Program dialogforum
15 april 2015
Kl 13.00-13.30 Inledning
Inledning med presentationsrunda
Vad har hänt sedan sist?
Gunilla Hult Backlund, generaldirektör
Kl 13.30-16.00 Workshop inkl fika
IVO:s iakttagelser i tillsynen under 2014
Anna Hultin, avdelningen för analys och utveckling
IVO:s färdriktning för tillsynen
Lena Barrbrink, avdelningen för analys och utveckling
Er uppfattning om IVO, om kontakterna med myndigheten och återföring
av resultat
Hanna Hedenius, kommunikationsenheten
Programkommitté
Akademikerförbundet SSR, Svenska Barnmorskeförbundet och IVO
Statskontorets slutrapport om inrättandet av IVO
Statskontorets uppdrag
Att följa upp och utvärdera hur väl IVO:s
förändringsarbete uppfyller syftena med att inrätta en
ny tillsynsmyndighet – en tydlig, samordnad och effektiv
tillsyn
Undersöka vård- och omsorgsgivarnas uppfattningar om
tillsynen
Om möjligt bedöma tillsynens betydelse för hälso- och
sjukvården och socialtjänsten
Vid behov lämna förslag till regeringen och till IVO
Statskontorets slutsatser
IVO:s förändringsarbete ligger i linje med motiven för att
bilda myndigheten
Tillsynen har betydelse för vården och omsorgen
Kvarstående utmaningar finns dock:
• handläggningen måste fortsätta effektiviseras
• enhetlighet måste prioriteras
• den interna kommunikationen behöver stärkas
• ärendehanteringssystemet behöver fortsatt utveckling
• tillståndsprövningen står inför stora utmaningar
• ansvarsfördelningen gentemot Socialstyrelsen behöver
tydliggöras för vårdgivare
Fortsättning Statskontorets slutsatser
IVO har inte tillräckliga förutsättningar att uppfylla
målet om en effektiv tillsyn:
• utrymmet för riskbaserad tillsyn behöver öka
• klagomålshanteringen behöver reformeras
• frekvenskraven behöver minska
IVO:s iakttagelser i tillsynen under 2014
Anna Hultin, avdelningen för analys och utveckling
Tillsynsrapport
verksamhetsåret 2014
Rapporten ska innehålla de viktigaste
iakttagelserna, de åtgärder som myndigheten
vidtagit med anledning av uppmärksammade
brister och slutsatser av tillsynen.
De viktigaste iakttagelserna betyder att:
Fokus på problemoråden – vissa
verksamheter nämns inte alls.
Underlaget: I huvudsak ärenden där
myndigheten vidtagit åtgärder (klagomål från
enskilda, anmälningar från verksamheterna,
egeninitierade ärenden med åtgärder)
Övergripande upplägg av rapporten
Slutsatser och diskussion, vad har vi sett, vad
bör göras
Mer ingående beskrivning av iakttagelserna
uppdelat mellan hälso- och sjukvård och
socialtjänst (inkl LSS)
En värdeskapande tillsyn
Egen riskanalys som utgångspunkt för
prioritering leder till fokus på brister.
Viktigaste slutsatserna
Personalförsörjning och kompetensförsörjning
Samverkan vård- och omsorgskedjan
• Bristande kommunikation mellan aktörer
• Oklara ansvarsförhållanden
Diskussionsfrågor
Hur ställer sig din organisation till de slutsatser IVO drar
i tillsynsrapporten? Känns de iakttagelser som IVO har
gjort bekanta för er?
Har din organisation några synpunkter/kommentarer
angående de strukturella frågor IVO pekar på?
IVO:s färdriktning för tillsynen
Lena Barrbrink, avdelningen för analys och utveckling
IVO:s tillsynspolicy
Tillsynens syfte
Tillsynens fokus
Tillsynens kännetecken
Tillsynens metoder och verktyg
En lärande tillsyn
Tillsynens syfte
Tillsynen ska bidra till en säker vård och omsorg av
god kvalitet och arbeta på ett sådant sätt som bäst
gagnar vård- och omsorgstagarna.
Tillsynens fokus
Tillsynen görs ur ett brukar- och patientperspektiv
och inriktas på sådant som är angeläget för enskilda
och för grupper av människor. Om inte annat
framgår av lag eller förordning ska tillsynen vara
riskbaserad och granska det som är väsentligt för att
bidra till en säker vård och omsorg av god kvalitet.
Tillsynen ska bedrivas effektivt.
Tillsynens kännetecken
Tillsynen präglas av tydlighet, trovärdighet och integritet och värnar
uppdraget utifrån den statliga värdegrunden. Detta innebär att
tillsynen kännetecknas av:
Rättssäkerhet, dvs. att tillsynen utgår från lagar och andra
föreskrifter samt att likvärdiga bedömningar görs i likvärdiga fall.
Förutsägbarhet och öppenhet, dvs. att de granskade har insyn i
hur och varför tillsynen genomförs. Krav som ställs i myndighetens
beslut ska vara tydliga och uppföljningsbara.
Oberoende, dvs. att tillsynen inte låter sig påverkas av olika
intressenter.
Professionalitet, dvs. att tillsynen är kunskapsbaserad.
Tillsynens metoder och verktyg
IVO använder olika metoder och verktyg i tillsynen, både
kontrollerande och främjande. Val av verktyg görs utifrån
vilken förväntad effekt det har på tillsynsobjekten samt
utifrån vilka möjligheter lagstiftningen ger.
Tillsynens resultat som också kan inbegripa goda exempel
återförs till tillsynsobjekten för att åstadkomma ett
lärande så att brister och missförhållanden inte upprepas.
På det sättet blir tillsynen ett bidrag till utvecklingen av
kvalitet och säkerhet i vården och omsorgen.
Tillsynens metoder och verktyg forts.
IVO följer upp tillsynens effekt för brukare och patienter.
IVO vägleder personal i verksamheterna bl.a. genom att ge
råd med utgångspunkt från tidigare tillsynserfarenheter.
Genom analys och redovisning av tillsynens omfattning,
iakttagelser, bedömningar och åtgärder på aggregerad
nivå sprider IVO iakttagelser och kunskaper från tillsynen
till riksdag, regering, kommuner, landsting, enskilda
verksamheter och övriga som berörs av myndighetens
tillsyn för att bidra till en säker vård och omsorg av god
kvalitet.
En lärande tillsyn
IVO följer kontinuerligt upp tillsynsobjektens syn på
myndighetens tillsyn och analyserar systematiskt egna
erfarenheter av tillsynsarbetet i syfte att utveckla
verksamheten.
Från ord till handling
I IVO:s tillsynspolicy utstakas myndighetsledningens
färdriktning för tillsynen. Nu behövs ett arbete inom IVO
för att gå från ord till handling. Vad innebär policyn mer
konkret i tillsynens vardag och verklighet?
Diskussionsfrågor
Hur kan IVO utveckla brukar- och patientperspektivet
i tillsynen?
Vilka utmaningar ser ni att IVO står inför med den
nya policyn?
Vilka frågor anser din organisation är särskilt viktiga
att lyfta fram i policyn?
Er uppfattning om IVO, om kontakterna med
myndigheten och återföring av resultat
Hanna Hedenius, kommunikationsenheten
Uppfattningen om IVO, om kontakterna med
myndigheten och återföring av resultat
Förenkla för våra intressenter i kontakterna med
myndigheten
Återföringen är en central del av IVO:s insatser för en
bättre vård och omsorg
Förtroendet för IVO
Det finns en positiv inställning till IVO och tillsyn i allmänhet. Bättre kommunikation
och dialog ser många intressenter som en viktig väg framåt för IVO. Lärande
genom kunskapsöverföring mellan verksamheter och ett ökat nätverkande
önskas i högre grad.
1
2
3
4
5
Tillsyn ger
vanligen
positiva
associationer.
Bara en av tio
har spontant
negativa
känslor.
Den största
nyttan av tillsyn
är
kvalitetssäkring
samt möjligheter
till utveckling
och förbättringsarbete
Förtroendet
för IVO och
medarbetarnas
kompetens är
totalt sett högt.
Svagare delar
är Lika
behandling
och effektivitet.
Bättre
kommunikation
och dialog står
tydligt ut som
en viktig del att
arbeta med för
att öka
förtroendet.
När det gäller
lika behandling
är privata
verksamhetschefer mer
kritiskt inställda
än övriga
grupper.
Nyttan av IVO:s arbete
I vilken grad tycker du att IVO:s arbete med tillsyn gör nytta? Svarsskala 1-10 där 1 är stämmer mycket dåligt
och 10 är stämmer mycket bra. Grafen visar andelen som svarat 7-10. Samtliga. 627 ip.
Medel
Total
70%
6,8
Politiker
Tjänstmän
V-Chef (Off.)
V-Chef (Priv)
83% 7,3
66%
6,6
6,6
67%
73%
6,8
Majoriteten anser att
IVO:s arbete gör nytta
Utvecklingsmöjligheter för IVO
Vad skulle IVO kunna göra för att förbättra och höja förtroendet? Nedan gruppering baseras på Augurs analys
av öppna svar.
Bas: Har gett lägre betyg än 9 avseende förtroendet för IVO. 443 ip.
55%
Bättre dialog
Bättre verklighetsanknytning
17%
Kortare handläggningstider
16%
Tätare tillsyn på plats
Ökad verksamhetskompetens
Mer likvärdiga bedömningar
Ökad tillgänglighet
Övrigt
9%
6%
6%
3%
7%
Bättre dialog och kommunikation
Det framgår tydligt i alla grupper
att en bättre kommunikation och
dialog är önskvärt. Bland
tjänstemän och
verksamhetschefer i offentlig
sektor är denna önskan extra
accentuerad.
Näst vanligaste svarstema är
bättre verksamhetskompetens.
Nära en fjärdedel, nämner
antingen Bättre
verklighetsanknytning eller Ökad
verksamhetskompetens.
Tredje vanligaste svarstema
handlar om kortare
handläggningstider.
Kommunikation och dialog är i särklass
det starkaste utvecklingstemat
BÄTTRE
KOMMUNIKATION
OCH DIALOG
Bättre återkoppling. Även lyfta fram
det positiva. Muntlig återkoppling ej
bara skriftlig rapport.
Ökad lyhördhet/lyssna på
verksamheten.
Gynna nätverkande. Utnyttja
potentialen genom allt IVO ser.
Kunskapsbank på webben. Fallstudier.
Utveckla IVO-dagarna. Fler
utbildningstillfällen.
Vad skulle IVO kunna göra för att förbättra och höja förtroendet? Augurs analys av öppna svar.
Ökad dialog och kunskapsöverföring – även mellan
verksamheter – är ett dominerande svarstema
IVO kunde vara mer stödjande. Det
vore bra om de inte bara talade om
att det och det är fel, utan också
talade om vad som borde göras.
IVO borde vara bra rustade att ge
råd, eftersom de har bra överblick
över flera olika områden och
regioner. De kan t ex. se att si och så
har man löst motsvarande problem i
andra kommuner. Vi har ju bara koll
på vår egen kommun.
Verksamhetschef (offentlig)
Jag skulle gärna se mer kommunikation
från IVOs sida och att de samverkade
mer med oss MASar och MARar. När de
sammanställer resultaten av Lex-Mariaanmälningar vore det bra om vi kunde ta
del av dessa resultat. IVO jobbar på en
mer övergripande makronivå där de har
en bred överblick. Vi MASar arbetar på
en mer detaljerad mikronivå där vi har
ingående kunskap i detaljer och enskilda
fall. Om vi i större utsträckning kunde
utbyta erfarenheter vore det berikande
för båda parter.
Tjänsteman
Vad skulle IVO kunna göra för att förbättra och höja förtroendet? Augurs analys av öppna svar.
Klarspråk – satsning på begripligare
beslut
”Vårdad, enkel och begriplig svenska”
Svårt att förstå innehållet i besluten
Klarspråkssatsning
Iakttagelsesida på ivo.se
Göra information och dialog möjligt när intressenterna
själva önskar
Befintligt material som rapporter och webbinarier
Utreder vilken typ av utvecklat innehåll och funktioner –
t ex statistik, varningssystem som uppmärksammar
professionen på allvarliga händelser och iakttagelser
Fokusgrupp
Upplysningstjänst för profession
Diskussionsfrågor
Hur ser ni på nyttan för era medlemmar med
funktionerna som är under utveckling?
Vad tycker ni att IVO behöver göra för att ytterligare
förenkla era medlemmars kontakter med oss?
Har ni några förslag på hur IVO ytterligare kan
utveckla återföringen av resultat?