1. No category

KVALITETSREDOVISNING 2014
Resultat Smärtkliniken
15-03-18-13:44
127
Slutenvården
2014
Följsamhet till ­adekvat
smärtlindring
genomföras för att förbättra resultatet, och en diskussion föras
med klinikledningen på berörda kliniker för att bedöma vilken
förändringsprocess som behöver initieras.
Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad av
Smärtmottagningen. Mättillfälle 1 gång per år.
Täckningsgrad: 100 %
NRS 0-3 i vila
CStG
2014
CStG
2013
CStG
2012
70,1 %
63,0 %
39,0 %
Analys: Sjukhuset har som målsättning att patienter ska ha
Numeric Rating pain Scale (NRS) <4, vilket 70 % av de tillfrågade patienterna har uppgivit. Detta är en förbättring jämfört
med tidigare år. Smärtombuden som genomförde journalgranskningen angav följsamhet till smärtskattning, bedömde smärttyp
(akut-, cancer- och långvarig smärta) och om smärtstillande
läkemedel getts de senaste tolv timmarna.
Planerade förbättringsåtgärder: Att med fortsatt riktad
smärtutbildning mot slutenvården förbättra andelen patienter
med NRS 0-3 i vila.
Punktprevalens ­dokumentation
postoperativ smärta
Datakälla: Rapport- och uppvakningsbladet (del av
anestesijournalen), övervakningskurvan på IVA och
journalen för avancerad postoperativ smärtlindring.
Smärtombud på berörda enheter och sjuksköterska från
Smärtkliniken granskade dokumentationen av smärta
utifrån klinikspecifika riktlinjer och dokumenterade tre
vårdpass.
Täckningsgrad: 100 %
Uppnådd andel dokumenterade smärtskattningar av
klinikspecifika mål
CStG
2014
CStG
2013
CStG
2012
Postop Dagop
56 %
67 %
75 %
Postop Centralop
94 %
92 %
91 %
Kir.klin
32,7 %
48 %
34 %
Ort.klin.
59,1 %
20 %
38 %
Kommentar: Trots vissa förbättringar är resultatet inte tillfredsställande varför fortsatta utbildningsinsatser kommer att
KVALITETSREDOVISNING 2014 Smärtkliniken
128
Uppföljning av NRS-skattning
hos patienter med EDA
Datakälla: QlikView samt Cosmic
Täckningsgrad: 100 %
CStG
2014
CStG
2013
CStG
2012
NRS 0-3
319
86
83
NRS 4-6
85
10
14
NRS 7-10
16
4
3
Analys: Smärtmottagningens sjuksköterskor eller läkare följer
vardagar upp alla patienter med epiduralkateter (EDA). Patienterna följs bland annat upp avseende smärtskattning i rörelse,
mobilisering samt eventuell biverkan av behandling. Antalet
patienter med EDA 2014 var 420 (207 män och 213 kvinnor),
vilket var fler än 2013 (n=219). Detta beror på att applikationen
där dessa mätningar kunde göras utvecklades under 2013 och
innehåller därför inte hela underlaget för 2013.
De patienter som inte kan ange smärtskattning mellan 0-10
bedöms enligt beteendeskala. I tabellen visas inte patienter
skattade med beteendeskalan. Övervakningsdokumentation för
EDA görs i Cosmic journaltabell. Tabellen tydliggör hur patienten upplever sin smärta, dosjusteringar och eventuella biverkningar.
Resultatet visar att 76 % (n=319) av patienterna med EDA smärtskattar NRS 0-3, vilket tyder på att patienternas postoperativa
smärtupplevelse är relativt god. Patienter som upplever en hög
smärta, VAS 7-10, beror oftast på att epiduralkatetern inte fungerar optimalt eller att bolusdos ännu inte har getts. Åtgärder för
att förbättra smärtlindringen görs efter att NRS-skattningen är
gjord.
Då punktprevalensen i smärta förbättrats i år jämfört med 2013
och 2012 tyder detta på att NRS-skattningen har varit välfungerande under året.
Planerade förbättringsåtgärder: Fortsatt smärtutbildning
för nyintroducerade sköterskor görs kontinuerligt där tonvikt
läggs på vikten att NRS-skatta patienterna.
Öppenvården
2014
nationellt register över smärtrehabilitering
nationellt register över smärtrehabilitering
(nrs)
(nrs)
EQ-5D VAS (visuell analog
skala beskrivande livskvalitet)
EQ-5D Index
Datakälla: Nationellt Register över Smärtrehabilitering
(NRS)
Täckningsgrad: 100 %
Täckningsgrad: 100 %
Registeransvarig: Karsten Ahlbeck
Registeransvarig: Karsten Ahlbeck
EQ-5D Index
CStG
2014
CStG
2013
CStG
2012
VAS mätning 1
40
38,7
37
VAS mätning 2
52
41,6
42
20%
7,50%
13,50%
Förändring
Datakälla: Nationellt Register över Smärtrehabilitering
(NRS)
Samma patienter ingår i mätning 1+2
Mätning 1: Vid nybesöket.
Mätning 2: Vid avslut, om vårdtiden är > 2 månader.
Analys: Det självuppskattade hälsotillståndet för Smärt­
rehabiliteringens patienter ligger på 40, vilket är lågt i förhållande till medelvärdet hos normalbefolkningen som är 85. För
Smärt­rehabiliteringens patienter ökade värdet med 20 % till 52
vid avslut, men hade ett bortfall i mätning 2 på 58 %. Ökningen
av hälsotillståndet jämfört med föregående år kan tyda på effekter av en ytterligare utvecklad team- och programorienterad
­rehabilitering.
Resultat
2014
Antal
svar
Resultat
2013
Antal
svar
Resultat
2012
Smärtrehab mätning 1
0,19
371
0,20
675
0,17
Smärtrehab mätning 2
0,37
155
0,24
281
0,24
Samma patienter ingår i mätning 1+2
Mätning 1: Vid nybesöket.
Mätning 2: Vid avslut, om vårdtiden är > 2 månader.
Analys: Patienterna har vid nybesöket på Smärtrehabiliteringen
en låg hälsonivå. Det självuppskattade värdet på hälsa har fördubblats vid avslut, men är fortfarande klart under normalvärdet
för den svenska befolkningen som är 0,8. EQ-5D Index är vid
avslut högre än tidigare år, och skillnaden jämfört med besök
ett har dessutom ökat jämfört med både 2012 och 2013. Svars­
frekvensen var c:a 42 % vid avslut.
Ökningen av index jämfört med föregående år kan tyda på effekter av en ytterligare utvecklad team- och program­orienterad
rehabilitering.
Planerade förbättringsåtgärder: Att öka andelen ifyllda
formulär vid nybesök och avslut genom information till vård­
givare och patienter om nyttan med uppföljning av våra resultat.
Smärtkliniken KVALITETSREDOVISNING 2014
129
Öppenvården
2014
nationellt register över smärtrehabilitering
(nrs)
Patientformulär
Datakälla: Nationellt Register över Smärtrehabilitering
(NRS)
Täckningsgrad: 100 %
Registeransvarig:
Smärtrehabiliteringen
mätning 1 (n=371)
Smärtrehabiliteringen
mätning 2 (n=155)
HAD
Ångest
skala
HAD
Ångest
andel
HAD
Depression
skala
HAD
Depression
andel
SF-36 Index
Fysisk
hälsa(PCS)
SF-36 Index
Psykisk
hälsa (MCS)
29
32
32
38
0-7
28 %
0-7
34 %
8-10
24 %
8-10
23 %
11-21
48 %
11-21
43 %
0-7
50 %
0-7
55 %
8-10
13 %
8-10
16 %
11-21
38 %
11-21
29 %
Samma patienter ingår i mätning 1+2
Mätning 1: Vid nybesöket.
Mätning 2: Vid avslut, om vårdtiden är > 2 månader.
Analys: På Smärtrehabiliteringen skattade 66 % av patienterna
på eller över normalgränsen 8 (ref Bjelland et al) på HADS
(Hospital Anxiety and Depression Scale) för depression och 72
% på eller över normalgränsen för ångest vid mätning 1. Vid
mätning 2 var andelen som svarade på eller över normalgränsen 45 % för depression och 51 % för ångest vilket visar på en
förbättring.
Bjelland, I; et al (2002). ”The validity of the Hospital Anxiety and Depression
Scale. An updated literature review”. Journal of Psycho­somatic Research 52 (2):
69–77.
SF-36 används för att mäta självuppskattad hälsorelaterad livskvalitet. SF-36 visar personers tillstånd och begränsning i vardagen och består av 8 delskalor med 36 frågor. Skalorna summeras till två övergripande hälsoindex, fysisk hälsa, (PCS) och
psykisk hälsa (MCS), inom parentes har de amerikanska förkortningarna för respektive index angivits (ref Sullivan et al).
Efter genomgången rehabilitering skattar patienterna ett högre
index på såväl fysisk som psykisk hälsa. Den psykiska hälsan
har ökat mer än den fysiska vilket kan tyda på att patienterna har
fått verktyg för att kunna hantera sin smärta.
Sullivan et al., (1995) ”The Swedish SF-36 Health Survey-I. Evaluation of data
quality, scaling assumptions, reliability and construct validity across general
populations in Sweden. Social Science & Medicine, 41, 1349-58.
Planerade förbättringsåtgärder: Att öka antalet ifyllda formulär vid mätning 1 och 2 genom information till vårdgivare
och patienter om nyttan med uppföljning av våra resultat.
KVALITETSREDOVISNING 2014 Smärtkliniken
130
2014
Klinikgemensamma resultat
Föreläsningar ­genomförda
av Smärtkliniken
Planerade förbättringsåtgärder: Fortsatta KKC-föreläsningar och riktad information till vårdavdelningar om vikten av
kompetenskortet.
Regelbundna föreläsningar har genomförts på KKC, Kliniskt
kompetenscentrum, och har vänt sig till sjukvårdspersonal
under ämnet basal smärtbehandling. Undervisning har även
­r iktats till sköterskor inom kompetenskort smärta.
På Kirurg-, Ortoped- och Medicinklinikerna har föreläsningar
skett på läkarmöten och smärta ingår i AT-läkarnas introduktionsvecka. AT-läkarna har även fått lunchföreläsningar på
ämnet smärtbehandling.
Riktad undervisning till sjukhusets sjukgymnaster har genomförts vid två tillfällen under 2014.
Varje månad har Smärtkliniken en Smärtinformation för patienter och anhöriga.
Utanför sjukhuset har Smärtkliniken föreläst på ett flertal vårdcentraler inom SLL. Kliniken har haft en föreläsning på SKL:s
patientsäkerhetsdagar.
Kompetenskort Smärta
Telefontillgänglighet
Datakälla: Tele-Q, ett datorbaserat telefonsystem
Täckningsgrad: 100 % under öppettiden
2014
2013
2012
Antal uppringda samtal:
5 560
7 349
7 505
Andel samtal uppringda inom intervallet
+/- 10 min:
92 %
90 %
93 %
Totalt antal inkomna samtal till kliniken är 8 648. Här ingår återbud, intalade
meddelanden där ingen uppringning görs enligt överenskommelse samt knappval med
inläst informationsmeddelande.
Analys: Målsättningen för 2014 var att öka andelen uppringda
samtal inom intervallet, vilket lyckats. Andelen inkomna samtal
har minskat med 31 % vilket ses vara resultatet av att patienterna
även har möjlighet att kontakta kliniken via MVK (Mina vårdkontakter). Av det totala antalet inkomna ärenden, både TeleQ
och MVK, har 14 % inkommit via MVK, vilket är en ökning
med 5 % jämfört med föregående år.
Målsättningen för 2015 är att behålla andelen uppringda samtal
inom intervallet genom kontinuerlig uppföljning av uppringda
samtal och kartläggning av inkomna ärenden. Målsättningen
är också att öka antalet inkomna ärenden i MVK genom att ge
utökad skriftlig och muntlig information till patienter.
Datakälla: Rapportering från aktuellt smärtombud.
Täckningsgrad:
Registeransvarig:
Andel sjuksköterskor med Kompetenskort Smärta
Andel
CStG 2014
95 %
CStG 2013
96 %
CStG 2012
80 %
CStG 2010
90 %
Planerade förbättringsåtgärder: öka antalet inkomna ärenden i MVK genom att ge utökad skriftlig och muntlig information till patienter.
Analys: För att öka patientsäkerheten vid avancerad postoperativ behandling har Capio S:t Görans Sjukhus på de opererande
klinikerna infört ”Kompetenskort Smärta”. Syftet är att tydliggöra de kunskaper som krävs av sjuksköterskor som vårdar
patienter med avancerad postoperativ behandling. Resultatet
visade att under året har 96 % av sjuksköterskor vid opererande
kliniker fått kompetenskortet. För att nyanställda sjuksköterskor vid de opererande enheterna tidigt ska få Kompetenskort
Smärta hålls varje månad, på KKC, en föreläsning i avancerad
postoperativ smärtbehandling samt utbildning på smärtpumpen.
Målsättningen är att under kommande år ska alla berörda sköterskor ha Kompetenskort Smärta.
Smärtkliniken KVALITETSREDOVISNING 2014
131
Klinikgemensamma resultat
Patientenkät
Datakälla: Enkäten genomförs i samarbete med Institutet för kvalitetsindikatorer, Indikator. Undersökningen
genomfördes som en postal enkät, men med möjlighet
att svara även via ett webbgränssnitt. Resultaten redovisas som PUK (patientupplevd kvalitet), i intervallen 0-100
där så höga siffror som möjligt är eftersträvansvärda
2014
Planerade förbättringsåtgärder: Under regelbundna
personalmöten gås förbättringsområden igenom vilket skall
förbättra Indikatorresultatet. Ökad fokus på patientens egna
insatser görs vilket bör höja delresultatet ”upplevd nytta”.
Täckningsgrad: 276 enkäter utskickade. Svarsfrekvens
42 %
Analys: Flertalet patienter har långvarig smärtproblematik
samt ­psykisk ohälsa och beskriver ofta dåliga erfarenheter av
vård och myndigheter. Det finns tyvärr ingen annan smärtmottagning att jämföra klinikens siffror med och därför jämförs
Smärtkliniken med all annan öppenvård inom SLL och nationellt. Mot bakgrund av patienternas komplexa situation bedöms
resultatet som bra. Smärtrehabiliteringens och Smärtmottagningens resultat skiljer sig åt. Det kan till viss del förklaras av att
patienterna på Smärtrehabiliteringen ofta har en högre psykisk
ohälsa än Smärtmottagningens patienter.
Fokus har under året legat på bland annat patientens upplevelse
av delaktighet i vården. Genom åtgärdsplaner som tas fram tillsammans med patienten framkommer att upplevelsen av delaktighet ökar. Kliniken har även arbetat med ökad tillgänglighet
samt vikten av bemötande. Medarbetarna är väl insatta i resultatet som tillsammans med de fria kommentarerna följs upp och
kommuniceras månadsvis.
Patientenkät Indikator Öppenvård - Smärtkliniken
100
PUK
Smärtklin. 2013
90
Smärtklin. 2014
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Bemötande Delaktighet Information Tillgänglighet Förtroende
KVALITETSREDOVISNING 2014 Smärtkliniken
132
Upplevd
nytta
Helhets- Rekommendera
intryck