Kvalitetsredovisning 14/15

1
Förskolan Stengången
Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15
Innehåll:
Inledning……………………………………………………………………2
Förutsättningar……………………………………………………………...2
Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse…………………………………4
Beslutade mål och åtgärder…………………………………………………8
Slutord………………………………………………………………………9
Bilaga 1: Resultat – Umeå kommun Föräldraenkät
Dokumenttyp
Redovisning
Dokumentägare
Förkolan Stengången
Dokumentnamn
Kvalitetssammanställning
Dokumentansvarig
Sandra Morén, Förskolechef
Fastställd/Upprättad
2015-09-15
Reviderad
--
Version
1
Giltighetstid
1 år
Dokumentinformation
Upprättad med utgångspunkt från skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete
1
2
Inledning
Stengångens förskola består av fyra avdelningar och är en åldershomogen
förskola. Barn i 1-2 års ålder börjar på avdelningen Solen, går vidare till
avdelningen Kometen och avslutar sin förskolevistelse på antingen avdelningen
Månen eller Stjärnan. Arbetet bedrivs i fyra arbetslag bestående av förskollärare
och barnskötare. Våra öppettider har varit 6.30 – 17.30. Tiderna anpassas efter
föräldrarnas behov. Avdelningen Kometen har varit öppnings och
stängningsavdelning. På dessa avdelningar har barnen vistas före kl. 7.30 och efter
16.30. Våra mattider är följande: Frukost kl. 9.00, frukt kl. 11.00 och lunch
kl. 13.00 och sedan frukt kl. 15.30.
Stengången har under många år arbetat Reggio Emilia inspirerat där barnens
intresse, förmågor och utforskarlust står i centrum för arbetet.
Förskolan leds av förskolechefen som även har verksamhetsansvar för förskolan
Grönstenen och Dagbarnvårdarna "Polarna" (3 st.).
Kvalitetsrapporten bygger på Lpfö 98, För- och grundskoleförvaltningens mål och
riktlinjer, våra interna måldokument, utvärderingar och dokumentationer samt
medarbetarenkät, föräldraenkät och samtal med föräldrar och barn.
Rapporten har utarbetats av undertecknad.
Förutsättningar
Förskolan Stengången ingår i Östra skolområdet och ligger högt beläget på
Carlshem. Huset är byggt i mitten av 70-talet och genomgick en grundlig
renovering -04. Med anledning av tekniska skador i golvkonstruktionen från
byggtiden 1977 har ett antal förskolor i Umeå kommun påbörjat renovering av
golv och tak. Förskolan Stengången har under Ht-14 och Vt-15 genomgått en
omfattande renovering då golv och tak, målning, fasad och kök b.la renoverats.
Barnen i åldrarna 3-5 år har under renoveringen vistats i paviljonger en bit från
förskolan med de pedagoger som arbetat tidigare med dessa åldersgrupper.
Öppningar och stängningar har skett på förskolan för alla barn, detta har medfört
att pedagoger har gått mellan förskolan och paviljongerna med barn vid öppning
och stängning. Barnen 1-3 år har vistats kvar på förskolan under renoveringen.
Utomhusmiljön på förskolan är stor och varierad med såväl plana ytor som
kuperad ”terräng”. Här finns gräsytor, skogsdungar, asfalterade cykelbanor,
fotbollsplan, gungställningar, rutschkanor och en grillkåta. I närområdet finns
pulkbackar, många lekparker samt skogen med utbud av elljusspår. Varje vecka
har förskolan tillgång till tid i skolans idrottssal. Närhet till bibliotek finns både på
Ålidhemsskolan och på Carlshöjdsskolan. Under renoveringen har vissa delar av
gården varit avstängda. Paviljongerna har haft en egen gård med staket runt.
Denna gård har inte erbjudit varierad terräng eller många lekmöjligheter för
barnen. Pedagogerna har vistats med barnen på olika lekplaster, i skogen och även
på förskolegården på grund av detta.
På förskolan har vi haft 68 barn i åldrarna 1-5 år och könsfördelningen har varit
jämn. Under året så har antalet deltidsbarn varierat. Stengångens barn kommer till
största delen från vårt upptagningsområde. Andelen barn med föräldrar som har
2
3
ett annat modersmål än svenska är ca 30%. Förskolan Stengången har fått s.k.
viktpott under året. Denna tilldelning är en viktad resurs som fördelas utifrån
socioekonomiska bakgrundsfaktorer.
Bemanningen på förskolan:
Ht-14 Förskollärare 13 st. och 4 st. barnskötare
Vt-15 Förskollärare 13 st. och 4 st. barnskötare
Kokerska 1,0
Husvikarie 100 %
Vi har haft extra resurs på två avdelningar för barn med behov av särskilt stöd. I
personalgruppen finns en bra åldersfördelning mellan nyutexaminerade och de
med lång erfarenhet. Flera i personalgruppen har arbetat länge på Stengången.
Könsfördelningen är ojämn men vi har trots det två män som är anställda på
förskolan.
Måltidsservice ansvarar för kokerskan och köket. Vi har tillagningskök på
Stengången men under renoveringen har vi fått mat från Fridhemsgymnasiet. Vi
har städavtal med kommunens Servicekontor Städ.
Korttidssjukskrivningar har varierat under årets månader. Infektioner har varit en
stor bidragande faktor till sjukskrivningar. Vi har vid frånvaro hjälpts åt över huset
och tagit in vikarier vid behov, vilket har varit svårt på grund av vikariebrist i
kommunen.
Under Ht-14 anställdes en husvikarie på 100 % för att underlätta i verksamheten.
Medarbetarenkäten visar att personalen trivs på arbetsplatsen både med
arbetskamrater och med ledning.
Kompetensutveckling under året:
Planeringsdag 12 september, Stengången
Stängnings e.m. ÅSO 16 okt, 18 mars
LHU - Lärande för hållbar utv.
Heroma Schemautbildning
Bo Heljskov: föreläsning
Reggio Emilia Institutet; föreläsning
Lärum utbildning
IBT
Tecken som stöd
Idéan: Pedagogisk dokumentation
Utbildning Självkänsla med spec. pedagog
Planeringsdag Idéan 27 februari
samtliga
Samtliga
2 personer
2 personer
4 personer
12 st.
2 st.
1 person
3 personer
4 st.
8 st.
Samtliga
Under året har Stengången haft fokus på renovering och flytt. Vi har även deltagit
i nätverksträffar genom Luren. Vi har haft regelbundna arbetsplatsträffar), där vi
diskuterat värdegrundsfrågor, renoveringsdiskussioner, organisation, pedagogisk
miljö och material. Budgetläget för Stengången är i nuläget gott.
3
4
Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse
Styrkor och svagheter/utvecklingsområden
Utifrån föräldraenkäten definierar vi våra styrkor som är; Trygghet och trivsel för
alla barn, en stimulerande innemiljö och ger barn ett bra stöd för utveckling och
lärande. Andra styrkor som föräldraenkäten visar är att vi ger barnen stimulans
och utmaningar, vi stimulerar till nyfikenhet och lust att lära samt ett nyanserat
talspråk, en god kommunikation och argumentation. Andra styrkor är att vi ger
gott stöd i barnens motoriska utveckling och har god kunskap och utmanar
barnens skapande förmåga samt kreativitet. Vi ger även ett gott bemötande vid
lämning och hämtning och en god information om barnets utveckling/lärande.
Föräldrarna upplever att innehållet i utvecklingssamtalen är meningsfulla.
Utifrån föräldraenkäten definierar vi våra svagheter/utvecklingsområden som är;
Kulturell identitet och modersmålet, där vi upplever att vi kan i större utsträckning
förbättra informationen till föräldrar med annat modersmål. Vi välkomnar den nya
organisationen kring modersmål där modersmålslärarna blir mer integrerad i den
dagliga verksamheten. Vi har upplevt att kontakten med modersmålslärarna skett
sporadiskt och där modersmålsläraren i större utsträckning dragit sig bort från
verksamheten för att i samspel med barnet utveckla språk och kommunikation. En
nackdel som vi upplever utifrån föräldraenkäten är förändringen för barn 3-4 år
som tidigare har erbjudits modersmålstöd men som nu inte får detta.
Vårdnadshavare kan ansöka om modersmålsstöd inför att barnet ska påbörja sitt
sista år i förskolan.
Ett annat utvecklingsområde är möjlighet för barnen att få lugn och ro. Under
renoveringen har de tillfälliga paviljongerna inte varit optimala för detta pga. små
och ljudkänsliga lokaler. I de nyrenoverade lokalerna är tanken att skapa ett
sinnesrum där möjlighet finns att vila, lyssna på lugn musik eller saga i en mindre
grupp. Pedagogerna delar även barngrupperna i mindre grupper för att på så sätt
skapa lugn och ro samt tid till samtal och reflektion. Vi ser även att barns
inflytande och ansvar är utvecklingsområden att jobba vidare med. Vi har påbörjat
diskussioner kring demokrati och barns delaktighet som vi kommer att arbeta med
under året.
Vi har valt att presentera kvalitetsredovisningen i tre områden; Barns arbetsmiljö,
Barns lärande samt Barns personliga och sociala utveckling. Andra områden som
vi presenterar i löpande text i redovisningen är; Trygghet och trivsel,
Lärandemiljö, Självständighet och självtillit, Lärande, Inflytande och ansvar,
Vardagskontakter med föräldrar samt Utvecklingssamtal. Dessa områden knyter
an till kvalitetsområden i förskolans läroplan och återfinns även i föräldraenkäten.
Barns arbetsmiljö
Skapa en trygg och genomtänkt arbetsmiljö tillsammans med barnen och utveckla den
pedagogiska miljön samt materialet.
Enligt läroplanen ska varje barns utveckling och lärande ses som interaktivt och
relationellt, det vill säga att det sker i samspel med omgivningen. Det innebär att
4
5
läroplanen utgår från att alla individer i förskolan, barn som vuxna, ständigt knyter
an till och skapar relationer med varandra och med den omgivande miljön.
För att möta barnen i deras lärande behöver miljön vara utmanande, intressant,
kreativ och tillgänglig. Under året har vi på APT (Arbetsplatsträff) och i PUG
gruppen (Pedagogisk utvecklingsgrupp) diskuterat den pedagogiska miljön på
förskolan. T.ex. Hur ser en Ateljé ut på 1-2 års avdelningen? Vilket material skall
finnas i de olika miljöerna? Hur ser vi progression i miljöerna? Hur gör vi
miljöerna och materialet tillgängligt för barnen?
Pedagogerna interagerar med barnen på barns nivå och är lyhörda för vad de
behöver och vill. T.ex. på 1- års avdelningen ger matsituationen ett lugn när det
erbjuds flera alternativ och barnen själva få välja vad och i vilken ordning de ska
äta. Pedagogerna tar mycket tid till att lära känna barnens vanor/viljor kring mat,
vilket gör att de kan utmana dem där de befinner sig i sin utveckling.
På 2-3 års avdelningen arbetade pedagogerna mycket med att innemiljön skulle bli
mer tillgänglig, utmanande och skapa lugn. De ville att materialet skulle bli
tillgängligt för alla barn och även ett större utbud av material (mer att välja på).
De ville även använda ytorna på ett bättre sätt, skapa rum i rummen och skapa
lugn och ro. Pedagogerna observerade barngruppen och blev varse om vad de
behövde och var intresserade av, de diskuterade kring detta i arbetslaget och
använde en arbetskväll för att i iordningsställa rummen. Genom observation,
dokumentation och reflektion har pedagogerna uppmärksammat att barnen blev
självständigare av att själva kunna ta fram det material de ville göra och att barnen
delade in sig i olika grupper/rum utifrån vad de ville göra. De har även beskrivit
och visat dokumentationerna i föräldrasamtal.
På storbarnsavdelningarna (som var belägna i paviljonger under renoveringen) var
lokalerna inte speciellt bra utformade ur barnperspektiv och ur
arbetsmiljöperspektiv. Det var dåligt med utrymmen och små rum. Ljudnivån blev
ofta väldigt hög pga. dålig ljudabsorbering. Detta åtgärdes på vissa ställen men
blev inte helt bra. Pedagogerna försökte trots dåliga förutsättningar skapa en god
pedagogisk miljö. De studerade vad barnen var intresserade av och gjorde
stationer/mötesplatser där efter. De utrustade stationer/mötesplatser med det
material som fanns tillgängligt. Stationerna fick vara stationära och även
materialen var stationära. Exempelvis satt barnen vid ett specifikt bord när de
skulle bygga med lera, ett annat bord om de skall rita osv. Under hela året har
pedagogerna ändrat/lagt till och tagit bort vissa stationer/mötesplatser efter
barnens intresse och önskemål. För att göra barnen delaktiga har pedagogerna
kommunicerat och varit lyhörda med barngruppen kring mötesplatserna och
önskemålen då och de har försökt att tillmötesgå dessa önskemål på bästa sätt. De
har varit närvarande pedagoger för att inspirera och minimera förflyttningar och
genom det försökt skapa en lugnare arbetsmiljö för både sig själva och barnen.
Tidplanen för överflytt till paviljonger samt uppstart i ”nya” lokaler var väldigt
begränsad pga. uppskjuten renovering. Pedagogerna hade en vecka på sig att flytta
över möbler, material m.m. till paviljongerna samt att ställa iordning alla rum.
5
6
Barns lärande
Under året arbeta med ett gemensamt tema och dokumentation – reflektion
På 1-2 årsavdelningen är den situationsbundna kommunikationen (matsituationen,
sånger, hallsituation, ateljén) något som skapar trygghet och igenkännande hos de
yngre barnen. De yngre barnen lär av varandra, både socialt, kommunikativt och
emotionellt och man jobbar mycket med den motoriska utvecklingen och
självständighet. Trygghet är årets viktigaste fokus i småbarnsgruppen.
På grund av renoveringen som medfört att barnen vistas i olika byggnader
(Stengången och paviljonger) har det inte funnits ett gemensamt tema för huset
under året. Däremot har ”renovering” blivit ett tema på småbarnsavdelningen och
på olika sätt har kanske detta präglat alla avdelningar och blivit ett ”outtalat
tema”. Pedagogerna på 1-2 års avdelningen följde byggprocessen/renoveringen
och barnen var hela tiden delaktiga (fordon, personer, rutiner). Barnen har
fascinerats av det som hänt runtomkring och har planterat sina erfarenheter i
leken. Köksasvarig på Stengången och hennes roll på förskolan har synliggjorts
och blivit populär bland barnen. Detta gjorde även att pedagogerna reflekterade
över hur barnen ser på våra roller på förskolan (byggarna bygger, Köksansvariga
hör ihop med mat). Pedagogerna väckte frågor kring vad barnen tycker/tror att
pedagogerna gör och satte sedan upp bilder på sig själva i barnens höjd. Som en
följd av detta vidgades samtalen till att även inkludera pedagogerna som personer
(namn, inte arbetsuppgift). Pedagogernas bedömning är att barnen upplevde glädje
och spänning i och med renoveringen och i interaktion med andra barn och vuxna.
Genom att pedagogerna uppmärksammade och synliggjorde barnens upptäckter
samt att de kontinuerligt uppmuntrade till samtal och frågor skapade detta en vikänsla och en lärandesituation för både barn och pedagoger.
På storbarnsavdelningarna har några pedagoger gått utbildning i pedagogisk
dokumentation under året. Det har arbetats med olika teman under höstterminen
och vårterminen. För att knyta an till flytten till paviljongerna skapades ett tema
kring en gemensam resa. Temat fick namnet Kompisraketen. Avdelningens namn
heter Månen så barnen och pedagogerna bestämde att de skulle resa till Månen.
Frågor som diskuterades var; Hur ska vi göra för att klara den här resan på Månen
tillsammans? Barnen fick bestämma vad som skulle kunna ta dem till Månen där
alla fick plats. Efter ett demokratiskt beslut bestämdes en raket. Under projektets
gång lades fokus vid gemenskap och kompisanda, hur man behandlar varandra på
ett bra sätt, hur man är en bra vän.
På en av storbarnsavdelningen har man Morgonmöte med barnen. Genom
morgonmötena upplever pedagogerna att barnen blivit bättre på att våga prata
inför andra då fler och fler barn vill uttrycka önskemål eller berätta om känslor
och upplevelser under ”ordet är fritt”. Barnen har sporrat varandra och spunnit
vidare på kompisarnas berättelser. Pedagogerna upplever att det är viktigt att
barnen får denna möjlighet att bli sedda och lyssnade på. De äldsta barnen på
6
7
förskolan har gjort flera utflykter till skogen, lekparker och varit på teater, de har
även arbetat med natur- fysik- och kemiexperiment under våren.
Barns personliga och sociala utveckling
Fördjupa oss i ställningstaganden och organisation.
Vi har under året diskuterat barnsyn i teori och praktik. På 1-2 års avdelningen har
man arbetat mycket med grundtrygghet, sociala koder/lekkoder samt en god
daglig kontakt med alla föräldrar. Det som har diskuterats/kommit överens om i
arbetslaget gällande barnsyn/kunskapssyn har sedan återspeglats i den
pedagogiska praktiken. Målet att alla barn skulle bli trygga och utveckla
självständighet, att själv vilja gå ut/äta/sova har införlivats. Pedagogerna har varit
närvarande i barnens lek för att lära känna dem och stödja dem i deras sociala
utveckling. Pedagogerna har även arbetat med hur man är en bra kompis som är en
viktig grund för fortsatt tid i förskolan. Föräldraenkäten visade på att föräldrarna
är nöjda med information om trygghet/trivsel, men att det saknades
vetskap/information om verksamhetens aktiviteter (vad/varför/process). Under
samtalet delges dokumentation (bild/video) och som förberedelse finns ett
frågeformulär, som både fylls i av pedagogerna och av vårdnadshavarna.
Underlaget skrivs ”gemensamt”, alltså att hela arbetslaget står bakom
observationerna. Pedagogerna upplever att samtalets utformning är uppskattad.
Under renoveringen har samarbete skett främst mellan de avdelningar som är
belägna i samma hus. Alltså mellan yngre barnsavdelningarna på Stengången och
äldre barnsavdelningarna i paviljongerna. Detta samarbete har skett på flera olika
sätt, t.ex. hjälp vid sjukdom/ledighet, kontinuerliga konstruktiva dialoger,
gemensamma planeringsmöten där övergripande frågor lyfts och retts ut
tillsammans. Pedagogerna upplever att de har peppat varandra till en positiv
inställning kring allt (renovering, barngrupp, personal, lokaler). Det har byggts
upp en positiv känsla mellan/i arbetslagen, lösningsfokuserad och hjälpsam.
Pedagogerna planerar/arbetar preventivt (Sjukdom? Ledighet? Många barn?) och
bemöter varandra respektfullt (utifrån rutiner, behov, tillfälle, läglighet). Ett bra
bevis för detta är att vi har ett öppet och accepterande samtalsklimat (”högt i tak”).
Mellan Stengångenhuset och paviljongerna har samarbetet fungerat mindre bra på
grund av de yttre omständigheterna (vistas i olika byggnader, en bit ifrån
varandra).
7
8
De beslutande mål och förbättringsåtgärder från förra kvalitetsredovisningen var:
•
-
Organisera renoveringen som skall ske Ht 2014 på bästa sätt; Pedagogerna
har efter bästa förmåga försökt skapa en god pedagogisk verksamhet för
alla barn på förskolan. Förutsättningarna har inte alltid varit de bästa pga.
dåliga lokaler och svårighet med samarbete mellan husen (Stengången och
paviljongerna). Detta till trots har verksamheten hållit god kvalité, detta
kan vi veta genom tät föräldrakontakt samt föräldraenkäten. Några
kommentarer från föräldraenkäten:
Barn och personal kämpar på beundransvärt i paviljongen! Bravo!
Barngruppen känns sammanhållen med glada barn
Vi är jätte nöjda m vår flickas förskola o de pedagoger som arbetar där
Tyvärr är utemiljön inte stimulerande pga. tillfälliga lokaler
Extremt hög ljudnivå i den temporära baracken
•
Arbeta vidare med pedagogisk dokumentation; Under året har 4 pedagoger
i ett arbetslag genomgått Idéans utbildning i pedagogisk dokumentation.
Vi kommer att arbeta vidare med att genomföra, åskådliggöra, diskutera,
reflektera kring pedagogisk dokumentation i arbetslagen samt under PUG
träffarna.
•
Komma igång med PUG-gruppen och Pedagogiska Caféerna; vi har under
året diskuterat pedagogisk miljö och material under PUG (pedagogisk
utvecklingsgrupp) och Pedagogisk café samt på APT träffar och
avdelningsmöten.
•
Introducera ny personal i verksamheten samt vidareutbildning i
pedagogisk dokumentation; Ny personal har på ett bra sätt introducerats i
verksamheten genom att erfaren personal har kontinuerligt haft
pedagogiska samtal och reflektioner med dem där man har lyft dilemman
eller annat som rör den dagliga verksamheten.
Beslutade mål och förbättringsåtgärder
•
Utveckla arbetet med och lära mer om kulturell identitet och integrera
modersmål i verksamheten
•
Förbättra information till alla föräldrar genom dagliga samtal, veckobrev,
Lärum och utvecklingssamtal
•
Fortsätta utveckla den pedagogiska miljön och material
•
Fortlöpande diskussioner och reflektioner kring Fokusområdet Demokrati
8
9
Slutord
Läsåret 2014/15 har gått i renoveringens tecken. Två av avdelningarna där barn 35 år har vistats flyttade till tillfälliga paviljonger en bit från förskolan. Dessa
lokaler var mindre och hade dålig ljudmiljö samt en väldigt torftig förskolegård.
Kvar på förskolan var de yngre barnen 1-3 år. Förskolegården stängdes av på vissa
ställen och baracker för personalutrymmen ställdes upp på förskolegården.
Föräldraråd, utvecklingssamtal samt andra samtal blev tvungna att utföras i
baracken.
Innemiljön på förskolan och i paviljongerna har varit väldigt bristfällig på grund
av renoveringen. Detta har även föräldrar uppmärksammat och uttryckt i
föräldraenkäten. De har dock visat förståelse för detta och välkomnade en nystart
till höstterminen 2015.
Pedagogerna har visat stort tålamod, styrka, engagemang och positiv inställning
under hela renoveringsåret. Föräldrar har även uttryckt detta i föräldraenkäten
samt direkt till pedagogerna. De har fortsatt hålla en hög pedagogisk kvalité i
verksamheten och medverkat till att hög kompetens på många områden. Ett
arbetslag har utbildat sig i pedagogisk dokumentation i Idéan regi. Flera
pedagoger har utbildat sig i Tecken till tal. Två arbetslag har haft flera
utbildningstillfällen med vår specialpedagog där de läst boken Självkänsla – att
förstå sig själv och andra skriven av; Marianne Brodin och Ingrid Hylander, där
de har diskuterat och kopplat diskussionerna till vardagspraktiken. Alla arbetslag
kommer att få denna utbildning vilket stärker pedagogernas kunskap om barn och
förhållningssätt.
Den pedagogiska miljön på förskolan har arbetslaget i samarbete med
förskolechef diskuterat under hela läsåret. Vi har bl.a. diskuterat vilka miljöer som
skall finnas på förskolan, vilket syfte har de och hur gör vi dem intressanta,
utmanande, roliga och kreativa för barnen. Vi har även diskuterat progression i
miljöerna. Vilket material skall finnas i Ateljén för 1-2 åringarna? För 3-5
åringarn? Vilket material ska finnas i Bygg och konstruktion för 1-åringar osv.
Detta arbete kommer vi att fortsätta med under 2015-16.
Utifrån föräldraenkäten där fokus Lugn och ro behövs för alla barn har vi påbörjat
skapa ett rum som vi kommer att kalla Sinnesrummet, där några barn åt gången
med en pedagog kan vistas i en harmonisk miljö. Där kommer att finnas
madrasser på golvet, sackosäckar att sitta i, ett bubbelrör med lugnande ljus,
fiberoptik och lugn musik om man önskar det.
Vi välkomnar en ny förskola Ht2015 och ser framemot en början på något nytt!
Umeå 150915 Sandra Morén Förskolechef
9
Bilaga 1
Resultat förskoleenkäten 2015
Stengången
Sammanfattning
Tabell 1 - Kvalitet i utbildningen (%)
Stengången
Umeå kommun
1-3 år
4-5 år
Flicka
Pojke
Totalt
SO
UK
Max
Min
Trygghet och trivsel
95
79
79
89
85
90
90
100
80
Lärandemiljö
79
62
59
74
68
88
89
100
83
Självständighet och självtillit
83
72
73
78
76
83
85
100
60
Lärande
65
74
65
74
71
76
77
99
48
Inflytande och ansvar
59
70
73
61
66
73
76
97
41
Vardagskontakter med föräldrar
81
79
80
80
80
87
88
100
72
Utvecklingssamtal
81
75
71
81
77
78
78
100
60
Medelvärde
78
73
71
77
75
82
83
99
65
Kvalitetsområden
Tabell 2 - Trygghet och trivsel (%)
Umeå kommun
Stengången
1-3 år
4-5 år
Flicka
Pojke
Totalt
SO
UK
Max
Min
Ditt barns trygghet
100
91
86
100
95
95
96
100
86
Ditt barns trivsel
100
83
79
96
89
97
98
100
93
Ditt barns möjlighet till lugn och ro
79
52
57
65
62
71
73
100
51
Barnet blir respekterat
100
91
93
96
95
95
94
100
81
Medelvärde
95
79
79
89
85
90
90
100
80
Kommentar:
Samtliga tabeller redovisar de positiva svarsalternativen.
Max och Min är de högsta och lägsta resultat för en förskola i undersökningen.
SO = Förskolans skolområde.
UK = Umeå kommun.
1
Tabell 3 - Lärandemiljö (%)
Stengången
Umeå kommun
1-3 år
4-5 år
Flicka
Pojke
Totalt
SO
UK
Max
Min
Stimulerar till nyfikenhet och lust att lära
100
78
71
96
86
91
93
100
69
Stimulerande innemiljö
86
78
71
87
81
91
91
100
85
Stimulerande utemiljö
79
30
43
52
49
85
86
100
78
Naturen, kulturlivet och samhället nyttjas
50
61
50
61
57
85
86
100
71
Medelvärde
79
62
59
74
68
88
89
100
83
Tabell 4 - Självständighet och självtillit (%)
Umeå kommun
Stengången
1-3 år
4-5 år
Flicka
Pojke
Totalt
SO
UK
Max
Min
Ger ditt barn bekräftelse/beröm
79
65
71
70
70
82
81
100
56
Ger ditt barn stimulans och utmaningar
86
74
64
87
78
82
85
100
63
Ger ditt barn stöd för utveckling
93
74
79
83
81
82
85
100
56
Uppmuntrar till samspel/samarbete
79
74
71
78
76
87
88
100
69
Stödjer självständighet/tillit till egen förmåga
79
74
79
74
76
81
83
100
56
Medelvärde
83
72
73
78
76
83
85
100
60
Tabell 5 - Lärande (%)
Stengången
Umeå kommun
1-3 år
4-5 år
Flicka
Pojke
Totalt
SO
UK
Max
Min
Talspråk, kommunikation och argumentation
86
78
79
83
81
86
85
100
56
Motorik
93
91
93
91
92
94
92
100
63
Skapande förmåga
86
91
79
96
89
88
88
100
44
Matematiskt tänkande
50
65
50
65
59
67
72
100
31
Förmåga att bygga och konstruera
64
83
64
83
76
84
86
100
63
Intresse för natur och hållbar utveckling
36
83
57
70
65
71
73
100
49
Kulturell identitet och modersmålet
43
52
43
52
49
51
53
100
31
Identitet/intressen utan begränsningar i kön
64
52
57
57
57
64
68
100
38
Medelvärde
65
74
65
74
71
76
77
99
48
2
Tabell 6 - Inflytande och ansvar (%)
Stengången
Umeå kommun
1-3 år
4-5 år
Flicka
Pojke
Totalt
SO
UK
Max
Min
Uppmuntrar till inflytande och delaktighet
64
70
71
65
68
79
79
100
56
Tar tillvara önskemål, idéer och synpunkter
50
70
64
61
62
65
71
92
31
Stimulerar till att ta egna initiativ
64
57
71
52
59
71
76
100
31
Uppmuntrar att ta ansvar för egna handlingar
57
83
86
65
73
75
79
100
44
Medelvärde
59
70
73
61
66
73
76
97
41
Tabell 7 - Vardagskontakter med föräldrar (%)
Stengången
Umeå kommun
1-3 år
4-5 år
Flicka
Pojke
Totalt
SO
UK
Max
Min
Bemötande vid lämning/hämtning
86
91
93
87
89
94
93
100
81
Ger möjlighet till frågor/önskemål/synpunkter
100
70
79
83
81
94
94
100
82
Ger möjlighet till delaktighet/inflytande
79
78
71
83
78
82
85
100
64
Ger information om hur ditt barn har det
100
83
86
91
89
91
91
100
75
Ger information om kvalitet i ped. verksamhet
43
72
71
55
61
73
76
100
48
Medelvärde
81
79
80
80
80
87
88
100
72
Tabell 8 - Utvecklingssamtal (%)
Stengången
Umeå kommun
1-3 år
4-5 år
Flicka
Pojke
Totalt
SO
UK
Max
Min
Information om barnets utveckling/lärande
93
83
79
91
86
86
84
100
69
Innehållet i utvecklingssamtalen är meningsfulla
86
83
79
87
84
83
82
100
67
Det som bestämts genomförs/följs upp
64
61
57
65
62
66
67
100
43
Medelvärde
81
75
71
81
77
78
78
100
60
3