1. No category

Gemensamma vägar, 27-28 oktober 2015
Tema: Barnet/eleven i en inkluderande verksamhetskultur
Gemensamma vägar erbjuder återigen en konferens med kvalitet som avser
att diskutera specialpedagogiska frågor för olika målgrupper. Mötesplatsen
avser även att stärka samarbetet i specialpedagogik mellan pedagogisk
personal i skolan och forskare i de tre nordiska länderna.
Det övergripande syftet med Gemensamma vägar (GV) är att deltagarna skall
få tillgång till skolforskning och pedagogisk kompetens i specialpedagogik som
finns vid de nordligaste universiteten och högskolorna i Sverige, Norge och
Finland. Konferensen syftar också till att skapa förutsättningar för
nätverksbyggande samt att presentera kunskap och erfarenhet som finns i
skolor inom respektive land.
Program tisdag 27 oktober 2015
10:00 Registrering och inledning av konferensen
11:00 Claes Nilholm: Inkludering och effektivitet – går det att kombinera?
Relationen mellan effektivitet och inkludering. Går det att skapa en effektiv och inkluderande (special)
pedagogik och vad innebär det i så fall?
Claes Nilholm, är professor i pedagogik med inriktning specialpedagogik vid Uppsala
universitet. Han har över tid intresserat sig för teoretiska frågor inom det specialpedagogiska
området och också analyserat grundläggande begrepp och deras relationer, t.ex.
specialpedagogik, demokrati och inkludering. Han har också tillsammans med medarbetare i
forskargruppen REDDI (Research in Educational Dilemmas Democracy and Inclusion)
genomfört flera stora datainsamlingar av kartläggande karaktär. Under senare år har han
gjort ett antal forskningsöversikter inom det specialpedagogiska fältet och dessa utgör
utgångspunkter för föreläsningen.
12:00 Lunch
13:00 Knut Berntsen: Hur ska barn och unga få god hälsa och en bra grund för inlärning?
Jeg ønsker å peke på hvordan barn og unge har det i 2015 med tanke på de faktorer som vi vet er avgjørende
for både en fremtidig god helse, men også for læring. Videre peke på en del statistikker og de erfaringene jeg
har høstet etter å ha hatt personalseminar med ansatte i alle 40 grunnskoler i 7 grunnskoler hvor jeg jobber
Knut Berntsen är prosjektleder og leder for Polarsirkelen friluftsråd. Han har i 8 år
ledet et nettverk av 20 barnehager tilhørende i kommuner på Helgeland. Arbeidet i
nettverket har hatt som mål å skape helsefremmede barnehager. Med
utgangspunkt i fire enkle kriterier har nettverket bidratt til å utvikle et sett av
anbefalte kriterier for en helsefremmende barnehage. Som medlem i AU i
Folkehelsealliansen Nordland har han også bidratt til å implementere dette
kriteriesettet i alle barnehagene i Nordland. Gjennom nettverksarbeidet er det
høstet en rekke erfaringer i arbeidet. En hovedutfordring har vært hvordan man over tid kan kvalitetssikre at
barnehagene gir alle barna en helsefremmende hverdag. Videre hvordan erfaringene fra nettverksbarnehagene
kan spres også til barnehagene utenfor nettverket.
14:00 Dialoggrupper
14:30 Paus/ Kaffe
15:00 Dialoggrupper
15:45 Återsamling och info
19:00 Middag
Program onsdag 28 oktober 2015
09:00 Marianne West: Förebyggande elevhälsa, en förutsättning för integrerande verksamhetskultur
Marianne West är fostran-och undervisningschef i Vasa.
10:00 Paus
10:15 Dialoggrupper
12:00 Lunch
13:00 Dialoggrupper
15:00 Utvärdering och avslutning med kaffe
Dialoggrupper 2015
Val av de olika dialoggrupperna sker på plats, nedan delges samtliga
presentationer. Varje presentation är 30 min och varje presentation
avsätter en viss tid för diskussion och frågor.
A. Evaluering av bruken av et selvevalueringsverktøy
for helsefremmende prosjektbarnehager
Knut Berntsen, leder for Polarsirkelen friluftsråd.
Prosjektleder for helsefremmende barnehager på Helgeland
Oddbjørn Knutsen, Høgskolen i Nesna, dosent i spesialpedagogikk og
pedagogikk ved Høgskolen i Nesna.
Oddbjörn har sammen med en kollega høgskolelektor Vidar Hammer
Brattli, gjennomført ei evaluering som var et oppdrag fra
Fylkesmannen i Nordland, og tok utgangspunkt i følgende tredelte
problemstilling (forskerspørsmål): a) Hvilke forhold kan fremme eller
hemme implementeringen av selvevalueringsverktøyet ”Vi vurderer
vår barnehage” knyttet til satsningen på ”den helsefremmende
barnehage” i prosjektbarnehagene? b) Hvordan vurderer personalet i prosjektbarnehagene den
metodikken som ligger i selvevalueringsverktøyet ut i fra målene i rammeplan for barnehagene? c)
Hvilken effekt og resultater har bruken av selvevalueringsverktøyet gitt i prosjektbarnehagene? En
intervjuundersøkelse i to utvalgte prosjektbarnehager som deltok i prosjektet ”Lærende nettverk –
barnehage”.
B. Om styrking av læringsmiljøet i barnehage og skole
Gisle Johnsen, dosent ved Universitetet i Nordland er tilknyttet forskning, ledelse og undervisning
ved lærerutdanningen på ulike nivå og områder. Kartlegging og veiledning er assosierte interesser
med referanse til vekst og trivsel i barnehage og skole.
Kartlegging av læringsmiljøet er en sentral målsetting som forutsetning for
utvikling av trivsel, hvor også forebygging og avhjelping av mobbing blir
tematisert. Det settes fokus på barnets og elevens rettigheter samt hvordan
barnehage og skole kan håndtere klager fra foresatte når uheldige, miljømessige
situasjoner fremkommer. Trivsel for individet i fellesskapet blir følgelig et
sentralt anliggende med tanke på barnehagens og skolens tilpasninger av både
rammer og innhold. Tema blir for øvrig sett i lys av en helsefrembringende
barnehage og skole som bør ha et kontinuerlig, innovativt fokus på læringsmiljøet for både å kunne
utvikle trivsel samt forebygge mobbing.
C. Jo bedre vi er sammen…
Sylvi Bratteng jobber som lektor på høgskolen i Nesna. Hun har master i spesialpedagogikk, hvor hun
har sett spesielt på utviklingsarbeid i skolen. Tidligere var hun leder av en
interkommunal PP-tjeneste. Ansatte i denne tjenesten har jobbet mye med
endringsarbeid i både skole og barnehager.
En historie om hvordan alle ansatte i barnehagene kan samarbeide om
utvikling og kompetanseheving, med felles mål om å bli bedre på å møte
hvert enkelt barn på en god måte.
Hemnes kommune i Norland har seks barnehager med til sammen 75
ansatte. Siden våren 2013 har de jobbet med et felles utviklingsprosjekt. Innholdet i dette
prosjektet har vært å gi alle ansatte faglig påfyll på utvalgte fagområder. Mellom hver fagsamling
jobbes det i hver enkelt barnehage forhold til aktuelt tema.
Bakgrunn for oppstart av prosjektet var et sterkt ønske om økt handlingskompetanse for å ivareta
de mest utfordrende barna. I tillegg var det et klart mål å etablere en samarbeidskultur hvor det å
lære
D. Psykososial helse i læringsmiljøer
Jan-Birger Johansen er professor i pedagogikk og generell didaktikk ved Universitetet i Nordland. Han
har allsidig bakgrunn fra verkstedindustrien som mekaniker og ingeniør, til å være lærer i rådgiver i
grunnskole, videregående skole, pp-tjenesten, høgskole og universitet. Forskningsfokus har vært
sosial og emosjonell læring. Relasjonsutvikling og dialektikk har hatt et vesentlig innhold i
forskningen. Han har vært gjesteprofessor ved Umeå Universitet og det svenske Högskoleverket. Har
erfaring fra internasjonalt forskningssamarbeid. Bortsett fra utgivelse av egne vitenskapelig fagbøker
innenfor forskningstemaet danning, sosialisering, relasjonsutvikling og sosial- og emosjonell læring
har han bidratt med artikler i flere internasjonale fagbøker.
Lærerens utfordringer knyttet til å utløse psykodynamisk energi og læringskraft hos eleven
En betydelig gruppe elever mangler konsentrasjon og aktivitet fokusert på læring. Læringsfokus
innebærer konsentrerte aktiviteter som viktig for utbytterik læring. I et mediert
og artefaktet samfunn utfordres læringsmiljøet av elever som har underskudd
på psykodynamisk energi og læringskraft.
Flersidige krav til lærerens mestring av de pedagogiske forventningene
utfordrer entusiasmen og engasjementet. I en studie blant 2000 norske lærere
uttrykker flertallet at de trives i sitt arbeid, men som et paradoks vil hver tredje
lærer ha valgt et annet yrke dersom det var mulig (Skaalvik & Skaalvik, 2009).
Selv om de fleste lærere mener det er stimulerende, utfordrende og
ansvarsfullt (ibid, s. 30) å samarbeide med elevene, kan det være en for stor belastning som kan
føre til slitasje og utbrenthet.
E. Vad händer när man stänger nödutgången? - Att våga inkludera!
Martin Björnwall är verksamhetschef för Elevhälsan i Östersunds kommun. Martin
har sedan 2005 varit delaktig i att försöka förverkliga den kommunala ambitionen i
Östersund att skapa en inkluderande skola. En skola för alla.
I Östersund finns idag inga särskilda undervisningsgrupper i grundsärskolan/
grundskolan.
Hur kommer det sig? Vad har gjorts för att nå dit? Verkar det fungera?
F. Tillgänglighet får skolan att funka”
Anna Sjölander är specialpedagog och arbetar sedan fyra år tillbaka på Specialpedagogiska
skolmyndigheten som rådgivare. Innan dess har Anna arbetat med och för barn, unga och vuxna i
grundskola, grundsärskola och mot arbetsmarknaden. Anna har ett särskilt
intresse för alla människors rätt att uppleva inflytande, delaktighet,
begriplighet och meningsfullhet.
Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, presenterar en modell och ett
paket med konkreta verktyg till stöd och hjälp i arbetet för ökad
likabehandling och tillgänglighet. Att utveckla sin verksamhets tillgänglighet
innebär att anpassa den pedagogiska, den fysiska och den sociala miljön i
relation till barns och elevers lärande. I Tillgänglighetspaktet ingår ett digitalt
värderingsverktyg och en tryckt handledning. Verktyget vänder sig till
verksamhetschefer, pedagoger, specialpedagoger och elevhälsa inom förskolor och skolor. I
paketet ingår också en distanskurs om tillgänglighet och Lärmaterialet DATE (framtaget av
Handikappförbunden) som utgör praktiska lektionsplaneringar på temat tillgänglighet och
likabehandling. I dialogen funderar vi vidare tillsammans kring Vad innebär en tillgänglig förskola
och skola? Hur gör vi förskolan och skolan tillgänglig för alla? Praktiska övningar. Dialoggruppen
vänder sig till alla verksamma inom förskola och skola.
G.Specialpedagogisk verksamhet i glesbygdsskolor
Gerd Pettersson är doktorand i pedagogik, inriktning specialpedagogik,
Pedagogiska institutionen Umeå universitet. Att intresset är klassrumsnära
forskning med fokus på specialpedagogisk verksamhet är ingen slump.
Under min tidigare lärargärning i grund- och gymnasieskolan har jag haft ett
djupt engagemang och intresse av att försöka förstå hur jag arbeta för att
fånga alla elevers intresse i syfte att bidra till alla elevers
kunskapsutveckling. När jag sedan blev ledare för Regionalt
utvecklingscentrum (RUC) vid Umeå universitet fick det specialpedagogiska
intresset en ny dimension eftersom specialpedagogik var ett prioriterat
utvecklingsområde inom RUC. Det var även inom ramen för RUC jag fick
fördjupa mitt kunnande om små glesbygdsskolors behov, arbete och villkor.
Denna kombination, specialpedagogisk verksamhet i glesbygdsskolan blev således en naturlig följd
att arbeta vidare med inom ramen för en forskarutbildning.
Dialoggruppens innehåll riktar intresset mot den lilla grundskolans specialpedagogiska verksamhet.
Det vill säga de förutsättningar som råder i en skola som har 55 eller färre elever, få lärare och
långa avstånd till den specialpedagogiska kompetensen. Dialoggruppen kommer att resonera om
hur den specialpedagogiska verksamheten kan organiseras där företrädesvis undervisning sker i
åldersblandade grupper.
H. Levla Lärmiljön
Anna Boman, specialpedagog
Erik Rova, leg. psykolog
Liselott Wihlbäck, specialpedagog
I Umeå kommun pågår projektet Levla Lärmiljön. Syftet är att
förbättra och öka likvärdigheten i skolans tidiga insatser för elever
med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar. Projektet har
resulterat i ett handfast material för pedagoger och rektorer. Genom
att använda materialet får skolpersonalen stöd och inspiration att
utveckla tidiga, konkreta anpassningar i lärmiljön. Åtgärder kommer
snabbt igång och ett lösningsfokuserat, inkluderande förhållningssätt omsätts i praktiken. Under
dialogpresentationen kommer materialet presenteras och konkreta exempel diskuteras.
I. En inkluderande lärmiljö
Ann-Christine Loo-Örn / PeM och Rektor/ Haga skola i Vasa.
Lärmiljöns betydelse för trivsel och inlärning är stor! Det håller de flesta
med om! Jag ska berätta litet kring planeringen av nya lärmiljöer i Haga
skola och hur planeringen hänger ihop med forskning på området. Jag tar
också upp förankringen till våra styrdokument och till den nya läroplanen,
LP2016 som är under arbete. I den nya läroplanen finns tre mycket aktuella
teman som är kopplade till lärmiljön.
- Fenomenbaserad undervisning och mångvetenskapliga lärområden.
- Digitala lärmiljöer som bas för differentiering och individuella lärstigar.
- Mångsidig kompetens med sju olika kompetensmål.
J. Inkluderande struktur och undervisningskultur i en skola i Umeå
kommun
Therese Andersson, resursperson, Lisa Laestander Flod rektor och Christin Söderblom förstelärare
med ämneslärartjänst i årkurserna 4-6. Backens skola, Umeå, Sverige
På Backens skola i Umeå möjliggörs inkluderande undervisning via
skolans kultur och struktur. Medvetna undervisningsstrategier finns
för acceptans i elevers olika sätt att lära. Det medför att elever får
många möjligheter till framgång inom olika områden, som
kunskapsmässigt och socialt.
Vi arbetar också medvetet med eleverna måluppfyllelse och vi synliggör
lärandet, vilket är utvecklande för skolans organisation och olika nivåer. Vi
analyserar undervisningens effektivitet som leder till olika val av strategier för
lärande. Workshop med kort inledning om grundidéer, praktiska exempel och
dialog.