Svenska Kyrkan Göteborg
Årsredovisning 2014 1 INNEHÅLL Förord4 Församlingsverksamhet Här möts himmel och jord 5 Att leva är att lära 6 På de utsattas sida 7 När kyrkan kliver ut 8 Kultur i olika former 9 Gemensam verksamhet Tillsammans är vi starka 10 Personal Medarbetare möjliggör 12 Fastighet Fyllda av tro och liv 14 Kyrkogårdsförvaltningen Levande miljö 16 Miljö Ett hållbart synsätt 19 Året i bilder: Gudstjänst, kyrkor och engagemang 20 Ekonomi Ekonomin bakom 22 Förvaltningsberättelse24 Resultaträkning26 Balansräkning27 Kassaflödesanalys28 Flerårsöversikt29 Noter31 Övrigt Kyrkonämnden36 Revisionsberättelse37 Adresser38 Vägar till mer information40 På omslaget: Amhults kyrka Bild: MARTIN SCHILD Svenska kyrkan i Göteborg Församlingarna i Svenska kyrkan har som uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning och utöva diakoni och mission. Kyrkogårdsförvaltningen arbetar med begravningar, parkoch gravskötsel. För att dessa kärnverksamheter ska fungera behövs stödfunktioner som administration, fastighetsskötsel, ekonomi och så vidare. Efter sammanläggningar från 1 januari 2014 är antalet församlingar 28. Församlingarna i Göteborg samarbetar i en samfällighet, vilket innebär att många av stödfunktionerna samordnas. Bild: ANNIKA HANSSON 50,9 660 799 procent av göteborgarna är medlemmar i Svenska kyrkan. 2 gudstjänstbesök gjordes i Svenska kyrkan i Göteborg under 2014. Alla som är medlemmar i Svenska kyrkan i Göteborg betalar samma kyrkoavgift. För 2014 var den 81 öre per beskattningsbar hundralapp. Pengarna fördelas bland församlingarna i Göteborg så att kyrkan kan finnas även i de områden där andelen medlemmar är låg. En del av kyrkoavgiften går också till de gemensamma satsningar församlingarna i Göteborg gör. Begravningsavgiften, som alla betalar, ligger på 13,5 öre. Så här används kyrkoavgiften Kyrkoavgiften 17,4% Kyrkor och andra byggnader (ej kyrkogårdsbyggnader) Vuxen- och äldreverksamhet 7,8% Diakoni Barn- och ungdomsverksamhet 18,3% Demokrati Anslag till andra organisationer 9,3% 15,8% Gudstjänster och musik Gemensam verksamhet och stödfunktioner 1,3% 6,8% 19,3% 3,9% Nationell ekonomisk utjämning Läs mer på sidan 10 29,8 39,7 873 procent av barnen som föddes i Göteborg 2014 döptes i Svenska kyrkan. procent av 15-åriga medlemmar konfirmerades i Svenska kyrkan 2014. par gifte sig 2014 i Svenska kyrkan i Göteborg. 3 I en brytningstid I 2014 årsredovisning ingår sedvanlig förvaltningsberät telse, bokslut och revisions berättelse. Årsredovisningen beskriver det som varit men inte det som ska komma. Margit Sahlin skrev 1967 ”I den brytningstid som hela vår kultur upplever i den snabbt förändrande världen, kan inte kyrkan vara kvar i orubbad ro. ”Fädernas kyrka” måste stöpas om till att bli också vår egen tids kyrka. Och det kan inte tänkas ske utan slitningar och plågor. Kyrkan kan, om hon verkligen vill följa sin Herre, inte draga sig undan den våndan. Kyrkomötet beslutade 2012 om en ny ”Vetekornets lag” gäller inte bara för struktur för Svenska kyrkans förmänniskor utan för hela kyrsamlingar och pastorat från och kan”. med 2014. Svenska kyrkan i Göteborgs kyrkliga samGöteborg fick en längre Ibland ger väntan fällighet kommer inte vara respit. Samfälligheten och en möjlighet kvar i orubbad ro efter församlingarna har nu att 2017, oavsett om den blir vänta på beslutet i stiftstill eftertanke ett eller flera pastorat. Blir styrelsen om samfälligoch reflektion Svenska kyrkan i Göteborg heten ska förändras till ett ett pastorat är det inte sameller flera pastorat. ma sak som samfälligheten. Ibland ger väntan en möjlighet Oavsett organisation kommer ändå till eftertanke och reflektion. Då ges den grundläggande uppgiften att bestå; det möjlighet till kraftsamling, att fundera att fira gudstjänst, bedriva undervisning på vad nästa steg ska bli. Men ofta blir en samt utöva diakoni och mission. påtvingad väntan något förlamande som Därför invigdes första advent en ny leder till passivitet. Varför ska vi påbörja kyrka i samfälligheten, Amhult kyrka i någonting nytt när vi inte vet hur framtiTorslanda-Björlanda församling. Det är den ser ut? Det sista har till stor del präglat inte bara församlingen som får en ny kyrSvenska kyrkan i Göteborg under 2014. ka utan hela Svenska kyrkan i Göteborg. Senast vi invigde en kyrka var Gunnareds kyrka 1997. Varför bygger samfälligheten en ny kyrka när medlemstalet sjunker? Det enkla svaret är att området befolkningsmässigt har vuxit kraftigt och att församlingens två medeltida kyrkor inte ligger i området. Men frågan är större än så. För vems skull bygger vi kyrkor? Ett är säkert, Gud behöver inga kyrkobyggnader. Det är vi människor som behöver dem. Kristna kan vi inte vara själva utan det är vi tillsammans med andra. Det är vi tillsammans som är kyrka. Jesus säger: Ty där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem. Nils Kaiser kyrkonämndens ordförande Fotnot: Margit Sahlins text är hämtad ur Kvinnlig präst idag – Tio kvinnliga präster berättar (Natur och Kultur). Berättelser om människor, om oss Att fira gudstjänst, bedri va undervisning samt utöva diakoni och mission, är för samlingarnas grundläggande uppgift. Detta görs på olika sätt över hela Göteborg under året. Är du nyfiken på hur kan du hitta några svar i den här årsredovisningen. Tänk så många olika typer av gudstjänster det hållits i Göteborg under 2014. Tänk till exempel på hur många som döpts i dopgudstjänster som hållits under året, eller så många som blivit konfirmerade i församlingarnas verksamheter. I årsredovisningen som du håller i din hand får du ett smakprov på hur församlingarna i Göteborg har arbetat under förra året. I Göteborg ingår församlingarna i en ekonomisk samfällighet och det är den som här lämnar sin årsredovisning. Varje församling har ett ansvar för sitt geogra- 4 åt denna årsredovisning och som vet vad fiska område och det sker också en hel del som finns bakom de siffror som nämns. samverkan mellan församlingarna. Den kyrkliga samfälligheten kommer Självklart har det hänt mycket mer än att upphöra om några år utifrån ett det som ryms på dessa sidor och du beslut i kyrkomötet på nationell kan ta kontakt med din lokala nivå. På samma sätt som anförsamling om du vill veta dra kyrkliga samfälligheter mer. Verksamheten i kapell Ganska säkert i Sverige upphörde till 1 och på kyrkogårdar finns är du som läser januari 2014. också med i den här årsGöteborg fick respit ytredovisningen. Även kyren del av denna terligare fyra år, till 1 janukogårdsförvaltningen kan årsredovisning ari 2018. Att fira gudstjänst, svara på frågor om du vill bedriva undervisning samt utveta mer. öva diakoni och mission är lika Berättelser och bilder från verkgrundläggande i framtiden och komsamheter i församlingar och på kyrkomer att fortsätta oavsett organisation. gårdar och kapell är också berättelser om människor, om oss. Ganska säkert är du som läser den här texten en del av denna årsredovisning. Kanske är du körsångare, kyrkvärd eller förälder till ett barn som döpts. Kanske arbetar du ideellt på annat Ewa Selin sätt i en församling eller så tände du ett kyrkoherde ljus vid en grav på någon kyrkogård i nokollegiets vember vid Allhelgonahelgen. ordförande Du och många andra är de som ger liv Här möts himmel och jord I kyrkan möts det jordiska och det himmelska. Extra tydligt blir det i gudstjäns ten. Många engagerar sig i gudstjänsten Att fira gudstjänst är något man gör tillsammans, det är inte några som ”gör” gudstjänsten och några andra som är passiva åskådare. I många församlingar finns grupper som arbetar med innehållet i gudstjänsten. Gudstjänstdeltagare samlas för att fundera över veckans texter tillsammans och planera hela eller inslag i gudstjänsten. Gudstjänsten speglar församlingen där den firas, så i Bergsjön kan man till exempel höra textläsning och sånger på bland annat arabiska. I både vardag och fest i kyrkan finns stråk av det eviga och det heliga. Samtidigt finns en öppenhet för det moderna livets villkor. I gudstjänster och aktiviteter möter människor Gud och varandra. Formerna kan vara traditionella eller nyskapande, det som sker i mötena är det väsentliga. Gudstjänster firas i alla församlingar varje söndag och är öppna för alla. 2014 gjordes närmare 660 800 gudstjänstbesök i Svenska kyrkan i Göteborg. I glädje och sorg från vaggan till graven Bild: MAGNUS ARONSSON/IKON Att tända ett ljus i en kyrka är ett vanligt sätt att hitta stillhet och andakt i vardagen. 660 799 Dop, konfirmation, vigsel och begravning är gudstjänster vid viktiga skeden i livet. Ett barn har fötts, någon är på väg in i vuxenlivet, ett par vill visa att de bestämt sig för att leva ihop, någon har avlidit. Då söker sig många till kyrkan. Här finns djup och allvar, högtidlighet och andakt, glädje och hopp. Under 2014 döptes 2 273 personer i Svenska kyrkan i Göteborg, 893 konfirmerades, 873 par gifte sig och 2 646 avlidna begravdes. Antalet vigslar har ökat jämfört med 2013 då 799 par valde att gifta sig i Svenska kyrkan i Göteborg. Antalet begravningar minskade dock med lite drygt 10 procent från 2013. gudstjänstbesök gjordes i Göteborgs kyrkor under 2014 Britt Ferm: ”Det man inte får i vardagen får man i gudstjänsten” Nästan varje söndag firar Britt Ferm gudstjänst i Amhults kyrka. Ibland kommer det annat emellan, men påskdagens gudstjänst missar hon inte. – Jag vill inte missa påskdagens jubel, säger hon. Det är en glädjefylld gudstjänst. Både när hon går till och när hon går från gudstjänsten känner hon tillfredsställelse. – Det är en frihet att kunna gå till kyrkan och bara ta emot, även om många är engagerade i gudstjänsterna i Amhults kyrka, säger hon. Jag delar ut nattvard ibland. I kyrkan finns gemenskap och sammanhang för Britt Ferm och hon tycker det är viktigt med tolkningen av bibeltexterna. – Predikan är viktig, den får de inte hoppa över, säger hon, men sångerna och andakten är också viktiga för mig. Det man inte kan få i vardagen får man i gudstjänsten. Innan Amhults kyrka invigdes gick hon på gudstjänst i Torslanda kyrka. Det är olika karaktär på de olika kyr- kornas gudstjänster. I Amhult är man lite friare när det gäller formen och många är aktiva. – Det är viktigt att det inte är för mycket man måste lära sig för att känna sig hemma i gudstjänsten, säger hon. Förenkling är bra och så skulle jag önska att gudstjänsterna blev fyllda av glädje så fler hittar hit. 5 310 ungdomar var ledare i konfirmandgrupper 2014 Bibelstudier och föreläsningskvällar n För vuxna finns många möjligheter att fortsätta lära. Flera församlingar ordnar föreläsningar i aktuella ämnen med möjlighet att diskutera och samtala efter föreläsningen. n Ett antal församlingar har bibelstudiegrupper där deltagarna har möjlighet att djupdyka i någon eller några delar av Bibeln. n Skolkyrkan kan hjälpa gymnasieelever som vill konfirmeras att hitta en grupp. Det går också att konfirmeras som vuxen. Då kontaktar man en präst för att diskutera formerna för undervisningen. Att leva är att lära Dop och konfirmation hör ihop. I dopet blir vi en del av kyrkan och fram till konfir mationen får vi lära oss vad det betyder. Men processen är inte slut där. Under hela livet får vi fortsätta lära och ut- vecklas. Svenska kyrkan i Göteborg vill vara en plats där det är möjligt att växa i både tro och kunskap. Genom aktiviteter för spädbarn och föräldrar, via förskolor och grupper för skolbarn till konfirmation och ungdomsgrupper vill kyrkan vara en viktig följeslagare under uppväxten. Ungdomar ägnar sig åt de stora frågorna Diskussioner om tro och liv även för vuxna Under tonåren blir många frågor aktuella. Vem är jag och varför finns jag? Finns Gud? Varför finns ondska och smärta? Konfirmationstiden i Svenska kyrkan innebär att ungdomarna får möjlighet att diskutera livets stora och små frågor tillsammans med varandra och med vuxna. Under 2014 konfirmerades 893 personer, vilket var 39,7 procent av de 15-åriga medlemmarna. Andelen 15-åriga medlemmar som väljer att konfirmeras ligger på samma nivå som 2009. Att lära sig mer om kristen tro som vuxen och få möjlighet att diskutera trosfrågor med andra är vad Alphakurserna går ut på. Under kurskvällarna äter man tillsammans och ägnar sig sedan åt något ämne som till exempel Vem är Jesus? Varför måste han dö? Hur läser man Bibeln? Varför skall jag be, och hur? Vad är kyrkan bra för? Flera av församlingarna i Göteborg ordnar alphakurser eller liknande grupper. 2 273 göteborgare döptes 2014 i Svenska kyrkan Förskolor i alla delar av Göteborg Många församlingar driver egna förskolor som följer den vanliga läroplanen för förskolor. Förskolorna har en kristen profil, vilket exempelvis kan betyda att man har andakter, pratar om kristna högtider i samlingen och då och då firar gudstjänst i en kyrka nära förskolan. Matilda Nygren: Jag vill vara en klok kompis och förebild Matilda Nygren är 18 år och har varit ung ledare för konfirmander i Örgryte församling i två år. Hon går sista året på natur på Sigrid Rudebecks gymnasium och lägger en kväll i veckan på sitt ideella engagemang. Vad gör man som ung ledare? – Vi leker mycket med konfirmanderna, jag älskar att leka! Vi hjälps åt att ställa i ordning före och efter gruppen och tar fram fika, men det viktigaste är att konfirmanderna inte är mina konfisar utan mina kompisar. Det är lättare för dem att vända sig till mig med frågor än till de vuxna ledarna. Jag vill vara en klok kompis och en förebild. 6 Hur blev du engagerad i detta? – Jag sjunger ibland i kyrkan och för två år sedan sjöng jag för de blivande konfirmanderna. Jag tyckte att det verkade som att ledarna och konfirmanderna hade kul tillsammans och kände att jag ville vara en del av det. När jag sa att jag ville vara med sa prästen att det var bara att haka på, så då gjorde jag det. Vad ger ditt engagemang dig? – Det var ingen tvekan om att jag ville fortsätta när det gått ett år. Jag vill bidra med något och det här är vad jag kan göra just nu. Vi har kul tillsammans och det är roligt att vara delaktig i konfirmandarbetet. Det ger mig mycket, till exempel sätter det igång tankar om hur jag vill leva mitt liv och hur jag ska vara en god förebild. Min egen konfirmation var viktig för mig och ett startskott för mitt engagemang i kyrkan. Så länge jag kan och får vill jag fortsätta som ung ledare. Lennart Söderling: Jag känner att jag gör skillnad Det är med lätta steg Lennart Söderling går hem från ett arbetspass på Kyrkans Jourtjänst när han kunnat skicka ett svar till någon som hört av sig via SOS-brevlådan. – Det kan vara tunga brev att svara på, men jag känner att jag gör skillnad, säger han. Bild: CHARLOTT EMGÅRD I Bergsjön sorterar volontärer de skänkta kläderna som säljs i Second hand-butiken eller ges vidare till papperslösa. På de utsattas sida Utsatthet kan ha många an sikten. Det kan vara en äldre person som är ensam, det kan vara en familj som inte har råd att köpa mat och det kan vara en person som har svårt att få jobb. Oavsett hur utsattheten ser ut finns en yrkesgrupp som lovat att alltid stå på de utsattas sida. Diakonerna, de som har ett särskilt ansvar för kyrkans sociala arbe- te, gör det på olika sätt, men är bundna av de löftena. Några församlingar har fondpengar de kan dela ut till hjälpsökande, andra finansierar sitt diakonala arbete med försäljning av skänkta kläder och saker. Tre församlingar i Göteborg – Angered, Bergsjön och Lundby – ingår i Nätverket Framtiden bor hos oss där församlingar i utsatta områden i storstäderna tillsammans försöker påverka samhället så att människor får en chans att klara sig på egen hand. Internationellt arbete = global solidaritet Hjälp till självhjälp ett sätt att arbeta Svenska kyrkans internationella arbete är en del av församlingarnas lokala sammanhang. I Göteborg samlades närmare 1 767 000 kronor in till det internationella arbetet under 2014. Det internationella arbetet bedrivs i projekt tillsammans med lokala organisationer i andra länder. Målet är att förbättra livsvillkoren på både kort och lång sikt. Därför är Svenska kyrkan även engagerad i opinionsbildning när det gäller exempelvis miljöfrågor. Att ge en hjälpsökande möjlighet att själv hitta vägar ur sin situation i stället för att ge det som behövs akut kallas hjälp till självhjälp. Det kan handla om att berätta om vilka fonder det går att söka pengar ur, men låta ansökan fyllas i av den sökande själv. Det kan också vara att vara ett bollplank för de idéer som personen har på hur han eller hon ska ta sig ur sin utsatthet. I stället för att vara någon som blir hjälpt är personen aktiv och en del av lösningen. Minst 4 187 Och det är det som driver honom i hans engagemang som började med en känsla av att han ville göra något för andra. – Jag gick igenom en separation och i samband med den började jag titta på mig själv och mitt liv. Efter ett tag blev jag också arbetslös och såg det som en möjlighet att ta time out. Känslan av att vilja dela med sig på något sätt väcktes och han blev också troende någonstans längs vägen. Som volontär på Kyrkans Jourtjänst är man en lyssnande medmänniska, det handlar inte om terapi. Både den som ringer eller skriver dit och den som lyssnar eller svarar på brevet är anonyma. – Det är också en sak att hantera, säger Lennart Söderling. Vi vet aldrig hur det går för den som sökt kontakt. Vi är väl förberedda på alla sorters samtal, men de svåraste är när man hör att personen har gett upp och bara konstaterar att ”Det här är mitt sista samtal”. Men det är en stor variation mellan samtalen. En del av samtalen är mer allvarsamma än andra. – Det ger en stor inre tillfredställelse att ge av sig själv, det ger mig ett sammanhang och jag utvecklas som person. personer gjorde en ideell insats i Svenska kyrkan i Göteborg 2014 7 När kyrkan kliver ut Svenska kyrkan i Göteborg finns inte bara i kyrkorna, utan även på skolor, internet, mässor och evenemang. Lena Liljenhed Ekman: ”Svenska kyrkan ska stå upp för dem som har det svårt” I början av 2000-talet gick Lena Liljenhed Ekman ur Svenska kyrkan. Några år senare gick hon in igen och nu är hon engagerad som körsångare och gudstjänstvärd. – Jag var mitt i livet, mitt i karriären, hade tre små barn och ett jobb som krävde mycket. När jag såg hur mycket jag betalade till Svenska kyrkan började jag fundera över vad jag fick för de pengarna, säger hon. Vid ungefär samma tid diskuterades samkönade äktenskap och Lena Liljenhed Ekman kände att en kyrka som inte stod på de utsattas sida ville hon inte vara med i. Att hon några år senare valde att gå med i Svenska kyrkan igen hade många orsaker. Dels hade kyrkan tagit beslut om att viga samkönade par, dels hade man tagit ställning för de sjukskrivna som hade svårt att klara sig på sin ersättning. – Under en kort tid dog flera av mina nära och vi fick en naturlig kontakt med kyrkan i samband med begravningarna. Vi blev väldigt väl bemötta. När sedan Lena och hennes man bestämde sig för att gifta sig ville de göra det i kyrkan. De gick med i Svenska kyrkan igen, båda två. – När barnen blev lite äldre fick jag mer tid för mig själv och jag ville sjunga i kör. I Oscar Fredriks församling blev jag välkomnad utan krav och det var viktigt. I kyrkan hittade Lena Liljenhed Ekman ett lugn och en stund frid i själen, och nu vill hon som gudstjänstvärd ge alla besökare ett gott mottagande och samma känsla av kravlöshet. 8 Många skolor i Göteborg får varje vecka besök av en präst, diakon eller pedagog från Svenska kyrkan. Kontakterna med både personal och elever i vardagen skapar förtroende som kan behövas i krislägen. Det ger också en personlig relation som gör det lättare att ställa frågor eller att bestämma sig för att konfirmeras. I flera år har medarbetare från Svenska kyrkan i Göteborg nätvandrat på sajter där ungdomar finns. Man jobbar bland annat med att avbryta diskussioner som gått överstyr och svara på frågor. Vid större evenemang och speciellt intressanta mässor görs också punktinsatser för att möta människor där. Tydligt när kyrkan finns På häktet, Chalmers, med i dialogen på nätet Volvo och sjukhusen Skolkyrkan har nätvandrat i ett antal år, och nu sprids arbetssättet till fler. Tillsammans med Kyrkans Jourtjänst Symbolen för präst som nätvandrar. utbildar man fler nätvandrare som ska kunna möta ungdomar via internet. Nätvandrarna jobbar ihop två och två för att kunna hjälpa varandra att svara klokt på frågor och kommentarer. Man har också tagit fram symboler som används av nätvandrarna och som ska visa om man är präst, diakon, pedagog eller volontär. Flera resursverksamheter är placerade på andra platser än i kyrkor och församlingshem. Sjukhuskyrkan finns på stadens sjukhus, Kyrkan i högskolan på Chalmers och Göteborgs universitet. På Volvo finns medarbetare från Svenska kyrkan i Göteborg och även på häktet och kriminalvårdsanstalterna i Göteborg. Kyrkan vill möta människor där de är och många församlingar deltar i lokala arrangemang i stadsdelen. Det är ett bra sätt att göra det enkelt för dem som bor i området att möta Svenska kyrkan. I flera år har också kyrkan haft en monter på mässan Baby och barn. Fokus har varit på dopet. Bild: MARTIN SCHILD Dopklänningar och ett svävande kyrkotorn var nya inslag i montern på Baby och barn-mässan 2014. Kulturhändelser och arrangemang 2014 Bild: GÖRAN KARLSSON Skulpturen Omoss sattes på plats på Östra kyrkogården under 2014. Den 27 maj 2014 invigdes statyn. Konstnären som skapat verket i finhuggen granit heter Caroline Bäckman. Kultur i olika former får plats i kyrkan Kultur är många olika saker. Det kristna budskapet för medlas i ord, musik och liturgi men också i byggnader och inventarier. Inventarierna rymmer också ett stort kulturhistoriskt arv som berättar om långvarig användning och långsam för- ändring och omtolkning. Spåren berättar om människor före oss och är ett arv vi ska lämna efter oss. Vi skapar också nya byggnader, föremål och konstverk som läggs till det gamla arvet. Under 2014 invigdes konstverket Omoss på Östra kyrkogården. Det är placerat i en damm där tidigare skulpturen Framme stod. Styrsömusiker fick 2014 års kulturpris Styrsö Kammarmusiker under ledning av Nils Edin, Magnus Lundén och Mats Olofsson fick Svenska kyrkan i Göteborgs kulturpris 2014. Styrsö kammarmusiker består av musiker, till största delen från Göteborgs Symfoniker, som varje sommar sedan 2002 träffas på Styrsö och musicerar tillsammans under Kammarmusik-dagarna. Dagarna lockar en stor publik, både öbor och tillresta. Bild: CHARLOTT EMGÅRD Två av pristagarna – Magnus Lundén och Nils Edin – kunde vara med vid prisutdelningen i december. n Drygt en miljon kronor har delats ut under 2014 till konserter och andra kulturarrangemang i Göteborgs församlingar. Det motsvarar ungefär halva kostnaden för arrangemangen. n Under våren 2014 framfördes bland annat Lukaspassionen av Martinsson i domkyrkan, Lukaspassionen av Teleman i Hagakyrkan, Johannespassionen av Bach i Johannebergskyrkan och i Lundby nya kyrka samt H-mollmässan av Bach i Oscar Fredriks kyrka. n Under hösten 2014 framfördes bland annat Rekviem av Sixten i domkyrkan, Rekviem av Webber samt Rekviem av Duruflé i Härlanda kyrka, Rekviem av Fauré i Sankt Pauli kyrka och Juloratorium I-III av Bach i Högsbo kyrka. n Dessutom genomfördes flera författarkvällar under kyrkans kulturdagar i anslutning till Bok & Biblio tek. n 157 933 personer besökte de 1 095 musikgudstjänster eller konserter som Svenska kyrkan i Göteborg ordnade under 2014. Härlandakören Voces fick ungdomspriset Ungdomskören Voces med körledaren David Molin i spetsen fick 2014 års ungdomspris av kulturrådet i Svenska kyrkan i Göteborg. Kören är verksam i Härlanda församling, men medlemmarna kommer från många olika delar av staden. – Kören har god social sammanhållning och hög ambition när det gäller den musikaliska kvaliteten, säger David Molin. Repertoaren är klassisk körmusik blandad med folk- och popmusik. 9 Resursverksamheter Några verksamheter har hela staden som arbetsfält, men någon eller några av Göteborgs församlingar har fått ansvaret för dem. n Verksamheten för personer med intellektuella funktionshinder har sin bas i två församlingar – Annedal och Angered. Här finns körer, dramagrupp, skapande verksamhet och mycket annat. Gemensam verksamhet n Det arbete som Svenska kyrkan i Göteborg gör på häktet och de olika anstalterna i staden är placerat i Backa församling. De intagna på exempelvis Skogomeanstalten kan bland annat delta i gudstjänster, andakter och samtal, både i grupp och enskilt. n Kyrkan i Högskolan riktar sig till studenter och anställda på Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet. Arbetslaget består även av representanter från Church of England och Equmeniakyrkan. Haga församling har ansvar för verksamheten. n Sjukhuskyrkan finns på Sahlgrenska, Östra sjukhuset och Högsbo sjukhus inom psykiatrin och hemsjukvården. Annedal, Härlanda, Högsbo församlingar ansvarar för verksamheten där uppdraget är att hjälpa människor att hantera de religiösa och existentiella frågor som sjukhusmiljö, vårdsituation och sjukdom väcker. n Skolkyrkan samordnar Svenska kyrkans arbete i grund- och gymnasieskolorna i Göteborg. Verksamheten är placerad i Haga församling. Bland annat erbjuder man fortbildning och stöd för skolpersonal. n Oscar Fredrik är resursförsamling för Sverigefinska försam lingsverksamheten. Verksamheten är tvåspråkig och har de flesta av sina aktiviteter i Oscar Fredriks församlingshem eller kyrka. n Teckenspråkig verksamhet erbjuder gudstjänster och annan verksamhet till teckenspråkiga. Masthuggs församling är resursförsamling för detta. n Svenska kyrkan finns också på Volvo personvagnar. Det är Torslanda-Björlanda församling som är ansvarig för arbetet där, som bland annat innebär enskilda samtal, krisgruppsarbete, minnesstunder och stödsamtal för chefer. 10 Tillsammans Svenska kyrkan i Göteborg är 28 församlingar som samver kar inom många områden. Tack vare samarbetet betalar alla göteborgare samma kyrkoavgift, som sedan fördelas mellan församlingar och gemensamma verksamheter. De delar av Göteborg där medlemmarna är många gör det på så sätt möjligt att ha kyrkor och församlingsverksamhet även i stadsdelar med låga medlemstal och stora behov. På den gemensamma kyrkoförvalt ningen finns enheter som har hand om administration, ekonomi, IT-stöd, fastig hetsförvaltning, personalfrågor och övergripande information. Kyrkogårdsskötseln och begravnings verksamheten ligger också i en separat förvaltning, gemensam för hela Göteborg. Tvåspråkig verksamhet för hela staden Sverigefinska församlingsverksamheten har deltagare i olika åldrar från hela Göteborg. Det är ingen egen finsk församling utan servar alla församlingar i Göteborg. Verksamheten är tvåspråkig och alla medarbetare är också det. Sverigefinska kan erbjuda tvåspråkiga dop, vigslar och begravningar. Vanligast är begravningarna, även om dopen ökar tack vare den ökande barnverksamheten. Ungefär 40 begravningar per år hålls av Sverigefinska församlingsverksamhetens präster. De flesta är tvåspråkiga, eftersom släkten från Finland inte förstår svenska, medan den svenska delen av släkten inte behärskar finskan. Jani Fleivik är kyrkomusiker, den enda finskspråkiga i Göteborg. Han är bland annat en viktig person under de kyrkliga handlingarna. Man skulle gärna se fler kontakter inom diakonin eftersom det inte är Demokrati i kyrkan Svenska kyrkan är en demokratisk organisation där medlemmarna genom att rösta i kyrkovalet väljer vilka som ska sitta i kyrkomötet, stiftsfullmäktige och fullmäktige på lokala nivåer. I Göteborg finns två lokala nivåer – ett fullmäktige i församlingen och ett för staden. Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ och har 251 ledamöter från hela Sverige. ovanligt att sverigefinnar förlorar sin svenska på äldre dar. De som deltar i verksamheten har olika bakgrunder. Barnverksamheten växer och den nya generationen sverigefinnar har en annan attityd till finskan. – Tidigare kanske man skämdes för att tala finska, men nu har finska språkets ställning som nationellt minoritetsspråk lett till förstärkt sverigefinsk identitet, säger Satu Rekola, verksamhetsansvarig präst. Numera råder en positiv inställning till den sverigefinska kulturen. Arbetslaget vill gärna samarbeta mer med församlingarna i Göteborg och framför allt bli sedda som en resurs i helheten. Själavårdssamtal på finska, översättning av texter på webbsidor samt besök eller sångstunder hos finsktalande på äldreboenden är exempel på vad de kan bidra med. Kyrkofullmäktige i Göteborg ... ... är högsta beslutande organ i Svenska kyrkan i Göteborg. Fastställer kyrkoavgiften, beslutar om budgeten och utser bland annat kyrkonämnden. Kyrkonämnden... ... är styrelsen för Svenska kyrkan i Göteborg och har bland annat det löpande ansvaret för ekonomin. är vi starka 22,9 Biljettservice till församlingar och konsertbesökare erbjöds också rabatterade biljetter till mässorna Bok&Bibliotek och Vilorum. Biljettförsäljningen omsatte närmare en miljon kronor under 2014. AntalTotal biljetter försäljning 26 konserter 7 082 922 645 kr Infocentralen sålde: 1 519 148 290 kr Lång tradition av solidaritet i Göteborg Solidariteten mellan församlingarna i Svenska kyrkan i Göteborg har en lång historia. Redan 1883 bildades samfälligheten för att de ledande personerna i staden tyckte att alla församlingar skulle ha samma förutsättningar oavsett var i staden de låg. Till en början ingick sex församlingar, men med tiden blev de fler. 2014 bestod Svenska kyrkan i Göteborg av 28 församlingar. miljoner kronor fick fem organisationer dela på Göteborgs kyrkliga stadsmission hjälper människor i utsatthet. Det kan till exempel vara hemlösa som behöver ett boende, ungdomar som hamnat snett eller missbrukare som vill bli fria från sitt missbruk. 13,4 miljoner Till Kyrkans jourtjänst vänder sig många nedstämda, ångestfyllda eller ensamma människor. Ett sextiotal volontärer svarar i jourtelefonen och på e-posten som kommer till SOS-brevlådan. 4,5 miljoner Kyrkans familjerådgivning tar emot par och familjer som har relationsproblem av något slag. Fyra auktoriserade psykoterapeuter och familjerådgivare arbetar på mottagningen. Man erbjuder också handledning till yrkesverksamma inom människovårdande yrken. 2,4 miljoner Sankt Lukas Göteborg erbjuder olika former av samtal för att ge människor och organisationer stöd i utsatta eller krävande situationer genom psykoterapi, handledning, utbildning och organisationsutveckling. Bild: CONNY NYLÉN Första advent öppnades hela kyrkorummet i Gustavi domkyrka efter omfattande renovering. Fastighetsförvaltning är en av de uppgifter som sköts på samfällighetsnivå. Antal ledamöter i kyrkofullmäktige Fem stolar står tomma S, 17 POSK, 19 FK, 6 FiSK,4 ÖKA, 25 MPSK,2 SD, 1 ViSK,1 Ledamot utan nomineringsgrupp,1 1,7 miljoner Sjömanskyrkans främsta uppgift är att arbeta för en diakonal verksamhet med sjömän och hamnarbetare i fokus. 0,9 miljoner Tre stora och fem små Framtida struktur Öppen kyrka – en kyrka för alla (ÖKA), är största enskilda grupp i kyrkofullmäktige i Göteborg. Näst störst är Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK), och därefter Arbetarepartiet socialdemokraterna (S). Frimodig kyrka (FK), Vänstern i Svenska kyrkan (ViSK), Fria liberaler i Svenska kyrkan (FiSK), Sverigedemokraterna (SD) och Miljöpartister i Svenska kyrkan (MPSK) är de övriga, lite mindre grupperna. Fem platser av 81 står tomma då ett par grupper hade för få kandidater på listorna. Från den 1 januari 2014 blev alla kyrkliga samfälligheter i stället pastorat, utom i Göteborg. Undantaget gäller i fyra år och under den tiden tas beslut om hur strukturen i Göteborg ska se ut i framtiden. Det är stiftsstyrelsen som fattar beslutet och en utredning med alternativen en eller nio enheter i staden har gjorts. I slutet av 2014 gick utredningen ut på remiss. Remisstiden gick ut i slutet av januari och under våren 2015 väntas stiftsstyrelsen fatta beslut i frågan. 11 Gemensam verksamhet Kyrkans Informationscentral åtar sig biljettförsäljning på uppdrag av församlingarna. Biljetterna är bokningsbara via Ticnet, Sveriges största distributör av biljetter. Cirka en femtedel av biljetterna säljs över disken i Kyrkans Informationscent ral i Domkyrkan. Totalt handlade det om 26 konserter, framförallt under adventstiden. Utöver konsertbiljetter Arbeta inom kyrkan Inom Svenska kyrkan i Göteborg arbetar många olika yrkesgrupper. Präster, diakoner, församlingspedagoger och kyrkomusiker har särskilda kyrkliga utbildningar. n En präst kan ha många olika arbetsuppgifter i en församling i Sverige, men kan också arbeta till exempel som präst inom kriminalvården eller utomlands i någon av Svenska kyrkan i utlandets församlingar. Utbildningen är fem och ett halvt år. n Diakonen är kyrkans social arbetare och har oftast ett annat yrke i botten, som till exempel sjuksköterska, socionom eller lärare. Till diakonen kan man komma för att samtala enskilt om det som känns svårt i livet. En diakon kan också arbeta med barn och ungdomar i församlingen. Medarbetare n I varje församling finns minst en kyrkomusiker som bland annat ansvarar för musiken på gudstjänster och konserter. Ofta leder kyrkomusikern körer och kan också ha orgelelever. 1 000 Könsfördelning 2014 (tillsvidareanställda) 800 600 Kvinnor 365 554 239 Män 479 400 200 0 Totalt 109 49 Församling Kyrkogårdsförvaltning 17 26 Kyrkoförvaltning n Församlingspedagogens uppgifter skiljer sig mycket åt mellan olika tjänster. Många arbetar med konfirmander och ungdomar, några med vuxna och äldre och andra mer med barn. n Inom Svenska kyrkan i Göteborg arbetar dessutom barnskötare, eko nomer, expeditionspersonal, fastig hetsskötare, förskollärare, informa törer, lokalvårdare, ungdomsledare, vaktmästare och många fler. n De som arbetar i Svenska kyrkan på sin fritid, utan att få betalt, kallas ideella medarbetare, frivilliga eller volontärer. De som valts till kyrkoråd och andra beslutande organ inom kyrkan kallas förtroendevalda. 12 Medarbetarna Svenska kyrkan har en verk samhet som behövs och som gör skillnad. Alla som arbetar i Svenska kyrkan i Göteborg tillsammans med ideella och deltagare bidrar till helheten. Svenska kyrkan i Göteborg har en god arbetsmiljö, låg sjukfrånvaro, empatiska chefer och engagerade medarbetare. De hinder som trots allt finns kan man få hjälp att komma över. Att kunna se sitt arbete som det bidrag till helheten det är, är viktigt för att kunna fortsätta utveckla verksamheten. På de här sidorna möter du fyra ledare i olika roller i Svenska kyrkan i Göteborg. Präster och diakoner är vigda till sina tjänster Två av yrkena inom Svenska kyrkan kallas för vigningstjänster. Präster och diakoner vigs till livlånga uppdrag som utförs i och för församlingen. Förutom utbildning till respektive yrke blir personerna också granskade utifrån ett antal kriterier för att säkerställa att de passar för uppdraget. Under vigningen till präst eller diakon avlägger personerna fyra löften för att visa att de är villiga att med Guds hjälp arbeta som präst eller diakon. De fyra löftena handlar om trohet i uppdraget, fasthet i tron, lojalitet och solidaritet samt trovärdighet. 919 Hälsa och ohälsa hos medarbetarna Friska medarbetare, välmående arbetslag och trygga arbetsplatser. Det vill vi ha! Hur ser det ut då? Resultaten av hälsoprofilsbedömningarna som anställda erbjuds vart tredje år visar att ungefär 40 procent har en bra eller mycket bra livsstil och hälsodata. Då finns riktigt bra förutsättningar hos individen för ett hållbart arbetsliv. Ungefär hälften är däremot i stort behov av livsstilsförändring eller åtgärd. Det är samma siffror som andra jämförbara grupper i samhället. Utmaningen för alla Tre av löftena ser likadana ut, men det andra löftet skiljer sig åt mellan präster och diakoner. Prästerna lovar att förkunna Guds ord rent och klart och förvalta sakramenten (dopet och nattvarden) rätt, medan diakonerna lovar att hjälpa dem som behöver deras tjänst och stå på de förtrycktas sida. Det sista löftet, som handlar om trovärdighet, innebär att prästens eller diakonens privatliv och tjänst hör ihop. De ska möta människor på ett sätt som väcker förtroende för dem själva och för kyrkan. personer var anställda i Svenska kyrkan i Göteborg 2014 är att hitta de områden som kan förstärka hälsan oavsett utgångspunkt. Ledarskap som tar vara på det positiva På kyrkogårdsförvaltning och kyrko förvaltning har man under 2014 satsat på att utveckla ett salutogent ledarskap. Inspirationen kommer från Härlanda församling som arbetat enligt synsättet i flera år. Det innebär i korthet att arbeta med det som främjar hälsa, fokusera på det positiva, på styrkor och tillgångar. Bland annat används ett verktyg som heter KASAM-dialogen. Medarbetare får svara på frågor för att möjliggör möten Hur tycker du kyrkan satsar på ledarskap? Vad är och gör en kyrkoherde? Johan Olsson, krematoriechef Lars Persson, kyrkoherde AnnSofie Fång, arbetsledande komminister Ett gott ledarskap är centralt för en ”långtidsfrisk” personalstyrka som kan driva arbetet framåt. Jag tror att Svenska kyrkan under senare år insett detta och därför satsar just på utifrån resultaten bevara och förbättra det som är friskt och fungerande. Det främjar en känsla av sammanhang, och byggs upp utifrån meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet för medarbetarna. Låg sjukfrånvaro Ett visst mått av sjukdom och ohälsa bland medarbetare kommer det ändå alltid att finnas. Vi kan konstaterar att sjukfrånvaron är fortsatt låg trots en liten ökning under 2014 från 3,9 procent (2013) till 4,6 under 2014. Ökningen skedde bland både kvinnor och män i alla åldersgrupper. Kyrkoherden är inte chef utan herden som vill vårda den församling som han eller hon är satt att i tjäna i. Han eller hon behöver vara väl skolad och tränad i ”chefens” och ledarens uppdrag men aldrig klä sig i chefskostymen. Kyrkoherden har det yttersta pastorala ansvaret i församlingen. Det betyder att jag ska med församlingen forma det pastorala arbetets inriktning och mål. En mycket stor del av min vecka fylls av samråd med de anställda, personlig stöttning, uppmuntran och coaching. För mig personligen har en hel del av min tid fyllts av själavård, handledning och mentorskap. Tillbuden visar på risker Statistiken över tillbud under 2014 visar vilka områden där det finns risker i arbetsmiljön. På kyrkogårdsförvaltningen är det arbete med maskiner och arbete förknippat med trädgårdsarbete (fästingar, stenskott, trädfall) som står för de flesta tillbuden. I församlingsarbetet och på kyrkoförvaltningen handlar de flesta tillbuden om hot eller stöld och inbrott. Tydliga mål behövs motivation finns Medarbetarundersökningen Akka visar att vi kan bli bättre på att utveckla vår Manilla Bergström, kyrkoherde En kyrkoherde är en präst som är tillsatt för att ha tillsyn och ansvar för ett geografiskt område. Kyrkoherden är ytterst ansvarig för all verksamhet där. En kyrkoherde är alltså både präst och chef. En kyrkoherde ser till att församlingens grundläggande uppgift enligt kyrkoordningen utförs i Gudstjänst, Undervisning, Diakoni och Mission. Som kyrkoherde leder, planerar och fördelar jag arbetet i församlingen. Jag är en del av kyrkorådet, som är församlingens styrelse, så det innebär arbete med styrning och ledning. Kyrkorådet står för det strategiska arbetet och jag leder det operativa arbetet. arbetsmiljö med tydliga mål, kontinuerlig uppföljning och förmågan att tidigt hantera konflikter. Akka visar också på styrkorna i arbetsklimatet, det som i salutogen anda behöver bevaras och förstärkas ytterligare. Det handlar om att man känner sig respekterad av sina arbetskamrater och chef, att man är motiverad i sitt arbete, att man har möjlighet till påverkan och delaktighet och sist men inte minst; att man har viktiga och meningsfulla arbetsuppgifter. Det är kanske vår allra främsta styrka som vi måste värna om, bevara och utveckla. 13 Medarbetare Jag upplever att kyrkan har en tydlig linje i att man satsar på ledarutveckling. Man lyckas bra i detta trots att man lever med en dualitet i den mening att man både har en myndighetsutövande roll och den rent inomkyrkliga rollen. Jag anser att man har lyckats fånga dom gemensamma frågeställningarna som man som ledare ställs inför. att utveckla och stödja ledarskap som för kyrkan framåt inom ramen för Svenska kyrkans uppgift. Det är viktigt att ge chefer och ledare av olika yrkeskategorier kunskaper och redskap och jag upplever att det märks på kurser och utbildningar, handledning och support som nu är tillgängliga för anställda inom kyrkan. Jag tycker att det nu är hög tid att satsa mer på kvinnor och ledarskap. Den strukturella genderproblematiken för svårar fortfarande för kvinnor i chefspositioner. Dessa frågor måste få ta plats om Svenska kyrkan ska kunna utvecklas och gamla invanda mönster och strukturer brytas. Det är nästa steg för kyrkan när det gäller satsning på ledarskap! Strävan efter tillgäng liga och öppna lokaler Tillgänglighet handlar både om vilka tider en kyrka är öppen för allmänheten och om den är anpassad för att kunna ta emot personer med ett eller flera funktionshinder. De större förbättringar av tillgängligheten som behövs genomförs under planerade renoveringar och ombyggnationer, medan de enkla åtgärderna genomförs löpande. Svenska kyrkan i Göteborg använder också en tillgänglighetsdatabas som går att nå via några av församlingarnas hemsidor. Det är upp till församlingarna om de länkar till den eller inte. Miljöprogram vid alla byggprojekt Fastighet Varje år läggs stora summor på olika byggprojekt inom Svenska kyrkan i Göteborg. Det gäller både om- och tillbyggnation men även vissa nybyggnationer. För att minimera miljöpåverkan av dessa byggprojekt arbetar fastighets enheten aktivt med miljöfrågorna. För att detta skall bli en naturlig del i byggprojekten har ett miljöprogram arbetats fram. Med ett miljöprogram utgår man från att vissa kriterier skall uppfyllas, så som maximal energi åtgång, sortering av avfall med mera och att vissa material skall undvikas. Olika delar som kan påverka projektet tas med, allt från projekterings fasen till färdig byggnad. Miljöprogrammet görs sedan projektspecifikt för att det skall vara enkelt att arbeta med. Fastigheter fyllda av tro och liv En kyrka är inte bara en byggnad, vilken som helst. Det är en mötesplats mellan himmel och jord som är fylld av historia och kultur. Dop, konfirmationer, vigslar, begravningar, gudstjänster och vardagsverksamhet knyter band till kyrkan, band som är starka och betydelsefulla. I kyrkorummets stillhet finns möjlighet att möta det heliga och uttrycka både glädje och sorg. Det är också en plats där vi rent fysiskt kan möta historien. Föremål och byggnadsdetaljer bär på berättelser om den kristna traditionen och hur den förändrats genom århundradena. Kyrkobyggnaderna är också starkt förknippade med kultur av olika slag. Konst, musik och tankar från olika tidsepoker ingår i det kulturarv som Svenska kyrkan förvaltar. De kyrkor och andra fastigheter som förvaltas av Svenska kyrkan i Göteborg är byggda under många olika århundraden. De äldsta kyrkorna byggdes på 1100-talet och under 2014 invigdes en ny kyrka i Amhult i Torslanda-Björlanda församling. Genomförda byggprojekt under 2014 Två stora byggprojekt slutfördes under 2014. Nybyggnationen av Amhults kyrka blev klar under senare delen av 2014, liksom den invändiga renoveringen och ombyggnaden av domkyrkan. Båda kyrkorna invigdes respektive återöppnades första advent. Kärra kyrka har genomgått en komplett invändig renovering där samtliga ytskikt och fasta inredningar har renoverats. Även tillgänglighetsanpassningar såsom utvändig ramp och ombyggnad av WC är genomförda. Markåtgärder och utvändigt underhåll på kyrkan kommer att utföras i början av 2015. Stålfönstren på Johannebergskyrkan har blivit renoverade. Renoveringar av stålfönster är komplicerade projekt och projekten har en tendens att bli dyrare än beräknat. Utvärdering av projektet är gjord för att ta lärdom inför liknande projekt. Projekt som genomförts för att uppnå energisparmålet är bl.a. installation av nya ventilationssystem i Vasa församlingshem och Torslanda församlingshem. Ett annat energiprojekt som pågår är att tillsammans med brukarna se på att minska energianvändningen lokalt genom att energibesparande åtgärder görs utifrån beteende, handhavandemönster och lokalanvändning. tkr 100 000 Utgifter för större byggprojekt 2014 Byggprojekt Total utgift (tkr) Amhults kyrka 61 700 Domkyrkan, invändig renovering och ombyggnad 50 200 Kärra kyrka, invändig renovering 7 498 Vasa församlingshem, ny ventilationsanläggning 4 241 Johannebergskyrkan, fönsterrenovering 7 760 Utgifter fastighetsprojekt 80 000 Kronor/m 69 093 39 810 42 846 4 094 2 60 000 40 000 20 000 0 2010 2011 2012 varav som driftskostnader 14 2013 2014 varav som investeringar 37 kyrkor i Göteborg är skyddade enligt Kulturmiljölagen Bild: MARTIN SCHILD Kyrkklockan vid Amhults kyrka kommer från Pater Noster-kyrkan. Klockan sattes på plats i augusti 2014. Lokalvårdarna i Svenska kyrkan i Göteborg blev i januari 2011 centralt anställda. Under hösten 2012 utvärderades den nya organisationen. Med utgångspunkt av vad som kom fram i utvärderingen antogs en handlingsplan i början av 2013. Planen innehåller organisationsutveckling, utbildning samt att upprätta en kommunikations- och mötesplan gentemot församlingar och kyrkogårdsförvaltningen. Under 2014 har man arbetat vidare med att förbättra organisationen och planering för en storstädgrupp påbörjades. Till denna grupp har även ny personal rekryterats. Från och med 2015 kommer storstädning och fönsterputs att utföras av lokalvården och ingå i den internhyra som församlingarna betalar. Planerade byggprojekt under 2015 i Göteborg Planering för byggnation av ett nytt församlingshem vid Askims kyrka pågår. Församlingshemmet förväntas vara klart i början av 2017. Det planeras även för en tillbyggnad av krematoriet på Kvibergs kyrkogård. Planering och uppförande kommer att pågå under 2015–2017. En omfattande renovering av fasaden på Örgryte nya kyrka påbörjades under 2013. Arbetet kommer att fortlöpa under flera år och beräknas vara klart 2016. Vid S:ta Birgittas kapell planeras det för byggnation av en utvändig hiss och markåtgärder för att förbättra tillgängligheten till kapellet. Kapellet ligger på en klippa och enda sättet att ta sig upp till kapellet är via trappor. Utby kyrka kommer att genomgå en invändig renovering samt så kommer fönstren att renoveras. Byggnader Nyckeltal n Svenska kyrkan i Göteborg ansvarade under året för 146 byggnader med en total bruksarea på cirka 87 200 m². n Av de 62 kyrkor som samfälligheten äger eller förvaltar är 37 skyddade enligt bestämmelser i kulturmiljölagen. n Två kyrkor, Lövgärdets kyrka och Bäckebols kyrksal, finns i hyrda lokaler. n Utöver egna och stiftelseägda byggnader hyrdes 14 lokaler om tillsammans cirka 3 500 m² av externa fastighetsägare vars hyra betalas av respektive enhet/församling. Kronor/m2 Förebyggande underhåll och service Avhjälpande underhåll Planerat underhåll Konsulttjänster, brandsyn Försäkringar och självrisker Summa 20142013 18 16 56 70 202 307 12 23 50 47 338463 Övergång till redovisning enligt K3-reglerna från och med 2014. Därför är inte kostnaderna för planerat underhåll jämförbara med 2013. 15 Fastighet Plan för att utveckla samordnade lokalvården 34 kyrkogårdar med 105 000 gravar n Begravningavgiften var 13,5 öre per skattekrona, den har varit oförändrad sedan 2011. n I Göteborg finns 105 000 gravar, 34 kyrkogårdar, fem begravningskapell, två ceremonilokaler, ett krematorium och cirka 38 000 skötselgravar. n Årspaketet – vårblommor, sommarblommor, granrisdekoration och skötsel – har ökat sedan introduktionen 2004. År 2014 beställde 11 095 kunder årspaketet. Begravning och gravskötsel Bevarandeplaner och stabilitetskontroll n Under året antogs ny ”Bevarande och Utvecklingsplan (BoU) för Stampen, Tån, Marieberg och Björlanda kyrkogårdar. De innehåller bland annat riktlinjer för bevarande av kulturhistoriska värden. n Omläggning av en mur genomfördes på Askim södra kyrkogård. Levande miljö Kyrkogårdarna är platsen för den sista vilan, gröna oaser i staden och även en plats att hitta lugnet i vardagen. Miljön på kyrkogårdarna hålls så intakt som möjligt, vilket innebär att stora Tillbyggnad av krematoriet på gång 2014 fortsatte arbetet med förprojektering av tillbyggnaden av krematoriet på Kvibergs kyrkogård. Förslaget från Erséus Arkitekter AB utsågs under hösten 2014 till underlag att gå vidare med av den brett sammansatta bedömningsgruppen. Slutligt beslut om tillbyggnad fattas av kyrkofullmäktige i juni 2015. – En orsak till tillbyggnaden är att den samlade kremationskapaciteten i Västsverige är för låg, säger Johan Olsson, krematoriechef på kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg. Ungefär 40 procent av genomförda kremationer 2014 gjordes på uppdrag av huvudmän utanför Göteborg, mestadels från församlingar i kranskommuner. Nuvarande krematorium n Under året fortsatte säkerhetsarbetet med kontroll av samtliga gravstenar. Särskilda resurser har lagts på kontroll av stabiliteten enligt Centrala gravvårdskommitténs riktlinjer. hänsyn tas vid skötseln av grönytor och växtlighet. Samtidigt är det en levande miljö med utrymme för förändring. Gravtraditioner förändras allt eftersom och den kulturella mångfalden i samhället går även att se på kyrkogårdarna i Göteborg. Planerad tillbyggnad Hösten 2014 fick Svenska kyrkan i Göteborg tillstånd enligt miljöbalken för utbyggnad med fyra kremationsugnar utöver nuvarande fyra ugnar och utökad kremeringsverksamhet vid Kvibergs krematorium i Göteborg. Utökningen gäller tillstånd att årligen utföra 10 000 kremationer, jämfört med tidigare tillstånd på 7 000. Under senare delen av 2014 utökades förstudien med förberedelser inför kommande upphandling av ugnar och framtagande av handlingar inför en kommande upphandling av byggprojektet – allt under förutsättning att beslut fattas av kyrkofullmäktige. – Under 2014 har stora insatser gjorts för att ytterligare förbättra regelbundet underhåll och effektivisering av driften i krematoriet, säger Johan Olsson. – Via förbättrat underhåll och optimering av drift har vi helt kunnat undvika bypass-utsläpp och minskat oljeförbrukningen per kremation till hälften jämfört med 2012, vilket motsvarar en besparing på cirka 0,8 Mkr. n Ett antal anläggningsarbeten genomfördes i egen regi, till exempel asfaltering av gångar och vägar, stenläggning på Östra kyrkogården och utökning av gravsättningsområdet vid minneslunden på Västra kyrkogården. n Askgravlunden på Torslanda kyrkogård utökades med fyra stenstoder för namnplaketter och en ny gångväg i grus anlades. n Utemiljön vid kapellet på Fridhems kyrkogård färdigställdes under året. Ombyggnaden av kransgården blev klar 2013. 16 Bild: ERSÉUS ARKITEKTER Exteriörskiss – så här kan den planerade tillbyggnaden av krematoriet på Kvibergs kyrkogård komma att se ut. Bilder: GÖRAN KARLSSON Intresset för begravning i askgravlund har ökat kraftigt under senare år. Askgravlunden på Östra kyrkogården ligger nära entrén vid Redbergsplatsen. Begravningar i Göteborg 2014 Antal kremationer Antal gravsatta Befintlig grav 1 790 Ny grav 335 Återgångsgrav353 Minneslund 1 167 Askgravlund378 Ökat intresse under året för återgångsgrav och begravning i askgravlund. 201420132012 Antal skrivna i Göteborg 3 398 3 633 3 589 Antal övriga 2 248 2 122 2 089 Antal kremerade totalt 5 646 5 755 5 696 4 023 40 procent av kremationerna görs på uppdrag av huvudmän utanför Göteborg, främst från församlingar i kranskommuner. Samtliga begravningsceremonier i kapell Antal begr.ceremonier i kapell Antal deltagare i begr.ceremonier 2014 1 764 55 315 2013 2012 1 928 1 943 57 913 56 020 17 Begravning och gravskötsel på kyrkogårdarna Begravning och gravskötsel Svenska kyrkans monter var välbesökt under mässan Vilorum. Diplomering och miljöarbete Kyrkogårdsförvaltningen är miljödiplomerad sedan hösten 2013. Det systematiska miljöarbetet strävar efter ständig förbättring i arbetet för en hållbar utveckling. En gång per år görs en uppföljning av miljöarbetet, som presenteras i en miljöberättelse. Verksamheten granskas årligen av kommunens miljörevisorer. Den senaste miljödiplomeringen genomfördes i november 2014. Exempel på genomförda åtgär der är: n Källsortering av kompost för allmänheten på de större kyrkogårdarna. n Arbetet med att införa sortering på fler kyrkogårdar pågår. n Byte av utomhusarmaturer på fyra kyrkogårdar, från kvicksilverlampor till LED-belysning och byte till LED-belysning i kapellsalar. n Från och med 2015 är alla isbegonior i skötselavtalen ekologiskt odlade . Mässa och mötesplats med fokus på livets slut Den 9–10 november 2014 arrangerades Vilorum på Svenska Mässan i Göteborg – en mässa och mötesplats med fokus på frågorna kring livets slutskede och samtal om livet, döden och sorgen. Det fylliga programmet med intres- Ny organisation med förstärkt kompetens Den 1 januari 2014 genomfördes en omorganisation med syfte att öka enhetligheten på skötseln, förkorta interna beslutsvägar och att avsätta mer resurser för planering och utveckling. n två skötselområden slogs samman till en skötselenhet n en ny chefsnivå infördes – fyra om- rådeschefer med fullt delegerat driftsansvar n en skötselstab bildades med förstärkt planeringskompetens n kompetensförstärkning på begravningsenheten med tillsättning av krematoriechef och begravningssamordnare. Medlem eller inte – vad är skillnaderna ? Alla har rätt till: n Bisättning – förvaring av kistlagt stoft n Transport inom samfälligheten efter bisättning * n Ceremonilokal (kapell) på någon av kyrkogårdarna n Kremering – om man vill n Gravplats – öppning och fyllning Medlem har dessutom rätt till: n Lokalen där begravningsgudstjänsten hålls i kan vara en 18 santa föredragshållare och utställare lockade många besökare, inte minst till Svenska kyrkans monter där kyrkogårdsförvaltningen tillsammans med samarbetspartners informerade om verksamheten. församlingskyrka i stället för ett kapell på en kyrkogård n Präst som leder begravningsgudstjänsten n Kyrkomusiker för musik enligt kyrkohandboken under gudstjänsten n Processionsbärning – kistan bärs ut av bärare som en del av gudstjänsten. * Transport från bårhus till kyrkogårdsförvaltningens lokal där kistlagda stoft förvaras ingår inte. Inte heller transporter till andra kyrkogårdsförvaltningar. Ett hållbart synsätt Svenska kyrkan i Göteborgs miljöarbete strävar efter hållbarhet ur flera perspektiv; ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Miljödiplomering av enheterna, miljö tänkande vid investeringar, energi sparprojekt, och sortering av sopor för att minimera restavfallet är några exempel på när vi låter miljöhänsyn styra. Vid inköp strävar vi efter att välja Krav- och Fair Trade-produkter i möjligaste mån och vid byggprojekt arbetar vi aktivt med miljöprogram. Kvicksilverlampor byttes främst till LED-lampor Under året byttes de gamla utomhusarmaturerna med kvicksilverlampor ut på fyra kyrkogårdar och ersattes främst med energisnåla och långsiktigt hållbara LED-armaturer. Bytet sker både på kyrkogårdar och runt kyrkor och församlingshem. De nya LED-armaturerna innebär en energibesparing på upp till 80 procent. Utbytet sker främst eftersom kvicksil- ver som belysningskälla skall fasas ut under 2015 som en del i EU:s EKO-designdirektivet. Under 2015 kommer motsvarande utbyte att ske på Västra, Örgryte nya, Billdal, Backa nya och gamla, Rödbo, Torslanda, Bergum, Västra Frölunda, Tuve, Styrsö och Donsö och 2016 ska armaturerna bytas på Kviberg, Örgryte gamla, Björlanda och Askim södra. Energiinvesteringar Under 2014 har ett antal investeringar gjorts på fastighetsområdet för att spara energi. n Direktverkande el har bytts ut mot fjärrvärme i Kärra kyrka. n Ny ventilation i Vasa församlings hem, Torslanda församlingshem och i Gustavi domkyrka i samband med den stora renoveringen där. n S:t Olofs och S:t Sigfrids kapell har fått ett nytt styr- och övervakningssystem för ventilation och värme. Miljödiplomering n De miljödiplomeringar Svenska kyrkan i Göteborg använder är antingen Svenska kyrkans egen eller Svensk miljöbas – den miljödiplomering som Göteborgs stad använder sig av. Miljö Vi har fått ett ansvar att för valta jorden, vi äger den inte. Det synsättet får praktiska konsekvenser. n Under 2014 miljödiplomerades Askims församling. De använde Svenska kyrkans miljödiplomering. n Övriga miljödiplomerade enheter är Annedals, Björkekärrs, Härlanda, Högsbo, Johannebergs, Kortedala, Lundby, Näsets församlingar och Domkyrkoförsamlingen, kyrko förvaltningen samt kyrkogårdsförvaltningen. Bild: GÖRAN KARLSSON Under året byttes ett stort antal armaturer ut på bland annat fyra kyrkogårdar. Gamla kvicksilverlampor byttes till LED-lampor. Detta ger en stor energibesparing. Bilden är tagen på Östra kyrkogården. Nyckeltal energi (GWh) 2014 2013 2012 Elförbrukning 6,36,6 6,7 Fjärrvärmeförbrukning 9,99,710,1 Oljeförbrukning för uppvärmning 0 0,04 0,1 Total energiförbrukning 16,2 16,3 16,9 Vid en genomarbetning upptäcktes felaktiga värden för elförbrukningen 2013 och 2012. Orsaken till detta är att vissa anläggningar har räknats dubbelt. Därför är värdena justerade jämfört med årsredovisningen 2013. n En miljödiplomering innebär att man belyser hela verksamhetens miljöpåverkan och tar fram relevanta miljömål att arbeta efter. Enbart el från förnybara energikällor Svenska kyrkan i Göteborg får all sin el från förnybara energikällor. Den del av elen som inte kommer från vårt egna vindkraftverk är garanterat ”grön” el. Dalakraft, som är vår el-leverantör, arbetar aktivt med att erbjuda oss som kunder miljövänliga alternativ. 19 Gudstjänst, kyrkor och engagemang 11 MARS: Dop i Masthuggskyrkan. 30 NOVEMBER: Domkyrkan öppnar igen efter renoveringen inför 200-års Bild: CHARLOTT EMGÅRD 15 APRIL: Musik och lek i montern på Baby & barn-mässan. Bild: HASSE JONSSON 16 OKTOBER: Annika Spalde talar på miljöinspirationsdagen. 20 Bild: CHARLOTT EMGÅRD 25 APRIL: Kommunal förskola i före detta Pater Noster-kyrkan. Bild: FASTIGHETSENHETEN 18 OKTOBER: Inspirationsdag för ideella i S:t Johanneskyrkan. Bild: CHARLOTT EMGÅRD sjubileet 2015. Kyrkan har smyckats med nya konstverk. 8 OKTOBER: Tak för lapidariet på Bergums kyrkogård byggs. Bild: CHARLOTT EMGÅRD Bild: CONNY NYLÉN 21 MARS: Fastekampanjens food truck på Domkyrkoplan. 12 SEPTEMBER: Knytkonferens i Repslagaregården om webben. Bild: CHARLOTT EMGÅRD 30 NOVEMBER: Amhults kyrka invigs. Det är mer än fullsatt i kyrkan. Bild: MARTIN SCHILD Bild: CHARLOTT EMGÅRD 9 DECEMBER: Dukat bord i Bergsjön för papperslösa. Bild: CHARLOTT EMGÅRD 21 Ekonomin bakom Kyrkoavgiften som alla med lemmar i Svenska kyrkan i Göteborg betalar gör kyrkans stora verksamhet möjlig. Bild: CHARLOTT EMGÅRD Närmare en tredjedel av alla barn som föds i Göteborg döps i Svenska kyrkan. Ekonomi Genom dopet blir man medlem När man döps i Svenska kyrkan blir man också medlem. Andelen medlemmar och döpta sjunker något varje år. År 1995 var 75,6 procent av göteborgarna medlemmar i Svenska kyrkan, 2014 var siffran 50,9 procent. Av de barn som föddes 1995 döptes 60,8 procent i Svenska kyrkan, medan 29,8 procent av barnen som föddes 2014 döptes.Om den nedåtgående trenden på dessa områden fortsätter kommer det att få omfattande konsekvenser för framtidens kyrka. Minskningen av medlemmar handlar i första hand om en generationsväxling där äldre generationer, som i stor utsträckning varit medlemmar i Svenska kyrkan, ersätts av yngre generationer som blir medlemmar genom dopet. Samhället i dag visar också en större spridning mellan olika livsåskådningar än tidigare, särskilt i storstadsregionerna. Svenska kyrkan står inför stora utmaningar när det gäller att behålla medlemmar och visa på den stora och varierade verksamhet som bedrivs för alla invånare i olika åldersgrupper. En viktig faktor för inställningen till medlemskap är vilken relation man haft till kyrkan som ung och om man själv konfirmerats eller inte. Den som själv konfirmerats väljer i större utsträckning att gifta sig i kyrkan och döpa sina barn än den som inte konfirmerats. Andelen 15-åringar som konfirmeras har legat relativt konstant de senaste fem åren. Under 2014 var det 39,7 procent av 15-åringarna som är medlemmar i Svenska kyrkan i Göteborg som konfirmerades. Svenska kyrkan i Göteborg arbetar aktivt med en gemensam kampanj för att nå ungdomar i konfirmationsåldern och få fler att välja konfirmation. 22 I första hand är det kyrkoavgifterna som finansierar verksamheten. Avgifterna tas in med hjälp av Skatteverket och hur mycket en person betalar i kyrkoavgift står på skattsedeln. Eftersom kyrkoavgiften är en procentsats på den beskattningsbara inkomsten spelar konjunkturen stor roll för ekonomin. Kollekter och gåvor är en annan inkomstkälla. Nya redovisningsregler Från och med 2014 upprättas årsredovisningen enligt det nya regelverket K3. Även siffrorna för 2013 har räknats om enligt K3 för att möjliggöra jämförelser. Vid omräkningen till K3 blev årets resultat för 2013 21,2 miljoner kronor, att jämföra med 14,8 miljoner kronor enligt tidigare regelverk. Resultaträkning Resultaträkningen visar vad verksamheten i Svenska kyrkan i Göteborg kostat och vilka intäkter som erhållits för att täcka kostnaderna. Verksamhetsintäkterna 2014 blev 720 miljoner kronor, en ökning med 29 miljoner kronor (4,2 procent) från året innan. Av intäkterna kom 452 miljoner kronor (64 procent) från kyrkoavgiften (efter avdrag med 56 miljoner kronor i bidrag till nationell utjämning). 140 miljoner kronor (19,5 procent) kom från begravningsavgiften. Resterande 128 miljoner kronor (18 procent) avsåg bland annat gåvor, bidrag och gravskötselavgifter. Kyrkoavgiften är sedan lång tid tillbaka 81 öre per skattekrona (0,81 procent) och den obligatoriska begravningsavgiften 13,5 öre per skattekrona (0,135 procent) av den taxerade inkomsten. En gemensam begravningsavgift för hela landet kommer att införas 2017 och beräknas uppgå till 24 öre. Det blir alltså ökade begravningsavgifter för göteborgarna då. Begravningar kyrkans ansvar Svenska kyrkan i Göteborg är ansvarig för begravningsverksamheten i staden. Den som är medlem i Svenska kyrkan betalar både begravningsavgift och kyrkoavgift. Den som inte är medlem betalar enbart begravningsavgift. Verksamhetskostnaderna uppgick till 717 miljoner kronor, 23 miljoner kronor mer än 2013 (+3,3 procent). Kostnader för personal utgjorde 437 miljoner kronor (61 procent) och avskrivningar på investeringar 42 miljoner kronor (6 procent). Verksamhetsintäkterna ökade alltså mer än verksamhetskostnaderna. Det medförde att verksamhetsresultatet förbättrades från ett underskott 2013 på -3 miljoner kronor till överskott med 3 miljoner kronor 2014. Verksamhetsresultatet förbättras genom avkastning från finansiella investeringar. Avkastningen har emellertid minskat från 24 miljoner kronor 2013 till 17 miljoner kronor 2014. Detta medför att det totala resultatet minskat med 1,6 miljoner kronor, från 21,2 miljoner kronor 2013 till 19,6 miljoner kronor 2014. I budgeten för 2015 är kostnaderna högre än intäkterna. Detta medför ett budgeterat negativt resultat med -12 miljoner kronor. Intäkter Övriga verksamhetsintäkter Gåvor och bidrag Begravningsavgift 18% 7% 9% Kyrkoavgift 66% Balansräkning Balansräkningen visar tillgångar, eget kapital och skulder vid årsskiftena. Balansomslutningen 2014 var 1 077 miljoner kronor, en ökning med 33 miljoner kronor (3,1 procent) från 2013. 68 procent av tillgångarna, 728 miljoner kronor, utgörs av byggnader och inventarier, som ökat med 68 miljoner kronor från 2013. Omsättningstillgångarna (likvida medel och fordringar) har däremot minskat med 72 miljoner kronor. Det egna kapitalet var vid 2014 års slut 895 miljoner kronor, 195 miljoner kronor över det målsatta kapitalet på 700 miljoner kronor. Det egna kapitalets andel av de totala tillgångarna, soliditeten, var 83,0 procent 2014, en minskning med 0,8 pro- centenheter från 2013. Minskningen beror på att det egna kapitalet ökat mindre än de totala tillgångarna. Svenska kyrkan i Göteborg har inga långfristiga lån. Under 2014 har uttag gjorts med 20 miljoner kronor från placerade medel för att finansiera investeringar. De placerade medlen uppgår till 306 miljoner kronor i bokslutet 2014. För att undvika ytterligare uttag har under 2014 checkräkningskrediten ökats från 15 miljoner kronor till 50 miljoner kronor. Kommande år kommer investering i nytt krematorium på Kviberg att finansieras med extern upplåning. Även för finansiering av övriga investeringar blir det aktuellt att ta upp lån om uttag ur placerade medel ska undvikas. Kassaflödesanalys Av kassaflödesanalysen framgår hur de likvida medlen förändras. Om årets resultat tillsammans med avskrivningar med mera är högre än investeringarna ökar likviditeten. De två senaste åren har likviditeten minskat. 2013 blev minskningen 10 miljoner kronor, bland annat beroende på att investeringar gjordes för 80 miljoner kronor. 2014 minskade likviditeten med 67 miljoner kronor, vilket bland annat berodde på de omfattande investeringarna på totalt 111 miljoner kronor under året. 2015 och åren därefter måste likviditeten förstärkas. Detta kommer i första hand att göras genom upplåning upp till maximalt 100 miljoner kronor, och om ytterligare tillskott behövs, genom försäljning av placerade medel. 508 141 000 275 354 betalas av kronor i kyrkoavgift 5,1 miljoner samlades in i kollekter i Svenska kyrkan i Göteborg 2014 Ny organisation från 2018 Kyrkomötet har beslutat att Göteborgs kyrkliga samfällighet kommer att upphöra efter 2017. Stiftsstyrelsen beslutade i april 2015 att Göteborg ska bli nio ekonomiska enheter (sex pastorat och tre församlingar) från och med 1 januari 2018. Svenska kyrkans verksamhet fortsätter som tidigare, kyrkorna finns kvar och medlemmarna märker troligtvis relativt lite av förändringen. Beslutet påverkar framför allt organisation när det gäller arbetsledning och hur det administrativa stödet ska se ut. Beslutet om förändrad organisation får konsekvenser för hur den gemensamma verksamhet som i dag sker inom samfälligheten ska bedrivas. Det gäller till exempel resursverksamheter och stödfunktioner för fastighetsförvaltning, personaladministration och ekonomihantering. Hur begravningsverksamheten ska organiseras blir också en fråga att lösa. Det är de nio ekonomiska enheterna som ska komma överens om hur man vill samverka runt olika verksamheter. De ska också före halvårsskiftet 2017 komma överens om hur man ska dela upp tillgångar och skulder per den 1 januari 2018. = 1 845 Ekonomi verksamheten kronor per medlem 2014 tillhöriga göteborgare 23 Förvaltningsberättelse Resultat och ställning Ekonomi Årets resultat efter finansiella poster blev 19 567 tkr jämfört med 21 235 tkr 2013 (K3-justerat resultat, se nedan. Resultatet enligt årsredovisning 2013 var 14 768 tkr). Budgeterat resultat för 2014 var -15 803 tkr (ej K3-justerat), vilket ger en positiv budgetavvikelse på 35 369 tkr, varav 31 220 tkr avser verksamhetsresultatet och 4 149 tkr avser resultat från finansiella investeringar. Av budgetavvikelsen för verksamhetsresultatet avser drygt hälften fastighetskostnaderna som minskat med anledning av övergången till det nya redovisningsregelverket K3 under 2014. Sättet att redovisa fastighetsprojekt har förändrats, underhållsdelen i projekt minskar kraftigt, vilket gör att även den intäktsförda beviljade kyrkoantikvarisk ersättningen har minskat kraftigt. Nettot av dessa poster förklarar avvikelsen mot budget. Personalkostnaderna lägre än budgeterat främst till följd av vakanta tjänster. Under 2012 och 2013 återbetalades premier för arbetsmarknadsförsäkringar från AFA. Någon återbetalning har inte gjorts 2014. Budgetavvikelsen för resultatet från finansiella investeringar avser högre avkastning på det investerade kapitalet än budgeterat. Ytterligare kommentarer till 2014 års resultat och ställning lämnas i de inledande ekonomisidorna samt i anslutning till resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys. Merparten av den verksamhet som bedrivs inom samfälligheten är skattebefriad. Målsatt kapital Nivå för målsatt kapital omprövades av samfällda kyrkofullmäktige under 2011 och fastställdes då till samma belopp som tidigare. Samfällighetens mål för det egna kapitalets storlek uppgår till 700 000 tkr. Eget kapital överstiger fastställt målkapital med 194 513 tkr. Nivån på målkapitalet kommer att ses över under 2015. Organisationsnummer Organisationsnumren för de 28 församlingarna inom Göteborgs kyrkliga samfällighet finns redovisade i adressförteckningen på sidan 38–39. 24 Göteborgs kyrkliga samfällighet, organisationsnummer 252003-1234, omfattar sedan 1 januari 2014 totalt 28 församlingar i 28 pastorat, vilket motsvarar samtliga de 27 territoriella församlingarna inom Göteborgs stad och den icke-territoriella Tyska församlingen. Göteborgs kyrkliga samfällighet ansvarar också för begravningsverksamheten inom Göteborgs stad. Till samfälligheten hör stadens 34 kyrkogårdar. Göteborgs kyrkliga samfällighet profilerar sig under namnet Svenska kyrkan i Göteborg. Församlingarnas grundläggande uppgift är ”fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission”. Syftet är att människor ska komma till tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. Varje församling har ansvar för den kyrkliga verksamheten för alla som vistas i församlingen. Ändamålet främjas genom att det i församlingarna firas gudstjänst minst en gång i veckan. Därutöver bedrivs ett stort antal aktiviteter, exempelvis konfirmandundervisning, barn- och ungdomsgrupper, leva vidaregrupper, besöksverksamhet och själavårdssamtal, för att uppfylla den grundläggande uppgiften. Begravningsverksamheten bedrivs enligt begravningslagen. I årsredovisningen anges belopp i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Årsredovisningen upprättas för första gången enligt ett nytt regelverk, K3. Detta har inneburit förändrad redovisning av gåvomedel och fastigheter. Se vidare i not 1 samt not 25. Nytt regelverk Miljöinformation Under året har en församling inom Göteborgs kyrkliga samfällighet miljödiplomerats. Detta var Askims församling som genomgick Svenska kyrkans miljödiplomering. Sedan tidigare är ca 10 församlingar och både kyrko- och kyrkogårdsförvaltningen miljödiplomerade. Svenska kyrkan i Göteborg bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken med prövningsnivå B. Tillståndet avser utsläpp till luft från Kvibergs krematorium. Tillståndet är löpande och en årlig rapport lämnas till Miljöförvaltningen i Göteborgs stad med kopia till Länsstyrelsen i Västra Götaland. Verksamheten påverkar miljön genom utsläpp av rökgaser och stoft i luften. I övrigt finns det ett antal bisättningsrum med kylaggregat som är anmälningspliktiga enligt miljöbalken. Kollekter (tkr) Förmedlade rikskollekter Förmedlade stiftskollekter Förmedlade församlingskollekter Församlingskollekter till egen verksamhet Summa kollekter Kollekter Genom att förmedla insamlade kollekter stödjer Svenska kyrkan en rad olika verksamheter och ändamål. En riks- eller stiftskollekt tas upp till samma ändamål och på samma dag i hela landet/stiftet. Kollektändamål och dagar fastställs av Kyrkostyrelsen respektive Domkapitlet. Församlingskollekter beslutas i församlingen. En förmedlad församlingskollekt tas upp till förmån för en annan juridisk person. Förmedlade kollekter tas inte upp i samfällighetens resultaträkning. Förvaltade stiftelser Inom samfälligheten förvaltas totalt 143 (147) stiftelser med ett bokfört värde vid balansdagen på 128 141 tkr (124 261 tkr). 2014 2013 2012 2011 2010 1 667 1 538 1 727 1 784 1 692 438 463 433 463 473 2 030 2 227 2 089 2 102 2 487 960 1 007 992 844 929 5 095 5 235 5 241 5 193 5 581 Verksamhetsinformation Antal gudstjänstbesökare Antal besökare i kyrkliga handlingar Antal döpta Antal konfirmander Antal deltagare i barn- och ungdomsverksamhet Antal deltagare i vuxenverksamhet Antal aktiva inträden Antal aktiva utträden Framtida utveckling Kyrkoavgiftens utveckling styrs av beskattningsunderlagets utveckling för de göteborgare som är medlemmar i Svenska kyrkan, med två års eftersläpning. Under 2011/2012 minskade intäkterna från kyrko- och begravningsavgiften till följd av tidigare års konjunkturnedgång. Åren 2013–2015 ger beskattningsunderlaget ökade intäkter igen. teringarna under 2014 främst omfattat ny kyrka i Amhult samt renovering och ombyggnad av Domkyrkan. Även fönsterrenovering i Johannebergskyrkan och invändig renovering av Kärra kyrka är genomförda under året. Planerade investeringar under 2015 är fasadrenoveringar på Örgryte nya kyrka, Masthuggskyrkan och Annedalskyrkan. Utby kyrka ska genomgå en invändig renovering och vid Sankta Birgittas kapell planeras en utvändig hiss och markåtgärder för att förbättra tillgängligheten. Nytt församlingshem i Askim börjar byggas under 2015 och beräknas vara klart i början av 2017. Årets investeringar inom kyrkogårdsförvaltningen på knappt 15 miljoner kronor berör bland annat ett flertal anläggningsmaskiner och redskapsbärare. Markarbeten vid Markus/Lukas kapell samt murarbeten på Västra skötselområdet är annat som genomförts under året. Projekt pågår även för nya askgravlundar på Askim samt Torslanda samt ny kransgård på Fridhem. Förprojektering pågår för ett nytt utbyggt krematorium. 2014 20132012 660 799 715 082 748 094 192 606 201 940 211 735 2 273 2 478 2 625 893 908 1 023 7 556 8 700 426 3 047 8 058 8 826 495 4 619 6 319 8 858 398 3 410 Intäkterna från kyrkoavgiften med avdrag för ekonomisk utjämning ökar med 7 072 tkr (1,6%) mellan 2014 och 2015. Mellan 2015 och 2016 väntas dock en intäktsminskning med 2 359 tkr (0,5%), bland annat beroende på fler utträden mellan 2013 och 2014. Följande år ökar intäkterna igen. Ökningen är 6,1% mellan 2016 och 2017. Den ekonomiska utjämningen avser en avgift som Svenska kyrkan i Göteborg Finansiella instrument Samfälligheten gör regelbundet en översyn av sina riktlinjer för finansiella instrument. Riktlinjerna för kapitalförvaltningen omfattar ett av samfällda kyrkofullmäktige fastställt placeringsreglemente samt en av kyrko nämnden fastställd finanspolicy. Nuvarande finanspolicy antogs 2014, och policyn är utformad för att uppnå ett avkastningsmål på 4% + KPI. Finanspolicyn är, jämfört med tidigare placeringspolicy, utökad med ett avsnitt om upplåning. Enligt policyn får maximalt 100 miljoner kronor lånas. Av detta ingår 50 miljoner kronor i en checkkredit, som under årets utökats från 15 till 50 miljoner kronor. Vid utgången av 2014 uppgick marknadsvärdet på värdepappersportföljen till 309 675 tkr (284 957 tkr) medan det bokförda värdet var 268 748 tkr (263 191 tkr). Under 2014 har 20 000 tkr förts över från portföljen till likvida medel, främst för att finansiera gjorda investeringar. Samfällighetens långfristiga värdepappersinnehav i Berling Media AB och Kyrkans försäkrings AB är upptagna till anskaffningsvärdet om 7 133 tkr (7 133 tkr). Innehav i Oikokredit är upptagna till anskaffningsvärdet om 1 000 tkr. Uppgift om marknadsvärde saknas. Allframtidsfonden har ett bokfört värde om 28 210 tkr och ett marknadsvärde om 34 026 tkr. Stiftsvinden är en ekonomisk förening under Göteborgs Stift, som investerar i förnyelsebar energi och i detta fall i ett vindkraftverk. Samfälligheten har investerat 7 500 tkr i Stiftsvinden. Uppgift om marknadsvärde saknas. betalar till Svenska kyrkan på nationell nivå inom ramen för ett inomkyrkligt utjämningssystem. Systemet syftar till att ge stöd åt ekonomiskt svagare församlingar i Sverige. Samtidigt erhåller Svenska kyrkan i Göteborg även inomkyrkliga bidrag. Exempel på sådana är bidrag från Göteborgs stift för bland annat sjukhuskyrka och kyrkans jourtjänst. Erhållet belopp uppgick 2014 till totalt 6 167 tkr. Förändring Framtida utveckling Plan Plan mellan 2014 tkr 2017 2016 2015 2014 och 2015 Kyrkoavgift 541 357 510 920 515 476 508 141 +1,4% Ekonomisk utjämning -56 987 -54 345 -56 542 -56 279 +0,5% Summa 484 370 456 575 458 934 451 862 +1,6% För 2014 och 2015 redovisas verkligt utfall, för 2016 och 2017 prognos från kyrkokansliet i februari 2015. 25 Ekonomi Väsentliga händelser under året Svenska kyrkan i Göteborg har under flera år arbetat med att se över möjligheter till samverkan och rationaliseringar av gemensamma funktioner, för att anpassa sig till en framtid med snävare ekonomiska ramar. Syftet är att frigöra resurser till kärnverksamheten. Samverkan sker bland annat genom gemensam lokalvårdsorganisation och gemensamma bokningscentraler för kyrkliga handlingar i flera församlingar inom samma kontrakt. Ett ytterligare led i denna process är att ett antal församlingar samverkar kring gemensam församlingsexpedition, samt övriga gemensamma servicefunktioner. Kyrkomötet beslutade i november 2012 att det inte ska finnas några flerpastoratssamfälligheter från och med 2014 med undantag för Göteborgs kyrkliga samfällighet som får bestå som längst till och med 2017. Ett beslut i stiftsstyrelsen att dela Göteborg i nio enheter har efter överklagande upphävts. Underlag för nytt beslut om indelning i Göteborg har tagits fram av stiftskansliet för beslut i april 2015. På fastighetssidan har de större inves- Resultaträkning Ekonomi Resultat exklusive begravningsverksamhet* Tkr Not 2014 2013 20142013 Verksamhetens intäkter Kyrkoavgift 508 141 482 965 508 141 482 965 Begravningsavgift 4 140 207 130 667 0 0 Ekonomisk utjämning 5 -56 279 -53 966 -56 279 -53 966 Utdelning från prästlönetillgångar 6 847 726 847 726 Erhållna gåvor 7 4 072 5 386 4 072 5 386 Erhållna bidrag 8 65 210 69 709 65 210 69 709 Nettoomsättning 9, 10 54 500 52 126 41 494 39 267 Övriga verksamhetsintäkter 2 980 3 261 2 790 3 162 Summa verksamhetens intäkter 719 678 690 874 566 275 547 249 Verksamhetens kostnader Övriga externa kostnader 10, 11 -237 950 -239 541 -179 312 -185 827 Personalkostnader 12 -436 944 -414 047 -355 878 -337 499 Av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar16, 17, 19 -41 972 -40 428 -29 211 -28 672 Summa verksamhetens kostnader-716 866-694 016-564 401-551 998 Verksamhetens resultat 2 812-3 142 1 874-4 749 Resultat från finansiella investeringar Resultat från finansiella anläggningstillgångar 13 16 711 24 229 17 649 25 836 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 13 91 206 91 206 Räntekostnader och liknande resultatposter -47 -58 -47 -58 Summa resultat från finansiella investeringar 16 755 24 377 17 693 25 984 Resultat efter finansiella poster 19 567 21 235 19 567 21 235 ÅRETS RESULTAT 19 567 21 235 19 567 21 235 * Visar resultaträkningen exklusive de kostnader och intäkter som avser begravningsverksamhet. Se även not 4. För förklaring till resultaträkning, se sidan 22–24 Kommentarer till balansräkning n Tillgångssidan i balansräkningen domineras av materiella anläggningstillgångar (68%) samt finansiella anläggningstillgångar (28%). Från och med 2012 redovisas värdepappersportföljen, som finansiell anläggningstillgång. Den del av värdepappersportföljen som man avser avyttra och föra över till likvida medel inom ett år redovisas däremot som kortfristiga placeringar. Balansräkningen uppvisar en soliditet, det vill säga andelen av samfällighetens tillgångar som finansierats med eget kapital, på 83%. n Värdet av materiella/immateriella anläggningstillgångar har ökat med 67 861 tkr vilket är en kombination av nyinvesteringar om 109 844 tkr, avskrivningar om -41 972 tkr samt försäljningar/utrangeringar om netto -11 tkr. Diagrammet till höger visar volymen på samfällighetens investeringar under den senaste 5-årsperioden. n Värdet av finansiella anläggningstillgångar har ökat med 37 415 tkr vilket är en kombination av omklassificering av kortfristiga placeringar med 40 000 tkr, avyttring av värdepapper- 26 sportföljen med -2 329 tkr samt amortering/omklassificering av långfristiga fordringar med -256 tkr. För 2015 avses ingen del av portföljen avyttras och föras över till likvida medel. Tkr 120 000 Investeringar 2010–2014 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 2010 2011 2012 2013 2014 Balansräkning Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Skattefordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 23 Summa kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar 21 Kassa och bank 24 Summa Summa omsättningstillgångar 1 035 013 929 737 5 225 2 435 1 742 25 908 35 310 – 7 099 7 099 42 409 5 326 2 238 1 200 31 933 40 697 40 000 34 195 74 195 114 892 SUMMA TILLGÅNGAR 1 077 422 1 044 629 EGET KAPITAL OCH SKULDER, tkr Eget kapital 25 Balanserat resultat 874 946 Årets resultat 19 567 Summa eget kapital 894 513 853 711 21 235 874 946 Avsättningar 26 Långfristiga skulder 27 Gravskötselskulder 28 Summa långfristiga skulder 507 1 901 53 280 53 280 54 776 54 776 Kortfristiga skulder Skuld till begravningsverksamheten 4 Leverantörsskulder Gravskötselskuld 28 Övriga kortfristiga skulder 29 Villkorade bidrag 30 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 31 Summa kortfristiga skulder 8 774 33 283 3 756 14 753 7 041 61 515 129 122 4 149 39 099 4 015 16 522 7 360 41 861 113 006 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 077 422 1 044 629 Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser 32 Inga 23 990 Inga 23 590 Kommentarer till balansräkning finns på föregående sida Ekonomi TILLGÅNGAR, TKR Not20142013 Anläggningstillgångar 15 Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter 16 1 073 1 574 Summa immateriella anläggningstillgångar 1 073 1 574 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 17, 18 641 940 559 339 Inventarier, verktyg och installationer 19 65 889 53 605 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 20 20 280 46 803 Summa materiella anläggningstillgångar 728 109 659 747 Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav 13, 21 304 705 267 034 Långfristiga fordringar 13, 22 1 126 1 382 Summa finansiella anläggningstillgångar 305 831 268 416 27 Kassaflödesanalys Ekonomi Tkr Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Av- och nedskrivningar Förändring av avsättningar Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar Övriga poster som inte ingår i kassaflödet 20142013 19 567 21 235 41 973 -1 394 -1 827 – 40 428 514 -2 751 50 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapitalet 58 317 59 476 Kassaflöde från förändring i rörelsekapital och långfristig gravskötselskuld Förändring av kortfristiga fordringar 5 387 Förändring av kortfristiga skulder 16 116 Förändring av långfristig gravskötselskuld -1 496 -9 133 3 478 -1 247 Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella och immateriella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 78 324 52 573 -109 844 1 839 -37 671 256 -79 871 3 217 -3 750 18 105 Kassaflöde från investeringsverksamheten-145 420-62 299 Kassaflöde från finansieringsverksamheten – – Årets kassaflöde-67 096-9 726 Likvida medel vid årets början 74 195 83 921 Likvida medel vid årets slut 7 099 74 195 Specifikation av likvida medel vid årets slut Kassa och bank Kortfristiga placeringar 7 099 – 34 195 40 000 7 099 74 195 Kommentarer till kassaflödesanalys n Samfällighetens likvida medel har under 2014 minskat med 67 096 tkr. Detta beror på att det positiva kassaflödet 78 324 tkr från den löpande verksamheten (främst resultat och avskrivningar) inte räckt till att finansiera investeringsverksamheten, som uppgick till 145 420 tkr. Av investeringsverksamhetens kassaflöde avser större delen, 109 844 tkr, investeringar i materiella anläggningstillgångar. Resterande 35 576 tkr avser i huvudsak ökning av finansiella anläggningstillgångar, se kommentar till balansräkningen. Motsvarande förändring av kassaflödet 2013 var en minskning med -9 726 tkr. I likhet med 2014 berodde detta på att det positiva flödet från den löpande verksamheten var mindre än investeringsvolymen. n I kassaflödet från den löpande verksamheten har årets resultat 28 exklusive avskrivningar och övriga poster bidragit med 58 317 tkr medan förändringen i rörelsekapitalet påverkat med 20 007 tkr. n Investeringarna har fördelat sig på de olika verksamhetsområdena enligt följande: Församlingar Kyrkogårdsförvaltning Fastighetsutskottet Central förvaltning Summa 8 125 14 677 85 123 1 919 109 844 Flerårsöversikt Allmänna förutsättningar 2014 2013 2012 2011 2010 Tillhöriga per den 31 december (antal) 275 354 277 837 282 972 286 556 289 335 Tillhöriga per den 31 december (%) 50,9 52,1 53,8 55,1 56,3 Kyrkoavgift exklusive begravnings- och stiftsavgift (%)1) 0,810,810,810,810,81 Begravningsavgift (%) 0,1350,1350,1350,1350,135 Medeltal anställda 919 917 938 943 952 Resultat (tkr) 2) Verksamhetens intäkter 719 678 690 874 681 077 697 602 711 896 Verksamhetens resultat 2 812 -3 142 -4 602 6 324 22 402 Resultat från finansiella investeringar 16 711 24 229 11 427 7 954 21 882 Årets resultat 19 567 21 235 6 825 14 278 44 284 508 141 18 050 60,7 482 965 5 016 59,9 466 334 5 708 59,3 483 677 10 745 58,5 507 850 30 101 57,4 5,8 5,9 5,6 5,3 4,9 Kyrkoavgift exkl begravnings- och stiftsavgift (tkr) -varav slutavräkning 3) Personalkostnader/verksamhetens intäkter (%) Av-och nedskrivningar/ verksamhetens intäkter (%) Ekonomisk ställning 700 000 700 000 700 000 700 000 700 000 Fastställt mål för det egna kapitalets storlek (tkr) Eget kapital (tkr) 894 513 874 946 835 864 829 039 814 761 Soliditet (%) 83,0 83,8 81,9 82,1 81,3 Värdesäkring av eget kapital (%) 2,2 2,5 0,8 1,8 5,7 Likvida medel (tkr) 4) 7 099 74 195 83 921 49 924 54 582 Likviditet (%) 5 66 83 57 59 Tillkommer 0,03 % som avser stiftsavgift. Samfälligheten har, i enlighet med reglerna i K3, valt att inte räkna om Resultat för åren 2010–2012 3) För förklaring av kyrkoavgift och begravningsavgift, se Redovisningsprinciper. 4) Från 2012 redovisas det som tidigare utgjorde kortfristiga placeringar som finansiella anläggningstillgångar. Dessa består av långsiktiga värdepappersinnehav. Den del av värdepappersportföljen som Svenska kyrkan i Göteborg avser avyttra och föra över till likvida medel inom ett år, klassificeras från och med 2013 som kortfristiga placeringar. Tidigare års nyckeltal för likvida medel har justerats enligt detta. 1) 2) Nyckeltalsdefinitioner n Kyrko- och begravningsavgift (%) – Anges i procent av den kommunalt beskattningsbara inkomsten. n Varav slutavräkning – För förklaring, se Redovisningsprinciper. n Personalkostnader/verksamhetsintäkter (%) – Uppgiften beräknas som resultaträkningens personalkostnader dividerat med resultaträkningens summa verksamhetens intäkter. n Av- och nedskrivningar/verksamhetens intäkter (%) – Uppgiften beräknas som resultaträkningens av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar dividerat med resultaträkningens summa verksamhetens intäkter. n Soliditet (%) – Uppgiften beräknas som utgående eget kapital dividerat med balansomslutningen (totala tillgångar i balansräkningen). n Värdesäkring av eget kapital (%) – Uppgiften beräknas som årets resultat dividerat med ingående eget kapital. n Likvida medel (tkr) – Summan av kassa och bank samt kortfristiga placeringar. n Likviditet (%) – Uppgiften beräknas som likvida medel dividerat med summa kortfristiga skulder. 29 Ekonomi Noter 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Grunder för upprättande Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år, om inget annat anges. Samtliga belopp är i tusentals kr (tkr) om inget annat anges. Belopp inom parentes anger föregående års värden. Redovisnings- och värderingsprinciper Från och med räkenskapsåret 2014 upprättas årsredovisningen med tillämpning av årsredovisningslagen (1995:1554), begravningslagen (1990:1144) och Bokföringsnämndens BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Vidare tillämpas rekommendationer utgivna av Svenska Kyrkans Redovisningskommitté (KRED). Övergången från tidigare regelverk har gjorts i enlighet med föreskrifterna i K3:s kapitel 35, vilket bland annat innebär att jämförelsetalen för 2013 har räknats om och att omräknade jämförelsetal presenteras i resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys och noter. Förändringarna och effekterna i samband med övergången visas i not 2. Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Kyrkoavgift och begravningsavgift Svenska kyrkans huvudintäkt utgörs av kyrkoavgiften. I enlighet med lag om avgift till registrerat trossamfund får Svenska kyrkan statlig hjälp med uppbörd, taxering och indrivning av kyrkoavgiftsmedlen. Det slutliga utfallet av kyrkans avgiftsunderlag erhålls först två år efter avgiftsgrundande år och därför är Svenska kyrkan berättigad att uppbära ett förskott från staten, fördelat med en tolftedel per månad. Samtidigt med utbetalningen av förskottet sker en avräkning av det slutliga avgiftsunderlaget två år tillbaka. Kyrkoavgiften intäktsredovisas i takt med utbetalningarna från staten. Begravningsavgiften intäktsredovisas på motsvarande sätt. Erhållna gåvor, bidrag och offentliga bidrag Erhållna gåvor redovisas som intäkt i den period de mottagits. Bidrag och offentliga bidrag intäktsredovisas efter hand som villkor som är förknippade med bidragen uppfylls. Bidrag till anläggningstillgångar har reducerat anskaffningsvärdet på anläggningstillgångarna. Leasing All leasing, både när samfälligheten är leasetagare och leasegivare, redovisas som operationell leasing dvs. leasingavgifterna, inklusive en första förhöjd avgift, redovisas som intäkt/kostnad linjärt över leasingperioden. Uppgifterna om avgifter i noten är redovisade i nominella belopp. Med leasingperiod avses den period som leasetagaren har avtalat att leasa en tillgång. Inkomstskatt Samfällighetens inskränkta skattskyldighet regleras i 7 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). I den mån samfälligheten bedriver näringsverksamhet är huvudregeln att näringsverksamheten är skattepliktig. Näringsverksamhet kan undantas från skatteplikt om den har naturlig anknytning till det allmännyttiga ändamålet eller är hävdvunnen finansieringskälla. Även normalt sett skattepliktig näringsverksamhet kan i vissa fall undantas från beskattning om huvudsaklighetsprincipen är tillämplig. Vid fastighetsinnehav kan fastighetsinkomsten undantas från beskattning om fastigheten till mer än 50% används för att främja det allmännyttiga ändamålet alternativt att hyresinkomsterna har naturlig anknytning till det allmännyttiga ändamålet. Samfälligheten är befriad från inkomstskatt i sin ideella verksamhet eftersom den uppfyller kraven som samhällsnyttig enligt skattelagstiftningen. Skattepliktig näringsverksamhet Samfälligheten bedriver, förutom sin ideella verksamhet, viss närings verksamhet som är skattepliktig. Denna utgörs av förskoleverksamhet. Aktuella skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som gäller på balansdagen. Uppskjutna skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som är beslutade före balansdagen. Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Materiella anläggningstillgångar I samfälligheten finns materiella anläggningstillgångar redovisade enligt två olika definitioner i K3: 30 Som grundregel gäller att en materiell anläggningstillgång är en fysisk tillgång som innehas för att bedriva näringsverksamhet (ge ekonomiska fördelar/kassaflöde). För ideell sektor gäller att materiell anläggningstillgång också omfattar fysisk tillgång som innehas för det ideella ändamålet även om grundregeln inte är uppfylld. De flesta anläggningstillgångar har klassificerats utifrån den senare regeln då samfällighetens ändamål är religiös verksamhet. Nedskrivningsprövning sker alltid för sådana tillgångar som inte längre uppfyller något av kraven ovan för att definieras som materiella anläggningstillgångar. Inventarier med ett anskaffningsvärde under 50% av prisbasbeloppet har utifrån väsentlighetsbedömning redovisats som kostnad. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Bidrag och offentliga bidrag som avser förvärv av materiell anläggningstillgång reducerar tillgångens anskaffningsvärde. En materiell anläggningstillgång som har betydande komponenter där skillnaden i förbrukning förväntas vara väsentlig, redovisas och skrivs av som separata enheter utifrån varje komponents nyttjandeperiod. När en komponent i en anläggningstillgång byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den gamla komponentens bokförda värde och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras. Tillkommande utgifter som avser tillgångar som inte delas upp i komponenter läggs till anskaffningsvärdet till den del tillgångens prestanda ökar i förhållande till tillgångens värde vid anskaffningstidpunkten. Utgifter för löpande reparation och underhåll redovisas som kostnader. Realisationsvinst respektive realisationsförlust vid avyttring av en materiell anläggningstillgång redovisas som Övriga verksamhetsintäkter respektive Övriga verksamhetskostnader. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Linjär avskrivningsmetod används. Mark, med undantag av begravningsplatsens mark, har obegränsad nyttjandeperiod och skrivs inte av. Begravningsplatsens mark skrivs av på 50 år. Följande avskrivningstider tillämpas: Kyrkogårdsmark: 50 år (2%/år) Markanläggning: 10-50 år (2-10%/år) Byggnader: - Byggnadsinstallationer 20-30 år (3,3-5%/år) - Fasad 15-40 år (2,5-6,7%/år) - Fasta byggnadsinventarier 20-50 år (2-5%/år) - Inre ytskikt 15-30 år (3,3-3,7%/år) - Klocka och stapel 30-50 år (2-3,3%/år) - Komplementbyggnad 15-30 år (3,3-6,7%/år) - Stomkomplettering 15-30 år (3,3-6,7%/år) - Stomme 50-100 år (1-2%/år) - Tak 20-50 år (2-5%/år) - Övriga installationer 5-15 år (6,7-20%/år) Fordon: 5-10 år (10-20%/år) Datautrustning: 3-5 år (20-33%/år)* Övriga inventarier, installationer och verktyg: 5-10 år (10-20%/år) * Persondatorer direktavskrivs vid inköpstillfället I samband med övergången till K3 delades vissa av församlingens materiella anläggningstillgångar upp i komponenter. Församlingen har använt den förenklingsmodell som Svenska Kyrkans redovisningskommitté (KRED) tagit fram, KRED 2014:3 Materiella anläggningstillgångar enligt K3), för kyrkobyggnader och med ett redovisat värde per den 31 december 2013 som understiger 5 miljoner kronor. Förenklingsmodellen innebär kortfattat att ingående redovisat värde per 1 januari 2013 fastställs som Övergångspost. Övergångsposten skrivs av med 4 % per år med en linjär avskrivning dvs. den är helt avskriven efter 25 år. Tillkommande komponenter på byggnaden aktiveras och skrivs av utifrån bedömd nyttjadetid. Immateriella anläggningstillgångar I samfälligheten finns även immateriella anläggningstillgångar i form av aktiverade utgifter för dataprogram. Immateriella anläggningstillgångar Finansiella instrument Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar värdepapper, kundfordringar och övriga fordringar, kortfristiga placeringar och leverantörsskulder. Instrumenten redovisas i balansräkningen när samfälligheten blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och samfälligheten har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelserna har reglerats eller på annat sätt upphört. Långfristiga värdepappersinnehav Församlingen har definierat en värdepappersportfölj. Portföljen ingår i posten andra långfristiga värdepappersinnehav i balansräkningen eftersom syftet med portföljen som helhet är ett långsiktigt innehav. Den del av portföljen som man avser avyttra och föra över till likvida medel inom ett år redovisas däremot som kortfristiga placeringar. För de instrument som ingår däri tillämpas värderingsprincipen på portföljen som helhet. Det innebär att vid prövning av lägsta värdets princip/prövning av nedskrivningsbehov avräknas orealiserade förluster mot orealiserade vinster inom portföljen. Nedskrivningsprövning av finansiella anläggningstillgångar När det finns en indikation på att en finansiell anläggningstillgångs värde har minskat, görs en prövning av nedskrivningsbehov. För tillgångar som tidigare skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras. Tillämpad metod för nedskrivningar beskrivs i tilläggsupplysning i förekommande fall. Kundfordringar och övriga fordringar Fordringar redovisas som omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Fordringar tas upp till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra fordringar. Kortfristiga placeringar Värdepapper som är anskaffade med avsikt att innehas kortsiktigt redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde och i efterföljande värderingar i enlighet med lägsta värdets princip till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde. Låneskulder och leverantörsskulder Låneskulder och leverantörsskulder redovisas initialt till anskaffningsvärde efter avdrag för transaktionskostnader. Skiljer sig det redovisade beloppet från det belopp som ska återbetalas vid förfallotidpunkten periodiseras mellanskillnaden som räntekostnad över lånets löptid med hjälp av instrumentets effektivränta. Härigenom överensstämmer vid förfallotidpunkten det redovisade beloppet och det belopp som ska återbetalas. Avsättningar Med avsättningar avses förpliktelser på balansdagen som är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias. Avsättning redovisas med det belopp som motsvarar den bästa uppskattningen av den utbetalning som krävs för att reglera åtagandet. Gravskötselskuld Omräkning av utländsk valuta Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagskurs, vilket är växelkursen på balansdagen. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod och visar samfällighetens in- och utbetalningar uppdelade på löpande verksamheten, investeringsverksamheten eller finansieringsverksamheten. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medfört in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificerar samfälligheten, förutom kassamedel, disponibla tillgodohavanden hos banker och andra kreditinstitut, kyrkkontot samt kortfristiga likvida placeringar som är noterade på en marknadsplats. Ansvarsförbindelser En ansvarsförbindelse redovisas när det finns: a) en befintlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas eller att åtagandets storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet, eller b) när det finns en möjlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser. 2 Förändrade redovisningsprinciper vid övergång till K3 Detta är den första årsredovisning för Göteborgs kyrkliga samfällighet som upprättas enligt BFN:s Allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning, (K3). De redovisningsprinciper som återfinns i not 1 har tillämpats när årsredovisningen upprättats per den 31 december 2014 och för den jämförande information som presenteras för räkenskapsåret 2013. Vid övergången till K3 har följande väsentliga förändringar av redovisningsprinciper påverkat församlingen: • Komponentuppdelning har gjorts av de anläggningstillgångar som består av betydande komponenter med väsentlig skillnad i nyttjandetid, vilket resulterat i ökade årliga avskrivningar. • Raden Eliminering av begravningsverksamhetens resultat har tagits bort ur resultaträkningen. Elimineringen redovisas istället som en intäktsjustering på raden Begravningsavgift. • Gåvor och bidrag redovisas på separata rader i resultaträkningen. • Raden Förändring av ändamålsbestämda medel har tagits bort i resultaträkningen. • Den i tidigare årsredovisningar tillämpade balansposten Ändamålsbestämda medel motsvaras i K3 av posten Villkorade bidrag. De beloppsmässiga effekterna på eget kapital framgår av not 25. 3 Uppskattningar och bedömningar Uppdelning på komponenter och bedömningar av livslängd I samband med övergång till K3 har det bokförda värdet av samfällighetens fastigheter per 2013-01-01 delats upp på komponenter. Vid uppdelning har beaktats fastigheternas tekniska status baserat på underhållsplaner mm. Vidare har en bedömning av återstående livslängd och avskrivningstider gjorts. Stöd för dessa bedömningar har hämtats från KREDs och SABOs rekommendationer. Klassificering av tidigare ändamålsbestämda medel Vid övergången till K3 har också klassificering gjorts av tidigare ändamålsbestämda medel. Samtliga enskilda poster ingående i ändamålsbestämda medel som per 2013-01-01 hade ett värde understigande 25 tkr har klassificerats som gåvor och tillförts det balanserade resultatet. Övriga poster i ändamålsbestämda medel har bedömts utifrån gåvourkunder och andra underlag och därefter klassificerats som antingen gåvor eller villkorade bidrag. Poster klassificerade som gåvor har tillförts det balanserade resultatet. Totalt har gåvor motsvarande 16 228 tkr tillförts det balanserade resultatet. Med hänvisning till övergångsbestämmelserna till 1960 års begravningslag, använder Svenska kyrkan i Göteborg inte den av KRED rekommenderade metoden för redovisning av skulden för allframtidsskötsel av gravar. De en gång inbetalade medlen för allframtidsskötsel särredovisas som både skuld och tillgång. Begravningsverksamheten tillförs den faktiska avkastningen på dessa medel. Grund för den valda redovisningsmodellen är att den aktuella lagstiftningen inte har upphävts. 31 Noter redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Immateriella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Linjär avskrivningsmetod används. Immateriella tillgångar skrivs av på tre år. Nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar När det finns en indikation på att en materiell eller immateriell anläggningstillgångs värde har minskat, görs en prövning av nedskrivningsbehov. För tillgångar som tidigare skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras. Materiella anläggningstillgångar skrivs ned enligt två huvudmetoder beroende på grunden för klassificering som materiell anläggningstillgång. Materiella anläggningstillgångar som används för att ge ekonomiska fördelar/kassaflöde skrivs ned enligt reglerna i K3, kapitel 27. De materiella anläggningstillgångar som innehas för det ideella ändamålet skrivs ned enligt kapitel 37, där det finns en grund- och en förenklingsregel. Tillämpad metod för nedskrivningar beskrivs i tilläggsupplysning i förekommande fall. 4 Begravningsverksamhet Göteborgs kyrkliga samfällighet är huvudman för begravningsverksamheten inom samfällighetens geografiska område (Göteborgs kommun). Begravningsverksamheten finansieras av begravningsavgiften. Begravningsavgiften får inte användas till annat än de uppgifter som anges i begravningslagen. Begravningsverksamhetens resultatsammanställning: Tkr Verksamhetens intäkter Begravningsavgift – erhållet under året Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter 20142013 144 832 13 196 158 028 136 020 12 958 148 978 Verksamhetens kostnader Personalkostnader -53 952 -52 921 Övriga kostnader -88 779 -80 546 Av- och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar -9 734 -8 551 Summa verksamhetens kostnader-152 465-142 018 Finansiella poster Ränteintäkter 3011 Räntekostnader -968 -1 618 Begravningsverksamhetens överskott 4 625 5 353 Begravningsavgift redovisad i resultaträkningen Begravningsavgift– erhållet under året 144 832 Avgående överskott enligt resultatsammanställningen-4 625 Summa begravningsavgift redovisad i resultaträkningen 140 207 136 020 -5 353 130 667 Noter Kommentarer till årets verksamhet Den budgeterade internräntan var satt till 2,0%. Utfallet blev endast 0,71%, vilket medförde en positiv räntedifferens på 1 992 tkr. Samfällighetens skuld till begravningsverksamheten Ingående fordran/skuld 4 149 Begravningsverksamhetens överskott 4 625 Utgående skuld 8 774 -1 204 5 353 4 149 Kommentar till väsentlig skuld till begravningsverksamheten Samfällighetens skuld kommer att regleras kommande år genom ökade underhålls- och kapitalkostnader. Alla gravskötselintäkter inklusive avkastningen av allframtidsavtalen (Donationsfonden) redovisas under ”Övriga intäkter”. 5 Ekonomisk utjämning Alla församlingar och kyrkliga samfälligheter omfattas av ett inomkyrkligt utjämningssystem. Syftet med utjämningen är att omfördela en del av kyrkoavgiften och därigenom bibehålla en rikstäckande kyrklig verksamhet. Kyrkomötet beslutar om kriterierna för utjämningen. 6 Utdelning från prästlönetillgångar Samfälligheten innehar 6,051 (6,051) andelar i avkastningen från de stiftvis förvaltade prästlönetillgångarna. Prästlönetillgångarna är stiftelseliknande förmögenheter. Minst 50% av avkastningen går till församlingar och pastorat som har andelar i avkastningen och resterande går till det inomkyrkliga utjämningssystemet. Andelarna innebär inget inflytande i förvaltningen och går ej heller att överlåta. 7 Erhållna gåvor Tkr 20142013 Församlingskollekter till egen verksamhet 837 897 Gåvor till församlingens verksamhet 3 235 4 489 Summa 4 072 5 386 Gåvor som inte redovisats i resultat- och balansräkningen Tynnereds församling har under året erhållit en gåva i form av en inbunden psalmbok från 1800-talet. 32 Gåvor i form av tjänster Församlingarnas verksamhet bygger till viss del på ideella arbetsinsatser. Totalt har minst 4 187 personer varit engagerade i olika delar av verksamheten på ideell basis. Läs mer om kollekter på sidan 25 8 Erhållna bidrag Tkr Kyrkoantikvarisk ersättning Övriga bidrag från stiftet Driftbidrag till kyrkans förskola Arbetsmarknadsbidrag Övriga bidrag Summa 9 20142013 3 409 5 273 6 651 6 713 36 854 34 473 8 453 9 734 9 843 13 516 65 210 69 709 Nettoomsättning Tkr Gravskötselintäkter Clearingintäkter Hyresintäkter Deltagaravgifter Intäkter från näringsverksamhet Övriga intäkter Summa 10 20142013 22 394 21 822 10 989 10 333 6 737 6 462 2 496 1 833 2 359 2 365 9 525 9 311 54 500 52 126 Operationella leasingavtal Tkr 20142013 Framtida minimileaseavgifter som ska erläggas avseende icke uppsägningsbara leasingavtal: Förfaller till betalning inom ett år 1 287 1 175 Förfaller till betalning senare än ett år, men inom fem år 8 295 8 643 Förfaller till betalning senare än fem år 724 922 Under perioden kostnadsförda leasingavgifter 5 635 5 744 en operationella leasingen utgörs i allt väsentligt av hyrda inventarier D och lokaler samt nio fordon. Avtalet om hyra av lokalerna för samfälligheten löper på ett år och i några fall på tre år med möjlighet till förlängning. Storleken på de framtida leasingavgifterna redovisas till nominellt belopp. Inventarier leasas på 3–5 år med möjlighet till utköp. Bilar leasas på 3–5 år med möjlighet till utköp. Tkr 20142013 Framtida minimileaseavgifter som kommer att erhållas avseende icke uppsägningsbara leasingavtal: Förfaller till betalning inom ett år 1 347 1 344 Förfaller till betalning senare än ett år, men inom fem år 2 733 2362 Under perioden erhållna leasingavgifter 1 156 1 119 S amfälligheten har fem fastigheter som hyrs ut till olika organisationer. Den i Higabs ägo Mariagården, återuthyrs till kyrkans jourtjänst och kyrkans familjerådgivning. 11 Arvode och kostnadsersättning till revisorer Tkr 20142013 Kvalificerade revisorer Öhrlings PricewaterhouseCoopers: Revisionsuppdrag 550500 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 271 254 Övriga tjänster 70 31 Övriga valda revisorer Revisionsuppdrag 10068 991853 Med revisionsuppdrag avses arbetsuppgifter som det enligt lag ankommer på samfällighetens revisorer att utföra, rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådana arbetsuppgifter samt verksamhetsrevision och granskning av kollekträkenskaper enligt kyrkoordningen. Personal Medeltal anställda Kvinnor Män Totalt 2014 2013 554545 365372 919917 I medelantalet anställda ingår inte anställda som uppburit ersättning som understiger ett halvt prisbasbelopp, 22 200 kr (22 250 kr). Detta har gjorts med stöd av BFNAR 2006:11. Könsfördelning i kyrkonämnd och bland ledande befattningshavare 2014 2013 Antal Antal på balansdagen på balansdagen KvinnorMän Total KvinnorMän Total Kyrkonämndsledamöter7 1017 8 9 17 Ledande befattningshavare 14 18 32 12 21 33 Löner, arvoden och andra ersättningar Tkr Ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige, kyrkonämnd, kyrkoråd och övriga nämnder * Anställda Förändring semesterlöneskuld 2014 2013 1 978 297 201 646 299 825 2 924 285 678 -1 555 287 047 * Arvoden till förtroendevalda i kyrkofullmäktige, kyrkonämnden och kyrkoråd med flera organ redovisas i resultaträkningen på raden Personalkostnader. I uppgiften om löner och arvoden ingår inte anställda som uppburit ersättning som understiger ett halvt prisbasbelopp. Samfälligheten har betalt ut sådan ersättning med totalt 6 504 tkr (6 483 tkr) vilket har tagits med i uppgiften om löner och andra ersättningar. Detta har gjorts med stöd av BFNAR 2002:9. I beloppet ingår inte erhållna lönebidrag, 5 330 tkr (5 572 tkr). Arbetsmarknadsbidrag Tkr Under året erhållet arbetsmarknadsbidrag 2014 - 5 330 2013 -5 572 2014 2013 78 73 Pensionskostnader och andra sociala avgifter Tkr 2014 Pensionskostnader exklusive särskild löneskatt 26 916 Sociala avgifter enligt lag och avtal 90 031 116 946 2013 26 366 88 039 114 404 Ersättning till ordförande i kyrkonämnden Tkr Till ordföranden i kyrkonämnden har ersättning utgått med Samfälligheten har inga övriga utfästelser om pensioner eller avgångsvederlag till personer i ledande ställning. 13 Resultat från finansiella investeringar Tkr 20142013 Resultat från finansiella anläggningstillgångar Räntor 2734 Utdelningar 6 249 7 799 Realisationsresultat vid försäljningar 10 435 16 396 16 711 24 229 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntor 91206 91206 Summa 14 16 802 24 435 Skatt på näringsverksamhet Samfälligheten har enligt upprättad deklaration en uppskjuten skattefordran på 34 116 tkr som inte tagits upp som en fordran i balansräkningen eftersom den sannolikt inte kommer att kunna utnyttjas inom överskådlig tid. 15 Anläggningstillgångar som inte får redovisas i balansräkningen 16 Balanserade utgifter Tkr 20142013 Ingående anskaffningsvärden 5 092 3 448 Årets aktiverade utgifter, inköp 289 1 644 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 5 381 5 092 Ingående avskrivningar -3 518 -2 812 Årets avskrivningar -790 -706 Utgående ackumulerade avskrivningar-4 308-3 518 Utgående bokfört värde 17 1 073 1 574 Byggnader och mark Tkr 20142013 Ingående anskaffningsvärden 1 127 803 1 091 324 Inköp under året 122 208 37 533 Försäljningar och utrangeringar -500 -1 054 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 249 511 1 127 803 Ingående bidrag och offentliga bidrag – – Årets bidrag och offentliga bidrag -9 455 – Utgående ackumulerade bidrag och offentliga bidrag-9 455 – Netto anskaffningsvärde 1 240 056 1 127 803 Ingående avskrivningar -568 464 -538 638 Försäljningar och utrangeringar 500 598 Årets avskrivningar -30 152 -30 424 Utgående ackumulerade avskrivningar-598 116-568 464 Utgående redovisat värde 641 940 559 339 Ingående ackumulerat anskaffningsvärde har reducerats med 8 483 tkr (738 tkr) (ackumulerat) för statliga stöd på kvarvarande byggnader. Eftersom merparten av fastigheterna är specialfastigheter, så kallade ecklesiastikbyggnader, finns det stora svårigheter att bedöma ett rimligt marknadsvärde. Det är tänkbart att försäljningsvärdet understiger det bokförda värdet. Samtidigt uppgår försäkringsvärdet på fastigheterna till cirka 7 396 000 tkr. 18 Förvaltningsfastigheter Samfälligheten har för närvarande inga fastigheter som uppfyller kraven för förvaltningsfastigheter. Fastigheter som är föremål för uthyrning används delvis i verksamheter eller kan inte avyttras på grund av särskilda skäl. 19 Inventarier, verktyg och installationer Tkr 20142013 Ingående anskaffningsvärden 163 981 151 394 Inköp under året 23 325 17 227 Försäljningar och utrangeringar -10 454 -4 640 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 176 852 163 981 Netto anskaffningsvärde 176 852 163 981 Ingående avskrivningar -110 376 -104 174 Försäljningar och utrangeringar 10 446 3 096 Årets avskrivningar -11 033 -9 298 Utgående ackumulerade avskrivningar-110 963-110 376 Utgående bokfört värde 65 889 53 605 Samfälligheten innehar tillgångar som enligt Kulturmiljölagen (SFS 1988:950, 4 kap) ska bevaras, förtecknas och vårdas enligt lagens regler. 33 Noter 12 Tillgångarna finns upptagna i särskild förteckning. Det går inte att koppla tillgångarna till mätbara ekonomiska fördelar i framtiden och postens anskaffningsvärde eller värde kan inte mätas på ett tillförlitligt sätt. 20 Pågående nyanläggningar avseende materiella anläggningstillgångar Tkr 20142013 Ingående balans 46 803 21 797 Investeringar under året 128 160 89 306 Under året erhållna bidrag och/eller offentliga bidrag -18 316 -13 955 Under året färdigställda tillgångar -136 367 -50 345 Utgående balans 20 280 46 803 21 Under året har bland annat Amhults kyrka färdigställts och renovering av Gustavi domkyrka avslutats. Värdepappersinnehav Värdepappersinnehav (tkr) Långfristiga värdepappersinnehav Noterade aktier Noterade aktiefonder Noterade räntebärande värdepapper Onoterade långfristiga placeringar Övriga långfristiga placeringar Summa Anskaffningsvärde Bokfört värde Marknadsvärde – (63 752) – (63 752) 122 826 (40 315) 122 826 (40 315) 142 645 (118 663) 142 645 (118 663) 15 633 (15 633) 15 633 (15 633) 23 601 (28 671) 23 601 (28 671) 304 705 (267 034)304 705 (267 034) – (72 505) 158 852 (53 879) 152 108 (122 339) – (–) 24 854 (28 327) 335 814 (277 050) Kortfristiga placeringar Noterade aktiefonder Summa Summa värdepappersinnehav – (40 000) – (40 000) – (40 000) – (40 000) – (40 000) – (40 000) 304 705 (307 034)304 705 (307 034) 335 814 (317 050) Förändring av långfristiga värdepappersinnehav (tkr) Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Omklassificeringar Investeringar under året Försäljningar/avyttringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Noter Pågående nyanläggningar avser bland annat följande projekt: Beräknas Total beräknad Projekt Beloppfärdigställt investering Askims församlingshem, nybyggnation 2 082 2017 36 000 Styrsö församlingshem, tillgänglighet och underhåll 3 261 2015 3 500 S:ta Birgittas kapell, tillgänglighet 2 765 2015 9 200 2014 267 034 40 000 - –2 329 304 705 2013 281 253 3 750 -17 969 267 034 Den del av värdepappersportföljen som Svenska kyrkan i Göteborg avser avyttra och föra över till likvida medel inom ett år, redovisas från och med 2013 som kortfristiga placeringar. Jämförelsetal har justerats på motsvarande sätt. 22 25 Långfristiga fordringar Tkr 20142013 Ingående anskaffningsvärden 1 382 1 582 Amorteringar, avgående fordringar -256 -200 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 126 1 382 Utgående bokfört värde 1 126 1 382 23 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Tkr 20142013 Förutbetalda kostnader Försäkringspremier 122 2 896 Göteborgs stad, arrende 2 316 2 240 Övriga poster 2 542 2 547 Summa förutbetalda kostnader 4 980 7 683 Upplupna intäkter Kyrkoantikvarisk ersättning 19 413 AFA Försäkring, återbetalning premier – Övrigt 1 515 Summa upplupna intäkter 20 928 11 378 10 174 2 698 24 250 Totalt 31 933 24 25 908 Kassa och bank Samfälligheten har en beviljad checkräkningskredit på 50 000 tkr (15 000 tkr). Eget kapital Samfällighetens eget kapital har påverkats på följande sätt av övergången till K3: Eget kapital 2013-01-01 enligt tidigare tillämpade principer 835 864 Justeringar i ingångsbalansräkningen: - Villkorade bidrag (Ändamålsbestämda medel) A 17 847 Eget kapital 2013-01-01 enligt K3 853 711 Redovisat resultat 2013 enligt tidigare tillämpade principer 14 768 Justeringar under 2013: - Omklassificerade underhållskostnader B 20 017 - Omklassificerad kyrkoantikvarisk ersättning C -10 872 - Komponentavskrivning av materiella anläggningstillgångar D -770 - Omklassificerade ändamålsbestämda medel E -1 908 - Omräkning av begravningsverksamhetens resultat F 0 Redovisat resultat 2013 enligt K3 21 235 Eget kapital 2013-12-31 enligt K3 874 946 A. Vid upprättandet av ingångsbalansräkningen 2013-01-01 analyserades raden Ändamålsbestämda medel utifrån K3:s regelverk för Villkorade bidrag. I samband med detta konstaterades att i Ändamålsbestämda medel fanns tillskott på tillsammans 17 847 tkr som inte uppfyllde kraven för Villkorade bidrag. Detta belopp har förts över till balanserade medel. B. Övergången till K3 har medfört förändrat synsätt på gränsdragningen mellan vad som aktiveras respektive kostnadsförs som underhållskostnader. Det har medfört att totalt 20 017 tkr har aktiverats som komponenter och att underhållskostnaderna har minskat med samma belopp. C. I enlighet med vad som anges under B. ovan har erhållen kyrkoantikvarisk ersättning för det som nu omklassificerats från underhållskostnader till komponenter, aktiverats som komponenter genom att minska anskaffningsvärdet. Därmed har intäkter för kyrkoantikvarisk ersättning minskat med 10 872 tkr. D. Anläggningstillgångarnas uppdelning i komponenter har resulterat i att avskrivningarna under 2013 ökade med 770 tkr. E. I samband med analys av Erhållna gåvor och bidrag samt Förändring 34 av ändamålsbestämda medel för 2013 har omklassificering skett . Omklassificeringen från Ändamålsbestämda medel till Erhållna gåvor och Erhållna bidrag minskar det redovisade resultatet för 2013 med 1 908 tkr. 30 F. Justeringarna vid övergången till K3 har inte fått någon effekt på begravningsverksamhetens resultat. Begravningsverksamheten belastas endast för avskrivningskostnader via internhyror och dessa har inte påverkats av K3-övergången. Vad gäller gåvor och villkorade bidrag finns inga sådana som påverkar begravningsverksamheten. Tkr Ingående balans Erhållet under året Ianspråktaget under året Summa utgående balans 20142013 7 360 7 335 265 464 -584 -439 7 041 7 360 BalanseratÅrets Summa Tkr resultat resultat eget kapital Eget kapital 2013-12-31 853 711 21 235 874 946 Omföring av föregående års resultat 21 235 -21 235 – Årets resultat 19 567 19 567 Specifikation av utgående balans Bidrag till anläggningstillgångar Skuldförda bidrag till verksamheten Summa 2014 1 752 5 289 7 041 26 874 946 19 567 894 513 20142013 1 901 507 -1 901 1 044 1 805 -1 044 –96 507 1 901 Enligt kyrkans tjänstepensionsavtal har anställda med en månadslön överstigande cirka 36 tkr (2014) under vissa förutsättningar rätt till förmånsbestämd tjänstepension. Försäkring av intjänad pensionsrätt sker året efter inkomståret. Vid upprättande av denna årsredovisning är premiekostnaden känd för 2014 varför den förmånsbestämda tjänstepensionen redovisas som en upplupen kostnad i stället för som en avsättning. I likhet med tidigare år har dock en extra avsättning gjorts, med hänsyn till försiktighetsprincipen, för det fall ytterligare premiekostnader för 2014 skulle tillkomma. Avsättningen uppgår till 507 tkr inklusive särskild löneskatt. 27 Långfristiga skulder Tkr 20142013 Andel långfristiga skulder som förfaller senare än 5 år efter balansdagen Gravskötselskuld 49 549 50 284 Summa 49 549 50 284 Not 27 ingår i den totala långfristiga gravskötselskulden på 53 280 tkr i not 28. Avsatta medel för allframtidsskötsel av gravar motsvarar inte det verkliga åtagandet. 28 Tkr 20142013 Upplupna kostnader Semesterlöne- och övertidsskuld 31 209 30 563 Avgångsvederlag –432 Fastighetskostnader 2 084 1 910 F-skatt 635635 Revisionstjänster 130106 Pensionspremier 18 548 3 420 Bidrag, andra organisationer – 335 Övrigt 6 818 3 308 Summa upplupna kostnader 59 424 40 709 Förutbetalda intäkter Kommunbidrag 246245 Hyror 462130 Övrigt 1 383 777 Summa förutbetalda intäkter 2 091 1 152 Totalt 32 61 515 41 861 Ansvarsförbindelser Tkr I budgeten beslutade bidrag till utomstående: Göteborgs kyrkliga Stadsmission Kyrkans Jourtjänst Kyrkans familjerådgivning S:t Lukas i Göteborg Sjömanskyrkan Bräcke diakonigård Göteborgs kristna samarbetsråd Summa 20142013 13 387 13 387 4 682 4 590 2 883 2 434 1 621 1 671 841932 446 446 130 130 23 990 23 590 Bidragen är beslutade under 2014 respektive 2013 för att betalas ut och belasta nästkommande års budget (budget 2015 respektive budget 2014). Gravskötselskuld Tkr Långfristig gravskötselskuld Begravningsverksamhetens åtaganden Serviceverksamhetens åtaganden Summa 31 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar Tkr Förmånsbestämd ålderspension Avsättning vid årets början Nya avsättningar Ianspråktaget belopp Särskild ålderspension Avsättning Summa 2013 1 616 5 744 7 360 20142013 29 355 23 925 53 280 29 665 25 111 54 776 Kortfristig gravskötselskuld Begravningsverksamhetens åtaganden 310 Serviceverksamhetens åtaganden 3 446 Summa 3 756 346 3 669 4 015 Skötselåtaganden påbörjade före år 2000 utgör begravningsverksamhet medan åtaganden påbörjade från år 2000 utgör serviceverksamhet. 29 Vidareförmedlade bidrag Tkr Ingående skuld Under året mottagna bidrag Under året förmedlade bidrag Utgående skuld 20142013 1 109 338 5 147 5 057 -5 278 -4 286 978 1 109 35 Noter Eget kapital 2014-12-31 Villkorade bidrag Kyrkonämnden Göteborg 2015-04-20 Nils Kaiser Ordförande (Öka) Sten Janson 1:e vice ordförande (Posk) Ann-Marie Ericson 2:e vice ordförande (S) Kerstin Alnebratt (S) Per Bodemar (FK) Hanna Broberg (Öka) Lars-Ola Dahlqvist (S) Bo Hanson (Öka) Jenny Nilsson (Öka) Carina Etander Rimborg (Posk) Johan Sager (Posk) Ewa Selin (kyrkoherderepresentant) Vår revisionsberättelse har avgivits 2015-04-21 Jan-Erik Lindström Conny Andersson Sven Andersson Christina Stendahl Anders Aspenberg Klas Björnsson Auktoriserad revisor 36 Revisionsberättelse Till samfällda kyrkofullmäktige i Göteborgs kyrkliga samfällighet org nr 252003-1234 Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Göteborgs kyrkliga samfällighet för år 2014. Kyrkonämndens ansvar för årsredovisningen Det är kyrkonämnden som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som kyrkonämnden bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. För den auktoriserade revisorn innebär detta att denna utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur samfälligheten upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i samfällighetens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i kyrkonämndens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Göteborgs kyrkliga samfällighets finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att samfällda kyrkofullmäktige fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra förordningar samt kyr koordningen Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat kyrkonämndens, kyrkogårdsstyrelsens samt övriga styrelsers och nämnders förvaltning för Göteborgs kyrkliga samfällighet för år 2014. Kyrkonämndens, kyrkogårdsstyrelsens samt övriga styrelsers och nämnders ansvar Det är kyrkonämnden, kyrkogårdsstyrelsen samt övriga styrelser och nämnder som har ansvaret för förvaltningen enligt kyrkoordningen. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i samfälligheten för att kunna bedöma om någon ledamot av kyrkonämnden, kyrkogårdsstyrelsen samt övriga styrelser och nämnder har handlat i strid med kyrkoordningen eller årsredovisningslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i samfälligheten för att kunna bedöma om någon ledamot av kyrkonämnden, kyrkogårdsstyrelsen samt övriga styrelser och nämnder har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet. Vi har även granskat om någon ledamot av kyrkonämnden, kyrkogårdsstyrelsen samt övriga styrelser och nämnder på annat sätt har handlat i strid med kyrkoordningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Uttalande Vi tillstyrker att kyrkofullmäktige beviljar kyrkonämnden, kyrkogårdsstyrelsens samt övriga styrelsers och nämnders ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Göteborg 2015-04 -21 Jan-Erik Lindström Conny Andersson Sven Andersson Christina Stendahl Anders Aspenberg Klas Björnsson Auktoriserad revisor 37 Kontakta Svenska kyrkan Göteborgs kyrkliga samfällighet Box 1526, 401 50 GÖTEBORG Fakturaadr: Box 444, 401 26 GÖTEBORG 031–731 88 00 Org.nr.: 252003-1234 Gemensamma förvaltningar Göteborgs kyrkoförvaltning Göteborgs kyrkogårdsförvaltning Box 1526 401 50 GÖTEBORG 031–731 88 00 Box 1526 401 50 GÖTEBORG 031–731 88 00 Postadresser till församlingarna A C J Angered Carl Johan Johanneberg Gunnareds Kyrkväg 1 424 67 ANGERED 031–731 69 00 Carl Johans kyrkoplan 1 414 55 GÖTEBORG 031–731 92 00 Org.nr.: 252001-4982 Walleriusgatan 1 412 58 GÖTEBORG 031–731 86 30 Org.nr.:252001-4933 D K Domkyrkoförsamlingen Kortedala Kyrkogatan 28 411 15 GÖTEBORG 031–731 61 30 Org.nr.: 252001-4883 Årstidsgatan 1 415 13 GÖTEBORG 031–731 82 50 Org.nr.: 252001-4909 H L Haga Lundby Haga Östergata 30 411 22 GÖTEBORG 031–731 61 60 Org.nr.: 252001-4958 Hisingsgatan 26 417 03 GÖTEBORG 031–731 68 00 Org.nr.: 252004-3288 Org.nr.: 252004-7891 Annedal Haga Östergata 30 411 22 GÖTEBORG 031–731 61 60 Org.nr.: 252001-4941 Askim Hovåsvägen 1 436 50 HOVÅS 031–731 63 10 Org.nr.: 252001-5187 B Backa Box 4044 422 04 HISINGS-BACKA 031–731 62 50 Org.nr.: 252004-3296 Bergsjön Box 55006 400 53 GÖTEBORG 031–731 82 30 Org.nr.: 252001-5146 Härlanda Härlandavägen 23 416 72 GÖTEBORG 031–731 80 40 Org.nr.: 252001-4917 Högsbo Björkekärr Sörensens gata 1 416 79 GÖTEBORG 031–731 80 00 Org.nr.: 252002-5921 38 Carl Johans kyrkoplan 1 414 55 GÖTEBORG 031–731 66 20 Org.nr.: 252001-5047 M Masthugg Carl Johans kyrkoplan 1 414 55 GÖTEBORG 031–731 92 30 Org.nr.: 252001-4974 i Göteborg Gravskötselexpedition Begravningsexpedition Västra kyrkogården 414 73 GÖTEBORG 031–731 80 80 Kvibergs kyrkogård 415 05 GÖTEBORG 031–731 80 80 N T Ä Nylöse Torslanda-Björlanda Älvsborg Måns Bryntessonsg 25 415 03 GÖTEBORG 031–731 80 50 Org.nr.: 252001-4891 Torslanda Torg 10 423 32 TORSLANDA 031–731 90 00 Org.nr.: 252004-3312 Box 5100 426 05 V FRÖLUNDA 031–731 87 00 Org.nr.: 252001-5062 Näset Tuve-Säve Hammarvägen 6 421 65 V FRÖLUNDA 031–731 63 50 Org.nr.: 252002-6036 Box 10007 400 70 GÖTEBORG 031–731 55 20 Org.nr.: 252004-3304 O Oscar Fredrik Carl Johans kyrkoplan 1 414 55 GÖTEBORG 031–731 92 50 Org.nr.: 252001-4966 S S:t Pauli Box 6034 400 60 GÖTEBORG 031–731 58 40 Org.nr.: 252001-5153 Styrsö Box 2 430 84 STYRSÖ 031–731 81 20 Org.nr.: 252001-5195 Tynnered Turkosgatan 1 421 50 V FRÖLUNDA 031–731 64 30 Org.nr.: 252001-5070 Ö Örgryte Herrgårdsgatan 2 412 74 GÖTEBORG 031–731 80 40 Org.nr.: 252001-4990 Tyska Christinæ Viktoriagatan 26 411 25 GÖTEBORG 031–731 61 92 Org.nr.: 252002-5996 V Vasa Vasa Kyrkoplan 1 411 27 GÖTEBORG 031–731 86 70 Org.nr. 252001-4925 Västra Frölunda Frölunda Kyrkog 2 421 47 V FRÖLUNDA 031–731 64 80 Org.nr.: 252001-5054 Alla församlingar och enheter nås via en gemensam hemsida: www.svenskakyrkan.se/goteborg På hemsidan finns enheternas besöks adresser och e-postadresser. Svenska kyrkan i Göteborg finns även på facebook: www.facebook.com/ svenskakyrkangoteborg och twitter: twitter.com/ svk_goteborg 39 Om du tycker att... det är värdefullt att kunna högtidlighålla viktiga händelser i livet, som dop, konfirmation, vigsel och begravning, i kyrkan kyrkans högtider som advent, jul, påsk och pingst är viktiga Vill du veta mer om vilken verksamhet Svenska kyrkan i Göteborg bedriver finns flera sätt att gå vidare och söka information. Om Svenska kyrkan i Göteborg: www.svenskakyrkan.se/goteborg Om kyrkogårdsförvaltningen: www.svenskakyrkan.se/goteborg/kgf Om församlingarnas verksamhet: Församlingarnas hemsidor går att nå via den gemensamma webbadressen. det är bra att kyrkan hjälper människor som är utsatta i samhället Svenska kyrkan påminner om att vi är omslutna av Guds kärlek man kan hitta stillhet och eftertanke i öppna kyrkor Via telefon: Informationscentralen: 031–731 88 80 (hjälper till att hitta svar på vitt skilda frågor) Vill du besöka informationscentralen finns den i domkyrkan. det är bra att Svenska kyrkan bevarar kulturarvet genom att underhålla kyrkobyggnaderna det i Svenska kyrkan finns möjlighet att växa och utvecklas i tron det är bra att Svenska kyrkan stöttar den som behöver det i olika skeden i livet ... har du skäl att vara medlem i Svenska kyrkan Tryckt på Multi Offset på Ale Tryckteam, maj 2015 kyrkan står för värden som skyddar människors integritet, frihet och utveckling det är bra att Svenska kyrkan arbetar med internationellt biståndsarbete och mission
© Copyright 2025