EXAMENSARBETE - pure.ltu.se - Luleå tekniska universitet

EXAMENSARBETE
Hur har du skapat ditt sound?
En studie om flerspråkighet, sångideal och personligt uttryck
Trisha Ullah
2015
Lärarexamen, avancerad nivå
Lärarexamen 270/300/330 hp
Luleå tekniska universitet
Institutionen för konst, kommunikation och lärande
HUR HAR DU SKAPAT
DITT SOUND?
En studie om flerspråkighet, sångideal och personligt uttryck
Trisha Ullah
Institution för Konst, Kommunikation och Lärande (KKL)
vid Luleå Tekniska Universitet (LTU)
Examensarbete, Avancerad nivå
Handledare: Thomas von Wachenfeldt
HOW HAVE YOU
CREATED YOUR SOUND?
A study about multilingualism, vocal ideals and personal expression
Trisha Ullah
Department of Arts, Communication and Learning (KKL)
at Luleå University of Technology (LTU)
Thesis, Advanced Level
Mentor: Thomas von Wachenfeldt
Förord
Till att börja med vill jag tacka min handledare Thomas von Wachenfeldt som har hjälpt mig sortera
mina tankar och svarat på alla ”panik-mail” jag skickat under arbetets gång. Med din vägledning har
jag klarat av att axla denna, för mig, stora utmaning och det är jag otroligt stolt över!
Mina föräldrar, tack för er enorma kärlek och stöd!
মা ও বাবা, %তামােদর সীমাহীন ভালবাসার জন1 আিম %তামােদর pিত িচরক7তj।
যিদও আমার কাজটা %তামরা ভালভােব বুঝেত পােরা না,
আিম %তামােদর সহেযািগতার উপর শতভাগ িনভBর করেত পাির।
Min fantastiska och underbara bror Antor! Tack för att du alltid får mig att skratta hejdlöst, otroligt
fult och tills det sprutar glädjetårar ur mina ögon. Tillsammans med dig förvandlas tillvaron till den
roligaste komedin.
Och slutligen, tack Melker för att du helt enkelt är bäst och för att du fortfarande är kär i mig!
Piteå, December 2014
Trisha Ullah
Abstrakt
Denna studie undersöker ifall flerspråkighet påverkar sångelevens sångsound samt hur sångläraren
förhåller sig till detta gentemot det nuvarande sångidealet. Studien genomfördes med hjälp av åtta
kvalitativa forskningsintervjuer där fyra av informanterna var elever som går estetiska programmet
på gymnasieskolan, årskurs ett till tre, med inrikting musik. Resterande fyra informanter var
verksamma musiklärare på gymnasieskolan.
Resultatet från de åtta intervjuerna visar en del faktorer som är väsentliga för sångelevens
utveckling av sitt personliga sound och uttryck. Sångeleven måste få tydliga direktiv och vara
medveten om vad den imiterar och i vilket syfte, samt att sångläraren bör vara medveten om hur
mycket den förebildar samt vilket ansvar detta medför under sånglektionen.
Resultatet visar också att sånglärarna har olika syn kring huruvida sångsoundet påverkas av det
kulturella arv eleverna har. Några av informanterna menar att det är språket som skapar sångsoundet
medan andra syftar på att det är något man kan öva fram.
Nyckelord: flerspråkighet, förebildande, personligt uttryck, sångideal, sångsound.
Abstract
This study examines whether multilingualism have an affect on vocal students' sound, and how the
singing teacher's attitude balances this in relation to the current song ideal. The study was conducted
using eight qualitative research interviews, where four of the informants were high school students,
from grades one to three, attending the arts program in music. The remaining four informants
consisted of active high school music teachers.
The results from the eight interviews show some factors that are essential for the development of
a vocal student's personal sound and expression. Song pupils must receive clear instructions and be
aware of what they imitate and for what purpose. The vocal teacher should also be aware of how
much they form and the responsibility this comes with during the singing lesson.
The results also show that vocal teachers have different views about whether the vocal sound
is influenced by the students cultural heritage. Some of the informants believe that the sound is
created through the language, while others refer to it as something you can achieve with practice.
Key words: influence, multilingualism, personal expression, vocal ideals, vocal sound.
Innehållsförteckning
1. Inledning ..........................................................................................................................................1
2. Syfte och Frågeställningar .............................................................................................................3
3. Bakgrund .........................................................................................................................................4
3.1 Sociokulturell teori ....................................................................................................................4
3.2 Rösten ........................................................................................................................................5
3.3 Imitation och förebildande .........................................................................................................6
3.4 Förankring i styrdokument.........................................................................................................7
4. Metod ...............................................................................................................................................9
4.1 Hermeneutik...............................................................................................................................9
4.2 Metodval ....................................................................................................................................9
4.3 Urval ........................................................................................................................................10
4.4 Presentation av informanter .....................................................................................................10
4.5 Genomförande..........................................................................................................................11
4.6 Etiska överväganden ................................................................................................................12
4.7 Analys ......................................................................................................................................12
4.7.1 Analysrunda 1 ..................................................................................................................13
4.7.2 Analysrunda 2 ..................................................................................................................13
4.7.3 Analysrunda 3 ..................................................................................................................13
4.7.4 Analysrunda 4 ..................................................................................................................13
5. Resultat ..........................................................................................................................................14
5.1 Undervisningsstrategier ...........................................................................................................14
5.2 Ideal .........................................................................................................................................17
5.3 Sammanfattning av resultatet...................................................................................................20
6. Diskussion ......................................................................................................................................21
6.1 Metoddiskussion ......................................................................................................................21
6.2 Validitet och reliabilitet ............................................................................................................22
6.3 Resultatdiskussion ...................................................................................................................24
6.3.1 Hur påverkar elevernas flerspråkighet och modersmål deras sångsound?.......................24
6.3.2 Vad gör sångläraren för att bevara elevernas personliga sångsound utifrån det nuvarande
sångidealet? ........................................................................................................................................25
7. Avslutande ord .............................................................................................................................29
7.1 Förslag till fortsatt forskning ...................................................................................................30
Referenser ............................................................................................................................................I
Bilaga 1: Intervjufrågor till sångläraren .......................................................................................III
Bilaga 2: Intervjufrågor till sångeleven .........................................................................................IV
1. Inledning
Under alla år som jag studerat musik har jag upplevt att det funnits mallar, ett eftersträvat sångideal
för hur jag som vokalist bör låta. Det finns i olika tider det som anses ”inne” och snyggt, men även
sådant som anses fult. Jag har alltid känt att det varit svårt att uppfylla och ta till mig det sångideal
som varit aktuellt och har därför också haft svårt att acceptera min egna unika röst. Min strävan har
alltid varit att låta som någon annan, någon med ett eftertraktat sångsound som även många andra
redan försökt imitera och efterlikna.
Enligt mig har sångröst och sångsound1 snarlik betydelse, men det föreligger ändå vissa skillnader.
De flesta vokalister äger en viss sångröst. Definitionen sångsound däremot, handlar om klangfärg
och placering av vokaler. Genom att bevara och förbättra sitt personliga uttryck och inte efterlikna
någon annan vokalist bibehåller vokalisten också sitt unika sound. Genom att formas för hårt
exempelvis tekniskt efter ett sångideal, eller försöka efterlikna någon annan vokalist för mycket,
tror jag leder till att ens unika sångsound går förlorat.
Begreppet sångideal är också ett ämne som återkommer och är centralt i denna studie. Men vad är
då ett sångideal? Enligt mig är det en sångröst, eller ännu hellre, ett sångsound hos en för stunden
etablerad och känd vokalist, vilket blir ett eftertraktat ideal hos media, musiklyssnare och andra
etablerade musiker. Det finns inte ”ett absolut” sångideal, utan detta fenomen förändras i och med
vilka trender och ideal som råder. Resultatet av detta blir att andra vokalister försöker efterlikna
detta sångideal med dess klangfärg, uttal och sångteknik.
Varje individ har sitt eget sound och sitt personliga uttryck att utnyttja och beröra åhöraren med,
vilket jag tycker är helt fantastiskt! Även begreppet personligt uttryck är något som jag kommer
återkomma till i denna studie och enligt mig syftar det på att varje människa har sin unika
klangfärg.2 Vi människor ser fysiskt olika ut och jag tror detta påverkar varje individs unika
sångsound.
På senare tid har jag börjat fundera på och analysera varför just min röst låter som den gör och en
avgörande faktor, tror jag, är mitt modersmål. Hemma har jag alltid konsekvent pratat ett annat
språk som består av många diftonger, andra betoningar än svenska och med fler nasala vokaler. I
skolan och bland vänner har jag dock talat svenska. Detta har fått mig att fundera över ifall min
kroppsuppbyggnad, muskulaturen i min hals och kropp, användningen av min resonans när jag
sjunger och blandningen av mitt modersmål och det svenska språket har påverkat mitt sångsound?
1
Sound: En musikterm som oftast används för att beskriva en klanglig helhetsupplevelse (ljudbild). Kan också referera
till en instrumentalists spelsätt och stil eller vokalists sångsätt. (Nationalencyklopedien, 2014)
2
Klangfärg: Egenskap hos en klang som gör att den för en lyssnare uppfattas skild från andra klanger även om
klangerna har samma tonhöjd och tonstyrka. Klangfärgen beror på bland annat frekvenssammansättning, vågform och
ljudtryck hos klangen samt på hörselns egenskaper. (Nationalencyklopedien, 2014)
!1
Under min musikaliska utbildning upplevde jag i tonåren att sånglärarna ofta delade ut samma låtar
till både mig och mina vänner, trots att vi har helt olika röster. Arbetet kring låtarna var även
snarlikt och strävade efter liknande resultat för samtliga. Hur förhåller sig då sånglärarna till det
personliga uttrycket när det kommer till sin undervisning och sångelevens utveckling?
Sångundervisning bygger till stor del på förebildande metoder från sångläraren, som i sin tur
sångeleven sedan härmar och försöker efterlikna. Jag har alltid sett upp till mina sånglärare, både
för deras fantastiska sångröster men också för deras kunskap. En sånglärare som inspirerar och
förebildar med god sångteknik är något som jag själv ser som eftersträvansvärt, men detta är både
på gott och ont.
Idén till denna studie uppkom när jag under en resa till mina föräldrars hemland satt tillsammans
med mina kusiner och jammade3. En av mina kusiner, som är en av landets mest framgångsrika
sångerskor som är skolad inom en klassisk sångteknik inom regionen, ville sjunga någon
västerländsk pop-låt4. Vi valde en låt av en känd sångerska och när vi började spela så ”föll” all
hennes sångteknik. Detta fascinerade mig eftersom jag mycket väl vet att hon är fenomenal på det
hon är van att sjunga, nämligen på vårt modersmål.
Med denna studie ämnar jag att undersöka ifall flerspråkiga sångelever med ett annat modersmål än
det svenska språket påverkas av det i sitt sångsound. Och vidare hur hanterar och förhåller
sånglärarna sig till det outtalade sångidealet som är aktuellt för den musikgenre som eleverna gärna
vill efterlikna musikaliskt?
3
Jam: Ett informellt musikaliskt möte för att utveckla sina improvisatoriska färdigheter och utveckla musikaliska idéer
(Nationalencyklopedin, 2014).
4
Västerländsk pop-låt: Populärmusik är en samlingsbenämning på musikaliska genrer vilkas produktion och
distribution präglats av de två senaste århundradenas sociala, ekonomiska och teknologiska förändringar. Utifrån
sociala, funktionella och estetiska kriterier har populärmusik ofta kontrasterats mot de två övriga huvudgenrerna i
västerländsk musik, nämligen konstmusik och folkmusik (Nationalencyklopedin, 2014).
!2
2. Syfte och Frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka ifall flerspråkiga sångelever – där språkmelodi och
diftonger skiljer sig från det svenska språket – påverkas av detta i sitt personliga sånguttryck. Mot
bakgrunden av mitt syfte har följande forskningsfrågor formulerats:
•
Hur påverkar elevernas flerspråkighet och modersmål deras sångsound?
•
Vad gör sångläraren för att bevara elevernas personliga sångsound utifrån det nuvarande
sångidealet?
!3
3. Bakgrund
I bakgrunden lyfts litteratur och tidigare forskning fram som belyser väsentliga områden kopplade
till föreliggande studie. Först kommer en beskrivning av den pedagogiska teorin som ligger till
grund för denna studie, den sociokulturella teorin. Därefter beskrivs tidigare forskning kring ämnet
där röstens anatomi, imitation och förebildande berörs. Slutligen kopplas studiens ämne ihop med
skolans uppdrag med fokus på sångundervisning.
3.1 Sociokulturell teori
Den sociokulturella teorin innebär att själva lärandeprocessen utgår från en social grund och sker
genom samspel med andra. Dysthe (2003) beskriver det som att lärande har med deltagande och
relationer att göra och att kommunikation är grundläggande element i läroprocessen. Interaktion och
samarbete är helt avgörande för lärandet, det är inte bara elevens kognitiva process som påverkar
lärandet utan dess omgivning i stort, där elevens bakgrund och kultur har betydelse. I en elevs
läroprocess har lärare och skolkamrater större roll än att bara uppmuntra eleven till att utveckla sin
egen kunskap, då det är vad och hur som lärs genom interaktion med andra som är väsentlig för
läroprocessen (Dysthe, 2003). Lärandet är ett resultat av all mänsklig verksamhet, menar Säljö
(2000). En individ eller en grupp kan ta med sig någonting användbart ur varje situation, handling
eller samtal som sker. Strandberg (2006) menar också att aktiviteter så som tänkande, talande,
läsande, problemlösande, emotioner och vilja leder till lärande och utveckling. Det är vad barn och
ungdomar gör i skolan som avgör deras utveckling, inte vad de har i huvudet.
De kommunikativa processerna är i ett sociokulturellt perspektiv förutsättningar för människans
lärande och utveckling (Dysthe, 2003). Genom att lyssna, samtala, härma och interagera med andra
lär sig människan vad som är intressant för kulturen och därigenom skapas kunskaper och
färdigheter. Säljö (2000) menar också att människan har möjlighet att ta till sig och ta över kunskap
från våra medmänniskor i olika samspelssituationer. Människan kan också få insikter genom att se
mönster och möjligheter att använda i intellektuella och praktiska redskap som de redan behärskar.
Säljö (2000) menar alltså att människan inte bara är förråd av kunskap utan ständigt på väg mot ny
kunskap med stöd av det den redan vet och kan. Dysthe (2003) skriver att kommunikation är en
länk mellan kultur och det mänskliga tänkandet. Språk och kommunikation är inte bara ett medel
för lärandet utan grundvillkoren för att lärande skall kunna ske. Den proximala utvecklingszonen
(ZPD) beskriver Säljö (2000) som avståndet mellan vad en individ kan prestera ensam och vad
individen kan prestera med ledning av någon vuxen, eller i samarbete med mer kunniga kamrater.
Med vägledning kan vi oftast lösa problem som vi annars skulle ha svårt att komma förbi på egen
hand. Människans individuella kompetenser härstammar från interagerade med andra människor
(Strandberg, 2006).
!4
3.2 Rösten
Människans talröst kan låta på många olika sätt beroende på olika faktorer så som biologiska,
anatomiska, psykologiska, kulturella och till och med ibland beteendemässiga, menar både Lindblad
(1992) och Sundberg (2001). De variationer som finns i talrösten innebär enligt Lindblad (1992) att
röstens dimensioner förändras. Dessa röstdimensioner kan delas in i tre grundläggande områden:
tonhöjd (röstläge), röststyrka samt klangfärg (röstkvalité). Enligt Lindblad (1992) kan dessa variera
mellan olika språk och dialekter. Att vara två eller flerspråkig kan sätta avtryck på det språket man
använder mest till vardags. Samtidigt är dialekter, oavsett om de är språkbetingade eller dialektalt
inom samma språk, något man kan arbeta bort. Även om varje röst motsvaras av ett unikt akustiskt
mönster (röstavtryck), tenderar vokalister anta det aktuella ”röstmodet”. I detta avseende, menar
Lindblad (1992), blir rösten alltså inte unik längre.
Sången ställer också mycket högre krav på både rösten och röstkontrollen än vad talet gör i det
avseendet att det krävs större precision i kontroll av ansatsröret5, struphuvud6 och
andningsapparaten7 (Zangger Borch, 2005). För att behärska dessa krav krävs god röstträning och
korrekt röstteknik menar både Lindblad (1992) och Sundberg (2001).
Sundberg (2001) talar också om ”den fula rösten” och menar på att nästan alla röstforskare har
riktat in sig på att beskriva och definiera skönsång. Vidare menar Sundberg (2001) att vad som
utmärker vad som anses vackert beror på utvalda kriterier som bestäms och växlar slumpvis inom
en kultur. De komponenters som utgör röstens estetiska värde är fonation8, sångformanter9,
intonation och vibrato.
Alla instrument har tre saker gemensamt för att producera ljud vilket innefattar en aktuator10,
vibrator11 och en resonator12 (Ware, 1998). Till skillnad från övriga instrument så har rösten en
5 Ansatsröret:
Består av näshålan, munhålan och svalget. (Zangger Borch, 1995)
Struphuvud: Består av brosk, muskler och slemhinna (Zangger Borch, 1995)
6
7 Andningsapparaten:
Består av två kompletta system av in- och utandningsmuskler som innefattar lungorna,
mellangärdet (diafragman), bukmuskler och ryggmuskler. (Zangger Borch, 1995)
8
Fonation: Stämbanden sätts i vibration av utandningsluften och bildar därmed stämbandstonen. (Sundberg, 2001).
9
Sångformanter: Artikulationsorganets inställning påverkar frekvensläget för ansatsrörets resonans. Detta kallas för
formantfrekvenser och bestämmer vokalkvalitet och en större del av röstklangen. (Sundberg, 2001).
10 Aktuator:
(Inom sång) Muskler och andningsorgan som består av luftstrupe, lungor, luftrör, diafragma, revben och
mag- och ryggmusklerna, agerar i samordning för att kontrollera inandning och utsläpp av luft. (Ware, 1998).
11
Vibrator: (Inom sång) Struphuvudet består av veck, muskler, ligament och brosk, som samordnar luftflödet och
vibrerar sedan stämbanden för att producera en ”surrton” eller grundfrekvens. (Ware, 1998).
12
Resonator: (Inom sång) Kombinationen av de övriga resonanshåligheterna, som består av halsen, munnen och näsan,
fungera som en sekundära akustisk vibrator för att förbättra den grundläggande ”surrtonen”. (Ware, 1998)
!5
fjärde komponent, en artikulator13. Genom att koordinera dessa fyra komponenter framställer
vokalisten funktionellt korrekta sångtoner. Ware (1998) menar också att impulsen för all avsiktlig
fonation är sinnet, medan den avgörande rollen har hjärnan och nervsystemet som fungerar som
drivkraft för sångprocessen.
Sång skiljer sig från talet i flera avseenden så som rytmiskt, tonhöjdsmässigt och
vokalklangmässigt. Vid kombination av vissa tonhöjder och vokalklanger kan ljudbilden bli ostadig
(Lindblad, 1992). Detta problem skiftar och ser annorlunda ut för olika personer. I de flesta fall
utövas sångteknik efter någon av de olika sångskolorna14 som innefattar olika metoder. För att
undvika problemområden som tonhöjder och vokalklanger kan åstadkomma och för att efterlikna ett
sångideal, kan dessa metoder vara till hjälp.
3.3 Imitation och förebildande
Schenck (2000) menar att en lärare aldrig får förbise vilken kraft imitation och förebildande har på
eleverna. Det som verbalt förklaras i undervisningen överträffas ofta av förebildernas kraft att
påverka. Oavsett vad läraren säger så är det vad läraren gör och hur den gör det som spelar roll och
är det starkaste budskapet i dennes undervisning. Sångundervisning består i huvudsak av
förebildande metoder. Därför bör även sångläraren vara medveten om styrkan i att vara förebild och
låta den genomsyra hela sin metodik (Schenck, 2000). Detta medför även ett större ansvar hos
sångläraren gentemot eleven, då sångläraren ansvarar för att använda sin roll som förebild på ett
metodiskt och pedagogiskt sätt i sin undervisning så att eleven lär sig god sångteknik. Arder (1996)
och Ware (1998) menar båda att sångtekniken är det redskap sångeleven behöver för att kunna
utforska sitt personliga uttryck. Det är också sånglärarens ansvar att på ett medvetet sätt
demonstrera sångteknik på rätt sätt för att förhindra att eleven imiterar något eller någon på ett sätt
som anstränger eller skadar rösten. Schenck (2000) menar att förklaringar har sin plats i
undervisningen men ordens inverkan alltid kommer överskuggas av kraften av förebilderna.
Schenck (2000) menar alltså att eleverna alltid påverkas mer av hur sångläraren och andra
instrumentlärare sjunger eller spelar, samt lärarens attityd gentemot olika typer av musikgenrer och
musikframträdanden.
Arder (1996) menar att demonstrerad undervisning är ett bra medel för att inspirera sina sångelever.
Men att undervisningen inte går ut på att sångeleven ska kopiera sin sånglärare utan sångeleven ska
ha utrymme att utveckla sin egen klang. Sångläraren bör därför skala av sin personliga klang vid
demonstration av sångövningar. Vidare menar Arder (1996) att det är viktigt att sångeleven
utvecklar sitt personliga sångsound och inte påverkas av det eleven anser vara fint. Schenck (2000)
13 Artikulator:
(Inom sång) Talets organ som består av tungan, käken, kinder, tänder, läppar, hård- och mjuka gommen,
samordnar och producerar alla ljud som normalt förknippas med mänsklig verbal kommunikation. (Ware, 1998).
14
Exempel på olika sångskolor: Complete Vocal Technique (Sadolin, 2009), Estille Voice Training (Kayes, 2000) och
Speech Level Singing (Riggs, 2004).
!6
menar också att imitation är bra utifrån avsikten att eleven lär sig exempelvis ett musikstycke, men
att sångeleven inte utvecklas förrän de får använda sin kreativitet och sätta sin egen prägel på låten.
Arder (1996) menar även att sångideal hänger ihop med kulturellbakgrund, traditioner och vad
eleven lyssnar på för musik. De elever som är starkt präglade av något sångideal bör sångläraren ge
verktyg och hjälpa hitta andra vägar att utveckla sitt sångsound.
När det kommer till att välja repertoar till eleven finns det många saker läraren måste ta hänsyn till.
Arder (1996) syftar till att för en nybörjarelev bör sången inte ha för stort omfång och att sången bör
ha en enkel melodi, rytm och språk. Vidare menar Ware (1998) att det finns vissa punkter läraren
bör ta hänsyn till innan läraren välja repertoar, låten ska motiverar eleverna till regelbunden övning,
den ska ingjuta grundläggande musikalitet, låten ska förebygga för sångteknik och låten ska öka en
önskan till interpretation. Ardel (1996) menar också att sångläraren alltid bör ta hänsyn till elevens
önskemål kring låtar och genre som den vill bevandra sig inom. Det är även bra för sångläraren att
bevandra sig inom en genre den inte är bekant med för att på så vis hitta låtar som är bra för rösten.
Enligt Schenck (2000) så har förnyelse och individualitet en stor betydelse för att sångelevens
utveckling inte ska stanna upp. Att enbart imitera sin lärare utan några egna initiativ, kan medföra
att sångelevens utveckling blir stillastående och om läraren enbart använder sig av imitation som
metod kan det medföra att sångeleven inte utvecklar något personligt uttryck.
3.4 Förankring i styrdokument
Denna studie fokuserar på sångundervisningen på gymnasieskolan och kopplas därför till dess
styrdokument Läroplanen för gymnasieskolan 2011, som i fortsättningen kommer förkortas med
Lgy 11 (Skolverket, 2011).
I Ämnesplan för Musik i Lgy 11 (Skolverket, 2011) står det följande kring personligt uttryck i
undervisningen:
Genom att arbeta med musiken från både teknik- och tolkningsperspektiv ska eleverna ges möjlighet att
utveckla ett personligt uttryck med en hög konstnärlig kvalitet. Undervisningen ska ta fasta på att stärka
elevernas motivation och självförtroende i musikutövandet. (Skolverket, 2001, s. 1)
I kursplanerna för Instrument eller sång 1, 2 och 3, 100 poäng (Skolverket, 2011) finns det punkter
som stärker vikten av arbetet kring personligt uttryck i sångundervisningen. I det centrala innehållet
för Instrument eller sång 1, 100 poäng står det att undervisningen ska behandla ”Grundläggande
musikalisk tolkning, stil och form.” (Skolverket, 2011, s. 15). I kursplanen för Instrument eller sång
2, 100 poäng står det skrivet att undervisningen ska behandla ”Musikalitet, konstnärlighet och
personligt uttryck.” (Skolverket, 2011, s. 17). Och ”Musikalisk tolkning, stil och
form.” (Skolverket, 2011, s. 17). Vidare står det i kursplanen för Instrument eller sång 3, 100 poäng
att undervisningen ska behandla ”Musikalisk tolkning, uppförandepraxis och form.” (Skolverket,
2011, s. 19). Samt ”Konstnärligt uttryck och tolkning vid musikframförande.” (Skolverket, 2011, s.
19).
!7
Det finns en del kunskapskrav i Ämnesplanen för Musik i Lgy 11 (Skolverket, 2011) för kurserna
Instrument eller sång 1, 2 och 3, 100 poäng som beskriver att eleven skall kunna sjunga med ett
personligt uttryck. Enligt Lgy 11 (Skolverket, 2011) ska sångläraren hjälpa eleven att utveckla och
stärka sitt personliga uttryck.
Begreppet personligt uttryck ges inget större utrymme i varken kursplaner eller Lgy 11, vilket
lämnar definitionen av begreppet personligt uttryck till en tolkningsfråga. Detta begrepp används
inte konsekvent i de olika kursplanerna för Instrument eller sång, 100 poäng i Lgy 11 (Skolverket,
2011) och därför tolkas konstnärligt och musikaliskt uttryck även som personligt uttryck i denna
studie.
!8
4. Metod
Detta kapitel redogör för de teorier som ligger bakom de metodval som gjorts, presentation av
informanterna, studiens upplägg och genomförande samt analysarbetet.
4.1 Hermeneutik
Denna studie grundar sig på det hermeneutiska perspektivet på forskning. De tankar, intryck och
den kunskap och förförståelse jag äger kring forskningsfrågan är inte ett hinder, utan snarare en
tillgång menar Patel och Davidson (2003). Forskaren kan exempelvis ha hjälp av detta under en
intervju, då denne kan relatera till, och förstår sina informanters svar och vidare dela med sig av
egna erfarenheter för att få avvikande eller liknande svar. Jag som forskare närmar mig mina
informanter utifrån min egen förförståelse av forskningsfrågan. Tolkning av det insamlade
materialet har det generat ny kunskap, vilket lett till att jag sökt mig till nya teorier och antaganden,
som i sin tur frambringat att jag fått ännu mer kunskap. Denna princip kallas för den hermeneutiska
spiralen (Patel & Davidson, 2003).
Den hermeneutiska forskaren försöker förstå andra människors liv genom att tolka hur det kommer
till uttryck i det talande och skrivna språket. För att få en så fullständig förståelse som möjligt av det
studerade problemet måste forskaren se det från olika synvinklar. Den hermeneutiska forskaren
pendlar därför mellan att studera helheten och delar av problemet (Patel & Davidson, 2003). En del
kan inte förstås utan sitt sammanhang och helheten kan inte förstås utan delarna. Den
hermeneutiska forskaren pendlar också mellan att se sitt forskningsmaterial från subjektets
synvinkel, alltså intervjuaren, och objektets synvinkel, det vill säga den intervjuade. På så vis få en
vidare förståelse av forskningsmaterialet.
4.2 Metodval
Denna studie är av kvalitativ art och därför har kvalitativa forskningsintervjuer använts som metod
för att lättare förstå hur sånglärarna och sångeleverna förhåller sig till flerspråkighet och dess
påverkan på sångsoundet. Denna studie har halvstrukturerade, kvalitativa forskningsintervjuer med
en låg grad av standardisering som metod. Eftersom det hermeneutiska förhållningssättet strävar
efter att förstå andra människor genom att tolka deras handlingar och uttryck genom det talade och
skrivna språket, passar därför kvalitativa forskningsintervjuer som metod.
Den kvalitativa forskningsintervjun, enligt Kvale och Brinkmann (2009), är att förstå ämnen i
vardagsvärlden ur den intervjuades perspektiv. Den kvalitativa intervjun utmärker sig genom raka
och enkla frågor, som man får innehållsrika och komplexa svar på (Trost, 1997).
Patel och Davidson (2003) menar att syftet med kvalitativa intervjuer är att upptäcka egenskaper
hos den intervjuades uppfattningar om något fenomen. Det innebär att forskaren aldrig i förväg kan
förbereda givna svar åt den intervjuade eller avgöra ”det sanna” svaret på en fråga. Lantz (1993)
menar också att denna intervjumetod lämnar utrymme för den intervjuade att beskriva sin
!9
personliga erfarenhet som anses vara betydelsefull för att beskriva fenomenet. Det är dessa
personliga erfarenheter som intervjuaren finner intressanta och sedan försöker tolka och förstå
genom respondentens sätt att tänka. Patel och Davidson (2003) beskriver låg grad av
standardisering som en intervju där intervjufrågorna infaller under samtalet utefter vad som passar
intervjupersonen.
Kvale och Brinkmann (2009) beskriver den kvalitativa forskningsintervjun som en halvstrukturerad
intervju eftersom den varken förhåller sig till ett öppet samtal eller en strukturerad enkät.
Intervjuformen har bestämda områden som ska belysas med hjälp av väsentliga frågor och det finns
utrymme för den som intervjuar att anpassa frågornas formuleringar för att återkoppla till
informantens svar.
4.3 Urval
Intervjuerna i denna studie genomfördes med fyra sångelever, alla med utländsk bakgrund, som
studerar vid estetiska programmet på gymnasieskolan med inriktning musik i årskurserna ett till tre.
Samt fyra verksamma sång- och musiklärare på gymnasieskolan.
Valet av informanter som studerar och är verksamma på gymnasieskolan är relevant för min
framtida profession som sånglärare. Syftet kunde därför också kopplas till det centrala innehåll och
kunskapskrav som finns i Lgy11 (Skolverket, 2011).
Några av informanterna var sedan tidigare kända för mig, medan andra informanter var helt okända
och tillkom till studien genom att jag tog kontakt med olika gymnasieskolor.
4.4 Presentation av informanter
Nedan följer en presentation av de informanter som intervjuats. Informanterna har namngetts med
fiktiva namn. Sångeleverna har fått namn som börjar med S, vilket i detta fall står för Student.
Sånglärarna har fått namn som börjar på L, som står för Lärare.
Sam har sjungit så länge hen kan minnas och började sjunga i kör vid sex års ålder, för att sedan
börja musikklass. Sam har bott i flera olika länder under sin uppväxt och talar ett centraleuropeiskt
språk. Sam går andra året på gymnasieskolan.
Sascha började sjunga i kör när hen var sju år gammal och tog sin första sånglektion vid tio års
ålder. Sascha köpte sin första gitarr när hen var åtta år och började i musikklass i högstadiet och tog
i och med det också sina första gitarrlektioner. Sascha går andra året på gymnasieskolan och talar ett
latinamerikanskt språk.
Sandy har alltid gillat att sjunga och började sjunga i kör vid tidig ålder och har alltid sett musiken
som i första hand en hobby under grundskolan. Hen talar ett östasiatisktspråk och går första året på
gymnasieskolan.
!10
Sandor bestämde sig vid sju års ålder att hen skulle bli en artist och började flitigt att sjunga
hemma. I årskurs 7 tog hen sin första sånglektion. Sandor går nu tredje året på gymnasieskolan och
talar ett östasiatisktspråk.
Lee utbildade sig på musikhögskola till sånglärare och efter det började hen att arbeta på
kulturskolan, för att sedan gå över till musikgymnasiet när det startades upp. Lee har parallellt med
undervisande varit ute och konserterat, men slutade med det vid senare år för att ägna mer tid åt
undervisning.
Lester började med musik redan vid tidig ålder via kyrkan, och studerade sedan både vid
folkhögskola och musikhögskola där hen utbildade sig till sånglärare. Lester arbetade sedan i
kyrkan i några månader, för att sedan börja arbeta som sånglärare på musikgymnasiet.
Leon är basist från början och har livnärt sig som musiker och har jobbat på både folkhögskolor och
studieförbund. Leon har studerat sång på Musicians Institute i Los Angeles och fortbildade sig
därefter vidare inom sång, bland annat i Milano och i Nashville, där hen senare också blev
certifierad inom sångtekniken Singing Success. Förutom att arbeta som sånglärare på
musikgymnasiet, driver Leon en sångstudio, spelar i sitt egna band, har ett musikproduktionsbolag
och även undervisat i USA.
Levin har haft musiken i familjen sen barnsben och har gått både på folkhögskola som pianist, och
utbildat sig till musiklärare på musikhögskola. Efter Levins första arbete på en folkhögskola växte
hängivelsen att sjunga tillsammans och hens intresse för körer blev större. Förutom att arbeta på
gymnasiet så är Levin även aktiv utanför skolan och driver själv flera olika körer och körprojekt.
4.5 Genomförande
Intervjuerna genomfördes på informanternas respektive skola och arbetsplats. Trost (1997) menar
att själva intervjun är en relation mellan intervjuaren och den intervjuade, och kräver därför en miljö
där den intervjuade känner sig trygg och säker. De flesta platser har både fördelar och nackdelar
men att lämna utrymme för den intervjuade att få ta plats skapar större trygghet inför själva
intervjumomentet.
Samtliga intervjuer spelades in med en Zoom H1™ som inspelningsutrustning. Innan varje intervju
började, försäkrade jag mig om att informanterna godkände att jag spelade in intervjun. Därefter
informerade jag samtliga informanter att de och skolan de studerade vid, eller arbetade på, skulle
vara anonyma i studien. Detta gjorde jag under tiden jag spelade in för att få ett muntligt
godkännande av dem.
Trost (1997) menar att det finns både för- och nackdelar med att använda sig av
inspelningsanordning vid intervjutillfället. Fördelarna är att samtidigt som man lyssnar till sin egen
röst och lär sig av sina misstag, kan man kan lyssna på inspelningen upprepade gånger efter
avslutad intervju och transkribera intervjun ordagrant. Under intervjun behöver man heller inte göra
!11
anteckningar utan kan fokusera på samtalet. Till nackdelarna hör att det tar tid att lyssna på det
inspelade materialet och vid transkribering kan mimik och tankepauser gå förlorade.
Innan jag utförde mina intervjuer förberedde jag mig genom att öva mina intervjufrågor på någon
närstående, för att på så vis bekanta mig med flödet i intervjufrågorna. Kvale och Brinkmann (2009)
menar att en forskare delvis kan lära sig intervjukonsten genom att läsa böcker, men att det är
viktigare att träna i praktiken på att intervjua. De menar att pilotintervjuer, som genomförs innan de
egentliga intervjuerna, är till fördel för intervjuaren eftersom det ökar skickligheten i att skapa en
tryggare intervjusituation. Lantz (1993) menar också att det är till fördel att utöva provintervjuer på
personer som faller i samma kategori som informanterna. Den man utför sin provintervju på bör
uppmuntras till att komma med kritik på både innehåll och upplägg.
4.6 Etiska överväganden
För att utföra denna studie valde jag att följa de etiska riktlinjer som Kvale och Brinkmann (2009)
skriver om. Jag var tydlig med att beskriva syftet med intervjun och informerade den intervjuade
om hur dennes bidrag skulle användas. Patel och Davidson (2003) menar att det är viktigt att
klargöra för den intervjuade vad den har för roll i studien och att dennes insats är viktig för studien.
Innan intervjuerna startade var jag noga med att informera för den intervjuade om att de och deras
skola är helt konfidentiell i föreliggande studie och att de när som helst fick avbryta intervjun. Trost
(1997) menar att det är viktigt att belysa för intervjudeltagaren att de är anonym. Vidare menar
Trost (1997) att den som blir intervjuad får berätta om intervjun för andra men jag som intervjuar
inte får sprida information om intervjun eller ge signalement som kan avslöja vem informanten var.
Informanterna fick även möjlighet att kontakta mig om de hade frågor om studien eller om de inte
ville att jag skulle använda deras intervju i studien.
4.7 Analys
För att bearbeta den insamlade empirin har valet fallit på en analysmodell som innebär att materialet
analyseras i flera analyssteg. Eftersom det är uttryck i vardagsspråket som analyseras, har valet fallit
på att ha ett fenomenografiskt förhållningssätt som enligt Patel och Davidson (2003) riktar sig en
sådan analys mot hur fenomenen i omgivningen uppfattas av människor.
Patel och Davidson (2003) menar också att den fenomenografiska forskaren genomför olika steg i
sin analys. Även Kvale och Brinkmann (2009) beskriver liknande steg för att analysera
forskningsmaterialet. Analysstegen är snarlika och går ut på att kartlägga empirin i mindre delar för
att sedan samla ihop det igen till en ny helhet. Med hjälp av analysrundorna får forskaren större
struktur och överblick över sitt forskningsmaterial, samt även en djupare uppfattning.
De analysrundor jag använt mig av är en blandning av det Patel och Davidson (2003) och Kvale och
Brinkmann (2009) beskriver. Konstruktionen bygger på att forskaren skapar sig ett helhetsintryck
av sitt material. Sedan plockar forskaren ut meningar och uttalanden som är väsentliga för studien
!12
och konstruerar därefter meningskoncentreringar av dessa. Kvale och Brinkmann (2009) beskriver
meningskoncentreringar som kortare formuleringar av huvudinnebörden av intervjupersonens
yttranden. Sedan skapar forskaren kategorier utifrån meningskoncentreringarna, för att sedan
slutligen få en ny helhet och se ett mönster i materialet som sedan beskrivs i resultatet.
Här nedan redovisas hur jag gått tillväga i de olika analysrundorna.
4.7.1 Analysrunda 1
Jag började med att transkribera intervjuerna exakt och ordagrant i ett ordbehandlingsprogram på
datorn, för att sedan läsa igenom materialet tre gånger utan att göra några anteckningar eller
markeringar. På detta vis fick jag ett så genuint helhetsintryck som möjligt. Sedan skrevs materialet
ut och lästes igenom ännu en gång. Den här gången strök jag under väsentliga meningar och fraser
som jag kunde koppla till syftet. Samtidigt gjorde jag anteckningar i marginalen av det jag mindes
av informanternas uttryck.
4.7.2 Analysrunda 2
Nästa steg var att klippa ut de väsentliga meningarna jag funnit i den utskrivna transkriberingen från
dokumentet på datorn, och klistrade sedan in dem i ett nytt dokument i ordbehandlaren. Jag använde
mig av en tabell där jag klistrade in informanternas meningar på ena sidan och utförde sedan
meningskoncentreringar på andra sidan. På detta vis fick jag en bättre översikt över materialet. Jag
använde intervjufrågorna som rubriker i olika kolumner för att fördela meningarna i. De olika
meningarna kunde härröra från olika delar av intervjun men ändå hamna i samma kolumn om de
uttryckte samma sak.
4.7.3 Analysrunda 3
Under analysrunda 3 skrevs alla meningskoncentreringar ut från datorn och klipptes sedan ut för
hand. Jag spred sedan ut dem över ett bord för att lättare får översikt över materialet och kunna se
en röd tråd mellan de lappar som har samma eller liknande innebörd. Därefter grupperade jag dem i
grupper som jag sedan kunde föra samman i två huvudkategorier som presenteras resultatkapitlet.
4.7.4 Analysrunda 4
Den sista analysrundan (4) innebar att efter att jag bearbetat intervjuerna, skapar en ny helhet av
materialet. Som sedan beskrivs i resultatkapitlet.
!13
5. Resultat
I detta kapitel redovisas resultatet av intervjuerna och resultatet är uppdelat i två kategorier som har
skapats utifrån den analys som genomförts.
Den första kategorin behandlar sånglärarens roll i det sociala samspelet med fokus på sånglärarens
undervisningsstrategier, elevens process i sin sångutveckling och val av repertoar. Den andra
kategorin behandlar vilka effekter som uppstår när läraren förebildar, elevens flerspråkighet och
lärarens kunskap kring ämnet och vad sångideal har för påverkan för elevens musikaliska
utveckling.
5.1 Undervisningsstrategier
Samtliga intervjuade som är lärare har likartade mönster och upplägg för den individuella
sångundervisningen, vilket innefattar uppvärmning av kroppen och rösten, teknikövningar och
genomgång av den aktuella sångläxan. Levin träffar många elever som aldrig tagit sånglektioner
och vill att de ska känna sig trygga under lektionen för att våga utforska sin sångröst.
Alltså, ett utgångsläge för mig är att dom ska känna att dom kan. Alltså alltid ingjuta mod i
människan. Så att vi har en grund att stå på så att dom känner att dom vågar pröva sig lite
till…där börjar jag (Intervju, Levin 2014).
Vidare menar Levin att när hen undervisar är det viktigare att skapa en relation mellan läraren och
eleven för att snabbare kunna nå fram till ett mål, än att gå omvägar.
Leon berättar att hen använder sig av teknikövningar som inte är så ”sångliga”, övningar som inte
innehåller någon tonbildning utan fokuserar mer på att få jämn luftström, genom till exempel
läpprullningar.
Uppvärmningsövningar som inte låter så mycket sång. För då har jag sen, det blir nästa steg,
att vi jobbar med en låt och använder oss av de här övningarna att falla tillbaka på. Oftast är
det så att de här grundläggande övningarna löser problemen (Intervju, Levin 2014).
Levin menar att genom att inte enbart fokusera på det ”sångliga” kan de sedan falla tillbaka och ta
hjälp av övningarna när ett problem uppstår i själva sången. Leon uppmanar också sina elever att
spela in lektionerna för att lättare kunna gå tillbaka och lyssna på hur de tekniskt kom förbi
problemområden i sången.
Lester använder sig av fraser från den aktuella sångläxan som en teknikövning. Detta för att sedan
öva med olika rytmiseringar, tempon och tonhöjder.
Jag tycker mer och mer att det är bättre att plocka en fras ur musikens sammanhang, för då
är det lite musik också samtidigt (Intervju, Lester 2014).
!14
Lester uppmanar även eleverna att hitta egna vägar för att utveckla sitt personliga uttryck. Lester
menar också att det är sånglärarens uppgift att locka fram färgningar och personligheter i varje elevs
röst.
Helhetsmässigt så ser man det ju som så att man försöker bidra med att få en elev att få verktyg att
kunna göra saker själv (…) på MuKon alla ska liksom se vad som är speciellt hos varje person, det
är det speciella, det tycker jag mer och mer när jag undervisar att man vill locka fram det som är
speciellt hos varje person (…) För det är så otroligt mycket färgningar och personligheter i en röst
(Intervju, Lester 2014).
Lee vill att eleven ska ”känna” hur övningarna är i kroppen. Därför väljer hen att inte prata om
övningarna först, utan förebildar dem och ber sedan eleven att sjunga dem.
Samtliga lärare förebildar på sina lektioner för att eleven lättare ska kunna förstå vad den ska göra.
Lee poängterar också att trots att hen förebildar, vill hen att eleven ska ha kvar sitt personliga sound.
Levin brukar använda sig av inspelningar av andra artister som analys för sina elever, där de får
försöka härma hur den artisten sjunger för att sedan testa det i olika utgångslägen och analysera
skillnader på olika sound. Levin är noga med att eleverna ska få uppleva och inte bara sjunga
teknik.
Sandy använder sig av Spotify™ för att hitta olika versioner att lyssna på och försöka efterlikna och
känner sig nöjd med att få ha stor inverkan på låtvalen i sin undervisning. Lester menar däremot att
elevernas förmåga att kunna ta ut låtar på piano är låga och därför måste sångläraren hitta nya vägar
för att utmana eleverna.
Man satt där med kassettband och spelade in kompet eller oftast melodin. Sen så har ju det
förändras. Folk fick CD-spelare, man kunde bränna låt på CD. Nu är CD ute, nu är det
liksom ’jag har inte kunnat öva för den fanns inte på Spotify™’. Nu är det den
kommentaren. Där brukar jag säga att ni går på en musikutbildning. Ni måste kunna även
om ni inte är pianister eller ej, kunna ta ut en låt själva, ni måste kunna spela lite själva,
planka med ett finger i taget och ta ut en melodi (Intervju, Lester 20014).
Vidare menar Lester att ett knep är att ge eleverna låtar som inte finns på Spotify™ eller
YouTube™.
Ungdomar är ju extremt duktiga på att gå hem och kopiera fullständigt det dom gör. Och då
tycker jag att vi skalar bort alla dom där wailingarna och så hittar du på nån själv. För jag
tycker det där blir ju bara plankning rätt av (Intervju, Lester 2014).
Lee har en dialog med sina elever som är präglade av någon vokalist sätt att sjunga och jobbar
sedan vidare med att skala bort det för att hitta elevens sound.
Samtliga intervjuade som är elever har upplevt att många av deras vänner har samma sångläxor som
de själva. Sandor tror att det bygger på något system mellan lärarna, att de fördelar ut samma låtar
beroende på sångkurs. Sascha tycker att det är tråkigt att få samma läxor som någon annan, men tror
att det beror på att sångläraren kanske anser att två eller flera elever har liknande röster. Sam menar
!15
däremot att det kan bero på att sångläraren har begränsat antal av notpapper och att det är därför
många elever får samma sångläxa.
Men även om det kan vara lite tråkigt att man får samma läxor så har ju folk i andra
årskurser också sjungit dom. Det är ju bra på MuKon15 så kan man höra olika versioner,
vilket jag tycker är jätteintressant på ett sätt. Men sen är det lite skönt att få lite andra låtar
(Intervju, Sam 2014).
Sascha menar att det främst är sångläraren som väljer sångläxorna och de få gånger hen kommit
med eget förslag har det runnit ut i sanden på grund av sitt eget engagemang att leta fram material.
Sandy, som får välja mycket av materialet till sångundervisningen själv, känner att de gånger läraren
valt ut låtar har någon annan fått samma låt. Hen tycker det är roligt, men trots det så är det svårt att
inte jämföra sig med andra.
Sandor har aldrig fått välja sångläxa och får ofta spela in på mobilen när sångläraren sjunger in
låten för att lära sig ”rätt version”.
Både Leon och Lee låter gärna sina elever välja låtar och Lee menar också att eleverna får tycka till
om låtarna hen ger dom. Vidare menar Lee att det finns låtar inom vissa genrer som eleverna bör ha
sjungit.
Ja, alltså man säger det, det brukar vi prata om också då att inom musikal, inom jazzen och
så här finns det vissa bra standardlåtar som är bra för rösterna, och då blir det ju så att
kanske många sjunger dom istället för att ge dom ”den här tycker jag inte om själv” känner
man då (Intervju, Lee 2014).
Lester vill gärna motivera eleverna till varför de ska sjunga en viss låt, ifall det är någon låt de inte
tycker om. Hen kör också på taktiken ”varannan låt” med eleverna där de får välja en och Lester en
om vart annat. Levin har ett speciellt upplägg för sin sångkurs som innefattar olika genreblock. Hen
vill att eleverna ska motivera sina låtval som de själva väljer så att det passar in i sångkursen. På så
vis blir också eleverna bättre på att hitta genremässiga låtar menar Levin.
Sångkurser, samt de sånglåtar och övningar eleven går igenom är till för att utvecklas. Både Sam
och Sandor upplever en progression i sin sångutveckling. Sam upplever att dem utmaningar hen fått
av sin sånglärare rörande instudering har varit nyttiga. Det har innefattat både gehör och plankning,
men även notläsning. Sascha har däremot svårt att se sin utveckling men tror att sångövningarna har
hjälpt med mer än sånglåtarna. Hen vill utveckla sina färdigheter inom en genre som sångläraren
inte behärskar fullt ut och därför tycker Sascha att sångutvecklingen går långsamt.
15
Musik och Kommunikation: En lektion som innefattar gemensam sång eller master class där eleverna gör ett mindre
uppträdande för varandra med en eller flera låtar vardera och där publiken sedan får ge konstruktiv kritik.
!16
5.2 Ideal
Samtliga informanter anser att det finns ett sångideal och min undersökning har visat att de
informanter som är elever blir påverkade av både sin sånglärare och sin omgivning. Både Lester och
Leon förebildar gärna på lektionen, men de menar också att klangligt blir det inte alltid optimalt
beroende på vilket kön eleven har. Är sångläraren och eleven av samma kön är det lättare för både
läraren att förebilda och för eleven att applicera det läraren förebildar på sig själv. Lester menar att
det är bra att förebilda som lärare eftersom sång till stor del innebär att härma.
Det kan ju vara av olika syfte. Har du en ny låt som du ska presentera så kanske jag försöker
skärpa mig och sjunga den, om den ligger skapligt till. Intuitivt om man ser nått problem så
kanske man sjunger frasen. Sång är ju rätt mycket härmning. Du gör en grej och så härmar
eleven det (Intervju, Lester 2014).
Samtliga intervjuade som är elever tycker att det är bra att sångläraren förebildar vid
teknikövningar. Både Sam och Sascha upplever också att sånglärare förebildar för att visa hur det
ska låta. Sam känner att istället för att reflektera över sitt eget sound, följer hen hur sångläraren gör.
Sascha däremot, jämför sig inte med sin sånglärare då hon upplever att de har så olika röster.
Sandy berätta att hen ser upp till sin sånglärare och försöker följa hur sångläraren sjunger:
Ja det brukar hon göra. Sen om jag har något problem så brukar hon rätta till. Och hon är
väldigt duktig, väldigt ljus och klar röst (Intervju, Sandy 2014).
Sandy anser att sångläraren vet bäst och reflekterar inte så mycket mer över det utan försöker hänga
på och lyssnar till det sångläraren anser är bra för hens utveckling. Sandy önskar att hen hade ett
sångsound som liknade dennes sånglärare mer men känner att det är ouppnåeligt.
Sandor blir både påverkad och störd av att sångläraren sjunger med under sånglektionerna. Hens
sånglärare brukar lägga stämmor vilket gör att Sandor blir osäker och tappar bort sig. Vidare menar
hen att eftersom sångläraren ofta förebildar är det oundvikligt att inte jämföra sig och försöka härma
sånglärarens sound. Sandor får ofta spela in sina sångläxor där sångläraren sjunger in den version
hen vill att eleven ska utgå ifrån för att göra sin version. Sandor menar dock att det är svårt att hitta
inspiration till eget skapande när hen jämför sig.
Både Sam och Sandy anser att det finns ideal som de bör följa och båda är väldigt tydliga med vad
för slags sound de anser är bra att ha. Sam fortsätter sitt resonemang med att berätta att det ideal hen
blivit påverkad av kommer från både sångläraren och klasskamrater.
Både Lee, Lester och Levin anser att sångidealet växlar och att det är mer påtagligt nu på grund av
att det finns mer att ta ifrån och med hjälp av diverse hjälpmedel, än för tio år sedan. Lee menar
också att det märks tydligt på eleverna att de är präglade av idealen eftersom elever i unga åldrar
härmar mycket lättare.
!17
Levin tycket att det kan bli svårt att ändra elevers ideal om de är för präglade. Levin kan lyckas
genom talet men tycker det är svårare i sången.
Sandor upplever att idealen är annorlunda i Europa, Asien och USA och att det kanske beror på
språket och vilka muskelgrupper man använder när man talar. Hen känner också att det har påverkat
hens sångprocess och anser att alla har en unik röst som borde utvecklas.
Leon menar att det är skillnad på sångidealen i USA och i Sverige. Hen anser att vi i Sverige
försöker efterlikna ett ideal som vi hör på radion, eftersom sångidealen skapas utifrån den
dominerande populärmusikaliska faktorn som är England och USA. Vidare menar Leon att det inom
den akademiska världen, så som musikklass, musikgymnasium och musikhögskolor, finns normer
för hur man bör låta inom vissa genrer.
Samtliga informanter som är elever anser att det finns en dominerande genre som är bra att förkovra
sig inom. Sascha har därför valt att syssla med en genre som är populär på skolan.
Det blir ju så här klyschigt att man ska inte sjunga pop och att det är fult med (…) kanske
typ Britney Spears (Intervju, Sascha 2014).
Både Sam och Sascha önskar att deras sångsound vore annorlunda. Sam anser att dennes
flerspråkighet är till ördel inom vissa genrer och att den underlättar i det engelska språket. Däremot
tycker Sam att vokaler och specifika uttryck kan bli fel i talet.
Både Sascha och Sandy anser att deras kulturella arv är en tillgång men att det inte kommer till så
stor användning i musiken. Sandy menar att det viset de sjunger på i hens hemland inte går att
applicera på en sång på svenska eftersom språket är så annorlunda.
Sandor har blivit inspirerad av musiken från hemlandet för att hitta sin egen stil och bli unik. Trots
det blir hen påverkad av idealet som existerar i dennes omgivning, vilket gör att Sandor känner att
det är svårt att acceptera sitt sångsound.
Leon hävdar att de kulturella skillnaderna sitter i huvudet och inte på stämbanden.
Vi är förvånansvärt lika, oavsett var vi kommer ifrån. Även om man har ett kulturellt ideal
(…) Men det är egentligen ljud som vi alla kan lära oss att göra, vi är ju inte olika i
konstruktionen annat än att det kan skilja sig lite i längd på stämbanden, men då får vi nån
slags röstklassificering istället utefter vårt skapande omfång, sen går ju det att böja och tänja
på (Intervju, Leon 2014).
Vidare menar Leon att alla kan låta som varandra med övning, en ton är som en tuta som sedan
innehåller filtrering och formanter som ligger över stämbandsnivå.
Jag blir mer och mer övertygad om att vi föds med ungefär samma stämband. Det är inte
stor skillnad på Birgit Nilsson och Charlotte Perrelli i stämband. Och samtidigt är det ju
världens mysterium egentligen, hur Fagerlund kan vi låta så himla olika? (Intervju, Lester
2014).
!18
Både Lester och Levin anser däremot att språk har stor inverkan på sångsoundet. Levin menar att
det är via språket och hur man placerar orden i munnen som formar sångsoundet.
Sjunger man på ”na-na-na” eller ”ooo”, det kan ju många göra och jag träffar ju många olika
nationaliteter. Och när man sjunger på ”na-na-na” så hör du inte vart de är ifrån. (Intervju,
Leon 2014)
När Sascha var yngre blev hon tillsagd av en musiklärare att använda sin talröst mer melodiskt. Hen
tror absolut att rösten hade blivit påverkad av hens flerspråkighet. Sandor upplever att hen blir trött i
rösten och börjar knarra om hen talar svenska för länge och tror att det måste ha att göra med
dennes tvåspråkighet.
Leon, som också har utländsk härkomst, menar att både hen och dennes fars röster liknar varandra
och att hen måste arbeta extra mycket med stödet16 för att få till en tät klang17. Leon trodde att det
kanske berodde på hens kulturella arv men har sedan uteslutit den teorin när hen träffat sångare med
samma härkomst som ej har liknande problem med rösten.
Sandy har inspirerats av ideal från hemlandet i sitt sångsound och känner att det kanske är det som
skiljer hen från mängden. Lester menar att känslor och minnen påverkar rösten, lika så ens
omgivning. Hen menar att dialekter kan påverka en utifrån platser man känner sig trygg i och har
fina minnen ifrån.
Jag blir bara mer och mer förstärkt i att vi påverkas av ett sammanhang, miljöpåverkan. För
sång bygger väldigt mycket på härmning. Och man tar in ett sätt att sjunga, förhålla sig till
musik med det man har runt omkring sig (Intervju, Lester 2014).
Vidare menar Lester att människan är formbar en viss period för att kunna ta in och skapa sig ett
sound. Leon menar också att det inte är pedagogens uppgift att skapa ett ideal, utan ge verktyg så att
eleven kan använda sin röst så effektivt som möjligt.
Samtliga lärare har undervisat få elever med annan kulturell härkomst eller flerspråkighet och
besitter därför inte någon större erfarenhet eller djupare kunskap inom området. Den flerspråkighet
de har mött är oftast västerländsk.
Att det inte går fler eller att vi får ut den informationen, det är ju ett enormt utbyte. Jag
hävdar att detta är vägen till att integrera! (Intervju, Levin 2014).
16
Stöd: Muskelkontroll i mellangärde och mage som reglerar luftströmningen vid tonbildning (Sadolin, 2009).
17
Tät klang: Att hålla tillbaka luften vid tonbildning, på det viset uppstår inget läckage där luftströmmen strömmar
igenom (Sadolin, 2009).
!19
5.3 Sammanfattning av resultatet
Empirin från de åtta intervjuerna som genomförts har visat en del faktorer som är väsentliga för
sångelevens utveckling av sitt personliga sound och uttryck. Delvis visar empirin att sångeleverna
påverkas av det aktuella idealet som rådet inom kulturen på så sätt att eleverna upplever att det finns
mallar för hur man bör sjunga och i vilken genre man bör bevandra sig inom.
Lärarna anser däremot att sångideal och andra artister borde fungera som en inspirationskälla för att
utveckla och hitta olika sound. Sångläraren bör också vara medveten om hur mycket den förebildar
och i vilket syfte så att det lämnar utrymme till eleven att utforska sitt personliga sångsound.
Empirin visar också att sånglärarna har olika syn kring huruvida sångsoundet påverkas av elevernas
kulturella arv och att lärarnas kunskap kring ämnet är vaga på grund av avsaknaden av elever med
utländsk härkomst.
!20
6. Diskussion
I följande kapitel diskuteras fördelar och nackdelar kring valet av metod och analys i en
metoddiskussion. Vidare diskuteras även studiens tillförlitlighet. Därefter diskuteras studiens
resultat i förhållande till tidigare forskning i en resultatdiskussion. Slutligen ges förslag till fortsatt
forskning inom studiens ämne.
6.1 Metoddiskussion
Valet att använda kvalitativa intervjuer var till många fördelar för denna studie. Främst ligger
fördelarna i att det fanns utrymme för informanterna att dela med sig av sina uppfattningar och
upplevelser kring ämnet och att det fanns utrymme för följdfrågor ifall samtalet skulle stanna av
eller om informanterna kommit ifrån ämnet (Kvale & Brinkmann, 2009).
Intervjufrågorna var konstruerade för att få en mer samtalsliknande intervju, vilket var ett problem
då de öppna frågorna inte direkt gick in på ämnet. Patel och Davidson (2003) menar att intervjuaren
bör hjälpa intervjupersonen att bygga upp ett meningsfullt och sammanhängande resonemang i
samtalet kring det studerade fenomenet utan att konstruera ett sammanhängande resonemang åt den
intervjuade. Som oerfaren intervjuare uppstod rädslan att samtalet med informanterna aldrig skulle
behandla studiens ämne och därför blev informanterna, i vissa fall, styrda in på ämnet. Till viss del
för att jag upplevde att frågorna kring ämnet flerspråkighet kontra sångideal var något som många
informanter inte funderat djupare på.
Under transkriptionerna av intervjuerna märkte jag att informanterna inte fick det utrymme de
möjligtvis kunde ha behövt i vissa frågor eftersom följdfrågorna kom för tätt inpå och därför avbröt
det informanterna berättade. Informanternas svar blev därför inte lika djupgående som jag hade
hoppats.
För att samla empiri kring ämnet kunde jag använt mig av fler metoder. Om jag använt mig av
lyssningsexempel med olika artister för de informanter som är elever, där de fick analysera och
berätta vad de tycker om hos artisten och inte, hade jag förmodligen fått ut vad för slags ideal som
råder i den omgivning de befinner sig i. Sedan jämföra ifall det är samma uppfattning mellan de
olika eleverna.
Ett annat exempel vore att använda en variant av stimulated recall där jag själv observerat och
videodokumenterat en sånglektion och sedan analyserat vad jag hörde och hur sångläraren arbetade.
Sedan göra en återkoppling tillsammans med sångläraren och titta på materialet och diskutera
utifrån det. Möjligtvis hade sångläraren fått uppleva sina egna handlingar och fått insikt till vilken
mån den förebildar och vart den vill leda eleven? Patel och Davidson (2003) menar att
observationer är bra att använda när man ska undersöka områden som rör beteenden och skeenden i
naturliga sammanhang. På det viset kan observatören registrera inte bara fysiska handlingar som
observationsobjektet gör, utan även verbala yttranden och känslouttryck som kan försvinna vid
intervju.
!21
Studiens analysmodell har varit ett fördelaktigt verktyg för att närma mig mitt forskningsmaterial.
En fördel var att jag kunde ta inspiration från olika analysmodeller och forma till en modell som
passade mig. Med hjälp av analysmodellen var det också lättare att få struktur och överblick över
materialet med tanke på att den insamlade empirin bestod av åtta transkriberade intervjuer.
Det kan däremot vara en nackdel att jag ensam analyserat mitt material menar Kvale och
Brinkmann (2009). Genom att vara flera forskare som analyserar forskningsmaterialet så är det
lättare att hantera materialet objektivt, än om en ensam forskare analyserar materialet då det lätt kan
bli partiskt. För att kontrollera så att objektiviteten bibehållits har personer utanför studien sett över
studien. Trots detta så anser jag att intervjuerna varit lyckade och genererat mycket material för att
utföra en god analys.
6.2 Validitet och reliabilitet
I en kvalitativ studie är validiteten en ambition att upptäcka företeelser, att tolka och förstå
innebörden av livsvärlden och att beskriva uppfattningar. Därför blir också validiteten unik för varje
forskningsprocess (Patel & Davidson, 2003). Det finns därför heller inga regler eller kriterier för att
uppnå en god kvalité, utan det är viktigt att den kvalitativa forskaren noggrant beskriver
forskningsprocessen så att de som tar del av resultatet kan bilda sig en egen uppfattning av dem val
forskaren gjort. Trots detta så finns det några aspekter av validitetproblematik som berör
insamlandet av information, analys och hur resultatet redovisas.
Genom att använda sig av flera forskningsmetoder, exempelvis observationer, dagböcker och
dokument, stärks validiteten och kan ge en djupare bild av undersökningen (Patel & Davidson,
2003). Eftersom jag enbart använt mig av kvalitativa intervjuer blir inte validiteten lika säker. Att
använda sig av flera olika datainsamlingsmetoder kallas för triangulering (Patel och Davidson
2003). Detta innebär att forskaren bekräftar sin studie genom att välja och jämföra informationen
från de olika datainsamlingsmetoderna där det studerade fenomen yttrar sig. Även om jag bara
använt mig av en datainsamlingsmetod stärks validiteten eftersom jag analyserat ett större antal
kvalitativa intervjuer där flera olika informanter beskriver det fenomen jag undersöker.
Validiteten för studien hade förstärkts om jag definierat begreppen sångideal och personligt uttryck
för informanterna som var elever. Dessa begrepp uppfattades olika av informanterna och kan därför
bidragit till studiens trovärdighet. När begreppen kom upp så förklarade jag den för de informanter
som inte förstod innebörden istället för att förklara det för samtliga informanter som var elever. För
att säkerställa validiteten hade jag också kunnat omformulera och trycka mer på frågorna kring
flerspråklighet och dess påverkan på sångsoundet till de informanter som var lärare. När det
framkommer under intervjun att den intervjuade har mycket liten erfarenhet av att undervisat elever
som är flerspråkiga gav jag nästan upp hoppet om att få ut information kring ämnet.
Reliabilitet är svårare att mäta i en kvalitativ studie än i en kvantitativ studie då reliabiliteten är
sammanflätad med validiteten i en kvalitativ studie enligt Patel och Davidson (2003). Om frågorna i
!22
denna studie skulle användas igen på samma intervjupersoner skulle det framställas förändrade svar.
I en kvantitativ studie skulle det innebära att validiteten är låg, medan det i en kvalitativ studie – där
det är viktigt att hitta fenomen som studeras – kan variationen i svaren vara till fördel i studien
istället.
Patel och Davidson (2003) menar också att reliabiliteten stärks av att ”lagra” verkligheten så att
registreringen kan göras i efterhand. Inspelningarna ger också forskaren möjlighet att försäkra sig
om att det forskaren uppfattat är korrekt.
Samtliga intervjuer har spelats in och varit till stor hjälp för att minnas informanternas uttryck vilket
har bidragit till en rikare och mer djupgående analys.
!23
6.3 Resultatdiskussion
I denna del av diskussionen kommer resultatet att diskuteras utifrån studiens frågeställningar.
6.3.1 Hur påverkar elevernas flerspråkighet och modersmål deras sångsound?
De flesta av informanterna är överens om att språket har en inverkan på sångsoundet. Både
Lindblad (1992) och Sundberg (2001) talar om att talrösten kan låta på olika sätt beroende på
exempelvis kulturella eller beteendemässiga faktorer, vilket stärker Levins uttalande om att det är
språket och hur man placerar bokstäverna i munnen som formar sångsoundet.
Att omgivningen har stor inverkan på sångframförandet är många av informanterna också överens
om. Sandy till exempel, förklarar att på det viset de sjunger i hens hemland inte går att applicera på
en sång på det svenska språket eftersom språket är så annorlunda. Sandy menar alltså att det är för
stor skillnad på soundet mellan de två språken och kan därför inte göra en koppling emellan dem.
Lindblad (1992) menar på att även om varje röst motsvaras av ett unikt akustiskt mönster
(röstavtryck) så tenderar vokalisten att passa in i det aktuella ”röstmodet”. Vidare menar Lindblad
(1992) att dialekter, oavsett om de är språkbetingade eller dialekter inom samma språk, är något
som kan arbetas bort. Är det möjligtvis därför jag, som själv talar ett östasiatiskt språk, har haft
svårt att definiera och acceptera mitt sångsound när jag var yngre?
Leon anser att i vi Sverige försöker efterlikna ett ideal som vi hör på radion eftersom sångidealen
skapas utifrån den dominerande faktorn som är England och USA. Det stärks av Dysthe (2003) som
menar att människan lär sig vad som är intressant för kulturen genom att härma och interagera och
därigenom skapas färdigheter. Det får mig att fundera kring ifall språket jag talar hemma och det jag
talar med mina vänner och i skolan var så skilda att det blev en krock för mig att definiera åt vilket
håll jag ville med mitt sångsound?
De flesta sånger som vi sjunger i skolan är antingen på svenska eller engelska. Sam, som talar ett
centraleuropeiskt språk, känner att hen inte har några problem med att applicera betoningar rätt när
hen sjunger på något av dessa språken. Sandor som också talar ett östasiatiskt språk beskriver något
liknande som Sandy, att hen inspirerats av musiken från hemlandet för att hitta sin egen stil men
trots det blivit påverkad av idealet som existerar i dennes omgivning. Detta har gjort att hen känner
att det är svårt att acceptera sitt sångsound. Konflikten mellan de olika sounden kan möjligtvis ha
att göra med att de östasiatiska språken ligger för långt ifrån det svenska och engelska språket
medan Sam, som talar ett centraleuropeiskt språk, kan göra den kopplingen mer smidigt.
Leon ser på frågan från ett anatomiskt perspektiv och menar att de kulturella skillnaderna sitter i
huvudet och inte på stämbanden. Alla kan lära sig att härma olika ljud menar hen. Leon berättar
vidare att hen måste arbeta extra mycket med stödet för att få till en tät klang vid sång, och menar
att det inte har med dennes kulturella arv att göra eftersom hen träffat sångare med samma härkomst
som sig själv som ej haft dem problemen. Att talrösten och sångrösten är olika menar både
Sundberg (2001) och Lindblad (1992) samt att sången ställer mycket högre krav än talet på rösten.
!24
Att Leon måste tänka på att använda stödet för att få en tät klang kan möjligtvis ha med dennes
kulturella arv att göra. Lika väl med Sandor som blir trött i rösten och börjar knarra om hen talar
svenska för länge, eller Sascha som blev tillsagd av en musiklärare när hen var yngre att tala mer
melodiskt.
Lester menar att ens omgivning och känslor påverkar rösten. Detta stärks av både Lindblad (1992)
och Sundberg (2001) som menar att talrösten även kan låta olika beroende på psykologiska faktorer.
Arders (1996) uttalande stämmer överens med Leon som menar att det inte är sånglärarens uppgift
att skapa ett ideal utan att ge verktyg så att eleven kan använda sin röst så effektivt som möjligt.
Detta stärks av Säljö (2000) som menar att med vägledning av någon vuxen eller mera kunnig
kamrat, kan vi oftast lösa problem som vi annars skulle ha svårt att komma förbi på egen hand.
Jag blir mer och mer övertygad om att vi föds med ungefär samma stämband. Det är inte
stor skillnad på Birgit Nilsson och Charlotte Perrelli i stämband. Och samtidigt är det ju
världens mysterium egentligen, hur fagerlund kan vi låta så himla olika? (Intervju, Lester
2014).
Gemensamt för samtliga informanter som är lärare är att de inte har någon större erfarenhet av att
undervisa elever med andra kulturella arv än de västerländska. Därför blir också studien svår att
undersöka på ett djupare plan från lärarens perspektiv. Informanterna menar att det grundar sig i att
det inte är så många elever med utländskt härkomst som söker sig till det estetiska programmet på
gymnasieskolan.
6.3.2 Vad gör sångläraren för att bevara elevernas personliga sångsound utifrån det nuvarande
sångidealet?
Gemensamt för samtliga informanter, elever och lärare, är att de är överens om att ett sångideal
existerar. Sångidealet växlar mycket över tid och det är olika beroende på den omgivning man
befinner sig i. Både Lee, Lester och Levin påpekar att det är lättare att efterlikna ett sångideal nu
med hjälp av diverse hjälpmedel som finns att tillgå. Lester påpekar att i och med dessa hjälpmedel
har till exempel pianokunskaperna minskat och färdigheter kring imitation ökat. Dysthe (2003)
beskriver att i elevens läroprocess har lärare och skolkamrater större roll än att bara uppmuntra
eleven till att utveckla sin egen kunskap, då det är vad och hur som lärs genom interaktion med
andra som är väsentligt för läroprocessen. Lester som i detta fall försöker variera de sångläxor hen
ger till sina elever genom att leta fram sånglåtar som enbart finns på notpapper.
Att använda sig av gehörsbaserade sångläxor kan vara problematiskt om man inte tydliggör för
eleven vad som ska imiteras och i vilket syfte. Sandy använder sig av olika hjälpmedel för att hitta
olika versioner att lyssna på och försöka efterlikna. Schenck (2000) menar att imitation är bra i det
hänseende att lära sig ett musikstycke till exempel. Men att sångelever inte utvecklas om de inte får
använda sin kreativitet och sätta sin prägel på låten. Detta verifieras av Levin som brukar använda
sig av inspelningar av artister som eleven först får härma och definiera vad den gör och sedan
sjunga från olika utgångslägen på lektionen och analysera skillnaderna mellan olika sångsound.
!25
Säljö (2000) menar också att människan har möjlighet att ta till sig och ta över kunskap från våra
medmänniskor i olika samspelssituationer. Att analysera sångläxor och sedan utöva dem från olika
utgångslägen, menar Säljö (2000), kan ge insikter och synliggöra mönster och möjligheter att
använda praktiska redskap som eleven redan behärskar. Vidare menar Levin att när hen undervisar
är det viktigare att skapa en relation mellan läraren och eleven för att snabbare kunna nå fram till ett
mål än att gå omvägar. Detta stärks av Dysthe (2003) som menar att lärande har med deltagande och
relationer att göra och att kommunikation är ett grundläggande element i läroprocessen.
Sångläraren som förebild har en stor kraft att påverka sina elever. Enligt Schenck (2000) är det vad
sångläraren gör och hur den gör det som har störst inverkan hos eleverna. Detta framgår också av
resultatet då flera av informanterna som är elever jämför sig med sina sånglärare och ser upp till
dem. Sångläraren borde också veta hur mycket den förebildar och varför den förebildar, menar
Schenck (2000). Sandor blir både påverkad och störd av att sångläraren sjunger med under
sånglektionerna och har svårt att definiera sitt sångsound när hen jämför sig med sin sånglärare hela
tiden. Arder (1996) påpekar detta när det kommer till förebildande och menar att sångläraren bör ge
utrymme för eleven att utforska sitt sound. Att sångläraren besitter en stor kraft att påverka sina
elever framgår också av Sandys uttalande där hen säger att sångläraren vet bäst och att Sandy inte
reflekterar så mycket över sitt eget utvecklande utan försöker hänga på och lyssnar till det
sångläraren anser vara bra för hens utveckling. Schenck (2000) menar att om eleven inte tar några
egna initiativ blir också dennes utveckling stillastående.
Många av informanterna som är elever påpekar att det finns en dominerande genre som anses bra att
bevandra sig inom på skolan och att de påverkas både av lärare och klasskamrater. Detta stärks av
Arder (1996) som menar att sångideal hänger ihop med kulturell bakgrund och vad eleven lyssnar
på för musik. Under min gymnasietid fanns det genrer som ansågs ”bättre” att bevandra sig inom.
Majoriteten av mina vänner musicerade inom denna genre och även lärarna uppmuntrade mig till att
utvecklas inom den. Givetvis tyckte jag om att musicera och utvecklas inom genren, men tyckte
samtidigt att det var synd att lämna den musikstil jag hade i bagaget och kände mig tryggast
sångmässigt i.
Som Leon menar att det inom den akademiska världen finns normer för hur man bör låta inom vissa
genrer. Detta kan påverka elevens sångprocess och sångsound. Många av eleverna kanske hittar ett
eget sound genom att röra sig inom normer i genren, medan andra kanske blir mer osäkra på det
sound de har. Schenck (2000) menar att ordens inverkan under lektionen alltid kommer överskuggas
av kraften av förebilderna, att eleverna alltid kommer att påverkas mer av hur sångläraren och andra
instrumentlärare sjunger eller spelar och lärarens attityd gentemot olika typer av musikgenrer och
musikframträdanden. Sascha understryker detta när hen berättar att hen valt att utvecklas inom en
genre som är populär på skolan och uppmuntras av lärarna. Kan det möjligtvis vara så att detta
fenomen förekommer för att accepteras i en gemenskap?
Samtliga informanter som är elever tycker att det är bra när sångläraren förebildar vid
teknikövningar. Leon använder sig av teknikövningar som inte är så ”sångliga” och inte innehåller
!26
tonbildning medan Lester använder sig av fraser från den aktuella sångläxan som en teknikövning.
Både Arder (1996) och Ware (1998) syftar på att sångteknik är något sångeleven behöver för att
utforska sitt personliga uttryck och att det är lärarens ansvar att demonstrera en hälsosam sångteknik
för eleven. Att använda sångteknik på det sättet som både Leon och Lester gör lämnar mycket
utrymme att utveckling för sångeleven. Att spela in sina lektioner, som Leon uppmanar sina elever
till att göra, är en bra metod för att lättare kunna gå tillbaka och lyssna på hur de tekniskt kom förbi
problemområden i sången. Lindblad (1992) menar att vid kombination av vissa tonhöjder och
vokalklanger kan ljudbilden bli ostadig. Detta problem skiftar och ser annorlunda ut för olika
personer och därför är Leons metod att be sina elever spela in lektionen bra att göra återkoppling till
och lättare uppleva en progression gentemot.
När det kommer till sångläxor är informanternas uppfattningar oeniga. Tre av de informanter som är
elever upplever att det är läraren som mestadels styr lektionsinnehållet medan samtliga lärare säger
att de är öppna för förslag från eleverna. Sascha berättar att de få gånger hen kommit med eget
förslag har det runnit ut i sanden på grund av sitt eget engagemang att leta fram material. Hens
uttalande stärk av Schenck (2000) som menar att om elevens egna initiativ förbises stannar dennes
utveckling av. Eleverna tycker också att det är tråkigt när de får samma läxor som någon kompis
och att det är svårt att undgå att jämföra sig. Sascha som har svårt att se sin utveckling, tror att
sångövningarna har hjälpt mer än sånglåtarna. Hen vill utveckla sina färdigheter inom en genre som
sångläraren inte behärskar fullt ut och därför upplever Sascha att sångutvecklingen går långsamt.
Ardel (1996) påpekar att sångläraren alltid bör ta hänsyn till elevens önskemål kring låtar och genre
som den vill bevandra sig inom. Det är även bra för sångläraren att bevandra sig inom en genre den
inte är bekant med för att på så vis hitta låtar som är bra för rösten.
Samtliga informanter som är elever har upplevt att många av deras vänner har samma sångläxor
som de själva. Informanterna tror också att anledningen till varför de får liknande sångläxor är på
antigen begränsad tillgång till noter, att flera elever har liknande röster eller att det finns ett system
för vilka låtar som ska avverkas för varje sångkurs. Ware (1998) understryker att det finns vissa
punkter sångläraren bör ta hänsyn till innan läraren välja repertoar, att låten ska motiverar eleverna
till regelbunden övning, den ska ingjuta grundläggande musikalitet, låten ska förebygga för
sångteknik och låten ska öka en önskan till interpretation. Dessa faktorer kanske sångläraren ska
dela med sina elever för ökad förståelse?
Samtliga informanter som är lärare upplever att flera av deras elever har präglats av något
sångideal. Samtliga lärare pratar om detta fenomen med sina elever och försöker skala av det
pålagda soundet för att hitta elevens personliga uttryck. Det finns inte tillräckligt med beskrivning
eller utrymme kring ämnet personligt uttryck, enligt mig, i Lgy11 (Skolverket, 2011). Det som
nämns är att sångeleven ska kunna framföra ett stycke med personligt uttryck men vad som menas
med begreppet är otydligt. Det är upp till sånglärarna att tolka begreppet vilket kan medföra
svårigheter. Lester uppmuntrar sina elever att hitta egna vägar för att utveckla sitt personliga
uttryck. Hen menar också att det är sånglärarens uppgift att locka fram färgningar och
!27
personligheter i varje elevs röst. Schenck (2000) påpekar detta och menar att om läraren är
medveten om styrkan av att vara förebild bör den också använda den rollen på ett metodiskt och
pedagogiskt vis.
Alltså, ett utgångsläge för mig är att dom ska känna att dom kan. Alltså alltid ingjuta mod i
människan. Så att vi har en grund att stå på så att dom känner att dom vågar pröva sig lite
till…där börjar jag (Intervju, Levin 2014).
!28
7. Avslutande ord
Denna studies syfte var att undersöka ifall sångelevers flerspråkighet påverkar deras sångsound,
samt hur sångläraren förhåller sig till detta gentemot det aktuella sångidealet. Det har framgått i
denna studie att sångläraren har en betydande roll för sångelevens sångutveckling genom att
förebilda på lektionen och vägleda eleven. Elevens omgivning spelar också stor roll för dennes
sångprocess. Vilken musikkultur som är aktuell på skolan speglar av sig i vilket sångideal som
anses bra att försöka efterlikna. Studien har också belyst frågan kring elever med utländsk härkomst
och lärarnas begränsade erfarenheter i att undervisa flerspråkiga sångelever.
Fokus i denna studie har hela tiden varit att finna saker som kan förbättra mig som sånglärare. Det
känns betryggande att veta att rollen som sånglärare är ett stort ansvar, där jag ansvarar för att skapa
möjligheter och ge eleven en varierande sångundervisning. Jag har fått större förståelse för hur jag
ska arbeta med mina framtida sångelever för att utveckla deras personliga sångsound och jag
upplever att denna studie har frambringat material som jag kan använda i min framtida profession
som sånglärare. Jag anser att alla bör ta vara på och utveckla sitt personliga sångsound istället för att
försöka efterlikna någon annan vokalist. Studien visar däremot att imitation kan vara en väl
fungerande metod när det kommer till teknikövningar, samt även som inspiration. Att eleven blir
inspirerad av hur läraren eller en annan vokalist sjunger är positivt men det gäller för läraren att
bryta igenom och anpassa det till eleven. Jag hävdar dock att det genom ren imitation och utan
reflektion går det personliga sångsoundet förlorat.
Det som har berört mig mest under arbetets gång är avsaknaden av elever som går dem estetiska
programmen på gymnasieskolan som har utländsk härkomst. Efter varje avslutat intervju med
samtliga informanter som är lärare, har detta fenomen diskuterats. Lärarna har delgett mig historier
om elever som velat gå det estetiska programmet men av brist på förståelse och acceptans från
familjen, valt ett annat alternativ. Att utbilda sig inom de estetiska ämnena är måhända inte lika
värdefullt i alla länder. Min teori är att föräldrarna överför sina normer och förväntningar från sina
respektive hemländer eller kulturer på sina barn, där musik och estetiska ämnen inte värderas lika
högt som exempelvis en ingenjörsexamen.
Detta har medfört att jag själv som invandrat till Sverige, har insett vikten av min läraroll och att
den inte bara stannar i undervisningsrummet. Jag har också insett det ansvar jag har som inspiratör
till unga människor med utländsk härkomst och vilket arbete jag har framför mig.
Jag hoppas och önskar att både föräldrar och elever ser mig som en förebild, för jag är övertygad
om att vägen till att få in fler elever med utländsk härkomst till de estetiska programmen på
gymnasieskolan är genom föräldrarna. Jag har själv släktingar som ifrågasatt mina val under
utbildningen och om jag inte haft förstående och stöttande föräldrar, hade jag kanske börjat
ifrågasätta mig själv? Därför vill jag motbevisa normer, inspirera ungdomar och nå ut till deras
föräldrar så de inser att estetiska utbildningar är värdefullt i Sverige, världen och framför allt i livet.
Jag vill tacka alla informanter som delat med sig av sina erfarenheter som berikat denna studie.
!29
7.1 Förslag till fortsatt forskning
Under arbetet kring denna studie har jag mött frågor som intresserat mig kring effekter av sångideal
och hur de påverkar elevers sångprocess. En av dessa frågor handlar om ifall sångidealen skiljer sig
mellan elever i den akademiska världen och sångelever som utvecklar sin sångprocess genom
privata alternativ. Hur och varför skiljer sig sångidealen åt?
En annan intressant fråga som jag uppmanar till vidare forskning inom är att undersöka ifall
sångelever som bor och går i skolan i mångkulturella områden upplever samma sångideal som
elever som går på skolor där majoritet består av elever med svensk bakgrund. Vilka bidragande
faktorer skapar sångidealen i de olika områdena?
!30
Referenser
Arder, N. (1996). Sangeleven i fokus. Oslo: Ad Notam Gyldendal.
Dysthe, O. (red.) (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Kayes, G. (2000). Singing and the actor. London: A & C Black
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Lantz, A. (1993). Intervjumetodik: den professionellt genomförda intervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lindblad, P. (1992). Rösten. Lund: Studentlitteratur.
Nationalencyklopedin, jam session:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/jam-session
Hämtad 2014-12-18
Nationalencyklopedin, klangfärg:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/klangfärg
Hämtad 2014-12-18
Nationalencyklopedin, populärmusik:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/populärmusik
Hämtad 2014-12-18
Nationalencyklopedin, sound:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sound
Hämtad 2014-12-18
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. (3., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Riggs, S. (1994). Singing for the stars: a complete program for training your voice. 6 ed. Van Nuys,
Calif.: Alfred pub.
Sadolin, C. (2009). Komplett Sångteknik. 1. utg. København: CVI Publications ApS
Schenck, R. (2000). Spelrum: en metodikbok för sång- och instrumentalpedagoger. Göteborg:
Ejeby.
Skolverket (2011). Ämnesplan för Musik. http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/
g y m n a s i e u t b i l d n i n g / g y m n a s i e s k o l a / s o k - a m n e n - k u r s e r- o c h - p r o g r a m / s u b j e c t . h t m ?
subjectCode=MUS&lang=sv&tos=gy
Hämtad 2014-12-18
!I
Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm:
Norstedts akademiska förlag.
Sundberg, J. (2001). Röstlära: fakta om rösten i tal och sång. (3., utvidgade uppl.) Stockholm:
Proprius.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Trost, J. (1997). Kvalitativa intervjuer. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Ware, C. (1998). Basics of vocal pedagogy: the foundations and process of singing. New York:
McGraw-Hill.
Zangger Borch, D. (2005). Stora sångguiden: vägen till din ultimata sångröst. (1. uppl.) Danderyd:
Notfabriken.
!II
Bilaga 1: Intervjufrågor till sångläraren
Berätta om din musikaliska bakgrund
Vad har du för strategier när du undervisar?
Fortsättningsfrågor:
Förebildar du i huvudsak på lektionen och i så fall hur?
Hur arbetar du med teknik? Vad har du för instuderingsmetod för eleverna?
Upplever du att det finns ett sångideal?
Upplever du att dina sångelever försöker efterlikna detta ideal?
Hur arbetar du med personligt utryck?
Vad har du för upplägg när det kommer till repertoar?
Fortsättningsfrågor:
Hur är upplägget för låtval mellan sånglärarna på skolan I vilken mån anpassas låtvalen till eleverna? Får eleverna vara med och påverka låtvalen?
Har du funderat eller upplevt någon gång att ens flerspåkighet kan färga av sig till
sångrösten?
Fortsättningsfrågor:
Har du upplevt det i din undervisning någon gång? Hur tror du det påverkas?
Hur hanterar du det gentemot det aktuella sångidealet?
Har du något annat du skulle vilja tillägga gällande sångideal och flerspåkighet?
!III
Bilaga 2: Intervjufrågor till sångeleven
Berätta om din musikaliska bakgrund?
Berätta om ditt kulturella arv? Modersmål?
Hur går dina sånglektioner till?
Fortsättningsfrågor:
Hur leder din sånglärare lektionen? Hur förebildar din sånglärare? Blir du påverkad av detta? Vilka för- och nackdelar upplever du att det finns med att din sånglärare förebildar?
Upplever du att det finns ett sångideal?
Hur påverkar det dig?
Vem väljer sångläxorna? Får du välja?
Fortsättningsfrågor:
Hur går instudering av sångläxan till?
Tycker du att det är roliga och givande sångläxor? Hur jobbar ni med personligt uttryck på lektionen? Känner du en utveckling i din sång med de olika sångläxorna?
Får du och dina vänner liknande läxor? Hur påverkar det dig?
Har du och din sånglärare någon ”plan” för hur du vill utvecklas?
Har du funderat över ifall din flerpråkighet har påverkar din sångröst?
Fortsättningsfrågor:
Tycker du det är skillnad på din talröst och sångröst? På vilket sätt?
Upplever du några hinder eller fördelar med att vara flerspråkig?
Upplever du att sångrösten inte låter som du ”önskar” Vad kan det bero på?
Har du något annat du skulle vilja tillägga gällande sångideal och flerspråkighet?
!IV