1. No category

LIKABEHANDLINGSPLAN
OCH
ÅRLIG
PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING
2014/2015
Finngösa förskola
Innehållsförteckning
1. Vision
2. Grunduppgifter
3. Främjande arbete
4. Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen 2014
5. Kartläggning och analys
6. Förebyggande insatser
7. Åtgärdande insatser och rutiner vid akuta situationer på förskolan
8. Incidentrapport
Vår vision. 2014-2015
Alla barn som lämnar Finngösa förskola ska göra det med en tillit till sin egen
förmåga och med lust söka nya utmaningar och lära för livet i samspel med andra.
I ett likabehandlingsperspektiv innebär detta att inget barn ska diskrimineras,
trakasseras eller kränkas. Alla barn ska få möjlighet att söka sin identitet och vara
autentiska.
Genom ett demokratiskt och transparent förhållningssätt mellan förskolorna i området
delar vi erfarenheter och förståelse för vårt gemensamma pedagogiska uppdrag
utifrån läroplanen för förskolan Lpfö 98/10 och Reggio Emilias filosofi.
I ett likabehandlingsperspektiv innebär detta att vi tillsammans hjälps åt att få syn på
negativ normbildning.
Rätten till likabehandling hör till de mänskliga rättigheterna. Alla barn i förskolan ska
ha samma rättigheter och bemötas på ett likvärdigt sätt oavsett kön, könsidentitet
eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder hos barnet eller dess närstående.
Dessa rättigheter regleras i lag, av diskrimineringslagen(2008:567) och i skollagen
(2010:800) där det står att alla förskolor varje år ska skriva en likabehandlingsplan
och en årlig plan mot kränkande behandling.
Vi har valt att slå ihop dessa båda planer till en gemensam plan eftersom de på flera
sätt går in i varandra.
Vi har en samordnare på Finngösa förskola, som tillsammans med förskolechef och
utvecklingspedagog och tre andra samordnare från Ugglumsområdets övriga tre
förskolor arbetar för att förankra och levandegöra likabehandlingsarbetet såväl hos
barn och föräldrar som personal.
2. Grunduppgifter
Finngösa förskola med tre förskoleavdelningar, Berget, Åsen och Hällen ligger i norra
Sävedalen i Partille kommun.
Förskolechef är Ingela Martinez Löfgren.
Utvecklingspedagog är Mia Hokkanen
Samordnare är Linda Strömvall
Mål
Vår målsättning är att alla barn på Finngösa förskola ska erbjudas möjligheter att
utveckla en större medvetenhet om hur mångfald utifrån ett
likabehandlingsperspektiv kan se ut i vårt samhälle. Vi vill verka för att alla barn och
vuxna på vår förskola ska kunna välja utifrån sig själva och sin egen person utan att
begränsas av kön, etnicitet, social ställning, religion, könsidentitet, funktionshinder
eller ålder.
Finngösa förskola kommer att ha olika ingångar på de olika avdelningarna i
likabehandlingsarbetet utifrån sin unika utgångspunkt och utifrån barngruppens
intressen. Vi kommer också att tillsammans med områdets övriga förskolor arbeta
med barns delaktighet och inflytande. Detta gör att arbetet med
likabehandlingsarbetet ständigt kommer att vara närvarande i verksamheten.
Planen gäller från 15 oktober 2014 till 15 oktober 2015
3. Främjande
Främjande arbete syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla
diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning
och är en naturlig del av det vardagliga arbetet. Det främjande arbetet återspeglas i
förskolans miljö, förhållningssätt och pedagogiskt material.
Mål:
På Finngösa förskola ska alla barn ha möjlighet att utveckla sina förmågor och
intressen oavsett kön, ålder, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning.
Föräldrar ska tryggt kunna lämna sina barn på vår förskola med visshet om att barnet
inte kommer att utsättas för ensidig påverkan till förmån för den ena eller andra
åskådningen.
Vi vill skapa en atmosfär på vår förskola som ser olikheter som en tillgång!
Insats:
Genom att vi ger alla barn möjlighet att sätta sina egna gränser och öva på
konflikthantering.
Genom att vi visar respekt gentemot alla, kollegor, barn, föräldrar.
Genom gemensamt förhållningssätt kring hur vi bemöter varandra på huset.
Genom att ge barnen verktyg till att kunna kommunicera och socialisera med i olika
sammanhang och konstellationer.
Genom att gruppera barnen på olika sätt för att möta olikheter och nya utmaningar.
Genom att vi synliggör normer och värden både hos de vuxna och tillsammans med
barnen, eftersom våra värderingar styr våra handlingar.
Genom samtal med barnen om vad det innebär att visa respekt och om vad det
betyder att alla är lika mycket värda.
Vi ser oss som medforskare tillsammans med barnen och kan på det sättet fånga
upp olika händelser i barnens vardag och i deras relationer.
Vi erbjuder barnen att vara delaktiga och utöva inflytande över sin vardag på
förskolan på olika sätt.
Vi bjuder in och erbjuder föräldrar att utöva delaktighet i vårt likabehandlingsarbete
på föräldramöten, föräldraråd, drop in, samtal och genom bloggen.
Genom att använda miljön som en tredje pedagog. Rummen, dess utformning och
materialet vi erbjuder barnen förändras efter barngruppen och dess behov.
Ansvariga:
All personal ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året.
I den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö98/10 står bland annat följande skrivet:
”Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska dess verksamhet utformas i
överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som
verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och
respekten för vår gemensamma miljö. En viktig uppgift för verksamheten är att
grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets
okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet
mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska
hålla levande i arbetet med barnen”. Lpfö98/10
Skolverket skriver följande:
”Att hävda grundläggande värden kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga
verksamheten. Verksamheten ska bedrivas i demokratiska former och därigenom
lägga grunden för ett växande ansvar och intresse hos barnen för att på sikt delta
aktivt i samhällslivet”(skolverket.se)
Diskrimineringsgrunderna Kön:
Mål: Inget barn på Finngösa förskola ska diskrimineras på grund av sitt kön.
Insats: Genom att synliggöra normer för könsskapande i teamet så skapar vi en
medvetenhet hos varje pedagog. Detta gör vi genom att på våra husmöten och i våra
lärgrupper lyfta artiklar och litteratur som ger oss perspektiv på olikheter. En levande
dialog tillsammans i teamet där vi stöttar varandra för att få syn på förgivettaganden,
att våga vända upp och ner det som ses som norm. En levande dialog kring vad vi
erbjuder för material och vad det signalerar, hur vi talar till barnen, vad vi benämner
dem som, hur vi tillsammans kan utmana de bilder av män och kvinnor som finns i
vårt samhälle.
Med barnen använder vi de vardagliga upplevelserna och diskuterar med dem utifrån
de föreställningar de har. Vi uppmuntrar till förhandling mellan barnen i deras lekar
och stödjer dem att välja utanför normen, använder ord som ”det kan vara olika, man
kan tycka olika, man kan tänka olika” för att ge dem möjlighet att hitta andra vägar.
Med de yngsta barnen handlar detta mycket om de vuxnas bemötande. Hur bemöter
de pojkar respektive flickor och hur påverkar det barnet och de andra barnens
uppfattning.
Ansvar:
Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året.
Pedagogerna tar särskilt ansvar för barngruppen och arbetet på huset. Förskolechef
tillsammans med utvecklingspedagog och samordnare tar särskilt ansvar för att knyta
ihop innehåll på Husmöten, APT och
Utvecklingsmöten för att fortbilda alla
pedagoger och hålla diskussionerna
levande.
Etnisk tillhörighet
Mål:
Ingen på Finngösa förskola ska känna sig
diskriminerad på grund av sin etniska
tillhörighet.
Insats:
Genom att synliggöra mångkulturella perspektiv i teamet så skapar vi en
medvetenhet hos varje pedagog. Detta gör vi genom att på våra husmöten och i våra
lärgrupper lyfta artiklar och litteratur som ger oss perspektiv på etnicitet. En levande
dialog tillsammans i teamet där vi stöttar varandra för att få syn på förgivettaganden,
att våga vända upp och ner det som ses som norm hos oss. Vi arbetar med vår
pedagogiska miljö så den ska ge barnen möjlighet att få syn på individer med olika
etnicitet. Det är viktigt att barn oavsett etniskt ursprung känner igen sig på vår
förskola i materialet och i dialogen. Vi belyser andra perspektiv/ andra sätt att tänka
och handla i diskussioner som vi har med barnen. Vi ser till att det finns litteratur som
belyser olika sätt att leva och vara. Vi använder oss, vid behov, av tolkar vid olika
möten för att skapa en genomsam plattform tillsammans med familjerna.
Ansvar:
Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året.
Pedagogerna tar särskilt ansvar för barngruppen och arbetet på huset. Förskolechef
tillsammans med utvecklingspedagog och samordnare tar särskilt ansvar för att knyta
ihop innehåll på husmöten, APT och utvecklingsmöten för att fortbilda alla pedagoger
och hålla diskussionerna levande.
Religion eller annan trosuppfattning
Mål:
Ingen på Finngösa förskola ska diskrimineras på grund av sin religion eller annan
trosuppfattning.
Insats:
Genom att synliggöra normer för religion eller annan trosuppfattning i teamet så
skapar vi en medvetenhet hos varje pedagog. Detta gör vi genom att på våra
husmöten och i våra lärgrupper lyfta artiklar och litteratur som ger oss perspektiv på
olikheter. En levande dialog tillsammans i teamet där vi stöttar varandra för att få syn
på föregivettaganden, att våga vända upp och ner det som ses som norm.
Med barnen använder vi de vardagliga upplevelserna och diskuterar med dem utifrån
de föreställningar de har. Vi uppmuntrar till förhandling mellan barnen, använder ord
som ”det kan vara olika, man kan tycka olika, man kan tänka olika” för att ge dem
möjlighet att hitta andra vägar och tolerans i att andra inte behöver välja likadant som
de själva. Vi stärker varandra i att våga ta upp frågor om t.ex. livet och döden när
barnen initierar och låta barnen uttrycka sina tankar likväl som att vi lyfter olika
perspektiv.
Ansvar:
Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året.
Pedagogerna tar särskilt ansvar för barngruppen och arbetet på huset. Förskolechef
tillsammans med utvecklingspedagog och samordnare tar särskilt ansvar för att knyta
ihop innehåll på husmöten, APT och utvecklingsmöten för att fortbilda alla pedagoger
och hålla diskussionerna levande
Funktionshinder.
Mål:
Ingen på Finngösa förskola ska känna sig diskriminerad på grund av
funktionsnedsättning.
Insats:
Genom att synliggöra normer för funktionshinder i teamet så skapar vi en
medvetenhet hos varje pedagog. Detta gör vi genom att på våra husmöten och i våra
lärgrupper lyfta artiklar och litteratur som ger oss perspektiv på olikheter. En levande
dialog tillsammans i teamet där vi stöttar varandra för att få syn på förgivettaganden,
att våga vända upp och ner det som ses som norm.
Med barnen använder vi de vardagliga upplevelserna och diskuterar med dem utifrån
de föreställningar de har. Vi använder ord som ”man behöver olika, man kan vara
olika” för att ge dem möjlighet att hitta andra vägar och tolerans i att andra inte alltid
kan göra samma saker som de själva och insikt i hur det kan påverka. Vi stärker
varandra i att våga ta upp frågor om olika funktionshinder och gör barnen medvetna
om att alla har olika förutsättningar och att det inte alltid behöver synas utanpå.
Ansvarig:
Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året.
Pedagogerna tar särskilt ansvar för barnen i gruppen och verksamheten på huset.
Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog och samordnare tar särskilt
ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och utvecklingsmöten för att
fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande.
Sexuell läggning
Mål:
Att ingen på vår förskola ska känna sig diskriminerad på grund av sexuell läggning.
Insats:
Genom att synliggöra normer för sexuell läggning i teamet så skapar vi en
medvetenhet hos varje pedagog. Detta gör vi genom att på våra husmöten och i våra
lärgrupper lyfta artiklar och litteratur som ger oss perspektiv på olikheter. En levande
dialog tillsammans i teamet där vi stöttar varandra för att få syn på förgivettaganden,
att våga vända upp och ner det som ses som norm.
Med barnen använder vi de vardagliga upplevelserna och diskuterar med dem utifrån
de föreställningar de har. Vi ifrågasätter stereotypa familjebildningar i leken, belyser
att familjekonstellationer kan se olika ut, att man har rätt att älska vem man vill. Vi ger
barnen möjlighet att hitta andra vägar och tolerans i att andra inte behöver välja
likadant som de själva men att alla måste respekteras för sina val.
Ansvar:
Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året.
Pedagogerna tar särskilt ansvar för barnen i gruppen och verksamheten på huset.
Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog och samordnare tar särskilt
ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och utvecklingsmöten för att
fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande.
Ålder
Mål:
Att ingen på vår förskola ska diskrimineras på grund av ålder
Insats:
På Finngösa förskola arbetar vi med åldersindelade grupper där de äldsta barnen
går på Åsen. Detta för att miljö och material på bästa möjliga sätt ska kunna tilltala
och vara tillgängligt för en särskild åldersgrupp. I detta är vi medvetna om att barnen
är olika och har olika behov av att överbygga dessa antaganden och få möjlighet att
upptäcka och utforska över gränserna. Därför arbetar vi för att barnen ska mötas
både utomhus på våra gemensamma gårdar och inomhus i olika sociala
sammanhang.
Med barnen arbetar vi för att skapa en gemenskap över avdelningarna och låta dem
få syn på hur de behöver varandra på olika sätt oavsett ålder.
Ansvar:
Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året.
Pedagogerna tar särskilt ansvar för barnen i gruppen och verksamheten på huset.
Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog och samordnare tar särskilt
ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och utvecklingsmöten för att
fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande.
4. Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen 2014
Det gemensamma målet har vi utvärderat tillsammans. Målen som var specifika för
avdelningarna har vi utvärderat på respektive avdelning. Alla avdelningar har lagt till
komentarer kring de mål som man ser att man har jobbat med utöver sina egna mål.
Mål; Alla barn ska känna sig trygga ute på gården (avd berget)
Hur blev det?
Upplever att miljön på gården fortfarande är svåranpassad för många barn, speciellt
väldigt små barn. Däremot anser vi att samarbetet mellan personal är bättre och det
finns mycket personal som tar hand om dem yngsta, även större barn som hjälper de
små barnen.
Var ska vi?
Att få en utmanande miljö är på god väg då vi väntar in en ombyggnad. Vi vill jobba
mer med att vi har gemensamma strategier för att varje barn på gården.
Mål; Alla barn ska kunna vara med och påverka sin dag. (avd hällen)
Hur blev det?
Vi ser att blidstödet är en viktig strategi för hela barngruppen och vi har jobbat med
olika modeller för att hitta det som passar tillfället. Konflikterna har minskat och vi har
ökat möjligheterna för barnen att göra egna val tillsammans.
Var ska vi?
Vi vill fortsätta att utveckla bildstödet och jobba vidare med att tydliggöra dagen för
alla barnen. Ett nytt strävansmål för Berget kan vara att skapa en bättre rutin för att
barnen kan få vara med att påverka vad de vill göra under dagen.
Mål; Inget barn ska känna sig diskriminerad pga. sin ålder (avd hällen)
Hur blev det?
Vi har börjat med gemensam frukost på hela huset vilket har startat ”flödes
processen” Vi har mer öppna dörrar vilket har gjort att barnen har börjat göra fler val
utifrån intresse istället för val av avdelning. Åsen har gjort vissa förändringar i miljön
för att underlätta för de olika åldrarna.
Var ska vi?
Vi arbetar vidare med vårt gemensamma förhållningssätt på alla avdelningar för att
öka samarbetet och flödet på huset.
Mål; Det ska finnas böcker för barnen som belyser lika-olika (avd hällen)
Hur blev det?
Vi har inte köpt in böcker men vi har sökt och hittat böcker som vi vill köpa in till
hösten. Vi har också samarbetat med biblioteket.
Vart ska vi?
Vi diskuterar på ett husmöte om ett gemensamt bokinköp. Vi vill ha ett gemensamt
läsrum.
Mål; Alla barn ska känna sig trygga i alla miljöer på förskolan (avd åsen)
Hur blev det?
Vi jobbar med att stänga miljöer när det finns färre pedagoger. Vi kommunicerar på
eftermiddagarna och samarbetar i hela huset när vi blir färre personal. Eftersom vi
har gemensam frukost så har dörrarna öppnats upp mer och barnen rör sig mer över
avdelningarna. Vi ser skillnad på kort tid att barnen anpassar sig snabbt och känns
trygga med att vistas över huset.
Vart ska vi?
Vi arbetar vidare med vårt samarbete mellan avdelningarna.
Åsen
Hur blev det och var är vi: vi slutade öppna torget tidig morgon, nu efter
morgonmötet tidigast så att det alltid finns pedagog på torget. I skrivande stund är
torget stängt på grund av att en del barn hade viss svårighet att koncentrerat leka i
stort rum med många stationer, vi observerade viss hierarki, ” tuppighet”. En del
aktiviteter som erbjöds stred mot varandra, dans och byggkonstruktion
kombinationen har vi nu prövat att lyfta isär.
Vart ska vi och hur gör vi? Utefter barnens intresse om natur och djur vill vi se om
vi kan sammanföra det med dans på torget framöver. Ommöblering har skett stegvis
och torget kommer öppnas snart. Fortsatt lyhördhet för barns intressen, önskningar
och behov.
Mål; Alla barn och föräldrar ska kunna vara med och påverka verksamheten
oavsett ursprung och modersmål. (avd åsen)
Hur blev det?
Skriftlig information har vi skrivit på svenska och engelska. Förälder som fått
information på engelska kom nu på drop in. Vi har en almanacka på varje avdelning
och vi erbjuder tolk till de familjer som önskar. Vi upplever att det nu blev tydligare,
alla får samma information
Vart ska vi?
Vi vill att alla ska få samma information. Vi vill arbeta för att det ska vara obligatoriskt
med tolk för att skapa en gemensam plattform. Vi behöver kunna förmedla det vi vill
få fram. Den skriftliga informationen kan behövas på fler språk nästa termin? Är
google translate ett alternativ? Kan vi få hjälp av genomläsning före utdelning? Vi
behöver kartlägga vilka språk som vi ”måste” skriva på.
Mål; Vi ska ha en utmanande utemiljö för alla barnen (alla avd.)
Hur blev det?
Vi har inte skapat utemiljögruppen som vi tänkt. Vi har inte prioriterat detta pga
ombyggnaden. I våra disskutiner och planer kring den ”nya” gården har vi planerat in
miljöer som är anpassad efter olika åldrar. Under terminen har vi jobbat med ett ökat
samarbete mellan avdelningarna på gården. Åsen och Hällen har under våren börjat
med gemensamt mellanmål ute när vädret tillåter.
Var ska vi?
Vi vill att alla pedagoger kan alla barnens namn så att alla barnen kan känna sig
sedda. Vi vill hitta tid där vi kan diskutera och jobba vidare med ett gemensamt
förhållningssätt om utemiljön och hur vi förhåller oss kring olika situationen som
uppkommer ute. Vi vill utnyttja fredagarna tillsammans med vår utvecklingspedagog
till detta.
5. Kartläggning och analys
Vi kartlägger för att få syn på och identifiera risker för diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling i verksamheten. Resultatet från kartläggningen ligger sedan till
grund för planering av åtgärder som ska genomföras i förebyggande syfte.
Kartläggningen ska omfatta diskrimineringsgrunderna, kön, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Kartläggningsmetoderna kan se olika ut på de avdelningarna beroende på barnens
ålder och utveckling.
Kartläggningsmetoder som vi använder oss av:
•
Vi tittar igenom vad vi har för material på avdelningarna med fokus på
likabehandling och diskrimineringsgrunderna, t.ex. vilka böcker, material
har vi framme?
•
Hur ser miljön inom-och utomhus ut ur ett likabehandlingsperspektiv. Vi gör
både barn och föräldrar delaktiga i detta arbete.
•
Genom barnobservationer och dokumentation.
•
Vi diskuterar värdegrund och förhållningssätt både bland barn och vuxna
och hur vi kan bemöta varandra med respekt och lyhördhet.
•
Vi gör föräldrar delaktiga genom att bjuda in dem på föräldramöten och
föräldraråd för att delta i diskussioner kring likabehandling.
Åtgärd
Kartläggning av barngruppen/
Inskolningar
Kartläggning av material, miljö
inne och utomhus
Uppföljning.
Utvärdering med
frågeställningarna hur blev det?
Och vart ska vi?
Tidpunkt
Augustiseptember
Augustiseptember
Maj 2015
Ansvarig(a)
Arbetslaget
Utvärdering
Maj 2015
Arbetslaget
Hösten/Våren
2014/2015
Våren 2015
Förskolechef
och arbetslag
Analys:
I vår kartläggning har det framkommit;
•
Att Finngösa förskola har fått en stor ombyggnad av gården där nya ytor har
tillkommit. Vi har ännu inte ett gemensamt förhållningssätt kring vårt nya
uterum.
•
Att alla barn inte har samma förutsättningar att påverka sina val av aktiviteter
under dagen på alla avdelningar.
•
Att vi pedagoger måste jobba vidare med att diskutera förhållningssätt för att
säkerställa att alla barn blir bemötta efter sina förutsättningar.
•
Att det finns få medvetet valda böcker som belyser lika/olika.
•
Att alla föräldrar inte har inte har samma förutsättningar att påverka
verksamheten på grund av annat modersmål.
6. Förebyggande insatser.
(För att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
utifrån de risk-och problemområden som vi identifierat i kartläggningen.)
Mål; Vi ska ha en utmanande utemiljö för alla barn oavsett ålder där de blir
bemötta efter sina förutsättningar
Åtgärd; Vi använder vår gemensamma reflektionstid till att diskutera och arbeta fram
ett gemensamt förhållningssätt kring vår utemiljö. Vi arbetar fram ett dokument som
tydligt visar våra ställningstagande.
Ansvar; Alla pedagoger.
Mål; Alla barn ska kunna vara med och påverka sin dag.
Åtgärd; Vi arbetar med bildstöd på olika nivåer på avdelningarna. Vi fortbildar oss i
bildstöd som metod. Vi arbetar fram ett dokument som tydligt visar våra
ställningstagande.
Ansvar; Alla pedagoger.
Mål; Alla barn ska känna sig trygga i alla miljöer och inte känna sig
diskriminerad pga. sin ålder.
Åtgärd; Vi använder vår gemensamma reflektionstid till att diskutera förhållningssätt
för att öka samarbetet mellan avdelningarna och få ett naturligt flöde i huset. Barn
och föräldrar ska känna sig välkomna på alla avdelningar. Barnens intresse ska styra
var de befinner sig inte barnens ålder. Vi arbetar fram ett dokument som tydligt visar
våra ställningstagande.
Ansvar; Alla pedagoger.
Mål; Det ska finnas böcker för barnen som belyser lika-olika
Åtgärd; Vi gör ett gemensamt bokinköp och börjar diskutera tanken om ett
gemensamt läsrum. Vi arbetar fram ett dokument som tydligt visar våra
ställningstagande.
Ansvar; Alla pedagoger
Mål; Alla barn och föräldrar ska kunna vara med och påverka verksamheten
oavsett ursprung och modersmål.
Åtgärd: Vi använder oss i större utsträckning av tolkar för att skapa en gemensam
plattform. Vi ser över om de dokument som vi ger ut till föräldrar behöver översättas.
Vi introducerar blanketten ”språkstödsfrågor” till alla familjer. Vi arbetar fram ett
dokument som tydligt visar våra ställningstagande.
Ansvar; Alla pedagoger
7. Rutiner för akuta situationer
7.1 Policy
På Finngösa förskola vill vi att det ska råda nolltolerans mot trakasserier och
kränkande behandling. Det ska vara en trygg och säker miljö överallt på förskolan. Vi
vill vara nära barnen för att kunna upptäcka vad som sker i barnens integrering med
andra barn och för att säkerställa att våra värden lever. Vi ska ha en levande dialog
mellan barn och pedagoger, mellan barn och barn och mellan pedagoger och
vårdnadshavare.
7.2 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande
behandling
Att i organisationen se till så att det ständigt går att ha god uppsikt där barn vistas
inom och utomhus. Att det är en stående punkt vid arbetslagets reflektion. Att skapa
forum där barns tankar tas till vara och på allvar samt att värdegrunden hålls levande
hos både barn och vuxna.
7.3 Personal som barn och föräldrar kan vända sig till
Föräldrar och barn ska känna trygghet att kunna vända sig till all personal på
förskolan.
7.4 Rutiner när barn kränks av andra barn
Vi pratar med barnen om det som har hänt och hjälper dem att reflektera över det
som har hänt. Det är viktigt att alla parter kommer till tals. Fokus ligger på hur vi går
vidare. För att kunna förebygga att detta inte inträffar igen är det viktigt att vi ser över
miljö och struktur/organisation. Vid långtgående och upprepade kränkande
handlingar informerar vi alla parters vårdnadshavare och händelsen dokumenteras. I
detta skede informeras förskolechefen som i sin tur är skyldig att föra vidare
informationen till huvudmannen.
7.5 Rutiner när barn kränks av personal
I dessa situationer tar vi alltid barnens parti. När barnen inte är närvarande diskuteras
den uppkomna situationen med berörd personal. Om situationen upprepas skall alltid
förskolechefen informeras och händelsens dokumenteras. Förskolechefen är skyldig
att föra informationen vidare till vårdnadshavare och huvudmannen.
7.6 Rutiner för uppföljning
När barn kränks av andra barn ansvarar pedagogisk personal för att händelsen följs
upp med berörda barn och vårdnadshavare. Detta görs genom observationer och
samtal. I samband med att pedagogen har ett samtal med vårdnadshavaren ska ett
uppföljningssamtal planeras in. Om kränkningarna inte upphör upprättas en
handlingsplan i samråd med pedagoger, vårdnadshavare och förskolechef.
Förskolechef och pedagoger ansvarar för att denna handlingsplan följs upp.
När barn kränks av personal ansvarar förskolechefen för att följa upp ärendet med
barn, vårdnadshavare samt berörd personal. Förskolechefen träffar regelbundet den
personal som utfört den kränkande behandlingen. Om situationen inte förbättras
kontaktar chefen återigen huvudmannen.
7.7 Rutiner för dokumentation
Pedagoger och förskolechef ansvarar för att åtgärderna vid kränkande handlingar
dokumenterar och att handlingsplan upprättas när så krävs.
7.8 Ansvarsförhållande
Pedagoger och förskolechef har ett gemensamt ansvar för det åtgärdande arbetet
när en kränkande handling har uppstått.
INCIDENTRAPPORT
Dokumentation av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Datum och tid för händelsen: ---------------------------Händelse:
Plats:
Inblandade:
Följande har inträffat:
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Hur upplevde barnet händelsen:
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Åtgärder:
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Datum för uppföljning:
Information lämnad till:
Hur:
Datum:
Berörd anställd:
Underskrift uppgiftslämnare: --------------------------------------------------------------------------Underskrift förskolechef: -------------------------------------------------------------------------------Original förskolechef
Kopia till arbetslaget
Bilaga 1 – Anteckningar från föräldramötet på avd. hällen
Måndagen den 11/11 hade vi på Hällen UPPSTARTSMÖTE tillsammans med er föräldrar.
Vår nya förskolechef Ingela Martinez-Löfgren och utvecklingsledaren Mia Hakkonen presenterade sig.
Ni föräldrar fick sedan prata kring Likabehandlingsarbetet i förskolan efter en presentation av
”grundläggande värden” ur läroplanen med utgångspunkt från frågeställningen:
Vilka värden tycker ni är viktiga att barnen får med sig från förskoletiden?
Så här diskuterade ni:
JÄMNSTÄLLDHET
ÅSIKTSFRIHET
GOTT KAMRATSKAP- DELA MED SIG
FÖRSTÅELSE FÖR OLIKHETER – FRITT VAL-MÅNGFALD-ÖPPET VAL
MÖJLIGHET ATT VÄLJA SJÄLVA OAVSETT KÖN I ALLA SITUATIONER
LIKA VÄRDE
TA ANSVAR FÖR SINA HANDLINGAR
UTMANA BARNENS TANKAR (ÄVEN PEDAGOGERNA)
Tack för en givande kväll- hoppas ni tyckte det med!