Sporrens utvärdering Läsåret 13/14 ”För att kunna förstå en karta så måste man kunna kartspråket” Esther, 4 år 11 månader ! ! ! ! ! ! ! 1. Projekt ”Kartor” På Sporren har barnen under året arbetat med kartor på olika sätt. Kartor är något som vi pedagoger ser att barnen använder i sin lek på olika sätt. De ritar skattkartor och går på skattjakt. När vi varit på utflykt har funderingar kommit från barnen om hur vi ska hitta tillbaka till förskolan. Vi pedagoger ville ta tillvara detta intresse och utmana barnen i deras tankar om kartor och skapa möjligheter för barnen att få utforska meningsfullheten med kartor på olika sätt. Utforska kartor Pedagogerna och barnen samlade in olika slags kartor t.ex. sjökartor, stjärnkartor och världskartor etc. Därefter diskuterade vi pedagoger hur vi skulle gå tillväga och beslutade att barnen skulle få utforska kartor för att ta reda på vad barnen är intresserade av. Tolv olika slags kartor valdes ut. Barnen fick utforska kartorna i mindre grupper och detta dokumenterades genom att filma och ta kort. Efteråt tittade vi pedagoger på filmerna och utgick från följande tre frågeställningar: Hur utforskar barnen kartor? Vilka upptäckter gör barnen? Vilka frågor ställer sig barnen? ! ! 2 Rita kartor Nästa steg var att barnen skulle få rita egna kartor för att ytterligare ta reda på deras tankar kring kartor. Barnen fick välja om de vill rita själva eller tillsammans med en/flera kompisar. Olikheter/Likheter Därefter skapades tillfällen där barnen får möjlighet att upptäcka olika sätt att tänka om/förstå kartor. Barnen fick i mindre grupper titta på olika kartor som barnen ritat och de fick diskutera vilka olikheter samt likheter de såg. Likheter Olikheter Ritar linjer som vägar Symboler (gubbar/pirater, rymdskepp) Taggar Kryss Bucklor (Esthers grupps och Sixtens karta) Pirat Rymdraket (Eira G och Elvins) Bokstäver Djur Dinosauriespår (Mirabelles) Cirkelform (vår tolkning) Tåg Man kan åka Vägar Vatten Zick zack mönster Pirat Stege (på ens kartan) Skatt Slang Helikopter Stenar Troll Hästar Katter Husrymdraket Rapunzel Ränder Tåg Vatten Soptunna Sked Tält Olika slags bilar 3 ! Konstruera barnens kartor Under ett reflektionstillfälle när barnen reflekterade över kartors likheter och olikheter undrade ett barn om barnen som hade ritat kartan hade lekt att någon var piraten. Barnet uttryckte sedan en önskan att få leka kartan. Pedagogerna valde därför att gå vidare med att barnen skulle konstruera kartor av det kreativa materialet som fanns på Sporren och efter att barnen hade byggt upp kartan kunde de sedan leka kartan. Barnen var indelade i grupper om 3-4 barn i varje grupp och pedagogerna valde ut vilka barn som skulle ingå i grupperna för att alla barn skulle få chans att komma till tals. Barnen valde ut några symboler (pirat, spindel, grotta, vampyr osv) och byggde upp dessa. Resten av kartan hade barnen i fantasin… Julia: ! Pedagog: ! Ariyana: Men hur ska vi göra spindlarna? Är det någon som har en idé? Jag vet (Ariyana går ut till de stora rummet och hämtar material och börjar bygga..) ! ! ! ! ! ! ! ! ! 4 Intervjuer Ytterligare ett sätt att ta reda på hur barnen tänker kring kartor var att intervjua barnen om kartor. I tidigare projekt har vi oftast börjat projekten med att intervjua barnen. Denna gång valde vi att intervjua barnen i mitten av projektet för att eventuellt sätta igång nya tankeprocesser. Barnens reflektion… Esther: Man måste kunna kartspråket för att förstå kartor! ”Iran ser ut som en katt!” En dag hade Ariyana tagit med sig en kartbok från Iran. Hon berättade att Iran ser ut som en katt och visade barnen sin upptäckt. Barnen blev inspirerade av Ariyanas upptäckt och började genast att fantisera om vad andra länder kunde likna. ! ! ! ! ! Italien Julia: Italien ser ut som klacksko. Pedagogernas reflektion… Pedagogerna ser att barnen läser kartboken på ett nytt sätt. De känner igen länderna genom att leta efter deras former t.ex. Italien ser som en sko, Kamerun ser ut som en anka. 5 ! Karta över platsen! När barnen intervjuades om kartor berättade flera barn att kartor används när man inte hittar hem eller att man kan titta på en karta för att veta vart man ska åka. Pedagogerna valde därför att utmana barnen vidare i att rita av en plats så att barnen som inte var med skulle kunna förstå och hitta till platsen. Barnens reflektion… Ariyana: Folke: Pedagog: ! ! ! Ariyana: Är det tågparken? Ja. Hur kunde du veta att det är tågparken? För att det finns tåg där. Folke: Om jag inte hade ritat tåget hade inte Ariyana vetat platsen. ! ! ! ! 6 Hur lever barnen i Turkiet? När barnen ritade kartor över Årstahallen berättade Sixten att hon som säger ”please money” inte har några pengar eller något hus att bo i. Han berättade vidare att i andra länder finns det människor som är fattiga och Ariyana berättade om att det finns bomber i Iran. Detta ledde in oss på hur det kan vara för för barn i andra länder. Eftersom flera av barnen på Sporren har berättat om Turkiet valde vi att låta barnen få reflektera över hur det är att vara barn i Turkiet. ! ! ! ! Pedagog: Hur bor barnen i Turkiet då? Hanna: På hotell. Julian: Tält. Esther: Jag tror att de bor ute. Sixten: De kan inte bo utomhus. Elvira: Jo, de som är fattiga. Julian: Jag vill säga en sak…vet du… jag tror att de använder ett tält. Vinden! En morgon när Sixten kom till förskolan berättade Sixtens mamma att han hade funderingar om vad som kan finnas uppe på Fasanens vind och hur han skulle kunna ta sig upp till vinden. Pedagogerna valde att gå vidare och undersöka Sixten frågor. Tillsammans med några andra barn fick Sixten reflektera över hur de skulle kunna komma upp på vinden samt vad som kan finnas uppe på vinden… ! ! ! 7 ! Julia: ! Sixten: Från luft och till luft. Kanske är det luften som har skrivit det till varandra? Eller så har den som har gömt skatten skrivit vart skatten är, bakom skylten. 2. Föräldrasamverkan, föräldrainflytande, inskolning Under hösten har vi tagit emot nya barn, varav ett barn flyttade upp från Ägget.. Under vårterminen tog vi emot ett nytt barn utifrån och ett barn flyttade upp från Ägget. Vi upplever att det har varit svårt att räcka till för alla barn eftersom vi endast varit två pedagoger under de första inskolningarna. Vi använder nu mer filmer och bilder under föräldrasamtalen och många föräldrar har givit positiv feedback på dokumentationen som visats under föräldrasamtalen. Genom bilder och filmer upptäcker vi många olika saker och samtalen blir mer levande och gör det enklare att prata utifrån dokumentationen. Tidigare pratade pedagogerna först och sedan visade de bildspel och dokumentation. Nu har pedagogerna börjat samtalet med att prata utifrån dokumentationerna, vilket vi upplever att det har skapat mer utrymme för dialog och förälder och pedagog samtalar om bilderna tillsammans. ! 8 Under höstens föräldramöte berättade pedagogerna om början av projektet ”Kartor” . Föräldrarna diskuterade förskolans lucia och sommarfest samt föräldrarnas förväntningar på föräldramöten. Mötet avslutades genom att föräldrarna fick utvärdera kvällen. Beslut som togs utifrån föräldrarnas synpunkter var att sommarfesten ska vara på eftermiddagen och att familjerna tar med eget fika samt att vi fortsätter att fira lucia på morgonen. Föräldrarna tyckte att upplägget på mötet var bra bland annat för att de fick höra våra pedagogiska tankar om projektet, filmklipp och bilder samt övriga frågor. Önskemål från en förälder var att diskussioner om t.ex mobbning/diskriminering ska tas upp. Föräldrarnas förväntningar på föräldramöten är följande: - Bilder och filmer från projekt - Praktisk information om vad som händer framåt (mer organisatoriskt) - Alternativa möten soppkväll/familjekväll som förskolan står för. Där barn och föräldrar bjuds in att se närmare på verksamheten - Bilder och kommentarer från barnens vardag - Rutiner, dilemman, projekt ! Till vårens föräldramöte bejakade vi föräldrarnas åsikter från förra mötet och beslutade att förskolan skulle bjuda på soppa under tiden pedagogerna berättade om projektet och visade filmer. Återigen uttryckte föräldrarna sin glädje över att få se bilder och filmer från projektet. Vi ska fortsätta som vi gör tyckte föräldrarna. ! 3. Analys Projekt När vi började projektet med att skapa möjlighet för barnen att få utforska kartor blev vår pedagogroll att ta ett steg tillbaka, utan att ställa massor av frågor till barnen. Genom att börja projektet på detta sätt fick barnen en gemensam upplevelse och erfarenhet av kartor. Barnen fick på sitt egna sätt utforska kartorna och pedagogerna tror att detta skapade möjlighet för oss pedagoger att ta reda på barnens olika intressen på ett större plan. Barnen fick inga frågor som ”styrde” in dem på vad de skulle titta efter eller svara på utan barnen ägde tillfället och 9 ! fick utforska på sitt eget sätt. Det var en utmaning som pedagog att bara vara en observatör och inte ställa några följdfrågor på barnens upptäckter då barnen vände sig till oss och ville dela med sig av sina upptäckter. Detta val gjorde vi för att vi inte styra in barnen på något specifikt område. Vi ville vara neutrala under det första tillfället. Under projektets gång gör pedagogerna medvetna val som har betydelse för projektet t.ex. miljö, material, gruppkonstellation, pedagoger och dokumentation. I miljön har vi ofta behövt skapa rum i rummet genom att ta hjälp av skärmar för att barnen ska få möjlighet att kunna utforska ifred utan att andra saker stör deras uppmärksamhet tex andra barn, vuxna och annat material. När vi arbetar med projekt arbetar vi i mindre grupper och oftast är det en pedagog som är med i gruppen. I mindre grupper ges det mer utrymme för barnen att kunna uttrycka sig och för oss pedagoger kunna se varje barn. Det är lättare att utmana barnen i deras utforskande samt enklare att få syn på deras tankar. I de mindre har gruppkonstellationerna (vilka barn som är i samma grupp) haft betydelse. Vid några tillfällen har vi har fortsatt att ge barnen fler chanser och prövat med olika konstellationer och det har givit resultat. Ett exempel var när barnen själva styrde över om de skulle rita med en kompis eller rita på egen hand såg pedagogerna att gruppkonstellationen påverkade barnens ritprocess. I en grupp ritade ett barn inte alls utan tittade på. När barnet sedan fick en andra chans och rita med en annan kompis diskuterade barnen om hur det skulle rita och förde en dialog under uppgiften. Under det gångna året har vi arbetat mera med ipad som dokumentationsverktyg för barnen. När vi arbetade med kartors olikheter och likheter såg pedagogerna att barnen utforskade kartorna på ett nytt sätt. Tillsammans med varandra och enskilt upptäckte barnen andra likheter och olikheter när de använde ipaden. Barnen såg flera detaljer i kartorna som de tidigare inte hade uppmärksammat. Ett annat tillfälle var när barnen skulle dokumentera sina upptäckter från vinden så föreslog barnen att vi skulle använda Ipaden som dokumentationsverktyg tillsammans. Ipaden är nu ett återkommande dokumnetationsverktyg för barnen på Sporren. Under tillfället då barnen konstruerade kartor med kreativt material byggde barnen upp kartor både fysiskt och mentalt. De saker som barnen inte byggde upp med det kreativa materialet hade barnen i fantasin. När barnen samtalade med varandra framkom det mycket information 10 som pedagogerna tidigare inte visste att barnen hade. Kanske var det p.g.a. att leken är ”fri” och att det är barnen själva som äger sin lek och bestämmer vad som ska hända. När barnen ritade kartor så förväntades det att barnen skulle rita en karta. Barnen fick pennor och papper och det var inte lika ”fritt”. Barnen fick rita hur de ville, men uppgiften var att rita en karta. Pedagogerna vill belysa att de olika tillfällena kompletterar varandra och att leken är en viktig informatonskälla för att ta reda på barnens alla kunskaper. I leken har barnen använt kartor där barnen diskuterat vart de ska åka och vilken väg det ska ta för att komma dit. Ett av barnen på Sporren berättade att man måste kunna kartspråket för att kunna förstå kartor. Pedagogerna kan se att barnen försöker förstå kartan och läsa den genom att använda de olika kartbegreppen som barnen har stött på under projektets gång. Barnen benämner vägar, symboler, hur de ska åka, vilken plats kartan är över och hur man kan ta sig dit (bil, båt, flyg etc). Barnen försöker förstå kartan genom att tolka kartspråket. Vi ser att barnen använder kartor som hjälpmedel i barnens vardag genom att prata om kartor i leken och barnen använder kartor som hjälpmedel för att berätta om den plats det har varit på. ! Organisation Fördelen med att vara två pedagoger i projektarbete är att det finns möjlighet att se, tolka och uppleva på olika sätt. Det har även möjliggjort att som pedagog kunna vara mer närvarande, lyssnande och fokuserad när arbetsuppgifterna fördelas. Vi har lärt oss är att förtydliga vikten av att fördela pedagogens roll och vad rollen innebär konkret t.ex. att vi ställer oss frågor som ”på vilket sätt är den pedagog som dokumenterar en lyssnande pedagog?”, ” på vilket sätt är den pedagog som leder en lyssnade pedagog?”. Detta ska vi skriftligt tillägga i vår projektmall och det gör det möjligt att efteråt utvärdera vår pedagogroll. När vi varit två pedagoger har vi även gemensamt ansvarat för att leda och dokumentera. Vi upptäckte då att fokus var på att leda medan dokumentationen kom i andra hand. Vi pedagoger föredrar att vara två samt att fördela arbetsuppgifterna mellan oss. Tyvärr är det väldigt sällan det är möjligt att vara två, ibland när antalet barn är mindre kan vi vara två. Barnen har blivit mer delaktiga i utformningen av dokumentation (tar kort med ipad, är det och tycker till om vad vi sätter upp). Detta har vi utvecklat under vårterminen och vi har blivit bättre på att ge tillbaka till barnen snabbt efteråt, där barnen får titta på bilder, filmer från 11 ! förra tillfället, barnen får berätta för andra kompisar om vad de gjort genom dokumentation. Låta barnen få möjlighet till att diskutera vilka bilder som sätts upp på väggen och i projektpärmen. Låta barnen få vara mer delaktiga i utformandet av vår ”dagbok”. Föräldrasamverkan, föräldrainflytande, inskolning När vi tänker tillbaka på inskolningarna upplever vi att samarbetet mellan Ägget och Sporren har haft en stor betydelse. Både barnen från Ägget och de barn som kommit utifrån upplevs som trygga med alla pedagoger. Efter att tagit del av föräldrarnas åsikter kring dokumentationen från föräldramötet var föräldrarna mycket positiva till dokumentationen. När dokumentationen innehåller varierade dokumentationsverktyg (text, fotografier och bilder) blir dokumentationen mer intressant att läsa och föräldrarna lockas till att läsa. Vi kan fortfarande förbättra oss och genom de tips som föräldrarna kom med kan vi utveckla oss själva och dokumentationen. Viktiga tankar att gå vidare med… -Projektet är en stor del av årets utvärdering, men barnens vardag på förskolan fylls med mycket mer än arbete i projekt. Pedagogerna har funderat på att till nästa år kanske ha ett större fokus på miljö, leksaker eller leken som också har stor betydelse för barnens vardag på förskolan. -Det blir en ny barngrupp till hösten och vi vill utveckla ”kompisreglerna” så att det blir mer ”levande” för barnen. -Ipaden har blivit ett dokumentationsverktyg för barnen. Detta vill vi ta tillvara på och utveckla. Barnen tycker fortfarande att det är roligt att ta massor av kort på samma sak, pedagogerna har tolkat detta som att barnen fortfarande utforskar Ipaden och måste få ”leka” av sig. Till hösten har pedagogerna diskuterat att vi ska utmana barnen vidare i foto. Vad tar de kort på? Varför? Vilken tanke finns det med fotot? osv. -Pedagogerna upplever att när vi har fyllt i ”projektmallen” direkt efter att vi haft grupp har aktuella tankar och reflektioner skrivits ned på en gång. Genom att göra så har det hjälpt oss redan till nästa grupptillfälle samt underlättat för vår verksamhet när vi systematiskt fyller i denna mall. 12 ! ! ! ! ! ! ! ! 13