Årsredovisning 2014
Årsredovisning 2014 Innehåll VD-kommentar3 Förvaltningsberättelse6 Fem år i sammandrag - Nyckeltal 8 Resultat- och balansräkning 2010 - 2014 9 Resultaträkning10 Balansräkning11 Kassaflödesanalys 12 Noter13 Underskrift av styrelsen 40 Revisionsberättelse41 Företagsstyrning42 Sparbankens huvudmän 43 Sparbankens styrelse och revisorer 44 Definitioner 45 Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum fredagen den 27 mars klockan 17.30 i Sparbankens hörsal 2 VD kommentar Omvärld Långsam global återhämtning Den globala ekonomin uppvisade en mixad bild under 2014 där USA visade framfötterna medan återhämtningen i eurozonen blev en besvikelse. Arbetsmarknaden i USA utvecklades starkt och tillväxten var högre än väntat, gynnad av sjunkande energipriser och lägre räntor. Hushållens konsumtion, som utgör mer än två tredjedelar av ekonomin, svarade för merparten av tillväxtökningen. Även om den amerikanska BNP-tillväxten varvade ned till 2,6 % i det fjärde kvartalet 2014 från närmare 5 % i det tredje kvartalet är den amerikanska centralbanken (Federal Reserv)positiv om den amerikanska ekonomin. Efter att ha avslutat sina obligationsköp i höstas står Federal Reserv i begrepp att höja sin viktigaste styrränta under 2015 för första gången sedan 2007, även om ett lågt underliggande inflationstryck reser frågor om tidpunkten för en räntehöjning. I euroområdet blev tillväxten svagare än förväntat där den ökade geopolitiska osäkerheten till följd av Ukraina krisen och sanktionerna gentemot Ryssland kan ha haft en negativ påverkan på den europeiska konjunkturen. Inflationen i eurozonen fortsatte att sjunka och risken för en deflationistisk utveckling bidrog till att Europeiska Centralbanken (ECB) sänkte styrräntan till rekordlåga 0,05 % i höstas. ECB:s beslut om ett omfattande uppköpsprogram av obligationer motsvarande 1 miljarder euros fram till september 2016 var ytterligare ett steg för att motverka den sjunkande inflationen och stärka tillväxten. Den okonventionella penningpolitiken från ECB bidrog till att statsobligationsräntorna föll ytterligare inom EMU till rekordlåga nivåer. Detta har även satt avtryck på valutamarknaderna där euron har påtagligt försvagats mot dollarn. tre första kvartal och drevs av en ökad inhemsk efterfrågan där privata konsumtionen och bostadsinvesteringarna svarade för merparten av uppgången. Hushållssektorn stimulerades av låga räntor, stigande realinkomster och en ökad sysselsättning. Den inhemskt drivna tillväxten har även satt avtryck i den privata tjänstesektorn som växte med dryga 3 % i årstakt under 2014. För svensk exportindustri var utvecklingen den motsatta där den svaga omvärldsefterfrågan, inte minst i euroområdet, ledde till en fortsatt minskad industriproduktion och medioker exportutveckling. Även tillväxtekonomierna uppvisade en splittrad utveckling under 2014. Den kinesiska tillväxten växlade ned ytterligare och i slutet av förra året var BNP ökningen 7,3 % i årstakt vilket är den lägsta takten på flera decennier. Detta är dock delvis en medveten strategi för att minska obalanserna i ekonomin. Växande obalanser i den brasilianska ekonomin och bristande reformer drog ned tillväxten ytterligare under fjolåret medan den indiska ekonomin börjat skörda frukterna av de strukturreformer som har implementerats. Inflationen i svensk ekonomi sjönk ytterligare under 2014 och i genomsnitt föll konsumentpriserna med 0,2 % jämfört med 2013. Samtidigt sänkte Riksbanken sin reporänta, till historiskt låga noll procent. Den låga svenska inflationen, fallande inflationsförväntningar och ECB:s expansiva penningpolitik sätter ytterligare press på Riksbanken att genomföra fler penningpolitiska åtgärder för att på sikt kunna nå inflationsmålet på 2 %. Sannolikheten för en negativ reporänta har påtagligt ökat under inledningen av 2015. Riksbankens räntesänkningar samtidigt som framtida räntehöjningar förskjutits på framtiden har lett till en svagare krona i synnerhet mot den amerikanska dollarn men även Hushållen driver svensk ekonomi Den svenska ekonomin uppvisade en förhållandesvis stabil utveckling under 2014 trots inrikespolitisk osäkerhet och svag tillväxt i Europa. BNP steg med 2 % under fjolårets 3 gentemot euron vilket på sikt kan stödja svensk exportindustri. För att knyta ihop resonemanget om sambanden så avslutar jag med villapriserna och boende. Villapriserna visar sitt tydliga språk. Arbetstillfällen och goda kommunikationer leder till att man vill bo i Ulricehamn. Villapriserna stiger rejält. Man kan säga att motorvägseffekten redan är här. Snitt villan i Ulricehamns kommun kostade förra året 1 135 000 (+ 18 %) och inne i centralorten är snitt priset nu hela 1 841 000 (+ 26 %). I hela Sverige ökade priserna med 9 %. En av orsakerna till de ökande priserna är också att det är ett lågt utbud av villor. Fortsatt bostadsbyggande är viktigt för utvecklingen. Under de senaste åren sticker Ulricehamn ut rejält bland liknande kommuner med ett bra bostadsbyggande. Sparbanken har varit mycket delaktig i den utvecklingen genom finansiering av nästan alla nybyggda bostäder. Framåt ser vi glädjande ett fortsatt byggande. Norra Stranden, Stadsskogen och Närheten är exempel på projekt som kommer att skapa attraktiva boenden i ett växande Ulricehamn. Lokal utveckling Som VD för den lokala banken i Ulricehamn känns det mycket glädjande att återigen kunna konstatera att Ulricehamn fortsatt har en mycket positiv utveckling. Allt är givetvis relativt, vi kan inte mäta oss med storstäder eller de mest framgångsrika kustkommunerna. Men bland jämförbara kommuner sticker vi ut bra. Vi följer regelbundet ett antal viktiga indikatorer för att känna av ekonomin i vårt verksamhetsområde. Vi kan konstatera att viktiga faktorer inom ekonomi alltid hör ihop. Innevånarantalet är viktigt, kanske det tydligaste tecknet på tillväxt. Hela världen urbaniseras, dvs. koncentreras till större städer. Sverige är ett av de länder i världen som har störst urbanisering, där storstäderna växer, på landsbygdens bekostnad. I det lilla formatet kan man se samma trend inom Ulricehamn. Centralortens befolkning ökar, medan landsbygden minskar. Men glädjande nog så avviker Ulricehamn tydligt från den stora trenden i urbaniseringen. Ulricehamn växer sakta men säkert och bland jämförbara kommuner så är det inte så många som över tid kan visa en ökande befolkning. Sammanfattningsvis ett positivt läge för Ulricehamn. Då gäller det alltid att fortsätta att investera för att ligga i framkant. Den fråga som jag tror kommer att vara mest påverkande är den fortsatta digitaliseringen. Tjänster och produkter förändras i en rasande takt. Datorer blir mindre, snabbare och framförallt smartare. För Ulricehamnarna och Ulricehamnsföretagen gäller det att verkligen hänga med i den utvecklingen. Att med sedvanlig entreprenörsanda se och förstå hur man ska förhålla sig till utvecklingen. Ulricehamns Sparbank kommer givetvis att vara en aktiv del i den utvecklingen och bidra med både energi och resurser för att Ulricehamn ska fortsätta att ligga i framkant. En avgörande faktor för ökande befolkning är givetvis tillgången till arbete. Arbetslösheten i Ulricehamn ser mycket bra ut. År efter år ligger siffrorna på en lägre nivå än riket. Tillgången till arbete är beroende av ett framgångsrikt lokalt näringsliv. Ulricehamns Sparbank har merparten av de lokala företagen som kunder. Både de små företagen och de stora lokala företagen. Sparbanken lever därmed nära företagen och har en god inblick. Ulricehamn kan glädja sig åt ett stort antal framgångsrika medelstora företag, dvs. omsättning över 100 mkr. Gemensamt för de flesta är att de är tillväxtorienterade och lönsamma. Entreprenörsandan i Ulricehamn är mycket god. Året som gått i banken - Det blev en Bonusfest till 2013 genomförde vi en stor Bonusfest i banken. Kunderna fick Bonus. Med bankens goda resultat i ryggen beslutade styrelsen att en del av vinsten skulle gå tillbaka till kunderna, i form av bra erbjudanden på ett antal produkter. Bonusfesten 2013 blev mycket lyckad. Väldigt många kunder fick del av Bonusen på olika sätt. Befolkningsutveckling och framgångsrika företag kräver bra kommunikationer. Med kommunikationer tänker jag i Ulricehamns fall i första hand på vägar och IT. Redan 2002 skrev jag i min VD kommentar om vikten av att R40 skulle bli motorväg. Sparbanken har därefter på många sätt engagerat sig i detta. Äntligen, 2015 är det dags för invigning av den sista biten för motorväg till Göteborg. Jag är övertygad att det kommer att innebära ytterligare ett lyft för tillväxten. Även när det gäller IT så har Sparbanken engagerat sig. Här handlar det om bredband och fiber. Det är viktigt att hela kommunen får tillgång till snabb ITuppkoppling. Bankens framgångar fortsätter, och även 2014 beslutade styrelsen att avsätta 8 mkr i Bonus till kunderna. Styrelsen är fortsatt tydlig med att varje Bonusfest måste ses som en enskild händelse och är helt beroende på sparbankens resultat. Målet med Bonusarna är att de ska vara riktade till olika kundgrupper och att så många kunder som möjligt får del av dem. Vi vänder oss alltid till våra Nyckelkunder, eller något av våra övriga kundkoncept. 4 Under 2014 blev det sex Bonusar - En Sparabonus, för att uppmuntra månadssparande. Kunder hittar nya vägar att utföra sina tjänster. För sparbanken gäller det som jag sagt ovan att vara uppmärksam och ledande i den utvecklingen. Jag ör övertygad om att vi kommer att lyckas med det. - En Bosparbonus, för att uppmuntra unga att bospara. - En fortsättning på förra årets mycket lyckade Försäkringsbonus, med 60 % rabatt på villa-hem försäkringen i Tre Kronor. Vi räknar med ett resultat 75-80 mkr före skatt för 2015. - Smaka På Ulricehamn-dagen. Då vi bjuder ”hela stan” på en matfest. Ulricehamn i februari 2015 Lars Karlsson - Seniordagen på Folkets Hus. Tre fulla sittningar med intressanta föredrag och underhållning för våra seniorkunder. - Och till sist. Den spännande Digitala Bonusen. En miljon att dela på för våra Digitala kunder. Återigen kan vi konstatera att Bonusfesten är mycket lyckad. Det leder till nöjdare kunder, ökade affärer och en förståelse för att sparbanken faktiskt tillhör Ulricehamnarna. Det är skillnad att vara kund i en Sparbank. För här är sparbankens vinst också bygdens vinst. Inför 2015 har styrelsen fattat beslut om att Bonusfesten fortsätter. Det blir en 3:a. Resultatet Resultatutvecklingen behandlas utförligare i förvaltningsberättelsen. Men vi kan konstatera att vi åter gör ett bra resultat på 61,3 mkr. Bankens soliditet är nu 26,9 % vilket gör oss till en av landets solidaste och starkaste banker. Sparbanksfonden Ulrica Sparbanksfonden Ulrica fick under 2014 en avsättning på 3,5 mkr vilket gör att totalt 29 mkr avsatts under de 10 år fonden funnits. Vid årets slut fanns 4,8 mkr disponibelt i fonden. Till stämman 2015 föreslås en utdelning på 3 mkr. Framtiden 2015 inleds med det lägsta ränteläge som vi någonsin skådat. Nollräntan har precis när jag skriver detta t o m övergått i minusränta. Riktigt vad det innebär för det ekonomiska klimatet och sparbanken vet vi inte idag. Det är för övrigt spännande att konstatera att jag har jobbat i bank då vi haft en styrränta på både minus % och på 500 %. Tala om ekonomiska svängningar. Att driva bank i nollränta ställer nya utmaningar. Digitaliseringen ställer också nya utmaningar, och möjligheter. Det gör att tjänster rationaliseras. Prissättningar förändras och får en ny logik. 5 Redovisning för verksamhetsåret 2014 Styrelsen för Ulricehamns Sparbank, organisationsnummer 565500-6145, får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2014, bankens 125:e verksamhetsår. Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Vi ska vara en självständig och starkt lokalt förankrad fullservicebank. Vi vänder oss till både privatpersoner, företag och organisationer som vill ha tillgång till djup kunskap, ekonomisk överblick samt trygga och starka relationer. Kreditförlusterna består till övervägande del av reserveringar för befarade förluster och uppgick till 1,3 mkr. Sparbankens ställning Balansomslutningen vid utgången av 2014 uppgick till 4 670,0 mkr, en ökning med 163,1 mkr eller 3,6 % under året. Den totala affärsvolymen uppgick vid årsskiftet till 11 028,8 mkr, en ökning med 7,6 %. Det ska vi lyckas med genom att varje dag verka för en god ekonomisk utveckling och större ekonomisk trygghet för Ulricehamn och Ulricehamnaren. Enkelt uttryckt betyder det här att vi ska vara världsmästare i Ulricehamnsbygden. Så måste det vara om man är en bank som tänker Ulricehamn för hela slanten. Sparbankens resultat Rörelseresultatet uppgick till 68,4 mkr jämfört med 69,5 mkr under föregående år. Räntenettot uppgick till 68,9 mkr, vilket är en minskning mot föregående år med 5,4%. Faktorer som påverkat räntenettot negativt är dels lägre REPO-ränta, dels att skillnaden mellan stiborräntor och REPO-räntan minskade kraftigt. Därutöver belastades räntenettot med avgifter i form av stabilitetsavgift och kostnader för insättargarantin. Reporäntan har under året förändrats från 0,75 % vid årets ingång till 0,00 % vid årets utgång. Inlåningen från allmänheten ökade med 1,2 %, eller 39,8 mkr, och uppgick vid årsskiftet till 3 347,0 mkr. Sparbankens kunder hade förmedlade placeringar i Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkring AB, med sammanlagt marknadsvärde av 2 349,4 mkr, en ökning med 22,0 %. Utlåningen till allmänheten uppgick vid årets slut till 3 233,8 mkr, en ökning med 243,5 mkr, eller 8,1 %. Förmedlad hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB har minskat med 30,8 mkr till 1 028,6 mkr. Sparbanken har vid årsskiftet placerat 166,9 mkr i räntebärande värdepapper och 704,6 mkr i aktier, motsvarande i fjol var 188,4 mkr respektive 652.6 mkr. Utdelning på aktieinnehavet i Swedbank AB har erhållits med 36,4 mkr att jämföras med 35,7 mkr föregående år. Beträffande sparbankens likviditet hänvisas till kassaflödesanalysen samt not 3. Det sammanlagda egna kapitalet uppgår till 1 254,7 mkr, att jämföras med 1 146,2 mkr föregående år. Provisionsnettot uppgick till 28,4 mkr vilket är bättre än fjolårets 26,2 mkr. Utvecklingen var positiv inom områden som in- och utlåningsprovisioner samt provisioner relaterade till värdepappersmarknaderna, dvs courtage, fondprovisioner samt försäkringsprovisioner. Kärnprimärkapitalrelationen vid utgången av 2014 uppgick till 23,57 % (20,10 %). I posten Nettoresultat av finansiella transaktioner ingår realiserade och orealiserade vinster och förluster på finansiella instrument samt valutakursförändringar, dessa uppgår till 1,7 mkr mot 1,3 mkr föregående år. Övriga rörelseintäkter, vilka till övervägande del består av fastighetsintäkter, uppgick till 2,2 mkr vilket är lägre mot föregående år. Sammantaget uppgick rörelseintäkterna till 137,7 mkr mot 138,8 mkr föregående år. Rörelsekostnaderna exklusive kreditförlusterna uppgick till 68,0 mkr, och är en ökning med 2,1 mkr mot året innan. De totala personalkostnaderna uppgick till 36,9 mkr en minskning med 1,1 mkr. IT-kostnaderna ökade med 8,2 % till 10,1 mkr, en ökning med 0,8 mkr. Ytterligare information om den ekonomiska utvecklingen framgår av Fem år i sammandrag - nyckeltal på sid 8. samt Resultat- och balansräkningar 2010 till 2014 på sid 9. Personal Medelantal anställda är 47 st (varav i banktjänst 44 st) en minskning mot föregående år med en anställd. Riskaptit och likviditetsrisk Målsättningen är att sparbankens likviditets- och finansförvaltning, genom iakttagande av styrelsen fastställda policies och sunt affärsomdöme, effektivt skall förvalta 6 - Allokera erforderligt kapital så att negativa oväntade utfall kan absorberas utan att sparbankens ställning hotas. sparbankens balansräkning och optimera avkastningen på sparbankens likviditet på lång sikt utifrån ett lågt risktagande. Sparbankens affärsmodell bygger också på att matcha utlånings- och inlåningsflöden i så stor utsträckning som möjligt. Sparbanken ska ha en låg riskprofil med begränsade risker på de finansiella marknaderna. Riskbegränsningar/risklimiter för olika riskområden regleras i fastställd policy. Sparbanken ska endast exponeras mot måttliga likviditetsrisker. Sparbanken har inte som målsättning att öka intäkter genom ökad likviditetsrisk. Ofrånkomligen möter sparbanken likviditetsrisker i den löpande verksamheten men dessa ska alltid begränsas så de inte riskerar sparbankens möjlighet att uppfylla sina åtaganden. Sparbanken ska ha en likviditetsreserv som klarar en period av minst 180 dagar under normala förhållanden. Sparbanken skall dessutom alltid ha en likviditetsreserv som klarar av 30 dagar,och reserven ska baseras på flera så kallade stressade scenarior. Riskhanteringen i sparbanken bygger på tanken att en långsiktig god riskkultur baseras på en gemensam värderingsplattform som är väl förankrad i hela organisationen och syftar till att: Sparbanken är i sin verksamhet utsatt för ytterligare olika risker. En närmare beskrivning av dessa återfinns i not 3. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Uppgifter om ledande befattningshavares ersättningar återfinns i not 10. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen För år 2015 förväntar vi oss en försiktig volymtillväxt med tanke på rådande konjunktur samtidigt som konkurrensen kommer att innebära press på intjäningen. Resultatet år 2015 förväntas uppgå till 75 - 80 mkr, före kreditförluster. I det förväntade resultatet ingår den av Swedbank AB aviserade utdelningen om 11,35 kr / aktie, vilket innebär ca 40 mkr. - Identifiera och eliminera risker och osäkerhetsfaktorer vars konsekvenser kan få en betydande negativ inverkan på sparbanken. Förslag till disposition beträffande sparbankens vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr. Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - anslag till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål - överföring till reservfonden 61 351 3 000 58 351 Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kärnprimärkapitalrelation efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 23,57 % (20,10 %). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 614 551 mkr och slutligt minimikapitalkrav till 208 618 mkr. Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 7 Fem år i sammandrag - Nyckeltal 2011 2014 2013 2012 2010 Volym 9 190 11 029 10 252 9 586 8 889 Affärsvolym ultimo, Mkr 3,4 7,6 6,9 4,3 6,0 förändring under året, % Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Summa riskvägt exponeringsbelopp 2 435 316 2 296 219 2 265 042 2 133 441 För år 3-5 redovisas exponeringsbelopp enligt tidigare regelverk 2 607 729 Kärnprimärkapitalrelation Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp För år 3-5 redovisas kapitalkvot enligt tidigare regelverk Total kapitalrelation 23,57 20,10 2,25 2,02 1,90 30,96 48,11 47,07 38,40 31,73 Resultat Placeringsmarginal 2,04 1,53 1,71 1,91 1,61 Räntenetto i % av MO Rörelseintäkter/affärsvolym 1,28 1,31 1,41 1,36 0,99 Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym Rörelseresultat/affärsvolym 0,62 0,65 0,71 0,71 0,33 Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym Räntabilitet på eget kapital 6,00 4,45 5,32 6,11 3,37 Rörelseresultat i % av genomsnittligt eget kapital K/I-tal före kreditförluster Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,54 0,49 0,47 0,49 0,70 K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,51 0,50 0,50 0,48 0,66 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar 62,55 64,01 60,52 48,18 50,68 Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och 0,10 kreditinstitut (exkl banker) 0,17 0,18 0,23 0,46 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) samt kreditgarantier. 0,00 0,04 0,12 0,00 0,00 Övriga uppgifter 47 44 45 47 50 Medelantal anställda i banktjänst 4 2 2 2 4 Antal kontor 8 Resultat- och balansräkning 2010-2014, tkr 2013 2012 2011 2010 2014 Resultaträkning 72 861 68 950 Räntenetto 76 151 75 920 56 024 26 238 28 437 Provisioner, netto 25 922 25 990 25 093 1 274 1 662 Nettoresultat av finansiella transaktioner 3 133 1 371 1 007 38 409 38 630 Övriga intäkter 21 818 12 066 2 264 138 782 137 679 Summa intäkter 127 024 115 347 84 388 -56 955 -56 754 Allmänna administrationskostnader -54 655 -55 419 -51 362 -8 942 -11 222 Övriga kostnader -7 138 -7 367 -7 550 -3 379 -1 275 Kreditförluster 716 3 560 3 146 -69 276 Summa kostnader -61 077 -59 226 -55 766 -69 251 69 506 Rörelseresultat 65 947 56 121 28 622 68 428 11 468 Bokslutsdispositioner -11 468 0 0 0 -9 337 Skatter -8 705 -12 597 -7 310 -7 077 71 637 Årets resultat 45 774 43 524 21 312 61 351 Balansräkning 5 557 Kassa 8 629 9 657 9 714 2 921 Utlåning till kreditinstitut 611 095 397 324 257 998 514 532 621 275 Utlåning till allmänheten 2 868 399 2 903 898 2 744 770 3 233 776 2 990 262 188 421 Räntebärande värdepapper 190 844 199 142 189 330 166 907 652 596 Aktier och andelar 458 051 322 225 340 676 704 562 23 461 Materiella tillgångar 24 025 24 268 25 680 24 273 25 370 Övriga tillgångar 21 959 23 361 27 148 23 024 Summa tillgångar 4 183 002 3 879 875 3 595 316 4 669 995 4 506 942 716 Skulder till kreditinstitut 640 494 582 706 Inlåning från allmänheten 3 347 023 3 307 227 3 219 060 3 108 058 2 872 575 50 161 Övriga skulder 67 223 67 171 42 688 65 598 2 632 Avsättningar för pensioner m m 2 846 2 897 2 587 1 978 3 360 736 Summa skulder och avsättningar 3 289 769 3 178 620 2 918 432 3 415 305 0 Obeskattade reserver 11 468 0 0 0 1 146 206 Eget kapital 881 765 701 255 676 884 1 254 690 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 4 183 002 3 879 875 3 595 316 4 669 995 4 506 942 9 Resultaträkning 1 januari - 31 december, tkr Not 2014 2013 Ränteintäkter 115 140 129 434 Räntekostnader -46 190 -56 573 Räntenetto 4 68 950 72 861 Erhållna utdelningar 5 36 411 35 693 Provisionsintäkter 6 33 131 31 208 Provisionskostnader 7 -4 694 -4 970 Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 1 662 1 274 Övriga rörelseintäkter 9 2 219 2 716 Summa rörelseintäkter 137 679 138 782 Allmänna administrationskostnader 10 -56 754 -56 955 Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar 20 -1 730 -1 668 Övriga rörelsekostnader 11 -9 492 -7 274 Summa kostnader före kreditförluster -67 976 -65 897 Resultat före kreditförluster 69 703 72 885 Kreditförluster, netto 12 -1 275 -3 379 Rörelseresultat 68 428 69 506 Bokslutsdispositioner 13 0 11 468 Skatt på årets resultat 14 -7 077 -9 337 Årets resultat 61 351 71 637 Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december, tkr Årets resultat 61 351 71 637 Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 50 633 195 104 Årets övrigt totalresultat 50 633 195 104 Årets totalresultat 111 984 266 741 10 Balansräkning per den 31 december, tkr 2013 Not 2014 Tillgångar 5 557 Kassa 2 921 Belåningsbara statsskuldförbindelser 15 31 016 621 275 Utlåning till kreditinstitut 16 514 532 2 979 644 Utlåning till allmänheten 17 3 203 339 10 618 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 30 437 188 421 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 18 135 891 652 596 Aktier och andelar 19 704 562 Materiella tillgångar 20 2 986 - Inventarier 4 510 20 475 - Byggnader och mark 19 763 14 409 Övriga tillgångar 21 12 965 10 961 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 10 059 4 506 942 Summa tillgångar 4 669 995 Skulder, avsättningar och eget kapital 716 Skulder till kreditinstitut 23 706 3 307 227 Inlåning från allmänheten 24 3 347 023 36 070 Övriga skulder 25 54 078 14 091 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 26 11 520 2 632 Avsättningar 27 1 978 3 360 736 Summa skulder och avsättningar 3 415 305 Eget kapital 28 606 138 Reservfond 674 275 468 431 Fond för verkligt värde 519 064 71 637 Årets resultat 61 351 1 146 206 Summa eget kapital 1 254 690 4 506 942 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 4 669 995 Poster inom linjen Ansvarsförbindelser 29 86 323 - Garantier 101 170 Åtaganden 30 306 375 - Övriga Åtaganden 426 920 11 Rapport över förändringar i eget kapital Reserv fond Ingående eget kapital 2013-01-01 562 664 Årets resultat 0 Årets övrigt totalresultat 0 Årets totalresultat 0 Vinstdisposition 43 474 Anslag till allmännyttiga ändamål 0 Utgående eget kapital 2013-12-31 606 138 Fond för verkligt värde reserv 273 327 0 195 104 0 0 0 468 431 Årets Totalt resultat eget kapital 45 774 71 637 0 0 -43 474 -2 300 71 637 881 765 71 637 195 104 266 741 0 -2 300 1 146 206 Ingående eget kapital 2014-01-01 606 138 468 431 71 637 Årets resultat 0 0 61 351 Årets övrigt totalresultat 0 50 633 0 Årets totalresultat 0 0 Vinstdisposition 68 137 0 -68 137 Utdelningar 0 0 -3 500 Utgående eget kapital 2014-12-31 674 275 519 064 61 351 1 146 206 61 351 50 633 111 984 0 -3 500 1 254 690 Kassaflödesanalys 1 januari - 31 december, tkr Den löpande verksamheten 2014 2013 Rörelseresultat (+) 68 428 69 506 Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) 0 241 Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) 1 028 -324 Av-/nedskrivningar (+) 1 730 1 668 Kreditförluster (+) 1 275 3 379 Betald inkomstskatt (-) -7 077 -9 338 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 65 384 65 132 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) -244 788 -125 242 Ökning/minskning av värdepapper (+/-) 21 514 2 182 Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-) 39 796 88 167 Förändring av övriga tillgångar (+/-) 1 063 -3 086 Förändring av övriga skulder (+/-) 14 782 -17 276 Kassaflöde från den löpande verksamheten -102 249 9 877 Investeringsverksamheten Försäljning av finansiella tillgångar (-) -1 078 559 Försäljning av materiella tillgångar (+) 0 142 Förvärv av materiella tillgångar (-) -2 542 -1 246 Kassaflöde från investeringsverksamheten -3 620 -545 Finansieringsverksamheten Utbetalt anslag (-) -3 500 -2 300 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -3 500 -2 300 Årets kassaflöde -109 369 7 032 Likvida medel vid årets början 626 116 619 084 Likvida medel vid årets slut 516 747 626 116 Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa 2 921 5 557 Utlåning till kreditinstitut 513 826 620 559 Summa enligt balansräkningen 516 747 626 116 12 Noter 1. dömningar och uppskattningar samt gör antaganden som Uppgifter om Sparbanken påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Styrelsen för Ulricehamns Sparbank, org. nr 5655006145,med säte i Ulricehamn får härmed avge årsredovisning för Sparbankens verksamhet per 31 december 2014, bankens 125:e verksamhetsår. Adressen till huvudkontoret är Lilla Torget, Box 304, 523 26 ULRICEHAMN 2. Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS 2011:54, FFFS 2013:2, FFFS 2013:24 och FFFS 2014:18 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS . Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Ändrade redovisningsprinciper Nya eller ändrade IFRS med tillämpning från och med 1 jan 2014, bedöms inte haft någon väsentlig effekt på sparbankens redovisning. Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 30) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör be- Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten ”Erhållna utdelningar” när rätten att erhålla betalning fastställts. 13 Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde via resultatet. - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas - Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. - Valutakursförändringar Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt. 14 Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument,obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuldoch egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, efter avdrag för osäkra fordringar. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade 15 För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. ning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är fastförräntad utlåning (portföljsäkring). Den säkrade risken är risken för förändringar i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. För säkringsrelationerna tillämpas säkring till verkligt värde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på den säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att de inte kan reglernas netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovis- Avbrott av säkringsredovisning Om säkringsredovisning avbryts men den säkrade posten finns kvar i balansräkningen, periodiseras den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten fram till den säkrade postens förväntade förfallotidpunkt. Om säkringsredovisning avbryts och den säkrade posten inte längre redovisas i balansräkningen resultatförs den tidi- 16 gare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten omedelbart. tade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser: Fordringar och skulder i utländsk valuta För ekonomisk säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens terminskurser och valutakursförändringarna redovisas över resultaträkningen. a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter. Metoder för bestämning av verkligt värde Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt sparbankens ledning råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Sparbanken har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunna fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 0,8 mkr (1,0 mkr). Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas skrivs ner mot resultaträkningen, om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Annars sker nedskrivning direkt mot eget kapital. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 50 % som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskat- 17 vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, inventarier avskrivs på 5 år, byggnader avskrivs på 50 år, mark skrivs inte av. Sparbanken tillämpar inte komponentavskrivning på rörelsefastigheter, eftersom effekten av övergången blir marginell. Främst beror detta på att rörelsefastigheternas andel av sparbankens totala tillgångar är relativt liten (0,6%). Omprövning sker varje år. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. Materiella tillgångar Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och 18 Pensionering i egen regi Sparbanken har utöver de kollektivavtalade tjänstepensionerna också i särskilda avtal utfäst till vissa anställda att den anställde kan avsluta sin tjänstgöring vid en tidigare tidpunkt än 65 års ålder och om en ytterligare ersättning än den som den kollektivavtalade pensionsförmånen då ger. siella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Ansvarsförbindelser En ansvarsförbindelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. 3 Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. Finansiella risker I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Kreditrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finan- Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan. 19 Kreditriskexponering, brutto och netto 2014 Värde av Total kreditTotal kreditrisk- säkerheter riskexponering exponering (före Nedskrivning/ Redovisat avs poster i efter avdrag nedskrivning Avsättning värde balansräknsäkerheter Krediter1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen2 34 553 34 553 34 553 Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3 1 327 715 1 327 715 1 266 262 61 453 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4 407 090 407 090 386 860 20 230 Pantbrev i jordbruksfastigheter 596 968 596 968 593 624 3 344 Pantbrev i andra näringsfastigheter 377 892 377 892 375 953 1 939 Företagsinteckning 189 653 5 557 184 096 181 368 2 728 Övriga5 305 782 320 305 462 31 613 273 849 varav: kreditinstitut 393 393 393 Summa 3 239 653 5 877 3 233 776 2 870 233 363 543 Värdepapper6 Statspapper och andra offentliga organ - AAA 31 016 31 016 31 016 Andra emittenter - AA 60 612 60 612 60 612 - A 40 329 40 329 40 329 - BBB eller lägre 34 950 34 950 34 950 Summa 166 907 166 907 166 907 Outnyttjad del av bev checkkrediter 287 724 287 724 287 724 Utställda lånelöften 139 196 139 196 139 196 Utställda finansiella garantier 101 170 101 170 101 170 Summa 528 090 528 090 528 090 Total kreditriskexponering 3 934 650 5 877 3 928 773 2 870 233 1 058 540 Kreditriskexponering, brutto och netto 2013 Värde av Total kreditTotal kreditrisk- säkerheter riskexponering exponering (före Nedskrivning/ Redovisat avs poster i efter avdrag nedskrivning Avsättning värde balansräknsäkerheter Krediter1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen2 35 105 35 105 35 105 Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3 1 205 692 1 205 692 1 167 628 38 064 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4 352 420 352 420 286 539 65 881 Pantbrev i jordbruksfastigheter 570 460 570 460 569 248 1 212 Pantbrev i andra näringsfastigheter 358 966 358 966 355 839 3 127 Företagsinteckning 207 282 7 888 199 394 194 730 4 664 Övriga5 268 768 543 268 225 27 807 240 418 varav: kreditinstitut 780 780 780 Summa 2 998 693 8 431 2 990 262 2 636 896 353 366 Värdepapper6 Andra emittenter - AA 117 243 117 243 117 243 - BBB eller lägre 71 178 71 178 71 178 Summa 188 421 188 421 188 421 Outnyttjad del av bev checkkrediter 213 022 213 022 213 022 Utställda lånelöften 93 353 93 353 93 353 Utställda finansiella garantier 86 323 86 323 86 323 Summa 392 698 392 698 392 698 Total kreditriskexponering 3 579 812 8 431 3 571 381 2 636 896 934 485 1 2 3 4 5 6 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis garantier. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. Inklusive krediter till stat och kommun Inklusive bostadsrätter Inklusive bostadsrättsföreningar Inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade kredier i räkning 20 I detta exempel utgår vi från Standard and Poor’s rating Oreglerade och osäkra fordringar Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar 2014 2013 Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre 182 599 Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr 1 856 238 Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr 167 2 481 Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr 0 0 Fordringar förfallna > 360 dgr 600 588 Summa 2 805 3 906 Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto 1 189 762 1 083 285 - företagssektor 2 019 046 1 904 366 - hushållssektor 794 427 765 242 varav enskilda företagare 408 424 - övriga 3 209 216 2 988 075 Summa varav: 2 805 3 906 Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar 2 553 3 306 - företagssektor 252 600 - hushållssektor 9 181 13 932 Osäkra lånefordringar 7 124 12 977 - företagssektor 2 057 955 - hushållssektor Avgår: 5 877 8 431 Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar 5 557 7 888 - företagssektor 320 543 - hushållssektor Lånefordringar, nettoredovisat värde 1 184 205 1 075 397 - företagssektor 2 018 726 1 903 823 - hushållssektor 794 427 765 242 varav enskilda företagare 408 424 - övriga 3 203 339 2 979 644 Summa Kreditkvalitet Vid kreditberedning använder sig sparbanken av riskklassificeringsmodeller för företagskrediter resp scoringsmodeller för privatkrediter. Modellerna är en sammanvägning av återbetalningsförmåga, sparande och skötsamhet. Beräkningsmetoderna och antalet förfallna krediter visar att sparbanken har en god kreditkvalitet både inom företagoch privatsegmentet. Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarios. Sparbankens likviditetsberedskap i form av dagslåneräkning, värdepappersportfölj och kreditlimiter hos Swedbank AB får lägst uppgå till 10 % av inlåningen från allmänheten. Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation. 21 Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid 2014 Längre än Längre änTotalt Löptidsinformation På anfordran Högst 3 mån men 1 år men 3 månader högst 1 år högst 5 år Längre än 5 år Utan löptid redovisat värde Tillgångar Kassa 2 921 2 921 Belåningsbara statsskuldförbindelser 20 825 10 191 31 016 Utlåning till kreditinstitut 514 532 514 532 Utlåning till allmänheten 135 410 47 732 168 577 544 269 2 307 351 3 203 339 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 30 437 30 437 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 10 110 60 424 55 166 10 191 135 891 Övriga tillgångar 751 859 751 859 Summa tillgångar 649 942 57 842 229 001 650 697 2 327 733 754 780 4 669 995 Skulder Skulder till kreditinstitut 706 706 Inlåning från allmänheten 2 906 762 229 260 197 227 13 774 3 347 023 Övriga skulder och eget kapital - 1 322 266 1 322 266 Summa skulder och eget kapital 2 907 468 229 260 197 227 13 774 - 1 322 266 4 669 995 Total skillnad -2 257 526 -171 418 31 774 636 923 2 327 733 -567 486 0 Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid 2013 Längre än Längre änTotalt Löptidsinformation Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut På anfordran 621 275 117 250 Högst 3 mån men 1 år men 3 månader högst 1 år högst 5 år 60 710 151 928 500 035 Längre än 5 år 2 149 721 Utan löptid 5 557 - redovisat värde 5 557 621 275 2 979 644 Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 10 618 10 618 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 76 702 111 719 188 421 Övriga tillgångar 701 427 701 427 Summa tillgångar 738 525 60 710 228 630 622 372 2 149 721 706 984 4 506 942 Skulder Skulder till kreditinstitut 716 716 Inlåning från allmänheten 2 490 647 267 114 509 659 39 807 3 307 227 Övriga skulder och eget kapital - 1 198 999 1 198 999 Summa skulder och eget kapital 39 807 - 1 198 999 2 491 363 267 114 509 659 4 506 942 Total skillnad 582 565 2 149 721 -1 752 838 -206 404 -281 029 -492 015 0 22 Marknadsrisk Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna. I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i sparbankens fastförräntade utlåning har sparbanken i stor utsträckning ingått ränteswapavtal, dvs avtal enligt vilka sparbanken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Hantering av sparbankens ränteexponering, sker hos finansfunktionen som ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering. Enligt finanspolicyn är målsättningen för sparbankens räntebundna exponeringar att den genomsnittliga räntebindningstiden/durationen ska vara max 5 år. Derivatinstrument som exempelvis ränteswapkontrakt används för att hantera ränterisken. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswapen se vidare i not om redovisningsprinciper. Per den 31 december 2014 var räntebindningstiden 2,0 år. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. Ränterisk Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. Per den 31 december 2014 hade sparbanken ränteswapar med ett kontraktsvärde på 853 000 tkr (892 500 tkr). Swaparnas verkliga värde netto uppgick den 31 december 2014 till - 30 837 tkr (- 10 625 tkr) bestående av tillgångar om 0 tkr (1 056 tkr) och skulder om 30 837 tkr (11 681 tkr). 23 Räntebindnings- tider för tillgångar Längre än Längre än Längre än och skulder 2014. 1 mån men 3 mån men 6 mån men Ränteexponering Högst 1 mån högst 3 mån högst 6 mån högst 1 år Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 3 år men Längre än högst 5 år 5 år Utan ränta Totalt Tillgångar 2 921 2 921 Kassa Belåningsbara statsskuld10 856 31 016 9 969 10 191 förbindelser Utlåning till 514 532 514 532 kreditinstitut Utlåning till 255 878 30 696 598 536 81 710 - 3 203 339 398 618 744 385 1 093 516 allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i 30 437 30 437 portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande 10 080 135 891 116 594 9 217 värdepapper 751 859 751 859 Övriga tillgångar 266 734 30 696 598 536 91 790 785 217 4 669 995 398 618 870 948 1 627 456 Summa Skulder Skulder till 706 706 kreditinstitut Inlåning från 34 348 12 355 - 3 347 023 3 250 2 972 306 153 869 170 895 allmänheten 67 576 67 576 Övriga skulder - 1 254 690 1 254 690 Eget kapital Summa skulder 34 348 - 1 322 266 4 669 995 12 355 3 250 153 869 170 895 2 973 012 och eget kapital Differens tillgångar och 232 386 30 696 586 181 -79 105 -537 049 395 368 717 079 -1 345 556 skulder Räntederivat, 853 000 853 000 fast ränta erhålls1 Räntederivat, 131 000 38 000 288 000 55 000 288 000 853 000 53 000 fast ränta erläggs2 Kumulativ 138 804 537 049 436 985 37 418 0 544 353 0 171 523 -492 556 exponering 1 och 2 Nominellt värde 24 Räntebindnings- tider för tillgångar Längre än Längre än Längre än och skulder 2013. 1 mån men 3 mån men 6 mån men Ränteexponering Högst 1 mån högst 3 mån högst 6 mån högst 1 år Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 3 år men Längre än högst 5 år 5 år Utan ränta Totalt Tillgångar 5 557 5 557 Kassa Utlåning till 621 275 621 275 kreditinstitut Utlåning till 16 830 136 360 556 567 - 2 979 644 60 437 437 003 731 597 1 040 850 allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i 10 618 10 618 portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande 10 293 15 901 10 145 188 421 132 646 19 436 värdepapper 701 427 701 427 Övriga tillgångar 16 830 146 653 556 567 733 503 4 506 942 70 582 437 003 864 243 1 681 561 Summa Skulder Skulder till 716 716 kreditinstitut Inlåning från 464 848 36 963 - 3 307 227 52 834 5 029 152 259 2 595 294 allmänheten 52 793 52 793 Övriga skulder 0 Efterställda skulder - 1 146 206 1 146 206 Eget kapital Summa skulder - 1 198 999 4 506 942 464 848 36 963 52 834 5 029 152 259 2 596 010 och eget kapital Differens tillgångar och 16 830 -318 195 519 604 -465 496 17 748 431 974 711 984 -914 449 skulder Räntederivat, 892 000 892 000 fast ränta erhålls1 Räntederivat, 13 000 39 500 395 000 23 000 892 000 364 500 57 000 fast ränta erläggs2 Kumulativ 465 496 269 588 394 192 0 0 461 666 632 535 627 283 -22 449 exponering Nominellt värde 1 och 2 25 Valutarisk Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser. utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bl a omfattar - kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, - klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, - IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, - behörighetssystem, - interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering, samt - informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar. I sparbankens resultaträkning ingår valutakursdifferenser med 1 509 tkr (1 024 tkr) i nettoresultat av finansiella transaktioner. Aktiekursrisk Aktiekursrisk är risken för att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till det aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden). En förändring av aktiekursen med 1 % av bankens aktieinnehav påverkar Eget kapital med 7 038 mkr (6 516 mkr). Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk Derivat och säkringsredovisning 2014 Derivat Nominellt belopp/ återstående löptid Derivat för verkligtvärdesäkringar Upp till 1 år > 1 år - 5 år >5 år Total PositivaNegativa marknads- marknadsvärden värden Ränterelaterade kontrakt 853 000 Swappar 239 000 575 500 38 500 853 000 - Valutarelaterade kontrakt 202 308 Terminer 202 308 - - 202 308 - Total summa 441 308 575 500 38 500 1 055 308 0 30 837 30 837 Derivat och säkringsredovisning 2013 Derivat Nominellt belopp/ återstående löptid Derivat för verkligtvärdesäkringar Upp till 1 år > 1 år - 5 år >5 år Total PositivaNegativa marknads- marknadsvärden värden Ränterelaterade kontrakt 892 000 Swappar 119 500 759 500 13 000 892 000 1 056 Valutarelaterade kontrakt 136 616 Terminer 136 616 - - 136 616 - Total summa 256 116 759 500 13 000 1 028 616 1 056 26 11 681 11 681 4 Räntenetto Ränteintäkter 2013 2014 Utlåning till kreditinstitut 5 005 3 234 Utlåning till allmänheten 108 488 101 528 Räntebärande värdepapper 5 442 4 956 Derivat säkringsredovisning 10 499 5 422 Summa 129 434 115 140 Varav: ränteintäkt från osäkra fordringar 551 452 Räntekostnader Skulder till kreditinstitut - 384 - 543 In- och upplåning från allmänheten -34 848 -26 978 varav: kostnad för insättningsgaranti -2 450 -2 374 Derivat säkringsredovisning -20 126 -17 449 Övriga -1 215 -1 220 Summa -56 573 -46 190 Summa räntenetto 72 861 68 950 Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) 1,29 1,16 minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver) Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) 1,71 1,53 Medelränta utlåningen (%) 3,54 3,15 Medelränta inlåningen (%) 1,03 0,71 5 Erhållna utdelningar Aktier och andelar 35 693 36 411 Summa 35 693 36 411 6 Provisionsintäkter Betalningsförmedlingsprovisioner 4 732 3 802 Utlåningsprovisioner 4 878 4 803 Inlåningsprovisioner 4 737 5 808 Provisioner avseende utställda finansiella garantier 363 298 Värdepappersprovisioner 9 543 10 665 Avgifter från kredit- och betalkort 106 82 Övriga provisioner 6 849 7 673 Summa 31 208 33 131 7 Provisionskostnader -3 398 -2 964 Betalningsförmedlingsprovisioner -1 301 -1 405 Värdepappersprovisioner -271 -325 Övriga provisioner -4 970 -4 694 Summa 27 8 Nettoresultat av finansiella transaktioner 2014 2013 1 180 -74 Räntebärande värdepapper -1 027 324 Andra finansiella instrument 1 509 1 024 Valutakursförändringar 1 662 1 274 Summa Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori Via reslutat Via reslutat räkning räkning -1 027 324 Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen 1 180 -74 Finansiella tillgångar som kan säljas 1 509 1 024 Valutakursförändringar 1 662 1 274 Summa Nettoresultat på finansiella tillgångar som kan säljas som 50 633 195 104 redovisats i övrigt totalresultat 9 Övriga rörelseintäkter Intäkter från rörelsefastigheter 1 875 1 910 Intäkter från övertagna fastigheter 64 43 Realisationsvinst vid avyttring av materiella tillgångar 25 20 Övriga rörelseintäkter 255 743 Summa 2 219 2 716 10 Allmänna administrationskostnader Personalkostnader -21 523 -22 359 - löner och arvoden -8 154 -8 330 - sociala avgifter -4 003 -4 175 - kostnad för pensionspremier -1 512 -1 425 - avsättning till resultatandelssystem, inkl. löneskatt -1 710 -1 707 - övriga personalkostnader -36 902 -37 996 Summa personalkostnader Övriga allmänna administrationskostnader -3 259 -2 014 - hyror och andra lokalkostnader -10 086 -9 322 - IT-kostnader -1 561 -1 540 - konsulttjänster -689 -697 - revision -595 -690 - porto och telefon -1 283 -2 220 - fastighetskostnader -2 379 -2 476 - övriga -19 852 -18 959 Summa övriga allmänna administrationskostnader -56 754 -56 955 Summa Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 2014 2013 Sparbankens ledning Övriga anställda Sparbankens ledning Övriga anställda Löner 2 179 19 344 Sociala kostnader 825 7 329 Summa 3 004 26 673 28 2 070 771 2 841 20 289 7 559 27 848 Av sparbankens pensionskostnader avser 2 252 tkr (2 138 tkr) sparbankens ledning. dra ledande befattningshavare beslutas av VD, i vissa fall efter samråd med ordförande. Av de löner och ersättningar som lämnats till övriga anställda avser 2 589 tkr (2 624 tkr) andra ledande befattningshavare än styrelse och VD. Lön och arvoden Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode. Ersättning till VD och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, övriga förmåner samt pension. Med andra ledande befattningshavare avses de fyra personer som tillsammans med VD utgör bankledningen. Ledande befattningshavares ersättningar Berednings- och beslutsprocess Ersättning till VD beslutas av styrelsen. Ersättning till an- Ersättningar och övriga förmåner under året till ledande befattningshavare 2014 Hans-Åke Henriksson, ordf Karl-Erik Claesson, vice ordf Ingrid Isaksson Harald Gradén Björn Andén Eva Edman Peter Sprigg VD Övr. bankledning (4 pers) Summa Grundlön/ Rörlig Övriga Pensions-Resultatan- Övriga styrelsearvode ersättning förmåner kostnad delssystem ersättningar Summa 171 105 0 0 0 42 318 71 67 0 0 0 0 138 43 460000 89 43 42 0 0 0 0 85 43 42000 36 121 43 42 0 0 0 0 85 43 72 0 0 0 0 115 1 270 0 87 853 0 0 2 210 2 589 6 163 1 399 73 0 4 230 4 316 422 250 2 252 73 78 7 391 Ersättningar och övriga förmåner under året till ledande befattningshavare 2013 Hans-Åke Henriksson, ordf Karl-Erik Claesson, vice ordf Ingrid Isaksson Harald Gradén Björn Andén Eva Edman Peter Sprigg VD Övr. bankledning (4 pers) Summa Grundlön/ Rörlig Övriga Pensions-Resultatan- Övriga styrelsearvode ersättning förmåner kostnad delssystem ersättningar Summa 161 63 35 35 43 35 35 1 282 2 624 4 313 92 51 37 46 35 43 41 0 5 350 0 0 0 0 0 0 0 84 114 198 0 0 0 0 0 0 0 856 1 282 2 138 0 0 0 0 0 0 0 0 69 69 91 0 0 0 36 0 0 0 0 127 344 114 72 81 114 78 76 2 222 4 094 7 195 Rörlig ersättning Avsättning till resultatandelssystem sker på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare, dock ej VD och stf VD. Rörlig ersättning avser mötesarvoden, reseräkningar och liknande. Övriga förmåner avser tjänstebil, ränteförmån och kostförmån. Pensioner Pensionerna är förmånsbestämda enligt SPK avtal. Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets resultat. Samtliga pensioner är oantastbara, dvs. ej villkorade av framtida anställning. Avgångsvederlag För VD finns ett avtal som innebär att från sparbankens sida gäller en uppsägningstid på tolv månader och från VD:s sida sex månader. Om sparbanken säger upp anställningsavtalet skall sparbanken förutom lön under uppsägningstiden utbetala ett avgångsvederlag motsvarande en årslön. Vidare har VD rätt att avgå med pension vid 60 års ålder. 29 2014 Lån till ledande befattningshavare i banken VD och ställföreträdande VD 3 691 Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter 3 691 Summa 2013 4 750 4 750 Offentliggörande av uppgifter om ersättning Upplysningar om ersättningar och ersättningspolicy som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2011:1 2 kap. lämnas på sparbankens hemsida, www.ulricehamnssparbank.se Medelantalet anställda 47 Sparbanken 48 44 - varav i banktjänst 45 32 - varav kvinnor 32 12 - varav män 13 47 Totalt 48 Könsfördelning i ledningen Styrelsen 4 - antal kvinnor 4 6 - antal män 6 Övriga ledande befattningshavare inkl VD 2 - antal kvinnor 2 3 - antal män 3 Arvode och kostnadsersättning till revisorer Revisionsgruppen i Borås AB 92 Revisionsuppdrag 73 KPMG AB 597 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 624 ed revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och VD:s förvaltning, M övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. 11 Övriga rörelsekostnader 2014 2013 -484 Driftkostnader för övertagna fastigheter -1 280 Avgifter till centrala organisationer -1 083 -533 Försäkringskostnader -607 -669 Säkerhetskostnader -624 -5 378 Marknadsföringskostnader - 4 462 -1 148 Övriga rörelsekostnader -498 -9 492 Summa -7 274 12 Kreditförluster, netto Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar -3 954 Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster (-) -1 687 Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som 2 415 i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster (+) 1 603 -5 497 Årets nedskrivning för kreditförluster (-) -5 110 125 Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster (+) 624 5 636 Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster (+) 1 191 -1 275 Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar -3 379 -1 275 Årets nettokostnad för kreditförluster -3 379 30 13 Bokslutsdispositioner 2014 2013 Återföring till periodiseringsfond 0 11 468 0 Summa 11 468 14 Skatter Redovisat i resultaträkningen Aktuell skattekostnad -7 360 Periodens skattekostnad -9 993 283 Uppskjuten skattekostnad (-) / skatteintäkt (+) 656 -7 077 Totalt redovisad skattekostnad -9 337 Avstämning av effektiv skatt 20142014 2013 2013 % % Resultat före skatt 68 428 80 974 Skatt enligt gällande skattesats 22,0 % 15 054 22,0 % 17 814 Ej avdragsgilla kostnader 290 162 Ej skattepliktiga intäkter -8 017 -7 924 Temporära skillnader -250 -715 Redovisad effektiv skatt 7 077 9 337 15 Belåningsbara statsskuldsförbindelser Belåningsbara statsskuldförbindelser - utländska emittenter Summa Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden Summa Redovisat värde 2014 2013 Verkligt Redovisat Verkligt värde värde värde 31 016 31 016 31 016 31 016 - - 0 0 1 047 -31 1 016 16 Utlåning till kreditinstitut 2014 2013 Swedbank AB - svensk valuta 496 408 609 643 - utländsk valuta 18 124 11 632 Summa 514 532 621 275 31 17 Utlåning till allmänheten 2014 2013 Utestående fordringar, brutto - svensk valuta 3 207 178 2 986 587 - utländsk valuta 2 038 1 488 Summa 3 209 216 2 988 075 Varav: osäkra 9 181 13 932 individuell nedskrivning (specifikation se nedan) 5 877 8 431 Redovisat värde, netto 3 203 339 2 979 644 Individuellt värderade osäkra låneFörändring av nedskrivningar, tkrfordringar Ingående balans 1 januari 2014 Årets nedskrivning för kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster 8 431 5 497 -5 636 -2 415 Utgående balans 31 december 2014 5 877 18 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2014 2013 VerkligtRedovisat VerkligtRedovisat värde värde värde värde Obligationer och andra räntebärande värdepapper - svenska bostadsinstitut 60 612 60 612 101 458 101 458 - övriga svenska emittenter 29 433 29 433 19 776 19 776 - icke finansiella företag 15 659 15 659 20 959 20 959 - finansiella företag 30 187 30 187 46 228 46 228 Summa emitterade av andra låntagare 135 891 135 891 188 421 188 421 Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden Summa 19 1 894 3 674 -3 1 891 -253 3 421 Aktier och andelar Övriga Summa varav: Noterade värdepapper på börs Onoterade värdepapper 2014 2013 704 562 652 596 704 562 652 596 703 800 651 600 762 996 Företag Antal Börsvärde Redovisat värde Aktier - Swedbank AB 3 600 000 703 800 703 800 - Sparbankernas Försäkrings AB 762 - 762 Summa 3 600 762 703 800 704 562 32 20 Materiella tillgångar Inventarier Byggnader Totalt och mark Anskaffningsvärde Ingående balans 1 januari 2013 14 677 20 674 35 351 Förvärv 1 246 0 1 246 Avyttringar -2 200 0 -2 200 Utgående balans 31 december 2013 13 723 20 674 34 397 Ingående balans 1 januari 2014 Förvärv Avyttringar Utgående balans 31 december 2014 Uppskrivningar Ingående balans 1 januari 2013 Årets avskrivningar på uppskrivet belopp Utgående balans 31 december 2013 13 723 20 674 35 397 2 542 0 2 542 -776 0-776 15 489 20 674 36 163 0 9 764 9 764 0 -391 -391 0 9 373 9 373 Ingående balans 1 januari 2014 0 9 373 9 373 Årets avskrivningar på uppskrivet belopp 0 -391 -391 Utgående balans 31 december 2014 0 8 982 8 982 Avskrivningar Ingående balans 1 januari 2013 -11 864 -9 226 -21 090 Årets avskrivningar -931 -346 -1 277 Avyttringar och utrangeringar 2 058 0 2 058 Utgående balans 31 december 2013 -10 737 -9 572 -20 309 Ingående balans 1 januari 2014 Årets avskrivningar Avyttringar och utrangeringar Utgående balans 31 december 2014 -10 737 -1 018 776 -10 979 -9 572 -321 0 -9 893 -20 309 -1 339 776 -20 872 Redovisade värden Per 1 januari 2013 2 813 21 212 24 025 Per 31 december 2013 2 986 20 475 23 461 Per 1 januari 2014 2 986 20 475 23 461 Per 31 december 2014 4 510 19 763 24 273 Taxeringsvärden Taxeringsvärden, byggnader Taxeringsvärden, mark 2014-12-31 17 321 3 754 2013-12-31 17 321 3 754 21 Övriga tillgångar 2014 2013 Positivt värde på derivatinstrument 0 1 056 Upplupna ränteintäkter på swappar 302 1 475 Egen skattefordran 9 311 3 808 Övriga tillgångar 1 892 2 770 Övertagen fastighet 1 460 5 300 Summa 12 965 14 409 22 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda kostnader Upplupna ränteintäkter Upplupna provisionsintäkter Övrigt Summa 129 312 3 525 4 754 6 405 5 846 -49 10 059 10 961 33 23 Skulder till kreditinstitut 2013 2014 Swedbank AB 18 - svensk valuta 18 645 - utländsk valuta 688 53 Övriga0 716 Summa706 200 000 Beviljad limit hos Swedbank AB 200 000 200 000 Varav: kontokredit 200 000 24 Inlåning från allmänheten Allmänheten - svensk valuta 3 327 211 3 294 414 - utländsk valuta 19 812 12 813 Summa 3 347 023 3 307 227 Inlåningen per kategori av kunder Offentlig sektor 918 1 006 Företagssektor 661 467 684 576 Hushållssektor 2 642 498 2 580 785 Varav: enskilda företagare 722 160 686 185 Övriga 42 140 40 860 Summa 3 347 023 3 307 227 25 Övriga skulder Negativt värde på derivatinstrument 30 837 11 682 Upplupna räntekostnader på swappar 10 032 11 302 Preliminärskatt räntor 3 769 4 069 Anställdas källskattemedel 691 647 Övriga skulder 8 749 8 370 Summa 54 078 36 070 26 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 7 677 Upplupna räntekostnader 4 867 5 696 Övriga upplupna kostnader 5 912 718 Förutbetalda intäkter 741 14 091 Summa 11 520 27 Övriga avsättningar 2 632 Uppskjuten skatteskuld 1 978 2 632 Totalt 1 978 Uppskjuten skatteskuld 2 846 Redovisat värde vid periodens ingång 2 632 -214 Outnyttjat belopp som har återförts under perioden -654 2 632 Redovisat värde vid periodens utgång 1 978 34 28 Eget kapital För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändringar i eget kapital på sidan 12. 29 Ansvarsförbindelser tkr (nom belopp) Garantier 40 498 - Garantiförbindelser - krediter 47 749 45 825 - Garantiförbindelser - övriga 53 421 86 323 Summa 101 170 30 Åtaganden tkr (nom belopp) - Kreditlöften - Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter Summa 31 139 196 287 724 426 920 93 353 213 022 306 375 Närståenderelationer Sammanställning över närståenderelationer Närståenderelation År Fordran på Skuld till närstående per närstående per 31 december 31 december Betald ränta Erhållen ränta Inköp av tjänster Till sparbanken närstående personer och företag 2014 3 691 6 725 112 89 42 Till sparbanken närstående personer och företag 2013 4 750 5 623 114 95 91 Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 10. 35 32 Finansiella tillgångar och skulder 2014 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde Lånefordringar Finansiella via resultat- och kund- tillgångar som Andra finansiella räkningen fordringar kan säljas skulder Summa redovisat värde Kassa - 2 921 - - 2 921 Belåningsbara statsskuldförbindelser 0 31 016 31 016 Utlåning till kreditinstitut - 514 532 - - 514 532 Utlåning till allmänheten - 3 203 339 - - 3 203 339 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring - 30 437 - - 30 437 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 20 190 - 115 701 - 135 891 Aktier och andelar - - 704 562 - 704 562 Upplupna intäkter - - 3 525 - 3 525 Övriga finansiella tillgångar - - 302 - 302 Summa 20 190 3 751 229 855 106 0 4 626 525 Skulder till kreditinstitut - - - 706 706 Inlåning från allmänheten - - - 3 347 023 3 347 023 Övriga skulder - - - 40 869 40 869 Upplupna kostnader - - - 4 867 4 867 Summa 0 0 0 3 393 465 3 393 465 Finansiella Verkligt värde 2 921 31 016 514 532 3 203 339 30 437 135 891 704 562 3 525 302 4 626 525 706 3 347 023 40 869 4 867 3 393 465 tillgångar och skulder 2013 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultat- räkningen Lånefordringar och kund- fordringar Finansiella tillgångar som Andra finansiella kan säljas skulder Summa redovisat värde Kassa 5 557 5 557 Utlåning till kreditinstitut 621 275 621 275 Utlåning till allmänheten 2 979 644 2 979 644 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 10 618 10 618 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 152 235 188 421 36 186 Aktier och andelar 652 596 652 596 Upplupna intäkter 4 754 4 754 Övriga finansiella tillgångar 2 531 2 531 Summa 0 812 116 4 465 396 3 617 094 36 186 Skulder till kreditinstitut 716 716 Inlåning från allmänheten 3 307 227 3 307 227 Övriga skulder 22 984 22 984 Upplupna kostnader 7 677 7 677 Summa 3 338 604 0 3 338 604 0 0 Verkligt värde 5 557 621 275 2 979 644 10 618 188 421 652 596 4 754 2 531 4 465 396 716 3 307 227 22 984 7 677 3 338 604 36 Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i årets resultat I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer. Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden 2014 tkr Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Summa Nivå 1 146 717 703 800 850 517 2013 tkr Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Summa Nivå 1 152 235 651 600 803 835 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 2 Nivå 3 20 190 0 20 190 36 186 0 36 186 0 0 0 0 0 0 Summa 166 907 703 800 870 707 Summa 188 421 651 600 840 021 Överföringar mellan nivå 1 och nivå 2 Det förekom inga överföringar mellan nivå 1 och nivå 2 under 2014 eller 2013. Värdering till verkligt värde Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellerna ovan. Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad. 37 Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om. Aktieindexobligationer värderas till verkligt värde via resultaträkningen. De är inte föremål för daglig handel på en aktiv marknad har det verkliga värdet hittills beräknats från utvecklingen av underliggande index/ kurser per balansdagen för respektive instrument. Verkligt värde på noterade aktier beräknas utifrån aktuell köpkurs per balansdag. Innehavet i Sparbankens Försäkrings AB redovisas till anskaffningsvärde då ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Verkligt värde på lånefordringar har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonteringsräntan har satts till den aktuella utlåningsränta som tillämpas. För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Kund- och leverantörsskulder med en livslängd överstigande sex månader diskonteras samband med att verkligt värde fastställs. 33 Kapitaltäckning Reglerna om kapitaltäckning bidrar till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna utvärdering av kapital och risker. Sparbanken har en fastställd utvärdering av kapitalbehovet baserad på - sparbankens riskprofil, - identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan, - s k stresstester och scenarioanalyser, - förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt - ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar. Översynen av kapitalbehovet är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan. Behovet följs upp och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar sparbankens verkliga riskprofil och kapitalbehov. Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till sparbankens aktuella och framtida kapitalbehov. Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3. Företaget har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 6 kap. 4 § i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25). Övriga upplysningar om kapitaltäckning lämnas på sparbankens hemsida www. ulricehamnssparbank.se. Det finns inga pågående eller förutsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen. Sparbanken uppfyller dels det lagstadgade kravet på kapitaltäckning, dels det internt bedömda kapitalbehovet. Nedan redovisas kapitalbas, kapitalkrav m m enligt gällande regelverk. Jämförande uppgifter för 2013 är till viss del beräknade utifrån nuvarande regelverk, eller utelämnade. Kapitalbas Kärnprimärkapital: Reservfond Fond för verkligt värde Verifierat resultat efter avdrag för föreslagen vinstdisposition Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar 2014 2013 674 275 519 064 58 351 1 251 690 606 138 466 860 68 137 1 141 135 Kärnprimärkapital: lagstiftningsjusteringar Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav. -118 075 Lagstiftningsjusteringar som avser orealiserade vinster och förluster -519 064 Avräkning av aktier Sammanlagda lagstiftningsjusteringar av kärnprimärkapital -637 139 Kärnprimärkapital * 614 551 Kapitalbas 614 551 *Begreppet kärnprimärkapital finns endast för innevarande år på grund av ändrade kapitaltäckningsregler. 38 -651 600 489 535 Kapitalrelationer, buffertar m.m. 2014 Summa riskvägt exponeringsbelopp 2 607 730 Kärnprimärkapitalrelation * 23,57% Primärkapitalrelation 23,57% Kapitaltäckningsgrad 23,57% Buffertkrav varav kapitalkonserveringsbuffert 2,50% 2,50% Kärnprimärkapital tillgängligt att använda som buffert 13,07% Innehav i kärnprimärkapitalinstrument i vilka sparbanken har en investering (belopp under tröskelvärdet på 10,00 procent) 73 262 2013 2 435 316 20,10% 20,10% 20,10% Kapitalkrav och riskvägt exponeringsbelopp 2014 2013 Riskvägt Riskvägt exponerings exponerings Kapitalkrav Kapitalkrav belopp belopp Kreditrisk enligt schablonmetoden Exponeringar mot institut8 693 11 043 108 666 138 039 Exponeringar mot företag 65 584 65 166 819 800 814 576 Exponeringar mot hushåll 65 918 57 777 823 978 722 217 Säkrade genom panträtt i fast egendom 37 139 39 074 464 234 488 420 Fallerade exponeringar1 410 17 621 Exponeringar i form av säkerställda obligationer 567 648 7 091 8 106 Aktieexponeringar5 861 73 262 Övriga poster2 829 2 058 35 362 25 733 Summa 188 001 175 766 2 350 014 2 197 091 Operativ risk Operativ risk enligt basmetoden Summa Summa för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt schablonmetoden 20 174 20 174 252 178 252 178 443 5 538 19 058 19 058 238 225 238 225 Summa kapitalkrav och riskvägt exponeringsbelopp 208 618 194 824 2 607 730 2 435 316 Kapitalplanering För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har företaget en egen process för Intern kapitalutvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att företaget på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker företaget är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i relation till detta. I detta ingår att företaget ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den interna kapitalutvärderingen genomförs åtminstone årligen. 34 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2017-06-30. Avtalet omfattar bl a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av fond och försäkringssparande till Robur Fond och Försäkring. Sparbanken har per 201412-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en total volym på 1 028,6 mkr. För detta har sparbanken erhållit en provisionsersättning för 2014 på 4,2 mkr, som redovisats under utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner. Till Robur Fond och Försäkring har sparbanken förmedlat fondsparande på 1 563,2 mkr och försäkringssparande på 786,2 mkr. För detta har sparbanken erhållit 8,6 mkr respektive 4,5 mkr i provision. Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner och försäkringsprovisionen som övriga provisionsintäkter. Provisionen för både fond och försäkring beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag. 39 Ort och datum samt underskrift av styrelsen Härmed försäkras att årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för sparbank. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild av sparbanken som skapats av årsredovisningen. Årsredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen, Ulricehamn 23 februari 2015. Sparbankens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 27 mars 2015. Hans-Åke Henriksson Karl-Erik Claesson Björn Andén OrdförandeVice ordförande Ingrid Isaksson Eva Edman Harald Gradén Peter Sprigg Lars KarlssonMaria Rönnmark VDPersonalrepresentant Annelie Emanuelsson Personalrepresentant Revisorsberättelse beträffande denna årsredovisning har avgivits den 24 februari 2015. Kalle Wrane Auktoriserad revisor Av huvudmännen utsedd revisor 40 Revisionsberättelse Till sparbanksstämman i Ulricehamns Sparbank Organisationsnummer 565500-6145 Rapport om årsredovisningen Jag har reviderat årsredovisningen för Ulricehamns Sparbank för år 2014. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver min revision av årsredovisningen har jag även reviderat förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst samt styrelsens förvaltning för Ulricehamns Sparbank för år 2014. Styrelsens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst och det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur sparbanken upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständligheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i sparbankens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till dispositioner av sparbankens vinst och om förvaltningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande sparbankens vinst har jag granskat om förslaget är förenligt med sparbankslagen och sparbankens reglemente. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i sparbanken för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot sparbanken. Jag har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med sparbankslagen, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller sparbankens reglemente. Jag anser att de revisionsbevis jag inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Ulricehamn den 24 februari 2015 Uttalanden Jag tillstyrker att sparbanksstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Kalle Wrane Auktoriserad revisor Uttalanden Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Ulricehamns Sparbanks finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker därför att sparbanksstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. 41 Företagsstyrning Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga ägare. Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet är ”att, utan rätt för dess stiftare eller andra att få ta del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse.” och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och VD, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och VD:s arbete. Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl a till att styrelsen erhåller tillfredställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter. För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparbankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i til�lämpliga delar. De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak av sparbankslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa sparbankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års-/delårsbokslut, fastställa/ompröva policies/instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom. Under 2014 har styrelsen sammanträtt vid 12 st tillfällen. Styrelsen har även genomfört ett styrelseseminarium kring strategifrågor. Vid styrelsesammanträdena har bl a behandlats års- och delårsbokslut, riskanalys, verksamhetsplan inklusive kapitalbehov, prognos för kommande år, policies inom olika riskområden, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang, revisionsrapporter etc. Ställföreträdande VD har varit sekreterare i styrelsen. Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktör Som representanter för insättarna har sparbanken 48 st huvudmän. Hälften av dessa väljs av Ulricehamns kommun, medan återstoden väljs av huvudmännen själva. Huvudmännen utövar sitt inflytande på sparbanksstämman, som är sparbankens högsta beslutande organ. Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och om mandattider för dessa återfinns på sidan 43. Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken med ledning av förslag som sparbankens valberedning tagit fram. Valberedningen är sparbanksstämmans organ för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor. Valberedningen utgörs av ordförande samt fyra stycken ledamöter. Det är valberedningens uppgift att komma med förslag till ledamöter i styrelsen samt förslag till arvode uppdelat mellan ordförande och övriga ledamöter. Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna styrning och kontroll. Dess granskning omfattar även att verksamhetens omfattning och inriktning överensstämmer med interna regler samt utvärderar sparbankens organisation och arbetsprocesser. Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande. Likaså utser styrelsen VD som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken. Styrelsens sammansättning och arbete Sparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämma, består av åtta ledamöter. Därutöver ingår två personalrepresentanter. och en ersättare för dessa. Ställföreträdande VD är ersättare för VD i styrelsen. Av styrelsens ledamöter är fyra kvinnor. Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens styrelse och mandattider för dessa återfinns på sidan 44. Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner 42 Sparbankens huvudmän Av kommunfullmäktige valda: OrtHuvudman sedan Mandatperiod tom 2015 Lotta BäckströmUlricehamn2011 Anders DahlénUlricehamn1994 Inge KlassonGällstad1996 Eva Ek JosefssonUlricehamn2011 Kerstin BerggrenBlidsberg2011 Lars-Erik JosefsonMarbäck2006 Mandatperiod tom 2016 Jan Boger Ulricehamn 1985 Christina BernevångUlricehamn2008 Gunnar SöderlindUlricehamn1997 Leif ReinholdssonVegby2008 Ulrica GeeraedtsUlricehamn2011 Jan BrobjerUlricehamn2000 Mandatperiod tom 2017 Elisabeth AnderssonUlricehamn2011 Eva UddUlricehamn2012 Roger WilhelmssonUlricehamn2013 Gunnar ScottUlricehamn2013 Lars ArneborgHökerum2009 Celso Silva GoncalvesUlricehamn2007 Mandatperiod tom 2018 Catharina Ståhl-LindUlricehamn2010 Richard HalifaxUlricehamn2012 Per GustafssonHökerum2008 Lena BenjaminssonMarbäck2010 Klas RedinUlricehamn2014 Bengt JohanssonHökerum2007 Av huvudmännen valda: Mandatperiod tom 2015 Anders PerssonUlricehamn2014 Emma DahlUlricehamn2014 Kajsa Olmarker Gällstad 1995 Viktor KastaniusUlricehamn2011 Birgitta Lyckert-KarlssonHökerum2003 Bengt JohanssonLiared2006 Mandatperiod tom 2016 Wenche SteinstöBlidsberg2008 Charlotta NilsonLiared1997 Lea LidénTvärred1997 Dan-Christer ArveskärBlidsberg2004 Lidija PopovicUlricehamn2004 Cecilia BonnevierUlricehamn2004 Mandatperiod tom 2017 Robert WallinUlricehamn2014 Bengt NilssonUlricehamn2009 Per JonstoijTvärred2013 Leif Dahl Vegby 2005 Ann-Kristin SpetzUlricehamn2006 Anna MogrenUlricehamn2006 Mandatperiod tom 2018 Sven Carlsson Ulricehamn 1985 Stefan InhammarUlricehamn2008 Bodil BjörkUlricehamn1991 Mikael KindbergUlricehamn2008 Peter DanestadUlricehamn 2005 Roy OlaussonUlricehamn2006 43 Sparbankens styrelse Ordinarie ledamöter Ort Vald till stämman Tillhört styrelsen sedan Hans-Åke Henriksson, ordf Ulricehamn 2016 1995 Karl-Erik Claesson, v.ordf Ulricehamn 2016 1993 Björn Andén Marbäck 2017 1998 Eva Edman Ulricehamn 2017 2005 Harald Gradén Hökerum 2015 1998 Ingrid Isaksson Blidsberg 2016 2007 Peter Sprigg Ulricehamn 2015 2012 Lars Karlsson, VD Ulricehamn 2001 Maria Rönnmark, personalrepr Ulricehamn 2011 Annelie Emanuelsson, personalrepr Vegby 2011 Ersättare Sven-Åke Severinsson, VD:s stf Ulricehamn 1999 Cecilia Mattsson, personalrepr Ulricehamn 2011 Anders Skyldberg, personalrepr Ulricehamn 2011 Revisorer Kalle Wrane, auktoriserad revisor Michael Lindengren, aukt. revisor (suppl) Ort Borås Göteborg Vald till stämman 2016 2016 44 Definitioner Affärsvolym Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer. Reserveringsgrad för osäkra fordringar Reservering för befarade kreditförluster i % av osäkra fordringar brutto. Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker). Riskvägt belopp Summa tillgångar i balansräkningen och åtaganden utanför balansräkningen värderade efter kreditrisk enligt gällande kapitaltäckningsregler. Derivatinstrument Ett derivatinstrument är kopplat till värdet av en underliggande produkt. Optioner, terminer och swappar är exempel på derivatinstrument. Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital. K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter. Räntenetto Nettot av ränteintäkter och räntekostnader. K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter. Ränteswap Ett ränteväxlingsavtal där två parter byter ränteströmmar med varandra utan att kapitalbeloppet påverkas. Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym. Kärnprimärkapitalrelation Kapitalbas genom riskvägt exponeringsbelopp. Kreditförlustnivå Kreditförluster samt värdeförändring på övertagen egendom i förhållande till ingående balans av utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) samt leasingobjekt, övertagen egendom och kreditgarantier. Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym. Soliditet Eget kapital och obeskattade reserver efter schablonskatt i % av balansomslutningen. Marknadsvärde Det pris eller den kurs som gäller på en marknad, t ex den kurs som används vid köp och försäljning av en obligation till aktuell marknadsränta. Medelantal anställda Arbetade timmar i förhållande till normalarbetstidsmåttet 1 730 timmar per år. MO – medelomslutning Medeltal av de 12 senaste månadernas balansräkningar. Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO. 45 Ulricehamns Sparbanks verksamhetsområde Vårt verksamhetsområde sammanfaller med Ulricehamns kommungräns. Så gott som all inlåning kommer från insättare inom området och vår policy är att utlånade pengar också skall stanna kvar inom sparbankens verksamhetsområde. www.ulricehamnssparbank.se
© Copyright 2024