2015-09-16 2015/2016 1 2015-09-16 Vision för Hästö fritidshem Vi vill att vår verksamhet ska genomsyras av; glädje , trygghet/förtroende , kreativitet och lärande . En plats för drömmar och växande, där barnens nyfikenhet, intressen och lust att lära tas tillvara. Prioriterade mål: Ur LGR 11 Varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor. Ur allmänna råd för fritidshem Erbjuda barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid som är varierad och utgår från barnens behov och intressen. På fritidshemmet strävar vi efter att kunna erbjuda eleverna en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid, som är varierad och utgår från elevernas förutsättningar och behov. Alla elever ska kunna känna glädje och trygghet den tid de vistas på fritids. Fritidshemmet skall vara ett komplement till skolan, genom att förse barnen med möjlighet att praktiskt prova, erfara och utveckla nya kunskaper och förmågor. Genom att skolan och fritidshemmet ser till hela utbildningsdagen skapas en mångsidighet, helhet och kontinuitet för elevens utveckling och lärande. Fritidshemmens uppdrag Ur Allmänna råd: Erbjuder barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid som är varierad och utgår från barnens behov och intressen. Hur: genom att erhålla lugna lokaler för tid till rekreation. genom att arbeta med entreprenörskap; vara lyhörda för barnens önskemål, samt hjälpa dem att utveckla och genomföra sina idéer. genom att utmana med nya aktiviteter, där barnen får möjlighet att pröva på olika arbetssätt/förmågor att hantera olika situationer. genom att erbjuda möjlighet till skapande och fri lek, som innehåller både fria och lärarstyrda aktiviteter . genom att erbjuda utedagar. 2 2015-09-16 Utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skola/ förskoleklass både tids och innehållsmässigt. Hur: genom att skapa en lugn start på dagen genom att erbjuda barnen utrymme för fri lek, valmöjligheter och social samvaro. genom att vi deltar under skoltid och arbetar med gruppstärkande aktiviteter och skapande verksamhet. genom att ha gemensamma regler och rutiner. genom att ha tydliga överlämningar mellan förskoleklass, skola och fritidshem. genom att skolan och fritidshemmet ser till hela utbildningsdagen skapas en mångsidighet, helhet och kontinuitet för elevens utveckling och lärande. genom att ha gemensamma teman, utedagar och gemensamma aktivitetsstationer. genom delaktighet i verksamheten hela dagen. genom att ha gemensamma planeringsdagar och arbetsplatsträffar. genom att ingå i ett arbetslag med andra yrkeskategorier. Förenar omsorg och pedagogik som stödjer barnets fysiska, intellektuella, sociala och emotionella utveckling. Hur: genom att erbjuda utedagar. genom att vi har utevistelse varje dag efter skolans slut. genom att kontinuerligt arbeta med kompissamtal och strukturerad konfliktlösning i barngruppen. genom att träna barnen i socialt samspel, såväl enskilt som i grupp. genom att erbjuda barnen elevens val, samt aktiviteter såsom gymnastik/rörelse, spela spel, lek och skapande verksamhet. genom att erhålla lugna lokaler för tid till rekreation. genom att stödja barnen när de uttrycker sina känslor och förser dom redskap att hantera olika situationer. NORMER OCH VÄRDEN. Aktivt arbetar för att de normer och värden som beskrivs i läroplanen är en integrerad del i det vardagliga arbetet med att stödja barns utveckling och kopplar samman det med hur barnet utvecklar förmågan att ta ansvar och ha inflytande. Hur: genom att kontinuerligt arbeta med kompissamtal och strukturerad konfliktlösning i barngruppen. genom att lära barnen om omsorg och respekt för sin närmiljö. genom att barnen får ta konsekvenser av sitt handlande och därmed också måste ta ansvar för att besluten följs. 3 2015-09-16 genom ökat ansvar efter ålder och mognad; hålla ordning och reda, förbereda mellanmål och passa tider/närvarorapportering. genom att göra barnen delaktiga i verksamheten; önskemål, planera aktiviteter som berör utedagar och aktiviteter på lovdagar. genom att vara lyhörda för barnens egna initiativ och önskemål. Strävar efter att se det unika hos varje barn och medvetet arbetar med att olikheterna i gruppen ses som en tillgång. Hur: genom att träna barnen att ta avstånd från alla former av kränkande behandling (genom kompissamtal/problemlösning, konflikthantering och samtal i vardagen). genom att lyfta fram varje individs unika egenart som något positivt och därmed se varandras olikheter/likheter som tillgång i sitt lärande. genom att vi pedagoger ska respektera och bemöta alla barn efter deras förutsättningar. genom att vi pedagoger är förebilder och har kontinuerliga samtal kring värderingar och etik. genom kontinuerliga samtal i barngruppen, där vi uppmuntrar barnen att utveckla sin sociala kompetens och empatiförmåga. JÄMSTÄLLDHET MELLAN FLICKOR OCH POJKAR. Aktivt arbetar för jämställdhet mellan flickor och pojkar integrerat i verksamheten. Hur: genom att personalen kontinuerligt reflekterar över sitt eget förhållningssätt till kvinnligt och manligt. genom att erbjuda en omväxlande verksamhet och inspirera till nya aktiviteter för både flickor och pojkar. genom att skapa/erbjuda en pedagogisk miljö som gör det möjligt för barnen att våga frångå traditionella könsmönster. genom samtal/diskussioner ifrågasätta genusstrukturen. genom att bemöta flickor och pojkar som enskilda individer och ej utifrån kön. genom att medvetet och aktivt arbeta i verksamheten utifrån ett genusperspektiv. genom att ge utrymme för både flickors och pojkars intressen. SAMARBETE MED ANDRA VERKSAMHETER. Samarbetet med förskola, förskoleklass och skola utgår från barnens behov och intressen. Hur: genom att utgår från barnens behov vid övergången mellan förskola och fritidshem (genom god planering, tydlig information, öppet hus, besöka varandras verksamheter). genom att ha tydliga överlämningar mellan förskoleklass, skola och fritidshem. 4 2015-09-16 genom att skolan och fritidshemmet ser till hela utbildningsdagen skapas en mångsidighet, helhet och kontinuitet för elevens utveckling och lärande. genom att ha gemensamma teman, utedagar och gemensamma aktivitetsstationer. genom delaktighet i verksamheten hela dagen. genom att ha gemensamma planeringsdagar och arbetsplatsträffar. genom att ingå i ett arbetslag med andra yrkeskategorier. SAMARBETE MELLAN FRITIDSHEM OCH HEM. Skapar ett nära och förtroendefullt samarbete med barnets vårdnadshavare om barnets individuella utveckling och lärande. Hur: genom ett gott bemötande/god kommunikation, med målet att både barn och vårdnadshavare ska känna sig trygga. genom daglig kontakt med vårdnadshavare vid lämning och hämtning. genom att göra vårdnadshavare medvetna om vårt arbete i verksamheten genom informationsbrev, regler, samtal och uppdateringar på hemsidan/forum för samråd. genom att vi berättar om vår verksamhet vid föräldramöten. genom att vi erbjuder skolråd. genom att föra en öppen dialog med vårdnadshavare om barnets trivsel, lärande och utveckling. genom att vi är tydliga med att vårdnadshavare alltid är välkomna att delta i vår verksamhet. genom att fritidspedagogen deltar vid utvecklingssamtal och elevkonferenser. genom att vara öppen för barnens och vårdnadshavares synpunkter och önskemål. SÄRSKILT STÖD. A rbetar utifrån ett synsätt som innebär att stödbehovet för barn i behov av särskilt stöd ses i relation till omgivningen och den miljö som barnet vistas i. Hur: genom ett nära samarbete med förskoleklass och skola, så man kan skapa sig en helhetsbild av hur barnet fungerar i olika sammanhang. genom att se till varje barns individuella behov och anpassa miljön utifrån detta. genom att ha gemensamma regler och rutiner. genom att erhålla lugna lokaler för tid till rekreation. genom kontinuerliga samtal med vårdnadshavare och pedagoger, som underlag för dokumentation, utvärdering/uppföljning och stödinsatser. genom att ha en nära föräldrakontakt. genom att vara lyhörd för vårdnadshavares synpunkter och önskemål. genom att fritidspedagoger deltar i utvecklingssamtal. 5 2015-09-16 genom att vi pedagoger deltar utarbetandet av åtgärdsprogram och IUP ( individuella utvecklingsplaner. MÅLUPPFYLLELSE Målen är nådda när vi ser att: Alla barnen trivs och känner glädje och trygghet den tid de vistas på fritids. Barnen visar respekt för sina medmänniskor och bryr sig om varandra. Barnen ser varandras olikheter som en tillgång, när de accepterar, lyssnar och hjälper varandra. Barnen vågar ta för sig och ta egna initiativ. Barnen är positiva, självständiga och delaktiga i diskussioner. Verksamheten genomsyras av; glädje , trygghet/förtroende , kreativitet och lärande . En plats för drömmar och växande, där barnens nyfikenhet, intressen och lust att lära tas tillvara. Alla barnen trivs, bryr sig om varandra och får sina behov tillgodosedda. METODER Så här ska vi göra för att nå målen: Genom att vi pedagoger är förebilder och har kontinuerliga samtal kring värderingar och etik. Samtal i barngruppen som berör olika former av kränkande behandling och hur man ska vara mot varandra; kompissamtal (positivt bemötande, förmågan att lyssna och hjälpa varandra), problemlösning och konflikthantering. Uppmuntra barnen i leken att utveckla sin sociala kompetens och empatiförmåga. Lyfta fram varje individs unika egenart i barngruppen som något positivt, där man ser varandras olikheter/likheter som tillgång i sitt lärande. Utmana barnen med nya aktiviteter, där barnen får möjlighet att pröva på olika arbetssätt/förmågor och att hantera olika situationer. Vi är lyhörda för barnens och vårdnadshavares önskemål. Samtliga pedagoger är engagerade och arbetar aktivt med verksamhetens progression. Alla tar ansvar för att nå de uppsatta målen. UPPFÖLJNING 6 2015-09-16 Hur? Genom observation och dokumentation av barnen i varierade sociala sammanhang, kan vi synliggöra arbetets progression mot målen. Våra observationer i barngruppen utgör underlag för dokumentation och analys i arbetslagen, och är en viktig del i verksamhetens utvecklingsarbete. Samtliga pedagoger strävar efter att skapa medvetenhet om sina handlingar genom reflektion/självvärdering . Genom den självkritiska granskningen skapas förutsättningar att rätta till brister på ett långsiktigt och hållbart sätt. Kontinuerlig dialog kommer även att hållas med såväl barn/vårdnadshavare (vid föräldramöten, lämning/hämtning och under pågående verksamhet). UTVÄRDERING När? Genom systematiskt kvalitetsarbete som arbetslaget utvärderar minst en gång per år. Fastställd 20130408 Marie Andersson Reviderad 20130603 Marie Andersson 7