Halsryggens övre och nedre region, dess typiska anatomiska kännetecken med ett kliniskt/ funktionellt resonemang Läkarautbildningen T2 2007 Björn Cratz, Leg. Sjukgymnast Allmänt Mobiliteten prioriteras: 8 nivåer Komplext ledsystem Rotation - flexion/ extension sidbö sidböjning 35-40% får besvär 30% får långvariga besvär. Nacksmärta kan refereras till huvud, skuldror och övre extremitet samt ventralt och dorsalt om thorax. Kännetecken 7 kotor Spinalutskott Transversalutskott Stora foramen intervertebrale Facettleder i ca 45 graders vinkel Kännetecken Processus uncus som ger lateral stabilitet Uncovertebralled Kännetecken Stor spinalkanal (foramen vertebrale) Foramen transversarium för a. vertebralis Transversalutskotten har 2 utskott Disk Diskens tjocklek påverkar rörelseutslaget Anulus fibrosus, Nukleus pulposus I 9-14 års åldern bildas klyftor i posterolaterala anulus fibrosus Detta bildar så småningom uncovertebralleden (Luschka) Facettled Innerveras av ramus dorsalis mediala gren Vinklade 45 grader i sagitalplanet Synoviala veck (menisk) projiceras in i leden topografi Övre Halsrygg Inga diskar Endast synovialleder Rotation Övre Halsrygg Ligament Stabiliserar halsryggen Skyddar neural vävnad mot benstrukturer Styr rörelser Ligament Lig. Nuchae Lig. Longitudinale ant. A. vertebralis Ligament Lig. longitudinale posterior Membrana tectoria: är 3-5 ggr tjockare i halsryggen jmf med länd-/bröstrygg Lig. cruciforme Lig. alare Ligament Lig Alare Lig. Transversum atlantis Halsryggen C0-C1 C0: Flexion/ extension, sidböjning C1: Rotation, Flexion/ extension Halsryggen C2-C7 Kombinerade rörelser C2-C7 Sidböjning och rotation sker till samma håll både i flexion och extension Kombinerade rörelser Nerver Ryggmärgen ”The menigees”, Connective tissues membranes. Pia Mater. Inre. Arachnoidea. Mellan. Dura Mater. Yttre. Ryggmärgen fäster mot omkringliggande vävnader och strukturer – lig. Denticulate (från Pia mater till Dura mater) – Durala ligament. Ryggmärgen Pia Mater. – Tunn nätformad hinna. Separerar CSF från nervvävnad. Arachnoidea. – Tunn nätformad hinna. Barriär. Dura Mater. – Starkast och tjockast. Har kollagen vävnad (ffa longitudinellt) och lite elastiska fibrer. – Vaskulariserad och innerverad. – Går från foramen magnum och C2 till filum terminale (coccyx). Nervroten, “Rotkomplexet” Definition: Nervroten är den del av nervsystemet som lokaliseras utanför ryggmärgen men som omges av cerebrospinal vätska och meningeer. Nervroten, “Rotkomplexet” ROM max 1 cm (L5 och S1 nervrot). Tension tas upp av – Blodkärl – Dura Mater Nervroten ”skadas” mest av omkringliggande strukturer som disk och led Övergången från nervrot till perifer nerv sker vid DRG Foramen Intervertebrale Nerv Plexus Plexus Cervikalis C1-C4 Nerv Plexus Plexus Brachialis C5-Th1 Plexus Brachialis Plexus Brachialis Perifera nervstammar N. Medianus C6-Th1 N. Radialis C5-C8 N. Ulnaris C7-Th 1 N. Suprascapularis C5-C6 N. Axillaris C5-C6 N. Dorsalis scapulae C4-C5 N. Toracicus longus C5-C7 Perifer nerv Epineurium Perineurium Endoneurium Ovanstående bindväv utgör ca 50% av en perifer nerv glidning, kompression stretch, diffusionsbarriär skyddar axonen Scalenusluckan Mellan scalenus anterior och medius Halsmuskler Halsmuskler Halsmuskler Halsmuskler Mest muskler dorsalt Skyddar flexion Arteria Vertebralis Säkerhetstest Arteria Carotis communis Dysfunktioner Cervikalt – Hypomobilitet – Hypermobilitet – Diskogen smärta – Neurogen smärta Cervikothorakalt – Hypomobilitet – Costa 1 “Nackspärr” “Whiplash” “Hållning” “ritzopati” Cervikalt överförd smärta TACK!