årsredovisning 2012 - Virserums Sparbank

årsredovisning 2012
bygdens bästa bank sedan 1884
Storgatan 8 | www.virserumssparbank.se | 0495-310 15
Innehållsförteckning
VD kommenterar. . .....................................................................................................5
Styrelsen.................................................................................................................7
Sparbanksstämman..................................................................................................8
Förvaltningsberättelse............................................................................................9
Fem år i sammandrag.. ............................................................................................12
Resultaträkning ....................................................................................................15
Balansräkning.......................................................................................................16
Kassaflödesanalys.................................................................................................18
Redovisnings- och värderingsprinciper . . ..............................................................19
Noter till resultaträkningen.................................................................................27
Noter till balansräkningen...................................................................................32
Finansiella risker..................................................................................................37
Kapitaltäckning . . ...................................................................................................48
Företagsstyrning...................................................................................................51
Utgående mandatperioder .....................................................................................53
Revisionssberättelse .. ...........................................................................................54
Personalen.. ...........................................................................................................55
Sparbankens huvudmän, styrelse och revisorer. . ..................................................56
Kontorsförteckning .. ............................................................................................58
Omslagsfoto: Alexander Steinvall
VD kommenterar
Bengt Eriksson, VD
Sparbanken
Sparbankens 4 K
Vår egen bank, Virserums Sparbank, är en Sparbank.
Det låter som en självklarhet. Men det förtjänar att
uttalas, eller som här skrivas, någon gång emellanåt. Det finns några saker som är alldeles unika med
en Sparbank. Det är t.ex. att vi inte har några ägare
som kräver att vi skall dela ut delar av Sparbankens
ekonomiska resurser till dem varje år. Och det är att
det finns inskrivet i grunderna för vår verksamhet att
vi varje år skall bidra med ekonomiska resurser det
lokala samhällets utveckling och framtid. Inte till aktieutdelning till bankens ägare. Utan till Virserums,
till Järnforsens och till den södra kommundelens utveckling och framtid.
Vi skall ta vara på och utveckla det som är unikt för
vår egen Sparbank. Och vi skall samtidigt utvecklas
i takt med de krav som omvärld, teknik, konkurrenter och kunder ställer på oss. På ett klokt sätt. För
att göra det är det fyra saker vi prioriterar att arbeta
med nu. Sparbankens 4 K - Kredit, Kontroll, Kompetens och Kund.
Laget är större än jaget
Vi skall fortsätta vara en lokal, självständig, och
stark Sparbank. För att kunna vara det krävs det att vi
tillsammans fortsätter leda och driva verksamheten
på ett klokt sätt. Huvudmän, valberedning, styrelse,
revisorer, kontrollfunktioner, verkställande direktör,
och medarbetare i Sparbanken. Vi. Tillsammans. Laget är större än jaget.
Kredit
Kreditgivning är en central del i Sparbankens verksamhet. Vi skall fortsätta utveckla Sparbankens kreditkultur och vår egen kompetens inom kreditprocesser och kreditbedömningar. Det kan vi till exempel
göra genom att kombinera vår lokalkännedom med
ekonomisk analys och med de möjligheter tekniken
ger. På så sätt kommer vi att kunna upprätthålla en
sund kreditgivning till ändamål och till kredittagare
med en god återbetalningsförmåga och med en god
balans mellan lånat kapital och eget kapital. Det är
viktigt både för Sparbanken och för våra kunder. Vi
kommer också att fortsätta att arbeta med att balansera våra volymer på företagsmarknaden med nya
volymer inom privatmarknaden.
5
VD kommenterar
Kontroll
Både vårt eget önskemål att säkerställa att vi når
våra mål, och omvärldens ökade reglering av bankverksamhet, ställer nya och ökade krav på vår Interna Styrning och Kontroll. Vi kommer under året
att fortsätta att utveckla våra processer inom detta
område. Och vi kommer att rekrytera en Controller
med specifik inriktning just på Intern Styrning och
Kontroll. På så sätt kan vi löpande följa upp att vi rör
oss i riktning mot de mål vi vill nå, och vi säkerställer
att vi kan bibehålla omvärldens och myndigheternas
förtroende att driva vår Sparbank.
Kompetens
Bankverksamhet utvecklas allt mer från att hantera transaktioner och rutinärenden till att i stället
arbeta med rådgivning och affärsmöten. Våra viktigaste konkurrenter ligger långt fram med att hantera
denna utveckling på ett effektivt sätt. För att vi skall
kunna fortsätta vara Bygdens Bästa Bank, och för att
vi skall kunna fortsätta bidra till en bättre ekonomi
både för våra kunder och för samhället, så måste vi
hela tiden utveckla vår kompetens i våra respektive
Yrkesroller. Om vi själva står stilla när omvärlden och
konkurrenterna utvecklas, så kommer vi snabbt och
ofelbart att hamna på efterkälken. Det gäller såväl
för Sparbanken som helhet, som för var och en av
oss.
Kund
Nyckeln till att kunna ta väl hand om Sparbankens
befintliga kunder, och till att kunna attrahera nya
kunder, både på företagsmarknaden och på privatmarknaden, är att vi fortsätter utveckla och bredda
vårt sätt att arbeta med Kundansvar för alla våra sju
Rådgivare i Sparbanken. Och vi måste ge våra Rådgivare förutsättningarna, befogenheterna och förtroendet att arbeta på ett strukturerat sätt med sin
kundbas. Jag är i grunden övertygad om att vi kommer att kunna ge alla våra kunder en bättre service,
och att vi kommer att kunna fatta bättre kreditbeslut,
om vi lyckas arbeta på bredden med Kundansvar för
både stora och små kunder fördelat på våra sju Rådgivare. Ingen kan göra allt, men tillsammans kan vi
komma väldigt, väldigt långt.
6
Och så några ord om det ekonomiska
resultatet 2012…
Ekonomiskt kan året sammanfattas i en mening ungefär så här. Ökande affärsvolymer, reserveringar för
befarade kreditförluster, rekordstora rörelseintäkter
och ytterligare förstärkt kapitalbas. Under 2012 har
Sparbankens affärsvolym ökat på ett kontrollerat
sätt med 3,1%. Vi har gjort ett antal nödvändiga
reserveringar för befarade kreditförluster på netto
18,5 mSEK och vi har i flera fall kunnat medverka till
nödvändiga finansiella rekonstruktioner av lokala
företag. Tack vare de rekordstora rörelseintäkterna
och en positiv värdeutveckling på Sparbankens värdepappersinnehav, har vi tillsammans kunnat generera ett rörelseresultat på 10,9 mSEK och ett totalresultat på 27,1 mSEK. Därigenom har vi förstärkt
Sparbankens kapitalbas med 17,8 mSEK. Detta ger
oss en näst intill unik finansiell styrka bland svenska
banker. Och vi har samtidigt kunnat dra vårt lilla strå
till stacken till möjliggörandet av ett antal lokala utvecklingsprojekt, inte minst digitaliseringen av vår
biograf, som blivit möjlig tack vare ett engagerat arbete av Samhällsföreningen och av många andra. För
dig som ytterligare vill fördjupa dig i siffrorna ber jag
att få rekommendera den följande Årsredovisningen.
Virserum i april 2013
Bengt Eriksson
VD, Virserums Sparbank
Styrelsen
Bengt Eriksson, VD
Börje Karlsson, ordförande
Rune Bjurhem. vice ordförande
Lars Rosander
Torbjörn Wirsenius
Marianne Larsson
David Axelsson
Christer Tuvö
7
Sparbanksstämman
Styrelsen och verkställande direktören för Virserums
Sparbank får härmed avge årsredovisning för Sparbankens
verksamhet 2012, Sparbankens 128:e verksamhetsår.
Sparbanksstämman med huvudmän äger rum fredagen
den 3 maj 2013 kl 17.30 på Hotell Dacke.
8
Förvaltningsberättelse
Verksamhetens art och inriktning
Virserums Sparbank (533200-5247) är en inom Hultsfreds Kommun verksam fristående sparbank. Vi är en
självständig och modern Sparbank, som med personlig service erbjuder banktjänster till våra kunder i södra
delen av Hultsfreds kommun samt till Smålänningar och till andra med rötterna och hjärtat i Dackebygden .
Vår vision är ”Vi ger våra kunder och det samhälle vi verkar i möjlighet till en bättre ekonomisk framtid”.
Siffror inom parentes avser 2011.
Affärsvolym
Sparbankens förvaltade och förmedlade kundvolymer uppgick vid årets slut till 1 628 317 tkr
(1 579 246 tkr) en ökning med 3%.
Utlåning
Sparbankens totala utlåning uppgick vid årets slut netto till 408 026 tkr (408 470 tkr).
Av sparbanken förmedlade lån till Swedbank Hypotek, uppgick vid årets slut till 257 681 tkr.
(260 297 tkr).
Nyutlåningen under året uppgick till 99 363 tkr (71 882 tkr).
Inlåning
Sparbankens inlåning från allmänheten uppgick vid årets slut till 531 128 tkr (534 045 tkr).
Förmedlade fonder
Virserums Sparbanks kunder hade vid årets slut förmedlade placeringar i Swedbank Robur AB
och i Swedbank Försäkring AB till ett marknadsvärde av 297 445 tkr (254 736 tkr).
Problemengagemang
Sparbankens problemengagemang, d v s oreglerade fordringar på krediter förfallna till betalning med mer än
60 dagar eller där andra omständigheter föreligger som medför osäkerhet i fråga om kreditens återbetalning
uppgick vid årets slut till 29 891 tkr.
Riskaptit och likviditetsrisk
Målsättningen är att sparbankens likviditets- och finansförvaltning effektivt skall förvalta balansräkningen.
Sparbankens idé bygger på att utlåningen skall matchas av inlåningen. Det är emellertid ofrånkomligt att
mäta likviditetsrisker i den löpande verksamheten men dessa skall begränsas på ett sådant sätt att banken
inte riskerar att inte kunna uppfylla sina åtaganden. Banken skall enligt fastställda policy ha en likviditetsreserv som klarar en period av 30 dagar och får lägst uppgå till fem procent av inlåningen vid normala förhållanden. Dessutom skall likviditetsreserven beräknas utifrån s.k. stressade scenarier.
Personal
Under 2012 har kompetensnivån bland personalen stärkts ytterligare genom olika utbildningsinsatser såväl
internt som externt. Nyrekrytering har skett såväl på företagssidan som inom risk och kontroll. Bengt Eriksson tillträdde som ny VD efter Ewa Andersen den 1 februari 2012. Upplysning om ersättningar lämnas i not 7.
9
Förvaltningsberättelse
Information om risker
I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker såsom kredit-, marknads-, likviditets- och
operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse,
som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och riktlinjer för ovanstående
risker.
Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) samt att försäkra att det finns kontroll på
plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicy och riskhanteringssystem ses över regelbundet för att kontrollera att dessa är ändamålsenliga. Genom utbildning och tydliga
processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och
sitt ansvar.
I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören. Dess uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt att vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Riskkontrollen rapporterar regelbundet direkt till styrelsen.
Styrelsen fastställer grundläggande riktlinjer för regelefterlevnad. Av riktlinjerna framgår att verkställande
direktören ansvarar för att fastställa rutiner så att verksamheten bedrivs enligt regelverket och att verksamheten är ändamålsenligt organiserad utifrån de krav som ställs.
Bankens compliancefunktion ansvarar för samordning och rapportering i frågor som rör regelefterlevnad.
arbetet med regelefterlevnad präglas av ett proaktivt arbetssätt där compliancefunktionen bidrar till att upprätthålla och förstärka bankens förtroende och anseende, samt verkar för att risken för legala sanktioner och
ryktesförlust på grund av bristande regelefterlevnad reduceras. Compliance rapporterar regelbundet direkt
till styrelsen. En närmare beskrivning av risker framgår av not 26.
Resultat
Rörelseresultatet minskade med 24 % och uppgick till 10 908 tkr (14 329 tkr). Resultatet har till stor del påverkats av kreditförluster som under året drabbat banken på 18 542 tkr (6 391 tkr).
Räntenettot vilket är en stor del av resultatet har under året minskat med 3% och uppgick vid årets slut till
25 420 tkr (26 261 tkr). I räntenettot ingår den ränta banken får på sina likvida medel.
Virserums Sparbank erhåller provision på bl. a förvaltade medel hos fondbolag, på det marknadsvärdet som
den samlade stocken har. Provisioner netto uppgick vid årets slut till till 5 376 tkr (5 276 tkr).
Rörelsekostnaderna exkl. kreditförluster uppgick till 14 002 tkr (12 272 tkr) en ökning med 14 % varav personalkostnader 7 555 tkr (6 611 tkr) eller 54 % (54%).
Årets resultat efter skatt och bokslutsdispositioner blir 11 651 tkr (11 073 tkr).
10
Förvaltningsberättelse
Prognos
Vi ser en ökad konkurrens och en något lägre kreditefterfrågan på marknaden. Kombinerat med nuvarande
konjunkturläge förväntar vi oss att affärsvolymen under 2013 endast ökar marginellt. Sparbankens resultat
före kreditförluster förväntas under 2013 bli i nivå med resultatet 2012, under förutsättning att inga oväntade händelser inträffar.
Förslag till vinstdisposition
Sparbankens vinst enligt balansräkningen utgör för 2012
Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande:
- Överföring till reservfonden kr.
11 650 669,74
kr.
11 650 669,74
Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt
skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och
operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbanken interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen
vinstdisposition uppgår till 4,96 ( 4,51). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 176 288
(158 778 tkr) och slutligt minimikapitalkrav till 35 550 tkr (35 181 tkr). Specifikation av posterna framgår av
not om kapitaltäckning.
Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas
fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.
Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt
stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.
11
Fem år i sammandrag
Fem år i sammandrag, tkr
2012
2011
2010
2009
2008
Volym
Medelomslutning (MO)
756 464 765 245 705 988 650 967 626 286
Förändring under året, %
-1,1
8,4
8,5
3,9
17,5
Affärsvolym, ultimo
1 628 317 1 579 246 1 624 161 1 542 597 1 366 250
Förändring under året, %
3,1
-2,8
5,3
12,9
11,3
av sparbanken förvaltade och förmedlade
kundvolymer
Kapital
Soliditet
Beskattat eget kapital + 78 % (+ 73,7 %) av
obeskattade reserver i % av balansomslutningen
31,92
29,40
29,98
28,79
25,61
Kapitaltäckningskvot
Kapitalbas i förhållande till totalt kapitalkrav
4,96
4,51
4,24
4,10
4,71
Resultat
Placeringsmarginal
Räntenetto i % av MO
3,36
3,43
2,99
3,13
3,88
Rörelseintäkter/affärsvolym
Räntenetto + rörelseintäkter i % av
genomsnittlig affärsvolym
2,661,671,902,162,02
Rörelseresultat/affärsvolym
Rörelseresultat i % av
genomsnittlig affärsvolym
0,660,911,051,300,81
Räntabilitet på eget kapital
Rörelseresultat efter schablonskatt
i % av genomsnittligt eget kapital
3,38
4,78
5,26
7,72
3,58
KI-tal före kreditförluster
Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom
i relation till räntenetto + rörelseintäkter
0,32
0,37
0,43
0,35
0,42
KI-tal efter kreditförluster
Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom
i relation till räntenetto + rörelseintäkter
0,75
0,57
0,45
0,40
0,60
12
Fem år i sammandrag
Fem år i sammandrag, tkr
2012
2011
2010
2009
2008
Osäkra fordringar och kreditförluster
Reserveringsgrad för osäkra fordringar
Reservering för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto
66,42
65,45
61,72
79,06
100,00
Andel osäkra fordringar
Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till
allmänheten och kreditinstitut (exkl banker)
2,45
0,64
0,28
0,35
0,41
Kreditförlustnivå
Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning
till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) samt
övertagen egendom och kreditgarantier
4,53
1,50
0,15
0,33
1,35
Övriga uppgifter
Medelantal anställda
88877
Antal kontor
22222
Personalkostnader i % av MO
1,00
0,86
0,94
0,92
0,96
13
Fem år i sammandrag
Fem år i sammandrag, tkr
2012
2011
2010
2009
2008
Resultaträkning
Räntenetto
25 420
26 261
20 363
24 269
20 764
Provisioner, netto
5 376
5 276
4 579
4 579
4 986
Nettoresultat av finansiella transaktioner
9 024
-686
1 203
-3 649
-633
Övriga intäkter
3 632
2 141
5 243
2 238
2 077
Summa intäkter
43 452
32 992
31 388
27 437
27 194
Allmänna administrationskostnader
12 646
10 986
9 951
10 193
10 705
Övriga rörelsekostnader
1 355
1 286
1 158
1 348
1 385
Kreditförluster
18 542
6 391
1 370
4 870
-45
Summa kostnader
32 543
18 663
12 479
16 411
12 045
Rörelseresultat
10 909
14 329
18 909
11 026
15 149
Bokslutsdispositioner, netto
743
25
-1 644
-133
2 949
Skatter
0
-3 281
-2 987
-2 786
-4 645
Årets resultat
11 651
11 073
14 278
8 107
13 453
Balansräkning
Kassa 2 357
5 153
3 008
3 681
3 341
Utlåning till kreditinstitut
148 032 132 385 126 227 111 024 185 787
Utlåning till allmänheten
408 026 408 470 423 948 425 767 330 589
Räntebärande värdepapper
142 122 144 260
95 274
60 921
30 145
Aktier och andelar mm
78 996
69 798
73 229
58 414
53 972
Materiella tillgångar
628618711732923
Övriga tillgångar
7 356
3 160
1 153
2 926
417
Summa tillgångar
787 517 763 844 723 550 663 465 605 174
Skulder till kreditinstitut
0
0
173
592
1 256
In- och upplåning från allmänheten
531 128 534 045 502 630 467 258 412 208
Övriga skulder
3 688
3 447
2 030
2 130
3 878
Summa skulder 534 816 537 492 504 833 469 980 417 342
Obeskattade reserver
6 157
6 900
6 925
9 971
8 194
Eget kapital
246 544 219 452 211 792 183 514 179 638
Summa skulder och eget kapital
787 517 763 844 723 550 663 465 605 174
14
Resultaträkning
Resultaträkning, tkr
Not20122011
Förändring
i procent
Ränteintäkter
31 654
34 299
Räntekostnader
6 234
8 038
Räntenetto
1
25 420
26 261
-3,2
Erhållna utdelningar
2
3 439
1 939
Provisionsintäkter
3
5 822
5 731
Provisionskostnader
4446455
Nettoresultat av finansiella transaktioner
5
9 024
-686
Övriga rörelseintäkter
6193202
Summa rörelseintäkter
43 452
32 992
31,7
Allmänna administrationskostnader
7
12 646
10 986
Avskrivningar på materiella
anläggningstillgångar
166493
Övriga rörelsekostnader
8
1 292
1 193
Summa kostnader före kreditförluster
14 002
12 272
Resultat före kreditförluster
29 450
20 720
42,1
Kreditförluster, netto
9
-18 542
-6 391
Rörelseresultat
10 908
14 329
Bokslutsdispositioner
10743 25
Skatt på årets resultat
11
0
-3 281
Årets resultat
11 651
11 073
5,2
Rapport över totalresultat, tkr
Årets resultat
11 651
11 073
5,2
Övrigt totalresultat
Årets förändringar i verkligt värde på
finansiella tillgångar som kan säljas
15 441
-3 413
Årets övrigt totalresultat
15 441
-3 413
Årets totalresultat
27 092
7 660
15
Balansräkning
Balansräkning, tkr
Tillgångar
Not20122011
Förändring
i procent
Kassa 2 357
5 153
Utlåning till kreditinstitut
12
148 032
132 385
Utlåning till allmänheten
13
408 026
408 470
-0,1
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
14
142 122
144 260
Aktier och andelar mm
15
78 996
69 798
Materiella tillgångar
16
- Inventarier
87
60
- Byggnader och mark
541
558
Övriga tillgångar
17
1 015
31
Aktuell skattefordran 5 006
1 600
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter
18
1 335
1 529
Summa tillgångar
787 517
763 844
3,1
16
Balansräkning
Balansräkning, tkr
Skulder och eget kapital
Not
2012
2011
Förändring
i procent
Inlåning från allmänheten
19
531 128
534 045
-0,5
Övriga skulder
20
1 473
1 500
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter
21
2 215
1 947
Summa skulder och avsättningar
534 816
537 492
Obeskattade reserver
22
6 157
6 900
Reservfond
196 093
185 020
Fond för orealiserade vinster
38 800
23 359
Årets resultat
11 651
11 073
Summa eget kapital
23
246 544
219 452
12,3
Summa skulder
och eget kapital
787 517
763 844
3,1
Poster inom linjen
Ansvarsförbindelser
24
14 604
29 745
Åtaganden
25
38 058
37 825
Rapport över förändringar i eget kapital
Reserv-
fond
Fond för
verkligt v
Årets
resultat
Totalt eget
kapital
Ingående eget kapital 2012-01-01
185 020
23 359
11 073
219 452
Vinstdisposition/Avsatt till reservfond
11 073
-11 073
Årets resultat
11 651
11 651
Årets övrigt totalresultat
15 441
15 441
Årets totalresultat
15 441
11 651
27 092
Utgående eget kapital 2012-12-31
196 093
38 800
11 651
246 544
17
Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalys, tkr
2012
2011
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat
10 908
14 329
Orealiserad del av nettoresultat av
finansiella transaktioner
-142
-857
Avskrivningar 64
93
Kreditförluster
18 556
6 407
Betald inkomstskatt
0
-3 281
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändringar av rörelsekapital
29 386
16 691
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Minskning/Ökning av utlåning till
allmänheten
-14 533
15 478
Minskning/Ökning av inlåning
från allmänheten
-2 917
31 415
Minskning/Ökning av skulder till
kreditinstitut
0173
Förändringar av övriga tillgångar/skulder
-1 149
-2 295
Kassaflöde från den löpande verksamheten
10 787
61 462
Investeringsverksamheten
Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar
32 745
65 014
Investeringar i finansiella tillgångar
-30 607
-118 000
Förvärv av materiella tillgångar
-74
0
Kassaflöde från investeringsverksamheten
2 064
-52 986
Årets kassaflöde
12 851
8 476
Likvida medel vid årets början
137 538
129 062
Likvida medel vid årets slut
150 389
137 538
I likvida medel ingår kassa och banktillgodohavande.
I kassaflödet från den löpande verksamheten ingår erhållen utdelning 3.439 tkr(1.939 tkr),
erhållen ränta 31 654 tkr (23 197 tkr) och erlagd ränta 6 234 tkr (8 038 tkr).
18
Redovisnings- och värderingsprinciper
UPPGIFTER OM SPARBANKEN
Årsredovisningen avges per 31 december 2012 och avser Virserums Sparbank,Org.nr 533200-5247
med säte i Hultsfred. Adressen är Storgatan 8, 570 80 Virserum
Redovisningsprinciper
De nedan angivna redovisningsprinciperna har til�lämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, ifall inget annat anges.
Överensstämmelse med normgivning och lag
Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag
om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter
och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet
med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och FFFS
2011:54 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som
har antagits för tillämpning med de begränsningar
som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är
möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och
med hänsyn till sambandet mellan redovisning och
beskattning.
Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av
styrelsen den 20 mars 2013. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 3 maj 2013.
Värderingsgrunder vid upprättande av
företagets finansiella rapporter
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska
anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde,
förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som
värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och
skulder som värderas till verkligt värde består av
finansiella instrument klassificerade som finansiella
tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella
tillgångar som kan säljas.
Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Företagets funktionella valuta är svenska kronor och
de finansiella rapporterna presenteras i svenska
kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.
Bedömningar och uppskattningar i de
finansiella rapporterna
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet
med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt
gör antaganden som påverkar tillämpningen av
redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader.
Uppskattningarna och antagandena är baserade på
historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer
som under rådande förhållanden synes vara rimliga.
Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redo­visade
värdena på tillgångar och skulder som inte annars
framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan
avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat
denna period, eller i den period ändringen görs och
framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Ändrade redovisningsprinciper föranledda
av nya eller ändrade IFRS
Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper
som företaget tillämpar från och med 1 januari 2012.
Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och
med 2012 har inte haft någon väsentlig effekt på företagets redovisning.
Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas
Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först
under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga
kommande räkenskapsår och framåt planeras inte
att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade
effekterna på de finansiella rapporterna som til�-
19
Redovisnings- och värderingsprinciper
lämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS
väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver
dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka
bankens finansiella rapporter.
IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39
Finansiella instrument: Redovisning och värdering
senast från och med 2015. IASB har publicerat de
två första av vad som kommer att utgöra den slutliga IFRS 9. Den första delen behandlar klassificering
och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier
för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts i
IFRS 9 av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som
innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de
kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten
att tillämpa ’fair value option’ som i IAS 39 behålls.
Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för
vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar
i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i
säkringsredovisning påverkas inte av denna del av
IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS
39.
IASB publicerade i oktober 2010 även de delar av
IFRS 9 som berör klassificering och värdering av finansiella skulder. Merparten överensstämmer med
principerna i IAS 39 förutom när det gäller hur förändringar i verkligt värde på finansiella skulder som
frivilligt värderas till verkligt värde enligt den sk ”Fair
Value Option” ska redovisas. För dessa skulder ska
värdeförändringen delas upp på förändringar som
är hänförliga till egen kreditvärdighet respektiver på
förändringar i referensränta. Företaget har ännu inte
gjort någon utvärdering av effekterna av IFRS 9 och
har inte heller kunnat besluta om de nya principerna
ska börja tillämpas i förtid eftersom IFRS 9 ännu inte
godkänts för tillämpning inom EU.
Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta
räknas om till svenska kronor till den valutakurs som
föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser
som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.
Ränteintäkter och räntekostnader, samt
utdelning
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på
skulder beräknas och redovisas med tillämpning av
effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta
som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida
in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet
av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas
i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan
det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det
belopp som regleras vid förfall.
Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i
resultaträkningen består av:
• Räntor på finansiella tillgångar och skulder
som värderas till upplupet anskaffningsvärde
enligt effektivräntemetoden
• Räntor från finansiella tillgångar som värde-
ras till verkligt värde över resultaträkningen
• Räntor från finansiella tillgångar som klassi ficerats som tillgängliga för försäljning
Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.
Provisions- och avgiftsintäkter
En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade
med transaktionen kommer att tillfalla före­taget.
Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt
enligt nedan:
Utländsk valuta
Provisioner och avgifter som inräknas
i den effektiva räntan
Transaktioner i utländsk valuta
Provisioner och avgifter som är en integrerad del av
effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt
utan som ränteintäkt. Sådana avgifter utgörs främst
av uppläggningsavgifter för lån.
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den
valutakurs som föreligger på transaktionsdagen.
20
Redovisnings- och värderingsprinciper
Provisioner och avgifter som är intjänade i
takt med att tjänsterna löpande utförs
Till dessa avgifter hör främst avgifter och provisioner
för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och
provisioner periodiseras som intäkt över den period
som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de
ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till
annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat
till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.
Provisioner och avgifter som är intjänade
när en viss tjänst utförts
Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer
av provisioner för köp av värdepapper för kunds
räkning, aviseringsavgifter samt betal- och kreditkortsavgifter. Dessa provisioner och avgifter som
i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion
redovisas omedelbart som intäkt.
Provisionskostnader
Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den
mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader
för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter
till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här.
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner
innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:
• Realiserade och orealiserade förändringar i
verkligt värde på de tillgångar och skulder
som identifierats till verkligt värde via
resultaträkningen (fair value option)
• Realisationsresultat från finansiella tillgångar
som kan säljas
• Valutakursförändringar
Allmänna administrationskostnader
Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, Pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala
avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser.
Bokslutsdispositioner
Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar och
upplösningar av obeskattade reserver.
Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt. Aktuell skatt
är skatt som ska betalas eller erhållas avseende
aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som
är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt
och skatt avseende tidigare år.
Finansiella instrument
Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar,
aktier och andra egetkapitalinstrument inbäddade
derivat och obligationsfordringar. Bland skulder
och eget kapital återfinns leverantörsskulder och
låneskulder.
Redovisning i och borttagande från
balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när
rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget
förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del
av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort
från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för
del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och
redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen
samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med
ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången
och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
Inbäddade derivat separeras inte om dess ekono-
21
Redovisnings- och värderingsprinciper
miska egenskaper och risker är nära förknippade
med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och
risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta
kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett
eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en
finansiell tillgång värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att
värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.
Finansiella tillgångar värderade till
verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av finansiella tillgångar som
företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i
denna kategori värderas löpande till verkligt värde med
värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.
någon annan kategori eller finansiella tillgångar
som företaget initialt valt att klassificera i denna
kategori. Innehav av aktier och andelar redovisas
här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande
till verkligt värde med värdeförändringar redovisade
mot eget kapital.
Andra finansiella skulder
Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex
leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna
värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella garantier
Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken
har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär
inte fullgjort sina betalningar till innehavaren.
Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som
innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen
med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas
till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.
Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt
värde, dvs. i normalfallet det belopp som utställaren
erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid
den efterföljande värderingen redovisas skulden för
den finansiella garantin till det högre av de belopp
som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp
som ursprungligen redovisades efter avdrag, i til�lämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som
redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånelöften
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller
fastställbara betalningar och som inte är noterade
på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till
upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som
beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och
lånefordran redovisas till det belopp som beräknas
inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar.
Sparbanken saknar lånelöften.
Investeringar som hålles till förfall
Investeringar som hålles till förfall är finansiella
tillgångar omfattar räntebärande värdepapper med
fasta eller fastställbara betalningar och fastställd
löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella tillgångar som kan säljas
I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i
22
Redovisnings- och värderingsprinciper
Kreditförluster och nedskrivningar på
finansiella instrument
Nedskrivningsprövning för finansiella
tillgångar
Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om
det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd
av att en eller flera händelser (förlusthändelser)
inträffat efter det att tillgången redovisas för första
gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från
tillgången.
Objektiva belägg för att en finansiell tillgång har ett
nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser:
a) betydande finansiella svårigheter hos
emittenten eller gäldenär,
b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller
försenade betalningar av räntor eller kapital­­-
belopp,
c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt,
d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå
i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion,
e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången
i fråga på grund av finansiella svårigheter, eller
f) observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskning av de uppskattade framtida kassaflödena från en grupp av
finansiella tillgångar sedan dessa tillgångar
redovisades första gången, trots att minsk­­ ning­­­­­­en ännu inte kan identifieras som hörande till någon av de enskilda finansiella tillgångarna i gruppen, inklusive
1. negativa förändringar i betalningsstatus för
låntagare i gruppen (exempelvis ett ökat antal
försenade betalningar eller ett ökat antal
kreditkortsinnehavare som nått sin kreditgräns
och som betalar lägsta tillåtna månadsbelopp)
eller
2. inhemska eller lokala ekonomiska villkor
som har koppling till uteblivna betalningar
av tillgångarna i gruppen (exempelvis en ökning
av arbetslösheten i låntagarnas geografiska
område, en minskning av fastighetspriserna
avseende hypotekslån i berört område eller
ogynnsamma förändringar av branschvillkor
som påverkar låntagarna i gruppen).
Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av
det verkliga värdet för en investering i en finansiell
placering klassificerad som en finansiell tillgång som
kan säljas.
Finansiella tillgångar som redovisas till
upplupet anskaffningsvärde
Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov
finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga. Sparbanken gör även gruppvis nedskrivningsprövning men
har funnit att ytterligare reservering inte bedöms
nödvändig. Sparbankens gräns för väsentlighet har
för detta ändamål satts till 60 dagar.
En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av
förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även
när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets
redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en
kreditförlust i resultaträkningen.
För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet
efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden,
redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet
som ränta till den del som ökningen inte beror på
om ny bedömning av de förväntade kassaflödena.
Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida
kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.
För lån där en omförhandling av de ursprungliga
lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om
det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt
de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med
lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering
förväntas återbetalas i enlighet med de omförhand-
23
Redovisnings- och värderingsprinciper
lade villkoren så klassificeras lånet inte längre som
osäkert.
Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov
föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer
än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan
vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom
analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen
av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att
hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finans­
iella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg
om att lånet är osäkert.
Nedskrivningar belastar resultaträkningen.
Kategorin finansiella tillgångar
som kan säljas
Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga
värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större
än 20% som betydande, och en period om minst 9
månader som utdragen.
Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som
är klassificerat som en finansiell tillgång som kan
säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. Beloppet op den
ackumulerade förlust som omklassificeras från eget
kapital via övrigt totalresultat i resultaträkningen utgörs av skillnaden mellan förvärvskostnaden (efter
avdrag för återbetalning av kapitalbelopp och periodisering) och aktuellt verkligt värde, efter avdrag för
eventuell nedskrivning på den finansiella tillgången
som tidigare redovisats i resultaträkningen.
Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan
säljas redovisas i resultaträkningen i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner.
Återföring av nedskrivningar
En nedskrivning återförs om det både finns bevis på
att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och
24
det har skett en förändring i de antaganden som låg
till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om
låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på
lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av
kreditförluster och specificeras särskilt i not.
Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om
en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt
kan hänföras till en händelse som inträffat efter det
att nedskrivningen gjordes.
Kategorin finansiella tillgångar
som kan säljas
Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är
klassificerade som finansiella tillgångar som kan
säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen
återförs ej via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket
efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i
övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande
instrument, klassificerade som finansiella tillgångar
som kan säljas, återförs över resultaträkningen om
det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan
hänföras till en händelse som inträffade efter det att
nedskrivningen gjordes.
Finansiella tillgångar som redovisas
till anskaffningsvärde
En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov
inte längre föreligger.
Bortskrivningar av lånefordringar
Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs
bort från balansräkningen när kreditförlusten anses
vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt.
Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte
längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare
redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.
Redovisnings- och värderingsprinciper
Ianspråktagen pant
Övertagen egendom för skyddande av lånefordran
värderas till enligt lägsta värdets princip, dvs. det
lägre beloppet av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet om den övertagna egendomen inte
är ett finansiellt instrument. Ianspråktagen pant
som är finansiellt instrument värderas och redovisas
i enlighet med företagets principer för värdering av
finansiella instrument.
Övertagen egendom redovisas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag som
förvärvats på annat sätt. Intäkter och kostnader som
avser övertagen egendom fördelas på motsvarande
sätt som andra intäkter och kostnader i resultaträkningen. För fastigheter som sparbanken övertagit
för att skydda en fordran redovisas hyresintäkter under övriga rörelseintäkter och driftskostnader under
övriga rörelsekostnader
Materiella tillgångar
Ägda tillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången
kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med til�lägg för eventuella uppskrivningar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering
eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska
fördelar väntas från användning eller utrangering/
avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång
utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och
tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta
försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas
som övrig rörelseintäkt/kostnad.
Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet
endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången
kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Alla andra tillkommande utgifter redovisas som
kostnad i den period de uppkommer. Avgörande för
bedömningen när en tillkommande utgift läggs till
anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av
identifierade komponenter, eller delar därav, varvid
sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på
utbytta komponenter, eller delar av komponenter,
utrangeras och kostnadsföres i samband med utbyt­
et. Reparationer kostnadsföres löpande.
Avskrivningsprinciper
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade
nyttjandeperiod, mark skrivs inte av.
Beräknade nyttjandeperioder;
- byggnader, rörelsefastigheter se nedan
- maskiner och andra tekniska anläggningar 5 - 12 år
- inventarier, verktyg och installationer 5 - 10 år
Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10-100 år på dessa
komponenter. Den redovisningsmässiga skillnaden
mellan att tillämpa olika avskrivningsperioder för
fastigheternas beståndsdelar i förhållande till avskrivning enligt tidigare redovisningsregler är emellertid försumbar. Sparbanken har därför valt att
tillämpa avskrivning av fastigheten på 50 år, vilket
överensstämmer med det skatterättsliga avdraget.
Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas
restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.
Ersättningar till anställda
Ersättningar efter avslutad anställning
Pensionering genom försäkring
Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade
tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt
IAS 19 är en avgiftsbestämd en plan för ersättningar
efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet
och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse
att betala ytterligare avgifter.
En förmånsbestämd pensionsplan definieras som
annan plan för ersättningar efter avslutad anställ-
25
Redovisnings- och värderingsprinciper
ning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för
sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare.
Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6
Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är
tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos
SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för
att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19,
och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende
avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som
en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas
genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken
under en period. Premier betalas till SPK baserat på
aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not.
Ansvarsförbindelser
(eventualförpliktelser)
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett
möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller
flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett
åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde
av resurser kommer att krävas.
26
Noter till resultaträkningen
1
Räntenetto
2012
Ränteintäkter
Utlåning till kreditinstitut
2 158
Utlåning till allmänheten
24 142
Räntebärande värdepapper
5 354
Övriga
0
Summa
31 654
Varav:
ränteintäkt från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR 31 494
ränteintäkt från osäkra fordringar
1 558
Räntekostnader
Inlåning från allmänheten
6 234
varav kostnad för insättargaranti
263
Räntebärande värdepapper
0
Summa
6 234
Varav:
räntekostnad från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR 6 234
Summa räntenetto
25 420
Räntemarginal
2,98%
Totala ränteintäkter i % av MO minus totala
räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt
eget kapital och obeskattade reserver
Placeringsmarginal
3,36%
Räntenetto i % av MO
Medelränta på utlåningen
5,00%
Medelränta på inlåningen
1,04%
2 Erhållna utdelningar
Swedbank
3 404
Övriga
35
Summa
3 439
2011
3 059
25 459
5 780
1
34 299
34 299
276
6 472
257
1 566
8 038
8 038
26 261
3,00%
3,43%
5,94%
1,40%
1 897
42
1 939
3Provisionsintäkter
Betalningsförmedlingsprovisioner
992
Utlåningsprovisioner
1 800
Inlåningsprovisioner
80
Provisioner avs utställda finansiella garantier
385
Värdepappersprovisioner
1 808
Avgifter från kredit- och betalkort
158
Övriga provisioner
599
Summa
5822
1 075
1 496
79
397
1 775
198
711
5 731
27
Noter till resultaträkningen
4Provisionskostnader
2012
Betalningsförmedlingsprovisioner
47
Värdepappersprovisioner
311
Övriga provisioner
88
Summa
446
5
29
349
77
455
Nettoresultat av finansiella transaktioner Aktier/andelar
8 569
Andra finansiella instrument
280
Valutakursförändringar
175
Summa
9 024
Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori
Via RR
Finansiella tillgångar till verkligt värde via RR
142
Valutakursförändringar
175
Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas 8 707
Summa
9024
6
2011
-440
-565
319
-686
Via RR
-1 005
319
0
-686
Övriga rörelseintäkter
Intäkter från rörelsefastigheter
157
199
Övriga
36
3
Summa
193
202
7 Allmänna administrationskostnader
Personalkostnader
- löner och arvoden
4 328
- sociala avgifter
1 703
- kostnad för pensionspremier
762
- avsättning till vinstandelsstiftelse
142
- övriga personalkostnader
620
Summa personalkostnader
7 555
Övriga allmänna administrationskostnader
- porto och telefon
315
- IT-kostnader
2 442
- konsulttjänster
1 078
- revision
441
- hyror och andra lokalkostnader
112
- fastighetskostnader
380
- övriga 323
Summa övriga allmänna administrationskostnader
5 091
28
Totalt
12 646
3 996
1 450
689
172
304
6 611
323
2 623
0
328
121
359
621
4 375
10 986
Noter till resultaträkningen
allmänna administrationskostnader (forts)
2012
2011
Löner och sociala kostnader
F d VD
VDÖvriga VDÖvriga
anställda
anställda
Löner
230
818
3 280
745
3 251
Sociala kostnader
72
257
1 374
234
1 216
Summa
302
1 075
4 654
979
4 467
Berednings- och beslutsprocess
Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen. Arvoden till ordförande, vice ordförande och
övriga ledamöter beslutas av stämman.
Lön och arvoden
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt spar-
banksstämmans beslut. Ersättning till verkställande direktör beslutas av ordförande och vice ordförande
och anmäls till styrelsen.
Rörlig ersättning
Avsättning till resultatandelsstiftelse Guldeken sker för samtliga anställda utom verkställande direktör (142 tkr för år 2012, 172 tkr 2011). Fonderade medel står inne minst fem år. Några andra rörliga ersättningar förekommer inte.
Ersättningar 2012
Grundlön/Sammanträdes- Pensions Summa
Styrelsearvode
arvodekostnad
Styrelsens ordförande Börje Karlsson
55
63
118
Vice ordförande Rune Bjurhem
11
39
50
Torbjörn Wirsenius
34
34
Marianne Larsson
34
34
Åke Sandstedt
11
11
Christer Tuvö
35
35
Lars Rosander
17
17
David Axelsson
25
25
VD Bengt Eriksson
818
338
1 156
F d VD Ewa Andersen
230
13
243
Summa
1 114
258
351
1 723
Ersättningar 2011
Grundlön/Sammanträdes- Pensions Summa
Styrelsearvode
arvodekostnad
Styrelsens ordförande Börje Karlsson
42
52
94
Vice ordförande Rune Bjurhem
10
35
45
Torbjörn Wirsenius
24
24
Marianne Larsson
26
26
Åke Sandstedt
22
22
Christer Tuvö
32
32
Lars Rosander
17
17
VD Ewa Andersen
797
302
1047
Summa
797
208
302 1307
29
Noter till resultaträkningen
allmänna administrationskostnader (forts)
Pensioner mm till ledande befattningshavare
Till VD - premier för pension
351
Summa
2012
351
2011
302
302
Pensioner
Pensionsrätt för VD följer gällande kollektivavtal och är förmånsbestämd procent av lön. Avgångsvederlag
Vid uppsägning från bankens sida har verkställande direktör rätt till lön under uppsägningstiden,
som är tolv månader. Vid egen uppsägning har den verkställande direktören sex månaders uppsägningstid.
Offentliggörande av uppgifter om ersättning
Uppgifter om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2007:5 11 kap. lämnas på företages hemsida www.virserumssparbank.se.
Lån till ledande befattningshavare
Ledande befattningshavares lån i företaget
2012
2011
Verkställande direktören
0
0
Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter 5 390
5 718
Summa
5 390
5 718
Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen. Lånevillkoren överensstämmer med
som normalt tillämpas vid kreditginvning till allmänheten eller till övrig personal.
Medelantal anställda
Totalt i sparbanken
8
8
varav kvinnor
4
5
varav män
4
3
Könsfördelning i ledningen
Styrelsen
antal kvinnor
antal män
1
7
2
6
Arvode och kostnadsersättningar till revisorer
KPMG AB
Revisionsuppdrag
120
86
Övriga uppdrag
321
242
Summa
441
328
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och
verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor
att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning
eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.
30
Noter till resultaträkningen
8
Övriga rörelsekostnader
2012
Avgifter till centrala organisationer
457
Försäkringskostnader
238
Säkerhetskostnader
107
Marknadsföringskostnader
437
Övriga rörelsekostnader
53
Summa
1 292
9
2011
435
229
107
414
8
1 193
Kreditförluster netto
Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar
Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster
-3 578
Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas
som konstaterade förluster
657
Årets nedskrivning för kreditförluster
-18 782
Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster
14
Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar
för kreditförluster
3 147
Årets nettokostnad för individuellt
värderade lånefordringar
-18 542
Årets nettokostnad för kreditförluster
-18 542
-3 350
844
-3 901
16
0
-6 391
-6 391
10Bokslutsdispositioner
Återföring av periodiseringsfond
743
Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan
0
Summa
743
0
25
25
11 Skatt på årets resultat
Aktuell skattekostnad
0
Summa
0
Faktisk skattekostnad
0
Skattekostnad 26,3% på resultatet före skatt
3 064
Skillnad
3 064
Skillnaden består av följande poster
Skatteeffekt av:
Ej avdragsgilla kostnader
170
37
26,3%
45
Ej skattepliktiga intäkter
11 821
1 915
26,3%
-3 109
Summa
-3 064
3 281
3 281
3 281
3 775
494
10
-504
-494
31
Noter till balansräkningen
TIllgångar
12 Utlåning till kreditinstitut
Swedbank
2012
2011
148 032
132 385
13 Utlåning till allmänheten
Utestående fordringar, brutto
427 940
Varav: Osäkra
29 891
individuell reservering (spec se nedan)
19 914
Redovisat värde, netto
408 026
Lånefordringar per kategori av låntagare
Lånefordringar ,brutto
- offentlig sektor
0
- företagssektor
287 867
- hushållssektor
140 073
Summa
427 940
413 407
7 543
4 937
408 470
342
268 460
144 605
413 407
Varav:
Oreglerade lånefordringar som ingår i
osäkra lånefordringar
- företagssektor
23 749
6 589
- hushållssektor
6 142
954
Avgår:
Specifika reserveringar för individuellt värderade fordringar
- företagssektor
16 281
4 937
- hushållssektor
3 633
0
Lånefordringar, nettobokfört värde
- offentlig sektor
0
342
- företagssektor
271 586
263 523
- hushållssektor
136 440
144 605
Summa
408 026
408 470 Åldersanalys oreglerade men ej nedskrivna fordringar
Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr
13 488
4 597
Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr
4 722
719
Fordringar förfallna >180 dgr - 360 dgr
6 875
821
Fordringar förfallna > 360 dgr
4 806
1 406
Summa
29 891
7 543
Säkerhet osäkra fordringar
- Borgen
4 587
900
- Pantbrev
10 086
3 800
- Företagshypotek
10 144
1 820
- Blanco
4 582
900
- Övrig säkerhet
492
123
32
Noter till balansräkningen
Utlåning till allmänheten (forts) 2012
2011
Förändring av nedskrivningar
Individuellt
värderade osäkra
lånefordringar
Ingående balans 1 januari 2012
4 937
Årets nedskrivning för kreditförluster
18 782
Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar
för kreditförluster
-3 805
Utgående balans 31 december 2012
19 914
14 Obligationer och andra räntebärande värdepapper
2012 2011
Verkligt Bokfört Verkligt Bokfört
värde
värde
värde värde
Emitterade av andra låntagare
Svenska bostadsinstitut 101 932 100 264
62 635 62 000
Övriga svenska emittenter
Finansiella företag 42 138
41 858
82 996 82 260
varav: Förlagsbevis
8 500
8 500
8 500
8 500
Summa obligationer och andra
räntebärande värdepapper 144 070 142 122 145 631 144 260
varav: Noterade värdepapper på börs 135 555 133 607 137 101 135 730
onoterade värdepapper
8 515
8 515
8 530
8 530
Positiv skillnad till följd av att bokförda värden
överstiger nominella värden 1 948
362
Negativ skillnad till följd av att bokförda värden
understiger nominella värden 0
15 Aktier och andelar
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt
värde via resultaträkningen
12 324
1 733
12 109
Finansiella tillgångar som kan säljas enl spec nedan
- kreditinstitut
66 294
57 258
- övriga
378
431
Summa
66 672
57 689
Summa aktier och andelar
78 996
69 798
företag
Antal
Börsvärde
Redovisat värde
Aktier
- Swedbank
522 271
66 294
66 294
- Nokia
8 000
203
203
- Övriga
12 121
12 499
33
Noter till balansräkningen
16 Materiella tillgångar
Byggnad
Inventarier
och mark
Totalt
Anskaffningsvärde
Ingående balans 1 januari 2011
3 284
809
4 093
Utgående balans 31 december 2011
3 284
809
4 093
Ingående balans 1 januari 2012
3 284
809
4 093
Förvärv
74
74
Utgående balans 31 december 2012
3 358
809
4 167
Avskrivningar
Ingående balans 1 januari 2011
3 151
231
3 382
Årets avskrivningar
732093
Utgående balans 31 december 2011
3 224
251
3 475
Ingående balans 1 januari 2012
3 224
251
3 475
Årets avskrivningar
471764
Utgående balans 31 december 2012
3 271
268
3 539
Redovistade värden
1 januari 2011
133
578
711
31 december 2011
60
558
618
1 januari 2012
60
558
618
31 december 2012
87
541
628
17 Övriga tillgångar
2012
2011
Förfallna räntefordringar
23
23
Fordran aktuell skatt
5 006
1 600
Övrigt
992
8
Summa
6 021
1 631
18 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Upplupna ränteintäkter
1 335
1 529
Summa
1 335
1 529
34
Noter till balansräkningen
SKULDER, avsättningar OCH EGET KAPITAL
19 Inlåning från allmänheten
2012
2011
Allmänheten
- svensk valuta
531 128
534 045
Inlåningen per kategori av kunder
Offentlig sektor
5 085
Företagssektor
251 823
Hushållssektor
268 898
- varav personliga företagare
128 507
Övrigt
5 322
Summa
531 128
Antal konton
9 957
5 044
265 726
256 820
115 465
6 455
534 045
9 951
20 Övriga skulder
Anställdas källskattemedel
156
Övrigt
1 317
Summa
1 473
123
1 377
21 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
2012
Upplupna räntekostnader
1 675
Övriga upplupna kostnader
540
Summa
2 215
2011
1 500
1 154
793
1 947
22 Obeskattade reserver
Ackumulerade avskrivningar utöver plan
Inventarier
Ingående balans 1 januari
0
25
Årets avskrivningar utöver plan
0
-25
Utgående balans 31 december
0
0
Periodiseringsfonder
- avsatt vid 2009 års taxering
2 900
2 900
- upplöst av 2009 års taxering
-743
- avsatt vid 2010 års taxering
4 000
4 000
Utgående balans 31 december
6 157
6 900
Summa
6 157
6 900
23 Eget kapital
Se rapport över förändringar i eget kapital sidan 17.
35
Noter till balansräkningen
24
Ansvarsförbindelser20122011
nominelltnominellt
Garantierbeloppbelopp
- Garantiförbindelser - krediter
14 604
29 745
Summa
14 604
29 745
25Åtaganden
Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter
38 058
Summa
38 058
36
37 825
37 825
Finansiella risker
26 Kreditriskexponering brutto och netto 2012
I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av
finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker,
likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten
har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för
den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den
övriga finansverksamheten.Sparbankens styrelse
har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom
vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till
styrelsen.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i
särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till lånedelegationen som rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med
avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två tjänstemän eller
av en tjänteman vid hög scoring. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är
sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små.
Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera
och analysera de risker som sparbanken har i sin
verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs
löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och
riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för
att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter
och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar
för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin
roll och sitt ansvar.
Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist
är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga.
För att ytterligare minska risken är merparten av
sparbankens krediter dessutom säkerställda med
pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säker­
heter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker
i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast
placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och
endast i värdepapper med hög kreditvärdighet.
I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd styrelsen vars
uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna
samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och
processer.
Kreditrisk
Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse
och/eller kommer att göra en förlust på grund av
motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser.
Detta omfattar också den risk som sparbanken tar
på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier
för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till
denna risk räknas också den risk som sparbanken
har i förmedlade lån till Spintab. I detta sistnämnda
fall är emellertid förlustrisken begränsad till under
året intjänad förmedlingsprovision Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti,
ett värdepapper eller ett derivatinstrument.
Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga
egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande
instans. För större företagsengagemang tillämpas
riskklassificering i samband med nybeviljning av
kredit och i samband med den årliga omprövningen.
Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna
klassificeras i olika riskklasser beroende på risken
för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.
Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna
betalningar och oreglerade fordringar syftar till att
minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt
av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande
kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett
särskilt kravsystem som med automatik bevakar och
påminner om när kravåtgärd är erforderlig.
Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto
samt koncentrationer med avseende på motparter samt
lånefordringar per kategori av låntagare visas i not.
37
Finansiella risker
26 Kreditriskexponering brutto och netto 2012
A
B
C
D
E
F
G
Kred.risk- Kred.risk- Kred.risk- Värde av Värde av
Totalt Kreditrisk
exponering exp. utom exponering säkerheter säkerheter värde av exponering
i balansräkn balansräkn
brutto avs. poster avs. poster säkerheter
netto
(bokf v)
(verkl v)
(A+B) i balansrkn utom BR
(C-F) Krediter mot säkerhet av:
Statlig och kommunal
borgen1
5 743
0
5 743
5 743
0
5 743
0
Pb i villa- och
fritidsfastigheter2
114 560 114 560 108 858 108 858
0
Pb i flerfamiljsfastigheter3 17 012
10
17 022
16 978
10
16 988
34
Pb i jordbruksfastigheter 68 458
0
68 458
67 132
0
67 132
1 326
Pb i andra näringsfastigh. 49 301
408
49 709
47 100
408
47 508
2 201
Företagshypotek
83 876
13 982
97 858
80 877
5 808
86 686
11 172
69 076
204
69 280
1 420
0
1 420
67 860
Övriga4
varav kreditinstitut
50
0
50
50
0
50
0
Summa
408 026
14 604 422 630 328 108
6 226 334 334
88 296
Värdepapper
Emittent/Motpart
Bostadsinstitut
100 264 100 264 100 264
Övriga företag
- finansiella
41 858
41 858
41 858
Summa
142 122 142 122
142 122 Åtaganden
Inom linjen
Utställda finansiella garantier
14 604
6 226
Total kreditrisk-
exponering
550 148
14 604 564 752 328 108
6 226 334 334 230 418
1 inklusive krediter till stat och kommun
2 inklusive bostadsrätter
3 inklusive bostadsrättsföreningar
4 inklusive krediter utan säkerhet
Outnyttjad del av beviljade checkräkningskrediter ingår ej i sammanställningen.
Kreditkvalité
Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgivningen på företagsengagemang enligt särskilda
riktlinjer för att säkerställa keditkvalitén i banken. Ett centraliserat scoringverktyg är i nbyggt i kreditbered-ningssystemet för att bedöma kvalitén i engagemangen. Med hjälp av s coringverktyget är bankens
företagsutlåning fördelad enligt parametrarna Risk för obestånd ochRisk vid obestånd. Scoringverktyget tar
hänsyn till företagens nyckeltal, extern skötsamhet (UC)samt intern skötsamhet.
För privata engagemang används ett scoringsystem anpassat för att säkerställa kvalitén på n
ybeviljade
krediter till privatpersoner. Både internt samt externt beteende vägs ihop för att få framett risktal. Scoringsystemet för både privat och företag används även av Swedbank samt andra f ristående
sparbanker. Kreditkvaliten anses vara god.
38
Finansiella risker
Kreditriskexponering brutto och netto 2011
A
B
C
D
E
F
G
Kred.risk- Kred.risk- Kred.risk- Värde av Värde av
Totalt Kreditrisk
exponering exp. utom exponering säkerheter säkerheter värde av exponering
i balansräkn balansräkn
brutto avs. poster avs. poster säkerheter
netto
(bokf v)
(verkl v)
(A+B) i balansrkn utom BR
(C-F) Krediter mot säkerhet av:
Statlig och kommunal
borgen1
6 148
0
6 148
6 148
0
6 148
0
Pb i villa- och
fritidsfastigheter2
112 400 112 400 101 872 101 872
10 527
Pb i flerfamiljsfastigheter3 8 848
0
8 848
8 269
0
8 269
580
Pb i jordbruksfastigheter 53 975
0
53 975
52 027
0
52 027
1 947
Pb i andra näringsfastigh. 43 683
25
43 709
42 424
25
42 449
1 260
Företagshypotek
100 254
26 876 127 131
96 095
7 977 104 072
23 058
83 162
2 844
86 004
4 721
1 302
6 022
79 982
Övriga4
varav kreditinstitut
4 559
1 302
5 860
4 559
1 302
5 860
0
Summa
408 470
29 745 438 215 311 556
9 304 320 860 117 355
Värdepapper
Emittent/Motpart
Bostadsinstitut
62 000
62 000
62 000
Övriga företag
- finansiella
82 260
82 260
82 260
Summa
144 260 144 260
144 260 Åtaganden
Inom linjen
Utställda finansiella garantier
29 745
29 745
Total kreditrisk-
exponering
552 730
29 745 582 475 311 556
39 049 320 860 261 615
1 inklusive krediter till stat och kommun
2 inklusive bostadsrätter
3 inklusive bostadsrättsföreningar
4 inklusive krediter utan säkerhet
Outnyttjad del av beviljade checkräkningskrediter ingår ej i sammanställningen.
39
Finansiella risker
27Likviditetsrisk
Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med
sina finansiella skulder Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider.
Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det
innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stress-tester utförs för olika scenarios.
Sparbankens likviditetsberedskap i form av dagslåneräkning, värdepappersportfölj och kreditlimiter hos
Swedbank får lägst uppgå till 10% av inlåningen från allmänheten.
Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder
framgår av tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation.
Likviditetsexponering 2012
Nominella kassaflöden - kontraktuellt återstående löptid
Kontraktuellt återstående
På
Högst 3-12 mån
1-5 år >5 år Utan löptid Återstående
löptid (redov värde)
anfordran 3 mån
löptid i
samt förväntad tidpunkt genomsnitt
för återvinning
Tillgångar
Kassa
0
0
0
0
0
2 357
0
Utlåning till kreditinstitut 148 032
0
0
0
0
0
0,0
Utlåning till allmänheten 341 554 33 734
4 517 28 221
0
0
0,0
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
0
32 015 110 107
0
0
2,4
Övriga tillgångar
86 980
Summa tillgångar
489 586 33 734
36 532 138 328
0
89 337
2,4
Skulder
Skulder till kreditinstitut
0
0
0
0
0
0
0,0
Inlåning fr allmänheten 475 316 17 757
26 598 11 457
0
0
0,0
Övriga skulder och
eget kapital
256 389
Summa skulder
475 316 17 757
26 598 11 457
0 256 389
2,4
Total skillnad
14 270 15 977
9 934 126 871
0 -167 052
Tillgångar och skulder för återvinning bedöms i allt väsentligt sammanfalla med ovan beskrivna förteck
ning. Merparten av inlåningen bedöms dock ha en förväntad löptid överstigande 12 månader.
40
Finansiella risker
Likviditetsexponering 2011
Nominella kassaflöden - kontraktuellt återstående löptid
Kontraktuellt återstående
På
Högst 3-12 mån
1-5 år >5 år Utan löptid Återstående
löptid (redov värde)
anfordran 3 mån
löptid i
samt förväntad tidpunkt genomsnitt
för återvinning
Tillgångar
Kassa
0
0
0
0
0
5 153
0
Utlåning till kreditinstitut 132 385
0
0
0
0
0
0,0
Utlåning till allmänheten 358 201 12 557
15 228 22 484
0
0
0,0
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
0
32 730 111 530
0
0
2,4
Övriga tillgångar
73 576
Summa tillgångar
490 586 12 557
47 958 134 014
0
78 729
2,4
Skulder
Skulder till kreditinstitut
0
0
0
0
0
0
0,0
Inlåning fr allmänheten 481 259 13 750
24 907 14 129
0
0
0,0
Övriga skulder och
eget kapital
229 799
Summa skulder
481 259 13 750
24 907 14 129
0 229 799
2,4
Total skillnad
9 327 -1 193
23 051 119 885
0 -151 070
Tillgångar och skulder för återvinning bedöms i allt väsentligt sammanfalla med ovan beskrivna förteck
ning. Merparten av inlåningen bedöms dock ha en förväntad löptid överstigande 12 månader.
41
Finansiella risker
28Marknadsrisk
Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna
ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisk de övervägande marknadsriskerna.
Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan
form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge
genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder.
Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte
överensstämmer.
Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer.
Ränterisk
Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar
ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar
prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken.
I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter.
Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande
placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens
tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid
en förändring av marknadsräntan med två procentenheter minskar/ökar räntenettot för kommande
12-månadersperiod med -2 079/2 105tkr.
Hantering av sparbankens ränteexponering ansvarar finansfunktionen för.
Valutarisk
Bankens valutakursrisk utgörs av resevalutalagret 175 tkr och är försumbar.
Aktiekursrisk
Bankens placering i aktier är strategisk och utgörs i huvudsak av Swedbankaktier. Dessa bokförs till
verkligt värde. Mellanskillnaden mellan ursprungliga anskaffningsvärdet och aktuellt marknadsvärde
redovisas som Fond för verkligt värde under eget kapital.
En generell förändring med 10 procentenheter av aktiekurserna påverkar eget kapital med 6 629 tkr
och resultaträkningen med 1 232 tkr.
42
Finansiella risker
29 Operativa risker
Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll,
bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i
den operativa risken.
e operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är
D
en ständigt pågående process i sparbanken, som bl a omfattar:
• kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner,
• klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna,
• IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar
och kontroller,
• behörighetssystem,
• interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på
information om exempelvis sparbankens riskexponering, samt
• informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparankens och kundernas tillgångar
30 Räntebindningstider för tillgångar och skulder - ränteexponering 2012
Högst 1-3 mån 3-12 mån
1-5 år >5 årUtan ränta
1 mån
Totalt
Kassa 0
0
0
0
0 2 357
2 357
Utlåning till kreditinstitut 148 032
0
0
0
0
0 148 032
Utlåning till allmänheten
341 554 33 734
4 517 28 221
0
0 408 026
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
0
32 015 110 107
0
0 142 122
Övriga tillgångar
0
0
0
0 86 980
86 980
Summa tillgångar
489 586 33 734
36 532 138 328
0 89 337 787 517
Skulder
Skulder till kreditinstitut
0
0
0
0
0
0
0
Inlåning fr allmänheten
475 316 17 757
26 598 11 457
0
0 531 128
Övriga skulder
9 845
0
0
0
0
0
9 845
Eget kapital 246 544 246 544
Summa skulder och eget
kapital
485 161 17 757
26 598 11 457
0 246 544 787 517
Differens tillgångar och
skulder inkl pos utom BR
4 425 15 977
9 934 126 871
0-157 207
Kumulativ exponering 20 402
30 336 157 207157 207
Räntenettorisk - genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod
vid en ränteuppgång/-nedgång på 2 procentenhet på balansdagen utgör -2 079/2 105 tkr.
43
Finansiella risker
Räntebindningstider för tillgångar och skulder - ränteexponering 2011
Högst 1-3 mån 3-12 mån
1-5 år >5 årUtan ränta
1 mån
Totalt
Kassa 0
0
0
0
0 5 153
5 153
Utlåning till kreditinstitut 132 385
0
0
0
0
0 132 385
Utlåning till allmänheten
358 201 12 557
15 228 22 484
0
0 408 470
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
0
32 730 111 530
0
0 144 260
Övriga tillgångar
0
0
0
0 73 576
73 576
Summa tillgångar
490 586 12 557
47 958 134 014
0 78 729 763 844
Skulder
Skulder till kreditinstitut
0
0
0
0
0
0
0
Inlåning fr allmänheten
481 259 13 750
24 907 14 129
0
0 534 045
Övriga skulder
3 447
0
0
0
0
0
3 447
Eget kapital 226 352 226 352
Summa skulder och eget
kapital
484 706 13 750
24 907 14 129
0 226 352 763 844
Differens tillgångar och
skulder inkl pos utom BR
5 880
-1 193
23 051 119 885
0-147 623
Kumulativ exponering
4 687
27 738 147 623147 623
Räntenettorisk - genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod
vid en ränteuppgång/-nedgång på 2 procentenhet på balansdagen utgör -6 542/6 569 tkr.
44
Finansiella risker
31 Finansiella tillgångar och skulder 2012
Finansiella tillgångar Lånefordr Invester- Finansiella
Övriga Summa
värderade till verkligt och kund- ingar som tillgångar skulder/ redovisat värde via resultatrkn fordringar hålles till som kan tillgångar
värde
förfall säljas
Fin tillg som
som bestäms
tillhöra
denna
kategori
Verkligt
värde
Kassa
2357
2357
2357
Utlåning till kreditinstitut 0 148 032
0
0
0 148 032 148 032
Utlåning till allmänheten
0 408 026
0
0
0 408 026 408 026
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
30 607
0 111 515
0
0 142 122 144 070
Aktier och andelar mm
12 324
0
0
66 672
0 78 996 78 996
Upplupna intäkter
0
0
0
0
1 335
1 335
1 335
Övriga finansiella tillgångar
0
0
0
0
6 021
6 021
6 021
Summa 42 931 556 058 111 515
66 672
9 713 786 889
Inlåning från allmänheten
0
0
0
0 531 128 531 128 531 128
Övriga skulder
0
0
0
0
1 473
1 473
1 473
Upplupna kostnader
0
0
0
0
2 215
2 215
2 215
Summa 0
0
0
0 534 816 534 816 534 816
Upplysningar om verkligt värde
I nedanstående tabell lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestäms för de finansiella instrument
som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån
följande tre nivåer. Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument
Nivå2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1
Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbar på marknaden
Nivå 1
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
30 607
Aktier och andelar mm
66 294
Summa
96 901
Nivå 2
Nivå 3 Summa
0 30 607
378 66 672
378
97 279
45
Finansiella risker
Finansiella tillgångar och skulder 2011
Finansiella tillgångar Lånefordr Invester- Finansiella
Övriga Summa Verkligt
värderade till verkligt och kund- ingar som tillgångar skulder/ redovisat värde
värde via resultatrkn fordringar hålles till som kan tillgångar
värde
förfall säljas
Fin tillg som
som bestäms
tillhöra
denna
kategori
Kassa
5 153
5 153
5 153
Utlåning till kreditinstitut 0 132 385
0
0
0 132 385 132 385
Utlåning till allmänheten
0 408 470
0
0
0 408 470 408 470
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
5 730
0 138 530
0
0 144 260 145 630
Aktier och andelar mm
12 109
0
57 689
0
69 798 69 798
Upplupna intäkter
0
0
0
0
1 529
1 529
1 529
Övriga finansiella tillgångar
0
0
0
0
1 631
1 631
1 631
Summa 17 839 540 855 138 530
57 689
8 313 763 226 764 596
Inlåning från allmänheten
0
0
0
0 534 045 534 045 534 045
Övriga skulder
0
0
0
0
1 500
1 500
1 500
Upplupna kostnader
0
0
0
0
1 947
1 947
1 947
Summa 0
0
0
0 537 492 537 492 537 492
Upplysningar om verkligt värde
I nedanstående tabell lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestäms för de finansiella instrument
som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån
följande tre nivåer. Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument
Nivå2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1
Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbar på marknaden
Nivå 1
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
Aktier och andelar mm
69 367
Nivå 2
Nivå 3 Summa
5 730
5 730
431 69 798
Summa
6 161
46
69 367
75 528
Finansiella risker
Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad
För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt
från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid
anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som
tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och
regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade
säljkurs. Sådana instrument återfinns på balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra
räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde
med priser som är kvoterade på en aktiv marknad.
Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad
Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med
hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument
som det är fråga om. Aktieindexobligationer värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Eftersom de
inte är föremål för daglig handel på en aktiv marknad har det verkliga värdet hittills beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för respektive instrument.
Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp på balansdagen. För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande
livslängd på mindre än sex måndader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Innehavet i Sparbanken Kort och Sparbankernas Affärsutveckling redovisas till anskaffningsvärde då ett verkligt värde ej kan
fastställas.
47
Kapitaltäckning
32Kapitaltäckning
För fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning
och stora exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar.
För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas (eget kapital och eventuellt upptagna förlagslån etc.) med marginal ska täcka dels de föreskrivna
minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker
och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i
enlighet med sparbankens kapitalutvärderingspolicy.
Sparbanken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som
baseras på:
• sparbankens riskprofil,
• identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan,
• s k stresstester och scenarioanalyser,
• förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt
• ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar.
Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan.
Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade
och avspeglar sparbankens verkliga riskprofil och kapitalbehov.
Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till Institutets aktuella och framtida kapitalbehov.
Under året har inga förändringar skett.
Information om sparbankens riskhantering lämnas i not.
Sparbanken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas
och kapitalkrav enligt 4 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av
information om kapitaltäckning och riskhantering FFFS 2007:5. Övriga upplysningar som krävs enligt
dessa föreskrifter lämnas på sparbankens hemsida www.virserumssparbank.se.
Sparbankens lagstadgade kapitalkrav enligt pelare I i kapitaltäckningsreglerna kan summeras på
följande sätt med specifikationer enligt nedan följande avsnitt;
48
Kapitaltäckning
32 Kapitaltäckning (forts)
2012
2011
Primärt kapital 175 150
158 778
Supplementärt kapital
1 404
0
Kapitalbas netto 176 554
158 778
Kapitalkrav kreditrisk enligt schablonmetoden
30 375
30 609
Kapitalkrav för operativa risker
5 175
4 572
Summa kapitalkrav
35 550
35 181
Primärt kapital Eget kapital 246 544
219 452
Periodiseringsfonder 78 % (73,7 %)
4 802
5 085
Orealiserade värdeförändringar redovisade i fond för verkligt värde
-38 800
-23 359
Avräkning aktier och andra tillskott -37 396
-42 400
Summa primärt kapital 175 150
158 778
Supplementärt kapital Orealiserade värdeförändringar redovisade i fond för verkligt värde
38 800
23 359
Avräkning aktier och andra tillskott -37 396
-23 359
Summa supplementärt kapital
1 404
0
Total kapitalbas 176 554
158 778
Kapitalkrav
Kreditrisk enligt schablonmetoden
Exponeringar mot administrativa organ, icke-kommersiella
företag samt trossamfund
0
27
Institutsexponeringar
4 528
4 424
Företagsexponeringar
10 354
10 139
Hushållsexponeringar
11 803
13 063
Exponeringar mot säkerhet i fastighet
2 870
2 532
Oreglerade poster
222
250
Säkerställda obligationer
360
0
Övriga poster
238
174
Summa kapitalkrav för kreditrisker
30 375
30 609
Operativa risker
Basmetoden
5 175
4 572
Totalt minimikapitalkrav
35 550
35 181
Kapitalbasen överskrider minimikapitalkravet med 141 004 tkr. Kapitaltäckningskvoten dvs kapitalbasen i förhållande till kapitalkravet är 4,96 (4,51).
49
33 Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningen
Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbets­­avtal som för närvarande gäller till och med 2017-06-30.
Avtalet omfattar bl a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av fond och
försäkringssparande till Robur Fond och Försäkring.
Virserums Sparbank har per 2012-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en total
volym på 257 681 tkr. För detta har sparbanken erhållit en provisionsersättning för 2012 på 1 385 tkr som
redovisas under utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa
från utbetalande provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner.
Till Robur Fond och Försäkring har sparbanken förmedlat fondsparande på 227 349 tkr och försäkringssparande på 70 096 tkr. För detta har sparbanken erhållit 1 692 respektive 396 tkr i provision. Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner och försäkringsprovisionen som övriga provisionsintäkter.
Provsionen för både fond och försäkring beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag.
50
Företagsstyrning
Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs
utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga ägare. Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet är ”att, utan rätt för dess stiftare eller andra att få ta del vinst som kan
uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet
i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och
finansieringsrörelse.”
För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning.Dock har
sparbanken, med tanke på sparbankens karaktär
av företag av allmänt intresse och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende, i
tillämpliga delar utformat sparbankens rutiner för
styrning och kontroll av verksamheten med koden
som förebild.
Tillsättning av huvudmän, styrelse,
revisorer och verkställande direktör
Som representanter för insättarna har sparbanken
24 huvudmän. Hälften av dessa väljs av Hultsfreds
Kommun, medan återstoden väljs av huvudmännen
själva. Huvudmännen utövar sitt inflytande på sparbanksstämman, som är sparbankens högsta beslutande organ.
Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i
sparbanken och om mandattider för dessa återfinns
i slutet av Årsredovisningen.
Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken med ledning av
förslag som sparbankens valberedning har tagit
fram. Valberedningen är sparbanksstämmans organ
för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor. Valberedningen utgörs av Kenth Andersson,
Björn Ståhlgren, Åke Sandstedt, Alexander Steinvall
samt Silva Andersson. Det är valberedningens uppgift att komma med arvodesförslag till ordförande,
vice ordf. och övriga ledamöter i styrelsen.
Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande och vice ordförande om inte annat beslutats
av sparbanksstämman. Likaså utser styrelsen verkställande direktör som under styrelsens inseende
ska leda verksamheten i sparbanken.
Styrelsens sammansättning
Sparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämma, består av åtta ledamöter inklusive verkställande direktör.
Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens styrelse och mandattider för dessa återfinns
i slutet av Årsredovisningen. Upplysningar om
ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 7 till posten Allmänna
administrationskostnader i resultaträkningen.
Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning.
Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan
styrelseordförande och verkställande direktören,
frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering
samt utvärdering av styrelsens och verkställande
direktörens arbete.
Styrelsens ordförande har en särställning inom
styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och
att styrelsen fullgör sina uppgifter.
Ordförande ser bl a till att styrelsen erhåller tillfredsställande information och beslutunderlag för
sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering genom samtal med
övriga styrelseledamöter.
De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak av sparbankslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta arbetsuppgifter, förutom
att utse styrelsens ordförande och VD, är att fastställa sparbankens strategi, verksamhetsplan och
51
Företagsstyrning
prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa och ompröva policy
och instruktioner för verksamheten, behandla
kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens
ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom.
Under 2012 har styrelsen sammanträtt vid 16 tillfällen. Styrelsen har även genomfört ett styrelseseminarium kring Intern Kapitalutvärdering. Vid styrelsesammanträdena har bl a behandlats års- och
delårsbokslut, riskanalys, kapitalbehov, policy
52
inom olika riskområden, delegeringsinstruktioner,
större kreditengagemang, revisionsrapporter mm.
Sparbankens VD har varit sekreterare i styrelsen
Styrelsens delegering
Styrelsen har utsett lånedelegation bestående av
VD Bengt Eriksson, Sture Bergh och Solveig Nilsson, som fattar beslut i enlighet med i delegationsinstruktion fastställda beslutsramar. Besluten skall
protokollföras och rapporteras till styrelsen vid nästkommande styrelsemöte.
Utgående Mandatperioder
I tur att avgå bland huvudmännen är Arne Fäldt, Björn Carlsson och Willy Svensson.
I tur att avgå ur styrelsen är Börje Karlsson, Lars Rosander och Rune Bjurhem.
Virserum 2013-03-20
Börje Karlsson
Ordförande
Rune Bjurhem
Vice ordförande
Marianne Larsson
Lars Rosander
Torbjörn Wirsenius
Christer Tuvö
David Axelsson
Bengt Eriksson
Verkställande direktör.
Min revisionsberättelse har lämnats 2013-03-28
Anders Berglund
Auktoriserad revisor
KPMG AB
Av sparbankens huvudmän utsedd revisor
53
Revisionsberättelse
Till sparbanksstämman i Virserums Sparbank org.nr 533200-5247.
Rapport om årsredovisningen
Vi har reviderat årsredovisningen för Virserums Sparbank för år 2012.
Styrelsens ansvar för årsredovisningen
Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att
upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorernas ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International
Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar
och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de
delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur sparbanken upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande
bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte
att göra ett uttalande om effektiviteten i sparbankens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av
ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Virserums Sparbanks finansiella ställning per
2012-12-31 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra förordningar
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst
eller förlust samt styrelsens förvaltning för Virserums Sparbank för år 2012.
Styrelsens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust, och det är
styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse.
Revisorernas ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust
och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust har
vi granskat om förslaget är förenligt med sparbankslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga
beslut, åtgärder och förhållanden i sparbanken för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig
mot sparbanken. Vi har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med sparbankslagen,
lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller sparbankens reglemente.
Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Vi tillstyrker att sparbanksstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens
ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Virserum den 28 mars 2013
Anders Berglund
Auktoriserad revisor
KPMG AB
Av sparbankens huvudmän utsedd revisor
54
Personalen
Främre raden från vänster Donald Bergström, Bengt Eriksson, Johan Ekelund
Bakre raden från vänster Yvonne Steinvall, Niklas Gerhardsson, Martina Kjell,
Charlotte Rosenqvist, Ingela Larsson, Sture Bergh, Solveig Nilsson
55
Sparbankens huvudmän, styrelse och revisorer
I enlighet med bestämmelser som är intagna i sparbankslagen och i sparbankens reglemente finns som
företrädare för insättarna, i varje sparbank huvudmän som skall övervaka sparbankens förvaltning. I deras
uppgifter ingår också att utse styrelse och revisorer för sparbanken.
Sparbankens styrelse består av 7 ordinarie ledamöter valda av huvudmännen.
Förteckning över sparbankens huvudmän, styrelseledamöter och revisorer, utvisande deras
mandatperioder, framgår av nedanstående uppställning.
Huvudmän
Valda av Hultsfreds kommun
Mandatperiod t.om. sparbanksstämman 2014
Runa Petersson
Birgitta Nilsson
Björn Ståhlgren
Bernt Fröjd
Silva Andersson
Carola Nilsson
Karin Liiw
Annette Kling
Lars Lövkvist
Alexander Steinvall
Magdalena Fröjd
Pia Rydh
Virserum
Virserum
Järnforsen
Virserum
Virserum
Virserum
Vetlanda
Virserum
Virserum
Virserum
Virserum
Virserum
Valda första
gången år
2006
2008
2012
1985
2000
2001
2002
2008
2009
2010
2010
2010
Valda av huvudmännen
Mandatperiod t.om. sparbanksstämman 2013
Arne Fäldt Björn Carlsson
Willy Svensson
Virserum
Virserum
Järnforsen
2005
2009
1986
Mandatperiod t.om. sparbanksstämman 2014
Kenth Andersson
Agneta Karlsson
Anne Uebel
Virserum
Virserum
Järnforsen
2010
2000
2006
Mandatperiod t.om. sparbanksstämman 2015
Johan Persson
Laila Erlandsson
Inger Sjösten
56
Virserum
Järnforsen
Virserum
2011
2007
2009
Sparbankens huvudmän, styrelse och revisorer
Mandatperiod t.om. sparbanksstämman 2016
Johan Ekselius
Jonas Hagberg
Ingbert Andersson
Virserum
Virserum
Järnforsen
1992
2012
1996
Styrelse
Ordinarie ledamöter
Mandatperiod t.om. sparbanksstämman 2013
Börje Karlsson
Lars Rosander
Rune Bjurhem
Virserum
Virserum
Virserum
1990
2009
1998
Mandatperiod t.om. sparbanksstämman 2014
Torbjörn Wirsenius
David Axelsson
Christer Tuvö
Marianne Larsson
Virserum
Virserum
Virserum
Virserum
Bengt Eriksson
Verkst.dir
1994
2012
2008
2006
Revisorer
Valda av huvudmännen
Ordinarie t.om. sparbanksstämman 2013
KPMG AB
Växjö
Valda första gången
1988
57
Virserums Sparbank kontorsförteckning
Huvudkontor
Storgatan 8
570 80 VIRSERUM
Tfn 0495/310 15
E-post: [email protected]
www.virserumssparbank.se
Öppettider:
Måndag - Fredag 9.30-15.00
Torsdag även 16.00-17.30
Filial
570 81 JÄRNFORSEN
Tfn 0495/501 82
Öppettider:
Tisdag 9.00-11.30
Uttagsautomat
Storgatan 8
570 80 VIRSERUM
Öppettider:
Alla dagar
BYGDENS BÄSTA BANK
FÖR EN STARK FRAMTID I DACKEBYGD