Slagsta 1:13 m.fl. (Fabriksgatan) Dagvattenutredning
Slagsta 1:13 m.fl. (Fabriksgatan) Dagvattenutredning Reviderat 2015-09-14 2 (36) 2015-09-11 Slagsta 1:13 m.fl. (Fabriksgatan) Dagvattenutredning Slagsta 1:13 m.fl. (Fabriksgatan) Dagvattenutredning 2015-09-14 Beställare: Eskilstuna kommun 631 86 Eskilstuna Beställarens representant: Inga Krekola Konsult: Norconsult AB Hantverkargatan 5 112 21 Stockholm Uppdragsledare Handläggare Marta Juhlén Nicolas Schoeffler Uppdragsnr: 104 03 83 Filnamn och sökväg: n:\104\03\1040383\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\slagsta dagvattenutredning_ny.doc Kvalitetsgranskad av: Marta Juhlén Tryck: Norconsult AB y.doc 4 (36) Innehåll 1 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 Orientering ......................................................................................... 7 Geoteknik och grundvatten........................................................... 8 Recipient ...................................................................................... 8 Befintliga markföroreningar .......................................................... 9 Skyddsvärda intressen i området ................................................. 9 Förutsättningar från kommunen.................................................. 10 2 Befintlig dagvattenhantering .......................................................... 11 2.1 Dagvattenflöde ........................................................................... 14 2.1.1 Flöde mot Mått Johansson väg ........................................... 15 2.1.2 Flöde mot dike söderut i naturområdet ................................ 15 2.1.3 Flöde mot dike österut- Nasaren 7 ...................................... 16 2.1.4 Flöde mot dike österut och västerut- Nasaren 9 .................. 16 3 Framtida dagvattenhantering ......................................................... 17 3.1 Dagvattenflöde ........................................................................... 17 3.1.1 Flöde mot Mått Johansson väg ........................................... 18 3.1.2 Flöde mot diket söderut i naturområdet ............................... 18 3.1.3 Flöde mot dike österut- Nasaren 7 ...................................... 18 3.1.4 Flöde mot dike österut och västerut- Nasaren 9 .................. 19 3.2 Erforderlig magasinsvolym ......................................................... 19 3.3 Dagvattenföroreningar ................................................................ 20 3.4 Föreslaget dagvattensystem ...................................................... 20 3.4.1 Slagsta 1:13 ........................................................................ 21 3.4.2 Nimbusen 1......................................................................... 22 3.4.3 Nasaren 7 ........................................................................... 28 3.4.4 Nasaren 9 ........................................................................... 29 4 Slutsats ............................................................................................ 34 Litteraturförteckning............................................................................... 35 Bilagor Bilaga 1 – Befintliga avrinningsområden Bilaga 2 – Förslag framtida dagvattenhantering Bilaga 3 – Planområde med foton från platsbesök 2015-09-14 Slagsta 1:13 m.fl. (Fabriksgatan) Dagvattenutredning 5 (36) Sammanfattning Denna rapport består av en dagvattenutredning som tagits fram i samband med detaljplanering av Slagsta 1:13 m.fl, Fabriksgatan i Valhalla industriområde. Planområdet har en yta på ca 5,2 ha fördelat på fyra olika fastigheter, Slagsta 1:13, Nimbusen 1, Nasaren 7 och Nasaren 9. Marken inom planområdet består idag till största del av asfalterade ytor, men det finns även ett naturområde längs med södra delen av planområdet. Eftersom jordarten i området består av lera och silt bedöms infiltration av dagvatten i området inte vara möjligt. I befintligt läge avrinner dagvattnet från planområdet mot fyra diken: ett dike längs med Mått Johanssons väg, ett dike söderut i planområdet, ett dike österut i planområdet samt ett dike längs med västra gränsen av Nasaren 9. Dagvattnet från hela planområdet avrinner så småningom till Eskilstunaån och slutligen till Mälaren. I samband med framtida bebyggelse av hallbyggnad i Nasaren 9 och utökning av parkeringsytor i Nimbusen 1 så ökar avrinningen jämfört med befintlig situation på grund av ökad andel hårdgjord yta. Dagvattenflödet från samtliga fastigheter beräknas även att öka på grund av förväntad ökad nederbörd i framtiden. Samtliga flödesberäkningar har utförts med ett statistiskt 10-årsregn med varaktighet 10 min. I Nimbusen 1 beräknas flödet öka på grund av ökad nederbörd från 265 l/s till 339 l/s mot Mått Johanssons väg och från 194 l/s till 233 l/s (inklusive Slagsta 1:13) mot diket söderut. I Nasaren 7 beräknas flödet öka på grund av ökad nederbörd från 131 l/s till 157 l/s mot diket österut. I denna rapport har även erforderliga magasinsvolymer redovisats för de olika avrinningsriktningar från fastigheterna Nimbusen 1, Slagsta 1:13 och Nasaren 7. Eftersom dessa fastigheter inte planeras att bebyggas är de erforderliga magasinsvolymer endast redovisade i vägledande syfte. Inga förslag på placering av utjämningsmagasin har således föreslagits för dessa fastigheter. I samband med utökning av parkeringsytan i Nimbusen 1 mot Fabriksgatan föreslås den nya parkeringsytan anläggas med genomsläppligt material och med lutning mot ett föreslaget svackdike längs med Fabriksgatan. Flödet från nya parkeringsytan förväntas då endast öka marginellt och beräknas kunna fördröjas i svackdiket. I Nasaren 9 beräknas flödet öka på grund av ökad nederbörd samt ökad andel hårdgjord yta från 10 l/s till 80 l/s mot diket österut och diket västerut längs med 2015-09-14 Slagsta 1:13 m.fl. (Fabriksgatan) Dagvattenutredning 6 (36) Nasaren 9. För att uppfylla Eskilstunas kommuns krav om att framtida flödet ska fördröjas motsvarande flödet vid ett befintligt 10-årsregn, har Norconsult föreslagit ett svackdike och ett utjämningsmagasin som totalt ska magasinera 43 m3. Ytterligare åtgärder som föreslås i Nasaren 9 för att utjämna det ökade flödet är gröna tak samt rain gardens. Enligt Eskilstunas dagvattenstrategi har fastighetsägare ansvar för anläggningar inom fastigheten. Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB (ESEM) har som VAhuvudman förvaltnings och driftansvar av dagvattensystemen inom kommunens verksamhetsområden. ESEM har även ansvar för att anpassa VA-systemet till den pågående klimatförändringen. (Eskilstuna kommun, 2014). 2015-09-14 Slagsta 1:13 m.fl. (Fabriksgatan) Dagvattenutredning 7 (36) 1 Orientering På uppdrag av Eskilstuna kommun har Norconsult AB gjort denna dagvattenutredning för detaljplanering av Slagsta 1:13 m.fl, Fabriksgatan, Valhalla industriområde. Planområdet består av ca 5,2 ha och är beläget nordväst om Eskilstuna centrum i Valhalla industriområde. Norra planområdet angränsar till Mått Johanssons väg, södra delen angränsar till villabebyggelser i området Närjeholme, österut och västerut angränsar planområdet till Valhalla industriområde, se figur 1. Marken inom planområdet består till största del av hårdgjorda ytor, det finns dock även naturområden längs med västra sida av Fabriksgatan och längs södra delen av planområdet. Figur 1: Planområde och fastighetsgränser Inom planområdet finns idag ett bussgarage på fastigheten Nimbusen 1. På fastigheten Nasaren 7 ligger en hallbyggnad som inrymmer flera mindre butiker. Fastigheterna Slagsta 1:13 och Nimbusen 1 ägs av Eskilstuna kommun medans fastigheterna Nasaren 7 och 9 ägs av fastighetsbolaget Mats Elvenger AB. I detaljplanen anges att en ny hallbyggnad kommer att bebyggas på fastigheten Nasaren 9. Det utreds även möjlighet för Nimbusen 1 att utöka sin fastighet mot 2015-09-14 Slagsta 1:13 m.fl. (Fabriksgatan) Dagvattenutredning 8 (36) Slagsta 1:13 och för Nasaren 9 att utöka sin fastighet västerut mot Slagsta 1:13, se figur 1. Det utreds också möjlighet för den befintliga biogasmacken i Slagsta 1:13 att bli egen fastighet. 1.1 Geoteknik och grundvatten Jordarter över planområdet består av lera och silt. Det anses därför inte finnas någon infiltrationsmöjlighet för dagvatten i planområdet. Inget grundvatten förväntas förekomma i planområdet. Figur 2: Jordarter över planområdet 1.2 Recipient Allt dagvatten från planområdet avrinner till Eskilstunaån och sedan vidare till Mälaren. För att kunna ange krav på ett vattens kvalitet i olika avseenden används miljökvalitetsnormer. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå normen god ekologisk och kemisk status till år 2015 och att statusen inte får försämras – det så kallade ”Icke försämringskravet” (Vattendirektivet). Det betyder att man 2015-09-14 Slagsta 1:13 m.fl. (Fabriksgatan) Dagvattenutredning 9 (36) måste genomföra alla åtgärder som är nödvändiga enligt 2 kap 7§ Miljöbalken för att förebygga en försämring, samt förbättra och återställa alla vatten som riskerar att inte nå målet. Eskilstunaån klassas som ett naturligt vatten då det idag inte bedöms vara kraftigt modifierat eller konstgjort (Länsstyrelsen, 2014). Följande status gäller för vattenförekomsten: Ekologisk status Eskilstunaåns ekologiska status klassas som måttlig på grund av en för hög halt av fosfor i ytvattnet. Kemisk status Den kemiska statusen på vattnet uppnår ej god status. Detta gäller både om kvicksilver inkluderas i bedömningen eller inte. Kvicksilver anses vara ett allmänt problem i vatten i hela Sverige och tillförs via atmosfärisk deposition. Förutom kvicksilver är förekomsten av antracen, benzo-pyrener, fluoranten och naftalen orsaken till att god status ej uppnås. 1.3 Befintliga markföroreningar Marken på fastigheten Nimbusen 1 kan vara förorenad med bland annat oljor, på grund av att den används som bussparkering (Eskilstuna Kommun, 2015). I detaljplanbeskrivningen anges att marken på fastigheten inte behöver saneras eftersom den inte planeras att bebyggas med bostäder. 1.4 Skyddsvärda intressen i området Inga naturvärden, kulturmiljövärden eller fornlämningar bedöms beröras i planområdet (Eskilstuna Kommun, 2015). 2015-09-14 Slagsta 1:13 m.fl. (Fabriksgatan) Dagvattenutredning 10 (36) 1.5 Förutsättningar från kommunen Dagvattenhanteringen ska följa kommunens dagvattenstrategi. Dagvattnet bör tas om hand lokalt genom infiltration och fördröjning i diken och magasin och genom rening i olika typer av dagvattenanläggningar. I samband med detaljplanearbetet har kommunen ställt följande krav inför en omformning av området: Fördröjningsmagasin ska vara dimensionerat för 10-årsregn med 10 minuters varaktighet Inga instängda områden får skapas Så långt som möjligt bevara den hydrologiska balansen, d v s att inte förändra avrinningen vid exploatering - lokalt omhändertagande (infiltration) ska eftersträvas Dagvattenhanteringen ska vara robust och uthållig Källor till föroreningar ska begränsas Dagvattenhanteringen ska vara säker, planering och utformning av dammar och diken ska ske så att olycksrisken minimeras Förorenat och rent dagvatten ska i största möjliga mån inte blandas då det försvårar och fördyrar vidare process Dagvatten bör användas i gestaltning och i pedagogiskt syfte, i den mån det kan kombineras Vid dimensionering av dagvattensystem ska rekommendationer från branschföreningen Svenskt Vatten vara vägledande I övrigt anges i detaljplanbeskrivningen att naturområdet och diket i den södra delen av planområdet ska bevaras. En del av den gröna kilen väster om Fabriksgatan ska även bevaras, resten av kilen planeras att bebyggas med nya parkeringsplatser tillhörande Nimbusen 1. 2015-09-14 Slagsta 1:13 m.fl. (Fabriksgatan) Dagvattenutredning 11 (36) 2 Befintlig dagvattenhantering I befintligt läge avrinner dagvattnet från planområdet i tre olika riktningar, se bilaga 1. Dagvattnet från hela planområdet avleds slutligen till Eskilstunaån. För lokalisering av foton från platsbesök se bilaga 3. Avrinning mot Mått Johanssons väg Dagvatten från norra delen av fastigheten Nimbusen 1 avrinner norrut till ett dike längs med Mått Johanssons väg samt österut mot ett naturområde längs med Fabriksgatan, se figur 3 och 4. Dagvattnet i diket och naturområdet kopplas på det kommunala ledningsnätet (dim 600 mm) i Mått Johanssons väg via dagvattenbrunnar. Figur 3: Diket längs med Mått Johansson väg Figur 4: Naturområde längs med Fabriksgatan 2015-09-14 Slagsta 1:13 m.fl. (Fabriksgatan) Dagvattenutredning 12 (36) Avrinning mot diket söderut i naturområdet Dagvatten från södra delen av fastigheten Nimbusen 1 avrinner söderut till ett dike i ett naturområde angränsande till villakvarteret Närjeholme. Naturområdet utgör en viktig infiltrationskanal för dagvattnet. Naturområdet längs med diket har varit tätt bevuxet men har skövlats och rensats nyligen, se figur 5 och 6. Enligt kartering av SMHI ligger naturområdet kring diket inom riskzonen för 100-årsflöde. Figur 5: Diket i naturområdet söderut i planområdet Figur 6: Diket i naturområdet söderut i planområdet 2015-09-14 Slagsta 1:13 m.fl. (Fabriksgatan) Dagvattenutredning 13 (36) Avrinning mot diket österut i planområdet Dagvatten från fastigheten Nasaren 7 och 9 avrinner till största del österut mot ett dike angränsade till planområdet, se figur 7 och 8. Dagvattnet från Nasaren 9 avrinner till viss del även västerut mot ett dike längs med Fabriksgatan, se figur 9. Båda diken samlas så småningom och rinner vidare till diket i naturområdet söderut i planområdet. Figur 7: Diket österut i planområdet Figur 8: Diket österut i planområdet 2015-09-14 Slagsta 1:13 m.fl. (Fabriksgatan) Dagvattenutredning 14 (36) Figur 9: Diket längs med Fabriksgatan västerut av Nasaren 9 2.1 Dagvattenflöde Enligt krav från Eskilstuna kommun har framtida dagvattenflöde beräknats för ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet, vilket motsvarar en regnintensitet på 225 l/s*ha. Avrinningskoefficient för skogsmark, fastighetstak och parkeringsytor har bestämts efter vad som anges i Svenskt Vattens P90. För att beräkna dagvattenflödet har följande ekvation använts: Q= φ *i*A där: Q: flödet i utloppet (l/s) φ: avrinningskoefficienten (dimensionslös) 2015-09-14 Slagsta 1:13 m.fl. (Fabriksgatan) Dagvattenutredning 15 (36) i: regnintensiteten (l/s*ha) A: avrinningsområdets area (ha) 2.1.1 Flöde mot Mått Johansson väg I tabell 1 redovisas beräknat befintligt dagvattenflöde mot Mått Johanssons väg. Tabell 1: Befintliga dagvattenflöde mot Mått Johanssons väg A (ha) φ Gräsytor 0,35 0,10 Takytor 0,28 0,90 Parkeringsytor 0,94 0,80 Lokalgata 0,17 0,80 Totalt 1,75 0,68 Q (l/s) 265 Det befintliga dagvattenflödet som avrinner mot Mått Johanssons väg har beräknats till 265 l/s. 2.1.2 Flöde mot dike söderut i naturområdet I tabell 2 redovisas beräknat befintligt dagvattenflöde mot diket söderut i naturområdet. Tabell 2: Befintliga dagvattenflöde mot diket söderut A (ha) φ Gräsytor 0,27 0,10 Asfalterade ytor 1,05 0,80 Totalt 1,32 0,66 Q (l/s) 194 Det befintliga dagvattenflödet som avrinner mot diket söderut i naturområdet har beräknats till 194 l/s. 2015-09-14 Slagsta 1:13 m.fl. (Fabriksgatan) Dagvattenutredning 16 (36) 2.1.3 Flöde mot dike österut- Nasaren 7 I tabell 3 redovisas beräknat befintligt dagvattenflöde från fastigheten Nasaren 7 mot diket österut. Tabell 3: Befintliga dagvattenflöde mot diket österut- Nasaren 7 A (ha) φ Gräsytor 0,17 0,10 Takytor 0,25 0,90 Parkeringsytor 0,43 0,80 Totalt 0,84 0,58 Q (l/s) 131 Det befintliga dagvattenflödet från Nasaren 7 som avrinner mot diket österut har beräknats till 131 l/s. 2.1.4 Flöde mot dike österut och västerut- Nasaren 9 Befintlig avrinningsareal från Nasaren 9 består av 0,42 ha gräsytor vars avrinningskoefficient har satts till 0,10. Det befintliga dagvattenflödet som avrinner mot diket österut och västerut har beräknats till 10 l/s. Diket västerut ansluter mot diket österut söder om Nasaren 9. 2015-09-14 Slagsta 1:13 m.fl. (Fabriksgatan) Dagvattenutredning 17 (36) 3 Framtida dagvattenhantering I samband med planerad byggnation i Nasaren 9 och planerad utvigning av fastigheten Nimbusen 1 ökar andelen hårdgjorda ytor. Detta gör att ytavrinningen ökar på grund av minskade infiltrationsmöjligheter och ett snabbare avrinningsförlopp. Dagvattnet föreslås, likt i befintlig situation, att ledas till Mått Johanssons väg, till diket söderut och österut i planområdet samt till diket längs med västra gränsen av Nasaren 9. Vid beräkning av erforderlig magasinsvolym för att fördröja framtida dagvattenflöde har det antagits att flödet från planområdet inte ska öka jämfört med flödet vid ett 10-årsregn före exploatering. De befintliga underlagen från SMHI påvisar att området i sin helhet ligger över gränsen för översvämning vid ett 100-års regn. Naturområdet med diket söderut samt diket österut från Nasaren 9 tillåter magasinering av dagvatten från den typen av regn. 3.1 Dagvattenflöde Enligt krav från Eskilstuna kommun har framtida dagvattenflöde beräknats för ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet, vilket motsvarar en regnintensitet på 225 l/s*ha. Enligt Svenskt Vattens publikation P104 bör man vid flödesberäkningar ta hänsyn till att nederbörden förväntas öka i framtiden i och med förväntade klimatförändringar. Flödet efter exploateringen har därför beräknats inklusive en klimatfaktor på 1,2. Avrinningskoefficienter har bestämts efter vad som anges i Svenskt Vattens P90. För att beräkna dagvattenflödet har följande ekvation använts: Q= φ *i*A*Kf där: Q: flödet i utloppet (l/s) φ: avrinningskoefficient (dimensionslös) i: regnintensiteten (l/s*ha) A: avrinningsareal (ha) Kf: klimatfaktor (dimensionslös) 2015-09-14 Slagsta 1:13 m.fl. (Fabriksgatan) Dagvattenutredning 18 (36) 3.1.1 Flöde mot Mått Johansson väg I tabell 4 redovisas beräknat framtida dagvattenflöde mot Mått Johanssons väg. Tabell 4: Framtida dagvattenflöde mot Mått Johanssons väg A (ha) φ Gräsytor 0,24 0,10 Takytor 0,28 0,90 Parkeringsytor 1,05 0,80 Lokalgata 0,17 0,80 Totalt 1,75 0,68 Q (l/s) 339 Efter utvigning av parkeringsytan i Nimbusen 1 beräknas flödet som avrinner mot Mått Johanssons väg att öka från befintliga 265 l/s till 339 l/s vid ett statistiskt 10årsregn med en varaktighet på 10 minuter. 3.1.2 Flöde mot diket söderut i naturområdet Eftersom denna del av planområdet inte berörs av detaljplanen beror det ökade flödet i beräkningarna endast på det ökade förväntade nederbörden i framtida scenario. Med en klimatfaktor på 1,2 beräknas flödet som avrinner mot diket söderut att öka från befintliga 194 l/s till 233 l/s vid ett statistiskt 10-årsregn med en varaktighet på 10 minuter. 3.1.3 Flöde mot dike österut- Nasaren 7 Denna del av planområdet berörs inte heller av detaljplanen, det ökade flödet i beräkningarna beror endast på det ökade förväntade nederbörden i framtida scenario. Med en klimatfaktor på 1,2 beräknas flödet från Nasaren 7 som avrinner mot diket österut att öka från befintliga 131 l/s till 157 l/s vid ett statistiskt 10årsregn med en varaktighet på 10 minuter. 2015-09-14 Slagsta 1:13 m.fl. (Fabriksgatan) Dagvattenutredning 19 (36) 3.1.4 Flöde mot dike österut och västerut- Nasaren 9 I tabell 5 redovisas beräknat framtida dagvattenflöde från Nasaren 9 mot diket österut och västerut. Tabell 5: Framtida dagvattenflöde mot dike österut och västerut från Nasaren 9 A (ha) φ Gräsytor 0,08 0,10 Takytor 0,17 0,90 Parkeringsytor 0,17 0,80 Totalt 0,43 0,10 Q (l/s) 80 Efter byggnation i Nasaren 9 beräknas flödet som avrinner mot diket österut och västerut att öka från befintliga 10 l/s till 80 l/s vid ett statistiskt 10-årsregn med en varaktighet på 10 minuter. Diket västerut ansluter mot diket österut söder om Nasaren 9. 3.2 Erforderlig magasinsvolym I tabell 6 redovisas de beräknade erforderliga magasinsvolym för respektive avrinningsområde. Erforderlig magasinsvolym har beräknats för ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet enligt krav från Eskilstuna Kommun. I beräkningen har en säkerhetsfaktor på 1,2 inkluderats för de framtida flödena. Magasinsvolymerna har beräknats för att fördröja framtida dagvattenflöde så att det motsvarar dagens utflöde från varje delområde. Tabell 6: Erforderlig magasinsvolym för de olika delområden Avrinningsriktning Erforderlig magasinsvolym (m3) Mått Johanssons väg 48 Dike söderut i naturområdet 25 Dike österut- Nasaren 7 17 Dike österut/västerutNasaren 9 43 2015-09-14 Slagsta 1:13 m.fl. (Fabriksgatan) Dagvattenutredning 20 (36) 3.3 Dagvattenföroreningar Generellt bör behovet av dagvattenrening bedömas för varje fastighetsägare utifrån vilken verksamhet som ska bedrivas. Krav på tillräcklig rening föreslås ställas av kommunen så att fastighetsägaren anordnar erforderlig rening inom fastighet, innan fastigheten tillåts ansluta till kommunalt dagvattensystem. Erforderlig rening kan exempelvis vara att brunnar med dagvattenfilter eller oljeavskiljare installeras samt underhålls. Dagvattnet i området kan delas in i takvatten, dagvatten från Fabriksgatan och dagvatten från parkeringsytor. Eftersom jordarten i planområdet utgörs av silt och lera så bedöms infiltration av dagvatten inte vara möjligt i området. Takvattnet bedöms innehålla låga föroreningshalter och ingen rening anses nödvändig före avledning till diken eller utsläpp till kommunalt dagvattennät. Låga föroreningshalter motsvarar halter på en sådan nivå som kan förväntas återfinnas i opåverkat dagvatten. Fabriksgatan trafikeras av ca 1300 fordon/dygn. Enligt Eskilstunas dagvattenstrategi förväntas därför låga föroreningshalter från Fabriksgatan. Dagvatten från Fabriksgatan anses inte behöva renas före avledning till dike och kommunalt dagvattennät. I dagvattenstrategin anges att större parkeringsanläggningar ger upphov till måttliga eller höga föroreningshalter i dagvattnet. I regel bör då viss rening av dagvattnet tillämpas. Dagvatten från parkeringsytorna i Nimbusen 1 antas i dagsläget avrinna till en eller flera oljeavskiljare innan det avleds till det kommunala dagvattennätet eller diket söderut i naturområdet. Om dagvattnet från parkeringsytorna inte renas idag så föreslås det att oljeavskiljare installeras för rening av dagvattnet. 3.4 Föreslaget dagvattensystem Framtida dagvattensystem kan delas in i fyra delar, åtgärder på Slagsta 1:13, Nimbusen 1, Nasaren 7 och Nasaren 9. Eskilstuna kommun ansvarar för åtgärder på Slagsta 1:13 och Nimbusen 1, medans fastighetsägaren Mats Elvenger AB ansvarar för åtgärder på Nasaren 7 och 9. 2015-09-14 Slagsta 1:13 m.fl. (Fabriksgatan) Dagvattenutredning 21 (36) 3.4.1 Slagsta 1:13 På fastigheten Slagsta 1:13 föreslås svackdiken alternativt makadamdiken att avvattna Fabriksgatan, se bilaga 2 för föreslagen placering av diken. Meningen är att diket ska fungera som transportsystem och för magasinering av dagvattnet från lokalgatan och från fastigheten Nasaren 9. Svackdiken Med svackdike avses ett brett vegetationsklätt dike med svag släntlutning, se figur 10. Dikena är beklädda med vattentåligt gräs och karaktäriseras av en stor bredd och en svag längsgående lutning. Svackdiken bör ha en släntlutning på 1:3 eller flackare med hänsyn till skötsel samt lekande barn. Fördelen med svackdiken är att dagvattnet renas till viss del och att det är ett trevligt inslag med kombinationen vatten och grönyta i området. Fördelen är även att avrinningshastigheten minskar jämfört med transport i ledningar, och på så sätt minskar även flödestopparna nedströms. En nackdel är att de är relativt ytkrävande. För att bibehålla sin hydrauliska funktion och sin förmåga att ta hand om föroreningar krävs även viss skötsel i form av gräsklippning etc. Figur 10: Svackdike Makadamdiken Ett alternativ till svackdiken är makadamfyllda diken, s.k. makadamdiken, se figur 11. Den fria volymen, d.v.s. magasinerings- eller utjämningsvolymen, i diket utgörs av porvolymen i fyllningsmassorna, vanligtvis ca 30 %. 2015-09-14 Slagsta 1:13 m.fl. (Fabriksgatan) Dagvattenutredning 22 (36) Eftersom möjligheten för infiltration i planområdet är minimala föreslås utflödet från makadamdikena ske genom en kontrollerad avtappning via ett speciellt anlagt dräneringssystem. Figur 11. Skiss över makadamdike med dräneringsledning och kupolsil En fördel med makadamdiken är att de kan anläggas under t.ex. gräs- eller asfaltsytor. Makadamdiken har främst fördröjande förmåga men de har även viss renande effekt. Nackdelen med makadamdiken är att de normalt behöver grävas om efter ca tio till femton år, eftersom de kan sätta igen sig. Genom att makadamdikena förses med s.k. geotextil, som omsluter diket enligt skissen i figur 11, ökar dikets livslängd. Notera att geotextildukens ändar överlappar varandra där de möts i den övre delen av diket. Med sådan utformning krävs endast omgrävning av det översta skiktet vid en eventuell igensättning. Geotextilen bör ungefärligen placeras 10 cm under dikets ovankant. 3.4.2 Nimbusen 1 Dagvatten från parkeringsytorna i Nimbusen 1 antas i dagsläget avrinna till en eller flera oljeavskiljare före det avleds till det kommunala dagvattennätet i Mått Johanssons väg eller till diket söderut i naturområdet. Om dagvattnet från parkeringsytorna inte renas idag så föreslås det att filterbrunnar eller oljeavskiljare installeras för rening av dagvattnet. 2015-09-14 Slagsta 1:13 m.fl. (Fabriksgatan) Dagvattenutredning 23 (36) Om dagvattnet från parkeringsytorna inte fördröjs idag, så föreslås det även att utjämningsmagasin installeras före dagvattnet avleds till det kommunala dagvattennätet i Mått Johanssons väg eller till diket söderut i naturområdet. Detta för att ta höjd för förväntad ökad nederbörd i samband med framtida klimatscenario, se erforderliga magasinsvolymer i tabell 6. I samband med utvigningen av fastigheten Nimbusen 1 mot Fabriksgatan föreslås den nya parkeringsytan anläggas med genomsläppligt material. Efter utvidgning av parkeringsytan i Nimbusen 1 återfinns ett naturområde mellan parkeringen och Fabriksgatan som är tillgänglig för anläggning av ett svackdike alternativt ett makadamdike. Naturområdet är ca 4 m brett och löper längs med Fabriksgatan. Den nya parkeringen föreslås utformas med lutning mot föreslagna dike. Flödet från nya parkeringsytan med genomsläppligt material förväntas endast öka marginellt och beräknas kunna fördröjas i svackdiket. Om parkeringsytan hårdgörs måste dock fördröjning i svackdiket möjligtvis kompletteras med ett utjämningsmagasin för att säkerhetsställa en beräknad erforderlig volym på totalt 20 m3 (denna volym framgår inte i tabeller). Svackdiket ska utformas med svag lutning söderut. Avvattning av diket föreslås, i avsaknad av befintlig trumma, att ske med en ny trumma som är kopplat till diket som löper längs västra gränsen av Nasaren 9. Dagvattnet leds därefter till befintliga diket österut som sedan fortsätter till diket söderut i naturområdet. Gröna öar Gröna öar kan användas som fördröjningsmagasin för att ta hand om dagvatten från hårdgjorda ytor som t.ex. parkeringsplatser eller asfalterade gator, se figur 12 och 14. Den hårdgjorda ytan anläggs med lutning mot de gröna öarna. Dagvattnet kan t.ex. avledas in i den gröna ytan genom att en öppning görs i kantstenen. Vid platsbesök observerades gröna ytor belägna någon decimeter högre upp än asfaltytan och utan öppningar i kantstenen, se figur 13. Dessa fyller idag ingen funktion i avvattningen av parkeringsytor, men skulle kunna göra det med en annan utformning. 2015-09-14 Slagsta 1:13 m.fl. (Fabriksgatan) Dagvattenutredning 24 (36) Figur 12: Exempel på gröna öar, observera utformning av kantsten Figur 13: Gröna öar utan öppningar i kantstenen 2015-09-14 Slagsta 1:13 m.fl. (Fabriksgatan) Dagvattenutredning 25 (36) Varje grönyta föreslås förses med en brunn, som är kopplad till ett konventionellt ledningssystem. Brunnen fungerar som bräddsystem, om grönytorna överbelastas. Figur 14: Exempel på gröna öar med träd på parkeringsplats, observera utformning av kantsten Gröna öar kan utformas så att de fyller fler syften än att verka för en god dagvattenhantering. De kan bland annat ha en hastighetsdämpande funktion för förbipasserande trafik. Utjämningsmagasin Inom fastighetsmark föreslås erforderliga magasinsvolymer att fördröjas med hjälp av utjämningsmagasin. Utjämningsmagasin föreslås att fördröja all takvatten och all dagvatten från parkeringsytor. Utjämningsmagasin kan anläggas i form av exempelvis makadammagasin eller dagvattenkassetter. Makadammagasin har en våtvolym på ca 20-30% och kan anläggas under t.ex. gräs- eller asfaltsytor, de har främst en fördröjande förmåga men de har även viss renande effekt. Nackdelen med makadammagasin är att de normalt behöver grävas om efter ca tio till femton år, eftersom den hydrauliska kapaciteten kan avta. 2015-09-14 Slagsta 1:13 m.fl. (Fabriksgatan) Dagvattenutredning 26 (36) Magasin med dagvattenkassetter fördröjer, liksom makadammagasin, dagvattnet och tillåter viss infiltration till underliggande mark, se figur 15. Kassetterna har en våtvolym på ca 95 %, vilket betyder att de är mycket utrymmeseffektiva i förhållande till volymen dagvatten som kan magasineras. Exempelvis kan en erforderlig magasinsvolym på 45 m3 utjämnas via en dagvattenkassettanläggning med en bredd på ca 5 m, längd 9 m och ett djup på 1 m. Fördelar med dagvattenkassetter jämfört med makadammagasin är, förutom att kassettmagasinen inte kräver lika stor plats, att möjligheterna till inspektion, rensning och spolning är större. Kostnaden för att anlägga kassettmagasin är dock högre än för makadammagasin. Figur 15: Exempel på utjämningsmagasin i form av dagvattenkassetter Filterbrunnar Filterbrunnar kan anläggas på fastigheten, före fördröjningsmagasinet, se figur 16. I brunnsfilter omhändertas olja, tungmetaller och partiklar från dagvattnet på ett effektivt sätt. 2015-09-14 Slagsta 1:13 m.fl. (Fabriksgatan) Dagvattenutredning 27 (36) De filter som finns på marknaden består vanligtvis av två delar. En del som renar dagvattnet, d.v.s. filtret som utgörs av en absorbent som binder föroreningar, samt en del som består av filtrets behållare (filterinsatsen), vars konstruktion har en avgörande betydelse för om filtrets sätter igen sig eller ej. Vid val av filter bör reningskapacitet, hydraulisk kapacitet och driftaspekter beaktas. Reningskapaciteten bör uppgå till minst 60-70 % för metaller och ännu högre för olja. Brunnsfilter kräver regelbunden tillsyn och filtermaterialet måste bytas ut med jämna mellanrum för att inte mättas och på så vis mista sin funktion. Figur 16: Principskiss filterförsedd rännstensbrunn Genomsläppliga beläggningar För att minska avrinningen från den nya parkeringsytan i Nimbusen 1 föreslås parkering förses med så kallad genomsläpplig beläggning. Exempel på genomsläppliga material är permeabel asfalt och grus eller en kombination av dessa, se figur 17. Även om det inte går att infiltrera dagvattnet genom underliggande material kan genomsläppliga beläggningar öka koncentrationstiden, jämfört med asfalterade 2015-09-14 Slagsta 1:13 m.fl. (Fabriksgatan) Dagvattenutredning 28 (36) ytor, eftersom dagvattnet rinner av långsammare från genomsläppliga beläggningar. Nackdelen med genomsläppliga beläggningar är, i de fall där man exempelvis anlagt en filterbrunn för att rena dagvattnet, att alla dagvattenföroreningar inte avleds till filtret utan fastläggs i marken och därmed sprids över ett större område. Figur 17: Parkeringsyta med genomsläpplig beläggning 3.4.3 Nasaren 7 Vid platsbesök observerades avsaknad av dike mellan parkeringsytan i norr och Mått Johansons väg, se figur 18. 2015-09-14 Slagsta 1:13 m.fl. (Fabriksgatan) Dagvattenutredning 29 (36) Figur 18: Avsaknad av dike mellan parkeringsytan i Nasaren 7 och Mått Johanssons väg. Enligt lokala butiksägare blir en del dagvatten stående i gränsen mellan gräset och parkeringsytan. Dagvattnet på Nasaren 7 avleds till diket österut via markavrinning på parkeringsytorna. I samband med förväntat ökad nederbörd i framtiden föreslås att hydrauliska kapaciteten på diket österut utreds. 3.4.4 Nasaren 9 Det ökade dagvattenflödet från Nasaren 9 beror främst på byggnation inom fastighetsmark och ska, enligt Eskilstunas kommuns dagvattenstrategi, omhändertas av fastighetsägaren. Diken och utjämningsmagasin I befintligt läge löper ett dike längs med västra gränsen av Nasaren 9 ner till diket österut i planområdet som sedan fortsätter till diket söderut i naturområdet. Vid byggnation av Nasaren 9 föreslås höjdsättningen tillåta avrinning mot det befintliga diket västerut. Enligt höjdkurvor och okulär bedömning så bör detta kunna genomföras utan större markingrepp. Dagvattnet får då en något längre rinntid vilket ger en trögare avrinning till diket österut och söderut. Diket föreslås utvidgas alternativt byggas om till ett svackdike eller makadamdike med kontrolleras strypning och avtappning till ett dagvattenmagasin på 43 m3 i södra delen av Nasaren 9, se bilaga 2. 2015-09-14 Slagsta 1:13 m.fl. (Fabriksgatan) Dagvattenutredning 30 (36) På detta sätt kan både diket och dagvattenmagasinet fördröja dagvattenflödet ut från Nasaren 9. Se avsnitt 3.4.1 för närmare beskrivning av svackdike och makadamdike. Takvatten från den nya byggnaden föreslås fördröjas med hjälp av gröna tak samt av så kallade rain gardens, se rubrik om takvatten nedan. Takvatten Takvattnet bedöms vara rent och kan därför avledas utan föregående rening. Detta förutsätter att goda materialval görs vid byggnation. För att minska avrinningen från takytan i Nasaren 9 kan byggnaden förses med så kallade gröna tak, se figur 19. Om grönt tak väljs på hela takytan kan den erforderliga magasinsvolymen minskas till 30 m3 för ett 10 års regn med varaktighet 10 min. Vegetationsklädda takytor minskar den totala avrinningen jämfört med konventionella, hårdgjorda tak. Tunna gröna tak, med t.ex. sedum, kan minska den totala avrunna mängden på årsbasis med ca 50 %. Gröna tak med djupare vegetationsskikt magasinerar enligt Svenskt Vattens publikation P105 i medeltal 75 % av årsavrinningen. Dessutom kan gröna tak magasinera upp till 10 mm nederbörd vid enskilda regntillfällen. Förutom detta har sedum till skillnad från vanligt gräs den speciella egenskapen att det klarar längre torrperioder utan att torka ut. Figur 19: Bostadshus med gröna tak. Källa: Vegtech 2015-09-14 Slagsta 1:13 m.fl. (Fabriksgatan) Dagvattenutredning 31 (36) Förutsättningar för att tekniken skall kunna utnyttjas är att taket inte har alltför brant lutning. Takkonstruktionen skall vara dimensionerad för den extra last som det gröna taket innebär. Lasten är dock inte större än att motsvara ett vanligt tegeltak. Vidare kan gröna tak ha en ljud- och värmeisolerande verkan, vilket kan bidra till en bättre inomhusmiljö samt reducera hushållens energibehov för uppvärmning. Ett alternativt sätt att fördröja takvattnet kan exempelvis vara att anlägga så kallade Rain Gardens, se figur 20. Rain Gardens utgörs av växtbäddar med underliggande infiltrationsmaterial som lokalt tar hand om dagvattnet. Bara under korta perioder i samband med kraftiga regn kommer en Rain Garden att ha någon synlig vattenyta. I botten av varje Rain Garden föreslås en dräneringsledning anläggas för avtappning av utjämnat dagvattenflöde till det föreslagna framtida diket i Nasaren 9 västra gräns. Genom att välja lämplig dimension på utloppsledningen kan avtappningen från respektive Rain Garden regleras. Raingardens kan anläggas med varierande stor yta beroende på om den kommer i konflikt med annan markanvändning. Figur 20: Rain gardens kan bli ett grönt inslag i miljöer med stor andel hårdgjorda ytor 2015-09-14 Slagsta 1:13 m.fl. (Fabriksgatan) Dagvattenutredning 32 (36) Släckvattenhantering Släckvatten från bränder är ofta mycket förorenat och hamnar många gånger i dagvattennätet. Föroreningarna kommer både från själva branden och från de produkter som används för att släcka branden. Lösningar för omhändertagande av släckvatten bör utformas så enkla som möjligt. Detta för att de ska fungera vid en brand, där det primära syftet är att släcka branden och inte att omhänderta dagvattnet. En sådan utformning kan vara att dagvattenbrunnar förses med avstängningsanordning så att dagvattnet inte kan nå recipient. Avstängningsanordningen kan vara i form av exempelvis en avstängningsventil eller ett brunnstätningslock, se figur 21. För att kunna handla effektivt, bör fastighetsförvaltaren ha en karta över dagvattenbrunnarnas placering så att de kan stängas vid ett utsläpp. Skyltning av dagvattenbrunnar och parkeringsförbud ovanpå underlättar avstängningsarbetet. Avstängning av dagvattenbrunnar kräver manuell insats vid brand, vilket kan vara svårt att genomföra i praktiken. Figur 21: Exempel på brunnstätning med matta (Källa: med tillåtelse av (PK ProdukterAB, 2014)) Då det inte planeras några verksamheter med särskild föroreningsbelastning i planområdet, föreslås utöver detta inga åtgärder för rening eller kvarhållande av 2015-09-14 Slagsta 1:13 m.fl. (Fabriksgatan) Dagvattenutredning 33 (36) släckvatten. Om verksamheten i området förändras i framtiden bör hanteringen av släckvatten dock utredas vidare. Höjdsättning För en lyckad dagvattenhantering är höjdsättning grundläggande. Vid byggnation bör höjdsättning tillåta att avrinningen sker bort från byggnader. Fastigheten Nasaren 9 bör byggas med lutning västerut mot befintliga diket. Genom en god höjdsättning undviker man att instängda områden uppstår. Instängda områden är lågpunkter i topografin, varifrån vattnet ej kan ta sig vidare och som därigenom riskerar att översvämmas. I en ny publikation från Svenskt Vatten, P110 - avledning av spill-, drän- och dagvatten som finns ute på remiss, anges att vid dimensionering av nya dagvattensystem, ska marköversvämning med skador på byggnader ske mer sällan än vart 100:e år. Vidare anges att nya dagvattensystem ska anläggas så att när kapaciteten överskrids i rörledningar, ska vattnet kunna avledas på ytan utan att husgrunder och byggnader översvämmas. Detta innebär att en stor hänsyn måste tas till byggnadernas höjdsättning för att skapa nödvändiga marginaler. 2015-09-14 Slagsta 1:13 m.fl. (Fabriksgatan) Dagvattenutredning 34 (36) 4 Slutsats Dagvattenflödet från planområdet kommer att öka i och med byggnation i fastigheten Nasaren 9 och utökning av parkeringsytan i fastigheten Nimbusen 1. Dessutom förväntas dagvattenflödet öka till följd av förväntade klimatförändringar. För att uppfylla Eskilstuna kommuns krav om att flödet ut från området inte får öka jämfört med befintligt flöde för ett 10-årsregn krävs fördröjning. Eftersom fastigheterna Nimbusen 1, Slagsta 1:13 och Nasaren 7 inte planeras att bebyggas, med undantag för en del av parkeringsytan i Nimbusen 1, har erforderliga magasinsvolymer från dessa fastigheter endast redovisats i vägledande syfte. Inga förslag på placering av utjämningsmagasin har redovisats för dessa fastigheter. Allmänna råd för dagvattenhantering i dessa fastigheter presenteras nedan. Om dagvattnet från parkeringsytorna i Nimbusen 1 inte renas eller fördröjs idag så föreslås det att filterbrunnar samt utjämningsmagasin installeras före vidare avledning av dagvattnet. I filterbrunnar omhändertas olja, tungmetaller och partiklar från dagvattnet. I Nasaren 7 föreslås dagvattnet avledas, likt i befintligt läge, till diket österut via markavrinning på parkeringsytorna. I samband med förväntad ökad nederbörd i framtiden föreslås att hydrauliska kapaciteten på diket österut utreds. Den nya parkeringen i Nimbusen 1 föreslås anläggas med genomsläppligt material och med lutning mot föreslagna svackdiket längs med Fabriksgatan. I Nasaren 9 föreslås gröna tak att anläggas på den nya hallbyggnaden. Takytan rekommenderas även att avvattnas till rain gardens längs med fasaden. Fastigheten Nasaren 9 bör byggas med lutning västerut mot befintliga diket. Diket föreslås utvidgas alternativt göras om till ett svackdike eller makadamdike med kontrollerad avtappning till ett dagvattenmagasin i södra delen av Nasaren 9. Dagvattnet från dagvattenmagasinet avtappas slutligen till diket i sydöstra delen av planområdet. Fördelen med svackdiken är förutom magasinering av dagvatten att de även bidrar med en viss renande effekt. 2015-09-14 Slagsta 1:13 m.fl. (Fabriksgatan) Dagvattenutredning 35 (36) Litteraturförteckning Eskilstuna kommun. (2014). Förslag till Riktlinjer för dagvattenhantering. Eskilstuna: Eskilstuna kommun. Eskilstuna Kommun. (2015). Detajlplan för Slagsta 1:13 m.fl. (Fabriksvägen). Eskilstuna: Eskilstuna Kommun. Länsstyrelsen. (2014). www.viss.lansstyrelsen.se. Hämtat från http://www.viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterEUID=SE591800181360 den 06 10 2014 SGU. (den 15 01 2015). Jordartskarta SGU. Uppsala: Sveriges geologiska undersökning. Svenskt Vatten P90. (2004). Dimensionering av allmänna avloppsledningar. Stockholm: Svenskt Vatten. Vattendirektivet. (u.d.). Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Norconsult AB Väg och Bana Väg- och Järnvägsteknik Nicolas Schoeffler [email protected] 2015-09-14 Slagsta 1:13 m.fl. (Fabriksgatan) Dagvattenutredning Marta Juhlén [email protected] Norconsult AB Hantverkargatan 5 112 21 Stockholm +46 (0)8-462 64 30 www.norconsult.se 0 120 60 Meters Norconsult AB 0 120 60 Meters Norconsult AB Figur 4 Figur 3 Figur 14 Figur 19 Figur 9 Figur 8 Figur 5 Figur 6 Figur 7 BILAGA 3 Planområde med foton från platsbesök
© Copyright 2024