Vilken nytta har man av ett
kvalitetsregister?
Kvalitetsregisterkonferens
Malmö 15 april 2015
Johan Wennerberg & Eva Brun
ÖNH- & Onkologiska klinikerna, Lund
Svenskt Kvalitetsregister för Huvud- och Halscancer
Swedish Head and Neck cancer register (SweHNCR)
SweHNCR
•
•
•
•
•
Täckningsgrad > 98 %
Populationsbaserat
Kvalitetssäkrat
”Nivåstrukturerad” behandling
Stora regionala skillnader i terapi möjliggör
kohortstudier med stort bevisvärde.
• Kräver avsatt tid
• Kräver ibland kompletterande journalgenomgång
• Leder till evidensbaserad behandling!
Två färska exempel
1/ Vi gjorde vår första hemläxa 2013
Ledtider för tungcancer i Lund, maj 2013
Tid: Beslut => behandling (tungca.)
70
60
Dagar
50
primä kir
primär RT
40
Linjär (primär RT)
30
Linjär (primä kir)
20
10
0
2007-04-28 2008-09-09 2010-01-22 2011-06-06 2012-10-18 2014-03-02
Diagnosdatum
Median:
p80:
n:
18
35
97
Median (op):
p80 (op):
n:
14
21
72
Median (RT)
p80 (RT)
n:
37
43
25
Om ledtider konstant är
oförändrat långa beror detta
inte på bristande resurser
utan på dålig struktur och
logistik.
Antal nybesök/vecka; 2012
(median: 7)
14
12
Frekvens
10
8
6
4
2
0
0
1
2
3
4
5
6
7
Antal/mott.
8
9
10
11
12
13
Frekvens
Behovet av ”redundancy”
Antal pat/vecka
A
B
För att täcka 80% av behovet måste man överdimensionera kapaciteten
Vårt ”Fast Track” till radioterapi
Vecka
Måndag Tisdag
Onsdag Torsdag Fredag
1
Behandlingsbeslut
(MDT
konferens)
Nybesök
Onk.klin.
1, 2, 3
2
PET/CT tid
1,2
PET/CT tid 3
3
Behandlingsstart 1,2
Behandlingsstart 3
Hur blev det?
Remiss => beh.start
500
450
400
350
300
250
200
150
100
50
0
2008
2014
Diff.
Median
59
43
-16
p80
89
74
-15
Px => Svar
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
2008
2014
Diff.
Median
5
5
+/- 0
p80
14
8
-6
Stämbandscancer (T1)
Remiss => beh.start
500
450
400
350
300
250
200
150
100
50
0
2008
2014
Diff.
Median
61
28
-33
p80
107
53
-54
Orofarynx (Tonsill och tungbas)
Remiss => beh.start
200
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
2008
2014
Diff.
Median
68
41
-27
p80
85
74
-11
Halslymfkörtelmetastas med okänt origo (CUP)
Remiss => beh.start
500
450
400
350
300
250
200
150
100
50
0
2008
2014
Diff.
Median
120
63
-57
p80
167
118
-49
Hur går vi vidare?
• ”Flaskhalsanalys”
– Olika för olika diagnosgrupper
– Olika på olika utredande sjukhus
• Studera ”outliers”
• Undersöka hur många remisser med
malignitetsmisstanke får malign diagnos?
• Hur många diagnosticerade maligniteter
kommer med malign frågeställning?
2/ Vad vi inte visste om larynxcancer
Struphuvudets anatomi
Distribution in relation to localization
3%
5%
Glottic
Supraglottic
25%
Subglottic
NOS
67%
[p: < 0.001]
Stadium T1 och T2
Stadium T3 och T4
?
What’s wrong?
A/ TNM-systemet?
[UICC, Seventh Edition, 2009)
B/ Behandlingskoncept?
Laryngectomy
[Laryngectomy = borttagande av struphuvudet.]
Slutsatser
• TNM-klassificeringen är utformad för att stratifiera
stadium som en viktig faktor för prognos. Således bör
patienter med glottis T3 cancer har ett mer gynnsamt
utfall än T4.
• Våra fynd i en populationsbaserad kohort, där
majoriteten av patienter med T3 tumörer, till skillnad
från patienter med T4 tumörer, behandlades med en
organbesparande avsikt, stöder inte det förväntade
resultatet.
• Detta reser frågan om våra nuvarande
behandlingsprinciper är korrekta.
Återstår att studera:
• Återfallsmönster
• “Salvage” procedurer vid
terapisvikt
• Möjliga prediktiva faktorer för
att styra behandlingen
Tack för er uppmärksamhet!
[ [email protected] ]