Vilken nytta har man av ett kvalitetsregister? Kvalitetsregisterkonferens Malmö 15 april 2015 Johan Wennerberg & Eva Brun ÖNH- & Onkologiska klinikerna, Lund Svenskt Kvalitetsregister för Huvud- och Halscancer Swedish Head and Neck cancer register (SweHNCR) SweHNCR • • • • • Täckningsgrad > 98 % Populationsbaserat Kvalitetssäkrat ”Nivåstrukturerad” behandling Stora regionala skillnader i terapi möjliggör kohortstudier med stort bevisvärde. • Kräver avsatt tid • Kräver ibland kompletterande journalgenomgång • Leder till evidensbaserad behandling! Två färska exempel 1/ Vi gjorde vår första hemläxa 2013 Ledtider för tungcancer i Lund, maj 2013 Tid: Beslut => behandling (tungca.) 70 60 Dagar 50 primä kir primär RT 40 Linjär (primär RT) 30 Linjär (primä kir) 20 10 0 2007-04-28 2008-09-09 2010-01-22 2011-06-06 2012-10-18 2014-03-02 Diagnosdatum Median: p80: n: 18 35 97 Median (op): p80 (op): n: 14 21 72 Median (RT) p80 (RT) n: 37 43 25 Om ledtider konstant är oförändrat långa beror detta inte på bristande resurser utan på dålig struktur och logistik. Antal nybesök/vecka; 2012 (median: 7) 14 12 Frekvens 10 8 6 4 2 0 0 1 2 3 4 5 6 7 Antal/mott. 8 9 10 11 12 13 Frekvens Behovet av ”redundancy” Antal pat/vecka A B För att täcka 80% av behovet måste man överdimensionera kapaciteten Vårt ”Fast Track” till radioterapi Vecka Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag 1 Behandlingsbeslut (MDT konferens) Nybesök Onk.klin. 1, 2, 3 2 PET/CT tid 1,2 PET/CT tid 3 3 Behandlingsstart 1,2 Behandlingsstart 3 Hur blev det? Remiss => beh.start 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2008 2014 Diff. Median 59 43 -16 p80 89 74 -15 Px => Svar 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2014 Diff. Median 5 5 +/- 0 p80 14 8 -6 Stämbandscancer (T1) Remiss => beh.start 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2008 2014 Diff. Median 61 28 -33 p80 107 53 -54 Orofarynx (Tonsill och tungbas) Remiss => beh.start 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2008 2014 Diff. Median 68 41 -27 p80 85 74 -11 Halslymfkörtelmetastas med okänt origo (CUP) Remiss => beh.start 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2008 2014 Diff. Median 120 63 -57 p80 167 118 -49 Hur går vi vidare? • ”Flaskhalsanalys” – Olika för olika diagnosgrupper – Olika på olika utredande sjukhus • Studera ”outliers” • Undersöka hur många remisser med malignitetsmisstanke får malign diagnos? • Hur många diagnosticerade maligniteter kommer med malign frågeställning? 2/ Vad vi inte visste om larynxcancer Struphuvudets anatomi Distribution in relation to localization 3% 5% Glottic Supraglottic 25% Subglottic NOS 67% [p: < 0.001] Stadium T1 och T2 Stadium T3 och T4 ? What’s wrong? A/ TNM-systemet? [UICC, Seventh Edition, 2009) B/ Behandlingskoncept? Laryngectomy [Laryngectomy = borttagande av struphuvudet.] Slutsatser • TNM-klassificeringen är utformad för att stratifiera stadium som en viktig faktor för prognos. Således bör patienter med glottis T3 cancer har ett mer gynnsamt utfall än T4. • Våra fynd i en populationsbaserad kohort, där majoriteten av patienter med T3 tumörer, till skillnad från patienter med T4 tumörer, behandlades med en organbesparande avsikt, stöder inte det förväntade resultatet. • Detta reser frågan om våra nuvarande behandlingsprinciper är korrekta. Återstår att studera: • Återfallsmönster • “Salvage” procedurer vid terapisvikt • Möjliga prediktiva faktorer för att styra behandlingen Tack för er uppmärksamhet! [ [email protected] ]
© Copyright 2024