakt tas med vårdnadshavare 3. Uppföljningssamtal Om händelsen upprepas tas kontakt likabehandlingsgruppen. 2015-02-09 8. 19 (21) Arbetsplan för likabehandlingsgruppen Gruppens ansvar: Likabehandlingsgruppen ska ha som mål/syfte att i sitt arbete utgå från nationellt och kommunalt prioriterade mål inom trygghet, jämställdhet och likabehandling. I skolans prioriterade likabehandlingsarbete skall vi utgå från ovanstående samt elev- och föräldraenkäter. Likabehandlingsgruppen skall träffas regelbundet 1 ggr/vecka ?. Dessa möten har alltid en dagordning. Gruppen ska ha ett nära samarbete med Ledningsgrupp, Elevhälsogrupp, Samverkansgrupp, Krisgrupp och SAMBU (Kommundelsövergripande samarbetsgrupp för barn och ungdom). Likabehandlingsgruppen skall besöka alla klasser och synliggöras under terminen. Likabehandlingsgruppen ska ha en stående punkt på arbetslagsträffar. Likabehandlingsgruppen gör handlingsplan utifrån kartläggning av enkätsvar. Likabehandlingsgruppen skall främja likabehandlingsarbetet på skolan, där vikten i arbetet skall ligga vid att: - Främja elevers lika rättigheter. - Motverka diskriminering p.g.a. kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. - Motverka annan kränkande behandling. Checklista: Checklistan är en hjälp att enkelt kontrollera om likabehandlingsplanen kan fungera som ett konkret verktyg för verksamhetens likabehandlingsarbete. Ju fler av följande påståenden som kan besvaras med ja, desto större är chansen att så är fallet. 2015-02-09 20 (21) Nu gällande plan: a) Vår likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling är upprättad under den senaste tolvmånadersperioden och gäller för ett år. b) Planen innehåller en uppföljning av fjolårets åtgärder. Samverkan: Barnen har varit delaktiga i arbetet med planen. Vi har tagit reda på deras tankar kring barns rättigheter och hur de kopplar dessa till vår verksamhet. Vi har informerat vårdnadshavare på föräldramöten och föräldraråd. Kartläggning: a) Planen innehåller en beskrivning av skolans behov av likabehandlingsarbete. Vi har kartlagt verksamhetens behov på individ-, grupp och verksamhetsnivå. Planen beskriver hur vi har gjort och vad vi har kommit fram till. b) Vid kartläggningen har vi beaktat diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder c) Vi har sett över områden som arbetsklimat och arbetsmiljö kompetensutveckling rekrytering/antagning av kamratstödjare introduktion kommunikation rutiner för akuta åtgärder Mål: Planen innehåller klara och tydliga mål för vårt arbete under det kommande året. Målen utgår från de behov som vi genom kartläggningen, vet finns i vår verksamhet. Åtgärder: a) planen innehåller aktiva åtgärder för att främja barns lika rättigheter samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Åtgärderna ska förverkliga de mål vi har satt upp. b) Åtgärderna är konkreta och uppföljningsbara. Det framgår i planen vem som är ansvarig för att en åtgärd blir genomförd och när det ska ha skett. Rutiner för akuta situationer: a) hur personalen i skolan ska agera och hur ansvarsfördelningen ser ut. b) uppföljande insatser för att kontrollera att de akuta åtgärderna har effekt. c) hur händelser och åtgärder ska dokumenteras. Resurser: Det framgår i planen vilka resurser det finns att tillgå för att genomföra likabehandlingsarbetet. Kommunikation: 2015-02-09 21 (21) Vår likabehandlingsplan/planer mot kränkande behandling innehåller åtgärder för att presentera planen och förankra likabehandlingsarbete hos elever, vårdnadshavare och personal. Utvärdering och uppföljning: I planen redovisas det hur den ska utvärderas och följas upp inför nästa års plan. 9. Kontaktinformation Skolans Likabehandlingsgrupp Kea Terneborg 08-58028205 Carina Thorèn lärare år 5 Tahlil Hussien klubben Camilla Jansson hörnan Lotta Mattsson hörnan Skolans elevvårdsgrupp Lotta Eliasson Rektor Kea Terneborg Biträdande rektor Ylva Fröman Skolsköterska Magdalena Hedgren Skolkurator Minna Adveen Skolpsykolog 08-58029053 08-58028205 08- 58029420 08- 58028527 08-58029013 Kommundelsövergripande samarbetsgrupp barn och ungdom (SAMBU) Sammankallande: Ann Hallner Biträdande Rektor på Vattmyraskolan 0858029447
© Copyright 2024