Förtvivlat uppror i gettot a w a z s r a W för 70 år sedan Från Warszawas getto deporterades allt fler judar österut. Enligt tyskarna skulle de sättas i arbete men många visste sedan länge att det pågick ett massmord i lägren. Vintern 1942–43 förberedde sig en grupp i gettot på en förtvivlad strid mot tyskarna. H aim Frymer grep tag i en av sina hemmagjorda handgranater och spanade ner på gatan från balkongen. En tysk kolonn var på väg in i gettot och det gällde för Frymer att vänta tills den tyska styrkan befann sig rakt nedanför balkongen där han satt. Sekunderna efteråt detonerade granaten och de tyska soldaterna sökte skydd. I samma ögonblick började gömda judiska kämpar att skjuta mot dem med pistoler och gevär. Det var den 19 april 1943, och judarna i Warszawas getto tänkte inte ge sig utan strid. S Z- P h o t o/ I B L Tex t Artur Szulc 1942 reducerades antalet invånare i gettot kraftigt. Nazisterna skickade hundratusentals judar till döden i förintelselägret Treblinkas gaskammare. Endast 35 000 ”arbetsjudar” lämnades kvar. Utöver dessa hade cirka 20 000 lyckats hålla sig gömda i gettot. Mitt under pågående deportaTillfångatagna judar förs bort under upproret tioner från gettot bestämde sig i Warszawas getto 1943. en grupp unga judiska män och ett normalt liv. De var tvungna att bära kvinnor för att göra motstånd. De insåg Judar berövades normalt liv davidsstjärnan och deras tillgångar kon- att de inte kunde stoppa tyskarna och Warszawa hade erövrats av tyskarna fiskerades. I november 1940 isolerades rädda det judiska folket, men ville inte i slutet av september 1939. Efter det de i ett getto där fruktansvärda förhål- ge sig utan kamp. förändrades livet markant för stadens landen rådde. Endast judar som arbetade I slutet av juli 1942 uppstod därpolsk-judiska befolkning. Med hjälp av för tyska industrier hade bättre chan- för den Judiska kamporganisationen, antijudisk lagstiftning såg tyskarna till att beröva judarna alla möjligheter till ser att överleva. Sommaren och hösten som omedelbart skred till verket. De 38 allt om historia 6/2013 A P p h o t o/ S C A N P I X Det hände samtidigt… l 12 maj Churchill och Roosevelt möts i Washington och planerar en invasion av Italien. l 13 maj Tyska och italienska trup per kapitulerar i Nordafrika. l 16 maj Med hjälp av ”studsande” bomber förstör brittiskt flyg tre dammar i det tyska Ruhrområdet. "Mitt under pågående deportationer från gettot bestämde sig en grupp unga judiska män och kvinnor för att göra motstånd" e v e r e tt/ ibl Tyskarna som skulle tömma det judiska gettot i Warszawa möttes av skottlossning och explosioner. satte upp affischer som uppmanade befolkningen att inte tro på att deportationerna gick till arbetsläger. Man såg också till att etablera kontakt med polska motståndsrörelser utanför gettot. Det viktigaste var dock att komma över vapen. Tack vare inköp på den svarta marknaden och leveranser från polska allierade lyckades man beväpna varje soldat med ett skjutvapen. Organisationen fick också instruktioner från den polska motståndsrörelsen om hur man tillverkade handgranater. Flera motståndsgrupper Den andra motståndsgruppen, Judiska militära unionen, bildades sensommaren 1942. På grund av politisk splittring Judiska invånare i gettot förs bort på lastbilar för vidare transport till förintelselägren. Bild ur filmen Pianisten (2002). allt om historia 6/2013 39 judar nas uppror i warszawa Gettot var första steget i förintelseplanen Tiggande barn i Warszawas getto, som härjades av svält och sjukdomar. tegelmur. Innanför härjade sjukdomar, hunger och misär. Extrem trångbodd het var ett ständigt problem eftersom filtrerade en kolonn av tillfångatagna judar, sköt ihjäl ett par tyska soldater och räddade fångarna från deportation. Efter det rörde sig tyska styrkor försiktigare i gettot och tre dagar senare avslutades operationen. 5 500 judar hade deporterats och tusen hade dödats inne i gettot. Alla visste att tyskarna snart skulle komma tillbaka. tyskarna skickade dit nya judar samti digt som man minskade gettots område med jämna mellanrum. Våren 1941 trängdes cirka 450 000 judar på trehundra hektar. Ett år senare var de 100 000 färre. Många hade dött av hunger, sjukdomar eller mördats av nazisterna. Vissa hade också skickats iväg till koncentrationsläger. Sommaren 1942 inledde tyskarna en stor utrensningsaktion i gettot och skickade över 250 000 gettoinvånare till förintelseläger, bland annat Treblinka. Året därpå tömdes gettot på judar. b u nd e sarc h i v Besköts från husen Invånare i gettot hämtades ofta för att utföra tvångsarbete åt tyskarna. Warszawas SS- och polischef, överste Ferdinand von Sammern-Frankenegg, förväntade sig inget väpnat motstånd när hans 900 man starka trupp mar- scherade in i gettot tidigt på morgonen den 19 april 1943. Han räknade med att hela aktionen skulle ta tre dagar. e v e r e tt/ ibl kom de båda grupperna egentligen aldrig att samarbeta. De hade endast en sak gemensamt: viljan att slåss mot tyskarna. Tillsammans kunde de ställa upp cirka 800 soldater. I januari 1943 beslutade SS-chefen Heinrich Himmler att antalet invånare i det resterande Warszawagettot skulle minskas ännu mer. Den 18 januari gick tyska enheter in i gettot med avsikten att utföra ordern men stötte genast på patrull. Judarna hade försvunnit ner i bunkrar och gömställen. Samtidigt möttes tyska styrkor av väpnat motstånd när soldater ur kamporganisationen in- b u nd e sarc h i v l Tyskarna påbörjade bildandet av get tot i Warszawa våren 1940. Stadskvarter med övervägande judisk befolkning hägnades in med hjälp av taggtråd och staket. Detta motiverades med att judarna sades bära på smittsamma sjukdomar. Egentligen genomförde man bara en uppgjord plan. Polens judar skulle isoleras och avhumaniseras. Ett formellt beslut att stänga in War szawas judar i ett getto fattades i början av oktober 1940. Gettot blev en döds fälla isolerad från omvärlden av en hög Vapen och ammunition hade smugglats in till de judiska motståndsgrupperna. Scen ur filmen Pianisten. 40 allt om historia 6/2013 s vant e str ö m Deportationsplats Kyrkogård Muranowskaplatsen Mila Nalewki Zamenhof Stora synagogan Deportationskontor Saskiparken Judiska kyrkogården Gångbro Chlodna 500 m Tyskt högkvarter Centralstation Warszawagettot var indelat i en stor och en liten sektion. De bands samman av en gångbro över Chlodnagatan som var stadens viktigaste utfart österut. R o g e r -Vi o ll e t/ I B L På eftermiddagen gick man återigen in i gettot. Judiska krigare hejdade dem men den här gången satte tyskarna in artilleri och därtill satte man byggnader i brand med eldkastare. Mot detta kunde judarna inte försvara sig och de övergav därför sina ställningar. Med motståndet eliminerat i gatukorsningarna ryckte tyska enheter fram mot Muranowskaplatsen. Längre än så kom de inte. Stridsgrupper ur den Judiska militära unionen utsatte tyskarna för intensiv beskjutning med kulsprutor från ordentligt sz- p h o t o/ ibl Frankenegg hade ingenting förluster hade de jagat iväg lärt av händelserna i januari. fienden med svansen mellan benen. Anielewicz visste Det första hårdnackade motståndet stötte hans soldater dock att detta bara var början på längs med gatan Nalewki, på en lång dag. där soldater ur kamporganiNy tysk befälhavare sationen hade förskansat sig Morgonens bakslag ledde till i husen. När tyskarna och deras att Frankenegg ersattes av utländska hjälptrupper kom Överste Sammern- generalmajor Jürgen Stroop, som befann sig i Warszawa på tillräckligt nära möttes de av Frankenegg. eldgivning från balkonger, fönster och Himmlers order för att övervaka operakällare. Flera handgranater kastades tionen. Han förstärkte anfallsstyrkorna och tyskarna skingrades. De tryckte sig med fler soldater och tyngre utrustning. mot husväggar och sökte skydd i portar men besköts från båda sidor av gatan och hade ingenstans att ta vägen. Jürgen Stroop Tvingade tyskarna till reträtt Till slut hade tyskarna inget annat val än att ta med sig sina sårade och retirera. Deras återtåg väckte jubel bland de judiska kämparna. I organisationens stabsbunker var ledaren, Mordechai Anielewicz, mer reserverad trots framgången. Han visste att fler tyska trupper var på väg in i gettot. Tyskarna var fast i en förödande korseld och för att få ett övertag skickade man in en stridsvagn och två pansarfordon. Men stridsvagnen och ett fordon sattes i brand av molotovcocktails. Båda pansarfordonen lyckades dock att ta sig därifrån. Med fordonen som skydd drog sig Frankeneggs trupper tillbaka från Zamenhofagatan. Tyskarna lämnade gettot och de judiska krigarna jublade. Till minimala Generalmajor Jürgen Stroop tog över ledningen för operationen sedan den första attacken på gettot slagits tillbaka. allt om historia 6/2013 41 l De tyska nazisterna anlade hund ratals läger i Polen. Det fanns olika typer av läger, exempelvis läger för tvångsarbete och interneringsläger för politiska fångar. Men förintelse lägren byggdes för ett enda syfte, att mörda judar. Det främsta skälet till varför Polen valdes ut till platsen för förintelseläger var att landet hade den högsta befolkningskon centrationen av judar i Europa. Det första verksamma förintel selägret låg i byn Chelmno. Här började nazityskarna mörda judar i gasvagnar redan i december 1941. Ytterligare tre förintelseläger startades sommaren 1942: Belzec, Sobibór och Treblinka. Ungefär 1,5 miljoner judar dödades där. Det mest välkända, AuschwitzBirkenau, var ett kombinerat kon centrations- och förintelseläger där cirka 1,1 miljoner judar mördades. förskansade positioner. På kvällen ebbade striderna ut och tyskarna lämnade gettot. Den dagen hade tjugofyra tyska soldater sårats i striderna mot judiska kampgrupper ur båda organisationerna. De judiska förlusterna var försumbara. För Stroop stod det klart att han måste ändra taktik om revolten skulle slås ner snabbt och invånarna fångas in. Han delade därför upp sina styrkor i stormrespektive rensningsgrupper. Stormgrupperna skulle bekämpa judiskt väpnat motstånd och rensningsgrupperna skulle fokusera på att fånga in judisk befolkning som gömt sig i bunkrar. Fiaskot den 19 april fick under inga omständigheter upprepas. Stred i bunkrarna Nästföljande dag utkämpade tyska enheter hårda strider mot judiska krigare vid borstbindarfabriken och vid Muranowskaplatsen där unionen hängt upp två flaggor, en sionistisk och en polsk. Detta förargade Stroop som krävde att flaggorna skulle tas ner. Den 21 april satte tyskarna in avsevärda resurser mot de judiska försvararna. En polsk kvinna A P P h o t o/ S C A N P I X Hundratals läger i Polen Tillfångatagna judiska kvinnor som deltagit i gettoupproret. som betraktade striderna i gettot skriver: ”Fiendens pjäser besköt byggnaderna och från dem hoppade folk med brinnande kläder och dog på fläcken”. Fyra dagar in i upproret fanns det inte längre någon judisk försvarslinje att tala De judar som gömt sig i gettot deporterades till Auschwitz. b u nd e sarc h i v 42 allt om historia 6/2013 judar nas uppror i warszawa Judar stred i motståndsrörelserna l En vanlig missuppfattning är att det judiska folket inte gjorde motstånd under Förintelsen. Det gjorde man på flera platser, inte bara i Warszawas getto 1943. Redan våren 1942 bildade bröderna Bielski en judisk partisangrupp i skogarna i nordvästra Vitryssland. Med tiden växte gruppen till över tusen personer, som överlevde Förintelsen. Judar kämpade också i såväl sovjetiska som polska motståndsrörelser. Upproret i Warszawas getto gjorde dock kanske starkast intryck på judar runtom i getton och läger i ockupe- ”Det finns inte längre något judiskt bostadskvarter i Warszawa” Den tyske befälhavaren Jürgen Stroop Begick självmord Stroop avslutade formellt likvideringen av gettot den 16 maj när han lät spränga Stora synagogan. Aktionen hade kostat honom 16 stupade och 85 sårade soldater och poliser. självmord, däribland ledaren Anielewicz. Trots ledningsbunkerns Sändes till gaskammare Enligt sin egen uppgift hade fall fortsatte motståndet i gettot men situationen hade Marek Edelman, han rensat gettot på 56 065 juförändrats drastiskt. Båda en av motstånds- dar. Huvuddelen av dem hade motståndsrörelserna försökte ledarna, levde sänts till Treblinkas gaskamnu att rädda sina överlevande fram till 2009. mare, men tusentals hade mörsoldater och få ut dem från dats inne i gettot. ”Det finns gettot via kloaksystemet. Kamporganiinte längre något judiskt bostadskvarter i Warszawa”, löd rubriken på Stroops sationen lyckades evakuera cirka 80. famösa rapport. l För unionen gick det sämre. En del av dem tog sig ut och förskansade sig i en WWW På vår hemsid byggnad utanför muren. De upptäcka LÄS MER: www.alltom tes och stupade i strider mot tyskarna. historia.se Resistance av Israel kan du se film klipp från Flera soldater ur kamporganisationen Gutman (1998) gettot i Warsz awa kom att delta i det stora Warszawa● Judarna har vapen! av Artur Szulc (2013) upproret 1944. När upproret var krossat jämnades gettot i Warszawa med marken. Bunker efter bunker upptäcktes av tyskarna. Den 3 maj skrev Stroop i sin dagrapport: ”I de flesta fallen bjöd judarna motstånd med vapen i hand innan de lämnade bunkrarna”. Till slut hände det oundvikliga. Den 8 maj lokaliserade tyskarna kamporganisationens ledningsbunker som fanns på Milagatan. Där hade många krigare gömt sig tillsammans med civilister. När tårgas kastades in valde civila att lämna bunkern medan soldaterna gjorde sig redo för strid. Gasen var svår att uthärda men ingen av motståndsmännen ville kapitulera. Istället valde många att begå allt om historia 6/2013 43 a kg / scanpi x om. Motståndsmännen hade försvunnit ner i bunkrarna som redan var fyllda av civila. Det var här som de sista striderna skulle utkämpas. Tillgången på mat och vatten var mycket begränsad i bunkrarna. Den psykiska anspänningen var hög eftersom alla var rädda för att upptäckas av tyskarna. Stroop var fast besluten att rensa gettots alla bunkrar. Källare vattenfylldes, tårgas och handgranater kastades in i misstänkta gömställen, men det allra värsta var bränderna. I en av sina rapporter konstaterade Stroop att bränder ”är den enda återstående metoden för att tvinga fram detta slödder och dessa undermänniskor till ytan”. Det gick inte att undkomma elden. Marek Edelman, en av ledarna i den judiska kamporganisationen skriver: ”Tusentals människor gick under i flammorna. Stanken från brinnande kroppar kändes överallt”. rade Polen. Under 1943 stötte tyskarna på motstånd i flera getton, exempelvis i Częstochowa och i Białystok. Revolter bröt också ut i förintelseläger som Treblinka (2 augusti 1943) och Sobibór (14 oktober 1943) samt i Birkenau (7 oktober 1944).