1. No category

Vad är interkulturell kompetens?
 Föreläsningen kretsar kring betydelsen av interkulturell kompetens och
sätter in begreppet interkulturalitet i en samhälls- och skolkontext.
 Syftet är att ge ett underlag för reflektion kring hur interkulturell
kompetens kan bidra till en skolmiljö som främjar elevernas lärande,
utveckling och hälsa. Hur kan interkulturell kompetens vara en del i ett
förebyggande och hälsofrämjande folkhälsoarbete, som syftar till att skapa
social hållbarhet och goda livschanser för barn?
Fil.dr Mats Widigson
Elever i marginaliserade förorter går i
lägre grad vidare till högskolestudier.
Men vissa gör det, och det är de senares
berättelser som utgör avhandlingens
underlag.
Avhandlingen är skriven utifrån ett
intresse för frågor om social inkludering
och platsens betydelse.
Det behövs mer kunskap inte bara om
villkor som hindrar, utan även om hur
steget från förort till högskola är möjligt.
Avhandling i fulltext på nätet:
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/32783
På väg mot ett
GÖTEBORG FÖR ALLA
Om minskade skillnaders betydelse för social hållbarhet och god folkhälsa
”Barn som växer upp i fattigdom eller
riskerar social utestängning har sämre
möjligheter än andra att klara sig bra i
skolan, hålla sig friska och förverkliga
sin potential senare i livet”
”Frågan om social
rättvisa är en fråga
om liv och död”
”Skillnaderna har ökat”
Social resursförvaltning Göteborg (2014)
www.socialhallbarhet.se
”Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg” (2014)
S2020 Göteborgs egen ”Closing the Gap”
”Angrip den ojämlika
fördelningen av
makt, pengar och
resurser.”
Har interkulturalitet betydelse för att utveckla identiteter,
flerspråkighet, tillit, känsla av sammanhang etc … ?
Lärdomar efter föreläsning av Henry Ascher (2015 04 28):
 Hälsa är en förutsättning för att lära sig och kunna tillgodogöra sig
undervisning.
 Skolan en av de viktigaste hälsofrämjande faktorerna för barn.
Det är viktigt att:
 i skolan bli lyssnad på och respekterad, särskilt för asylsökande barns hälsa
och välbefinnande,
 bli bekräftad,
 nyanlända elever skyddas mot segregering, främlingsfientlighet, våld och
rasism,
 få stöd i viktiga behov som identitetsbildning och få ihop livet psykosocialt,
 skoltiden kännetecknas av goda relationer.
Fraktaler är självupprepande mönster, som har samma
mönster om man Zoomar in.
Colourbox
Våra mentala bilder
Våra mentala bilder
A 4-year-old girl from Canberra, when told that Australia had
a new prime minister, said: “Really? What’s her name?”
http://www.nytimes.com/2013/07/06/opinion/in-australia-misogyny-lives-on.html?_r=0
Definition mångkultur och interkultur
UNESCO
The term multicultural describes the culturally diverse nature of
human society. It not only refers to elements of ethnic or national
culture, but also includes linguistic, religious and socio-economic
diversity.
Interculturality is a dynamic concept and refers to evolving
relations between cultural groups. It has been defined as ““the
existence and equitable interaction of diverse cultures and the
possibility of generating shared cultural expressions through
dialogue and mutual respect.” Interculturality presupposes
multiculturalism and results from ‘intercultural’ exchange and
dialogue on the local, regional, national or international
level.
(Unesco 2006. Guidelines Intercultural Education)
Interkulturalitet
 Normativt innebär interkulturalitet att pedagogen
ser olikheter som en tillgång
 kritiskt innebär det att normer och etnocentrism
ifrågasätts
 Innovativt innebär interkulturalitet en beredskap
att i möten låta sig själv och verksamheten
förändras.
Lahdenperä (2008) Interkulturellt ledarskap: förändring i mångfald.
Interkulturellt förhållningssätt
 Medvetenhet om att det finns olika sätt att förstå världen, olika kunskaper
 Denna mångfald ses i grunden som en utgångspunkt och en resurs, inte
som ett problem
 Grundläggande är att alla ska medverka och känna sig inkluderade
 Detta förutsätter en villighet att lära sig om andra, en nyfikenhet på
kunskaper och erfarenheter andra kan ha
 Ingen ska känna sig marginaliserad på grund av vem man är, att ens
bakgrund eller ens kunskaper inte har något värde
 Ett interkulturell förhållningssätt utgår från en demokratisk kunskapskultur
baserad på praktiker som främjar dialog och mänskliga rättigheter
 Interkulturell pedagogik måste därför ha en koppling till t ex ett
antidiskrimineringsarbete för att främja kunskapsprocesser som är
inkluderande och som belyser och motverkar maktassymetrier i samhället
René León Rosales, fil. dr i etnologi, Mångkulturellt centrum
Att uppskatta olikhet?
- kräver i vid mening normkritik, inkludering och reflexivitet
”like” som adjektiv:
"having the same characteristics or qualities“
“like” som verb:
“to please, be sufficient"
Få syn på, och förändra, begränsande strukturer
och normer i verksamheten, istället för att
försöka få enskilda individer att passa in i
mallen. Av pedagogen kräver detta en
medvetenhet om den egna bakgrunden och den
egna positionens betydelse i möte med barn
och föräldrar.
”Nyanlända elever en tillgång”
Laddad fråga
http://www.svt.se/opinion/article2730262.svt
• Visst är de en tillgång. En outsinlig källa till löpsedlar.
• Placera inte barn utan svenska i vanlig klass. Det förstör för
alla!
• Massinvandring kan väl ändå inte SVT stå bakom så tydligt?
• Svammel... Invandrare är en belastning för det svenska
samhället. Stäng av kranen när vi håller på och drunkna.
• Det är väldigt löjligt att framställa flyktingbarn som en resurs
för skolan, som Mats Widigson skriver i sin debattartikel.
“Sverige, världens mest extrema land?”
Institutet för framtidsstudier: World Values Survey. Ronald Inglehart “Cultural evolution” (2015).
Vi tänker som kulturella och sociala varelser
Så här tänker människan
universalism
Social och kulturell ”socioemotionell” nivån.
Påverkar vårt sätt att kognitivt/emotionellt interagera med världen.
individualism
Så här tänker individen
Vi föds in i sociala och kulturella strukturer , men är också medskapare av
strukturer och barriärer.
Skolans demokratiska uppdrag
Utbildning syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla
kunskaper och värden och att utbildningen ska förmedla och förankra
respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
(Skollagen 2010: 1 kap. 4 §)
Ökad internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva
med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Skolan beskrivs
som en social och kulturell mötesplats, som har både en möjlighet
och ett ansvar för att stärka denna förmåga.
(Förordning om läroplan för gymnasieskolan SKOLFS 2011:144)
Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur ska
bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i
andras villkor och värderingar.
(Läroplan för förskolan, Lpfö 98, rev 2010)
Öppen för världen – nu lanseras en ny internationell webbsida för
Göteborgs Stad
Publicerad 2 mars 2015
Internationella kontakter, nya influenser och nya människor är och
alltid har varit en styrka för Göteborg. Stadens framtid och tillväxt är
helt beroende av att ligga i framkant och samarbeta med aktörer
över hela världen som tänker på nya sätt och skapar
möjligheter för Göteborg att utvecklas. Genom att vara öppna
för världen och samarbeta med andra städer och länder delar vi med
oss av vår kunskap och erfarenheter, och lär oss av de bästa.
De internationella influenserna märks också tydligt på stadens och
regionens näringsliv. Flera stora företag i Göteborg ägs av
internationella aktörer och vi har flera lokala företag som är
världsledande inom sina branscher. Staden har en inflyttning från
hela världen och mångfalden hos invånarna är större än
någonsin. Under 2013 ökade befolkningen med 7 200 personer,
vilket var bland de högsta siffrorna de senaste 40 åren.
För att på ett bättre sätt nå ut till potentiella nya Göteborgare ute i
världen eller till andra som bara är intresserade av vår stad, lanseras
nu en internationell webbsida för Göteborgs Stad. Du finner den på
international.goteborg.se.
Alla de som nu
bor och vistas i
staden?
Ett mångkulturellt, kunskapsintensivt och
meritkrävande Sverige
 Ökande andel av befolkningen med utländsk bakgrund
- Nära vart fjärde barn i Göteborg är fött utomlands (Goteborg/statistik).
- År 2020 i Sverige beräknas antalet personer med utländsk bakgrund
uppgå till drygt 2 miljoner (SCB).
 Ungdomar idag växer upp i ett kunskapsintensivt och meritkrävande
samhälle samtidigt som det sker en urban utveckling som innebär ökande
etnisk och segregation i städerna. Var för sig, men framförallt tillsammans,
får detta konsekvenser för utbildningssystemet och för dess betydelse för
unga människors livschanser.
 En socialt inkluderande skola behöver förstå samspelet mellan den miljö vi
föds in i och vad vi eftersträvar och vill uppnå (Widigson, 2013).
EU:s Nyckelkompetenser för livslångt lärande
1. Kommunikation på modersmålet.
2. Kommunikation på främmande språk.
3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och
teknisk kompetens.
4. Digital kompetens.
5. Lära att lära.
6. Social och medborgerlig kompetens.
7. Initiativförmåga och företagaranda.
8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer
EU (2006) http://center.hj.se/download/18.364f88fa12fd35278838000423/1348994393644/keycomp_sv.pdf
Att utbilda för
”21 Century Skills”
The Changing Task Composition of the US Labor Market (2013)
http://economics.mit.edu/files/9758
Assessment and Teaching of 21st Century Skills
http://www.atc21s.org/
SKL, Anna Carlsson: https://mix.office.com/watch/nxf9pxjf4m7l
• Kollaborativ problemlösningsförmåga ökar i
betydelse
– Kognitiva förmågor
Undersökande förhållningssätt
analyserande arbetssätt
utvecklande arbetssätt
– Sociala förmågor
Social kompetens
Självkännedom
Självledarskap
KSAVE: knowledge, skills, attitudes, values and ethics.
Kritik mot mångkulturalism
 Tendens till att kultur likhetsställs med etnicitet, och därmed osynliggör
den enorma variation som finns inom olika etniska grupper
 Tendens till att etnicitet upphöjs till den främsta variabeln när skillnader
och likheter mellan människor diskuteras
 Tendens till att likheter mellan olika etniska grupper underkommuniceras,
medans allt fokus läggs på skillnader
 Tendens till att etniska kulturer uppfattas som helt skilda, oberoende av
varandra, vilket osynliggör hur etnicitet alltid är en relationell process, där
en ömsesidig påverkan ständigt äger rum.
 Kan leda till att människor bemöts och förstås främst som representanter
för ”etniska kulturer”, och inte som individer involverade i många olika
kulturella processer samtidigt
 Tal om mångkulturalitet aktiveras bara när diskussionen handlar om
etniska minoriteter
 Tendens till att maktperspektiven inte beaktas
René León Rosales, fil. dr i etnologi, Mångkulturellt centrum
Villkoren för ”Inter” – Makt/ Att mötas i ögonhöjd?
Klass
Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?
Skolverket, 2009
Villkoren för ”Inter” – Makt/ Att mötas i ögonhöjd?
Ras Kön
Villkoren för ”Inter” – Makt/Att mötas i ögonhöjd?
Ålder
(Barn endast som ”becomings”)
Villkoren för ”Inter” – Makt/Att mötas i ögonhöjd?
Funktionsskillnad
Villkoren för ”Inter” – Makt/Att mötas i ögonhöjd?
Kultur och religion
Villkoren för ”Inter” – Makt/Att mötas i ögonhöjd?
Sexualitet
http://www.coloribus.com/adsarchive/prints/oslo-gay-and-lesbian-festival-tarzan-519505/
Villkoren för ”Inter” – Makt/Att mötas i ögonhöjd?
Lärare – elev
Sociala processer
på mikronivå
Olika samtalstyper
För att nå fram till
Medskapande..
KAIROS Invånardialogens roll och former
Information
Konsultation
Diskussion
Lärande dialog
Interkulturalitet
Innovativt
interkulturalitet
innebär en
beredskap att i
möten låta sig
själv och
verksamheten
förändras.
Lahdenperä (2008)
Vi vill att ni ska veta
något / förstå oss
Vi vill veta vad ni
tycker, tänker
(känner)
Argumentation,. Vilket
perspektiv är
rätt?
Vi tänker och lär
om frågan
tillsammans från
olika perspektiv
Personligt interkulturellt förhållningssätt
 Hur möjliggör jag för mig själv att förändras genom att utvidga
och utveckla min kunskap och förståelse av världen genom
dialoger med andras kunskaper och förståelsen?
 Hur bejakar jag min egen nyfikenhet och min vilja att ständigt
utvecklas i mitt yrke?
 Utgår jag ifrån att jag, i min position, faktiskt har makt, kan
förändra saker och kan motverka de mekanismer som leder
till segregation och ”utanförskap” i samhället?
 Arbetspraktik: Hur kan vi arbeta så att vi motvekar de lärooch identifikationsprocesser som är förknippade med etnisk
och ekonomisk segregation och som begränsar vilka
människor kan vara?
René León Rosales, fil. dr i etnologi, Mångkulturellt centrum
Elevhälsans villkor?
 ”Frontlinjebyråkrater”: I mötet med unga människor göra
utbildningspolitik, demokrati, arbetsmarknad och integration.
 Skolan kan beskrivas som en ”gatubyråkrati”, vilket ger
speciella villkor för engagemang:
- klienten eller kunden är inte alltid i kontakt med
organisationen frivilligt,
- organisationen präglas av oklara mål och målkonflikter,
- handlingsfriheten är förhållandevis stor för aktörerna,
- resurserna upplevs alltid som otillräckliga,
det råder en ständig överbelastning i arbetet.
(Lipsky, 1980)
”Culture eats strategy for breakfast”
Att ha en policy är en sak
– att implementera den är en annan
“All cultures are earned through actions”
Peter Drucker