1. No category

SKOL- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN
UTVECKLINGSAVDELNINGEN
Processledarutbildning
Modul 4 Skolkultur och analys
läsåret 2014/2015
SKOL- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN
HR – TEAM LEDAR- OCH ORG. UTVECKLING
2015-06-10
Lisbeth Gyllander Torkildsen och Jaana Nehez - strategiska utvecklare
Utbildningens upplägg
• Aktionslärande
• Upplevelsebaserat
och praktikanknutet
• Reflekterande
• Deltagaraktivt
Erfarenhetsutbyte
Lärande samtal - samtalsmönster i
gruppen
Ha ett lärande samtal kring era
erfarenheter om samtalsmönster i de
grupper ni leder.
“Vilka möjligheter och utmaningar
innebär dessa mönster för dig som
processledare?”
Avsluta med en reflektion: Vad blir klokt att
göra utifrån era observationer och
lärdomar?
Strukturen i lärande samtal
●
●
●
●
●
●
Samtalsledaren styr
En fråga ställs – deltagarna skriver
ner sina reflektioner
Gå laget runt: deltagarna redovisar i
turordning sina reflektioner
Först när alla talat öppnas samtalet.
Det kan göras utifrån gruppens
gemensamma önskemål om
inriktning eller utifrån
samtalsledarens styrning
Samtalsledaren utmanar med frågor
och sammanfattar
Observatören deltar inte utan
synliggör efteråt samtalets karaktär
Dokumentationsmall för lärande samtal
Fråga
Samtalsmönst
er i grupper möjlighet och
hinder för mig
som
processledare
Handlingar
Teorier
Känslor
Nya frågor
Hur kan vi
utveckla
samtalet?
Analysverktyg som stöd vid planerad förändring
Skolkultur och kulturanalys
●
●
●
●
Skolkultur är den uppsättning
normer som kännetecknar de
verksamma på en förskola/skola.
Kulturer representerar både
handlingsutrymme och tröghet.
Verksamhetsförbättring kräver
att kulturer analyseras, uttalas
och görs till en kraft för
förändring.
Skolkulturen kan analyseras
med hjälp av observationer,
intervjuer eller brevmetoden.
Brevmetoden
●
●
●
●
●
Metoden är ett mellanting mellan intervju och
enkät.
Man utgår från en allmän grundfråga, t.ex.: Hur
upplever du arbetsförhållandena på den här
skolan?
Fler kommer till tals än vid intervjuer.
Brev ska helst vara uttömmande, gärna
undertecknade och deltagarna bör vara väl
förberedda så att de är motiverade att
medverka.
Inför en kulturanalys med brevmetoden bör man
ha klargjort:
- syftet med analysen
- användningsområde
- etiska frågor
- hur och när kulturanalysen ska återkopplas
DATABEARBETNING OCH ANALYS
●
●
●
●
Analysarbetet kan påbörjas direkt när
forskaren tagit emot breven.
Brevutsagor med likartat innehåll inordnas i
gemensamma kategorier.
Analysen utgår från Bergs horisontella och
vertikala kategorier.
De horisontella kategorierna är givna medan
de vertikala kategorierna utformas med
utgångspunkt av intervjumaterialets speciella
karaktär.
Berg, 1998
Skolkultur
Man kan urskilja fyra (skol)kulturer:
● Särbokultur / balkanisering
● Familjär kultur / individualistisk kultur
● Påtvingat kollegial kultur
● Samarbetande / professionell kultur
(Hargreaves, 1998; Blossing, 2003)
Särbokultur
●
●
●
●
●
Samarbetet sker mellan lärare i olika
smågrupper, t ex ämnesgrupper
Ingen vision om skolans framtid
Pedagogerna/lärarna lever och
arbetar åtskilt från varandra. Var och
en sköter sina barn eller sina elever i
sitt klassrum.
Subgrupper bildas på grund av
obearbetade konflikter
Otydligt och/eller frånvaro av
ledarskap
Familjär/individualistisk kultur
●
●
●
●
Samarbete utmärks av informella
kontakter mellan
pedagoger/lärare
Utvecklingsinitiativ tas
individuellt av pedagoger/lärare
Alla säger sig trivas med
varandra
Förskolechef/rektor ser sig som
en bland pedagogerna/lärarna
Påtvingat kollegial kultur
●
●
●
●
Samarbetet organiseras utifrån
regler. Pedagogerna/lärarna
deltar fysiskt, men är inte mentalt
engagerade
Ledningens vision med arbetet
är oklar för pedagogerna/lärarna
Relationerna påverkas av att
påtvingade samarbetsformer
Ledning fastställer
konferenstider och sätter
agendan för mötena
Samarbetande/professionell kultur
●
●
●
●
●
●
●
●
Samarbetet genomsyrar hela arbetet
Tydlig vision binder samman dåtid och
framtid med nutid
Idékopplingar sker så att att
utvecklingsprojekt befruktar varandra
Stort utrymme för pedagogiska frågor
Pedagoger/lärare initierar och driver
själva förbättringar
Samarbete utifrån yrkesroller. Lärarna
är mer kollegor än vänner
Motto: ”Tillsammans kan vi
åstadkomma mer än enskilt”
Förskolechef/rektor leder det
pedagogiska arbetet och är en god
organisatör
Observationsprotokoll
Observation
Skolkultur
Samarbete:
Utveckling
Relationer
Skolledning
Särbokultur
Sker i
smågrupper
Ingen vision kring
framtiden
Arbete åtskilt,
subkulturer
Otydligt (frånvaro)
av ledarskap
Familjär kultur
Informella
kontakter
Utvecklingsinitiativ
tas individuellt
Alla “trivs med
varandra”
Chefen ser sig som
en bland lärarna
Påtvingat kollegial
kultur
Organiseras
utifrån regler
Visionen är oklar
för lärarna
Påverkas av
påtvingade
samarbetsformer
Skolledning
fastställer tider och
agendor
Samarbetande kultur
Genomsyrar
hela arbetet
Visionen är tydlig
och binder
samman dåtid och
framtid med nutid
Samarbetande
relationer utifrån
yrkesroller.
Chefen leder det
pedagogiska arbetet
och är en god
organisatör
Samtal utifrån läslogg
Vad har varit speciellt intresseväckande i
läsningen?
Instruktion:
●
●
●
●
●
Alla presenterar ett citat. Gruppen
väljer ett citat att ha ett lärande
samtal om.
Utse en samtalsledare
Utse en observatör
Lärande samtal (15 minuter)
Samtal om samtalet (10 minuter)
Var ska vi lägga vår kraft?
Bikupa:
Vilka tidstjuvar har ni?
Sortera dem enligt hantera,
påverka och förändra.
Radardiagram om (skol)kulturer
Radardiagram - instruktion
Radardiagram om (skol)kulturer
SWOT - verktyg för nulägesanalys
Styrkor (Strenghts)
Hög kompetens
Olikheter
Svagheter (Weaknesses)
Ser inte varandras kvalifikationer
Olikheter
INRE
FAKTORER
Möjligheter (Opportunities)
Vill åt samma håll
Förändringsbenägna kolleger
Hot (Threats)
Hög arbetsbelastning
Resurser
YTTRE
FAKTORER
SWOT
slutsatser/åtgärder
handlingsplan m.m
SWOT - verktyg för nulägesanalys
Styrkor (Strenghts)
Svagheter (Weaknesses)
Vilka fördelar finns det med vårt
utvecklingsarbete?
Vad kan vi? Vad gör vi bäst?
Vilka resurser finns tillgängliga?
Vilka kontakter har vi?
Vilka styrkor ser andra hos oss?
Vad måste vi förbättra?
Vad saknar vi i fråga om kunskaper, kontakter eller
resurser?
Vad finns det för svagheter i vårt utvecklingsarbete
som hindrar vårt genomförande?
Vilka svagheter ser andra hos oss?
Möjligheter (Opportunities)
Hot (Threats)
Vad finns det för samarbetspartners,
organisationer eller personer som vi kan utnyttja?
Hur kan vi knyta an till det som händer i vår
omgivning?
Vad ser andra för möjligheter med vårt
utvecklingsarbete?
Vilka hinder finns i omvärlden?
Förändras kraven på våra jobb och på vår
organisation?
Finns det ekonomiska, lokalmässiga eller
tidsmässiga hinder?
Innebär våra svagheter (ur något perspektiv) ett
hot mot vårt utvecklingsarbete?
Övning SWOT
●
●
●
●
Gör en individuell SWOT över ditt
arbetslag/din grupp kopplat till ert
utvecklingsarbetet i några minuter.
Välj två saker ur S att värna om, två
från W att åtgärdas nu, två ur O att
undersöka närmare och två ur T som
kan innebära problem i
verksamheten.
Detta är underlag för
aktionsplan/handlingsplan.
Vilka andra möjligheter ser du med
att använda SWOT som
processverktyg?
Härifrån och framåt
REFLEKTIONSFRÅGA
Vad tar jag med mig från dagen - plus,
minus, intressant
UPPGIFT
● Gör en SWOT-analys tillsammans med
dina kollegor kring förutsättningar för
utveckling, ELLER gör en kulturanalys
(observationsprotokoll eller
radardiagram) tillsammans med dina
kollegor. Refektera med hjälp av GLL.
● Läs kap 2 i Blossing och skriv läslogg.
NÄSTA TRÄFF
• 27 augusti
Referenser
Berg, Gunnar (1999) Skolkultur –
nyckeln till skolans utveckling.
Stockholm: Förlagshuset Gothia.
Blossing, Ulf (2003). Skolförbättring i
praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Hargreaves, Andy (1998). Läraren i det
postmoderna samhället. Lund:
Studentlitteratur.