Lokal arbetsplan för
Lokal arbetsplan för Al-Maarif Tvåspråksskola 2010-2011 FAKTA ................................................................................................................................................ 3 NULÄGES SITUATION ............................................................................................................. 4 UTVECKLINGSOMRÅDE ....................................................................................................... 6 SKOLANS GRUNDTANKAR ................................................................................................. 7 VISION ................................................................................................................................................ 8 PRIORITERADE MÅL ................................................................................................................ 8 VÄRDEGRUNDEN ...................................................................................................................... 9 KUNSKAPER ................................................................................................................................. 10 ELEVINFLYTNDE OCH ANSVAR .................................................................................... 11 FÖRÄLDRASAMVERKAN .................................................................................................... 12 FÖREBYGGANDE VERKSAMHET .................................................................................. 12 INTEGRATION ............................................................................................................................ 12 TVÅSPRÅKIGHET...................................................................................................................... 13 BARNGRUPPERNA................................................................................................................... 13 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN..................................................................................... 14 DE FYRA PERSPEKTIVEN .................................................................................................... 14 ÄMNESÖVERGRIPANDE ARBETE.................................................................................. 15 UTVECKLINGSSAMTAL ........................................................................................................ 15 FRILUFTSLIV och FRISKVÅRD .......................................................................................... 16 UPPFÖLJNING............................................................................................................................. 16 2 1. Fakta Elever Al-Maarif tvåspråksskola, är en fristående svensk-arabisk grundskola i Helsingborg. I år har vi ca 233 elever i årskurserna F-7. I princip har alla barn/elever arabiska som modersmål utom en elev med kurdiska som modersmål och 2 barn med svenska som modersmål. Majoriteten av våra barn/elever är dock födda i Sverige. De elever som är födda utanför Sverige kommer från Palestina, Irak, Syrien, Marocko, Tunisien och Libanon. Skolans elever får ta del av två språk och två kulturer - den svenska och den arabiska. Vi arbetar för att ge eleverna de bästa förutsättningarna för att integreras i det svenska samhället utan att förlora sitt kulturarv och sin identitet. Vi kan bekräfta att elever med god tvåspråkighet visar också goda kunskaper i andra ämnen. Å andra sidan visar elever som inte använder svenska språket utanför skolan sämre resultat vid tal och i läsförståelsetester. Föräldrar Minst en av föräldrarna har ursprung i något arabiskt land. I föräldragruppen finns det bl.a. akademiker som analfabeter, många föräldrar med socioekonomiska problem. Föräldrarna presenteras av föräldrakommittén som träffas 2-3 gånger per termin med skolledningen. Många av våra föräldrar har bristande kunskaper i det svenska språket. Barn till dessa föräldrar har skolan som den enda källan för kunskapsinhämtning. Personal: Al-Maarif Tvåspråksskola leds av en rektor (jag), en verksamhetschef, en biträdande rektor och en rådgivare. En unik egenskap i ledningen att vi har en rådgivare som fungerar som en bro mellan skolan och hemmet. Vår rådgivare har goda kunskaper om systemet i den svenska skolans och känner alla föräldrar vilket underlättar kommunikationen mellan skolan och föräldrarna. Antal lärare med fullgjord svensk pedagogisk utbildning: 14 av 17 Antal lärare med ej fullgjord svensk pedagogisk utbildning: 3 av 17 Antal lärare med specialpedagogisk kompetens: 1 av 1 En SvA-lärare med lärarutbildning från sitt hemland. Antal modersmålslärare med fullgjord svensk pedagogisk utbildning: 0 av 5 Antal modersmålslärare med fullgjord pedagogisk utbildning utanför Sverige: 2 av 5 Antal modersmålslärare med ej fullgjord pedagogisk utbildning: 3 av 5 Antal tvåspråksassistenter med fullgjord svensk pedagogisk utbildning: 0 av 4 Antal elevassistenter med pedagogisk utbildning: 1 En slöjd- och idrottslärare som saknar högskoleutbildning men med många år i erfarenhet. Övrig personal: 6, en i köket, två städare och tre chaufförer. Skolan kännetecknas av hög lärartäthet. Utöver våra 14 klasslärare, har vi en specialpedagog, en sv2-lärare, 9 modersmålslärare och tvåspråkspedagoger, en slöjd- och idrottslärare samt en elevassistent. Skolan har en god sammansättning gällande kompetens och åldersstruktur. Tre 3 klasslärare saknar fullgjord pedagogisk utbildning men kompletterar med många år i erfarenhet. Resten av förskol- och grundskollärarna är behöriga. Alla klasslärare har svenska som modersmål. Våra tvåspråksresurser (modersmålslärare och tvåspråksassistenter) är högprioriterande för skolans verksamhet, eftersom de ger fler möjligheter till förståelse och kunskapsintagande med betoning på utveckling av det viktiga svenska språket. I förskoleklasserna finns kontinuerligt en tvåspråkspedagog. Övriga årskurser har också språkassistans av tvåspråkiga pedagoger en stor del av dagen beroende på behovet i klassen. Våra tvåspråkiga klasspedagoger har mycket bra kunskap om elevernas behov. Den tvåspråkiga pedagogen följer olika metoder för att hjälpa eleverna som t ex Förklara för eleverna på arabiska när de inte förstår på svenska Jobba med elever i en liten grupp eller individuellt för att stärka deras inlärning Uppmuntra eleverna både i klassrummet och i deras självstudier samt uppmuntra dem att göra sina läxor genom klargörande på arabiska av hur man gör läxan Vara bollplank till lärarna om elevernas kunskapsnivå och skolarbete Stärka eleven så att han/hon kan fungera i sin klass Bland övrig personal finns en mångfald av akademiska utbildningar som är mycket resursrika för vår skolverksamhet. Samarbete och relationer Viktiga integrationsåtgärder är att alla elever på skolan ska ges möjlighet till att skapa kontakter med andra elever än i den närmaste omgivningen. Speciellt viktiga åtgärder är samarbete med andra skolor och besök i samhället. 2. Nuläges situation på skolan Mer modersmålsundervisning är karakteristisk i vår skola. Eleverna erbjuds modersmålsundervisning 3-4 gånger å 40 minuter i veckan. Skolan strävar efter att alla ska kunna läsa och skriva på sitt modersmål såväl som på svenska. För att höja förståelsen hos våra elever och barn är arabiska en viktig resurs i skolan. Förutom assistenternas användande av modersmålet har arabisklärarna en viktig roll inom detta område. För att öka förståelsen så att den blir maximal samarbetar klasslärare och modersmålslärare genom tvåspråkiga möten. Där diskuterar lärarna bl. a. metoder och moment som skall undervisas parallellt i både svenska och arabiska. Modersmålsintegration i andra ämnen utvecklas successivt. Användning av arabiska läroböcker från arabvärlden läggs ner successivt. För att locka eleverna till modersmålsinlärning, för att höja elevernas allmänbildning om allt som rör dem och för att anpassa vår ämnesundervisning i det arabiska språket till den svenska läroplanen kommer vi att ersätta dessa böcker med översatta texter 4 som berör elevernas miljö. Den översatta material som hittills används på skolan har gett mycket goda resultat i modersmålsutveckling och i ökningen av elevernas kunskaper om Sverige och det svenska samhället. För tillfället har vi avtal med en författare som tar hand om de efterlysta texterna. Nu har vi också kontakt med ett bokförlag i Libanon för att trycka ut de färdiga texterna. Under lektionstid i klassen har våra barn och elever en tvåspråkig klasspedagog som har mycket bra kunskap om deras behov. Våra tvåspråkiga pedagoger är en viktig resurs på skolan och har stor betydelse för våra elever. Den tvåspråkiga pedagogen följer olika metoder för att hjälpa eleverna som t ex Förklara för eleverna på arabiska när de inte förstår på svenska Jobba med elever i en liten grupp eller individuellt för att stärka deras inlärning Uppmuntra eleverna både i klassrummet och i deras självstudier samt uppmuntra dem att göra sina läxor genom klargörande på arabiska av hur man gör läxan Vara bollplank till lärarna om elevernas kunskapsnivå och skolarbete Stärka eleven så att han/hon kan fungera i sin klass Skolan erbjuder läxhjälp på tisdagar till de elever som inte har möjligheter att få det hemma. Med dessa karakteristiska möjligheter som vi har vill vi stödja och berika alla föräldrar med invandrarbakgrund så att deras barn blir framtida aktiva medborgare som ansvarsfullt blir delaktiga i vårt svenska samhälle med respekt och stolthet över sitt eget och sin familjs kulturarv. Med hjälp av vår erfarna personal medverkar vi till samordningsstöd mellan samhället och nya svenska medborgare med arabiskt ursprung. Därför fokuserar vi mycket på skolans integrations- och tvåspråksprofil. I år och för första gång är ekonomin i balans. Höga kostnader såsom skoltransport, fler tvåspråkiga assistenter, hyrning av insynsskyddad bassäng, halal-slaktat1 kött m.m. gör att ekonomin inte är alltid i balans. Vårt stöd med skoltransport är en betydelsefull del av vår skolverksamhet då detta möjliggör ett fritt val av skola för våra elevers föräldrar oberoende av deras inkomst, särskilt betydelsefullt då majoriteten av våra elevers familjer är låginkomsttagare. Vi anser att skolskjuts är nödvändig då en stor del av våra elever bor utanför centrum och många elever är för små för att klara av att åka med kommunala transportmedel som kan innebära flera bussbyten och långa resdagar. Att våra flickor har sin simundervisning i insynsskyddad bassäng har gett mycket bättre simkunskaper hos flickorna som känner sig trygga med de nya simkunskaperna. 1 slaktat enligt Islam 5 Vår princip är att ge eleverna kunskaper efter elevernas förutsättningar. Dessa kunskaper hade eleverna inte kunnat få utan skolans stora insatser för att bedriva undervisningen på elevernas villkor vilket tyvärr dock är väldigt resurskrävande för oss. Ett prioriterat uppdrag i våra roller som skolledning är att vårt ledarskap bidrar till ett förbättrat lärande för våra elever för att bli framtida aktiva medborgare som blir delaktiga i vårt svenska samhälle och att ledarskapet knyter ihop skolan med dess omgivning. 3. Utvecklingsområde För att lösa problemet med svenskan hos elever som inte praktiserar språket utanför skolan har vi infört en veckovis läxa som vi kallar ”Digital läxa”. I ”Digital läxa” svarar eleverna på ett antal frågor efter att de tittat på något tv- eller dataprogram som Bolibompa eller svt-play. Vi anser att ”Digital läxa” är en utförbar lösning för att eleverna skall praktisera och behärska det svenska språket ”Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att i dialog med andra uttrycka tankar och känslor som texter med olika syften väcker samt stimuleras till att reflektera och värdera”. (Strävande mål, kursplaner för ämnet svenska) I mål att uppnå i grundskolan i LPO94 står det att skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskolan behärskar det svenska språket och kan lyssna och läsa aktivt och uttrycka idéer och tankar i tal och skrift. Utgående från kurs- och läroplaner i grundskolan som illustrerar hur viktigt det är att eleverna behärskar det svenska språket anser vi att ”Digital-läxa” skall bli en naturlig del av undervisningen på Al-Maarif tvåspråksskola och är ett prioriterat mål på skolan. Vi har försökt och vi försöker hela tiden att finna lämpliga och nya processer och metoder för att höja antalet godkända elever i det svenska språket. Skolan har märkt efter alla utvärderingar som görs på skolan att elever som inte använder det svenska språket utanför skolan presterar sig sämre i läs- och hörförståelsetester trotts att många av dem har goda grammatik- och skrivkunskaper. Därför har skolan bjudit olika idrottsföreningar till skolans föräldramöte för att informera och locka alltfler elever för att delta i aktiviteter hos föreningarna och på detta sätt blir användandet av det svenska språket större. Tyvärr var intresset inte stort. Resultat från olika undersökningar på skolan har också visat att många elever inte tittar på svenska kanaler och att de endast tittar på arabiska kanaler och att de enbart använder modersmålet arabiska utanför skolan. De eleverna har färre möjligheter att nå ovannämnda målen. Därför anser vi att ”Digital-läxan” kan vara en möjlig åtgärd för att hjälpa eleverna att använda svenskan i större utsträckning utanför skolan och därmed nå målen. ”Tv-läxan” kommer att ges en gång i veckan för eleverna i åk 1-7. Med ”Digital läxa” menas tv- och dataprogram i vilka eleverna får se och höra ett svenskt program och därefter förhöras och diskuterar innehållet i klassen. 6 Målgrupp för digital läxan är alla elever åk 1-7. ”Digital läxan” är en bra träning för alla elever och extra viktig träning för elever som inte praktiserar svenskan utanför skolan. För att göra det möjligt för alla elever att kunna se programmet väljs sådana program som sänds på tv:n och som också kan ses på svt-play för att alla elever har tillgång till internet hemma. Exempel på sådana program är Play Rapport, Play Bolibompa och Hjärnkontoret. Utvärdering och uppföljning: Varje lärare kommer att ha en lista med elevernas namn, vecka, gjord eller ej-gjord läxa samt elevens deltagande i läxans diskussioner i klassen. I slutet av vt-2011 kommer elevernas kunskaper att utvärderas och därmed bedöma läxans måluppfyllelse. Vi tror att ”Digital läxan” kommer att hjälpa eleverna att få bättre tal- och diskussionsförmåga, tillägna sig större ordförråd och höja elevernas allmänna bildning om Sverige och det svenska samhället 4. Al-Maarif tvåspråksskolas grundtankar Al-Maarif skolan startade dels p.g.a. att vi vill ge barn med arabiska som modersmål en möjlighet att få ta del av den arabiska och den svenska kulturen. Genom att känna till sin kultur och sina rötter uppnår barnen större gemenskap med sina föräldrar och får en starkare grund för att kunna utvecklas till självständiga individer. Många nya svenska medborgare känner oro inför barnens uppväxt och uppfostran i Sverige. Föräldrarnas kunskap om det svenska samhället och språket är ofta begränsad och de har svårt att ge barnen den svenska kulturen och den rätta samhällssynen. Detta innebär att barnen hamnar i en kulturkrock vilket i sin tur leder till att barnet inte vet var det står i olika situationer, känner utanförskap och kan få identitetskriser. När en individ känner sig säker på sig själv och är stark i sin identitet har han/hon mycket lättare för att integrera sig med andra och kan lättare acklimatisera sig vid förändringar. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. I de kommunala skolorna kan dessa barn lättare ”falla igenom” systemet och inte klara sig i konkurrensen med andra barn. På Al-Maarif tvåspråksskola har de flesta barnen liknande svårigheter och det är lättare att styra undervisningen så att den särskilt gynnar deras utmärkande behov och speciella förutsättningar. När barnen börjar skolan kan det bli deras första djupare kontakt med det svenska samhället och det viktiga svenska språket. Med språket uttrycker vi känslor och upplevelser vilket gör 7 det särskilt viktigt för individens utveckling. Det är därför av stor vikt att barnen från början får tillfälle att undervisas i sitt eget hemspråk. Barn som får en bra modersmålsundervisning får också en bättre grund att lära sig det svenska språket. Elever med stora språksvårigheter kan inte tillgodogöra sig undervisningen på ett fullgott sätt. Så många som 50 % av gymnasieungdomarna avbryter sina studier i förtid p g a detta. I förlängningen innebär det att de inte har samma chans till utbildning som svenska ungdomar, detta ser vi som ett stort problem. Språksvårigheterna kan bli orsak till psykiska problem och leder ofta till att dessa barn isolerar sig med sin egen grupp. Vi vill att föräldrarna ska engagera sig i deras barns utbildning och hjälpa sina barn genom svårigheterna. Detta kräver givetvis att föräldrarna också förbättrar sina egna svenskkunskaper och får bättre kunskap om det svenska samhället. Därför är det essentiellt att skolor har pedagoger som har samma kulturella bakgrund som föräldrarna. Ett gott samarbete mellan föräldrar och skola är oerhört viktigt och ska prioriteras. 5. Vision En skola ska stödja ett barns utveckling genom att ge utrymme för inflytande, nyfikenhet, kreativitet, ansvar och social förmåga. Al-Maarif tvåspråksskola arbetar efter en pedagogik som ser till att alla barn blir sedda och får utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Vår avsikt är att ge barnen en undervisning som ger dem möjligheter att behålla och vårda sin arabiska identitet och samtidigt bli delaktiga i det svenska samhället. Den dubbla kulturella bakgrunden som våra elever har är av stort värde och ger rika möjligheter för barnen att bli världsmedborgare. Kulturell mångfald, i stimulerande pedagogisk miljö, utvecklar barnens självkänsla och tvåspråkig identitet. Vår strävan är elever som upplever trygghet, nyfikenhet och glädje och att de som vuxna utvecklas till toleranta, kunskapssökande, aktiva och sociala samhällsmedborgare. 6. PRIORITERADE MÅL I VÅR VERKSAMHET 1. Språklig kompetens Språkanvändningen är motorn i språkutvecklingen. Al-Maarif tvåspråksskola lägger stor vikt vid att utveckla elevernas språkliga kompetens och förmåga att uttrycka sig i tal och skrift på ett så tydligt sätt som möjligt. Genom bl.a. litteraturläsning och andra praktiska språkverksamheter arbetar vi för att bygga upp den kommunikativa förmågan hos eleverna. För att uppmana våra elever att använda svenskan även utanför skolan har vi infört en veckovis läxa som vi kallar ”Digital läxa”. I ”Digital läxa” diskuterar och svarar eleverna på ett antal frågor efter att de tittat på något tv- eller dataprogram som Bolibompa eller svt-play. 8 2. Socialkompetens Social kompetens är något som vi är måna om att lära barnen. Al-Maarif tvåspråksskola förfogar över ett pedagogiskt klimat som möjliggör att socialträning dagligen tas upp i alla klasser på ett eller annat sätt. Att utveckla ett positivt förhållningssätt till varandra anser vi vara av stor vikt, oavsett vad gäller samarbetet elever emellan eller lärare-elever. 3. Prioriterade mål för den aktuella tidsperioden Förutom nationella målen och skolans lokala mål har vi följande mål: Utveckla alla elevers vardagliga språk i tal såväl som i skrift. Digital undervisning är en utförbar lösning för att eleverna skall praktisera och behärska det svenska språket bättre. Den kommer därför att vara en naturlig del av undervisningen i verksamheten. Fler projektorer, bärbara datorer och program är inköpta. Erbjuda läxhjälp efter skoldagen till alla elever som inte har möjlighet att få hjälp hemma. Läxhjälp erbjuds en till två gånger varje vecka. Ämnesundervisningen i det arabiska språket skall fortsätta anpassas till de svenska läroplanerna och anpassas så att de bättre lämpar sig för elevernas närmiljö Öka elevernas inflytande i alla aktiviteter på skolan. Bättre elevinflytande i undervisningsplanering så att eleverna blir mer målmedvetna. Vidta bättre åtgärder och rutiner för att ge eleverna förutsättningar att nå målen i alla ämnen. Åtgärdsprogram kommer att upprättas i alla ämnen där ett behov av särskilt stöd konstaterats. Förbättra likabehandlingsplanen genom att göra kartläggning utifrån skolans specifika förutsättningar och utifrån resultatet sätta upp mål för verksamheten. Utvärderingen av dessa mål ska redovisas i kvalitetsredovisningen. Etik- och värdegrundundervisning bedrivs på båda språken. 7. Värdegrunden MÅL: Människolivets okränkbarhet Alla ska Känna sig trygga Känna sig delaktiga och känna att sitt arbete meningsfyllt Lyssna på varandra och bry sig om varandra 9 Respektera och acceptera varandras olika ställningstagande och därigenom ta avstånd från sådant som innebär förtryck och kränkningar Stödja den som misslyckas eller ”gör bort sig” Stärka självförtroendet, utveckla barnens tilltro till sin egen förmåga Vara positiva förebilder Synliggöra varandra – ge förstärkning Ge uppmärksamhet åt både flickor och pojkar, visa att vi alla har lika värde och samma rättigheter Metoder och aktiviteter Klassföreståndarna går igenom och förankrar likabehandlingsplanen (bilaga), ordningsregler (bilaga), trivselregler (bilaga) med sina elever. Föräldrarna informeras om dessa regler på årets första föräldramöte. SET – Social och emotionell träning finns i alla klasser. All personal skall uppmuntra och möjliggöra diskussioner om gällande värderingar och normer. På de regelbundna klassråden skall umgänges- och trivselfrågor tas upp vid behov. Likabehandlingsplanen (bilaga) skall följas. Organisationer och föreningsliv kan användas i undervisningen för att skapa diskussion om normer och värden. T.ex. Integrationsteamet. Jämställdhetsfrågor diskuteras utifrån ett historiskt, kulturellt och skola – hem – arbetsliv. All personal skall arbeta för att flickor och pojkar får det utrymme i skolan de behöver, så att ingen grupp/individ tar utrymme och uppmärksamhet på bekostnad av andra. 10. Kunskaper Vi eftersträvar Att bibehålla och utveckla elevernas nyfikenhet och lust att lära Att undervisningen organiseras så att varje elev möts på den nivå han/hon befinner sig. Att alla elever uppnår målen i kursplanerna. Att arbeta med Portfolio-modellen för att eleverna ska kunna dokumentera och uppleva framgång i sina studier. Att alla elever får skriftliga omdömen av god kvalitet. Att ge eleverna god grund för fortsatt självständigt kunskapssökande och därmed förbereda för det livslånga lärandet. Att genom ett historiskt perspektiv ge eleven förståelse och kunskap om dagens händelser och samhälle. Att lära eleverna att själva inhämta information samt utifrån ett etiskt perspektiv också tolka, värdera och bearbeta information. Att eleverna i ett miljöperspektiv får grundläggande kunskaper om de avgörande miljöfrågorna – kretsloppstänkandet. Att eleverna i ett internationellt perspektiv får förståelse för och kunskap om andra länders kulturer. 10 Alla elever ska tillförsäkras lärare med behörighet och pedagogisk kompetens. Metoder och aktiviteter Stödinsatser i alla kärnämnen, framförallt i svenska. Drama engagerar många elever till ett mer lustbetingat lärande. Träning i hur man tar ansvar för sin kunskapsinlärning. Extra stödundervisning i mindre grupper eller enskilt. Ständigt uppmuntra och motivera eleverna att prata, läsa och skriva på svenska. Individuella utvecklingsplaner för varje elev (bilaga). Arbeta förebyggande så att eleverna får bästa möjliga grund både språkligt och kunskapsmässigt. Samköra vissa ämnen både på arabiska och svenska lektioner, t ex kan vissa matematiska begrepp tydliggöras genom att de behandlas på båda språken. Kontakt med föräldrar och lära dem hur de bättre kan stödja sina barn i skolarbetet hemma. Läxhjälp. 11. Elevinflytande och elevansvar Vi eftersträvar att Eleverna ska ha ett reellt inflytande på sin skolmiljö och vara aktivt medverkande vid beslutsprocesser. Eleverna ska få möjlighet att påverka utformning och planering av sina studier. Eleverna ska stimuleras till stark tilltro till den egna förmågan att själv och gemensamt ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. Att ge eleverna kunskap om demokratiska principer och hur de kan vidareutveckla sin förmåga att arbeta under demokratiska former. Att främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Arbetssätt i den individanpassade undervisningens form får eleverna pröva olika arbetssätt och arbetsformer. Läraren handleder eleven genom att påvisa olika arbetssätt och underlättar elevernas planering och utvärdering. Inför olika valsituationer informeras eleven beträffande vikten av att ta vara på all undervisningstid så att det gynnar elevens lärande och att undervisningsmålen nås. Lärare och elever diskuterar, planerar och utvärderar undervisningen tillsammans. Elevråd skall finnas med representanter för alla årskurserna. Elevrådet träffas 1-2 gånger per termin. I regelbundna klassråd och elevråd förbereds eleverna för delaktighet och medansvar bl a genom att lära sig mötesteknik. Klassråd bör förekomma en gång varje månad. 11 Elever som utför skadegörelse skall krävas ersättning via vårdnadshavarna. 12. Föräldrasamverkan MÅL Föräldrarnas inflytande ska vara reellt. Samverkan mellan skola – föräldrar ska vara aktiva i hela verksamheten. Metoder och aktiviteter Personalen har utvecklingssamtal med alla föräldrar minst en gång per termin. Vid utvecklingssamtalen diskuteras och följs barnens behov och utveckling upp. (Vid behov har vi alltid en tolk med på utvecklingssamtalen). Om särskilda behov finns sker uppföljning kontinuerligt. Föräldrarna informeras kontinuerligt om barnens dagssituation och verksamhetens planering genom veckobrev både på svenska och arabiska. Vi har kontaktböcker för daglig kontakt. Det finns ett föräldraråd på skolan som träffas minst två gånger per termin. Föräldramöten och andra aktiviteter förekommer regelbundet varje termin. Föräldrarna uppmuntras att aktivt delta i undervisningen. Vi har en erfaren rådgivare som har stora erfarenheter i båda kulturerna och som fungerar som bro mellan skolan och hemmet 13. Förebyggande verksamhet MÅL Varje barn ska känna sig tryggt i skolan. Vi arbetar förebyggande mot alla form av kränkande behandling. Arbetssätt Likabehandlingsteamet på skolan består av en grupp vuxna. Kamratstödjarteamet består av en grupp vuxna och två kamratstödjare från varje klass. Skolledningen samarbetar aktivt med dessa arbetslag I övrigt se vår likabehandlingsplanen (bilaga). 14. Integration i det svenska samhället MÅL Ge barnen de rätta förutsättningarna för att möta det svenska samhället Integrera eleverna i det svenska samhället som svensk-arab 12 Stärka elevernas identitet och självkänsla i båda kulturerna Eleven ska se sin dubbelkulturella kompetens som en personlig rikedom och tillgång i samhället Arbetssätt Olika teman och projekt i samarbete med Integrationsteamet Motarbeta fördomar Eleverna ges undervisning i både svensk och arabisk kultur, seder och historia, vilket skapar en god grund för dubbel kulturell kompetens Knyta kontakter med kommunala skolor Uppmuntra till gemensam lek med andra barn på skolgården Utflykter till kulturella evenemang och studiebesök Varje år delta i Maria Olympiaden med andra skolor i Maria Park Ett arbetslag, integrationsgrupp, som anordnar kontakter med andra skolor och övriga myndigheter Vi håller på att göra egna läromedel på arabiska som handlar om Sverige och det svenska samhället Digital läxa 15. Tvåspråkighet MÅL Vi strävar efter att alla elever ska uppnå aktiv tvåspråkighet Elever ska kunna svenska och arabiska i tal och skrift på samma nivå som infödda talare Metoder och aktiviteter Extra stödundervisning i svenska och arabiska vid behov Anpassade läromedel efter språklig förmåga och efter elevernas närmiljö Personal får undervisning om det arabiska språket Personal har tillgång till gratis arabiskundervisning Samarbete mellan arabisk och svensk personal Undervisa samma moment i arabiska och svenska parallellt Ständigt uppmuntra och motivera eleverna att tala svenska i skolan Bereda naturliga kontakter med svenska samhället Drama föreställningar & sånger sker med tonvikt på båda språken Förenkla läromedel till elevernas nivå Vikt på ordkunskap i alla ämnen Ömsesidig integration av de båda språken i undervisning 16. Barngruppernas sammansättning MÅL 13 Barngrupperna i skolan ska vara så jämnt fördelade efter ålder och jämn fördelning pojkar – flickor eftersträvas. 17. Övergång och samverkan Vi eftersträvar övergången från förskola – skola ska bli så smidig som möjligt. samverkan mellan olika årskurser och stadier. en helhetssyn på våra elevers lärande och utveckling. 18. De fyra perspektiven ETISKA PERSPEKTIVET (se skrivningen om värdegrunden) INTERNATIONELLA PERSPEKTIVET Vi eftersträvar Att ge eleverna insikt om Sveriges ställning i värden i ett globalt perspektiv. Att eleverna ska kunna göra jämförelser i ett vidare internationellt perspektiv utifrån kunskaper om sitt eget samhälle. Att skapa tolerans och förståelse för såväl det egna kulturarvet som andra kulturer. Att visa på vårt beroende av varandra i ett globalt perspektiv. Ett positivt tänkande inför framtiden. Kunskap om andra människors livsvillkor. Metoder och aktiviteter Se arbetslagens respektive planering Genom samverkan, gärna i projektform, med skolor i andra länder bereda personal och elever möjlighet till kontakter, t ex genom IT. MILJÖPERSPEKTIVET Vi eftersträvar Att göra elever och personal medvetna om att vi är en del av kretsloppet och det har betydelse vad den enskilde gör. Att elever och personal ska förstå konsekvenserna av sitt miljöhandlande. Att skapa framtidstro. 14 Att alla elever och all personal känner sig och är delaktiga i miljöarbetet. Metoder och aktiviteter Vi arbetar med olika temaområden i vårt miljöarbete med miljöverkstaden. Åk 2 tema: Lust att Odla Åk 3 tema: Sophantering Åk 4 tema: Framtidens skog Åk 5 tema: Vårt vatten Åk 6 tema: Kommunikation & Res klokt Åk 7 tema: vatten Att inom ramen för NO-ämnena särskilt undervisa om och med eleverna diskutera orsaker till miljöförstöring och vad vi alla kan göra åt det. HISTORISKA PERSPEKTIVET Vi eftersträvar att få kunskap om och bakgrund till dagens samhälle och aktuella händelser Metoder och aktiviteter Att i alla ämnen spegla nuvarande utveckling i ljuset av ämnets historia. Att inom ramen för SO-ämnena särskilt undervisa om och med eleverna diskutera orsaker till främlingsfientlighet, rasism, nazism och förtyck. 19. Integrering av ämnesövergripande kunskapsområden i olika ämnen Vi eftersträvar Att eleverna får en helhetssyn när det gäller viktiga kunskapsområden som tillhör olika ämnen. Att arbeta i temaform. Att undervisningen i svenska sker parallellt med arabiskan Att integrera arabiskan i andra ämnen som SO, NO och matematik 20. Bedömning och utvecklingssamtal Vi eftersträvar Att göra en allsidig och korrekt bedömning av elevernas skolsituation och kunskapsutveckling. 15 Att informationsflödet mellan lärare-elev-förälder skall präglas av öppenhet, ömsesidig information och ömsesidiga åtaganden. Att lärarens information om undervisningsmål skall vara klar och tydlig för elever och föräldrar. Att alla elever har en individuell utvecklingsplan Att alla elever skall få skriftliga omdömen i all ämnen Att det finns åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd 21. Frilufts- och friskvårdsaktivitet Vi eftersträvar Naturupplevelser Samarbete över åldergränserna Ämnesintegrering i aktiviteterna Att elev-elev, elev-personal möts i miljöer utanför skolan Att eleverna får insikt om vad som behövs för ett rikt och sunt liv Metoder och aktiviteter Skoljoggen Städdag på skolgården Utflykter till skog och natur Strandstädning åk 4-7 Friluftsdagar lämpade efter årstider (ex. ridning) Simundervisning Lägerskola varje år Fotbollsturnering (möta andra skolor) Maria Olympiad Orientering Skridskoåkning Friidrottsdag Studiebesök på bondgård Näringslära med skolsköterskan Lektioner med vikt på kost och motion 22. Uppföljning och utvärdering Vi eftersträvar Att vår verksamhet, och därmed också den lokala arbetsplanen, kontinuerligt följs upp och utvärderas såväl spontant som under mer ordnade och i förväg planerade former. 16 Arbetssätt Arbetslagen tar avstamp i valda delar av den lokala arbetsplanen i samband med skolstart. Utvärderingar sker under utvärderings dag i juni. Utvärderingen planeras av skolledningen utifrån en utvärderingsmall. Kvalitetsredovisning lämnas årligen till Skolverket. 17
© Copyright 2024