1. No category

E KO N O M I • F I N A N S • R E P O RTA G E • I NT E RV J U E R / W W W. A L A N D S B A N K E N . A X
NR:1 2015
Överdriven
oro för
Kinas
börsfall
Sven-Erik Holmberg
“Man måste ha något i röret hela tiden annars stagnerar det.”
Vi fortsätter arbeta för en
FRISKARE ÖSTERSJÖ
SKATTER &
PLACERINGAR
Arvs- och gåvoskatten
har höjts flera gånger under
de senaste fyra åren
2
Ålandsbanken | Innehåll
Ledaren | Ålandsbanken
INNEHÅLL NR.1
BÄTTRE JOBB OCH RENARE MILJÖ
4 PRIVATE BANKING
Vi hjälper till med råd i livets alla skeden
och situationer
16BEVARA KAPITALET
Börsoron i Kina väntas inte påverka europeiska bolag särskilt kraftigt. Men klimatet för placeringar är ändå inte det bästa.
Svaga utsikter för aktier på lång sikt i kombination med låga räntor gör allokeringen
känslig.
20EN ENTREPRENÖR PÅ FLERA BEN
Man måste ha ”något i röret” hela tiden
annars stagnerar det.
26SKATTENYTT
Arvs- och gåvoskatten har höjts flera
gånger under de senaste fyra åren
10 BANKEN VÄRNAR OM ÖSTERSJÖN
Lever man nära havet är det naturligt att vilja
värna om det. Det säger Anne-Maria Salonius,
direktör i Ålandsbanken för Affärsområde Finland
28FISKAR PÅ TORRA LAND FÖR MILJÖN
Det är stort, det är teknologi på hög nivå
och det är spännande. Fifax fiskodling
ska leverera regnbågslaxar som fötts upp
på land.
Omslagsfoto: Daniel Eriksson
4PRIVATE
BANKING
7ÖVERDRIVEN
ORO FÖR KINA
16 KAPITAL-
FÖRVALTNING
VÄLKOMMEN TILL ÅLANDSBANKING
V
älkommen till det första numret av tidningen
Ålandsbanking som vi planerar att ge ut en
gång i kvartalet. I tidningen kommer vi att berätta om aktuella händelser i banken och även
ge en inblick i det åländska samhället och näringslivet.
Entreprenörsandan har format Åland
Det åländska näringslivet har format Åland till vad det är
idag. Det som började med bondeseglationen och som
nu har utvecklas till allt från jordbruk till IT.
Idag exporterar vi även tjänster från Åland, det är
Ålandsbanken ett lysande exempel på. Vi är inte bara en
stor arbetsgivare på Åland vi är också en stor leverantör
av finansiella tjänster som exporteras utanför Åland.
Fortfarande lever entreprenörsandan stark hos ålänningarna. Vi ser det tydligt genom hur många företag det
finns på Åland. Det finns flera entreprenörer som idag är
förebilder och som har visat vägen att man kan lyckas.
Många av entreprenörerna har börjat med två tomma
händer och andra har fortsatt i föräldrarnas upptrampade
spår. Det som krävs är att man har en affärsidé, vill jobba
hårt och inte är rädd för att misslyckas.
Vi får följa Sven-Erik Holmberg i den här tidningen
som berättar om sin ”resa” som visar att ingenting är
omöjligt. En entreprenör som är öppen för förändringar, ser möjligheter och fångar idéer men som även har
vågat ta risker. Att ha flera ben att stå på är en företeelse
som inte är alldeles ovanlig för en åländsk entreprenör.
Sven-Erik har på sitt realistiska sätt insett, att för att lyckas måste man ha sina medarbetare med sig så att man
tillsammans ror åt samma håll.
För att Ålandsbanken och Åland fortsättningsvis ska
kunna behålla sitt välstånd så behöver vi alla vara med
och uppmuntra och stödja våra ungdomar att våga satsa
på företagande. Därför är den insats som görs bland
ungdomar i dag med Ungt Entreprenörskap och Sommarlovsentreprenörerna viktig så att ungdomarna får en
chans att pröva på företagande så att vi även i fortsättningen kan behålla vårt välstånd.
Mitt i Östersjön
Vi lever tyvärr med ett allt mer förorenat hav runt om
oss och vi behöver alla fråga oss vad vi kan göra för att
20 EN ENTREPRENÖR PÅ FLERA BEN
28 FISKAR PÅ TORRA LAND FÖR MILJÖN
Ålandsbanking utges av Ålandsbanken, Nygatan 2, 22100 Mariehamn. Telefon +358 (0)204 29 011 E-post [email protected] Ansvarig utgivare Birgitta Dahlén
Chefredaktör Svein Erik Sogn Layout Jörgen Melin och Erik Larsson Foto IBL, iStockphoto, Håkan Flank, Kristian Pohl, Viktor Fremling, Daniel Eriksson och Tiina Tahvanainen
Tryck NogaGruppen/Reusner på miljövänligt papper.
3
Vi går vår egen väg.
förbättra vår miljö. En syn som också Sven-Erik Holmberg omfattar och där han också aktivt engagerat sig
bland annat genom att gå in som delägare i olika företag
som producerar varor utgående från ett miljötänk. Vad
gör Ålandsbanken? Vi har vårt Miljökonto som vi haft i
18 år och tack vare det har vi under åren kunnat dela ut
sammanlagt 1 200 000 euro till olika miljöprojekt. Under
våren och sommaren startade vi Östersjöprojektet, som
du kan läsa mer om på sid 12.
Det är med glädje vi ser hur nyetablerade företag
också tänker vad som kan vara bäst för miljön. Ett exempel är den nystartade landbaserade fiskodlingen Fifax i
Eckerö som uppfyller de miljökrav som krävs och som du
kan läsa mera om på sid 28.
Jag önskar alla kunder en riktigt härlig höst!
”För oss är den
personliga relationen
med våra kunder det
viktigaste”
Birgitta Dahlén
Direktör Ålandsbanken
Åland
Private Banking | Ålandsbanken
”Vi hjälper till
med råd
i livets alla
skeden och
situationer”.
Mikael Mörn:
”Jag är stolt över
att skapa värden
för våra kunder”
Mikael Mörn chef för Private Banking på Ålandsbanken
tycker det är mycket viktigt att förstå kundens situation.
Målet är att skapa värden och få kundernas placeringar
att växa. Ett sådant exempel är bankens framgångsrika
förvaltning av nordiska aktier.
Text: Per Sommerlou Foto: Viktor Fremling
Vad är viktigast för dig när
du träffar en ny kund?
Att förstå den personens eller
familjens behov, förväntningar och
ambitioner.
Hur gör du det?
Jag ställer många frågor och
lyssnar noggrant innan jag ger
ett konkret förslag till lösning för
kunden.
Vilka frågor brukar du ställa?
De kan som sagt vara många
och olika men det handlar mycket
om hur kundens situation ser ut
idag. En bra analys av nuläget är
en förutsättning för samsyn och
för att hitta rätt struktur för att nå
kundens mål. Det här är en mycket viktig del i vår arbetsmetod
för att leverera en skräddarsydd
lösning med god potential och
mot kundens förväntningar.
Vad får jag för hjälp som
Private Banking-kund?
Vi hjälper till med råd i livets alla
skeden och situationer. För att
kunna leverera bra service jobbar
vi i ett team av medarbetare från
det vi kallar Förmögenhetsförvaltning, Finansiering, Juridik och
Personlig Service & Banking. Med
kompetens och erfarenhet från
olika områden vill vi bygga långsiktiga värden för våra kunder.
Är det något speciellt kunderna
brukar uppskatta?
Jag skulle säga vårt kunnande
inom förmögenhetsförvaltning
och vår erfarenhet av vad den
åländska kunden föredrar. Dess-
utom tror jag våra kunder märker
hur noggrant vi arbetar med den
inledande behovsanalysen samt
att vi också känner för uppgiften
att ta hand om dem och deras
förmögenhet.
Då blir det en personlig relation?
Vi är på riktigt långsiktiga i vårt
relationsbygge med våra kunder. I
Ålandsbanken behöver du mycket
sällan eller aldrig byta kontaktperson. Det gör det lättare att
vara kund hos oss, du tvingas inte
upprepa din personliga situation
med en ny kontakt i banken.
Vad känner du när någon väljer
att bli kund hos dig?
Jag är stolt över att få möjlighet
att skapa värden för våra kunder,
det är ett stort förtroende vi får.
Förtroende, hur får man det?
Förtroende får man genom långsiktigt och hårt arbete i sitt dagliga
agerande med den kunskap man
besitter och med kundens bästa i
första rummet.
Hur skapar ni värden?
Ett bra exempel är vår diskretionära förvaltning av nordiska aktier.
Den har levererat en attraktiv
värdetillväxt under de senaste tio
åren och överträffat allt vi hittar
att jämföra oss med som har en
liknande placeringsinriktning, som
till exempel nordiska aktiefonder.
Kan du beskriva
aktieförvaltningen?
Vi väljer ut och investerar i aktier
för våra kunder. Vi erbjuder fyra
Det danska
smyckesbolaget
Pandora
har varit en
framgångsrik
investering.
Pandora säljer
i huvudsak
prisvärda
silverarmband
som kan
kompletteras
med nya delar
för att variera
utseendet.
5
portföljer med lite olika placeringsinriktning och risknivå. På
så sätt kan varje kund hitta en
aktieportfölj som passar (läs mer
om aktieportföljerna på sidan 8).
Hur många aktier väljer ni ut?
Med bankens aktieanalys som
grund väljer vi ut cirka 15 aktier till
varje portfölj. Det kan tyckas vara
ett rätt koncentrerat antal men för
oss har det varit en framgångsrik
strategi.
Vad är hemligheten bakom
framgången?
Största orsaken till det goda resultatet är att vi investerat i bolag
vi förstår och kan. Det är en enkel
filosofi som vi följer och som
visat sig ge resultat. Vi har också
skapat värdetillväxt i orostider då
vi sålt av aktier och istället haft en
större andel kassa.
Kan du ge ett exempel på en
bra investering?
Det danska smyckesbolaget
Pandora har varit en framgångsrik investering. Pandora säljer i
huvudsak prisvärda silverarmband
som kan kompletteras med nya
delar för att variera utseendet.
Efter en tid med problem har
bolaget under senare år haft en
mycket hög försäljnings- och
vinsttillväxt. Det tog dock lång tid
innan marknaden började tro på
en ”turn-around”, vilket skapade
en intressant möjlighet för oss att
köpa aktien. I en omvärld med lägre tillväxt tycker vi fortfarande att
Pandora är ett intressant bolag.
Finns det några nackdelar med
förvaltningsstilen?
Det skulle i så fall vara att när börsen rusar så stiger våra utvalda
aktier inte alltid lika mycket som
mer ”heta” aktier. Men aktier i
det jag kallar förhoppningsbolag
är inget för oss. Jag vet att våra
kunder uppskattar att vi investerar
i välskötta och sunda bolag som
vi förstår oss på och de flesta
känner till.
6
Ålandsbanken | Omvärldskommentarer
ÖVERDRIVEN ORO FÖR KINA
Börsfallen i Kina har varit dramatiska, men väntas inte påverka varken privat konsumtion eller näringslivet
i landet särskilt kraftigt. Kinas regering och centralbank har dessutom stort utrymme för lättnader. Den
kinesiska börsoron bör därför inte vara någon hämsko för nordiska bolag. Vi anser att Ericsson, Autoliv
och Hennes & Mauritz har de bästa förutsättningarna i Kina på kort och medellång sikt. Text: Stefan Olsson
D
et har varit ovanligt
hög turbulens på de
globala aktiemarknaderna, inklusive
våra nordiska börser,
under sensommaren. Den främsta
källan till oron bland investerarna
är Kina som bjudit på dramatik
i form av branta fall för börserna i framför allt Shanghai och
Shenzhen. Dessutom gjordes en
något illa kommunicerad devalvering av yenen, egentligen var det
en förändring av de mekanismer
som bestämmer referenskursen
mot USD. Börsfallen befaras leda
till negativa effekter som försvagad privatkonsumtion och ökad
belastning på Kinas finansiella
system.
Tappat cirka 25 procent
Vid en närmare titt på aktiemarknadens betydelse för Kinas ekonomi ser vi emellertid en svagare
relation jämfört med många andra
länder och mer begränsade effekter än vad investerarkollektivet i
stort tycks diskontera.
Kinas fastlandsbörser, Shang-
hai och Shenzhen, tappade cirka
25 procent i värde under augusti.
Hongkongbörsens Hang Seng,
som vanligtvis är ett mindre volatilt index, stod emot bättre men
förlorade ändå omkring 15 procent
under samma period.
Utan hänsyn
Nedgångarna följer på en hisnande uppgång sedan mitten av 2014
som avbröts på försommaren i
samband med skärpta handelsregler. Såväl uppgång som
nedgång har drivits av privata
investerare som sannolikt handlat
aktier utan att ta större hänsyn till
vare sig ekonomiska fundament
eller bolagens vinstutsikter och
som med en relativt hög belåning
tvingats sälja aktier då reglerna för
belåning av aktiedepåer skärptes
– en bubbla som sprack. Ser vi
till utvecklingen sedan årsskiftet
är situationen en annan med en
nedgång i Shanghai på betydligt mildare 8,5 procent och en
uppgång på cirka 23 procent för
Shenzhenbörsen.
Såväl uppgång
som nedgång
har drivits
av privata
investerare
som sannolikt
handlat aktier
utan att ta
större hänsyn.
4 500
4 000
3 500
2 500
2 000
1 500
Källa: Macrobond
01-31-13
SSE Composite Index
MSCI The World Index (Rebased)
07-31-15
Privat konsumtion och börsutveckling har de senaste åren visat låg
7000
40
6000
35
5000
30
25
4000
20
3000
15
2000
10
1000
5
Källa: Macrobond
0
JAN-05
JAN-10
0
JAN-15
Kina detaljhandel, tillväxt
Shanghai Composite index
tig förklaring till detta är att endast
det egna börsvärdet innebär därför
3 procent av Kinas befolkning äger
inte någon betydande potentiell
aktier direkt, och att huvudparten av
begränsning.
Vi ser ingen
större dramatik i utvecklingen för
det kinesiska
näringslivet
hittills i år.
Välståndseffekten
Räknar vi på det privata aktieägandet i de kinesiska börsnoterade bolagen är andelen avsevärt
lägre jämfört med länder som
USA, Japan och Indien.
Den så kallade ”välståndseffekten” som argumenterar för att
konsumenten spenderar mer vid en
känsla av ökat välstånd, exempelvis
vid en betydande börsuppgång,
tycks heller inte vara helt applicerbar på de kinesiska konsumenterna.
Det talar för att aktiemarknadens
utveckling är relevant för endast en
mindre del av befolkningen. Slutsatsen är att privatkonsumtionen i
Kina styrs av andra parametrar och
troligen inte dämpas av börsfallet
annat än möjligen kortsiktigt (dramatiken i börsnedgången skapar
troligen ändå en viss osäkerhet om
dess eventuella implikationer på
realekonomin).
Vänder vi sedan blicken mot
näringslivet är bilden snarlik.
Aktiemarknaden har inte samma
betydelse som finansieringskälla för
de kinesiska företagen som i många
andra länder och en försvagning av
Ingen större dramatik
Vi ser ingen större dramatik i
utvecklingen för det kinesiska näringslivet hittills i år. Inköpschefsindex för industrin har mattats
jämfört med tidigare nivåer, men
å andra sidan har inköpschefsindex för tjänstesektorn utvecklats
positivt.
Industriproduktionen växer
fortsatt, i juni var tillväxten omkring
6 procent, även om takten sjunkit,
vilket inte borde förvåna med tanke
på den allt större basen och Kinas
uttalade ambition att växla från
tung industri till en större andel konsumtionsinriktad tillverkning.
kombination med låg inflation ger
det gott om ytterligare utrymme
att sänka om så skulle behövas.
Kinas regering
och centralbank
har utrymme för
lättnader.
Centralbanken sänkte den 25
augusti sina styrräntor med 25 baspunkter och tog ned reservkraven
för stora banker med 50 baspunkter.
Efter räntesänkningen ligger
den ettåriga låneräntan på 4,60
procent och reservkraven för de
flesta storbanker på 18 procent. I
Stärkt förtroende
Sänkningen av styrräntan och
reservkrav, tillsammans med
åtgärder för att stabilisera kapitalmarknaderna, bör enligt vår mening stärka förtroendet för Kinas
förmåga att hantera sin tillväxt.
”Devalveringen” i mitten av augusti
har ökat nervositeten för att Kina
har ambitioner att försvaga sin
valuta ytterligare. Vi ser dock det
som mindre troligt.
Effekterna av det kinesiska
börsfallet på nordiska bolag med
stor andel av försäljningen i Kina bör
därmed vara begränsade. De styrs
snarare av ekonomiska fundamenta
som bostads- och stadsbyggnad
(Kone), infrastruktur (ABB, Hexagon,
Cargotec, Ericsson) och privatkonsumtion (Hennes & Mauritz, Autoliv,
Amer Sports).
Baserat på var vi ser den bästa
potentialen för en fortsatt god efterfrågan i Kina bedömer vi att Ericsson, Autoliv och Hennes & Mauritz
har de bästa förutsättningarna i
Kina på kort och medellång sikt.
Ericsson
Ericsson genererar omkring 8 procent av sin omsättning i Kina, och vi
bedömer att faktureringen i landet
kommer att vara stabil till ökande
under de kommande kvartalen.
Med digniteten av nationellt viktig
infrastruktur fortsätter utrullningen
av mobilnät för 4G hos Kinas tre
mobiloperatörer, utan hänsyn till en
eventuellt vikande efterfrågan på
mobila tjänster i landet.
Autoliv
Autoliv räknar med organisk
intäktstillväxt i Kina under 2015,
trots en nedgång i produktionen
av personbilar och en något försvagad marknadsandel hittills i år.
Med bolagets breda närvaro bland
de kinesiska tillverkarna av lätta
fordon räknar vi med en stabil
utveckling för Autoliv i Kina.
Hennes & Mauritz
Hennes & Mauritz har under de
senaste åren etablerat sig väl i
Kinas större städer där köpkraften
hos befolkningen är högre, och
hämtar nu drygt 5 procent av
försäljningen i landet genom 290
butiker och online. Med bolagets
inriktning på de lägre prissegmenten är potentialen stor för att
attrahera en betydande del av de
kinesiska konsumenterna.
korrelation i Kina (se graf 2). En vik-
välbärgade medborgare.
5 000
3 000
Hur viktig är
börsen för
den kinesiska
ekonomin?
GRAF 2 KINESISK DETALJHANDEL VS SHANGHAIBÖRSEN
45
Hennes &
Mauritz har
under de
senaste åren
etablerat sig
väl i Kinas
större städer
där köpkraften hos befolkningen är
högre.
dessa återfinns bland landets mer
GRAF 1 KINA: SHANGHAIBÖRSEN VS MSCI WORLD
1 000
07-31-10
7
Omvärldskommentarer | Ålandsbanken
GRAF 3 KINA: PENNINGPOLITISKA STYRMEDEL
8,0
21,5
7,5
19,5
7,0
17,5
6,5
15,5
6,0
5,5
13,5
5,0
11,5
9,5
4,5
Källa: Macrobond
4,0
2005
2010
Styrränta (vänster axel)
Reservkrav små banker (höger axel)
Reservkrav stora banker (höger axel)
7,5
2015
8
Ålandsbanken | Aktieförvaltning
Låt banken investera åt dig
Ålandsbanken har under många år valt ut och investerat i nordiska aktier för sina kunders räkning.
Förvaltningen har varit framgångsrik och värdetillväxten attraktiv. Text: Per Sommerlou
V
ill du investera i aktier men
har inte tid att analysera bolag
eller att köpa och sälja?
Då har banken en förvaltningstjänst som är diskretionär. Det innebär att
du ger banken mandat att besluta om köp
och försäljning av utvalda aktier.
Du kan välja mellan fyra
aktieportföljer som alla har olika inriktning och risk. Risknivån i portföljerna
styrs främst av karaktären på de utvalda
bolagen.
Den Försiktiga portföljen passar dig som
önskar en lägre risknivå. Den har en lägre
aktieandel och ett fokus på stabila bolag
som till exempel Investor och Novo Nordisk. ett danskt läkemedelsbolag med stor
framgång inom diabetesmediciner.
FÖRSIKTIG
Försiktig portfölj
VINX Bench Cap/60 – 3 månader Euribor/40
Normalportföljen är anpassad till en placerare med en genomsnittlig riskpreferens
och placeringshorisont.
Den Aktiva portföljen utgår från Normalportföljen men kompletteras med innehav
som har en god potential som till exempel
XXL som är en snabbväxande butikskedja inom sportutrustning och Alimak en
expansiv tillverkare av industrihissar. Den
Aktiva portföljen passar dig som önskar en
något högre risknivå.
Den sista portföljen heter Dividend och
investerar bland annat i SEB och H&M, två
bolag som förväntas ha en god vinsttillväxt och en rimlig utdelningsandel.
Förvaltningsfilosofin som är enkel har
varit framgångsrik. Investeringar sker i
bolag med väl beprövade affärsmodeller
och som banken har god kunskap om.
Portföljerna innehåller cirka 15 aktier.
Urvalet baseras på bankens analys där den
fundamentala värderingen är viktig. Vinster, kassaflöden och eget kapital måste
värderas på ett rimligt sätt.
I nutid räknar banken med en fortsatt
volatil börs. Därför är stabila bolag med låg
konjunkturkänslighet och en god tillväxt
mest intressanta. Med risk för sänkta
vinstprognoser råder försiktighet till cykliska
branscher och bolag med exponering mot
tillväxtmarknader och råvaror.
Förutom risker i de enskilda bolagen
kan också banken påverka den totala
risknivån i portföljerna. När konjunkturen
och vinstutsikterna försämrats har kassan
ökat och besluten om att öka eller minska
kassan och tajma marknaden har över tid
skapat avkastning.
Huvuddelen av avkastningen skapas
dock av rätt aktie- och branschval. Att
bolag ständigt utvärderas och avyttras om
de inte lever upp till förväntningarna har
gett resultat. Förhållningssättet ”att rensa
bort ogräset och vattna blommorna” är en
viktig bakomliggande faktor till att portföljerna under många år har haft en attraktiv
värdetillväxt.
Om du vill veta mer om den diskretionära
aktieförvaltningen eller om du är intresserad av bankens bredare förvaltning
kontakta din rådgivare på banken eller
någon av Private Bankings förmögenhetsförvaltare.
NORMAL
Normal portfölj
VINX Bench Cap/80 – 3 månader Euribor/20
1866 – 2015
Vi är med och
de
r på
2.000.000 elau
ro
SNART 150 ÅR AV ÖMSESIDIG FRAMGÅNG –
TACK FÖR ATT DU DELAR DEN MED OSS!
För 150 år sedan var många åländska hem oförsäkrade. Att få en brandförsäkring var nästan omöjligt,
trots att behovet var stort. År 1866 grundades Ålands
Brandstodsförening, även om ingen egentligen ville
ta hand om det som på förhand sågs som en riskfylld
affär. Genom många år av ömsesidigt arbete och
förtroende utvecklades föreningen till Ålands Ömsesidiga Försäkringsbolag – Ömsen.
Strävan att göra livet tryggare för alla våra medlemmar är vår vision ännu idag, 150 år efter starten.
AKTIV
Aktiv portfölj
VINX Bench Cap/80 – 3 månader Euribor/20
DIVIDEND
Dividend portfölj
VINX Bench Cap/100 – 3 månader Euribor/0
Nu vill vi dela på vinsten, precis som vi delar på
riskerna. Därför har vi skapat det personliga Ömsenkontot för varje Hemömskund. Till kontot betalar vi
Dina pengar – Din del av vår gemensamma framgång
år 2014. Pengarna använder vi för att betala en del av
Din Hemömspremie.
Köpmansgatan 6
AX-22100 Mariehamn.
Telefon +358 18 27 600
[email protected], www.omsen.ax
10
11
Ålandsbanken | Östersjöprojektet
Östersjöprojektet
– ett projekt som uppmuntrar till aktivitet för oss som är på, bredvid eller i Östersjön.
Under de senaste 18 åren har Ålandsbanken delat ut över 1 200 000 euro till olika miljöprojekt. Under 2015 har
banken ytterligare utvecklat arbetet att stödja insatser med både kapital och kunskap genom Östersjöprojektet.
Vi träffar Anne-Maria Salonius, direktör för Affärsområdet Finland, för att få höra mer om bankens arbete
Text: Mathias Wikström Foto: Viktor Fremling
och Östersjöprojektet.
Å
landsbanken har länge arbetat med att bistå i olika
former av arbete för miljön genom Miljökontot där ett
belopp som motsvarar upp till 0,2 procent av kundernas depositioner på Miljökontot doneras som stöd till
olika organisationer.
Vad är det som ni nu har utvecklat genom Östersjöprojektet?
– Det har länge varit en självklarhet för Ålandsbanken att arbeta
för en bättre miljö. I det arbetet är utvecklingen av Östersjöprojektet ett naturligt nästa steg där vi fokuserar våra insatser på miljön
i Östersjön och mer aktivt arbetar för att öka både samarbeten
mellan aktörer och kraften i de enskilda projekten.
Det låter som att ni tagit en mer aktiv roll?
– Aktiva har vi varit länge, men rollen har blivit tydligare. Vi i banken, precis som de flesta av våra kunder, har en mycket kärleksfull
relation till Östersjön. Det kan vara genom stugan i skärgården,
segelbåten eller det faktum att vi månar om att föra en sund miljö
vidare till våra barn. I och med det har vi också ett naturligt stort
nätverk som bryr sig om hur situationen utvecklas. För att på
Juryn
Karl-Johan Lehtinen, Miljöchef vid NEFCO (Nordiska miljöfinansieringsbolaget), Anne-Maria Salonius på Ålandsbanken, Seppo Knuuttila,
specialforskare för havscentret vid Finlands miljöcentral (SYKE), Lotta
Nummelin, vd för Östersjöfonden och Alf Norkko, professor i Östersjöforskning på Tvärminne zoologiska station vid Helsingfors Universitet.
Foto: Toby Maudsley
bästa sätt tillvarata det engagemang vi möter från både privatpersoner och företag i och utanför banken ville vi skapa en öppen
plattform för samarbete. Alla som har goda idéer kring hur situationen i Östersjön kan förbättras är välkomna att bidra, både med
kunskap och kapital. Av erfarenhet vet vi att ju fler som hjälps åt
desto effektivare blir arbetet.
Ditt engagemang lyser igenom, är det verkligen
en bankdirektörs jobb att rädda miljön?
– Vi är många som hjälps åt, både på och utanför banken. Vi ser inte
att vi har något egentligt alternativ. Vi måste hjälpas åt för att minska
miljöbelastningen och öka Östersjöns möjligheter till återhämtning
och vi gör det bäst genom kombinationen av samarbete och goda
idéer. Mitt eget engagemang kommer nog främst från att jag älskar
att vara på sjön och mår som bäst när jag får vara ute och segla.
Lever man nära havet är det mycket naturligt att vilja värna om det.
Vad skiljer Östersjöprojektet från andra initiativ
för en sundare havsmiljö?
– Vi arbetar aktivt för att sammanföra goda idéer med möjligheten till genomförande. Det kan handla om allt från befintliga
organisationers behov av stöd till skolklassens eller arbetsplatsens lokala initiativ. Vanligast är behovet av finansiering, men
vi upplever redan att även projektets möjlighet att sammanföra
kunskap, erfarenhet och nätverk tillför stor nytta.
Vårt fokus ligger inte på att skilja oss från andra utan att
sammanföra.
Hur går det till konkret om jag har en idé som behöver stöd?
– Fram till den 30 september i år kunde du ansöka med ditt projekt på balticproject.org. Där kunde du välja inom vilken kategori
du ville ansöka om stöd samt beskriva projektet. Vi sammanställer samtliga ansökningar och väljer tillsammans med en expertgrupp ut 4–5 ansökningar som sedan publiceras för allmänheten,
som kan rösta på projekten. Vinnarna får möjlighet till både finansiering och andra former av stöd. Det arbetet påbörjas nu och kan
följas på sociala medier.
Hur ser juryn ut? Det måste vara en bra blandning?
– Vi har lagt mycket kraft på att få till en sammansättning som väl representerar olika kunnande och
erfarenheter och är mycket stolta över att kunna presentera en namnkunnig jury bestående av:
Karl-Johan Lehtinen, miljöchef vid NEFCO (Nordiska miljöfinansieringsbolaget), Seppo Knuuttila, specialforskare för havscentret vid Finlands miljöcentral
(SYKE), Lotta Nummelin, vd för Östersjöfonden, och
Alf Norkko, professor i Östersjöforskning på Tvärminne
zoologiska station vid Helsingfors Universitet.
Jag ingår själv som representant för banken.
Hur mycket delar ni ut i kapital?
– Juryn avgör efter noggrant övervägande de belopp
som tilldelas respektive projekt. I år delar vi totalt ut
upp till 330 000 euro.
Hur avgör juryn vem som ska få vad?
– Juryn väljer ut de projekt och förslag som har störst
potential att förbättra situationen i Östersjön. Bland
annat bedöms bidragen utifrån följande kriterier:
• Direkt inverkan på förbättring av
situationen i Östersjön.
• Idéns ekonomiska hållbarhet
och inverkan på sysselsättning.
• T idsplan för genomförande och
kapitalbehov/oberoende/oavhängighet.
Kan vem som helst ansöka?
– Absolut, vi har även en kategori för barn och skolor.
Just nu sammanställer vi årets ansökningar men
redan efter årsskiftet öppnar vi för nästa års ansökningar. Följ gärna projektet på Facebook för att hålla
dig uppdaterad.
Anne-Maria Salonius
Direktör Ålandsbanken
Finland
12
Ålandsbanken | Östersjöprojektet
Östersjöprojektet | Ålandsbanken
nade under flera årtionden direkt i
Östersjön utan att renas. Jordbruket och den ökade användningen
av konstgödsel har bidragit till den
ökade belastningen, liksom den
explosionsartade ökningen av
trafikmängden.
Text och foto: Eero Lehtinen
Den varma och vindstilla högsommaren 2014 kunde ha
blivit den perfekta sommaren som alla finländare drömmer
om. Men speciellt i vår vackraste skärgård förstördes stämningen totalt av den chockerande gröten av blågrönalger.
Man kunde inte simma, utsikten och lukten i hamnvikarna
var kväljande. Det var som en ond dröm, förutom att den
var sann. I år har sommaren inte bjudit på samma väder
men likväl ljuder larmen om algsituationen. Nedan beskriver vi vad som händer, varför det händer och hur vi alla kan
hjälpas åt för att göra något åt det.
Allas hjälp behövs
ÖSTERSJÖN ÄR
ALLVARLIGT SJUK
Med Östersjöprojektet arbetar Ålandsbanken
med samarbetspartners för att förverkliga goda
idéer för Östersjön. Bland annat genom att
driva frågan vid till exempel SuomiAreena.
Niklas von Weymarn – direktör för Metsä Groups
biofabriksprojekt i Äänekoski, Kimmo Mäki – vd
för Helsingfors Hamn, Anne-Maria Salonius –
Ålandsbanken Finland
Sanna Soininen – avdelningschef på Trafi,
Esa Härmälä – vd för Forststyrelsen,
Mari Pantsar-Kallio – direktör för SITRA
Paavo Kojonen – vd för Navidom, Juha
Nurminen – ordförande för John Nurminens
stiftelse, Airi Kulmala – projektkoordinator
på MTK
Alla är lika
skyldiga.
Under åren
2008–2013
släpptes i
genomsnitt
3 900 ton
fosfor ut från
Finland årligen
i Östersjön.
Glädjedödaren den
blågröna algen
Ungefär hälften av algmassan
i Östersjön om somrarna är
blågrönalger. Den blåa gröten
bildas först då bakterierna dör, på
havsytan syns algerna till en början som gulaktiga partiklar vars
färg ändras åt det gröna hållet
då partikelmassan blir tjockare.
Cyanobakterierna, eller blågrönalgerna som de också kallas, är ett
symtom på den alltmer utbredda
övergödningen av Östersjön, samt
är anledningen till att vattnet blir
grumligt och att de marina organismerna utarmas. Levnadsvillkoren som Östersjön kan erbjuda
håller på att förändras till omöjliga
för alltfler växter och fiskarter.
Blågrönalger bildas av
fosfor och kväve
Cyanobakterier behöver fosfatfosfor samt kväve för att föröka
sig. Det kväve som behövs tas ur
kvävgas som det finns obegränsat
av i atmosfären och som upplösts
i vattnet. Näringsbelastningen och
eutrofieringen av Östersjön började accelerera redan på 1950-talet.
Samtliga länder som gränsar till
Östersjön bär skulden för denna
ekologiska katastrof som utvecklats i all tysthet. Avloppsvattnet
från Östersjöns kuststäder ham-
Minskad mängd syre
En fjärdedel av det kväve som
blågrönalgerna behöver, serveras dem genom luftföroreningar.
Fosfor hamnar i denna förödande
ekvation till följd av utsläpp till
vattendragen. Kvävebelastningen i Östersjön leder till ökad
algproduktion och följderna blir
syrefattiga djupvatten. Minskad
mängd syre leder i sin tur till ökad
fosforbelastning, vilket skapar
skrämmande goda odlingsförhållanden för blågrönalgerna. För att
få stopp på blågrönalgerna krävs
en betydande nedskärning av dess
två ”råmaterial”, kväve och fosfor,
i vår miljö.
Alla är vi ansvariga
I diskussionerna om Östersjön
finns det inte ett enda land som
kan skjuta över ansvaret på någon
annans axlar. Alla är lika skyldiga.
Under åren 2008–2013 släpptes
i genomsnitt 3 900 ton fosfor ut
från Finland årligen i Östersjön,
det vill säga knappt ett kilo per
invånare. 95 % av den här fosforbelastningen nådde havet via våra
åar och älvar, resten via direkta
punktkällor såsom avloppsvatten
från samhällen samt utsläpp från
industrier och fiskodlingar. De finländska direkta punktbelastningarna har minskat med mer än 70
% från nivån år 1990, då Finlands
andel av fosforbelastningen i Östersjön idag ligger kring 10 %.
Jordbruket den största
enskilda belastningskällan
Näringsbelastningen varierar
beroende på väderförhållanden.
Under regniga år bär åar och älvar
med sig mer näringsämnen till havet och varma vintrar leder till
att mer näringsämnen rinner ut
14
Ålandsbanken | Östersjöprojektet
Östersjöprojektet | Ålandsbanken
senare”, sammanfattar Arandas
expeditionsledare Juha Flinkman.
Syrehalten i Finska viken har tack
vare omblandning blivit mycket
bättre jämfört med förra sommaren och hösten, men är trots det
sämre än vintern 2013/2014.
Fakta om blågrönalger:
lågrönalger eller cyanobakterier kan leva som enskilda bakterier eller bilda kedjeliknanB
de partikelansamlingar. Även om blågrönalger till sin struktur inte är alger, kan de precis
som växter assimilera och producera syre.
ör att blomning av blågrönalger ska uppstå behövs fosfatfosfor från vatten samt kväve
F
från atmosfären.
Belastningen kan stoppas
Östersjöns interna belastning
kan stoppas så fort djupen får
tillräckligt med syrerikt vatten.
Men vinterstormarna medförde
att det syrefria och mycket näringsrika djupvattnet blandades
med ytskiktet, vilket på kort sikt
orsakar en försämring av tillståndet och denna sommar förutspåddes till och med kraftigare
blomningar av blågröna alger än
förra sommaren.
Blågrönalger trivs i sol och värme över 15 grader.
lågrönalgerna går från gulaktiga partiklar till att bilda en grönaktig gröt som slutligen
B
blir en blåaktig stinkande massa på stränderna.
et finns vissa giftiga arter av blågrönalger som kan vara skadliga för levern och centrala
D
nervsystemet. Samma art kan till och med förekomma både som giftiga och icke-giftiga.
ar och en bör ta i beaktande att där det förekommer stora mängder av blågrönalger är
V
sannolikheten stor för att de kan vara giftiga.
För djur, såsom hundar och kor, kan giftiga blågrönalger vara dödliga.
ypiska symtom hos människor som utsatts för blågrönalger är hudreaktioner, ögonsymT
tom, huvudvärk, diarré och allmänt illamående.
i vattendragen. Största delen
av fosforbelastningen i Östersjön härstammar från jordbruket.
Fördelning enligt ursprung varierar
beroende på havsregion. Även
kring våra egna kustområden utgör jordbruket den största enskilda
belastningskällan, och majoriteten
härstammar från Skärgårdshavets
avrinningsområden. De tätbefolkade kustområdena och dess
industrier kring Finska viken utgör
områdets näst största fosforkälla,
medan fiskodlingarna i Skärgårdshavet utöver den spridda bebyggelsen utgör den största källan till
belastning näst efter jordbruket.
Bottniska viken belastas å sin sida
av avrinningsområdets viktiga
industri, skogsbruket.
82 000 ton kväve
85 % av kvävebelastningen i Östersjön hamnar i havet via åar och
älvar. Luftnedfall och punktbelastning står för resten. Finlands
kväveutsläpp åren 2008–2013
ger ett årligt genomsnitt på
82 000 ton, vilket är ungefär 15
kilo per invånare per år. Finland
bär ansvar för ca 11 % av kväveutsläppen i hela Östersjöområdet.
Polen värsta
källan till belastning, men
även Finland
får en allvarlig
varning.
Mängden kväve som hamnar i
Östersjön från Finland har hållits
mer eller mindre på en oförändrad
nivå trots punktvisa minskningar i
belastningen. Kvävebelastningen
härstammar förutom från jordbruket och samhället även från
industrin, skogsbruket och den
glesa bebyggelsen. Fiskodling och
torvproduktion har dessutom del i
Östersjöns kvävebelastning.
Polen toppar belastningslistan
Men även Finland får en allvarlig
varning.
Vid en undersökning där man
jämförde fosfor- och kvävebelastningen från nio länder kring
Östersjön, toppar Polen den mörka
statistiken. Polens totala mängd
fosforutsläpp är nästan lika stor
som Finlands, Sveriges och Rysslands gemensamma belastning.
Även då det kommer till kväve
ligger Polen överst på listan med
en totalmängd på över 150 000
ton. För Finlands del blir listan mer
pinsam då man ställer belastningen i förhållande till invånarantal.
Detta trots att Finland och Sverige
har längre kustlinjer som gränsar
till Östersjön än de övriga länder-
na. Finland har således mycket
att göra på hemmaplan innan
det finns anledning att hytta med
fingret mot grannländerna. Och
med tanke på att det tar 25–30 år
för vattnet i Östersjön att bytas ut,
är den önskade förändringen i det
avseendet resultatet av en lång
och långsam process. En försämring av situationen i någon form
bör emellertid stoppas till varje
pris och så snabbt som möjligt.
Saltpulsen vintern 2014–2015
I medlet av februari då Finlands
miljöcentrals forskningsfartyg
Aranda återvände från vinterns
observationsresa, medförde hon
både bra och dåliga nyheter. De
goda nyheterna baserade sig
framför allt på den tursamma
saltpulsen, som intensifierades
tack vare vinterstormarna och
medförde mycket salt och syrerikt
vatten från Nordsjön till Östersjön.
Vid tiden för Arandas forskningsresa i slutet av januari hade pulsen
framskridit en sträcka på ca 200
kilometer i södra Östersjön. ”Pulsens inverkan på den djupa huvudbassängen och läget i Finska
viken kommer att märkas först
Den tursamma
saltpulsen,
som intensifierades tack vare
vinterstormarna medförde
mycket salt
och syrerikt
vatten från
Nordsjön till
Östersjön.
Saltpulsens effekter positiva
Styrelseordförande för John
Nurminens Stiftelse och sjöfartsråd Juha Nurminen kommenterade vinterns forskningsresultat:
”Saltpulsens långsiktiga effekter är
mycket positiva. Det nu rådande
tillfälliga läget och dess inverkan på
den kommande sommaren är dock
svårare att uppskatta, det finns en
risk att vi tar ett steg bakåt. Nu är
det viktigt att komma ihåg att det
allmänna tillståndet i Finska viken
har under de senaste 6–7 åren redan utvecklats i rätt riktning och att
den nuvarande fosfortoppen är ett
tillfälligt fenomen. För östra Finska
vikens del kan vi endast göra en
gissning om det kommer att ske
en tillfällig försämring av fjolsommarens fina situation eller inte.”
Ingen kan göra allt men alla kan göra något.
I broschyren ”Tips för skydd av Östersjön” som ges ut av Östersjökommunikatörerna hittas förslag på hur
man kan påverka.
Tio tips för skydd av Östersjön
1. Minska konsumtionen av vatten. Med
avloppsvattnet kommer stora mängder
näringsämnen ut i havet.
2. Tvätta mattorna på torra land. Se till att
tvättvattnet inte rinner ut i havet.
3. Använd miljövänliga tvättmedel, som t.ex.
tallsåpa och ättika. Undvik tvättmedel som
innehåller fosfater eller syntesiska tensider.
4. Gödsla trädgården sparsamt. Föredra
naturligt gödsel.
5. Föredra närproducerad mat och säsongens produkter.
6. Ät endast hållbara fiskarter. Välj till
exempel inhemsk abborre, gädda eller
strömming samt MSC-märkt (Marine
Stewardship Council) fisk.
7. Reglera, släck och använd grön el. Knäpp
alltid av onödiga elapparater, då du
lämnar ett rum. Köp endast energisnåla
elapparater. Stöd förnybara energiformer
och köp grön el.
8. Förbruka mindre och återvinn mera. Då
avfallsmängden minskar, minskar också
belastningen på vattendragen.
9. Sortera avfallet rätt och kompostera. Se
till att problemavfall kommer till rätt plats.
10. Semestra nära. Att flyga bidrar till den
globala uppvärmningen.
Alltså – genom sunda och förnuftiga val i
vardagen kan var och en av oss, utan större
uppoffringar, dra sitt strå till stacken om vi
så vill.
Källor: Finlands miljöcentral SYKE, John Nurminens Stiftelse
16
Ålandsbanken | Kapitalförvaltning
Kapitalförvaltning | Ålandsbanken
17
Stefan Gothenby:
”FOKUS PÅ ATT BEVARA KAPITALET”
Ålandsbankens CIO, Stefan Gothenby, är försiktig till aktier på längre sikt. Med låga räntor blir det därför
extra viktigt att allokeringen mellan olika tillgångar blir rätt för att få en bra värdetillväxt. Här kan du läsa
mer om hur banken förvaltar dina pengar.
Text: Per Sommerlou Foto: Viktor Fremling
Stefan Gothenby
kunders portföljer innebär det en
lägre andel aktier än normalt. Det
gäller också statsobligationer.
Istället placerar vi mer i räntepapper med kort löptid och vissa typer
av företagsobligationer som kan
öka på avkastningen. Vi har också
valt ut alternativa fonder som vi
bedömer är mer stabila och som
har chansen att skapa avkastning
in i rådande marknadsklimat.
Vad gör du om oron
tilltar i världen?
– För det första kan vi jobba med
allokeringen och sänka andelen
aktier ytterligare och öka den
räntebärande exponeringen. När vi
använder fonder kan vi välja sådana med lägre risknivåer. Slutligen
finns det i vissa fall möjlighet att
använda derivat som skydd för
kursfall.
B
örserna har fallit en
tid, är det dags att
köpa aktier nu?
– Ja, på kort sikt
kanske fram emot
jultider kan aktier visa upp en fin
avkastning. Fortsatt stöd från
centralbankernas expansiva
penningpolitik och låga räntor
gör att investerarna kan komma
tillbaka till aktiemarknaderna
igen. På längre sikt är värderingen
på börserna utmanande och
indikerar en förväntan om en
stark ekonomisk utveckling. I
kombination med stora skulder
och osäkra ekonomiska utsikter i
många länder är vi därför försiktigt
inställda till aktier på längre sikt.
Då föredrar du räntebärande
placeringar?
– Jag föredrar räntebärande placeringar med kort löptid. Statsobligationer med längre löptider ger för låg
ränta enligt vår bedömning och lockar inte i rådande marknadsklimat.
Det låter lite dystert, finns det
några ljusglimtar?
– Ja, i USA har vi en återhämtning
i konjunkturen. De amerikanska
hushållen har fått det bättre och
arbetsmarknaden utvecklas
positivt. Dock stundar ett skifte i
penningpolitiken som bland annat
för med sig en starkare dollar och
det begränsar möjligheterna till
kursuppgångar på Wall Street.
I dessa tider
tycker jag att
det är viktigt
att fokusera
på att försöka
bevara kapitalet.
Vilka börser kan då locka?
– En försvagad euro innebär att
europeiska bolag får en ökad
konkurrenskraft. Därför är vi mer
positiva till börserna i Europa i jämförelse med amerikanska aktier eller
tillväxtmarknader som Kina. Norden
ser också bra ut. Vår analys visar
på att det i till exempel Finland och
Sverige finns många intressanta
bolag med goda vinstutsikter.
Din syn på marknaderna är
intressant. Vad innebär det för
mina fonder och min förvaltning
på Ålandsbanken?
– I dessa tider tycker jag att det är
viktigt att fokusera på att försöka
bevara kapitalet. I våra fonder och
Hur kommer ni fram till
Ålandsbankens marknadssyn?
– Det vi kallar marknadsutblicken
tas fram av kapitalförvaltningen
(läs mer om Markandsutblicken
på sidan 18). Vi är där ett team
som arbetar med ett analytiskt
ramverk som heter FMQ.
Vad är det?
– Första bokstaven F står för
fundamental bolagsanalys som
vinstutveckling. M:et avser
makroanalys som till exempel
inflation och tillväxt. Q kommer
från engelskans quantitative och
med det menar vi matematisk
analys av olika historiska samband (du kan läsa mer om den
kvantitativa analysen på sidan
18). Tillsammans får vi en bred
bedömning av de faktorer som
driver aktie- och räntemarknaderna. Det ger oss möjlighet att ha
en bra uppfattning om vad som
händer i världen.
Vad är viktigast?
– Jag tror på att vara disciplinerad
och att vi är konsekventa i alla delar
av vår förvaltning. Men mycket viktigt för oss är den makroekonomiska utvecklingen och att förstå var i
konjunkturcykeln vi befinner oss.
Varför då?
– Den ger oss kompassriktningen på längre sikt samt styr
våra beslut om allokeringen och
vilka risker vi vill ta. Om det ska
vara mer eller mindre aktier eller
räntebärande placeringar är något
som vi analyserar och tar beslut
om fortlöpande. Det är speciellt
viktigt nu givet med utsikter till
låg avkastning både på aktie- och
räntemarknaderna.
Går det ändå att skapa
en bra värdetillväxt?
– Vår målsättning är att våra fonder och portföljer inte ska falla så
mycket vid kursfall på aktiemarknaderna. Att jobba med att bevara
kapital vid svaga börser ger oss
möjlighet att över tid skapa bra
avkastning till våra kunder.
Varför är det en bra
förvaltningsfilosofi?
– De flesta av våra kunder, som
till exempel entreprenörer, vill
ha en trygg förvaltning av sitt
kapital. De förstår att vi kan
skapa värde i uppgång men
också att det inte är så viktigt
att exakt pricka in topparna när
börserna rusar i höjden. För att
skapa långsiktig värdetillväxt är
det istället viktigare att undvika
onödiga risker som att falla med
ner till börsbottnarna.
”Jag tror på att vara
disciplinerad och att vi är
konsekventa i alla delar
av vår förvaltning. Men
mycket viktigt för oss är
den makroekonomiska
utvecklingen och att förstå
var i konjunkturcykeln vi
befinner oss.”
18
Ålandsbanken | Kapitalförvaltning
Marknadsutblicken
Vill du veta hur Ålandsbanken ser på olika
marknader och vad som händer med förvaltningen av ditt kapital? Då är du välkommen att
prenumerera på vår Marknadsutblick!
Det är viktigt att du som kund
känner dig trygg och har förståelse för vår förvaltning. Det
ska klart framgå hur vi tänker.
Därför publicerar vi två gånger
i månaden det vi kallar Marknadsutblicken. Där kan du läsa
om Ålandsbankens analyser
och slutsatser om aktier och
räntor och vad som händer i
våra kunders portföljer och
fonder.
Marknadsutblicken ska vara
lätt att förstå.
Den är därför lik
en väderprognos
fast med sex månaders horisont.
De områden vi
gillar mest kommer att ha en skinande sol medan
oroliga områden
symboliseras av
åskmoln.
Marknadsutblicken består
av tre delar:
allokering, aktier och
räntor.
Allokeringen visar vilken fördelning mellan aktier och räntor
som vi bedömer är bäst nu.
Vårt utgångsläge är 50 procent
aktier och 50 procent räntor
(men som kund kan du självklart ha en annan fördelning
beroende på din riskaptit).
När vi tror att det finns risk
för svaga börser så kommer
andelen aktier att minska till
förmån för räntor eller tvärtom.
För tillfället har vi en aktieandel
på 45 procent och 55 procent
räntor eftersom vi bedömer
att börserna är högt värderade
(läs mer på sidan 16 i intervjun
med Ålandsbankens CIO Stefan
Gothenby som bland annat
handlar om analysen bakom
Marknadsutblicken).
Aktier är uppdelade i de fyra
huvudregioner där vi är aktiva:
Norden, Europa, USA och
Tillväxtmarknader. Tillsammans utgör dessa marknader
grunden i vår aktieförvaltning
och är, tycker vi,
lämpliga för att
skapa en balanserad värdetillväxt
bland aktier.
Räntor är uppdelade i två huvudgrupper. Den första
är långa och korta
räntor som huvudsakligen är statsobligationer och
penningmarknadsinstrument.
Den andra gruppen består dels
av det vi kallar säkra krediter,
vilket är lån till bolag med hög
kreditvärdighet, dels av riskfyllda krediter som ger högre ränta
men är lån till bolag med större
risk för konkurs.
Var lyser solen idag?
Det är främst över korta räntor
samt börserna i Europa och
Norden. För långa räntor ser vi
däremot åskmoln borta vid horisonten och sammantaget är
investeringsklimatet lite mörkt.
Tycker du detta är intressant?
Kontakta i så fall ditt bankkontor eller din rådgivare för att
prenumerera på Ålandsbankens
Marknadsutblick!
Kapitalförvaltning | Ålandsbanken
”KVANTEN HAR INGA KÄNSLOR”
Med matematik och statistik blir
det lättare att förutspå framtiden.
Ålandsbankens expert Eric Berglund
berättar hur man med kvantitativ
analys tar klokare investeringsbeslut i
fonder och kundportföljer.
Text: Per Sommerlou Foto: Viktor Fremling
Vad är kvantitativ analys?
Kvantitativ analys, eller kvanten som vi i teamet kallar
det, handlar om att med hjälp av matematiska modeller och statistiska samband analysera aktie- och
räntemarknaderna.
Det låter avancerat?
Ja, i viss mån, men det är egentligen inte så komplicerat. Vi undviker onödigt komplicerade modeller och
arbetar heller inte med hemliga lådor som automatiskt tar positioner. Vi försöker istället använda enkla
relevanta analysmodeller som brukar fungera oavsett
klimat på finansmarknaderna. Den sortens kvantitativ
analys blir ett bra stöd för oss i förvaltningen av till
exempel våra Premiumfonder och kunders portföljer.
Stöd på vilket sätt?
Utifrån historiska samband finns möjligheten att bättre
förutspå utvecklingen av olika tillgångar samt identifiera attraktiva tillgångar. Detta sker till exempel genom
att vi försöker identifiera extrema prisrörelser samt
ovanligt högt eller lågt värderade tillgångar.
Hur fungerar det?
Man skulle kunna säga att kvanten saknar känslor. Den
ger signaler och idéer på ett systematiskt sätt. Det ger
oss möjligheten att mer objektivt analysera marknader
och händelser. Det innebär att vi kan använda kvanten
för att utmana vår marknadssyn och på så sätt ta
klokare och bättre underbyggda investeringsbeslut.
Hur använder ni kvanten i förvaltningen?
Kvanten är en viktig del i analysen inom samtliga
tillgångsslag. Men all vår förvaltning bygger också på
fundamentala och makroekonomiska analyser och
beroende på förvaltningsinriktning och marknadsklimat viktas dessa tre analyser lite olika. Kvanten spelar
dock en stor roll i beslutet om allokeringen, det vill
säga valet av olika tillgångsslag. Den är också viktig
för att på ett strukturerat sätt generera idéer för att till
exempel hitta sektorer eller enskilda aktier som sticker
ut på börserna.
Eric Berglund
Finns det någon analys som är extra viktig?
Ja, vi följer noga modeller som analyserar investerarnas riskaptit och stämningsläget på marknaden.
Detta för att försöka få bättre timing i våra köp- eller
säljbeslut.
Har du exempel på en sådan modell?
För att identifiera extrema situationer på börserna använder vi en modell som analyserar avkastningen för
säkrare tillgångar som statsobligationer jämfört med
mer riskfyllda, som aktier. Starka signaler från den här
modellen indikerar att en snabb vändning i marknaden
är trolig. Att analysera skillnaden i avkastning mellan
olika sektorer på börserna är en annan modell som vi
använder mycket. Den visar vilken typ av ekonomiskt
klimat marknaden prisar in.
Kan jag som kund se era kvantitativt drivna
investeringsbeslut?
Ja, som exempel fick vi under sommaren starka
signaler på att börserna var övervärderade samt att
investerares riskaptit nått extrema nivåer. Kvanten var
en viktig del i beslutet om att i samtliga fonder och
portföljer byta till mer defensiva positioner och ha en
större andel likvida medel.
Vad säger kvanten nu?
Efter den senaste tidens kursnedgångar ger kvanten
på kort sikt inte lika tydliga signaler. När vi väger in den
fundamentala och makroekonomiska analysen pekar
dock mycket åt samma håll – att man på längre sikt
bör vara försiktig med aktiemarknaden.
Man skulle
kunna säga
att kvanten
saknar känslor. Den ger
signaler och
idéer på ett
systematiskt
sätt.
Finska skatteavtalet
med Portugal
omförhandlas
SEDAN 2009 har Portugal förmånliga
skatteregler för inflyttande pensionärer,
de så kallade NHR-reglerna (non habitual
resident-regime). De innebär kortfattat
att om en utlänning flyttar till Portugal
och ansöker om att bli bosatt där med
NHR-status, kan alla utländska pensioner
bli skattefria. Naturligtvis har fortfarande
källstaten rätt att beskatta pensionerna,
men om det finns ett dubbelbeskattningsavtal mellan källstaten och Portugal
så kan vissa pensioner bli skattefria. Det
är inte en helt ovanlig situation. Såväl
det svenska som det finska skatteavtalet
med Portugal har en bestämmelse som
leder till att utbetalning av privata tjänstepensioner inte får beskattas i källstaten
om mottagaren har hemvist i landet. Portugal i sin tur undantar inkomsten från
beskattning på grund av NHR-reglerna,
om man ansökt om NHR-status.
TILL SKILLNAD FRÅN SVERIGES skatteavtal med Portugal, som är från 2002,
är Finlands avtal från 1970-talet. Finland
överväger enligt uppgift att omförhandla
och uppdatera avtalet. I finsk media har
det nämnts att avtalet bör omförhandlas även av den anledningen att nyligen
pensionerade finska direktörer flyttat till
Portugal och lyfter sina finska pensioner
skattefritt. Finlands finansminister Alexander Stubb har i samband med detta till
och med sagt att Finland inte utesluter
att säga upp avtalet.
MYCKET TYDER PÅ
att Finland kommer att
uppdatera avtalet med
Portugal, men det finns
inga indikationer på att
även Sverige kommer
att kontakta
Portugal för
motsvarande
åtgärd.
Johan Thim
Financial Planner
19
20
Ålandsbanken | Kundintervju
Kundintervju | Ålandsbanken
21
Från liten verkstad till framgångsrikt företag
Sven-Erik Holmberg började i faderns verkstad som tonåring på 1960-talet.
Mycket har hänt sedan dess. I dag är Holmbergs ett begrepp på Åland. Ett stabilt
företag som står på många ben och som har en trogen personal.
– Man måste ha ”något i röret” hela tiden annars stagnerar det. Men mitt engagemang har förändrats. Nu måste vi ta krafttag för att rädda Östersjön, säger han.
Text: Helena Forsgård Foto: Tiina Tahvanainen
Foto: Daniel Eriksson
Sven-Erik Holmberg har en
lång och framgångsrik karriär bakom sig.
–En grundförutsättning för
att driva företagsverksamhet
grundar sig i mångt och mycket på att ha ett ömsesidigt
förtroende med finansiärer
(i synnerhet över konjunkturcykler) och det har vi haft,
inte minst med Ålandsbanken, under många år”
S
ka det vara så svårt
att begripa, säger
Sven-Erik Holmberg.
Vi kan inte leva på
Åland om Östersjön
fördärvas. Varje åtgärd vi kan ta
nu får inte skjutas fram. Det är
inget annat än en katastrof att
kryssningsfartygen får fortsätta
att pumpa sitt avfallsvatten rakt
ut i havet!
Fiskodling på land är däremot
bra. Likaså vindkraft. Mer sådant
välkomnas. Att en del tycker att
möllorna förfular miljön är underligt. Det är ju precis tvärtom, anser
Holmberg. De visar att här bor folk
som bryr sig.
– Vi är delägare i vindkraftsbolagen på Åland. Inte för att förtjäna
stora pengar utan för den goda
sakens skull.
.
Stänger inte vd-dörren
Sven-Erik Holmberg har hunnit bli
66 år. Han har levt med företaget
i stort sett hela livet och har ännu
inga planer på att stänga dörren till
vd-rummet för gott.
– Jag jobbar på saken. Jag har
börjat delegera arbetsuppgifter men
sluta helt vill jag inte. Man måste ju
ha något att göra, säger han.
Sven-Eriks far Bruno startade
Firma B. Holmbergs & Co 1963.
En mekanisk verkstad med ett par
anställda där man svarvade, fräste
och svetsade. Verkstaden inrymdes i det första industrihuset som
byggdes i Norrböle, på den tiden
ett stillsamt skogsområde med
endast ett par bostadshus.
Sven-Erik, som hoppat in i
verkstaden vid tillfälle och behov,
åkte till Sverige som 18-åring för
att läsa till ingenjör vid Katrineholms tekniska skola. Noteras kan
att vid handelslinjen gick en viss
Göran Persson, senare statsminister i Sverige.
– Jag brukar säga att jag
var samtida med honom men vi
träffades aldrig.
Tog fart på allvar
Efter utbildningen återvände
Sven-Erik till Åland och faderns
verkstad och han tog över hela ansvaret redan i 30-årsåldern.
– Utvecklingen gick långsamt
på Åland. Det var först i slutet av
1970-talet som det började hända
Ska det vara
så svårt att
begripa!
Vi kan inte
leva på Åland
om Östersjön
fördärvas.
Varje åtgärd vi
kan ta nu får
inte skjutas
fram.
saker. Färjetrafiken hade kommit
igång på allvar. Det kom in mer
pengar och byggbranschen liksom
andra branscher började växa.
Holmbergs flyttade sin verkstad till grannhuset – samma
byggnad där man verkar i dag
även om den byggts om och till
flera gånger.
– Det var då vi började växa
på alla fronter. Vi blev fler anställda, vi öppnade butiken och
fick agenturer för många kända
märken.
Tände på en nyhet
På 1980-talet snappade Sven-Erik
Holmberg upp en nyhet i byggbranschen, som hade lanserats i
USA och som var på kommande
också i Sverige – att bygga fasader av aluminiumprofiler och glas.
Under en resa i Florida råkade han
få syn på en fabrik som var en stor
tillverkare av dessa profiler. Då
glömde han semesterlivet för en
halv dag ”och gick in och snackade i stället”. Där blev han än mer
tänd på idén.
– Det var framtiden. Aluminium är lätt, tåligt och underhållsfritt
och passar utmärkt i vårt fuktiga
klimat. I början var isoleringen inte
tillräcklig för våra väderförhållanden, men det gick relativt snabbt
att rätta till.
Viking Lines kontor på
Storagatan blev ett av de första
projekten på Åland med en fasad
av aluminium och glas. Det senaste är Maxinge köpcentrum där
Holmbergs stod för entréer och
fasadpartier.
Holmbergs gör även bärande
konstruktioner i stål för storbyggen. Ett färskt projekt är den
stora fabriksbygganden på 15 000
kvadrat för Fifax fiskodling och på
gång är PAF:s nya kontorshus.
– Det är viktigt att hänga med
och vi har utvecklat kompetensen inom företaget. Vi har i dag
ingenjörer som står för allt konstruktionsarbete, säger Sven-Erik
Holmberg.
Kärnan i företaget finns kvar –
verkstaden – om än i en betydligt
modernare form. Här tillverkas
och underhålls allt från ”småprylar
till färjeklaffar”. Ett annat specialområde är inglasning av
balkonger och altaner.
22
Ålandsbanken | Kundintervju
– Vi äger också ett 20-tal industri- och lägenhetsfastigheter.
Större och mindre. Nya och äldre.
Vi är dessutom delägare i ett antal
bolag både på och utanför Åland
och vi har en placeringsverksamhet som inte är helt obetydlig.
För stora munsbitar
Enligt en artikel i affärstidningen
Kauppalehti är Holmbergs en
stamkund på listan över Ålands
mest framgångsrika företag. Men
allt har inte gått på räls.
– Vi har ibland tagit stora risker och fått betala våra läropengar. Då lärde vi oss att inte ta för
stora munsbitar i taget. Tuffa tider
är inte heller enbart av ondo, då lär
man sig att se över sin verksamhet och sina kostnader. Men man
måste tänka framåt. Det måste
hända något hela tiden.
När lågkonjunkturen drabbade
Finland och Åland med kraft i slutet
av 1980-talet gick luften ur byggbranschen. Den gången räddades
arbetsplatserna på Holmbergs tack
vare en inbrytning på marknaden i
Sverige där företaget bland annat
deltog i bygget av SkyCity vid Arlanda flygplats och ombyggnaden
av på Huddinge Sjukhus.
– Vi hade konkurrenskraftiga
priser då. Nu har det jämnat ut sig
Kundintervju | Ålandsbanken
På 1980talet snappade Sven-Erik
Holmberg
upp en nyhet
i byggbranschen – att
bygga fasader
av aluminiumprofiler och
glas.
och vi är för närvarande inte aktiva
i Sverige.
Aktier för anställda
I dag jobbar 45 personer på Holmbergs. Ett sammansvetsat gäng.
Personalomsättningen är låg och
många har jobbat i företaget runt
30 år.
– Vi försöker ”bära oss åt som
folk”, svarar Holmberg på frågan
om vilken personalpolicy företaget
följer. Det är viktigt. De anställda
gör ett enormt jobb och företaget
är beroende av dem.
1985 sjösattes ett aktieägarprogram. Fastanställda fick köpa in
sig i bolaget och merparten nappade på erbjudandet. När en anställd
slutar löser företaget in aktierna
och efterföljaren har möjlighet att
köpa dem.
– Det har helt klart ökat
samhörigheten i bolaget. Vi känner
att vi sitter i samma båt och det
gagnar alla om vi ror åt samma
håll. Utvecklingen har varit stabil,
utan tvära kast, och de anställda
får utdelning på sina aktier.
Lyhörd
Ett par anställda, som varit med
länge, försöker förklara vad
”Svempa” menar med ”att bära sig
åt som folk”.
– Man kan alltid gå in och
prata med honom. Han är lyhörd
och mån om att vi ska må bra.
Det snålas inte på utrustning som
behövs i jobbet och han tar till sig
idéer och förbättringsförslag som
vi kommer med. Han är bra på att
fånga upp nya idéer, det händer
hela tiden mycket på Holmbergs.
Vi gör också roliga saker tillsammans på fritiden. Vi har bland
annat åkt på teater- och skidresor
på företagets bekostnad. Anställda
som har problem med hälsa eller
privatliv kan räkna med ett starkt
stöd. Holmbergs är ett mänskligt
företag och det känns bra att säga
att vi jobbar här!
Att Sven-Erik ibland kan
komma med burdusa och hastiga
kommentarer beroende på dagens
humör får man på köpet – ”vi
känner ju honom”.
Projekt i skärgården,
Silverskär Islands
Sven-Eriks tid har även räckt till
för annat än Holmbergs. Han har
suttit i styrelsen för många företag
som Chips, Eckerö Linjen och Birka
Line. Han har spelat tennis och
spelar golf ibland, han tar sig tid för
kortare utflykter ”vart som helst i
Europa” och han har ett speciellt
skötebarn – Silverskär. Ön i Salt-
viks skärgård där man utvecklat en
rekreations- och konferensanläggning kring ett gammalt fiskehemman. Sven-Erik är majoritetsägare
i företaget.
– Ett riktigt skärgårdsprojekt.
Jag är glad att vi kunnat behålla
den genuina miljön även om vi
byggt en hel del nytt. Allt går i
samma stil och mycket är gjort
på ett hantverksmässigt sätt. Jag
tycker att Silverskär är något fint
för Åland.
Silverskär vänder sig till grupper som får hela konceptet till sitt
förfogande. Politiker- och näringslivstoppar, som vill jaga och fiska
utanför konferensrummet, hör till
de återkommande gästerna. Silverskär Islands består numera av nio
namngivna öar och skär samt ca
1 000 hektar eget vatten.
Lönar det sig? brukar ålänningar fråga.
– Bolaget lever, svarar
Sven-Erik som gärna kopplar av
med renoverings- och byggarbete
på Silverskär.
Projektet för dagen är att bygga
ett tiotal övernattningsstugor,
precis som i ett gammalt fiskeläge,
på en av grannholmarna.
– Senaste helg var vi och barkade av en stor stock som ska bli
en taknock i bastubyggnaden.
Man kan alltid
gå in och prata
med honom.
Han är lyhörd
och mån om
att vi ska
må bra. Det
snålas inte på
utrustning,
som behövs i
jobbet.
Champagnelager i havet
En av idéerna har blivit bättre än
någon kunde ana när den lanserades – att bygga en bur för lagring
av champagne i havets djup. Idén
kom tillsammans med Johan
Mörn, platschef på Silverskär, efter
att ett dykarteam upptäckte det
numera så omskrivna vraket i Föglö skärgård sommaren 2010.
Vraket tros ha sjunkit någon
gång mellan 1835 och 1840 och
ombord fanns cirka 150 champagneflaskor från tre franska vinhus.
Innehållet i många flaskor var av
förvånansvärt hög kvalitet.
– Vi ville göra ett eget experiment – mest på skoj. Hur bra
fungerar havet som förvaringsplats
för champagne?
Ett antal flaskor sänktes ner i
havet nära Silverskär. Efter två år
smakade den åländska vinexperten
Ella Grüssner Cromwell-Morgan
på innehållet i en havslagrad flaska
och upptäckte en förändring – i
positiv bemärkelse.
Under 30 år
Det här fick fart på det stora franska champagnehuset Veuve Clicquot. Källarmästaren kom flygande
från champagnens huvudstad
Reims till Silverskär och var lika
överväldigad. Havslagringen hade
23
varit en sådan framgång att en
fortsättning var önskvärd.
– Nu lagrar vi 350 flaskor för
Veuve Clicquots räkning i en egen
bur på 42 meters djup. Experimentet ska pågå 30 år. Vartannat år
tas flaskor upp och experter från
Frankrike kommer hit för att smaktesta innehållet.
Var det här slutar vet man inte.
Kanske havet kring Åland snart är
fyllt av champagneflaskor som lagras för att uppnå en optimal kvalitet?
Därmed är vi tillbaka där vi
började. Havets tillstånd. Stinkande
algsoppa. Döda bottnar. Sven-Erik
går i gång igen.
– Vi har definitivt en lång väg
tillbaka till ett rent Östersjön, därför
måste inte minst politiska beslut
tas omgående. Nu. Hur svårt ska
det vara att begripa det?
– Det går åt helvete om vi inte
tar krafttag.
– Nu lagrar vi 350 flaskor
för Veuve Clicquots räkning i
en egen bur på 42 meters djup.
Porträttet | Ålandsbanken
“En typisk
företagskund
på Åland vill
att saker och
ting ska ske
omedelbart,
gärna skulle
uppgiften ha
varit löst igår.”
FÖR MIG BLIR DET PERSONLIGT
Kenneth Mörn jobbar som finansieringsdirektör på företagsenheten i Mariehamn. Kenneth
är gift, har fyra döttrar och fem barnbarn. Innan Kenneth började på Ålandsbanken studerade han på Handelsskolan i Mariehamn. Dessutom arbetade han som speditör i ett år.
Text: Andrea Basilier Foto: Viktor Fremling
L
ång karriär på Ålandsbanken
Kenneth blev erbjuden jobb 1974
som internrevisor på banken och
sedan dess har han jobbat på
Ålandsbanken. Han började som
internrevisor men märkte snabbt att det
inte var hans grej, han vill jobba med kunder. Under sin tid på banken har han jobbat
på låneavdelningen, det vill säga företags-
finansiering och han har även varit ansvarig för kontoren på Åland. Som ansvarig för
kontoren blev det mycket resande till alla
kontor runt om på Åland, vilket Kenneth
trivdes bra med. Då hade han även sin
arbetsplats i Godby och var på så sätt mer
mitt i smeten för Ålandsbanken på Åland.
De senaste tio åren har Kenneth jobbat på
företagsenheten och han trivs bra med
kombinationen av kunder och företag.
Kenneth berättar vidare att han faktiskt
aldrig har sökt ett jobb, utan han blev erbjuden jobb på Ålandsbanken och har trivts
bra från början. Han ser inte poängen med
att byta arbetsplats bara för att det ”hör till”.
Inom Ålandsbanken har han haft möjlighet
att jobba med olika arbetsuppgifter som
har gjort att det alltid har varit intressant att
fortsätta arbeta på banken.
I och med att jag har varit så länge på
banken så känns nästan Ålandsbanken
som mitt eget företag, erkänner Kenneth.
Händer det någonting åt banken så känns
det genast personligt. Det tycker jag också
att är naturligt, när man har varit så länge
på ett och samma ställe, fortsätter han.
Berätta om era kunder på
företagsenheten
Företagskunder är väldigt lika privatkunder, eftersom grunden är den samma. Företagskunder kan ibland ha mer
komplexa case och Kenneth trivs bra med
den utmaningen. En typisk företagskund
på Åland vill att saker och ting ska ske
omedelbart, gärna skulle uppgiften ha varit
löst igår. Det händer att en kund kommer
in och berättar att denna kom på föregående natt att en viss uppgift behöver vara
gjord. Då får man lösa det på bästa sätt,
och det går oftast bra eftersom banken
har så mycket kompetens i huset. En kund
kan behöva hjälp med en juridisk fråga och
då är det smidigt att boka in ett möte med
en jurist och på så sätt få svar på frågorna. Eftersom det finns mycket kompetens
i banken och banken har funnits såpass
länge upplever Kenneth att banken känner
till marknaden bra och dessutom är det
även korta beslutsvägar.
Vår marknadsandel på Åland är över
60 %, vilket är ett tecken på att våra
företagstjänster fungerar bra, tillägger
Kenneth.
Hur ser företagslivet ut på Åland?
Kenneth tycker att företagslivet på Åland
är unikt. Här finns en mängd företag och
ålänningar är väldigt företagsamma som
individer. Man har mycket kompetens och
vana att arbeta inom olika områden. Det
kan vara allt från jordbruk till turism till
sjöfart och så vidare. Det är även många
som än idag är både löntagare och har
ett eget företag på sidan om. Det syns i
kulturen på Åland att man ska kunna hitta
på en lösning om det uppstår problem.
Ålänningar, både förr och nu, är vana att
resa och få både kunskap, erfarenhet och
även förtjäna pengar på andra platser.
Vilka områden satsar ni på?
Företagsenheten på Ålandsbanken har en
stor konkurrensfördel och det är att det finns
så mycket kunskap i banken – här finns jurister, fastighetsexperter, skatterådgivare och
så vidare. Närheten är det viktiga, det går bra
att boka in ett möte och på ett smidigt sätt
diskutera sig vidare i ett case.
Business Banking är företagsenhetens
senaste paket. Paketeringen kan bland
annat hjälpa kunder att förstå vad allt de
kan få som kund från Ålandsbanken. Även
paketeringen har hjälpt personalen att
på ett mer konkret sätt förstå vad de kan
25
erbjuda sina kunder. Kenneth upplever att
det finns en transparens på banken och
han syftar på att kunderna ska veta vad de
betalar för.
Kenneth nämner även att företagsenheten har ett starkt engagemang mot
kunderna. Det spelar ingen roll om det är
frågan om en liten eller stor kund – det är
viktigt att engagemanget syns.
Att jobba på Ålandsbanken är inte ett
vanligt 8–16-jobb eftersom vi garanterat
kommer att träffa våra kunder i privatlivet
och då är det bra att det finns ett intresse
och ett engagemang, poängterar Kenneth.
Vad pysslar du med på fritiden?
Fotboll för hela familjen, svarar Kenneth
snabbt. Både Kenneth och hans fru har
spelat fotboll aktivt och intresset har gått
över till döttrarna som alla har spelat på
olika nivåer. Det var en intensiv period när
döttrarna var yngre med mycket spelande
som krävde en hel del resande. Kenneth
har varit aktivt med och coachat och
stöttat döttrarna. Nu har intresset avtagit
något men han märker att barnbarnen har
börjat intressera sig mer och mer för fotboll – så det kommer igen, skrattar Kenneth. Annars blir det mycket altanbygge på
sommaren och en orsak till detta kan vara
att på arbetet sitter man mycket framför
datorn eller i möte så när tillfället ges att få
vara aktiv så njuter Kenneth av att få göra
någonting annat, och altanbygget har han
hållit på med de senaste åren.
Har sommaren gått åt altanbygget?
Ja, till en viss del, säger Kenneth. Det är
ett större projekt med altan i flera nivåer
från stugan längs klipporna ner till vattnet.
Mycket tid spenderas ute på stugan i
Saltvik, där man bland annat kan ta en tur
ut med snipan eller fiska. Jag är en fena
på nätfiske, berättar Kenneth. Nu ser jag
även fram emot jaktsäsongen som börjar
första oktober. Mest jagar jag rådjur men
också hare och räv. Vid jakten handlar det
först och främst om att få umgås med
jaktkompisarna och få vara ute i naturen
– det är viktigt för mig att få vara aktiv på
min fritid, menar Kenneth.
26
Ålandsbanken | Skatteteman
Skatteteman | Ålandsbanken
Under de senaste åren har skattesatsen för
kapitalinkomster höjts i flera omgångar och
progressionen har stramats åt.
Kapitalinkomstbeskattningen är för tillfället
graderad enligt följande: 30 % upp till 30 000
euro och 33 % för den överskridande delen.
Därtill har man i dividendskattemodellen gjort
skatteåtstramande ändringar. Det är därmed
ingen överraskning att investerarnas intresse
för vissa placeringsprodukter, så som
placeringsfonder och försäkringar, har ökat.
inkomster på upp till 500 euro per år. Dessa
är förmånliga ur ekonomins synvinkel, men
tekniskt besvärliga förändringar, så man kan
förvänta sig att finansministeriet förhåller sig
avogt till dem.
För den som utövar placeringsverksamhet
via aktiebolag kan det vara intressant att veta,
att syftet är att utöka möjligheten att en förvärvskällas förluster kan avdras från en annan
förvärvskällas vinster.
Text: Anne Launis, PwC
AKTUELLA SKATTETEMAN FÖR PLACERARE
Arvs- och
gåvoskatten
har höjts flera
gånger under
de senaste
fyra åren.
D
å beskattningen av ägaren har
stramats åt och företagets skatt
sänkts till 20 %, har skillnaden
mellan beskattningen av ett
aktiebolags och en privatpersons
beskattning ökat märkbart under de senaste
åren. Utöver att beskattningen uppmuntrar
aktiva placerare att finna skatteeffektiva lösningar, där beskattningen inte är ett hinder att
realisera vinsterna, så har alternativet att flytta
över en privatpersons placeringsverksamhet till
ett aktiebolag blivit allt mer lockande. Då bör
man observera de administrativa skyldigheterna som ett aktiebolag för med sig, samt hur
skatteeffektivt tillgångarna i varje enskilt fall
kan överföras från bolaget till aktieägaren.
Regeringsprogrammets skattelinje
Enligt statsminister Sipiläs regeringsprogram
har man under den här valperioden som
viktigaste mål inom beskattningen att sporra
bl.a. arbete, företagande och sysselsättning,
risktagning, ägande, investering och placering.
Det är inte meningen att höja den totala skattegraden under valperioden. Högst sannolikt
kommer dock inte kapitalinkomstskattesatsen att sänkas i den nuvarande ekonomiska
situationen. De skattelättnader som görs torde
riktas särskilt till låg- och medelinkomsttagares förvärvsinkomstbeskattning.
Även arvs- och gåvoskatten har höjts flera
gånger under de senaste fyra åren. I regeringsprogrammet har man nu skrivit att målet är
en lindring av arvs- och gåvobeskattningen. I
praktiken innebär den här lindringen sannolikt
främst att man delvis avvecklar de åtstramningar som gjorts de senaste åren.
I regeringsprogrammet har man också
skrivit in som mål att under valperioden göra
en utredning om kapitalinkomstbeskattningen,
beskattningen av förmögenhet och den skattemässiga behandlingen av olika placeringsformer. Fokus ligger särskilt på olika placeringsformers neutrala skattebehandling med beaktande
av direkta placeringar, placeringsförsäkringar
och placeringsfonder. Utredningen kan senare
under valperioden leda till ändringar i skattelagarna, var man skär ner på skatteförmånerna
för skatteeffektiva placeringsformer.
Regeringen ska också för främjande av
introduktion på börsen utreda förutsättningarna att ge företag som noterar sig på handelsplatsen First North möjlighet att bevara sin
beskattningsstatus som icke-noterat bolag i
beskattningen av utdelning. Därtill kommer regeringen att utreda ifall man för privatpersoner
kan stifta skattefrihet för små dividend-
Förändringar redan år 2016
I budgetförslaget för år 2016, som publicerades i augusti, föreslås som en ändring att överlåtelseförluster i framtiden skulle vara avdragbara från alla kapitalinkomster, inte enbart från
överlåtelsevinster. Detta kan vara en betydande
förändring för placerare, men med vilka begränsningar regleringen kommer att förverkligas inverkar väsentligt på slutresultatet.
Därtill tar man under år 2016 i tillfälligt
bruk möjligheten för s.k. effektiv ånger i
beskattningen. I praktiken är det fråga om att
i efterskott anmäla placeringsinkomster från
utlandet under årens lopp som inte anmälts
tidigare och att man får delvis lindrigare sanktioner än vanligt.
Ifall man är intresserad av att placera
tillgångar utan vederlag för allmännyttiga ändamål, är en beaktansvärd förändring den, att
privatpersoners donationer på 850–500 000
euro till högskolor kommer att i beskattningen
under särskilda premisser bli avdragsbara.
Sista chansen att dra nytta av
övergångsbestämmelsen gällande
kapitalåterbetalningar
Från skatteåret 2014 har utbetalningar av
medel från en fond som hänför sig till det fria
egna kapitalet i regel beskattats som dividend.
Under skatteåret 2015 är det ännu möjligt att tillämpa till denna typs utbetalningar
övergångsbestämmelser, vilka är i kraft ännu
detta år. För inte offentligt noterade bolag ska
återbetalningar av kapitalplaceringar som gjorts
före 1.1.2014 beskattas enligt den beskattningspraxis som gällde innan de uttryckliga
bestämmelserna trädde i kraft. Detta leder ofta
till en lindrigare beskattning än dividendbeskattningen, eller till och med till det att betalningen
kan göras skattefritt. I vissa fall kan dock dividendbeskattningen vara lönsammare, så det är
skäl att alltid göra en helhetsbedömning.
27
Enligt statsminister
Sipiläs regeringsprogram har man
under den här
valperioden som
viktigaste mål inom
beskattningen att
sporra bl.a. arbete,
företagande och
sysselsättning,
risktagning, ägande,
investering och
placering.
28
Ålandsbanken | Fifax
Fifax | Ålandsbanken
Ett avancerat rörsystem
läggs mellan bassängerna så
att fiskarna kan flyttas mellan dem. Tommy Andersson,
teknisk chef vid Fifax, visar
en huvudledning som är
nästan 2 meter i diameter.
Det är stort. Det är teknologi på hög nivå. Det är
29
Herbert Sundqvist, platschef.
spännande. Fifax fiskodling på land breder ut sig
på 15 000 kvadratmeter i skogsområdet i Eckerö.
Nästa sommar ska de första regnbågslaxarna,
som fötts upp i en helt kontrollerad miljö, levereras.
Text: Helena Forsgård Fotograf: Viktor Fremling
Fifax:
Framtidens fiskodling
tar form uppe på land
T
jänstemän från jordoch skogsbruksministeriet i Finland
besökte nyligen
anläggningen i Storby
i Eckerö. Ett bevis för att storsatsningen på Åland följs med stort
intresse även på rikshåll.
Liknande anläggningar finns
eller är på väg att byggas på
flera håll i världen – bland annat
i Norge, Polen, Skottland, Dubai,
Rumänien och Saudiarabien –
men den här är stor med nordiska
mått mätt.
Projektet håller sin tidtabell.
Fas ett är i det närmaste klar, fas
två halvfärdig och fas tre beräknas
blir klar nästa sommar. Under den
mest intensiva byggtiden var cirka
70 man engagerade per dag.
Det handlar om en mycket
avancerad livsmedelsfabrik. Hallen
där 36 bassänger ryms och tre
reningsverk – 12 bassänger och
ett reningsverk per sektion – är
lika stor som Maxinge köpcentrum i Jomala. Här finns också
utrymmen för personalen och för
laboratorium, kontrollrum, egen
syrgasproduktion och en hygiensluss. Ingen kan gå in till bassängerna utan att först ha passerat
slussen. Anläggningen är indelad i
fem hygienzoner.
Ett visningsrum är på kommande. Där kan intresserade stå
och titta ut över bassängerna utan
att fiskarna störs.
I fas tre byggs också en
biogasanläggning där energi, som
används internt, produceras av
fiskrens och slam från reningsverken.
Tyst och stilla
Det är A och O att skapa en så
skyddad och kontrollerad miljö för
fiskarna som möjligt. Då blir slutresultatet det bästa tänkbara.
Vattnet, som fiskarna så
småningom ska simma runt i,
pumpas upp från Ålands hav som
ligger cirka 1,8 km från anläggningen. Det renas – olika typer av
sjukdomsalstrande mikroorganis-
Målet är så
få störningsmoment som
möjligt. Fiskar
är lättskrämda.
mer ska bort – och värms upp till
14-15 grader.
– Det är en stor fördel att
kunna hålla samma vattentemperatur året runt. Det garanterar en
jämn tillväxt. Fiskar, som föds upp
i havet, slutar äta när det blir för
varmt eller för kallt i vattnet, säger
Björn Geelnard, styrelsemedlem
i Fifax.
Inga fönster finns i hallen och
belysningen planeras så att den
ska vara så optimal som möjligt.
Här ska det i övrigt vara tyst och
stilla.
– Målet är så få störningsmoment som möjligt. Fiskar är
lättskrämda, säger Geelnard.
Liten vattenåtgång
Fiskfekalier innehåller bland annat
fosfor och kväve. Prover på vattnet i bassängerna tas automatiskt
och det renas kontinuerligt.
– Nytt vatten fylls på vid
behov eftersom en del avdunstar
och fiskarna tar upp en del.
Men det blir inte fråga om
30
Ålandsbanken | Fifax
stora mängder, det mesta
cirkulerar inom anläggningen,
säger automationsingenjören
Tommy Andersson som anställts
som teknisk chef.
Tekniken kallas RAS som står
för Recirculating Aquaculture Systems, det vill säga recirkulerande
vattenbruk.
– Reningen sker i en biologisk
process. Vi har anlitat dansk expertis och tekniken är ytterst hemlig,
Inget får fotograferas, inte ens betongskelettet till själva byggnaden,
säger Tommy Andersson.
Danska experter
Under golvet ligger ett avancerat
rörsystem. Huvudledningen är
nästan 2 meter i diameter.
– Med hjälp av vacuumpumpar kan fiskarna flyttas mellan bassängerna under tillväxten,
säger Pontus Nikula, vd och
projektchef vid Fifax.
Teknologin har levererats
av AKVA Groups dotterbolag i
Danmark. Företaget är börsnoterat
i Norge och störst i världen i branschen. På plats under byggtiden
finns danska teknikexperter. Fifax
har också anställt en dansk fiskerimästare, Lars Stigaard, som ska ha
huvudansvaret för själva odlingen.
Om allt går enligt planerna
levereras de första regnbågslaxarna sommaren 2016. Då har man
tjuvstartat och börjat med yngel,
som köpts in, men Fifax ska ha
egen äggkläckning för att bli helt
självförsörjande på yngel.
Lång resa
För Pontus Nikula och Björn
Geelnard har arbetet med Fifax
varit en lång resa under närmare
åtta år. Från de första tankarna
som väcktes när de läste om den
traditionella fiskodlingens negativa effekter på havsmiljön – ”hur
kan man odla en premiumfisk på
ett miljövänligt sätt?” – tills i dag
när en tredjedel av projektet i det
närmaste är slutfört.
Finaniseringen har varit en stor
nöt att knäcka. Kostnaderna närmar sig 20 miljoner euro inklusive
Kundservice | Ålandsbanken
fastigheten, som ägs av bolaget
F-Fast, och pengarna måste upp
på bordet långt innan man kan
sälja den första fisken.
Ett 60-tal aktieägare har satsat i driftsbolaget. Drygt hälften är
åländska intressenter, hälften ägs
av det finländska riskkapitalbolaget Helmet Capital. Både Ålands
landskapsregering och EU:s fiskerifond har gått in med bidrag.
– Det har också varit ytterst
viktigt för oss att ha en proaktiv
och pålitlig bank. Ålandsbanken
har stått för flexibilitet och ett
bra samarbete under processens
gång, säger Björn Geelnard.
Marknaden finns
I dag konsumeras i Finland cirka
50 000 ton färsk lax och regnbågslax per år. Fifax räknar med
att leverera 3 000 ton per år när
produktionen är i full gång. Det
motsvarar hälften av den mängd
som i dag odlas i kassar på
åländskt vatten. 15–20 personer
beräknas få jobb i den dagliga
driften.
Det har varit
ytterst viktigt
för oss att ha
en proaktiv
och pålitlig
bank. Ålandsbanken har
stått för flexibilitet och ett
bra samarbete
under processens gång.
Fifax ska enbart odla regnbågslax
och det av några huvudskäl. Marknaden i Finland kan regnbågslax –
alla säljer den och konsumenterna
gillar den. Dessutom är regnbågslaxen tålig och lättare att odla än
många andra arter.
Björn Geelnard säger att satsningen förvisso är ett riskprojekt.
”Allt” kan hända – marknaden kan
svikta och priset sjunka. Sjukdomar och teknikproblem kan leda
till minskad produktion.
– Om allt går bra blir det en fin
affär för ägarna och vi tror självfallet på det här. I dag äter allt fler
allt mer fisk, vilket är positivt både
för folkhälsan och för oss, konstaterar Geelnard. Dessutom är vår
miljöprofil urstark. Vår premiumfisk odlas på ett hållbart sätt utan
att havsmiljön belastas. Men det
återstår att se vad konsumenterna
är beredda att betala för det – om
vi kan få ett högre kilopris för vår
miljöfisk, säger han och tillägger:
– Om satsningen slår väl ut
har vi möjlighet att expandera på
samma markområde!
Kärleken till havet är vår devis och den genomsyrar vårt arbete. Vi tror på en storskalig men
samtidigt hållbar odling av premiumfisk med en
minimal miljöpåverkan, säger Björn Geelnard,
styrelsemedlem i företaget Fifax som räknar
med att producera 3000 ton regnbågslax per år.
31
Kundservice:
Allt får sin lösning
”Vi arbetar för att bli bäst
i Norden på att ta hand
om våra kunder! Hos oss
ska ingen stå ensam om
de stöter på ett problem.”
Maud Johans, avdelningschef Kundservice
Korta data:
Antal samtal:
3 350/månad.
Svarstid:
Målsättningen
är att besvara
samtalet inom
30 sekunder.
Svarsfrekvens:
91,1 procent
Kundnöjdhet/
index: 8,6.
Hej Maud, kan du berätta
lite vad som är på gång på
Kundservice?
– Kundservice bytte i början av
sommaren namn för att beskriva
vårt uppdrag på ett bättre sätt
än vad namnet Contact Center
gjorde.
Vi tar ett stort ansvar för de
ärenden som våra kunder vänder
sig till oss med och i grunden vill
vi erbjuda en hög servicenivå. Med
kunden i fokus erbjuder vi snabb
och professionell assistans kring
ärenden som gäller Ålandsbanken
och våra tjänster.
Vad tycker du kännetecknar en
bra Kundservice?
– En bra Kundservice ger personlig,
snabb och professionell service
via den kontaktkanal som kunden
väljer och på kundens villkor. Vi är
beroende av våra kunder och vi
ser varje aktuellt ärende som en
möjlighet att utveckla relationen till
dem ytterligare. Servicespecialister-
Maud med teamet på
Kundservice. Katja,Sandra,
Tessa, Essi, Maud, Gitte,
Anne, Lillan och Marie
na på vår avdelning är engagerade,
intresserade, kunniga och motiverade. De har fullt fokus på kunden
just här och just nu. Vi vill verkligen
hjälpa varje kund och släpper inte
taget innan ärendet är löst.
Hur arbetar ni för att utveckla
era tjänster?
– Vi fördelar olika ansvarsområden för att vi ska höja vår kompetens inom avdelningen och på så
sätt kunna ge snabbast möjliga
service. Vi vill vara proaktiva i
organisationen och hela tiden lära
oss nya saker. I grunden ska vi
kunna mycket om allt och var och
en ska även ha en specialitet.
Vad tycker du skiljer er från
andra kundtjänster i branschen?
– När du ringer vår Kundservice
kommer du direkt till en person
som är redo att svara på dina
frågor och hjälpa dig på bästa
tänkbara sätt. Vi kan inte alla
gånger lösa alla problem genast,
men med hjälp av en god kontakt
till våra medarbetare i banken
eftersträvar vi att så snabbt som
möjligt återkoppla till dig som
kund. Vi är en relationsbank och
det ska märkas i alla kontakter
med oss.
Har ni något eget motto?
– Kundservice är inte en avdelning, det är en attityd!
Vilka är de roligaste/
märkligaste samtalen
ni har fått?
– Telefonväxeln, som är en del
av Kundservice, får en del roliga
frågor. Det kan handla om allt från
bankomaten i Strandnäs till om
mitt barnbarn kommer att kunna
sitta stilla under konserten.
32
Ålandsbanken | Noterat
Digitala storsatsningar | Ålandsbanken
Alternativa investeringar
Gå, cykla
eller spring!
Självklart förstår även vi som bank att livet handlar om mer
än bara pengar. Investera kan man göra på många sätt. Här
finner du några förslag på investeringar som kanske ger den
Text: Mathias Wikström
absolut bästa avkastningen.
I
E
n halvtimme på golvet med barnen
bland rymdskepp, drakar, båtar och
prinsessor är en investering som
för de flesta är omöjlig att ångra. Lego
har förstått att det är bra om det
fortsätter vara så även i framtiden
och avsätter nu 1 miljard DKK för
att skapa nya hållbara alternativ till
de råmaterial som används idag.
En investering som slår ut det mesta
K
anske börjar du ta dina tillgångar för givna
och investerar inte lika regelbundet som
förr? Tänk då på den uråldriga regeln att
kontinuerliga investeringar över tid sprider risk
och skapar goda förutsättningar för positiva
resultat, så även i relationer. Det förstår många
åtminstone en gång per år då vi på Alla hjärtans
dag skickar blommor till nära och kära som aldrig förr (försäljningen sexdubblas över en dag).
Att göra flera dagar till en ”blomdag” är en investering som garanterat kommer att uppskattas.
Nu blir din vardag
ännu enklare
A
ar du tröttnat på aktier och vill bredda portföljen med någonting annorlunda?
Då är en investering i vin ett alternativ. Men som med de flesta placeringar
gäller det att vara både långsiktig och påläst. Vanligen sker investeringarna i
de finaste vinerna från Frankrike, men vanligast är kanske att vin förekommer när du
investerar tid i att umgås med dina vänner.
Vardagspusslets bästa avkastning
Dra nytta av våra digitala storsatsningar
Under 2015 har Ålandsbankens digitala tjänster utvecklats i rask takt. Bankens webbplats har totalrenoverats och Mobilbanken lanseras som en applikation. – Det här är startskottet för vår långsiktiga satsning på användarvänliga digitala
tjänster som stöder vår vision av framtidens relationsbank, säger Svein Erik Sogn, chef för marknads- och affärsutveckling
Text: Joakim Enegren Grafik: Leroy Foto: Viktor Fremling
med ansvar för Ålandsbankens digitala strategi.
RÖTT,
VITT
ELLER
VI?
H
dagens mobiltelefoner kan du följa
din rörelse under dagen och se hur
pass mycket du har hållit igång. Vill
du utveckla ditt fysiska välmående
ytterligare finns det i dag en mängd
av appar till din hjälp. Runkeeper är
en av de populäraste. Utöver att mäta
hur mycket du investerar i din egen
fysik så kan du i de flesta appar även
utmana dina vänner.
33
VAD VI GÖR
KAN VARA
AVGÖRANDE
M
ånga av oss har både möjligheter och trygghet som
vi allt som oftast tar för
givet. I en värld där fler människor
i dag är på flykt än tidigare råder
dessvärre ingen brist på behov av
hjälp. Alla kan inte göra allt men alla
kan göra något. En investering som
medmänniska kan du göra både genom bidrag till de större hjälporganisationerna och genom att hjälpa till
på din hemort.
rbetet med Ålandsbankens uppdaterade webbplats har
sträckt sig mycket
längre än till försiktiga kosmetiska förändringar.
Det handlar om ett spännande
nytänkande där användarens
behov är i fokus.
– Tiden är definitivt förbi
då man bara satt framför
datorn där hemma och tänkte
Nu ska jag surfa lite. I dag
behövs webben när vi är på
språng med en surfplatta eller
en mobiltelefon i handen. Den
förändringen ställer naturligtvis
nya krav på oss, säger Svein
Erik Sogn.
Adjö, stela webbsidor
Den stora förändringen av
utseendet har ett eget namn:
Responsiv webbdesign, vilket
betyder att webbplatsen och
utseendet anpassas efter varje
besökare.
– Beroende på om du
använder dator, surfplatta eller
mobiltelefon så anpassar sig
Ålandsbankens webbplats efter
dig. Du ska alltid få en så fullständig upplevelse som möjligt,
förklarar Sogn.
Det nya sättet att presentera
fondutbudet är ett bra exempel
på den användarupplevelsen.
Med en dator eller surfplatta
kan du enkelt se hur varje fond
har utvecklats över tid.
– Utmaningen som sporrar
Mobilbanken lanseras
runt årsskiftet.
oss i vårt utvecklingsarbete
är att varje gång hitta den
optimala kombinationen av
den fysiska och den digitala
dialogen. Där är vi i allra högsta
grad beroende av den respons
som våra kunder ger oss.
kommer att få se nya tjänster
som jag gissar blir mycket
populära. Den röda tråden är att
vi vill göra det ännu enklare för
dig att få en överblick och sköta
bankärenden – oavsett var du
råkar befinna dig, säger Sogn.
Bankärenden på
busshållplatsen
Samtidigt påpekar Svein
Erik Sogn att Ålandsbankens
populära Internetkontor inte
har genomgått några designförändringar. Där väntar alla
bekanta funktioner och tjänster
som tidigare. Men den som vill
ha nytt lär inte bli besviken över
den nya Mobilbanken, Internetkontorets lillasyster.
– Mobilbanken som applikation för iOS och Android
innebär att du som användare
Han sammanfattar all
digital utveckling inom
Ålandsbanken med ett
enkelt konstaterande.
– Allt vi gör är byggstenar
i vår ambition att vara en
relationsbank. Det räcker inte med att
säga Vi är en
relationsbank,
vi måste leda
påståendet
i bevis. Det
gör vi genom
att föra en
dialog med våra kunder och
utveckla tjänster som de vill
använda varje dag.
Svein Erik Sogn,
chef för marknadsoch affärsutveckling
34
Ålandsbanken | Peter Wiklöf
Kontakt | Ålandsbanken
frågor till
Peter Wiklöf
Ålandsbanken tillhör de mest framgångsrika bankerna i år. Koncernchefen Peter Wiklöf vet varför: ”Storbankerna rationaliserar
och strömlinjeformar sitt utbud. Det leder till opersonliga erbjudanden. Vi sticker ut med att faktiskt lyssna på kunderna.”
Text: Tore Davegårdh Foto: Viktor Fremling
1
Bankens lönsamhet
ligger nu på nivåer klart
över styrelsens ambition
på drygt 10 procent.
Innebär det att aktieägarna kan räkna
med en kraftfull utdelning nästa vår?
– Det är ännu för tidigt att uttala sig
om eventuella dividender nästa vår. Jag
kan dock konstatera att Ålandsbanken
är inne i ett skede av stark tillväxt med
många nya kunder, vilket inte är fallet för
de flesta storbanker i Norden. Det innebär att Ålandsbanken inte kommer att
dela ut en lika stor andel av vinsten som
storbankerna gör, utan vi kommer att
fortsätta förvissa oss om att vår bank
växer på ett stabilt sätt.
2
Ålandsbanken tillhör
de mest framgångsrika
bankerna i Norden det
senaste året. Vad beror
det främst på och på vilket område vill
du satsa hårdast det kommande året?
– Vi befinner oss i en värld där bankerna i allt högre grad rationaliserar och
strömlinjeformar sitt utbud. Det leder till
opersonliga erbjudanden där skillnaden
mellan de olika storbankerna i det närmaste är obefintlig. I denna värld försöker vi sticka ut genom att tydligt lyssna
på kundernas önskan och anpassa
vårt erbjudande efter kundernas behov.
Storbankerna är finansiell processindustri – vi är hantverkaren som bygger
personliga lösningar.
Just nu jobbar vi hårt för att ytterligare vässa vårt erbjudande inom
området spara och placera.
Jag är stolt över den kompetens vi
lyckats samla i Ålandsbanken och nu
gäller det att kunna utnyttja det fullt ut till
våra kunders fördel.
3
Vilka hot ser du mot en
fortsatt hög lönsamhet?
– Det största långsiktiga
hotet ligger alltid i om vi
kan fortsätta att förtjäna våra kunders
förtroende. Kortsiktigt kan naturligvis
vår omvärld påverka oss via aktie- och
räntemarknaderna, men det är en värld
vi nu, sex år efter Lehmankraschen,
börjar bli vana att verka i.
4
Det har skett stora
förändringar inom
organisationen för
kapitalförvaltning. Hur
ser strategin ut för framtiden?
– Vi har samordnat våra resurser i
Finland och Sverige inom Kapitalförvaltningen. Vi har dessutom stärkt kompetensen inom de områden där vi känt att
det funnits behov. Våra kunder har ofta
stort intresse och behov av tjänster inom
spara- och placeraområdet. Därmed är
det mycket viktigt för oss att kunna leva
upp till kundernas förväntningar.
5
Aktiekursen har stigit
kraftigt i år, men aktien
handlas i små volymer.
Ser du det som ett
problem och vad kan du i så fall göra
åt det?
– Ålandsbanken har funnits på Helsingforsbörsen sedan 1942. Likviditeten
i aktien har varit begränsad och det
får man se som att våra drygt 9 000
aktieägare inte har varit benägna att
sälja. Jag vill naturligtvis att vi ska vara
ett intressant bolag för investerare men
jag ser det inte som ett stort problem.
Stabila aktieägare är en fördel för varje
bolag som jobbar med en långsiktigt
hållbar målsättning.
35
ÅLANDSBANKEN ABP
HUVUDKONTOR:
Nygatan 2, Mariehamn
Åland
Telefon +358 204 29 011 (växel)
www.alandsbanken.ax
AFFÄRSOMRÅDET ÅLAND
Direktör Birgitta Dahlén
Telefon + 358 204 291 280
[email protected]
Nygatan 2, Mariehamn
PREMIUM BANKING
Avdelningschef Johan Alm
0204 291 159
[email protected]
Nygatan 2, Mariehamn
BRÄNDÖ
Kontorschef Anne-Lena Husell
0204 291 676
[email protected]
Finnvik, Brändöby
PRIVATE BANKING
Avdelningschef Mikael Mörn
0204 291 159
[email protected]
Nygatan 2, Mariehamn
GODBY, FINSTRÖM
Tf. Kontorschef Pia Carlson
0204 291 219
[email protected]
Von Knorringsvägen 1
FÖRETAG
Avdelningschef Johnny Rosenholm
0204 291 192
[email protected]
Nygatan 2, Mariehamn
FÖGLÖ, DEGERBY
Kontorschef Maria Gustavsson
0204 291 667
[email protected]
Tingsvägen 8
JURIDISK RÅDGIVNING
Avdelningschef Linda Franklin
0204 291 175
[email protected]
Nygatan 2, Mariehamn
HAMMARLAND, FREBBENBY
Kontorschef Eva M. Karlsson
0204 291 663
[email protected]
Mörbyvägen 1
CITYKONTORET
Kontorschef Hans Christensen
0204 291 309
[email protected]
Nygatan 2, Mariehamn
KUMLINGE
samarbete med Posten Åland
Kumlingeby
STRANDNÄS
Kontorschef Monica Clemes
0204 291 182
[email protected]
Strandhagsvägen 11, Mariehamn
KÖKAR
samarbete med Posten Åland
Karlby
Innehållet i denna trycksak utgör allmän information och inte finansiell rådgivning till enskild person. Även om Ålandsbanken har strävat efter att verifiera informationen kan det inte
garanteras att denna i alla avseenden är korrekt, fullständig eller rättvisande. Informationen tar inte hänsyn till enskild persons specifika ekonomiska eller skattemässiga situation.
Finansiell rådgivning bör sökas från kvalificerad rådgivare innan någon konkret transaktion genomförs eller handling vidtas. Alla prognoser är förenade med osäkerhet och det faktiska
utfallet kan bli ett annat än prognosen. Värdet på finansiella instrument kan variera och reduceras och för vissa även bli negativt. Ålandsbanken friskriver sig från ansvar för samtliga
skador och förluster, såväl direkta som indirekta, som kan uppstå i anledning av informationen. Informationen är skyddad av upphovsrätt och får inte utan Ålandsbankens tillstånd
kopieras, distribueras eller publiceras. Tvister i anledning av informationen ska prövas enligt finsk rätt av finsk domstol exklusivt.
Kom in till oss så räknar
vi ut hur mycket 54 mm
innebär för din ekonomi.
När vi jämför vår förvaltning med andras över tid så blir värdet för våra kunder extra tydligt. Oavsett om
det mäts i procent, euro eller till och med i millimeter, så är vi mycket stolta över att ha skapat långsiktigt
värde för våra kunder. Investerade du 1 000 euro för tio år sedan så innebär 54 mm i kurvan nedan en mer
än dubbelt så hög avkastning, det är då en skillnad på över 1 280 euro idag. Hur stor är skillnaden för dig?
– Välkommen in för ett samtal om hur vi kan arbeta för att få även dina pengar att växa.
+226%
Ålandsbanken
54 mm
Aktiefonder Norden
+98%
2005
2006
2007
2008
Välkommen till oss på Ålandsbanken! www.alandsbanken.ax
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Vi går vår egen väg
Grafen visar en jämförelse av den historiska utvecklingen mellan Ålandsbankens diskretionära mandat av nordiska aktier och utvalda fonder som ingår i Suomen
Sijoitustutkimus Oy:s månatliga fondstatistik ”Aktiefonder Norden”, under tidsperioden 30.6.2005-31.7.2015, som Ålandsbanken bedömer som relevant jämförbara.
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.
2015
31.7