Resultat kirurgen
KVALITETSREDOVISNING 2014 Resultat Kirurgkliniken 15-03-18-13:44 87 Akutsektionen 2014 Appendicit gas och förbättras med målsättningen att kraftigt minska denna komplikation. Datakälla: Journalsystemet Cambio Cosmic Den postoperativa infektionsfrekvensen bör kunna minskas ytterligare med skärpta rutiner för peroperativ rengöring av bukhålan vid perforerade appendiciter. Täckningsgrad: 100 % Registeransvarig: Ingemar Nilsson Antal opererade Medelålder 2014 2013 2012 465 478 490 36 37 36 år 273/192 252/226 269/221 Andel preoperativ datortomografi (DT) 47 % 44 % 42 % Andel preoperativ ultraljud (UL) 68% 73 % 68 % Både UL och DT 15% 18 % 12 % Preoperativ gynekologisk undersökning bland kvinnor < 50 år. 5% 9% 8% Andel op. påbörjade laparoskopiskt 99,8% (M 99,6% K 100%) 99 % (M 99,6 % K 98,7 %) 99 % (M 99 % K 99 %) 2,6% 2,7 % 1,6 % 3,7% (M 1,5% K 6,8%) 4,8 % (M 1,2 % K 8,8 %) 4,7 % (M 2,6 % K 7,2 %) 20 % 22 % 18 % < 60 år 51 % > 60 år 19 % 19 % <60 år 26 % >60 år Antal män/kvinnor Andel konverteringar Friska appendektomier Andel perforerade appendiciter Urinretention Ytlig/djup infektion 5,6% 2,5 % 2,8 % 0,4%/1,9% 0,6 %/2,1 % 0,4 % / 1,0 % Analys: Jämfört med året innan har andelen preoperativa DT sjunkit något medan UL ökat något. Den laparoskopiska tekniken är helt dominerande och konverteringsfrekvensen är fortsatt mycket låg. Vidare kan vi jmf. med året innan rapportera en minskad andel friska (negativa) appendektomier och en något minskad andel perforerade appendiciter. Vad gäller postoperativa komplikationer kan vi rapportera en minskad frekvens av såväl ytliga som djupa infektioner medan frekvensen urinretention av oklar anledning ökat markant. Sammanfattningsvis kan vi konstatera något förbättrade resultat vad gäller friska appendektomier och postoperativa infektioner medan det skett en försämring vad gäller postoperativ urinretention. Planerade förbättringsåtgärder: På Anestesikliniken finns tydliga rutiner för blåsövervakning före, under och efter operation. Urinretention av den graden att det krävts KAD har som regel uppkommit under den fortsatta vården på kirurgavdelning. Rutinerna för blåsövervakning på kirurgavdelning bör förtydli- KVALITETSREDOVISNING 2014 Kirurgkliniken 88 Bröstsektionen 2014 detta och flyttat fler operationer till Capio CFTK, bland annat bröstreduktionsplastiker. inca (bröstcancerregistret) Bröstcancer Kontinuitet är också viktigt för våra patienter men kan hamna i konflikt med ambitionen om kortare ledtider. Datakälla: INCA och internt Capio S:t Görans Sjukhus Täckningsgrad: Alla primära bröstcancer registreras (n=538 enligt datauttag 4 februari 2015) Ett litet antal reoperationer är ytterligare ett väsentligt mål och en av ambitionerna i verksamhetsplanen. Andel reoperationer i bröstet p.g.a. tumördata ligger på ungefär samma nivå som föregående år och är lägre än motsvarande för riket. Registeransvarig: Lars Löfgren Indikator CStG 2014 CStG 2013 CStG 2012 Riket 2013 Mål medel 18 d median 13,5 d medel 16 d median 9,5 d medel 16 d median 10 d Info saknas ej definierat 94 % 94 % 94 % 93 % >90 % Andel patienter med bröstcancer som opererades inom tre veckor 81 % median 14 d 73 % medel 17 d median 15 d 59 % medel 21 d median 20 d 66 % median 17 d > 90 % Andel patienter som genomgick bröstbevarande ingrepp 68 % 73 % 64 % 60 % ej definierat Andel reoperationer i bröstet pga tumördata 8,5 % 7% 13,5 % 14 % <10 % Andel som fick primär bröstrekonstruktion vid mastektomi 27 % 27 % 28 % 7% (år 2012) ”att erbjuda om ej olämpligt” Träffsäkerhet vid sentinel-nodebiopsy (SNB) 99,2 % 99,7 % Info saknas > 97 % Andel patienter opererade med SNB som genomgått en andra operation i armhålan pga. tumördata inkl falskt negativt fryssnittssvar 7,4 % 6,2 % 7,1 % info saknas <15 % Andel pat. som fått besked på PAD och behandlingsförslag vid återbesök veckan efter operation 72 % median 10 d 71 % median 10 d 73 % 56 % median 21 d (år 2012) >90 % Väntetid i dagar från nybesök till vårdplan (1) Andel patienter med diagnos innan operation (1) Angående väntetid från nybesök till vårdplan gäller att för en stor majoritet av kvinnorna är bröstcancerdiagnosen redan klar då de kommer till någon av våra mottagningar första gången. I dessa fall är dag för nybesök och dag för vårdplan densamma. Presenterade siffror baseras på kvinnor som registrerats ha genomgått primär utredning hos oss efter nybesöket. Analys: Vårt förbättringsarbete med fokus på att patienter med bröstcancer ska opereras i rimlig tid har varit framgångsrikt. Väntetid till behandling vid bröstcancer är en specifik kvalitetsindikator som ska rapporteras till uppdragsgivaren Stockholms Läns Landsting. Vi fortsatte under året sträva efter anpassning av resurserna till en varierande efterfrågan och nådde 81 % opererade inom tre veckor. Den här förändringen har vi gjort i samarbete med andra sektioner på kirurgkliniken och andra kliniker på sjukhuset. Vi har lagt till mätning av andel patienter som av olika skäl inte kan/vill utnyttja första erbjudna operationstid. Då har framkommit att ca 1/5 av patienterna väntar längre av egen vilja (t.ex planerad resa), på särskild vårdgivare eller av medicinska skäl. En annan möjlighet att skapa resurser har varit att enligt LEON flytta ut lämpliga operationer från akutsjukhuset. Vi har utvecklat Flera indikatorer speglar att kvaliteten på det diagnostiska arbetet i samarbete med Unilabs mammografi- och patologavdelningar är mycket god. Mer onkoplastikkirurgi innebär ökat resursbehov på operation och på bröstmottagningen pre- och postoperativt. De bröstrekonstruktioner som görs vid mastektomi pga lokalt återfall av bröstcancer eller i sällsynta fall vid profylaktisk operation ingår inte i statistiken enligt tabellen som bygger på registrering av nydiagnostiserad primär bröstcancer i INCA-registret. Totalt utfördes 54 primära rekonstruktioner om alla indikationer medräknas. Planerade förbättringsåtgärder: Vårt systematiska förbättringsarbete för att korta väntetiderna för operation av bröstcancer har varit framgångsrikt och vi är sannolikt nära målet för andel opererade inom tre veckor. Vi önskar skapa ett mer stabilt arbetssätt så att kapaciteten kan ökas/minskas efter behovet som uppvisar viss variation utan stora arbetsinsatser. Orsakerna är i viss mån förutsägbara och men ibland oväntade. För att minska risken för reoperation vid operation av bröstcancer kan man tänka sig att använda MRT, magnetresonanstomografi, som tillägg i utredningen. Kirurgkliniken KVALITETSREDOVISNING 2014 89 NGI-sektionen 2014 organisationsförändring på patologen där man numera låter biomedicinska analytiker ta fram körtlarna istället för bedömande patolog. inca (svenskt register för cancer recti) Rektalcancer Datakälla: Svenskt register för cancer recti Registeransvarig: Johan Dalén Patientunderlag: Under 2014 handlades 49 nya rektalcancerpatienter på kirurgkliniken. 5 patienter hade lokalt avancerad tumörväxt och remitterades enligt vårdprogrammet till Karolinska sjukhuset, Solna, 7 patienter hade spridd sjukdom och erhöll palliativ behandling alt. palliativ vård, 1 patient erhöll enbart avlastande stomi, 2 patienter opererades med lokal excision, 1 patient rem till ÖAK för leverkirurgi innan rektalkirurgi, 6 patienter blev diagnostiserade men ej opererade under kalenderåret 2014 och redovisas ej här. Återstående 27 patienter opererades med intentionen radikalresektion av tumören. Det är resultatet för dessa 27 patienter som redovisas nedan. CStG 2014 CStG 2013 CStG 2012 Antal utförda rektumamputationer 4 3 4 Antal utförda Hartmanns operation 1 1 2 Antal utförda främre resektioner 22 21 26 varav laparoskopiassisterat 2 4 6 Antal utförda avlastande loopileostomi 16 19 16 Antal opererade män 15 16 18 Antal opererade kvinnor 12 9 14 Medelålder män 67 74 68 Medelålder kvinnor 69 67 70 Medianålder män 66 74 70 Medianålder kvinnor Vårdtid Medianvårdtid 67 73 68 5-12 4-36 3-22 Vad säger då dessa siffror, är de bra, medelmåttiga eller dåliga? För att sättas in i ett större sammanhang måste man jämföra sig med andra sjukhus och tack vare den registrering som görs nationellt i kvalitetsregistret för rektalcancer med i det närmaste 100 % täckning har vi denna möjlighet. Sammanställningen på riksnivå för 2014 beräknas bli färdig under senvåren 2015 och nedan redovisade siffror är tagna ur 2013 års nationella kvalitetsrapport alt. direkt från onkologiskt centrum. Man bedömer kvaliteten på rektalcancerkirurgin med Effektmått resp. Processmått. Effektmått innehåller 7 bedömningspunkter (t.ex. 30-dagars mortalitet, 3-års överlevnad, recidivfrekvens, radikaloperation) som poängsätts från 0 - -5 poäng där man vid perfekt kvalitet i alla mått alltså får 0 i totalpoäng och sämsta möjliga är -26. 39 sjukhus är bedömda och hamnade mellan -2 och -14 poäng.. Capio St Göran hade -2 och var tillsammans med 3 andra sjukhus alltså bäst i Sverige. Processmått innehåller 15 bedömningspunkter (t.ex ledtider, 4 olika sådana, deltagande i MDT-konferens, kirurgisk kompetens, dvs ackrediterade kolorektalkirurger, antal lymfkörtlar i preparaten, sköljning av ändtarmen vid operation, täckningsgrad i register, deltagande i studier mm). Möjligt utfall här är 0 -49 poäng, och de 39 sjukhusen hamnade mellan -10 - -29. Capio St Göran hade -20 vilket medförde att 13 sjukhus var bättre än vi. Av våra 20 minuspoäng kommer 11 från bristande ledtider och 3 från för lågt antal lymfkörtlar (för år 2014 kommer vi alltså få 0 poäng på den punkten) Om vi ser på mer specifika parametrar ser det ut så här: 8 8 8 Andel MDT-konferens preoperativt 100 % 100 % 100 % Andel MDT-konferens postoperativt 100 % 100 % 100 % Andel preparat med >=12 lymfkörtlar 96 % 72 % 84 % Lokalrecidiv efter op T1-T3-tumör 3 år Andel peroperativ sköljning: 100 % 100 % 100 % Mortalitet 30 dgr: 3,7 % 0 % 0% Antal reoperationer: 2 3 1 Antal anastomosläckage: 1 1 1 Lokalrecidiv efter op T1-T3-tumör 5 år Antal återinläggningar inom 30 dgr 3 4 4 Sverige 0 Capio S:t Göran Antal registrerade sårinfektioner 3 0 Analys: Årets siffror i ovanstående parametrar är relativt oförändrade jmf med föregående år, frånsett antal lymfkörtlar i preparaten vilka visar en markant förbättring, troligen beroende på en KVALITETSREDOVISNING 2014 Kirurgkliniken 90 3-årsöverlevnad Capio St Göran och Ersta 97,3 %, bäst i Sverige, nationella snittet 89,7% Preop strålning Ej strålning Sverige 3 % 3,2 % Capio S:t Göran 0 % 0 % Preop strålning Ej strålning 4,4 % 6,0 % 3,7 % 2,3 % Reoperationer Andel Sverige (2008-12) 10,4% Stockholm (2009-13) 10,5% Capio St Göran (2009-13) 7,5% NGI-sektionen 2014 Anastomosläckage Avlastande stomi Ej avlastande stomi Sverige (2009-13) 8,8% 6,6% Capio St Göran 4,2% 4,3% Planerade förbättringsåtgärder: Som framgår av ovanstående ligger vi i nationell toppklass vad gäller den kirurgiska kvaliteten både avseende den perioperativa perioden (reoperationer, anastomosläckage) såväl som långtidsresultat avseende lokalrecidiv och 3-årsöverlevnad. För att ytterligare förbättra oss har sektionen infört regelbundna fallronder där vi går igenom varje enskild patient som drabbats av allvarlig komplikation för att se vad vi hade kunnat göra bättre. Däremot har vi en klar förbättringspotential vad gäller led tider, något som också Regionalt Cancercentrum nu kraftsamlar kring. Vi har under 2014 genomfört en rad åtgärder för att minska ledtiderna. Fler mottagningstider för nya cancerfall, fler förhandsbokade röntgentider, en ”liggare” på kirurgmottagningen där man direkt kan se om någon patient faller ur flödet. Våra egna mätningar visar klart att vi går åt rätt håll varför vi med spänning ser fram emot de nationella resultaten för 2014. Vi kommer under 2015 ha fortsatt fortlöpande fokus på ledtiderna för att ge våra cancerpatienter ett så optimalt omhändertagande som möjligt. inca Koloncancer Två patienter opererades akut (10,0 %) och 4 elektivt (6,0%). 7 patienter återinlades oplanerat inom 30 dagar (8%). 4 patienter reopererades inom 30 dagar (4,6%) varav 1 för sårruptur, 1 för en tunntarmsperforation, 1 för en subcutan blödning och en för en infektion vid anastomosen som möjligen varit en täckt anastomosinsuffieciens men som inte kunde verifieras. 63% skrevs ut till hemmet. Medianvårdtiden från operation till utskrivning var 5,5 dagar (1-30) (Medel 6,4). Antal utförda operationer Antal utförda resektioner Andel opererade laparoskopiskt CStG 2014 CStG 2013 CStG 2012 87 111 96 83 110 92 22 % 15 % 11 % Laparoskopiskt robotassisterat 9% - - Andel opererade akut 23 % 21 % 25 % Andel opererade män 43 % 48 % 51 % Andel opererade kvinnor 57 % 52 % 49 % Medianålder 75,5 år 74 år 75 år Mediantid op-utskrivning 5,5 dar 6 dar 6 dar 71 % Andel MDT-konferens preoperativt 78 % 78 % Andel MDT-konferens postoperativt 92 % 94 % - Medianantal körtlar i preparaten 27,5 22 17 84 % Andel preparat med ≥ 12 lymfkörtlar: 93 % 91 % Mortalitet 30 dgr: 6,8 % 4,5 % 7% Mortalitet 30 dgr elektivt opererade 6,0 % 2% 5,6 % 12,3 % Mortalitet 30 dgr akut opererade 10,0 % 13 % Datakälla: INCA Reoperation inom 30 dagar: 4,6 % 9% 6% Registeransvarig: Michael Goldinger Reoperation för anastomosläckage: 0 5 pat 1 pat 2 pat Reoperation för sårruptur Patientunderlag: 107 patienter diagnosticerades för nyupptäckt koloncancer 2014, varav 87 opererades. 77 % opererades elektivt och 23 % akut. 44 % var män och 56 % kvinnor. Medianåldern var 75,5 år. Operationerna som utfördes var 55 högersidiga hemi kolektomier, 8 sigmoideumresektioner, 8 vänstersidiga hemikolektomier, 4 transversumresektioner, 3 kolektomier, 2 Hartmans operationer, 2 främre resektioner, 1 ileocekalresektion och 4 laparatomier utan resektion. 83 av de 87 (95 %) opererades med resektion av tumören. 78 % drogs på preoperativ MDT konferens och 92 % drogs på postoperativ MDT konferens. Medianantalet lymfkörtlar i preparaten var 27,5 (1-99, medel värde 30). I 93 % var det minst 12 körtlar i preparaten. 6 patienter avled inom 30 dar (6,8 %). 1 2 pat Oplanerad återinläggning inom 30 dar 8% 11 % 9% Utskrivna till hemmet 63 % 62 % 70 % Väntetid diagnos till behandlingsstart, andel inom 6 veckor,Cyt/strål/op 72 % 52 % 55 % Analys: Sammantaget har 87 patienter opererats för sin coloncancer under 2014. Detta är en klar minskning jämfört med 2013 (111 patienter), men i paritet med siffror för 2010-2012. Förklaringen bör sökas i det avslutade sammarbetet med S ollentuna specialistklinik. Historiskt sett har CStG haft högre mortalitetssiffror jämfört med rikssnittet. Förklaringen ligger troligen dels i vår patientmix men även har att göra med vilka operationsbeslut som tas, kompetens samt det sätt som dessa patienter förbereds och följs upp inför och efter operationen. Huvudsakliga dödsorsaken hos dessa gamla och multisjuka patienter har varit postoperativ organsvikt och då framför allt Kirurgkliniken KVALITETSREDOVISNING 2014 91 NGI-sektionen 2014 hjärt – och cirkulationssvikt. Ingen kirurgisk komplikation har varit den direkta orsaken till postoperativ mortalitet. Capio St Görans Sjukhus 2013 Sverige riksgenomsnitt 2013 Vid analys har inga patienter med anastomosläckage identifierats. Andelen av reoperationer inom 30 dagar har minskat och inga patienter som opererats under året har behövt IVA-vård i samband med elektiv coloncanceroperation. Avlidna receserade 2011-2013 akut op 30 dar 10,8 % ~8 % Avlidna receserade 2011-2013 akut op 90 dar 14,7 % 13,6 % Lokalrecidiv inom 3 år alla receserade 2008-2010 6% 4,6 % Medianväntetiden från diagnos till behandlingsstart har minskat till 24 dagar. Lokalrecidiv inom 3 år elektivt receserade 2008-2010 4,7 % 3,7 % Lokalrecidiv inom 3 år akut receserade 2008-2010 10,2 % 8,6 % Total median överlevnad M1 pat 20072013 6,6 mån 10,4 mån Relativ 3 års överlevnad M0 pat elektivt op receserade 2007-2013 91,6 % 91,4 % Relativ 3 års överlevnad M0 pat akut op receserade 2007-2013 64,1 % 68,4 % Utfallen bör relateras till den höga och ökande andel av akuta colorektala fall som opereras på CStG samt det pågående kirurgiska utvecklingsarbetet inom NGI-sektionen där allt större andel av patienter opereras laparoskopiskt och med hjälp av DaVinci-roboten. Planerade förbättringsåtgärder: Ur den nationella rapporten kan även följande data hämtas för 2013: Capio St Görans Sjukhus 2013 Sverige riksgenomsnitt 2013 Väntetid från diagnos till behandlingsstart, andel inom 6 veckor, 2013. Cyt/strål/op 51,7 % 63,9 % Väntetid från operation till PAD svar, andel inom 2 veckor, 2013. Resecerade 68,5 % 53,4 % Väntetid från operation till start av adjuvant behandling planerad, andel inom 8 veckor, 2013 .Resecerade, adjuv beh 100 % 76,7 % Väntetid 1:a läkarbesök till preop MDT konf andel inom 2 veckor 2013 ~52 % ~58 % Komplett preoperativ staging, 2013. Alla op 78,6 % 79,6 % Preoperativ MDT elektiva, 2013. 94,1 % 82,5 % Postoperativ MDT, 2013. Akut op 90 % 78,9 % Postoperativ MDT, 2013. Elektivt op 100 % 89,6 % Laparoskopiskt opererade 2013 ~15 % ~15 % Högsta kompetens vid op kolorektal kirurg ~95 % ~90 % Kurativt opererad, elektiv op. ~Drygt 90 % ~90 % Antal undersökta körtlar ≥ 12, 2013. Resecerade 91,9 % 90,3 % Ikryssade PAD rutor, 2013. Resecerade 98,3 % 94,1 % Inkluderad i studie, 2013. Alla 2,4 % 11,7 % Adjuvant behandling given, Stadium III, ≤ 75 år 80,4 % 83,8 % Postop komplik, elektiv op 2011-2013 22,3 % 24,9 % Postop komplik, akut op 2011-2013 29,7 % 33,2 % Anastomosinsufficiens, receserade 2011-2013 5,6 % 3,8 % Avlidna receserade 2011-2013 elektivt op 30 dar 3,8 % ~2 % Avlidna receserade 2011-2013 elektivt op 90 dar 5,4 % 3,3 % KVALITETSREDOVISNING 2014 Kirurgkliniken 92 Analys: Capio St Görans Sjukhus ligger i de flesta parametrarna nära riksgenomsnittet för Sveriges samtliga sjukhus som behandlar koloncancer. CStG förbättrade under 2013 resultaten för flera indikatorer och förbättrade därmed vårt resultat i scoringsystemet. CStG:ss sammanlagda scoring motsvarar en 24:e plats bland Sveriges 53 sjukhus som finns med i scoringtabellen. CStG sticker ut negativt gällande 30 dagars mortalitet, väntetid mellan diagnos och behandlingsstart samt avseende relativ 3-års överlevand för akut opererade. 2014 Urologsektionen Kirurgkliniken KVALITETSREDOVISNING 2014 93 ÖGI-sektionen 2014 Analys: Årets jämförelse med kvalitetsregistret GallRiks är hämtad från GallRiks Årsrapport 2013, publicerad 2014-09-24. gallriks Cholecystektomier Datakälla: Svenska kvalitetsregistret för gallstenskirurgi, GallRiks. Täckningsgrad: Capio S:t Görans Sjukhus 100 %, 2011, 2012, 2013 Registeransvarig: Cecilia Modin Billkvist Ansvarig koordinator: Carina Sundqvist CSTG 2014 Antal galloperationer CSTG 2013 CSTG 2012 GallRiks 2013 Årsrapport 471 436 360 11 805 Andel dagkirurgi 39 % (186) 32 % 28 % * Andel elektiva operationer 61 % (289) 57 % 56 % 69 % 289 (199+90) 247 (159+88) 201 * Andel akuta operationer (inom samma VTF) 39 % (182) 43 % 44 % 31 % Andel op akuta cholecystiter 23 % (107) 23 % 29 % 18 % Operationsindikation: Gallstens-komplikation 48 % (228) 51 % 61 % 40 % Andel konverterade till öppen kirurgi 0,8 % (4) 1,4 % 0,8 % 5,8 % Andel primärt öppen kirurgi 0,2 % (1) 0 0,8 % 4,3 % Antal elektiva (K + M) Operationstid min (median) 92 min 96 min 100 min 90 min Andel peroperativa cholangiografier 94 % (445) 95 % 93 % 89 % Andel försök till peroperativ cholangiografi 2% 3% 2,8 % 4% Andel peroperativ cholangiografi med choledochuskonkrement 9 % (42) 12 % 11 % 11 % Transcystisk teknik vid choledocuskonkrement 48 % (20) 51 % 45 % 11 % Andel gallgångsskador 0,4 % (2) 0 0,3 % 0,33 % Komplikationer inom 30d, totalantal 7,4 % (35/471) 5% 6,9 % 10,2 % Kirurgiska komplikationer inom 30d 4,7 % (22/471) 3,9 % - 6% Komplikationer inom 30d, elektiv operation 5,2 % (15/289) 2,8 % 3,5 % * Komplikationer inom 30d, akut op 11 % (20/182) 7,9 % 11,3 % * Antibiotika-profylax alternativt terapi, elektiv operation 13 % (39/289) 22 % 21 % 16 % Antibiotika-profylax alternativt terapi, akut operation 74 % (135/182) 86 % 85 % 65 % 0 0 0 0,1 % Mortalitet inom 30 d * Data saknas KVALITETSREDOVISNING 2014 Kirurgkliniken 94 Under 2014 utfördes sammanlagt 471 cholecystektomier (könsfördelning; 68 % kvinnor och 32 % män) på kirurgkliniken vid Capio S:t Görans Sjukhus (CStG), vilket är en fortsatt ökning, nästan 10 % jämfört med 2013. Ett skäl till detta är att andra mindre operationer utförs i stor utsträckning på CFTK, (Drottninggatan) och detta bereder plats på CStG för fler galloperationer. Vi har en fortsatt hög andel akuta patienter på kirurgkliniken vilket avspeglar sig i en hög andel akuta operationer (39 % jmf med 31 % i riket). Målsättningen på kliniken är fortsatt att operera akuta cholecystiter vid det första vårdtillfället. Endast en operation påbörjades öppet och konverterings frekvensen på CStG är fortsatt låg (0,8 % mot riket 5,8 %). Det är fortsatt en hög andel peroperativa cholangiografier (PC) som utförs, 94 % jämfört med riket 89 %, vilket ger förutsättningar för hög kvalitet och minskar risken för allvarliga gallgångsskador. Under 2014 hade vi två gallgångsskador, dock ingen med substansförlust. Medianoperationstiden har minskat med fyra minuter jämfört med förra året och är nu 92 min (jämfört med riket 90 min). En förklaring till denna minskning är sannolikt att rutinerna vid PC har förändrats genom ett förbättringsarbete med röntgen. Förändringen medför att operatören inte behöver vänta på röntgenläkaren när det är klart för PC. Andelen patienter som fått antibiotika som profylax alternativt behandling har minskat jämfört med tidigare år. Under året har vi haft en något högre andel komplikationer (7,4 %) jämfört med förra årets 5 %. Fyrtio % av dessa komplikationer är urinvägsrelaterade. Komplikationsfrekvensen är dock klart lägre än i riket, 10,6 %. Fördelningen av komplikationer är följande: 14 patienter hade urinvägskomplikationer (några utskrevs med KAD), sju patienter hade infektioner av olika allvarlighetsgrad, fyra patienter hade postoperativt gallläckage. Två patienter har fått pancreatit efter choledochusexploration. En peroperativ kärlskada förekom och en peroperativ gallgångsskada på en högergren. Postoperativt upptäcktes en gallgångsskada på en högergren och denna patient har fått en striktur i högergången som nu är under behandling med ballongdilatation och stentning. Övriga komplikationer består av portblödning, sårinfektion, nervsmärta mm. Ingen mortalitet inom 30 dagar förekom (riket 0,1 %). Planerade förbättringsåtgärder: Under hösten 2014 har kvalitetsansvariga för gallflödet deltagit i en kurs i värdebaserad vård där fokus var galloperation. Under denna kurs har gallflödet granskats genom journalgenomgång och flertal förbättringsför- ÖGI-sektionen 2014 slag framkommit bl.a. att vi behöver tydliga riktlinjer för antibiotikaprofylax och trombosprofylax. Detta förbättringsarbete kommer att fortsätta under 2015 och planen är att ytterligare fokusera på att operera akuta cholecystiter vid första vårdtillfället, att ta fram riktlinjer för att skriva ut patienten redan fyra timmar efter dagoperation, göra en journalmall för galloperation och att kunna registrera i GallRiks på operationssalen för att underlätta kvalitetsarbetet och alltid ha data on-line. Under 2014 liksom tidigare 3 år har 30-dagarsmortaliteten varit lägre än riksgenomsnittet trots vårt oselekterade patientmaterial av ffa akuta patienter med malignitet eller svår cholestatisk sjukdom med infektion. Under 2014 har så gott som alla ERCP:erna genomförts på endoskopicentrum men i vissa fall på centraloperation. Verksamheten har fortsatt klara behov av att göra akuta fall utanför planerade ERCP-pass under veckan. gallriks ERCP Datakälla: Svenska kvalitetsregistret för gallstenskirurgi, GallRiks Täckningsgrad: 100 % 2011, 2012, 2013 respektive 2014. Registeransvarig: Rikard Henricsson Ansvarig koordinator: Tina Jansson CStG 2014 CStG 2013 CStG 2012 Gallriks 2014 Antal ERCP 165 204 180 7 351 Kanyleringsfrekvens 95,2 % 95,5 % 93,3 % 91,3 % Komplikationer efter ERCP inom 30 dagar Pankreatit 2,4 % 4,4 % 2,8% 4,3 % Cholangit 0,6 % 2,9 % 0,6% 2,6 % Blödning 0% 0,5 % 2,2% 0,8 % Perforation 0% 0,5 % 0,0 % 0,7 % 3,0 % 3,4 % 2,2 % 5,3 % Mortalitet inom 30 dagar Andelen cholangiter efter ERCP är klart lägre under 2014 (0,6 %). En möjlig förklaring är att vi under året särskilt betonat vikten av antibiotikaprofylax på rätt indikation och i rätt tid. En möjlig lösning till förbättring är att skapa ett akut team för alla akuta endoskopier såsom ERCP:er, stentinläggningar och akuta gastroskopier under hela arbetsdagen. Bildöverföringen mellan röntgenC-bågen och RIS/PACS har i stora drag fortsatt fungerat utmärkt under året liksom efterföljande bildgranskning av röntgendoktorerna. En teknisk installation för inkoppling av kablar i taket har dessvärre inte utfallit väl dock och det pågår felsökning rörande denna men också förslag med nya välplacerade väggkontakter. Vi har i sk LEAN-process i en tvärprofessionell grupp gått igenom det akuta ERCP-flödet och slutligen arbetat fram nya rutiner och standard med tillhörande dokument vilka förankrats bland medarbetarna och i utsedd styrgrupp. Planerade förbättringsåtgärder: Under 2015 planeras framgent fortsatta möten i förbättringsgruppen vart 4-6:e v för att vidare implementera och öka följsamheten rörande de arbetssätt som framtagits. Analys: Under 2014 utfördes 165 ERCP (könsfördelning; 52,1 % kvinnor och 47,9 % män – oförändrat senaste 2 åren men frekvensen vg män har ökat av oklar anledning med 10 % jämfört med åren 2012 och bakåt). Vidare kommer vi gå igenom ett förslag med förbättrade narkosrutiner med bl.a. hälsoformulär för elektiva ERCP och diskussion kring användandet av narkosläkarmottagningen för optimerade bedömningar kring anestesiologiska riskpatienter. Data tagna från GallRiks för hela Sverige, under 2014, är preliminära och sannolikt är siffrorna i underkant då alla komplikationer ej är registrerade ännu. Vi har nyligen initierat kontakter för att se om vi kan öka vår framtida volym ERCP:er. Undersökningarna har under 2014 varit av hög kvalité med en fortsatt högre kanyleringsfrekvens på CStG jämfört med riket (95,2 % resp. 91,3 %) och en med riket jämfört låg komplikationsfrekvens. Under januari 2015 har lokalen redan förbättrats med nya väggkontakter vilket möjliggjort ett bättre och smidigare utnyttjande av rummet. Frekvensen av pankreatit ligger fortsatt runt 3% senaste 4 åren och är något lägre än förra året. Kirurgkliniken KVALITETSREDOVISNING 2014 95 ÖGI-sektionen 2014 tionsmetoden innebär att 70 % av magsäcken tas bort och resterande magsäck blir som ett rör. Fördelarna med denna operationsmetod är att magtarmkanalens kontinuitet är intakt, det går att komma åt gallgångsöppningen för att eventuellt extrahera gallgångsstenar och ingen omkoppling av tunntarmar utförs. Nackdelen är att det inte går att återställa anatomin och viktnedgången är sannolikt inte lika stor som vid GBP. Vi har initialt valt att utföra denna metod på patienter med ett BMI under 45. soreg Obesitas Datakälla: Scandinavian Obesity surgery Registry, SOReg Täckningsgrad: 100 % Registeransvarig: Carl-Eric Leijonmarck Ansvarig sköterska: Ulla Solén Antal gastric bypass (GBP) Antal gastric sleeve (GS) CStG 2014 CStG 2013 CStG 2012 SOReg 2013* 107 267 273 6909 472 70 - - 3% 24 % 27 % ** Medianålder 42 42 41 42 Andel kvinnor 72 % 77 % 81 % 75 %*** 40 41 41 42*** Varav totalt utomlänspatienter Preoperativt BMI kg/m2(median) Andel öppen operation 0% 0% 0 % 2,9 % O,5 % 0% 0 % 1,2 % Operationstid min GBP (median) 63 69 73 67 Operationstid min GS (median) 37 - - - 1,4 % 0,9 % O,7 % 3,0 % 0% 0 % 0 % 1,5 % 93,3 % 92,5 % 92 % 87,2 % medel 1,4 1,5 1,5 1,8 median 1 1 1 ** medel 2,1 - - ** median 2 - - ** Mortalitet inom 30 dagar 0% 0% 0% 0,04 % Andel uppföljda vid 6 veckorskontrollen 99 % 99 % 99 % 85 % Uppföljning GBP 1 år n=1540 2 år n=1107 ** Andel uppföljda 95 % 85 % Viktnedgång medel 38 kg 38 kg ** 29 29 ** Andel konverterade Andel akuta reoperationer Anastomosläckage Andel patienter utan komplikation Postoperativ vårdtid dygn GBP Postoperativ vårdtid dygn GS BMI medel * Jämförelsesiffror från SOReg:s Årsrapport 2013 del 1 (alla typer av obesitasopeationer inkluderade) ** Data saknas *** Jämförelsesiffror från SOReg:s Årsrapport 2012 Analys: Vid kirurgkliniken Capio S:t Görans Sjukhus har laparoskopisk gastric bypass (GBP) varit primär operationsmetod vid obesitas och hittills har drygt 1 700 patienter opererats. Under 2014 har laparoskopisk gastric sleeve (GS) introducerats på kliniken och det har utförts 70 sådana operationer. Opera- KVALITETSREDOVISNING 2014 Kirurgkliniken 96 Under 2014 utfördes sammanlagt 177 operationer varav 70 GS. De 177 patienterna hade ett preoperativt BMI på 40 (jämförbart med landet i övrigt 41). Utomlänspatienter utgjorde endast 3 % av totala antalet och det är en radikal sänkning jämfört med tidigare år. Detta är den största förklaringen till den minskande volymen jämfört med tidigare år. De flesta kliniker i landet utför nu obesitasoperationer och behöver inte skicka patienterna till andra landsting. Under 2014 påbörjades operationen laparoskopiskt i 100 % av fallen och endast en patient 0,5 % behövde konverteras jämfört med 1,2 % i landet i övrigt. Vårdtiden är kort och GBP patienter går hem dagen efter operationen. GS-patienter har lite svårare att komma igång med vätskeintaget och behöver oftast vårdas 2 nätter på sjukhuset. Under året har hela obesitasteamet tagit fram nya rutiner för GS och detta har fungerat på ett utmärkt sätt. Andelen postoperativa komplikationer är lägre under 2014 för CStg jämfört med landet i övrigt. Sammanlagt 12 patienter (6,7 %) är registrerade med komplikationer inom 30 dagar; två reoperationer (en enteroanastomos efter GBP fick korrigeras och en GS reopererades pga hematom i buken), tre diagnosticerades med trängsel i enteroanastomosen men löste sig på konservativ behandling, en pneumoni, en urinvägsinfektion, en sårinfektion och fem som vårdades postoperativt för oklara buksmärtor. Klassifikation enligt Clavien-Dindo utfaller enligt följande: Grad 1: fem patienter Grad 2: fem patienter och Grad IIIb: två patienter. Under året förekom ingen mortalitet på CStG och i SOReg registrerades under 2013 endast enstaka dödsfall. Ileus är en allvarlig komplikation som kan uppstå efter GBP och mekanismen är att vid omkopplingen av tunntarmen uppstår slitsar som tarmen kan klämmas in i, s.k. intern cernering (inre bråck). Från 1 januari 2011 syr vi dessa. Detta görs inom ramen för en studie där vi jämför de patienter som tidigare opererats utan att slitsarna sytts med de som opererats där slitsarna sytts. Alla patienter är nu inkluderade i studien. Preliminära data talar för att det är mindre risk för inre bråck om slitsarna sys men studien pågår så några säkra slutsatser kan inte dras. En interimsrapport från studien presenterades under Kirurgveckan i Karlstad. Under 2014 har det blivit en påtaglig minskning av antalet operationer för inre bråck vid CStG. ÖGI-sektionen 2014 Andel uppföljda patienter, viktnedgång samt BMI vid uppföljning framgår av tabellen. Medelvärdet för viktnedgång efter 1 år var 38 kg och efter 2 år 38 kg. I juni 2014 började vi använda oss av en 3D-laparoskopikamera och CStG var den första kirurgkliniken i Sverige som introducerat denna teknik. Operatör och assistenter använder speciella 3D-glasögon och får på detta sätt ett djupseende som underlättar operationen. Planerade förbättringsåtgärder: Bukplastiker Datakälla: Journalgranskning i Cosmic. Täckningsgrad: 100 % Registeransvarig: Marcus Holmberg Antal bukplastiker CStG 2014 CStG 2013 CStG 2012 50 56 94 Ålder, median 48 45 40 Andel kvinnor 92 % 93 % 95 % Andel som genomgått viktreducerande kirurgi 94 % 88 % 86 % Primäroperation på S:t Görans Sjukhus 32 % 27 % 13 % Överhäng i cm, median 4,5 4,5 4 BMI kg/m2, median 26,5 26 26 Viktstabilitet mån, median 18 12 12 Resektionsvikt kg, median 1,7 1,7 1,6 Vikt kg vid operation, median 72 75 71 Operationstid min, median 97 110 112 Vårdtid dygn, median 1,0 1,0 1,0 Vårdtid dygn, medel 1,2 1,2 1,3 antibiotika per os 2% 14 % 21 % iv antibiotika 0% 2% 2% kirurgisk dränering i narkos 0% 0% 3% Andel som utvecklat blödning som krävt kirurgisk dränering i narkos 0% 0% 0% Andel som erhållit blodtransfusion 2% 0% 5% Andel som utvecklat lambånekros, navelnekros, djup ventrombos, lungemboli eller pneumoni 0% 0% 1% Mortalitet 0% 0% 0% Clavien-Dindo komplikationsgrad > 2 0% 2% 4% Andel infektion Analys: I maj 2011 gjordes den första bukplastiken på kirurgkliniken vid Capio S:t Görans Sjukhus (CStG). Sedan dess har 269 bukplastiker utförts. Patienterna följs upp med läkarbesök ett år efter operation. På detta besök besvarar patienten samma enkät om besvär, funktion och utseende som vid nybesöket. Tidigare har vi erbjudit läkar- eller sköterskebesök tre månader efter operation, men efter de två senaste årens låga komplikationsfrekvens har vi noterat ett stadigt avtagande behov av detta. Komplikationsregistreringen för 2014 har istället gjorts via journalgenomgång en månad efter operation. Bland annat används komplikationsregistreringen enligt Clavien-Dindo (CD). Tidigare år har samtliga patienter preoperativt bedömts och godkänts av plastikkirurgen vid Karolinska Universitetssjukhuset (KU) – även de som primäropererats med gastric bypass på CStG. I år har vi fått förtroendet att själva göra den preoperativa bedömningen på dessa patienter. Under 2014 utfördes 50 bukplastiker. Medianåldern var 48 år. Könsfördelningen var 92 % kvinnor och 8 % män. Den höga andelen kvinnor kan till del förklaras av att de flesta (94 %) har tidigare genomgått viktreducerande kirurgi. Av de tidigare opererade med laparoskopisk gastric bypass har ca en tredjedel (34 %) opererats på CStG. Bukplastik efter viktreduktion är ett stort ingrepp med en komplikationsfrekvens på upp mot 50 % enligt litteraturen. Större komplikationer (blödning som kräver kirurgisk dränering, lambånekros, djup ventrombos, lungemboli, pneumoni samt infektion som kräver kirurgisk dränering och/eller intravenös antibiotikabehandling) svarar för 10-20 %. På CStG fick ingen patient någon större komplikation. Trettiosju patienter (74 %) respektive tio patienter (20 %) hade ett normalt postoperativt förlopp eller en komplikationsgrad 1 (lindrig farmakologisk åtgärd, ex antiemetika) enligt CD. Tre patienter (6 %) hade komplikationsgrad 2 (någon form av farmakologisk intervention). Ingen patient (0 %) hade komplikationsgrad 3 till 5 (endoskopisk, radiologisk el kirurgisk intervention; IVA-vård; Död). Fyrtiofem patienter (90 %) kunde skrivas hem dagen efter operation. Median- och medelvårdtiden var 1 respektive 1,2 dygn. Under 2011 uppmärksammades att var sjätte patient (17 %) drabbades av tranfusionskrävande blödning postoperativt. Genom en högre medvetenhet och ett strukturerat arbetssätt kan nu patienter med riskfaktorer för blödning identifieras och nu ges Cyklokapron som blödningsprofylax. Under 2013 behövde ingen patient blodtransfusion och under 2014 behövde endast en patient (2 %) transfusion. Efter att ha uppmärksammat en något hög postoperativ infektionsfrekvens 2012 började vi i februari 2013 ge preoperativ antibiotikaprofylax och vi slutade med rutinmässig placering av drän ur operationshålan. Under 2014 fick en patient (2 %) postoperativ sårinfektion. Infektionen behandlades med en mindre dränering av området utan antibiotika. Kirurgkliniken KVALITETSREDOVISNING 2014 97 ÖGI-sektionen 2014 De flesta som opererades mellan 2011 och 2013 har passerat 1 års-kontrollen. Samtliga har blivit av med sina besvär och förbättrat sin funktionsförmåga, och de flesta är nöjda med det kosmetiska resultatet. Planerade förbättringsåtgärder: svenskt bråckregister Ljumskbråck Datakälla: Svenskt bråckregister Täckningsgrad: 100 % Registeransvarig: Erik Larsson Ansvarig koordinator: Christina Browall CStG 2014 CStG 2013 CStG 2012 Antal operationer 509 417 287 Antal bilaterala op. 48 58 29 Medianålder 66 66 68 Andel män 95,1 % 89,9 % 85 % Andel kvinnor 4,9 % 10,1 % 15 % Andel utförda op. med laparoskopisk teknik 31,1 % 36,4 % 30 % Andel akuta op. 9,6 % 10 % 11,5 Andel opererade i öppenvård 67 % 65 % 55 % Andel op. utförda i narkos 91 % 95 % 91 % Andel op. utförda i epidural/spinalanestesi 5% 2,9 % 5 % Andel op. utförda i lokalbedövning 4% 2,2 % 4 % 10,2 % 11,3 % 13,9 % Andel omoperationer Svenskt bråckregister 2014 Analys: Antalet ljumskbråckoperationer på kliniken fortsätter att öka. Förklaringen är att vi i allt större utsträckning valt att handlägga okomplicerad bråckkirurgi själva istället för att som tidigare skett skicka remisser för sådan kirurgi vidare till extern klinik. Kliniken har på så vis kunnat säkerställa att kirurger under utbildning får adekvat träning för att nå upp till de av Socialstyrelsen uppsatta målen. Produktionsökningen har varit möjlig då en allt större andel patienter kan opereras på enheten på Drottninggatan (Centrum för titthålskirurgi). De operationer som tidigare har utförts på extern klinik har huvudsakligen utgjorts av öppna primärbråcksoperationer på män. Följderna av detta har inneburit att andelen män som opereras samt andelen opererade i öppenvård har ökat. Samtidigt har andelen omoperationer minskat. KVALITETSREDOVISNING 2014 Kirurgkliniken 98 I 2013 års kvalitetsredovisning hänvisades till Socialstyrelsens ”Öppna jämförelser” som berörde åren 2008-2012. Man skattade där sannolikheten att inte drabbas av omoperation inom fem år efter den utförda ljumskbråckoperationen. För Capio S:t Görans sjukhus skattades sannolikheten till 97,1% medan den för riket i stort skattades till 97,7%. En tänkbar förklaring till Capio S:t Görans något lägre siffra skulle kunna vara att patienter med okomplicerade primära bråck i stor utsträckning opererats på annan klinik medan det på vår klinik opererats förhållandevis stor andel recidivbråck samt kvinnor med bråck. Det är känt att operation av dessa två grupper är behäftade med en större recidivfrekvens än genomsnittet. Socialstyrelsen har ej presenterat några senare ”Öppna jämförelser” men framtida redovisningar får visa om det ändrade operationspanoramat kommer påverka våra resultat beträffande andel patienter som omopereras för recidiv. Planerade förbättringsåtgärder: En av de frågor som diskuteras är om patienter i allt större utsträckning ska erbjudas kirurgi i lokalanestesi. Metoden är billigare och har i studier också visat sig vara behäftad med något färre biverkningar än generell och regional anestesi. 2014 Klinikgemensamma resultat Patientenkät Datakälla: Enkäten genomförs i samarbete med Institutet för kvalitetsindikatorer, Indikator. 300 enkäter skickades ut till slutenvårdspatienter och 400 enkäter till öppenvårdspatienter. Undersökningen genomfördes som en postal enkät, men med möjlighet att svara även via ett webbgränssnitt. Resultaten redovisas som PUK (patientupplevd kvalitet), i intervallen 0-100 där så höga siffror som möjligt är eftersträvansvärda. Nationell Patientenkät, Indikator Täckningsgrad: Svarsfrekvens slutenvård 54,2%, Svarsfrekvens öppenvård 50,5% Analys: Kirurgkliniken på Capio S:t Görans sjukhus har vid den nationella Indikatorundersökningen som gjordes våren 2014 ett gott resultat. Man kan konstatera att vi i jämförelse med både övriga sjukhuset, SLL och riket inom de flesta av de åtta parametrarna har ett bättre resultat både inom öppen- och slutenvård. Påtagligt bättre resultat finns inom parametrarna delak- tighet och information. Vi har genom olika aktiviteter under året lagt extra möda på att förbättras inom dessa parametrar och kan nu konstatera att detta givit resultat. Här kommer några exempel på aktiviteter: På kirurg kliniken har sedan många år tillbaka varit noga med att kommunicera ut indikatorresultatet till samtliga medarbetare. Utifrån dimensioner kan man se var förbättringspotentialerna finns, men framförallt är det väl i de fria kommentarerna som de konkreta förbättringsförslagen från patienterna kommer fram. För att ytterligare inhämta patienternas synpunkter och vidareutveckla vården, breddinförde vi på sjukhuset ett gemensamt ”patientsynpunktskort” år 2013. Korten finns tillgängliga för alla patienter och läggs i en för ändamålet låsbar ”förslagslåda”. Inför varje enhets veckovisa ”LEAN- möte” töms förslagslådan och korten sätts upp på respektive enhets förbättringstavla. I och med detta ges medarbetarna utrymme att reflektera över patienternas synpunkter och diskutera sig fram till relevanta förbättringsförslag och åtgärder som beslutas och protokollförs i LEAN- mötets minnesanteckningar. För att kunna visualisera för våra patienter vilka förbättringar vi på kirurgkliniken gjort Patientenkät Indikator Slutenvård - Kirurgkliniken 100 PUK Kirurgklin. 2013 90 Kirurgklin. 2014 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Bemötande Delaktighet Information Tillgänglighet Förtroende Upplevd nytta Helhets- Rekommendera intryck Patientenkät Indikator Öppenvård - Kirurgkliniken 100 PUK Kirurgklin. 2013 90 Kirurgklin. 2014 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Bemötande Delaktighet Information Tillgänglighet Förtroende Upplevd nytta Helhets- Rekommendera intryck Kirurgkliniken KVALITETSREDOVISNING 2014 99 Klinikgemensamma resultat utifrån synpunktskorten, har vi införskaffat informationsskärmar på samtliga enheter. Informationsskärmarna visar förutom information om respektive enhets verksamhet och rutiner, även information om de förändringar och förbättringar som gjorts utifrån synpunktskorten över tid. Vi tittade på samtliga patientsynpunkter under sex månader på vårdavdelningarna och kom fram till fyra områden som behövde förbättras. 1.Förbättra informationen till patienterna om vilka ”dagsrutiner” som gäller på vårdavdelningarna. 2.Sänka ”ljudvolymen” dygnet runt och förbättra ”nattron”. 3.Förbättra och förtydliga kommunikationen med patienter och närstående vad det gäller besökstider. 4.Förbättra och förtydliga kommunikationen med patienterna vad det gäller vår rutin med ”könsdelade salar”. Dessa fyra områden diskuterades i mindre grupper under två eftermiddagar i höstas och har resulterat i tydliga rutiner/ regler för att förbättras inom dessa områden. Planerade förbättringsåtgärder: Vi kommer att fortsätta under 2015 att kommunicera ut patientenkätresultatet till samtliga medarbetare. De synpunkter som kommer in via synpunktskorten kommer vi att fortsätta att arbeta med på samma sätt som vi gjort 2014.Vi kommer att delta i det sjukhusgemensamma projekt som arbetar med att ensa utskrivningsrutinerna på sjukhuset. Vi kommer att till vår klinikkonferens bjuda in en patient som berättar om sina reflektioner under sin ”sjukhusresa”. Vi kommer, där det så är möjligt, att innan vi gör förändringar i verksamheten alltid se till att få med patienternas synpunkter för att förbättra vårdvardagen. Vi kommer att fortsätta att använda våra väl använda kommunikationsvägar för att förmedla kunskap och information. Tisdagsutbildning för samtliga medarbetare samt månatliga kvalitets- och patientsäkerhetsnyheter. 2014 Telefontillgänglighet Datakälla: Tele-Q, ett datorbaserat telefonsystem Täckningsgrad: 100 % under öppettiden CStG 2014 CStG 2013 CStG 2012 12 722 Antal uppringda samtal 27 928 19 254 Andel samtal uppringda inom 10 minuter 79,6 % 75,5 % 76 % Andel samtal bokade inom 120 minuter 75,3 % 71,7 % 93 % Analys: Vi har ett något bättre resultat 2014 jämfört med 2013 både vad det gäller uppringda inom 10 minuter och andel samtal bokade inom 120 minuter. Under 2014 har samtal till Tele Q tagits emot osorterat och det vanligaste samtalet är fråga om remissen kommit fram, byte av bokad tid och tidbokning. Övriga samtal gäller receptförnyelse, att man ej blivit uppringd av läkare på telefontid och så naturligtvis rena medicinska frågor. Vi har arbetat parallellt med Tele Q och mottagning och det har skapat en rörig arbetsmiljö utan struktur. Utifrån detta tror vi att vi att vi med nedanstående förbättringsåtgärder ytterligare kan förbättra våra resultat under 2015. Planerade förbättringsåtgärder: Vi har skapat ett Tele Q-träd med ett gemensamt inkommande nummer där man genom knappval väljer vilken funktion man behöver. På så sätt ökar tillgängligheten och samtalen kommer rätt från början. Vi ser att samtalsfrekvensen är högre på måndagar och i viss mån tisdagar, därför kommer vi att ta emot några fler samtal/ timme. Vi har organiserat om vårt arbetssätt på mottagningen, vilket innebär att den som sitter i Tele Q har ett eget rum, detta innebär att man kan vara mer effektiv och det blir mindre störnings moment. Ytterligare ett steg i analys är vilka samtal vi får och kan vi förebygga dessa? KVALITETSREDOVISNING 2014 Kirurgkliniken 100
© Copyright 2024