1. No category

Sid 1(14)
BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN
SKOLOMRÅDE VÄST
Karlstad 2015-02-19
Likabehandlingsplan och
årlig plan mot diskriminering
och kränkande behandling
Tallåsens förskola
Avdelningarna:
Myran
Kotten
Taltrasten
Ugglan
Skogsdungen
Sid 2(14)
Innehållsförteckning
1.
Bakgrund .............................................................................................................................. 3
2.
Vår vision:............................................................................................................................. 3
3.
Förebyggande arbete i förskolan ........................................................................................... 4
Bemöta varandra positivt .................................................................................................................... 4
Sätta tydliga ramar och följa upp dem ................................................................................................ 4
Se och uppmärksamma alla barn. Alla barn är allas ansvar ................................................................ 4
Göra vardagen begriplig, hanterbar och meningsfull ......................................................................... 4
Skapa goda kontakter med vårdnadshavare ....................................................................................... 5
4.
Främjande arbete i förskolan................................................................................................. 5
Kön....................................................................................................................................................... 5
Etnisk tillhörighet ................................................................................................................................ 6
Religion och annan trosuppfattning .................................................................................................... 6
Funktionshinder .................................................................................................................................. 6
Sexuell läggning ................................................................................................................................... 7
Kränkande behandling......................................................................................................................... 7
5.
Lagen .................................................................................................................................... 8
6.
Begreppsförklaring................................................................................................................ 9
7.
Rutiner och dokumentation vid händelse ............................................................................ 10
Kartläggning och upptäckt................................................................................................................. 10
Små barns möte med andra små barn .............................................................................................. 10
Personal bedömer att ärendet inte är utagerat och löst .................................................................. 10
Åtgärdsplan när barn kränker och diskriminerar andra barn vid upprepade tillfällen ..................... 11
Åtgärdsplan när vuxna kränker/diskriminerar barn eller vuxna kränker/diskriminerar vuxna ........ 11
Utredning........................................................................................................................................... 11
Dokumentation ................................................................................................................................. 12
Åtgärder............................................................................................................................................. 12
8.
Uppföljning och utvärdering ................................................................................................ 12
9.
Ansvarsfördelning ............................................................................................................... 13
10. Mall för karläggning av fokusområde ................................................................................... 14
Sid 3(14)
1. Bakgrund
Enligt skollagen (2010:800) 6 kap. 8 § ska huvudmannen se till att det inom varje särskild
verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling.
Enligt diskrimineringslagen (2008:567) 3 kap. 16 § ska utbildningsanordnare som bedriver
utbildning enligt skollagen varje år upprätta en plan (likabehandlingsplan) med en översikt
över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter för elever/barn oavsett kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning,
dels förebygga och förhindra trakasserier på dessa grunder eller sexuella trakasserier.
Vi har valt att sammanföra dessa två planer till Förskolans årliga plan för att främja
likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Arbetet
med att genomföra och följa planen gäller samtlig personal inom förskolan.
Varje dag i förskolan blir barn oense med varandra. Någon får inte vara med i leken någon
annan blir fråntagen en leksak. Små barns möten med andra små barn kan ibland innebära att
situationer uppstår om kan vara kränkande för andra barn. Det beror på att små barn inte har
tillräckliga erfarenheter av hur man bör vara i samspel med andra. Med närvarande,
engagerade och lyhörda vuxna i lek och aktivitet kan dessa tillfällen leda till ett lärande och
utvecklad samvarokompetens.
2. Vår vision
Lustfyllda möten i lek och lärande med barnen i fokus
Sid 4(14)
3. Förebyggande arbete i förskolan
Vårt förebyggande arbete grundar sig i vårt gemensamma förhållningssätt.
Bemöta varandra positivt

Säga hej till alla barn och vuxna på förskolan varje morgon. Alltid benämna barnen
vid namn.

Ha ett tillåtande och uppmuntrande förhållningssätt där vi uppmuntrar barnen till att
”prova på” och klara saker själva, men där det också är tillåtet att göra fel och få hjälp
av en vuxen.

Berömma barnen för det positiva de gör och säger. Även till de vuxna.

Prata med och lyssna på varje barn varje dag.
Sätta tydliga ramar och följa upp dem

När vi ställer frågor tar vi konsekvenserna av svaret.

Lära barnen att sluta betyder sluta. Det är tillåtet att sätta sin gräns och säga nej och
det respekteras.

Vara konsekventa i vårt handlande. Det som gäller ena dagen gäller också den andra.

Stämma av med varandra så att all personal på respektive avdelning är medvetna om
vad som sagts till barnen(varje dag)

Följa upp konflikter och börja nysta med den som är ledsen innan vi pratar med den
som orsakat det hela.
Se och uppmärksamma alla barn. Alla barn är allas ansvar

Säga hej, hälsa och prata med alla barn och personal på förskolan.

Trösta och lösa konflikter med alla barn

Vara uppmärksam på signaler från barnen. Signaler kan vara barnets kroppsspråk, om
de drar sig undan, är ledsna, inte vill vara med och leka, utåtagerande m.m.

Vara vuxna som sprider ut oss vid utomhusvistelse och inomhusvistelse för att höra
vad som sägs och se vad som görs i barngruppen.
Göra vardagen begriplig, hanterbar och meningsfull

Ha fasta återkommande rutiner

Förbereda barnen när rutiner ändras och talar om varför.

Fylla dagarna med aktiviteter som är anpassade till barnens ålder, mognad,
utvecklingsnivå och förutsättningar.
Sid 5(14)
Skapa goda kontakter med vårdnadshavare

Ha daglig kontakt vid lämning och hämtning

Prata om hur barnet och vårdnadshavare trivs med vår verksamhet vid
utvecklingssamtal.

Barnets trygghet och trivsel tas upp vid varje utvecklingssamtal.

Informera om innehåll och mål i Likabehandlingsplanen vid inskolning, föräldramöten
och ibland på utvecklingssamtal.
4. Främjande arbete i förskolan
Det kan vara svårt att identifiera sexuella trakasserier bland barn i förskoleåldern. Vuxna
måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av
frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse.
Kön
Kön är en term som används för att särskilja individer som kvinna eller man.
Genus är de föreställningar, idéer och handlingar som sammantagna formar människors
sociala kön.
Mål:

Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla olika
förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.

Vårt mål är också att verka för att flickor och pojkar ska få lika stort inflytande över
och utrymme i verksamheten.

Vi skapar en god pedagogisk miljö där flickor och pojkar inte blir hämmade av
traditionella könsmönster.
Detta gör vi för att nå målen:

Vi skall vara förebilder och vara uppmärksamma på personalens och barnens språk,
kroppsspråk, attityder och värderingar.

Använda vardagssituationer för att hjälpa barnen att hitta sin identitet och öka sitt
självförtroende.

Vi skall bevaka att flickor och pojkar får lika mycket utrymme i verksamheten, genom
till exempel observationer.

Vi skall anpassa vår miljö så att båda könen har möjlighet att utveckla sina förmågor
utan yttre påverkan.

Vi skall arbeta regelbundet med värdegrundsfrågor.
Sid 6(14)
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller
etniska ursprung, ras eller hudfärg eller annat liknande förhållande.
Mål:

Vi ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som uppstår på grund
av etnisk tillhörighet.

Vi arbetar för att barnen utvecklar sin förmåga att leva sig in i och respektera andras
kulturer.
Detta gör vi för att nå målet:

Vi arbetar för alla människors lika värde, oavsett etnisk tillhörighet, religion eller
trosuppfattning.

Vi skall vara goda förebilder för barnen och visa intresse för olika kulturer.

Vi erbjuder modersmålsundervisning.

Välkomna modersmålslärarna och ge dem utrymme i verksamheten och prata med
barnen om varför de är i barngruppen.

När vi har barn, föräldrar och modersmålslärare med annan kulturell bakgrund i våra
barngrupper bjuder vi in dem att berätta för oss om sin kultur, om de vill.
Religion och annan trosuppfattning
Vi får inte missgynna någon på grund av hans eller hennes religion eller annan
trosuppfattning. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i
eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism.
Mål:

Vi ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som uppstår på grund
av religion eller annan trosuppfattning.
Detta gör vi för att nå målet:

Vi ska vid behov uppmärksamma olika religioners traditioner och högtider.

Vid behov kommer vi att söka fakta om den berörda trosuppfattningen.
Funktionshinder
Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en
persons funktionsförmåga.
Mål:

På förskolan accepteras inte att någon känner sig utsatt för diskriminering eller
trakasserier på grund av funktionshinder.

Alla barn skall ha möjlighet att delta i förskolans verksamhet.

Vi ska anpassa verksamheten med hänsyn till barnens olika förutsättningar.
Sid 7(14)
Detta gör vi för att nå målet:

När vi planerar förskolans verksamhet ska vi ta hänsyn till och anpassa för barn med
olika funktionshinder.

Vi anpassar miljön så att alla barn får samma möjligheter att delta i förskolans
verksamhet.

Vi ska söka kunskap om funktionshindret och hur man svarar på frågor från barnet och
kamraterna.

Noga tänka på vilka gemensamma aktiviteter vi väljer och hur vi utformar
aktiviteterna för att alla barn ska kunna delta på sina villkor t.ex. hitta sätt för att hänga
med i leken eller delta i utflykter

Personalen kontaktar Klaraborgs - SPO vid behov för rådgivning och handledning.
Även förälder/vårdnadshavare är en kunskapskälla.
Sexuell läggning
Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet.
Mål:

Vi skall utveckla acceptans för olika familjebildningar.
Detta gör vi för att nå målet:

Ämnet tas upp med barnen i naturliga situationer.

I diskussioner lyfter vi vilka tankar och värderingar vi har.

Uppmuntra barnens strävan att förstå olika familjebildningar och försöka svara och
förklara när barnen frågar.
Kränkande behandling
Förskolan ska förebygga och förhindra det som i lagen benämns som annan kränkande
behandling.
Annan kränkande behandling definieras som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet,
utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund. Det är effekten av en
handling som har betydelse, inte avsikten. Trakasseri är när personen som trakasserar känner
till att personen blir sårad.
Mål:

I förskolan ska alla känna sig trygga varje dag de är i verksamheten. Alla ska ges
möjlighet att lösa konflikter utifrån sin egen förmåga.
Detta gör vi för att nå målet:

Observationer.

Närvaro och närhet i vardagen.

Regelbundet värdegrundsarbete, till exempel med hjälp av sagor, böcker.

När konflikt har uppstått hjälper vi barnen att reda ut vad som har hänt och diskuterar
vilka olika lösningar som kan tänkas finnas.
Sid 8(14)

Vi uppmuntrar och stöder barnen i att lösa konflikter själva.

Vi vuxna föregår med gott exempel och visar barnen hur vi ska bete oss mot varandra
genom att aldrig tala illa om andra anställda, andra barn eller föräldrar.

Vi arbetar med empatiträning d.v.s. låter barnen lära sig att hjälpa varandra. De yngre
barnen kan få hjälp med påklädning av de äldre barnen.

När konflikt uppstått hjälper personalen till att reda ut det som hänt.

Personalen ser till att vara närvarande vuxna i lek och aktivitet genom att befinna sig
där barnen befinner sig.

Personalen sprider ut sig vid utomhusvistelse och inomhusvistelse så att vi ser och hör
vad som sägs och görs på hela gården och i alla rum.

Vårt värdegrundsarbete, där vi pratar om och visar hur vi ska vara mot varandra, blir
en naturlig del av den dagliga verksamheten.
5. Lagen
Ur FN:s konvention om barns rättigheter
”Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion. De
rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller
dess vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning,
nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i
övrigt.”. (artikel2)
”Konventionsstaterna är överens om att barnets utbildning skall syfta till att förbereda barnet
för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämlikhet
mellan könen, och vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och
personer som tillhör urbefolkningar”. (artikel 29)
Den 1 januari 2009 kom en ny diskrimineringslag och frågor som rör kränkande behandling
flyttades från barn- och elevskyddslagen till skollagen 14 a kap.
Diskrimineringslagen och skollagen har till ändamål att främja barns och elevers lika
rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av:

Kön

Etnisk tillhörighet

Religions eller annan trosuppfattning

Sexuell läggning

Funktionshinder
Lagen har också till ändamål att motverka trakasserier och annan kränkande behandling.
Sid 9(14)
6. Begreppsförklaring
Diskriminering
Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn.
Alla barn i förskolan skall ha samma rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Diskriminering kan vara
antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn och att det har en
direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering
Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det sker när förskolan tillämpar en
bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar
något barn. Ett exempel kan vara om alla serveras samma sorts mat och något barn inte kan
äta det på grund av religiösa skäl.
Trakasserier
Trakasserier är en behandling som kränker ett barns värdighet och som har koppling till någon
av diskrimineringsgrunderna.
Kränkning
Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla
människors lika värde. Kränkningen kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en
eller flera. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. När en person kränks vid
upprepade tillfällen kallas det mobbing.
En kränkning kan vara:

Fysisk (slag, knuffar)

Verbal (hot, svordomar, öknamn)

Psykosocial (utfrysning, grimaser)

Texter- och bilder (teckningar, lappar och fotografier)
Sid 10(14)
7. Rutiner och dokumentation vid händelse
En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen. Ett barn eller en vuxen som berättar
att hon eller han känner sig kränkt, ledsen, arg, sårad eller skadad måste alltid tas på allvar.
Varje incident av kränkande behandling skall resultera i en omedelbar reaktion från de vuxna
i förskolan.
I alla olika situationer som kan uppstå är det den vuxne som gör en bedömning om huruvida
den enstaka händelsen är utagerad eller om ärendet ska gå vidare enligt förfarandet i
åtgärdsplanerna nedan.
Kartläggning och upptäckt
Vår strategi för att upptäcka och kartlägga eventuella kränkningar och mobbning är att:

Alla vuxna agerar direkt då vi ser att någon blir kränkt eller utsatt.

Aktuella händelser tas upp på ALM.

Vi samtalar med barnen om vikten om att bry sig om varandra och ta hjälp av någon
vuxen, när t.ex. en konflikt inte går att lösa.

Föräldrar informeras när kränkning/mobbing förekommit och i samråd med dem sätts
eventuella åtgärder in.
Små barns möte med andra små barn
Varje dag blir barn oense med varandra. Någon får inte vara med i leken, någon annan blir
fråntagen en leksak. Sådana situationer kan upplevas som kränkande och en omedelbar
reaktion från en vuxen är då att;
1. Pedagog först på plats uppmärksammar, pratar med inblandade, tröstar och hjälper till
att lösa konflikten och visar på andra sätt att förhålla sig och agera i liknande
situationer.
2. I de allra flesta fall kan därmed händelsen anses utagerad och löst. Pedagogen gör en
bedömning om att situationen är utagerad och löst.
Personal bedömer att ärendet inte är utagerat och löst
1. Om annan pedagog än barnets avdelningspedagog är först på plats informeras barnets
avdelningspedagog.
2. Avdelningens pedagog informerar förälder via telefon eller vid hämtning av barnet vid
dagens slut. Även här kan händelsen vara utagerad och löst.
3. Om pedagog eller förälder anser att vidare samtal bör ske informeras förskolechef, tid
görs upp med respektive parter och samtalet dokumenteras. Ansvarig: Pedagog som
har respektive barn som ansvarsbarn.
Sid 11(14)
Åtgärdsplan när barn kränker och diskriminerar andra barn vid
upprepade tillfällen
1. Pedagog, barn eller vårdnadshavare bedömer att kränkning eller diskriminering skett
vid upprepade tillfällen
2. Förskolechef informeras
3. Pedagogerna diskuterar på avdelningsmöte angående åtgärder i barngruppen såsom
observationer av enskilt barn, barngruppen, samtal med barnen m.m.
4. Pedagog informerar vårdnadshavare
5. Tid för samtal görs upp. Samtalet dokumenteras där åtgärder skrivs in. Ansvarig är
den pedagog som är ansvarig för inblandade parters utvecklingssamtal.
6. Åtgärderna följs upp och dokumenteras inom två veckor vid ett samtal med
vårdnadshavare. Åtgärder ska följas tills varaktig lösning nåtts. Ansvar: Den pedagog
som är ansvarig för utvecklingssamtalet.
7. Dokumenten förvaras i låst skåp på förskolan
Åtgärdsplan när vuxna kränker/diskriminerar barn eller vuxna
kränker/diskriminerar vuxna
När en kollega, vårdnadshavare eller barn uppfattar att en vuxen kränker/ diskriminerar ett
barn eller att en vuxen kränker/diskriminerar en annan vuxen måste reaktionen komma
omedelbart. Utredningen ska ledas av förskolechef.
1. I första hand ska den som sett/hört ta upp det med personen ifråga
2. Förskolechef kontaktas omedelbart.
3. Samtal med berörd person. Samtalet dokumenteras och skrivs under av de som är med
på samtalet. I dokumentationen ska åtgärder skrivas in. Ansvarig: Förskolechef
4. Förskolechef kontaktar vårdnadshavare
5. Uppföljningssamtal sker inom två veckor. Ansvarig: Förskolechef.
6. Dokumenten förvaras hos Förskolechef.
En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till detta
samtomfatta både den eller de som kan ha utövat kränkningen och den som blivit utsatt för
den. I varje enskilt fall bör det bedömas om en anmälan ska göras till andra myndigheter.
Utredning
I de fall där vi upplever att kränkningarna upprepas eller att föräldrar gör oss uppmärksamma
på att deras barn blir illa behandlat görs en utredning.

Personalen skall göra löpande observationer när de misstänker kränkande behandling
bland barnen på förskolan.

Samtal med barnen om vad som hänt.

Samtal i personalgruppen samt samtal med de berörda barnens föräldrar.

Utredningen sköts av den personal som har barnet/barnen som ansvarsbarn.
Sid 12(14)

Vid kränkande behandling av personal, kontaktas skyddsombud och ansvarig chef.
Dokumentation

Allt som kommer fram under utredningen skall dokumenteras.

Enstaka händelser som vi betraktar som allvarliga skrivs också ner och sparas, detta
gäller såväl barn/barn, vuxen/barn, vuxen/vuxen. Detta för att det kan behövas i
framtida utredningar.

Vi för anteckningar under våra observationer.

Mötes- och samtalsanteckningar sparas.

Alla anteckningar förvaras i ett låst skåp.
Åtgärder
För att komma till rätta med de problem som uppstått använder vi oss av förskolans
handlingsplan mot kränkande behandling.
Vi använder oss av samtal för att komma tillrätta med problem såsom:

Konflikthantering

Samtal om alla människors lika värde.

Föräldrasamtal

Vid situationer som vi inte kan lösa själva eller tillsammans med föräldrar kontaktas
förskolechefen.
Barn som utsätts för eller som sett någon utsättas för kränkning/mobbing uppmanas att:

Tala med någon vuxen som han/hon har förtroende för
8. Uppföljning och utvärdering
Uppföljning och utvärdering sker i maj i samband med utvärderingen av mål- och
verksamhetsplanen. Rapport lämnas till förskolechef där man beskriver hur arbetet, för att
förvekliga planen om likabehandling, har gått till. Där ska bland annat ingå hur barn och
föräldrar görs delaktiga.
Efter revideringen, går likabehandlingsplanen på remiss till skolledningen innan den tas i
bruk.
Sid 13(14)
9. Ansvarsfördelning
Förskolechefens ansvar
Det är förskolechefens ansvar enligt lag och förarbeten att:

Se till att alla Pedagoger, alla barn och vårdnadshavare känner till att diskriminering
och kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten.

Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete att främja barns lika rättigheter samt att
motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt kränkande behandling.

Årligen upprätta, utvärdera och revidera en likabehandlingsplan i samarbete med
personal.

Årligen ge vårdnadshavare möjlighet att ta del av likabehandlingsplanen. Se till att det
finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och kränkande
behandling.

Om verksamheten får kännedom om att diskriminering eller kränkande behandling
förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas.
Pedagogernas ansvar
Det är pedagogernas ansvar att:

Följa förskolans likabehandlingsplan.

Ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar och
sträva efter likabehandling.

Åtgärder vidtas då diskriminering eller kränkande behandling misstänks, anmäls,
upptäcks.

Dokumentera misstänkt, anmäld, upptäckt diskriminering eller kränkande behandling
och de åtgärder som vidtas.

Varje läsårsstart skall information om förskolans likabehandlingsplan ges till barnens
vårdnadshavare. Den skall också vara tillgänglig på olika sätt, bl.a. på vår hemsida
och/eller i tamburen på avdelningarna.

Likabehandlingsplan ska upprättas varje år och den ska innehålla en uppföljning av
fjolårets åtgärder.
Sid 14(14)
10.
Mall för kartläggning av fokusområde
Diskutera vad det är som känns mest angeläget att titta på.
Enas om ett område
Alla barn i gruppen ska vara lika mycket värda.
Detta har vi sett eller hört
Ett annorlunda sätt att vara eller att tänka är inte accepterat hos alla barn.
Vårt fokusområde för året är
Ta vara på varandras olikheter.
Insatser/aktiviteter
Skapa goda förutsättningar så att alla barn få känna att de lyckas.
Skapa förutsättningar för att alla barn ska känna sig delaktiga både fysiskt och
känslomässigt.
Uppmuntra och förstärka det positiva barnen gör och säger, varje dag.
Uppföljning/utvärdering
Diskutera på ALM. Utvärdering våren 2016.
Analys