Accounting update Juni 2015

Accounting Update
#38
Juni 2015
PwC
113 97 Stockholm
Telefon 010-212 40 00
www.pwc.com/se
Ansvarig utgivare: Mikael Scheja
Kära läsare!
Innehållsförteckning
Det är i skrivande stund endast ett par dagar kvar till
midsommar! Innan vi slår ihop böckerna inför sommar
och semester vill vi uppdatera er på vad som händer
inom redovisning och finansiell rapportering.
IASB föreslår en senareläggning av IFRS 15 till
2018!
2
Ny leasingstandard snart klar!
2
Negativa räntor i Sverige – innebörd och effekter
på redovisningen
3
Säkringsredovisning i K2-Årsredovisning i mindre
aktiebolag
4
Ny lagrådsremiss
5
Få har förhoppningsvis missat att ikraftträdandet av
den nya standarden för intäktsredovisning, IFRS 15,
sannolikt kommer att senareläggas med ett år. I vår
artikel beskriver vi varför vi befinner oss i denna
situation. Det projekt som har pågått jämsides med
IFRS 15, arbetet med en ny leasingstandard, börjar lida
mot sitt slut. Under hösten förväntas en slutlig standard
publiceras. Frågan är dock från och med när den ska
börja tillämpas?! Läs mer i vår uppdatering om
leasingprojektet.
Sverige har i dagsläget en relativt unik situation vad
gäller ränteläget. Vi har för första gången en styrränta
under noll d.v.s. en negativ ränta! Hur redovisar man en
sådan?
I
vår
artikel
diskuterar
vi
de
redovisningsmässiga konsekvenserna av negativ ränta.
De företag som har börjat tillämpa BFNs nya regelverk
K2 har under en period debatterat huruvida det är
möjligt att säkringsredovisa enligt detta regelverk eller
inte. Läs mer om detta i vår artikel.
Precis innan sommaren publicerades en lagrådsremiss
om
tydligare
redovisningsregler
och
nya
rapporteringskrav för utvinningsindustrin. Läs mer om
vad denna inebär i vår artikel.
Sid
Kommande seminarier och utbildningar
1-dagskurs K3 - erfarenheter
•
Malmö 17 september
•
Stockholm 24 september
•
Stockholm 22 oktober
IFRS Update
•
Stockholm 17 november
För tid, plats och anmälan - se PwCs hemsida (PwC Academy)
eller kontakta Maria Olsson [email protected]
Med tillönskan om en solig och skön sommar!
Stockholm den 15 juni 2015
Mikael Scheja
Ansvarig utgivare
[email protected]
www.pwc.com/se
Ulrika Anjou
Redaktör
[email protected]
Sid 1
Accounting update Juni 2015
Accounting Update
Juni 2015
#38
PwC
113 97 Stockholm
Telefon 010-212 40 00
www.pwc.com/se
Ansvarig utgivare: Mikael Scheja
IASB föreslår en senareläggning av
IFRS 15 till 2018!
Den 28 april beslutade IASB preliminärt att senarelägga
införandet av IFRS 15 med ett år, till 2018. Det var en
överväldigande majoritet av ledamöterna i IASB som
röstade för denna senareläggning. IASB har därför
publicerat ett ändringsförslag av IFRS 15 med den
föreslagna
senareläggningen
av
ikraftträdandetidpunkten. Remissperioden är relativt
kort och avslutas den 3 juli. Härefter fattar IASB slutligt
beslut i frågan. Det finns i dagsläget ingen anledning att
förvänta sig annat än att den föreslagna tidpunkten
kommer
att
antas.
Ett
beslut
om
ny
ikraftträdandetidpunkt hindrar dock inte företag från
att frivilligt tillämpa standarden tidigare.
Anledningarna till att IFRS 15 revideras
och ikraftträdandet senareläggs
IASBs preliminära beslut ska ses i ljuset av att FASB i
april fattade ett preliminärt beslut att senarelägga den
amerikanska motsvarigheten till IFRS 15 med ett år, till
2018. Det är vidare så att IASBs och FASBs tillsatta
implementeringsgrupp för IFRS 15, ”The Transition
Resource Group” (TRG), har behandlat ett fyrtiotal
implementeringsfrågor under året av vilka ett mindre
antal har föranlett de bägge styrelserna att föreslå
mindre ändringar och förtydliganden av standarden.
IASB kommer således att ge ut ett ändringsförslag av
IFRS 15, med förtydliganden av vissa principer samt fler
illustrativa exempel.
Skjut inte upp implementeringsarbetet!
Senareläggningen av ikraftträdandet bör inte föranleda
att något företag skjuter på sitt arbete med
implementering av standarden, snarare tvärtom. Att
FASB
beslutat
om
en
förskjutning
av
ikraftträdandetidpunkten och att IASB gör detsamma,
ska nog bara tolkas som att erfarenheten hos de
amerikanska företag som varit tidigt ute med analys och
implementering av standarden, visat på att mer tid
behövs för att hinna i mål med arbetet. Då har ändå de
amerikanska företagen inlett sitt arbete under hösten
2014.
Ulrika Anjou
010-213 36 21
[email protected]
Ny leasingstandard snart klar!
Processen
med
att
färdigställa
den
leasingstandarden börjar lida mot sitt slut. IASB
FASB har nu så gott som finaliserat standarden
samtliga utestående frågeställningar av vikt
hanterade. Den slutliga standarden förväntas
publicerad under sista kvartalet 2015.
nya
och
och
är
bli
Ikraftträdandetidpunkt är ännu inte kommunicerad,
men vi förväntar oss att de nya leasingreglerna i
tidigaste fall ska börja tillämpas under 2018. Mer
sannolikt är dock att 2019 blir året då standarden träder
ikraft.
Mycket översiktligt kan sägas att den nya standarden
innebär att operationella leasingavtal ska redovisas i
balansräkningen på i stort sätt samma vis som
finansiella leasingavtal redovisas idag. Tanken bakom
detta ställningstagande är att även operationella
leasingavtal innebär ett betalningsåtagande (det vill
säga en skuld), samt att en tillgång finns i
verksamheten. Vissa undantag ges för redovisning hos
leasetagaren av leasingavtal som understiger 12
månader och tillgångar till mindre belopp (t.ex. datorer
och kontorsmöbler).
Den nya leasingstandarden aktualiserar även en
distinktion mellan leasing- och serviceavtal, detta
eftersom redovisningen i framtiden blir olika beroende
på om ett avtal klassificeras som köp av tjänster eller
hyra av en tillgång (vilket inte är fallet idag för
operationell leasing- och tjänsteavtal).
Peter Almgren
010-212 53 53
[email protected]
www.pwc.com/se
Sid 2
Accounting update Juni 2015
Accounting Update
Juni 2015
#38
PwC
113 97 Stockholm
Telefon 010-212 40 00
www.pwc.com/se
Ansvarig utgivare: Mikael Scheja
Redovisningsfrågor som aktualiseras
Negativa räntor i Sverige – innebörd
och effekter på redovisningen
Vi befinner oss i en unik situation i Sverige. I februari i
år, 2015, sänkte Riksbanken reporäntan1 till -0,1% och
det är första gången i Sveriges historia som vi har en
negativ ränta. Denna sänkning av räntan ledde i sin tur
till att de svenska bankernas korta ränta, stibor 3 mån,
blev negativ i februari 2015 (se tabell 1 nedan för
ränteutvecklingen av stibor 3 mån hittills under 2015).
Det är inte bara Sverige som har negativ ränta utan
även länder som Danmark och Schweiz har liknande
situation. Vi ser även att Euribor-räntan är på väg att bli
negativ.
I denna artikel beskriver vi innebörden av negativ ränta
ur ett redovisningsmässigt perspektiv samt lyfter några
frågeställningar som aktualiseras i och med detta.
Frågeställningarna som uppkommer är lika aktuella för
såväl företag som tillämpar K3 som de som tillämpar
IFRS.
Tabell 1; Stibor 3 mån under 2015
0,3%
0,2%
0,1%
0,0%
2014-12-30
-0,1%
2015-02-13
2015-03-27
2015-05-13
-0,2%
-0,3%
Innebörd av negativ ränta
I teorin innebär en negativ ränta att man erhåller ränta
i stället för att betala ränta när man lånar pengar. I de
flesta traditionella låneavtal finns dock någon form av
räntegolv som innebär att trots att räntan går under
noll, dvs. är negativ, så erhåller låntagaren ingen ränta
utan räntan kan i praktiken endast gå ner till noll.
Det kan dock finnas situationer när ett sådant räntegolv
inte finns, t.ex. i vissa placeringar. För den som placerat
pengar kan detta innebära att man får betala en ränta i
stället för att erhålla en ränta.
1
Reporänta är den ränta som banker kan låna eller placera till i
Riksbanken, mot säkerhet i form av värdepapper. Förändringar i
reporäntan får direkt effekt på marknadsräntorna och därför kallas
den ofta styrränta. I Sverige är också Riksbankens inlåningsränta och
utlåningsränta knutna till reporäntan.
www.pwc.com/se
Sid 3
Klassificering
i
resultaträkningen
En
redovisningsfråga som uppkommer i och med
förekomsten av negativ ränta är hur redovisaren
hanterar den räntekostnad som uppkommer på en
placering där avkastningen är negativ, dvs. i stället för
att erhålla en räntebetalning så får man betala. Frågan
avser var i resultaträkningen denna kostnad ska
redovisas. Detta var en fråga som ställdes till IFRIC
(IFRS Interpretation Committee) men som den valde
att inte ta upp för diskussion. Däremot hänvisade IFRIC
till IAS 18, som behandlar redovisning av intäkter, och
konstaterade att en negativ ränta innebär ett utflöde av
ekonomiska fördelar och därför inte möter definitionen
på en intäkt. En sådan utgift bör istället för att
redovisas som negativ intäkt därför redovisas på
lämplig kostnadsrad i resultaträkningen. Samma
tolkning borde vara rimlig enligt K3, då
intäktsredovisningen bygger på samma grunder som
IAS 18.
Säkringsredovisning – Om ett lån med rörlig ränta
innehåller ett räntegolv, som beskrivs ovan, så att
räntan på lånet i praktiken inte kan gå under noll så
kommer ett bolag inte behöva betala någon ränta för att
låna pengar men de kommer inte heller erhålla några
pengar. Om man bara har lånet så skapar detta inga
problem. Däremot är situationen annorlunda om
bolaget har en ränteswap kopplat till detta lån och
tillämpar reglerna för säkringsredovisning. Detta kan
illustreras med ett exempel;
Bolag A har ett lån med rörlig ränta, Stibor 3 mån (vi
bortser från kreditmarginal i exemplet). I låneavtalet
finns ett villkor inskrivet som innebär att den rörliga
räntan aldrig kan gå under noll. Bolaget har också en
ränteswap som byter den rörliga räntan till en fast
ränta. Denna swap tecknades för att ta bort osäkerheten
i räntebetalningarna kopplade till lånet. Om man ser på
lån och swap tillsammans så har Bolag A i praktiken
omvandlat sitt lån med rörlig ränta till ett lån med fast
ränta, åtminstone så länge den rörliga räntan är positiv.
Vad händer då om den rörliga räntan blir negativ och
motsvarande villkor att den rörliga räntan inte kan gå
under noll saknas i ränteswapen?
Om
Bolag
A
tillämpar
de
grundläggande
redovisningsreglerna så uppstår inget problem för då
redovisas lån och swap som två separata avtal. Om
Bolag A däremot valt att tillämpa säkringsredovisning
så uppstår ett problem med effektiviteten, detta oavsett
om det valt att tillämpa K3 eller IFRS. För att förklara
problemet kan man utgå från kassaflödena på lånet och
Accounting update Juni 2015
Accounting Update
#38
Juni 2015
PwC
113 97 Stockholm
Telefon 010-212 40 00
www.pwc.com/se
Ansvarig utgivare: Mikael Scheja
swapet. Om villkoren för den rörliga räntan i lånet exakt
matchar villkoren för den rörliga räntan i swapen så
kommer den fasta ränta som betalas i swapen att bli
bolagets
kassaflöde
och
räntekostnad
i
resultaträkningen i varje period. Om lånet däremot
innehåller ett golv som gör att räntan aldrig i praktiken
kan bli negativ (dvs. Bolag A erhåller inte ränta för att
låna pengar), men motsvarande räntegolv saknas i
swapen så kommer swapen att ha två ”ben” som
innebär betalning. Med detta menas att i stället för att
erhålla rörlig ränta och betala fast ränta i swapen så
kommer Bolag A betala såväl rörlig ränta (pga. negativ
ränta) som fast ränta. Bolag A uppnår således inte en
fast ränta i vare sig utbetalning eller i räntekostnad.
Hur detta ska hanteras diskuteras för närvarande runt
om i världen. Eftersom negativ ränta är en helt ny
förutsättning finns det inga tidigare tolkningar att luta
sig mot. Vi vill dock med denna artikel lyfta
frågeställningen och skapa en medvetenhet om att bolag
som, enligt IFRS eller K3, tillämpar säkringsredovisning
för ränterisk bör analysera vilka villkor man har i låneoch swapavtalen (dvs. finns det räntegolv) och fundera
på om villkoren kan få någon effekt på mätning eller
bedömning av effektiviteten. Om en säkringsrelation
inte bedöms vara effektiv ska nämligen det verkliga
värdet av derivatet enligt IFRS redovisas i
balansräkningen
med
värdeförändring
i
resultaträkningen. Vid en tillämpning av K3 i
motsvarande situation ska derivatet redovisas enligt
LVP (lägsta värdets princip).
Säkringsredovisning i K2Årsredovisning i mindre aktiebolag
Det har under en tid debatterats vad som gäller
avseende säkringsredovisning i K2 eftersom K2
innehållermycket
begränsade
regler
avseende
säkringsredovisning. Den som är insatt i K2 kan dock
notera att det finns ett begränsat antal områden i
regelverket där säkringsredovisning eller närliggande
frågor faktiskt regleras. Nedan återger vi först vilka
dessa områden är för att därefter diskutera de
frågeställningar som detta ger upphov till.
Fordringar och skulder i utländsk valuta/
valutaterminer
•
Punkterna 11.7, 13.5, 17.8 och 16.5; Om värdet på
fordringar eller skulder i utländsk valuta säkras
med en valutatermin ska fordran eller skulden inte
värderas till balansdagens kurs, enligt huvudregel i
K2, utan värderingen ska ske till terminskursen.
Värdeförändringar på terminskontraktet redovisas
inte separat. För valutaterminskontrakt som inte
säkrar en balanspost ska avsättning ske om
kontraktets värde på balansdagen är negativt.
Pensionsåtagande
•
Punkt 16.15; Ett åtagande om pension som
uteslutande är beroende av värdet på en av
företaget ägd tillgång, ska tas upp till tillgångens
redovisade värde även om det verkliga värdet är
högre.
Värdepappersportfölj
•
Sofia Sköld
010-213 38 65
[email protected]
Punkt 11.2 och 11.5; Flera olika finansiella
instrument som ingår i en värdepappersportfölj
behöver inte redovisas enligt lägsta värdets princip
post-för-post, utan orealiserade vinster och
förluster kan kvittas mot varandra genom en
kollektiv värdering.
Redovisning av en eller flera transaktioner
tillsammans
•
Per-Ove Zetterlund
010-213 32 97
[email protected]
www.pwc.com/se
Sid 4
Ett område som har varit föremål för stor debatt är
innebörden av punkt 2.6, d.v.s. avsnittet
”Grundläggande
principeren
eller
flera
transaktioner” i K2. Punkt 2.6 lyder:
Accounting update Juni 2015
Accounting Update
#38
Juni 2015
PwC
113 97 Stockholm
Telefon 010-212 40 00
www.pwc.com/se
Ansvarig utgivare: Mikael Scheja
”Varje transaktion ska normalt redovisas för sig. En
transaktion ska redovisas i delar om det är nödvändigt
för att rätt återge den ekonomiska innebörden. Flera
transaktioner ska redovisas tillsammans om de hör
samman på ett sådant sätt att den ekonomiska
innebörden inte kan förstås annars.”
Vad innebär då ovanstående i exempelvis ett
sammanhang där företaget använder sig av ett derivat
för att neutralisera en risk som finns i en annan
balanspost? Normalt ska alltså varje enskild transaktion
redovisas för sig, men punkt 2.6 innebär en öppning för
att flera transaktioner ska redovisas tillsammans om de
hör samman på ett sådant sätt att den ekonomiska
innebörden inte kan förstås annars. I säkringsrelationer
är det vedertaget att man måste se de olika posterna
tillsammans för att den ekonomiska innebörden ska
kunna förstås. Innebär detta att man i vårt exempel
kvalificerar för att redovisa derivatet och dess
underliggande post tillsammans med stöd av punkt 2.6?
En part som har debatterat innebörden av punkt 2.6
vad gäller säkringsförhållanden är SRF (Sveriges
Redovisningskonsulters Förbund). SRF har tillställt
BFN ett brev där denna frågeställning lyfts fram. BFN
anger i sitt svar att det i K2 inte är tillåtet med
säkringsredovisning för säkringsförhållanden utöver det
som anges i p. 11.7, 13.5 och 17.8, dvs. valuta på
befintliga fordringar och skulder. BFN poängterar i sitt
svar att vid tillämpning av K2 ska beaktas att K2 är ett
förenklingsregelverk vilket bl a innebär att det
innehåller färre valmöjligheter än exempelvis ett
regelverk som K3. BFN lämnade dock inga ytterligare
kommentarer kring hur punkten 2.6 ska tolkas i
sammanhanget.
Sammanfattningsvis kan sägas att innebörden och
tillämpningen av punkt 2.6 i samband med vissa
säkringstransaktioner inte är glasklar. Vi kan därför
förvänta oss en fortsatt debatt i frågan allteftersom
tillämpningen av det nya K2-regelverket fortgår.
Anna Lööw
010-213 38 82
[email protected]
Ny lagrådsremiss
Den 21 maj överlämnade regeringen lagrådsremissen
avseende ”Tydligare redovisningsregler och nya
rapporteringskrav
för
utvinningsindustrin”
till
Lagrådet. PwC har skrivit om den utredningen i ett
tidigare nummer av Accounting Update (se Accounting
Update #34 från juni 2014).
Jämfört med utredningen, innebär lagrådsremissen
främst förändring med avseende på att nuvarande
ordning med större och mindre företag föreslås kvarstå.
Det innebär att utredningens förslag på 4 kategorier av
företag inte längre föreslås. Gränsvärdena för vad som
är ett större företag föreslås vara kvar på den nivå som
finns i gällande Årsredovisningslag, d v s mer än 50 i
medelantal anställda, mer än MSEK 40 i
balansomslutning samt mer än MSEK 80 i
nettoomsättning.
Liksom i den ursprungliga utredningen föreslås i
lagrådsremissen införandet av en utvecklingsfond.
Utvecklingsfonden innebär att för företag som aktiverar
utvecklingskostnader, ska även motsvarande belopp
föras till en fond i bundet eget kapital. Härigenom
begränsar lagstiftaren företagens möjligheter att dela ut
medel som uppkommit genom aktivering av
egenutvecklade tillgångar.
För mindre företag innebär lagrådsremissen även att ett
flertal upplysningar inte längre behöver lämnas.
Exempel på sådana upplysningar är:
Johan Månsson
010-213 30 44
[email protected]
•
•
•
•
www.pwc.com/se
Sid 5
Medelantalet anställda
Uppgift om fördelning kvinnor/män
Uppgift om fördelning kvinnor/män bland
styrelse, VD och företagets ledning
Löner och andra ersättningar
Accounting update Juni 2015
Accounting Update
Juni 2015
•
#38
PwC
113 97 Stockholm
Telefon 010-212 40 00
www.pwc.com/se
Ansvarig utgivare: Mikael Scheja
Sociala kostnader, med särskild uppgift om
pensionskostnader
I lagrådsremissen lämnas även förslag till en ny lag om
rapportering av betalningar till myndigheter från större
företag verksamma i utvinningsindustrin eller inom
avverkning av naturskog. Den ökade öppenheten kring
betalningarna ska bl.a. bidra till att motverka
korruption. Företagen ska årligen rapportera
betalningar som överstiger 860 000 kronor.
Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1
januari 2016.
Christian Stralström
010-213 38 54
[email protected]
www.pwc.com/se
Sid 6
Accounting update Juni 2015
Accounting Update
Juni 2015
#38
PwC
113 97 Stockholm
Telefon 010-212 40 00
www.pwc.com/se
Ansvarig utgivare: Mikael Scheja
Ett urval av PricewaterhouseCoopers publikationer
K3 i praktiken - andra upplagan
Boken ger kompletterande vägledning i den praktiska
tolkningen och tillämpningen av K3s regler och principer.
Detta sker bl a med ett stort antal praktiska exempel.
Strukturen i boken följer helt K3, vilket innebär att den är
indelad i kapitel, rubriker och punkter som
överensstämmer med K3. För att läsaren ska få en
komplett bild av redovisning enligt K3 bör boken läsas
tillsammans med det allmänna rådet.
Boken riktar sig till alla som upprättar årsredovisning
enligt K3 och alla som ska tolka och bedöma sådana
redovisningar.
Boken beställs från Studentlitteratur
www.pwc.com/se
Koncernredovisning 2014 - Exempel enligt
IFRS
Detta exempel är en svensk översättning och anpassning
av det internationella exemplet Illustrative IFRS
consolidated financial statements. Exemplet innehåller en
koncernredovisning enligt IFRS m a p utformning och
upplysningar. I exemplet har också beaktats sådana krav
enligt svensk lag, god redovisningssed och börskrav som
ställs på koncern-redovisningar som svenska företag
upprättar enligt IFRS
Publikationen kan laddas ner från vår hemsida
Skriften behandlar inte upplysningskraven i detalj, dessa
återfinns i IFRS disclosure checklist vilken har uppdaterats
för att återspegla samtliga upplysningskrav i standarder och
tolkningar per 31 december 2014.
Manual of accounting – IFRS 2015
Kvalitet i delårsrapportering
Guide till IFRS med omfattande praktiska instruktioner
om hur finansiell information enligt IFRS ska upprättas.
Inkluderar ett hundratal praktiska exempel och utdrag
från bolagsrapporter samt ett exempel på koncernredovisning. Årets utgåva består av tre delar:
•
Manual of accounting – IFRS 2015 – volume 1
•
Manual of accounting – IFRS 2015 . volume 2
•
Illustrative IFRS consolidated financial statements for
2014 year end
För mer information och beställning se vår hemsida
Denna skrift har tagits fram för att diskutera frågeställningar
om kvalitén i utformningen av en delårsrapport. En
genomläsning av aktuella delårsrapporter visar att det finns
några områden där relativt många bolag brister i
informationsgivningen. Vi redogör för dess områden, samt
exemplifierar kvalitetsfrågorna och tar även upp vad
undersökningar säger om användares önskemål om
innehållet i en delårsrapport.
Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna
Segmentrapportering enligt IFRS 8
IFRS 3 (Reviderad) Påverkan på resultat
IFRS 8 Rörelsesegment anpassar identifiering och
redovisning av rörelsesegment till den rapportering som
ledningen använder internt för uppföljning av
verksamheten. Denna broschyr förklarar de viktigaste
kraven i standarden och tar upp vissa praktiska frågor
som företag måste ta ställning till när standarden
tillämpas för första gången.
Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna
Beskriver nyheterna i IFRS 3 (Reviderad) Rörelseförvärv
utifrån perspektivet "Viktiga frågor och svar för beslutsfattare".
Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna
Personalen i årsredovisningen
Årsredovisningslagen
Årsredovisningen brukar kallas företagets visitkort och är
utan tvekan en av de viktigaste kommunikationsprodukterna. Hur de anställda beskrivs får därför
betydelse för hur företaget uppfattas och bedöms.
En av huvudpoängerna i denna skrift är att en hög grad
av öppenhet gynnar företaget på lång sikt. Öppenhet kan
exempelvis minska osäkerheten om företagets situation,
vilket kapitalmarknad och andra intressenter brukar
uppskatta.
Skriften beställs från Studentlitteratur.
En beskrivning av lagens bestämmelser och så som de
tillämpas från och med 2012.
Årsredovisningslagen har under de senaste åren varit
föremål för ett antal större och mindre ändringar av olika
karaktär. Flertalet ändringar har utgjorts av anpassningar till
EU-rätten och av sådana ändringar som är avsedda att
medföra förenklingar för företagen. Den ändring som
sannolikt får störst genomslag är att gränsen mellan större
och mindre företag har ändrats så att betydligt fler företag
klassas som mindre. Därigenom kan fler företag tillämpa de
lättnadsregler för mindre företag som lagen innehåller.
Skriften beställs från Studentlitteratur.
Sid 7
Accounting update Juni 2015
Accounting Update
#38
Juni 2015
PwC
113 97 Stockholm
Telefon 010-212 40 00
www.pwc.com/se
Ansvarig utgivare: Mikael Scheja
K2 – Årsredovisning i mindre företag –
exemplet K2-Kemisten AB med vägledning
och kommentarer (andra upplagan)
Skriften innehåller ett exempel på hur årsredovisningen
kan se ut för ett fiktivt aktiebolag som tillämpar K2reglerna. Den ger också en utförlig beskrivning av K2reglerna för aktiebolag och en redogörelse för
skillnaderna mellan K2-reglerna för aktiebolag respektive
ekonomiska föreningar. Skriften ger vägledning till den
som ska upprätta en årsredovisning eller bedöma en
årsredovisning som upprättas enligt K2-reglerna.
Skriften beställs från Studentlitteratur.
K3 för ideella föreningar, registrerade
trossamfund och stiftelser
Skriften innehåller PwCs tolkningar av K3:s regelverk
baserat på våra omfattande erfarenheter och kunskaper om
hur ideella organisationer fungerar i praktiken. Regelverket
K3 är i första hand skrivet för aktiebolag men har ett
tilläggskapitel för stiftelser och ett för ideella föreningar och
registrerade trossamfund. Samtidigt gäller tillämpliga delar
av det generella regelverket även för de ideella
organisationerna. Hur dessa delar ska tolkas i praktiken är
inte självklart och i skriften hjälper vi till med vägledning.
Skriften laddas ner från PwCs hemsida.
Accounting Consulting Services, ACS, är en grupp redovisningsspecialister inom PwC, specialiserade på finansiell
rapportering. Vi hjälper alla företag med att förstå alla aspekter av redovisningsregelverken. Vi bevakar utvecklingen
löpande, tar fram goda exempel och ger praktisk vägledning
Kontaktinformation:
Ansvarig för Accounting Consulting Services
Tel. 010-213 30 38
[email protected]
Tel. 010-213 30 44
Technical Directors
Technical Partners
Tel. 010-213 30 22
Tel. 010-213 30 42
[email protected]
[email protected]
Tel. 010-213 38 54
Tel. 010-212 70 75
IFRS/Svensk redovisning
Technical Directors
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Technical Partner
[email protected]
IFRS:
[email protected]
[email protected]
Svensk redovisning:
Tel. 010-213 32 97
Tel. 010-213 32 38
Tel. 010-213 36 21
Tel. 010-213 38 65
Konverteringar och implementeringar:
[email protected]
Tel. 010-212 95 82
Marknadsnoteringar och prospektfrågor:
[email protected]
Tel. 010-213 30 37
För att prenumerera/avbeställa, sänd ett mejl till Maria Olsson.
www.pwc.com/se
Sid 8
Accounting update Juni 2015