Källvägens förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN
OCH
ÅRLIG PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING
2014/2015
Källvägens förskola
1
Innehållsförteckning
1. Vision
2. Grunduppgifter
3. Främjande arbete
4. Kartläggning och analys
5. Förebyggande insatser
6. Uppföljning och utvärdering
7. Rutiner för akuta situationer
Bilagor
2
Vår vision 2014-2015
Alla barn som lämnar Källvägens förskola ska göra det med en tillit till sin egen
förmåga och med lust söka nya utmaningar och lära för livet i samspel med andra.
I ett likabehandlingsperspektiv innebär detta att inget barn ska diskrimineras,
trakasseras eller kränkas. Alla barn ska få möjlighet att söka sin identitet och vara
autentiska.
Genom ett demokratiskt och transparent förhållningssätt mellan förskolorna i
området, delar vi erfarenheter och förståelse för vårt gemensamma pedagogiska
uppdrag utifrån Lpfö 98/10 och Reggio Emilias filosofi.
I ett likabehandlingsperspektiv innebär detta att vi tillsammans hjälps åt att få syn på
negativ normbildning.
Rätten till likabehandling hör till de mänskliga rättigheterna. Alla barn i förskolan ska
ha samma rättigheter och bemötas på ett likvärdigt sätt oavsett kön, könsidentitet
eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder hos barnet eller dess närstående.
Dessa rättigheter regleras i lag, av diskrimineringslagen (2008:567) och i skollagen
(2010:800) där det står att alla förskolor varje år ska skriva en likabehandlingsplan
och en årlig plan mot kränkande behandling.
Vi har valt att slå ihop dessa båda planer till en gemensam plan eftersom de på flera
sätt går in i varandra.
Vi har en samordnare på Källvägens förskola, som tillsammans med förskolechef och
utvecklingspedagog och tre andra samordnare från Ugglumsområdets övriga tre
förskolor arbetar för att förankra och levandegöra likabehandlingsarbetet såväl hos
barn och föräldrar som hos personal.
2. Grunduppgifter
Källvägens förskola ligger i norra Sävedalen i Partille kommun. Våra barn är i
åldrarna 1-5/6 år. Förskolan är en enavdelningsförskola.
Förskolechef är Ingela Martinez Löfgren, utvecklingspedagog är Mia Hokkanen och
samordnare är Anna Erasmie.
Mål: Vår målsättning är att alla barn på Källvägens förskola ska erbjudas möjligheter
att utveckla en större medvetenhet om hur mångfald utifrån ett
likabehandlingsperspektiv kan se ut i vårt samhälle. Vi vill verka för att alla barn och
vuxna på vår förskola ska kunna välja utifrån sig själva och sin egen person utan att
3
begränsas av kön, etnicitet, social ställning, religion, könsidentitet, funktionshinder
eller ålder.
Insats: Källvägens förskola kommer att utifrån sin unika utgångspunkt och
förutsättningar ingå i ett gemensamt projekt tillsammans med områdets övriga
förskolor. Likabehandlingsarbetet kommer då att vara ständigt närvarande i
verksamheten och genomsyra alla projekt, såväl egna som områdets övergripande.
Planen gäller fr o m 2014-10-15 t o m oktober 2015.
3. Främjande
Främjande arbete syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla
diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning
och är en naturlig del av det vardagliga arbetet. Det främjande arbetet återspeglas i
förskolans miljö, förhållningssätt och pedagogiskt material.
Mål: På Källvägens förskola ska alla barn ha möjlighet att utveckla sina förmågor och
intressen oavsett kön, ålder, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning.
Föräldrar ska tryggt kunna lämna sina barn på vår förskola med visshet om att barnet
inte kommer att utsättas för ensidig påverkan till förmån för den ena eller andra
åskådningen.
Insats: Vi vill skapa en atmosfär på vår förskola som ser olikheter som en tillgång
•
genom att vi ger alla barn möjlighet att sätta sina egna gränser och öva på
konflikthantering.
•
genom att vi visar respekt gentemot alla; kollegor, barn, föräldrar.
•
genom ett gemensamt förhållningssätt kring hur vi bemöter varandra på huset.
•
genom att ge barnen verktyg till att kunna kommunicera och socialisera med
varandra, i olika sammanhang och konstellationer.
4
•
genom att gruppera barnen på olika sätt för att möta olikheter och nya
utmaningar.
•
genom att vi synliggör normer och värden både hos de vuxna och tillsammans
med barnen, eftersom våra värderingar styr våra handlingar.
•
genom samtal med barnen om vad det innebär att visa respekt och om vad
det betyder att alla är lika mycket värda.
•
genom att vi ser oss som medforskare tillsammans med barnen, kan vi fånga
upp olika händelser i barnens vardag och i deras relationer.
•
genom att erbjuda barnen att vara delaktiga och utöva inflytande över sin
vardag på förskolan på olika sätt.
•
genom att bjuda in och erbjuda föräldrar att utöva delaktighet i vårt
likabehandlingsarbete på föräldramöten, föräldraråd, daglig kontakt och olika
former av samtal, genom veckobrev om verksamhetens innehåll, vår
väggkalender etc.
Ansvariga: Alla pedagoger
I den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö 98/10 står bland annat följande
skrivet:
”Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska dess verksamhet utformas i
överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som
verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och
respekten för vår gemensamma miljö. En viktig uppgift för verksamheten är att
grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets
okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet
mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska
hålla levande i arbetet med barnen”. Lpfö 98/10
Skolverket skriver följande:
”Att hävda grundläggande värden kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga
verksamheten. Verksamheten ska bedrivas i demokratiska former och därigenom
lägga grunden för ett växande ansvar och intresse hos barnen för att på sikt delta
aktivt i samhällslivet” (skolverket.se)
Diskrimineringsgrunderna
Kön
Mål: Inget barn på Källvägens förskola ska diskrimineras på grund av sitt kön.
5
Insats: Vi uppmuntrar barnen att utgå från sina intressen i val av aktiviteter under
dagen. Allt material är till för alla barn att utforska; ensam, tillsammans med en
kompis eller pedagog. Vi samtalar och diskuterar med barnen och visar dem att det
inte finns speciella pojk- eller flickfärger, -leksaker, -kläder, -lekar, -aktiviteter osv. Vi
visar i samtal och handling att det inte finns särskilda sätt att göra eller vara pga kön.
Mycket av vårt arbete handlar om attityd och bemötande i de vardagliga
situationerna. Vi använder uttryck som ”man kan göra olika”, ”man kan tänka olika”,
”det kan vara olika” för att ge barnen möjlighet till vidare reflektion och egna val.
Ansvar: Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet
under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barngruppen och arbetet i huset.
Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog och samordnare tar särskilt
ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och utvecklingsmöten för att
fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande.
Könsidentitet eller könsuttryck
Mål: Ingen på Källvägens förskola ska känna sig diskriminerad på grund av sitt kön
eller sitt könsuttryck.
Insats: Vi tillämpar normkritiskt förhållningssätt i vårt arbete och diskuterar normer
och stereotypa förväntningar som finns kring kön. (Se diskrimineringsgrund kön)
Ansvar: Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet
under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barngruppen och arbetet i huset.
Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog och samordnare tar särskilt
ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och utvecklingsmöten för att
fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande.
Etnisk tillhörighet
Mål: Ingen på Källvägens förskola ska känna sig diskriminerad på grund av sin
etniska tillhörighet.
6
Insats: Vi arbetar utifrån en medvetenhet om att vi har vårdnadshavare med annat
modersmål och ursprungsland än svenska och Sverige och samarbetar med dem om
språk och traditioner. Vi utnyttjar att vi har olika etnisk bakgrund i personalgruppen.
Vi håller samtalet levande kollegor emellan såväl som med barnen om olika språk
och kulturer, att det finns olika sätt att leva på och fira traditioner. Vi provar att räkna
och säga ord på språk som är representerade (fn engelska, tyska, portugisiska,
finska, persiska, thai, mongoliska, kinesiska). De böcker vi lånar på biblioteket
skildrar på olika sätt även andra kulturer än den svenska – både i Sverige och
internationellt. Vårt arbete och attityd är aktivt positiv till olika etnisk tillhörighet och
internationalism såväl som till språk som ett verktyg för samspel.
Ansvar: Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet
under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barngruppen och arbetet i huset.
Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog och samordnare tar särskilt
ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och utvecklingsmöten för att
fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande.
Religion eller annan trosuppfattning
Mål: Ingen ska diskrimineras på grund av sin religion eller annan trosuppfattning.
Insats: I teamet gör vi oss medvetna om normer och ställningstaganden som gäller
trosuppfattning och religion. Detta gör vi i t ex husmöten och på reflektioner. Vi möter
barnen i de vardagliga situationer som uppkommer och samtalar med barnen om
varför vi firar t ex jul och andra kristna eller profana högtider som t ex
midsommarafton. Vi lyfter också fram att dessa högtider inte firas av alla i vårt land
och inte överallt i världen och att andra högtider kan vara lika viktiga för andra
människor som dessa är för oss. När det är aktuellt i barngruppen, uppmärksammar
vi på något sätt dessa högtider (t ex persiskt nyår, olika sätt att fira jul på i olika
länder och familjer mm., beroende på vad som är aktuellt i gruppen). Frågor som
kommer upp i barngruppen om liv och död, bemöter vi på ett öppet, respektfullt och
reflekterande sätt och stöttar varandra i teamet. Mycket av vårt arbete handlar om
attityd och bemötande i de vardagliga situationerna, i synnerhet när det gäller de
yngsta barnen. Vi använder uttryck som ”man kan göra olika”, ”man kan tänka olika”,
”det kan vara olika” för att ge barnen möjlighet till vidare reflektion och egna val.
Ansvar: Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet
under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barngruppen och arbetet i huset.
Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog och samordnare tar särskilt
ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och utvecklingsmöten för att
fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande.
7
Funktionshinder
Mål: Ingen på Källvägens förskola ska känna sig diskriminerad på grund av
funktionsnedsättning.
Insats: Vi ser kontinuerligt över vår miljö och vår verksamhet så att den är tillgänglig
för dem den är till för, så att ingen diskrimineras pga funktionsnedsättning eller
funktionshinder. Vi samtalar med barnen om att både människor kan ha olika lätt att
göra saker på, t ex ha olika lätt för att gå och röra sig – en del kan inte alls, man kan
tåla mat olika bra eller inte se eller höra lika bra, att alla ser olika ut. Mycket av vårt
arbete handlar om attityd och bemötande i de vardagliga situationerna, i synnerhet
när det gäller de yngsta barnen. Vi använder uttryck som ”man kan göra olika”, ”man
kan tänka olika”, ”det kan vara olika” för att ge barnen möjlighet till vidare reflektion
kring funktionshinder.
Ansvar: Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet
under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barngruppen och arbetet i huset.
Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog och samordnare tar särskilt
ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och utvecklingsmöten för att
fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande.
Sexuell läggning
Mål: Ingen på Källvägens förskola ska känna sig diskriminerad på grund av sexuell
läggning.
Insats: Vi arbetar t ex på våra husmöten med de normer för sexuell läggning som
finns i teamet och skapar en medvetenhet om våra egna förgivettaganden. I vårt
arbete bemöter vi alla på ett respektfullt sätt, vi lånar böcker där olika
familjekonstellationer är representerade och vi samtalar med barnen om att familjer
kan se olika ut. Mycket av vårt arbete i barngruppen handlar om attityd och
bemötande i de vardagliga situationerna men även till deras lekar och roller. Vi
använder uttryck som ”man kan göra olika”, ”man kan tänka olika”, ”det kan vara
olika” för att ge barnen möjlighet till vidare reflektion och egna val.
Ansvar: Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet
under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barngruppen och arbetet i huset.
Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog och samordnare tar särskilt
ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och pedagogiska forum, för att
fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande.
Ålder
Mål: Ingen på Källvägens förskola ska diskrimineras på grund av ålder.
8
Insats: Källvägens förskola har en (1) avdelning, omfattar barn i åldrarna 1-5. Vi ser
löpande över hur vi organiserar verksamheten, vårt material och våra aktiviteter. Vi
reflekterar över deras intressen och vad vi erbjuder barnen, hur barn talar med barn
och hur vuxna talar med barn. Vi både blandar åldrar och delar upp barnen utifrån
ålder eller färdighet för att varje barn ska få en verksamhet som är rolig och
utvecklande. Vi lyfter fram olikheter när det gäller ålder och färdigheter som något
naturligt och berikande där alla kan lära av varandra men också har ansvar för
varandra. Vi uppmuntrar barnen att ta hjälp av och att hjälpa varandra.
Ansvar: Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet
under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barngruppen och arbetet i huset.
Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog och samordnare tar särskilt
ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och utvecklingsmöten för att
fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande.
9
4. Kartläggning och analys
Vi kartlägger för att få syn på och identifiera risker för diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling i verksamheten. Resultatet från kartläggningen ligger sedan till
grund för planering av åtgärder som ska genomföras i förebyggande syfte.
Kartläggningen ska omfatta diskrimineringsgrunderna, kön, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Vi
kommer att i december 2013 att göra en första utvärdering.
Kartläggningsmetoder som vi använder oss av:
•
Reflekterande samtal, med fokus på diskrimineringsområden.
•
Vi går igenom vilket material vi har på förskolan, med fokus på likabehandling
och diskrimineringsgrunderna, tex vilka böcker, material har vi framme,
tillgängligheten till materialet osv.
•
Hur ser miljön inom- och utomhus ut ur ett diskriminerings- och
kränkningsperspektiv? Vi gör både barn och föräldrar delaktiga i detta arbete.
•
Genom barnobservationer, samtal med barn, dokumentation.
•
Vi diskuterar värdegrund och förhållningssätt både bland barn och vuxna
och hur vi kan bemöta varandra med respekt och lyhördhet.
•
Vi gör vårdnadshavarna delaktiga genom att bjuda in till gemensamma möten
och delta i diskussioner kring likabehandling, på drop-in, föräldraråd och
brukarenkäter.
Åtgärd
Kartläggning av barngruppen/
Tidpunkt
Augusti september
Ansvarig(a)
Arbetslaget
Utvärdering
Maj 2015
Kartläggning av material, miljö
inne och utomhus
Augusti september
Arbetslaget
Hösten 2014
Uppföljning. Utvärdering med
frågeställningarna:
Hur blev det? Vart ska vi?
December 2014
Maj 2015
Förskolechef
och arbetslag
Inskolningar
Våren 2015
Vintern 2014
Våren 2015
10
Analys:
I vår kartläggning hösten 2014 har framkommit:
a) När vi tittat igenom vårt material har vi sett över vilka dockor vi erbjuder
barnen: i princip enbart flickdockor med traditionellt dockutseende. Vi har dock
små plastfigurer med olika uniformsyrken där både män och kvinnor är
representerade (inköpta förra året efter den kartläggningen)
Utklädningskläderna täcker in både traditionella mans- respektive kvinnokläder
såväl som idag könsneutrala kläder.
b) Baserat på våra diskussioner om värdegrund och förhållningssätt har vi
observerat och hört via samtal med barnen att kränkningar (uteslutning och
verbala kräkningar) pga kön eller social status förekommer både ute och
inne, oftast då inte någon vuxen är aktivt med eller delaktig i leken eller
aktiviteten. Vissa yngre barn får inte vara med i lekar pga ålder (de är ”för
små”). Det förekommer fortfarande då och då att framför allt pojkar säger att
flickor inte får vara med för att de är flickor. Barn utsätter varandra ibland för
knuffar och tråkiga kommentarer som att de inte får göra si om de inte gör så
eller vara med om de inte gör på ett speciellt sätt. Miljöer och situationer
inomhus där risk för kränkning finns: i mysrummet, i hallen och på torget.
Eftersom huset ligger i mitten av gården så kan barnen vara ensamma på ena
sidan ibland, i synnerhet då endast en ensam pedagog är ute med barnen. Då
kan det förekomma uteslutningstendenser och kränkningar, men också
otrygghet.
c) Vi har sett att barn vill vara med på aktiviteter och har samma intressen som
äldre eller yngre barn väljer. De äldre behöver kontinuerligt få utmaningar med
större ansvar och svårighetsgrad medan de allra yngsta fortfarande behöver
ett annat format och annan handledning. De mittemellan behöver också en
anpassad verksamhet och känna att de både kan lyckas, kan hjälpa andra och
få fler utmaningar att växa med.
d) Vi är medvetna om de språk och etniska tillhörigheter som finns
representerade i barngruppen och hur det påverkar det enskilda barnet. Vi
upplever inte att vi har diskriminerat någon, men vi har noterat att vi kan
uppmärksamma detta ännu mer på ett berikande sätt för både enskilda barn
och gruppen. Vi är noggranna med att följa upp att alla vårdnadshavare förstår
den information vi lämnar, kan vara delaktiga samt bidra med information till
oss.
e) Några barn undviker stora toaletten för att ”den är äcklig”. Några undviker den
lilla för att man kan släcka ljuset utifrån.
11
5. Förebyggande
(För att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling utifrån de risk-och problemområden som vi identifierat i
kartläggningen)
a) Mål: Det ska finnas både flick- och pojkdockor och dockor av olika etnicitet och att
alla barn ska komma åt allt som inte är direkt olämpligt eller skadligt för dem.
Åtgärd: Vi köper in pojkdockor och dockor av etnicitet som kompletterar dem vi har.
Vi funderar kring hur vi introducerar dem och var vi ska ha dem så att alla barn har
tillgång till dem vid något tillfälle. Vi köper på sikt in fler figurer med olika roller eller
yrken.
Ansvar: Alla pedagoger hjälps åt att hitta alternativ till de dockor och figurer vi har.
Anna har precis beställt två etniska dockor, en flicka och en pojke.
b) Mål: Ingen ska känna sig otrygg eller bli trakasserad eller utesluten ur
barngruppen pga ålder, kön eller social status i barngruppen, varken inne eller ute.
Åtgärd: Vi arbetar för att det ska finnas en pedagog med uppsikt/närvaro i varje rum.
I de fall då barnen själva väljer att leka i ett stängt eller avskilt rum, så försöker vi
genom sammansättningen av barn och genom tillsyn och fortsatta samtal med
barnen att förhindra trakasserier eller uteslutning innan de uppstår. Vid behov talar vi
med vårdnadshavare och vi delger alla hur vi arbetar via framför allt våra veckobrev.
Utomhus ska vi cirkulera runt hela huset för att ha uppsikt, alternativt dela upp oss så
att en pedagog finns på varje sida. Vi fortsätter att prata med barnen om schyst och
ansvarsfullt beteende gentemot varandra. I de fall då endast en pedagog är
tillgänglig ute, lockar och uppmanar vi alla barn att vara på samma sida av huset.
Ansvar: alla pedagoger.
c) Mål: Alla barn ska oavsett ålder få de utmaningar de vill ha och få fördjupa sina
intressen. Alla ska samtidigt få möjlighet att ingå i ett utvecklande sammanhang med
äldre och yngre barn.
Åtgärd: Vi har kommit fram till att vi även i fortsättningen tror på att blanda åldrarna i
de dagliga aktiviteterna, ibland mer än tidigare och därför även arbeta med ”flöde”
mellan stationer. Vi vill dock behålla uppdelningen i grupper med de allra yngsta 1-2åringarna under vissa förmiddagar och i vissa sammanhang (t ex vissa
projektgrupper) för att aktiviteten, samtalet och det praktiska arbetet ska fungera bra
för alla inblandade och vara tillräckligt stimulerande, utmanande och roligt för varje
enskilt barn.
12
Ansvar: alla pedagoger.
d) Mål: alla barn ska känna sig stolta över sin kulturella bakgrund och de språk som
finns hemma. Vi ska hjälpa barnen att utveckla kunskaperna i språket. Alla barn –
även de med svenska som modersmål – ska på ett positivt sätt förstå innebörden av
att kunna tala olika språk och vad det kan leda till vid lek och social samvaro. Alla ska
förstå att alla kan lära sig andra språk och att språk kan låta på många olika sätt.
Åtgärd: Vi stämmer av med vårdnadshavarna hur de kan förstärka barnens
flerspråkighet. Vi undersöker vilka resurser som kommunen har centralt för se
aktuella hemspråken på Källvägens förskola. Vi använder oss medvetet av vårt
teams olika kulturella och språkliga kompetenser. Vi tittar på bilder från de aktuella
länderna och lär oss om traditioner i olika delar av världen, men med basen i våra
traditionella och väl inarbetade firanden och traditioner. Vi dubbelkollar att alla
vårdnadshavare förstår den information vi ger och att de kan förmedla information till
oss. Alla ska erbjudas delaktighet.
Ansvar: alla pedagoger.
e) Mål: Alla barn ska känna sig trygga på förskolan, utan rädsla eller oro för mörka
rum eller toaletter som upplevs som otrevliga.
Åtgärd: tillsammans med de barn som upplever obehag, jobbar vi med allas ansvar
för att alla ska trivas. Rutiner, skyldigheter, rättigheter.
Ansvarig: alla pedagoger.
6. Uppföljning och utvärdering
2015-05-xx
Viktigt att varje arbetslag upprättar en tidsplan för sina observationer okt-nov,
resultaten presenteras i december. Samtliga anställda ska medverka aktivt i de
övriga åtgärderna.
Denna plan kommer att följas upp och utvärderas i maj 2015.
13
7. Rutiner för akuta situationer
7.1 Policy
På Källvägens förskola vill vi att det ska råda nolltolerans mot trakasserier och
kränkande behandling. Det ska vara en trygg och säker miljö överallt på förskolan. Vi
vill vara nära barnen för att kunna upptäcka vad som sker i barnens interagerande
med andra barn och för att säkerställa att våra värden lever. Vi ska ha en levande
dialog mellan barn och pedagoger, mellan barn och barn och mellan pedagoger och
vårdnadshavare.
7.2 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande
behandling
Att i organisationen se till så att det ständigt går att ha god uppsikt där barn vistas
inom och utomhus. Att det är en stående punkt vid arbetslagets reflektion. Att skapa
forum där barns tankar tas till vara och på allvar samt att värdegrunden hålls levande
hos både barn och vuxna.
7.3 Personal som barn och föräldrar kan vända sig till
Föräldrar och barn ska känna trygghet att kunna vända sig till all personal på
förskolan.
7.4 Rutiner när barn kränks av andra barn
Vi pratar med barnen om det som har hänt och hjälper dem att reflektera över det
som har hänt. Det är viktigt att alla parter kommer till tals. Fokus ligger på hur vi går
vidare. För att kunna förebygga att detta inte inträffar igen är det viktigt att vi ser över
miljö och struktur/organisation. Vid långtgående och upprepade kränkande
handlingar informerar vi alla parters vårdnadshavare och händelsen dokumenteras. I
detta skede informeras förskolechefen som i sin tur är skyldig att föra vidare
informationen till huvudmannen.
7.5 Rutiner när barn kränks av personal
I dessa situationer tar vi alltid barnens parti. När barnen inte är närvarande diskuteras
den uppkomna situationen med berörd personal. Om situationen upprepas skall alltid
14
förskolechefen informeras och händelsens dokumenteras. Förskolechefen är skyldig
att föra informationen vidare till vårdnadshavare och huvudmannen.
7.6 Rutiner för uppföljning
När barn kränks av andra barn ansvarar pedagogisk personal för att händelsen följs
upp med berörda barn och vårdnadshavare. Detta görs genom observationer och
samtal. I samband med att pedagogen har ett samtal med vårdnadshavaren ska ett
uppföljningssamtal planeras in. Om kränkningarna inte upphör upprättas en
handlingsplan i samråd med pedagoger, vårdnadshavare och förskolechef.
Förskolechef och pedagoger ansvarar för att denna handlingsplan följs upp.
När barn kränks av personal ansvarar förskolechefen för att följa upp ärendet med
barn, vårdnadshavare samt berörd personal. Förskolechefen träffar regelbundet den
personal som utfört den kränkande behandlingen. Om situationen inte förbättras
kontaktar chefen återigen huvudmannen.
7.7 Rutiner för dokumentation
Pedagoger och förskolechef ansvarar för att åtgärderna vid kränkande handlingar
dokumenterar och att handlingsplan upprättas när så krävs.
7.8 Ansvarsförhållande
Pedagoger och förskolechef har ett gemensamt ansvar för det åtgärdande arbetet
när en kränkande handling har uppstått.
15