Källvägens förskola
LIKABEHANDLINGSPLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014/2015 Källvägens förskola 1 Innehållsförteckning 1. Vision 2. Grunduppgifter 3. Främjande arbete 4. Kartläggning och analys 5. Förebyggande insatser 6. Uppföljning och utvärdering 7. Rutiner för akuta situationer Bilagor 2 Vår vision 2014-2015 Alla barn som lämnar Källvägens förskola ska göra det med en tillit till sin egen förmåga och med lust söka nya utmaningar och lära för livet i samspel med andra. I ett likabehandlingsperspektiv innebär detta att inget barn ska diskrimineras, trakasseras eller kränkas. Alla barn ska få möjlighet att söka sin identitet och vara autentiska. Genom ett demokratiskt och transparent förhållningssätt mellan förskolorna i området, delar vi erfarenheter och förståelse för vårt gemensamma pedagogiska uppdrag utifrån Lpfö 98/10 och Reggio Emilias filosofi. I ett likabehandlingsperspektiv innebär detta att vi tillsammans hjälps åt att få syn på negativ normbildning. Rätten till likabehandling hör till de mänskliga rättigheterna. Alla barn i förskolan ska ha samma rättigheter och bemötas på ett likvärdigt sätt oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder hos barnet eller dess närstående. Dessa rättigheter regleras i lag, av diskrimineringslagen (2008:567) och i skollagen (2010:800) där det står att alla förskolor varje år ska skriva en likabehandlingsplan och en årlig plan mot kränkande behandling. Vi har valt att slå ihop dessa båda planer till en gemensam plan eftersom de på flera sätt går in i varandra. Vi har en samordnare på Källvägens förskola, som tillsammans med förskolechef och utvecklingspedagog och tre andra samordnare från Ugglumsområdets övriga tre förskolor arbetar för att förankra och levandegöra likabehandlingsarbetet såväl hos barn och föräldrar som hos personal. 2. Grunduppgifter Källvägens förskola ligger i norra Sävedalen i Partille kommun. Våra barn är i åldrarna 1-5/6 år. Förskolan är en enavdelningsförskola. Förskolechef är Ingela Martinez Löfgren, utvecklingspedagog är Mia Hokkanen och samordnare är Anna Erasmie. Mål: Vår målsättning är att alla barn på Källvägens förskola ska erbjudas möjligheter att utveckla en större medvetenhet om hur mångfald utifrån ett likabehandlingsperspektiv kan se ut i vårt samhälle. Vi vill verka för att alla barn och vuxna på vår förskola ska kunna välja utifrån sig själva och sin egen person utan att 3 begränsas av kön, etnicitet, social ställning, religion, könsidentitet, funktionshinder eller ålder. Insats: Källvägens förskola kommer att utifrån sin unika utgångspunkt och förutsättningar ingå i ett gemensamt projekt tillsammans med områdets övriga förskolor. Likabehandlingsarbetet kommer då att vara ständigt närvarande i verksamheten och genomsyra alla projekt, såväl egna som områdets övergripande. Planen gäller fr o m 2014-10-15 t o m oktober 2015. 3. Främjande Främjande arbete syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning och är en naturlig del av det vardagliga arbetet. Det främjande arbetet återspeglas i förskolans miljö, förhållningssätt och pedagogiskt material. Mål: På Källvägens förskola ska alla barn ha möjlighet att utveckla sina förmågor och intressen oavsett kön, ålder, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning. Föräldrar ska tryggt kunna lämna sina barn på vår förskola med visshet om att barnet inte kommer att utsättas för ensidig påverkan till förmån för den ena eller andra åskådningen. Insats: Vi vill skapa en atmosfär på vår förskola som ser olikheter som en tillgång • genom att vi ger alla barn möjlighet att sätta sina egna gränser och öva på konflikthantering. • genom att vi visar respekt gentemot alla; kollegor, barn, föräldrar. • genom ett gemensamt förhållningssätt kring hur vi bemöter varandra på huset. • genom att ge barnen verktyg till att kunna kommunicera och socialisera med varandra, i olika sammanhang och konstellationer. 4 • genom att gruppera barnen på olika sätt för att möta olikheter och nya utmaningar. • genom att vi synliggör normer och värden både hos de vuxna och tillsammans med barnen, eftersom våra värderingar styr våra handlingar. • genom samtal med barnen om vad det innebär att visa respekt och om vad det betyder att alla är lika mycket värda. • genom att vi ser oss som medforskare tillsammans med barnen, kan vi fånga upp olika händelser i barnens vardag och i deras relationer. • genom att erbjuda barnen att vara delaktiga och utöva inflytande över sin vardag på förskolan på olika sätt. • genom att bjuda in och erbjuda föräldrar att utöva delaktighet i vårt likabehandlingsarbete på föräldramöten, föräldraråd, daglig kontakt och olika former av samtal, genom veckobrev om verksamhetens innehåll, vår väggkalender etc. Ansvariga: Alla pedagoger I den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö 98/10 står bland annat följande skrivet: ”Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska dess verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen”. Lpfö 98/10 Skolverket skriver följande: ”Att hävda grundläggande värden kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten. Verksamheten ska bedrivas i demokratiska former och därigenom lägga grunden för ett växande ansvar och intresse hos barnen för att på sikt delta aktivt i samhällslivet” (skolverket.se) Diskrimineringsgrunderna Kön Mål: Inget barn på Källvägens förskola ska diskrimineras på grund av sitt kön. 5 Insats: Vi uppmuntrar barnen att utgå från sina intressen i val av aktiviteter under dagen. Allt material är till för alla barn att utforska; ensam, tillsammans med en kompis eller pedagog. Vi samtalar och diskuterar med barnen och visar dem att det inte finns speciella pojk- eller flickfärger, -leksaker, -kläder, -lekar, -aktiviteter osv. Vi visar i samtal och handling att det inte finns särskilda sätt att göra eller vara pga kön. Mycket av vårt arbete handlar om attityd och bemötande i de vardagliga situationerna. Vi använder uttryck som ”man kan göra olika”, ”man kan tänka olika”, ”det kan vara olika” för att ge barnen möjlighet till vidare reflektion och egna val. Ansvar: Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barngruppen och arbetet i huset. Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog och samordnare tar särskilt ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och utvecklingsmöten för att fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande. Könsidentitet eller könsuttryck Mål: Ingen på Källvägens förskola ska känna sig diskriminerad på grund av sitt kön eller sitt könsuttryck. Insats: Vi tillämpar normkritiskt förhållningssätt i vårt arbete och diskuterar normer och stereotypa förväntningar som finns kring kön. (Se diskrimineringsgrund kön) Ansvar: Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barngruppen och arbetet i huset. Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog och samordnare tar särskilt ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och utvecklingsmöten för att fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande. Etnisk tillhörighet Mål: Ingen på Källvägens förskola ska känna sig diskriminerad på grund av sin etniska tillhörighet. 6 Insats: Vi arbetar utifrån en medvetenhet om att vi har vårdnadshavare med annat modersmål och ursprungsland än svenska och Sverige och samarbetar med dem om språk och traditioner. Vi utnyttjar att vi har olika etnisk bakgrund i personalgruppen. Vi håller samtalet levande kollegor emellan såväl som med barnen om olika språk och kulturer, att det finns olika sätt att leva på och fira traditioner. Vi provar att räkna och säga ord på språk som är representerade (fn engelska, tyska, portugisiska, finska, persiska, thai, mongoliska, kinesiska). De böcker vi lånar på biblioteket skildrar på olika sätt även andra kulturer än den svenska – både i Sverige och internationellt. Vårt arbete och attityd är aktivt positiv till olika etnisk tillhörighet och internationalism såväl som till språk som ett verktyg för samspel. Ansvar: Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barngruppen och arbetet i huset. Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog och samordnare tar särskilt ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och utvecklingsmöten för att fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande. Religion eller annan trosuppfattning Mål: Ingen ska diskrimineras på grund av sin religion eller annan trosuppfattning. Insats: I teamet gör vi oss medvetna om normer och ställningstaganden som gäller trosuppfattning och religion. Detta gör vi i t ex husmöten och på reflektioner. Vi möter barnen i de vardagliga situationer som uppkommer och samtalar med barnen om varför vi firar t ex jul och andra kristna eller profana högtider som t ex midsommarafton. Vi lyfter också fram att dessa högtider inte firas av alla i vårt land och inte överallt i världen och att andra högtider kan vara lika viktiga för andra människor som dessa är för oss. När det är aktuellt i barngruppen, uppmärksammar vi på något sätt dessa högtider (t ex persiskt nyår, olika sätt att fira jul på i olika länder och familjer mm., beroende på vad som är aktuellt i gruppen). Frågor som kommer upp i barngruppen om liv och död, bemöter vi på ett öppet, respektfullt och reflekterande sätt och stöttar varandra i teamet. Mycket av vårt arbete handlar om attityd och bemötande i de vardagliga situationerna, i synnerhet när det gäller de yngsta barnen. Vi använder uttryck som ”man kan göra olika”, ”man kan tänka olika”, ”det kan vara olika” för att ge barnen möjlighet till vidare reflektion och egna val. Ansvar: Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barngruppen och arbetet i huset. Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog och samordnare tar särskilt ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och utvecklingsmöten för att fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande. 7 Funktionshinder Mål: Ingen på Källvägens förskola ska känna sig diskriminerad på grund av funktionsnedsättning. Insats: Vi ser kontinuerligt över vår miljö och vår verksamhet så att den är tillgänglig för dem den är till för, så att ingen diskrimineras pga funktionsnedsättning eller funktionshinder. Vi samtalar med barnen om att både människor kan ha olika lätt att göra saker på, t ex ha olika lätt för att gå och röra sig – en del kan inte alls, man kan tåla mat olika bra eller inte se eller höra lika bra, att alla ser olika ut. Mycket av vårt arbete handlar om attityd och bemötande i de vardagliga situationerna, i synnerhet när det gäller de yngsta barnen. Vi använder uttryck som ”man kan göra olika”, ”man kan tänka olika”, ”det kan vara olika” för att ge barnen möjlighet till vidare reflektion kring funktionshinder. Ansvar: Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barngruppen och arbetet i huset. Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog och samordnare tar särskilt ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och utvecklingsmöten för att fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande. Sexuell läggning Mål: Ingen på Källvägens förskola ska känna sig diskriminerad på grund av sexuell läggning. Insats: Vi arbetar t ex på våra husmöten med de normer för sexuell läggning som finns i teamet och skapar en medvetenhet om våra egna förgivettaganden. I vårt arbete bemöter vi alla på ett respektfullt sätt, vi lånar böcker där olika familjekonstellationer är representerade och vi samtalar med barnen om att familjer kan se olika ut. Mycket av vårt arbete i barngruppen handlar om attityd och bemötande i de vardagliga situationerna men även till deras lekar och roller. Vi använder uttryck som ”man kan göra olika”, ”man kan tänka olika”, ”det kan vara olika” för att ge barnen möjlighet till vidare reflektion och egna val. Ansvar: Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barngruppen och arbetet i huset. Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog och samordnare tar särskilt ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och pedagogiska forum, för att fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande. Ålder Mål: Ingen på Källvägens förskola ska diskrimineras på grund av ålder. 8 Insats: Källvägens förskola har en (1) avdelning, omfattar barn i åldrarna 1-5. Vi ser löpande över hur vi organiserar verksamheten, vårt material och våra aktiviteter. Vi reflekterar över deras intressen och vad vi erbjuder barnen, hur barn talar med barn och hur vuxna talar med barn. Vi både blandar åldrar och delar upp barnen utifrån ålder eller färdighet för att varje barn ska få en verksamhet som är rolig och utvecklande. Vi lyfter fram olikheter när det gäller ålder och färdigheter som något naturligt och berikande där alla kan lära av varandra men också har ansvar för varandra. Vi uppmuntrar barnen att ta hjälp av och att hjälpa varandra. Ansvar: Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barngruppen och arbetet i huset. Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog och samordnare tar särskilt ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och utvecklingsmöten för att fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande. 9 4. Kartläggning och analys Vi kartlägger för att få syn på och identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. Resultatet från kartläggningen ligger sedan till grund för planering av åtgärder som ska genomföras i förebyggande syfte. Kartläggningen ska omfatta diskrimineringsgrunderna, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Vi kommer att i december 2013 att göra en första utvärdering. Kartläggningsmetoder som vi använder oss av: • Reflekterande samtal, med fokus på diskrimineringsområden. • Vi går igenom vilket material vi har på förskolan, med fokus på likabehandling och diskrimineringsgrunderna, tex vilka böcker, material har vi framme, tillgängligheten till materialet osv. • Hur ser miljön inom- och utomhus ut ur ett diskriminerings- och kränkningsperspektiv? Vi gör både barn och föräldrar delaktiga i detta arbete. • Genom barnobservationer, samtal med barn, dokumentation. • Vi diskuterar värdegrund och förhållningssätt både bland barn och vuxna och hur vi kan bemöta varandra med respekt och lyhördhet. • Vi gör vårdnadshavarna delaktiga genom att bjuda in till gemensamma möten och delta i diskussioner kring likabehandling, på drop-in, föräldraråd och brukarenkäter. Åtgärd Kartläggning av barngruppen/ Tidpunkt Augusti september Ansvarig(a) Arbetslaget Utvärdering Maj 2015 Kartläggning av material, miljö inne och utomhus Augusti september Arbetslaget Hösten 2014 Uppföljning. Utvärdering med frågeställningarna: Hur blev det? Vart ska vi? December 2014 Maj 2015 Förskolechef och arbetslag Inskolningar Våren 2015 Vintern 2014 Våren 2015 10 Analys: I vår kartläggning hösten 2014 har framkommit: a) När vi tittat igenom vårt material har vi sett över vilka dockor vi erbjuder barnen: i princip enbart flickdockor med traditionellt dockutseende. Vi har dock små plastfigurer med olika uniformsyrken där både män och kvinnor är representerade (inköpta förra året efter den kartläggningen) Utklädningskläderna täcker in både traditionella mans- respektive kvinnokläder såväl som idag könsneutrala kläder. b) Baserat på våra diskussioner om värdegrund och förhållningssätt har vi observerat och hört via samtal med barnen att kränkningar (uteslutning och verbala kräkningar) pga kön eller social status förekommer både ute och inne, oftast då inte någon vuxen är aktivt med eller delaktig i leken eller aktiviteten. Vissa yngre barn får inte vara med i lekar pga ålder (de är ”för små”). Det förekommer fortfarande då och då att framför allt pojkar säger att flickor inte får vara med för att de är flickor. Barn utsätter varandra ibland för knuffar och tråkiga kommentarer som att de inte får göra si om de inte gör så eller vara med om de inte gör på ett speciellt sätt. Miljöer och situationer inomhus där risk för kränkning finns: i mysrummet, i hallen och på torget. Eftersom huset ligger i mitten av gården så kan barnen vara ensamma på ena sidan ibland, i synnerhet då endast en ensam pedagog är ute med barnen. Då kan det förekomma uteslutningstendenser och kränkningar, men också otrygghet. c) Vi har sett att barn vill vara med på aktiviteter och har samma intressen som äldre eller yngre barn väljer. De äldre behöver kontinuerligt få utmaningar med större ansvar och svårighetsgrad medan de allra yngsta fortfarande behöver ett annat format och annan handledning. De mittemellan behöver också en anpassad verksamhet och känna att de både kan lyckas, kan hjälpa andra och få fler utmaningar att växa med. d) Vi är medvetna om de språk och etniska tillhörigheter som finns representerade i barngruppen och hur det påverkar det enskilda barnet. Vi upplever inte att vi har diskriminerat någon, men vi har noterat att vi kan uppmärksamma detta ännu mer på ett berikande sätt för både enskilda barn och gruppen. Vi är noggranna med att följa upp att alla vårdnadshavare förstår den information vi lämnar, kan vara delaktiga samt bidra med information till oss. e) Några barn undviker stora toaletten för att ”den är äcklig”. Några undviker den lilla för att man kan släcka ljuset utifrån. 11 5. Förebyggande (För att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling utifrån de risk-och problemområden som vi identifierat i kartläggningen) a) Mål: Det ska finnas både flick- och pojkdockor och dockor av olika etnicitet och att alla barn ska komma åt allt som inte är direkt olämpligt eller skadligt för dem. Åtgärd: Vi köper in pojkdockor och dockor av etnicitet som kompletterar dem vi har. Vi funderar kring hur vi introducerar dem och var vi ska ha dem så att alla barn har tillgång till dem vid något tillfälle. Vi köper på sikt in fler figurer med olika roller eller yrken. Ansvar: Alla pedagoger hjälps åt att hitta alternativ till de dockor och figurer vi har. Anna har precis beställt två etniska dockor, en flicka och en pojke. b) Mål: Ingen ska känna sig otrygg eller bli trakasserad eller utesluten ur barngruppen pga ålder, kön eller social status i barngruppen, varken inne eller ute. Åtgärd: Vi arbetar för att det ska finnas en pedagog med uppsikt/närvaro i varje rum. I de fall då barnen själva väljer att leka i ett stängt eller avskilt rum, så försöker vi genom sammansättningen av barn och genom tillsyn och fortsatta samtal med barnen att förhindra trakasserier eller uteslutning innan de uppstår. Vid behov talar vi med vårdnadshavare och vi delger alla hur vi arbetar via framför allt våra veckobrev. Utomhus ska vi cirkulera runt hela huset för att ha uppsikt, alternativt dela upp oss så att en pedagog finns på varje sida. Vi fortsätter att prata med barnen om schyst och ansvarsfullt beteende gentemot varandra. I de fall då endast en pedagog är tillgänglig ute, lockar och uppmanar vi alla barn att vara på samma sida av huset. Ansvar: alla pedagoger. c) Mål: Alla barn ska oavsett ålder få de utmaningar de vill ha och få fördjupa sina intressen. Alla ska samtidigt få möjlighet att ingå i ett utvecklande sammanhang med äldre och yngre barn. Åtgärd: Vi har kommit fram till att vi även i fortsättningen tror på att blanda åldrarna i de dagliga aktiviteterna, ibland mer än tidigare och därför även arbeta med ”flöde” mellan stationer. Vi vill dock behålla uppdelningen i grupper med de allra yngsta 1-2åringarna under vissa förmiddagar och i vissa sammanhang (t ex vissa projektgrupper) för att aktiviteten, samtalet och det praktiska arbetet ska fungera bra för alla inblandade och vara tillräckligt stimulerande, utmanande och roligt för varje enskilt barn. 12 Ansvar: alla pedagoger. d) Mål: alla barn ska känna sig stolta över sin kulturella bakgrund och de språk som finns hemma. Vi ska hjälpa barnen att utveckla kunskaperna i språket. Alla barn – även de med svenska som modersmål – ska på ett positivt sätt förstå innebörden av att kunna tala olika språk och vad det kan leda till vid lek och social samvaro. Alla ska förstå att alla kan lära sig andra språk och att språk kan låta på många olika sätt. Åtgärd: Vi stämmer av med vårdnadshavarna hur de kan förstärka barnens flerspråkighet. Vi undersöker vilka resurser som kommunen har centralt för se aktuella hemspråken på Källvägens förskola. Vi använder oss medvetet av vårt teams olika kulturella och språkliga kompetenser. Vi tittar på bilder från de aktuella länderna och lär oss om traditioner i olika delar av världen, men med basen i våra traditionella och väl inarbetade firanden och traditioner. Vi dubbelkollar att alla vårdnadshavare förstår den information vi ger och att de kan förmedla information till oss. Alla ska erbjudas delaktighet. Ansvar: alla pedagoger. e) Mål: Alla barn ska känna sig trygga på förskolan, utan rädsla eller oro för mörka rum eller toaletter som upplevs som otrevliga. Åtgärd: tillsammans med de barn som upplever obehag, jobbar vi med allas ansvar för att alla ska trivas. Rutiner, skyldigheter, rättigheter. Ansvarig: alla pedagoger. 6. Uppföljning och utvärdering 2015-05-xx Viktigt att varje arbetslag upprättar en tidsplan för sina observationer okt-nov, resultaten presenteras i december. Samtliga anställda ska medverka aktivt i de övriga åtgärderna. Denna plan kommer att följas upp och utvärderas i maj 2015. 13 7. Rutiner för akuta situationer 7.1 Policy På Källvägens förskola vill vi att det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Det ska vara en trygg och säker miljö överallt på förskolan. Vi vill vara nära barnen för att kunna upptäcka vad som sker i barnens interagerande med andra barn och för att säkerställa att våra värden lever. Vi ska ha en levande dialog mellan barn och pedagoger, mellan barn och barn och mellan pedagoger och vårdnadshavare. 7.2 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Att i organisationen se till så att det ständigt går att ha god uppsikt där barn vistas inom och utomhus. Att det är en stående punkt vid arbetslagets reflektion. Att skapa forum där barns tankar tas till vara och på allvar samt att värdegrunden hålls levande hos både barn och vuxna. 7.3 Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Föräldrar och barn ska känna trygghet att kunna vända sig till all personal på förskolan. 7.4 Rutiner när barn kränks av andra barn Vi pratar med barnen om det som har hänt och hjälper dem att reflektera över det som har hänt. Det är viktigt att alla parter kommer till tals. Fokus ligger på hur vi går vidare. För att kunna förebygga att detta inte inträffar igen är det viktigt att vi ser över miljö och struktur/organisation. Vid långtgående och upprepade kränkande handlingar informerar vi alla parters vårdnadshavare och händelsen dokumenteras. I detta skede informeras förskolechefen som i sin tur är skyldig att föra vidare informationen till huvudmannen. 7.5 Rutiner när barn kränks av personal I dessa situationer tar vi alltid barnens parti. När barnen inte är närvarande diskuteras den uppkomna situationen med berörd personal. Om situationen upprepas skall alltid 14 förskolechefen informeras och händelsens dokumenteras. Förskolechefen är skyldig att föra informationen vidare till vårdnadshavare och huvudmannen. 7.6 Rutiner för uppföljning När barn kränks av andra barn ansvarar pedagogisk personal för att händelsen följs upp med berörda barn och vårdnadshavare. Detta görs genom observationer och samtal. I samband med att pedagogen har ett samtal med vårdnadshavaren ska ett uppföljningssamtal planeras in. Om kränkningarna inte upphör upprättas en handlingsplan i samråd med pedagoger, vårdnadshavare och förskolechef. Förskolechef och pedagoger ansvarar för att denna handlingsplan följs upp. När barn kränks av personal ansvarar förskolechefen för att följa upp ärendet med barn, vårdnadshavare samt berörd personal. Förskolechefen träffar regelbundet den personal som utfört den kränkande behandlingen. Om situationen inte förbättras kontaktar chefen återigen huvudmannen. 7.7 Rutiner för dokumentation Pedagoger och förskolechef ansvarar för att åtgärderna vid kränkande handlingar dokumenterar och att handlingsplan upprättas när så krävs. 7.8 Ansvarsförhållande Pedagoger och förskolechef har ett gemensamt ansvar för det åtgärdande arbetet när en kränkande handling har uppstått. 15
© Copyright 2024